Zoom- och Teamsmöten boostar inte hjärnan

När Sherrif Karamat, vd för PCMA, introducerar termen metaindustri som ett uttryck för vad business events handlar om säger han med andra ord att möten och event finns i, påverkar och utvecklar alla andra industrier. Det är mäktiga ord. Men varför har vi inte kommit fram till att mötes- och eventindustrin är en metaindustri tidigare? Varför har inte företrädarna för business events en starkare position över hela världen inklusive Sverige?

I snart tjugo år har vi skrivit om hur bland annat neurovetenskap och mötespsykologi påverkar våra möten. Ingen annanstans är mötens påverkan större än vid det personliga mötet öga-mot-öga.

Sedan pandemin startade har många människor blivit bekanta enbart genom att videochatta. Från neurovetenskapens perspektiv leder det till en mängd spännande frågor om hur vår hjärna uppfattar olika sätt att interagera on- och offline.

Den mänskliga hjärnan har ett särskilt nätverk för att komma ihåg människors ansikten, men hur dessa minnen bildas har varit ett mysterium. De tyska neurovetenskapsmännen Géza Gergely Ambrus och Gyula Kovács vid Friedrich Schiller University Jena, initierade en studie som pågått i närmare två år, från februari år 2019 till i början av 2021.

De ville undersöka hur vi lär känna nya människor i olika situationer. I resultatet av studien framkom att våra hjärnor bildar starkare kopplingar i ett personligt möte till skillnad mot indirekta former av kontakt. Personliga interaktioner slår digitala möten för att bekanta sig med andras ansikten. Hjärnan lär sig helt enkelt ansikten bättre när man träffas personligen.

För att gräva djupare efter kunskap delades deltagarna i studien in i tre grupper. Varje grupp fick ha kontakt med två nya människor på olika sätt. Dels personlig interaktion genom att chatta med en laboratorietekniker, dels perceptuell exponering genom ett identitetssorteringsspel med stillbilder samt exponering från media genom att titta på en tv-show.

Styrkan i människors förtrogenhet med varandra, så kallad bekanthetseffekt, var knuten till situationen där deltagarna lärde sig de nya ansiktena. Personlig interaktion gjorde den starkaste skillnaden, följt av medieexponering. Perceptuell exponering hade liten inverkan eller ingen alls.

Forskarna registrerade deltagarnas hjärnaktivitet med ett elektroencefalogram (EEG), en enhet som spårar elektrisk aktivitet i hjärnan. De genomförde avläsningarna två gånger. En gång innan deltagarna blev bekanta med de nya människorna och en gång därefter. I alla tre grupperna avslöjade den andra EEG-avläsningen ett tydligt mönster av hjärnaktivitet cirka 400 millisekunder efter att deltagarna såg de nu kända ansiktena.

Interaktionen ansikte-motansikte gav de starkaste kontakterna, även om deltagarna tillbringade mindre tid i verkligheten än i medieexponeringsgruppen. Den personliga interaktionsgruppen chattade med laborationstekniker i tre timmar, medan medieexponeringsgruppen tittade på video i tjugo timmar.

Mötes- och eventindustrin är en metaindustri för att möten ansiktemot-ansikte är de som skapar de viktiga kontakterna, de vi bär med oss i arbetslivet, men självklart också i vårt privatliv. Nu tar vi nästa steg. Med det mänskliga mötet tar vi oss nu tillbaka till och ökar insikterna om att mötes- och eventindustrin är en metaindustri som fortsätter att förändra och utveckla världen.

Svensk-indonesiska Atti Soenarso har arbetat som journalist i över 40 år. Hon har bland annat jobbat för Skandinaviens största dagstidning, var TV4s första reseredaktör, har skrivit för många resemagasin och haft flera internationella uppdragsgivare. Hon har rest i stora delar av världen och skrivit om destinationer, människor och möten. Foto: Magnus Malmberg