10 minute read

Ökad risk för blodpropp kvarstår länge efter covid-19

”En särskilt allvarlig form av blodpropp är lungemboli, när proppen sätter sig i lungan, något som i värsta fall kan leda till döden. Risken att drabbas av lungemboli var förhöjd ända upp till ett halvår efter att ha varit sjuk i covid-19. Den första månaden efter covid-infektion var risken för blodpropp i lungan hela 32 gånger så hög som hos friska personer”. Foto: Canstock.

Den som har varit sjuk i covid-19 löper fortfarande efter flera månader ökad risk att också drabbas av blodpropp eller blödning. Det visar en studie vid Umeå universitet där forskarna har analyserat samtliga covid-fall i Sverige fram till maj ifjol. Blodpropp kan i värsta fall vara dödlig, men går ofta att behandla eller förebygga.

Advertisement

Resultaten understryker vikten både av att vaccineras mot covid-19 och att sjukvården identifierar personer med ökad risk för blodpropp så att blodförtunnande sätts in i samband med covid-19. Men man måste hålla koll på om dessa individer löper en risk för det motsatta, nämligen blödning, säger Ioannis Katsoularis, doktorand vid Umeå universitet och specialistläkare i kardiologi.

I studien kunde forskarna se att risken att drabbas av djup ven-trombos, det vill säga blodpropp i de djupa blodkärlen, var förhöjd upp till tre månader efter covidinfektion. Den första månaden var risken fem gånger så stor som för friska personer. Även risken för blödningar var två gånger förhöjd jämfört med friska personer, dock bara bland de covid-patienter som behövde läggas in på sjukhus på grund av covid.

Risken att drabbas var förhöjd

En särskilt allvarlig form av blodpropp är lungemboli, när proppen sätter sig i lungan, något som i värsta fall kan leda till döden. Risken att drabbas av lungemboli var förhöjd ända upp till ett halvår efter att ha varit sjuk i covid-19. Den första månaden efter covid-infektion var risken för blodpropp i lungan hela 32 gånger så hög som hos friska personer. Hos individer som före covid-infektionen behandlades med blodförtunnande läkemedel var risken för lungemboli 70 procent lägre, vilket pekar på en skyddande effekt.

Blodpropps- och blödningsriskerna ökade ju svårare sjuka covid-patienterna var, med högst risk för blodpropp och blödning hos de patienter som behövde intensivvård.

– Med ett underlag på över en miljon som drabbats av sjukdomen och fyra miljoner kontrollpersoner är denna studie en av de största i sitt slag i världen och bidrar med värdefull kunskap, säger Anne-Marie Fors Connolly, forskningsgruppledare vid Umeå universitet, läkare och huvudansvarig för studien.

I studien samkördes information från nationella register från Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen över alla personer som insjuknade i covid-19 från det att pandemin började fram till och med maj 2021. Forskarna undersökte förekomst av blodpropp och blödning efter covid-19. Risken för dessa komplikationer beräknades med hjälp av två olika kraftfulla statistiska metoder, en matchad kohortstudie samt en så kallad self controlled case series-studie.

”Blodpropps och blödningsriskerna ökade ju svårare sjuka covidpatienterna var, med högst risk för blodpropp och blödning hos de patienter som behövde intensivvård”. Foto: Canstock.

Källa: Umeå universitet Ioannis Katsoularis, doktorand och specialistläkare i kardiologi. Foto: Klas Sjöberg.

AnneMarie Fors Connolly, forskningsledare och läkare. Foto: Hans Karlsson.

Om den vetenskapliga publiceringen

Risks of deep vein thrombosis, pulmonary embolism and bleeding after covid-19: nationwide self-controlled case series and matched cohort study Ioannis Katsoularis* & Osvaldo Fonseca-Rodriguez*, Paddy Farrington, Hanna Jerndal, Erling HäggströmLundevaller, Krister Lindmark, Anne-Marie Fors Connolly. *Delade första författare. BMJ, British Medical Journal DOI: 10.1136/bmj 2021 069590

”Huvudresultatet i studien visar att de som hade övervikt och fetma vid 10 års ålder hade signifikant förhöjning av det kardiometabola indexet, och därmed ökad sjukdomsrisk senare i livet, jämfört med de som hade normalvikt vid 10 års ålder”. Foto: Unsplash

20-åringar har riskmarkörer för hjärt-kärlsjukdom efter högt BMI som barn

Personer med övervikt och fetma i 10-årsåldern har förhöjda riskmarkörer för diabetes och hjärt-kärlsjukdom redan vid 20 års ålder. En studie från Göteborgs universitet visar på vikten av tidiga förebyggande och hälsofrämjande insatser.

Andelen med övervikt eller fetma i Sverige går från 11 procent bland 4-åringar, till 15 procent i gruppen 11-15-åriga skolbarn – mer än en fördubbling på knappt 30 år – och sedan till hela 31 procent hos unga vuxna, 16-29 år gamla, enligt statistik hos Folkhälsomyndigheten.

Att barns tidiga tillväxtmönster är kopplat till hälsoläget senare i livet är känt sedan tidigare. Gruppen unga individer med fetma har på sikt en ökad sjuklighet i hjärtkärlsjukdom, invalidiserande artros, hormonrubbningar och diabetes.

Den nu aktuella studien, publicerad i tidskriften Obesity Facts, ger resultat som ytterligare stärker kopplingen mellan BMI i unga år och risken för senare sjuklighet.

Försteförfattare är Staffan Mårild, docent i pediatrik på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, och barnläkare.

Långtidsuppföljning gav extra viktiga data

– Vi har nu studerat en stor mängd olika tillväxtdata på barn i åldrarna 0–10 år. Dessa data har fångats in från de rutinmässiga hälsokontrollerna på BB, BVC och inom svenska skolhälsovård. Vi har sedan kompletterat detta med enkäter då barnen var 10 år, där även uppgifter om föräldrarnas längd och vikt har rapporterats, berättar han.

Ett urval på 513 individer genomgick senare, vid 18-20 års ålder, en riktad hälsoundersökning. Den omfattade mätning av längd, vikt och midjemått, samt blodprov och insamling av enkätdata. För att bättre bedöma riskerna för framtida diabetes och hjärt-kärlsjukdom användes ett så kallat kardiometaboliskt index som rangordnar sjukdomsrisk hos varje enskild person. – Det kardiometabola indexet summerar varje individs olika mätvärden för blodfetter, blodsockerbalans, blodtryck och midjemått. Vårt främsta mål var att bedöma sambandet mellan tidig fetma och övervikt, och det kardiometaboliska index vi beräknat för de unga vuxna i studien, säger Staffan Mårlid.

Hälsofrämjande insatser för alla barn

Huvudresultatet i studien visar att de som hade övervikt och fetma vid 10 års ålder hade signifikant förhöjning av det kardiometabola indexet, och därmed ökad sjukdomsrisk senare i livet, jämfört med de som hade normalvikt vid 10 års ålder.

Resultaten pekar enligt forskarna på den stora betydelsen av skolhälsovårdens hälsoundersökningar där bland annat mätningar av tillväxt ingår, och där man kan fånga upp barn i riskzonen. Vikten av förebyggande och hälsofrämjande insatser från både förskola, skola och samhället i stort betonas. Hörnstenarna är hälsosam kost, vardagsmotion och regelbunden fysisk aktivitet, minskad stress och tillräcklig sömn. – Insatserna bör inte riktas specifikt eller enbart till barn med övervikt utan till alla barn, oberoende av BMI, eftersom dessa hälsofrämjande insatser är viktiga för alla barn. Att rikta sig bara till barn med högt BMI kan upplevas som stigmatiserande och bör undvikas, säger Staffan Mårild.

Staffan Mårild, docent i pediatrik och barnläkare. Foto: Magnus Gotander.

Källa: Sahlgrenska Akademin

Titel:

Features of Childhood Growth, Lifestyle, and Environment Associated with a Cardiometabolic Risk Score in Young Adults, https://doi.org/10.1159/000520661

VÄLFÄRDENS OHÄLSA

För första gången presenteras det evolutionsmedicinska synsättet för en bred publik. Författaren visar med exempel från modern och äldre forskning hur den moderna livsstilen med fokus på kosten, leder till att vi idag i förtid drabbas av kroniska ålders och livsstilsrelaterade sjukdomar.

Fyll i och skicka in eller hör av er till: E-post: info@medicinskaccess.se Tel: 0652-151 10

ENDAST 40 KR

Tillkommer 62 kr för porto inkl. moms.

TOTALT 102 kr/ex (ordinarie pris 240 kr exkl. porto)

Ja tack! Jag beställer ”Välfärdens Ohälsa”

Av Lars Wilsson.

Antal ex Pris 102 kr styck, inklusive moms och porto.

Plats för frimärke

NAMN INSTITUTION/FÖRETAG AVDELNING ADRESS POSTADRESS

TELEFON

E-POST FAKTURAADRESS

T&M Media AB Fiskvik 100 829 53 Bergsjö

Lägre självmordsrisk på äldreboende för dem som fick antidepressiva

Khedidja Hedna, forskare. Foto: Kristina Båth.

Margda Waern, professor. Foto: Johan Wingborg.

Antidepressiva läkemedel kan nu kopplas till lägre risk för självmord i gruppen 75 år och äldre på äldreboende. Hos dem som fick läkemedel för sömnproblem var självmordsrisken däremot fördubblad. Det visar en studie från Göteborgs universitet.

”Av studien framgår att 110 personer dog i självmord, 64 män och 46 kvinnor. Hälften av dessa dödsfall inträffade under personernas första år på äldreboende. Självmordsrisken var lägre hos dem som fick antidepressiva” Foto: Canstock, arkivbild. Antalet personer som behöver få vård på äldreboende under lång tid ökar. Men trots stressande livsövergångar, och psykiatriska tillstånd som ökar risken för suicidalt beteende, har mycket lite forskning fokuserat på självmord i denna miljö.

Antidepressiva läkemedel används i stor utsträckning på äldreboenden och det har funnits farhågor om läkemedelseffekter i form av ökad självmordsrisk. Den nu aktuella studien, publicerad i International Journal of Geriatric Psychiatry, ger en annan bild.

Tyder på positiv effekt

Bakom studien står Sahlgrenska Suicide Studies, en forskargrupp inom Centrum för åldrande och hälsa, AgeCap, vid Göteborgs universitet. Gruppen har studerat data om drygt 280 000 svenska invånare, 75 år och äldre, på äldreboende. Uppföljningstiden var upp till nio år.

Av studien framgår att 110 personer dog i självmord, 64 män och 46 kvinnor. Hälften av dessa dödsfall inträffade under personernas första år på äldreboende. Självmordsrisken var lägre hos dem som fick antidepressiva. – Detta resultat tyder på en positiv effekt av antidepressiv medicin för äldre på äldreboende, men mer forskning behövs för att bättre belysa detta samband, säger Khedidja Hedna, forskare och förstaförfattare i studien.

Kunskap och uppmärksamhet

Läkemedel mot sömnproblem kunde kopplas till fördubblad självmordsrisk, och vid tidigare självskadebeteende var risken ytterligare rejält förhöjd. Resultaten visar enligt forskarna på vikten av att personalen har kunskap om de boendes bakgrund för att tidig kunna identifiera risker och vara uppmärksam på den psykiska hälsan hos personer som behöver extra stöd.

Margda Waern är professor i psykiatri med inriktning suicidologi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, och har lett studien. – Våra resultat sporrar till förbättrad kvaliteten i vården som ges på äldreboende. Mer kan göras för att förbättra den psykiska hälsan hos äldre personer på våra boenden, säger hon.

Källa: Sahlgrenska akademin

Illustratör: Nadja Nörbom

Recension

Bokens rubrik är en uttömmande varudeklaration, kompletterad med en innovativ beskrivande innehållsförteckning. Författarna Kerstin Brismar och Harriet Wallberg är båda läkare och forskare inom diabetes och skriver sakkunnigt och lättläst om ett komplext sjukdomsområde. Diabetes typ 2 kan uppstå av olika orsaker och yttra sig på skilda sätt. Här beskrivs de olika varianterna med sina respektive behandlingar och risker för följdsjukdomar. En stor del av boken fokuserar allt som kan göras på egen hand för att få blodsockernivåerna hanterbara: kosten, motionen, sömnen, stressen… De ”traditionella” nationella kostråden vid diabetes är på väg att uppdateras i enlighet med nyare forskning, och just det avsnittet kommer sannolikt att revideras något framöver. Som på alla områden krävs också individuell anpassning. Boken är lättillgänglig med många pedagogiska figurer och scheman. Koll på diabetes typ 2 kan rekommenderas en bred läsekrets, då den också handlar om hur anhöriga kan stötta sjuka till en hälsosammare livsstil och om att förebygga sjukdom.

Helhetsbetyg: 4-Mycket bra. (BTJ)

KOLL PÅ DIABETES TYP 2

SYMTOM, BEHANDLINGAR & ALLT DU KAN GÖRA SJÄLV

Ta kontroll över din diabetes en gång för alla! Även om ärftlighet och ålder påverkar risken att drabbas finns det också en hel del du själv kan göra för att må bättre. Kerstin Brismar och Harriet Wallberg har många års erfarenhet av forskning, utbildning och rådgivning kring diabetes och guidar dig rätt på ett inspirerande och lättillgängligt sätt. I boken tar de upp allt från vad de flesta oroar sig för, till fakta om mediciner, vilken vård du har rätt till och vad du själv kan göra för att må bra. Det går att leva ett gott liv med diabetes – här får du veta hur!

Kerstin Brismar och Harriet Wallberg har många års erfarenhet av forskning, utbildning och rådgivning kring diabetes och guidar dig rätt på ett inspirerande och lättillgängligt sätt. De tar upp allt från vad de flesta oroar sig för, till fakta om mediciner, vilken vård du har rätt till och vad du själv kan göra för att må bra. Det går att leva ett gott liv med diabetes – här får du veta hur!

Som pedagogisk inspiratör liksom kunskapskälla kan jag därför rekommendera att varje primärvårds och diabetesmottagning skaffar boken och att man sätter den i händerna på utbildningsläkarna och blivande diabetessköterskor.

D I A B E T O LO G N Y T T

Denna berättarteknik gör att läsaren har möjlighet att finna mycket kunskap och få en god överblick och förståelse av sin egen sjukdom.

D I A B E T O LO G N Y T T

KOLL PÅ DIABETES TYP 2 finns att köpa i bokhandeln.

Vid intresse av att köpa in ett större antal böcker kontakta martin.harris@bonnierforlagen.se

Om författarna:

Harriet Wallberg är läkare, specialist i klinisk fysiologi och professor i fysiologi vid Karolinska Institutet. Hon forskar om diabetes och hur livsstilen påverkar sockerbalansen. Foto: Gabriel Liljevall

Kerstin Brismar är läkare och senior professor i endokrinologi och diabetesforskning vid Karolinska Institutet. Foto: Gabriel Liljevall

This article is from: