Ny forskning i ljus till svensk äldreomsorg

Vi valde dygnsrytmljus för att hjälpa våra demensdrabbade boende att få en bättre natt. De vaknade ofta, gick ut i korridorerna och ville ha frukost. Vårt gamla ljus väckte dem och gjorde det svårt att få dem i säng, förklarar Kirsten Gosvig, ledare på Vårdcenter Ålholmhjemmet.

”Ett system med automatiserat dygnsrytmljus är en stor succé på Herluf Trolle Vårdcenter. Det första året har visat att ljuset förbättrar både livskvalitén för de boende och arbetsmiljön för personalen”.

Banbrytande forskningsresultat har fått hälften av Danmarks kommuner att implementera evidensbaserat dygnsrytmljus på sina äldreboenden. Landets två största kommuner, Köpenhamn och Aarhus, har som mål att realisera ljuslösningen på 100 % av sina boenden. Nu är det dags för Sverige att hoppa på tåget.

”Vi valde dygnsrytmljus för att hjälpa våra demensdrabbade boende att få en bättre natt. De vaknade ofta, gick ut i korridorerna och ville ha frukost. Vårt gamla ljus väckte dem och gjorde det svårt att få dem i säng”, förklarar Kirsten Gosvig, ledare på Vårdcenter Ålholmhjemmet.

Forskning visar att ljus är avgörande för vår hälsa. En stor utmaning för äldre, är att de inte kommer ut tillräckligt mycket i det naturliga ljuset utanför. På vårdboenden utsätt både personal och boende för skadlig passiv belysning som förvränger deras dygnsrytm och gör att de inte kan sova ordentligt om nätterna. Det kan leda till allvarliga hälsokonsekvenser som depression, försämrad livskvalitet och progression i sjukdom.

Evidensbaserat dygnsrytmljus

Kroppen har ett behov för det kraftiga vita ljuset som solen ger under dagen, men också ett biologiskt mörker under natten. I bakgrund av detta har forskare, sömnexperter och läkare tillsammans utvecklat ett hälsofrämjande ljuskoncept – evidensbaserat dygnsrytmljus. Ljuslösningen efterliknar det naturliga ljuset utomhus och understödjer olika situationer under löpet av dygnet exempelvis ett blåfritt nattljus och terapeutiska ljusinställningar. Det används som en aktiv del av vårdmiljön inom äldreomsorg, intensivvård och rehabilitering.

Revolutionerande forskningsresultat

Dygnsrytmljuset är kliniskt dokumenterat i forskning på bland annat apoplexiavdelningen vid Rigshospitalet Köpenhamn. ”Studien visar att dygnsrytmljuset motverkar eller effektivt behandlar depression och trötthet”, förklarar Anders West, läkare, PhD.

”Studien visar att dygnsrytmljuset motverkar eller effektivt behandlar depression och trötthet”, förklarar Anders West, läkare, PhD. Apoplexiavdelningen vid Rigshospitalet Köpenhamn. Bilden: Helle Iversen och Anders West.

”Kroppen har ett behov för det kraftiga vita ljuset som solen ger under dagen, men också ett biologiskt mörker under natten. I bakgrund av detta har forskare, sömnexperter och läkare tillsammans utvecklat ett hälsofrämjande ljuskoncept – evidensbaserat dygnsrytmljus”.

Implementerat i praktiken

På Herluf Trolle Vårdcenter och Demenscentrum Aarhus används evidensbaserat dygnsrytmljus aktivt. De har utfört en evaluering av effekten på både boende och personal.

Resultaten visar en reduktion av sjukfrånvaro med hela 21 %. Personalen upplever mer energi, mindre huvudvärk samt ett förbättrat ljus att arbeta i som de aktivt använder. De boende sover bättre, är mer aktiva samt är tryggare med mindre psykisk och fysisk oro. En reduktion av aggressivt beteende/utbrott har mätts upp till 79 %. ”Ett system med automatiserat dygnsrytmljus är en stor succé på Herluf Trolle Vårdcenter. Det första året har visat att ljuset förbättrar både livskvalitén för de boende och arbetsmiljön för personalen”, meddelar Thomas Rasmussen, konsult i Odense kommuns team för välfärdsteknologi.

Förbättrad miljö

I en annan användarundersökning på Lundtoft Vårdcenter, bekräftade alla tillfrågade i personalen att de upplevde en ökad trivsel, minskad stress samt mindre depressionssymptom. ”Dygnsrytmljuset har gett oss en riktigt bra vardag. Vi kan själva märka det jämfört med den gamla belysningen. Vi har inte längre huvudvärk när vi går hem för dagen och vi är mycket piggare”, berättar Randi Holdt, Teamkoordinator på Lundtoft Vårdcenter.

Dygnsrytmljus i Sverige

Evidensbaserat dygnsrytmljus används aktivt i Sverige på intensivvårdsavdelningar på bland annat Skåne Universitetssjukhus, Värnamo sjukhus, Centralsjukhuset Karlstad, Akademiska sjukhuset Uppsala, Hudiksvall sjukhus m.fl. Lösningen är idag främst förverkligad på danska äldreboenden – men nu är tiden kommen för att det blir en del av svensk äldreomsorg. ”I Sverige satsas det på en mer hållbar och attraktiv arbetsmiljö på äldreboenden idag är det tyvärr landets sjukaste arbetsplats. Samtidigt ser man vikten i en genomtänkt inomhusmiljö som främjar livskvalitet, skapar trygghet och är behovsanpassad framför allt med en ökande population av demensdrabbade. Den dokumenterade dygnsrytmljuslösningen adresserar de strategiska utmaningar som finns i äldrevården idag. Nu är det dags för Sverige att investera i framtidens äldreomsorg.” säger Gustav Olin, Chromaviso AB.

Fakta om Chromaviso

Chromavisos dygnsrytmljus heter Chroma Zenit och är evidensbaserat samt kliniskt dokumenterat i olika forskningsprojekt. Ljuset utvecklar sig i takt med dygnet – i en lång, glidande övergång. Under natten skapar ljuset ett biologiskt mörker – ett blå-fritt ljus, designat för att skapa trygghet och orientering för både patienter och personal – utan att störa dygnsrytmen. Chromaviso är ledande experter i dygnsrytmljus för intensivvård/rehabilitering, psykiatri samt demensvård. Dygnsrytmdesignen är anpassad efter diagnoser och den specifika miljön – det blir en aktiv del av behandlingen som kan komplettera läkemedel. Lösningen är grundad i erfarenhet från +120 sjukhus med +2000 ljusinstallationer i Skandinavien. I Sverige finns ljuslösningen installerat på bland annat Skåne universitetssjukhus, Centralsjukhuset Karlstad, Akademiska Sjukhuset Uppsala, Hudiksvall Sjukhus, Skaraborgs sjukhus i Skövde och Värnamo sjukhus m.fl.

Illustratör: Nadja Nörbom

KOLL PÅ DIABETES TYP 2

SYMTOM, BEHANDLINGAR & ALLT DU KAN GÖRA SJÄLV

Ta kontroll över din diabetes en gång för alla! Även om ärftlighet och ålder påverkar risken att drabbas finns det också en hel del du själv kan göra för att må bättre. Och du är inte ensam, fler än 600 000 svenskar lever idag med typ 2-diabetes, och ytterligare en miljon ligger i riskzonen att utveckla sjukdomen.

Kerstin Brismar och Harriet Wallberg har många års erfarenhet av forskning, utbildning och rådgivning kring diabetes och guidar dig rätt på ett inspirerande och lättillgängligt sätt. De tar upp allt från vad de flesta oroar sig för, till fakta om mediciner, vilken vård du har rätt till och vad du själv kan göra för att må bra. Det går att leva ett gott liv med diabetes – här får du veta hur!

Kerstin Brismar. Foto: Gabriel Liljevall

Om författarna:

Kerstin Brismar är senior professor i endokrinologi och diabetesforskning vid Karolinska Institutet. Hon har femtio års erfarenhet av diabetesvård och är uppskattad föreläsare. Hennes forskarteam har bland annat tagit fram ett blodprov som kan säga om du har hög risk att få typ 2-diabetes. De har också studerat vad som ligger bakom olika diabeteskomplikationer samt hur de ska förebyggas.

Harriet Wallberg är läkare, specialist i klinisk fysiologi och professor i fysiologi vid Karolinska Institutet. Hon forskar om diabetes och hur livsstilen påverkar sockerbalansen. Redan på 1980-talet kunde hon visa att motion stimulerar till sockerupptag i musklerna, vilket förklarar varför träning är en viktig del av behandlingen vid typ 2-diabetes. Hennes forskarteam studerar också hur dygnsrytmen påverkar sockerkontrollen vid typ 2-diabetes.

”I studien framgår också att astma och högt blodtryck ökade risken för sjukhusvård för covid-19 med 20 till 50 procent. Resultaten för astma skulle däremot kunna gälla endast allvarlig astma, eftersom man i studien bara hade tillgång till diagnoser från specialistvården”. Foto: Canstock.

Peter Nordström Professor och överläkare. Foto: Mattias Pettersson.

Marcel Ballin Doktorand. Foto: Mattias Pettersson.

Riskfaktorer för svår covid-19 kartlagda i ny stor studie

Hög ålder är den överlägset starkaste riskfaktorn för svår covid-19. Andra starka riskfaktorer är manligt kön och underliggande sjukdom. Personer med Downs syndrom löper särskilt stor risk, och personer med hemtjänst har en ökad risk som inte bara kan förklaras av ålder. Även astma och högt blodtryck är riskfaktorer. Det visar en ny nationell studie som gjorts vid Umeå universitet.

– Resultaten visar bland annat att personer med Downs syndrom hade fyra gånger högre risk att bli allvarligt sjuka i covid19 än andra. Vi blev därför mycket glada när Folkhälsomyndigheten, efter att vi skickat dem studien, meddelade att personer med Downs syndrom ska prioriteras för vaccination, säger Peter Nordström, professor i geriatrik vid Umeå universitet.

I studien framgår också att astma och högt blodtryck ökade risken för sjukhusvård för covid19 med 20 till 50 procent. Resultaten för astma skulle däremot kunna gälla endast allvarlig astma, eftersom man i studien bara hade tillgång till diagnoser från specialistvården.

Den aktuella studien är baserad på samtliga svenska fall av konstaterad covid19 till och med september i fjol, totalt mer än 84 000 personer. Forskarna använde register för att jämföra dessa med en kontrollgrupp på över 430 000 slumpmässigt utvalda personer från övriga befolkningen. Det gjorde det möjligt att undersöka sambandet mellan 34 eventuella riskfaktorer och coviddiagnos, med eller utan sjukhusvård.

Studien omfattar hela befolkningen

Forskarna såg också en överdödlighet både bland dem som vårdades på sjukhus och bland dem som enbart fått en diagnos för covid19 utan att läggas in på sjukhus. Barn och ungdomar under 20 år utgjorde endast 1 procent av inlagda patienter, och antalet dödsfall i denna grupp var för lågt för att kunna utvärdera eventuell överdödlighet. – Som alltid är det viktigt att väga resultaten av flera studier och inte fokusera för mycket på en enskild studie, men en betydande styrka med studien är att den omfattar hela befolkningen. Detta gör att studien är en av de största studierna i världen när det gäller riskfaktorer för allvarlig covid19, vilket är viktigt för generaliserbarheten. Inte minst informationen om specifika riskfaktorer så som Downs syndrom är viktig, säger Marcel Ballin, doktorand i geriatrik vid Umeå universitet och medförfattare.

Källa: Umeå universitet

Vetenskaplig publikation

Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften European Journal of Epidemiology. Risk factors for COVID-19 diagnosis, hospitalization and subsequent all-cause mortality in Sweden: a nationwide study Jonathan Bergman, Marcel Ballin, Anna Nordström, Peter Nordström. European Journal of Epidemiology. DOI: 10.1007/s10654-021-00732-w https://link.springer.com/article/10.1007/s10654-021-00732-w

ERBJUDANDE FRÅN BOKKLUBBEN! 5 BÖCKER INKL FRAKT.

DU BETALAR ENDAST 212 KR INKL. MOMS. (VÄRDE 362 KR. INKL. PORTO)

Fyll i nedan svarstalong. Kryssa för dom 5 böckerna du väljer.

Fyll i och skicka in till oss:

T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö

Du kan även beställa via E-post:

info@medicinskaccess.se (ange fullständig adress och telefonnummer)

Kundtjänst

0652-15110

Ja tack, jag beställer bokpaket enligt erbjudande!

Jag beställer Bokpaket 2021 för 212 kr inkl. moms och frakt.

Kryssa för dom 5 böckerna du väljer:

Pottholzt funderingar Pottholzt andra funderingar Sömnens betydelse för hälsa Friterad orm i Guangzhou Om Bakterier Magens Språk Vill ha barn TBC – Dödsängelns budbärare

Plats för frimärke

NAMN

FÖRETAG/INSTITUTION

BEFATTNING ADRESS POSTNUMMER & ORT

TELEFON

E-POST EV. KUND NR

T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö