SKOGSÄGARBESÖK

Namn: Stefan Klingberg Ålder: 62 Yrke: Pastor i Equmeniakyrkan och fängelsepastor på kvinnofängelset Hinseberg. Bäst med skogen: Den ger mig tillfredsställelse att ha något att förvalta, sköta om och utveckla. Skogsinnehav: 90 hektar produktiv skogsmark, 30 hektar åker som utarrenderas. 11,3 hektar nyckelbiotop och naturvårdsavtal. Medelbonitet 7,1 m3sk/ha och år. Trädslag: Mest en blandning av gran och tall, samt inhägnade bestånd av sibirisk lärk och hybridasp. Markhistorik: Plockhuggen kalkbarrskog i nyckelbiotoper och naturvårdsavtal. I övrigt produktionsskog.

Största utmaningarna just nu:

Högt betestryck från viltet. – Det är jättekul att ses hela gänget, sedan kanske inte plantering är drömjobbet, men det är ett härligt sätt att träffas och umgås runt något som känns viktigt, tycker Klara Klingberg.

Hans Bellqvist, skoglig rådgivare på Mellanskog i Tierp/Björklinge:

– Det är väldigt intressant och trevligt att vara Stefans skogliga rådgivare, han är en duktig skogsägare som tänker utanför boxen och hittar bra lösningar. Han gör mycket själv – vi förser honom bland annat med plantor och har under en rad år hjälpt honom på bästa sätt med hans leveransvirke, som han avverkar och kör ut själv.

Viktigt med långsiktig förvaltning

En röd tråd i Stefans och Elisabeths ägande är att förvalta det de har. – Jag ser inte naturen som en gud, men jag tackar Gud för den. Ett människoliv på 70–80 år är inte mycket jämfört med en väldig talls levnadsbana. Vi måste förvalta det som är vårt – inte bara nyttja naturen, utan förvalta den på lång sikt. Vi vill känna att det här är en välskött gård, något vi kan känna oss glada och stolta över, säger Stefan.

Skogen sköts med varierande mål. Både produktion och naturhänsyn är viktigt. Ett produktionsmål är att producera kvalitetstimmer.

Granen trivs bra runt Tolfta, men det höga viltbetet har gjort det svårt för tall och lövträd att ta sig. För att få en större trädslagsblandning, främst för att öka riskspridningen inför klimathotet, har Stefan gjort flera inhägnader. Med hjälp av begagnade hjorthägn och brunnsborrningsrör gjorde han även här arbetet på egen hand. – Det har varit en fröjd att sedan få se det växa så bra innanför stängslet. Utanför går viltstigarna, och då tänker jag att här inne får aspen och sälgen växa ifred, skrattar han.

Trots glädjeämnena saknas inte utmaningar. Snytbaggegnag och vildsvinsbök. Fejningsskador och viltbete. På senare år också en ibland onyanserad kritik av trakthyggesbruket, menar Stefan. – Som ny skogsägare tyckte jag mycket var utmanande, kanske särskilt föryngrings- arbetet. Men jag har fått goda råd av mina skogliga rådgivare på Mellanskog under åren och lärt mig mycket själv. Dessutom har jag insett att skogen trots en del skador och luckor repar sig bättre än man kan tro. När det blir dags för gallring ser det ofta riktigt bra ut! Att lära sig övervinna svårigheter är en del av lusten till livet – och till skogsägandet. ¶

”Jag ser inte naturen som en gud, men jag tackar Gud för den!”

Karin Perers, ordförande i Mellanskog ”Kooperationen kan ge varje medlem vad just den behöver”

Varje generation skogsägare har ansvar för att anpassa sin gård till dagens förutsättningar. Vi formulerar visioner och samråder med experter för att nå de mål som är viktiga för just oss. Och den filosofin har jag med mig som ordförande i Mellanskog, säger Karin Perers. Hennes släkt har ägt en bergsmansgård i Mörtarbo, strax norr om Avesta i Dalarna, i över 300 år.

TEXT CARLO LASZLO FOTO CARLO LASZLO, JOCKE LAGERCRANTZ, MELLANSKOG 1

3 2

4

1. Karin öppnar föreningsstämman i Uppsala 2019. 2. Med kartan från 1749 med byns marker inventerade. 3. Karin hemma på släktgården i Mörtarbo. 4. Unden pandemin har föreningsstämmorna hållits digitalt.

I MAJ BLEV Karin Perers vald till Mellanskogs ordförande för nionde gången. På frågan ”vad gör dig till en framgångsrik ledare”, funderar hon en stund innan hon svarar. – Jag har nytta av mina erfarenheter från andra organisationer och det demokratiska hantverket.

Hon försöker också se till att var och en får komma till tals. – Jag strävar efter att skapa ett positivt klimat så att också svåra frågor kan lösas i en god och förtrolig dialog. Och så tycker jag om att träffa

”Jag är orädd, bra på att skapa kontakter och är nog mer diplomatisk än jag själv tror.”

medlemmar i våra femton skogsbruksområden i olika aktiviteter.

Om hon måste lista tre goda egenskaper som är till nytta för henne som ledare blir det: – Jag är orädd, bra på att skapa kontakter och är nog mer diplomatisk än jag själv tror.

Och hon tycker att det finns egenskaper hon kan utveckla. – Jag kan vara lite för godhjärtad. Och även om jag tycker att jag är skärpt när det gäller affärer och Mellanskogs industrier så vill jag bli kunnigare. Och så borde jag ta mig tid att bara vara också, inte jämt ha en fylld kalender.

En företagsform som har framtiden för sig

Karin Perers är född och uppvuxen på gården i Mörtarbo. Hon visar en karta från 1749, med byns marker noggrant inventerade; då – i en tid då hyttor krävde stora mängder bränsle – var träkolsproduktionen i fokus. – Hur skogens råvaror använts genom tiderna ger perspektiv, menar Karin.

Hon anser att skogarna kan bidra till att skapa ett hållbart samhälle, bland annat genom att att bygga i trä och att ersätta fossila bränslen samt plast. Men, lägger hon till, det är en utmaning och det kräver kunskap.

– För att våra medlemmar ska få bästa möjliga underlag för goda, långsiktigt hållbara beslut, som gynnar dem själva och samhället i stort, satsar vi på utbildning genom Mellanskogsakademin, fortsätter hon. På nätkurser, föreläsningar eller i studiecirklar får vi fördjupade kunskaper i allt från biologisk mångfald och kulturmiljövärden i skogen, till skogsgårdens brukningsmetoder, ekonomi och skatteplanering. Med fördjupade kunskaper kan varje skogsägare välja just sin väg framåt. Kanske lockar alternativa skötselmetoder som kontinuitetsskogsbruk, kanske vill man optimera lönsamheten, eller så föredrar man att prioritera andra värden. – Det är en av poängerna med att vara med i Mellanskog, betonar Karin. Varje medlem har sina individuella behov och önskemål, och vi kan stötta alla.

Hon är övertygad om att kooperationen som företagsform har framtiden för sig. – Det finns många aspekter på detta, säger hon. En är just att vi kan anpassa oss till varje medlems behov, oavsett storlek på marker eller bakgrund, om han eller hon bor i en stad eller på landsbygden. En annan är att vi tillsammans har en helt annat styrka när vi samverkar än om vi försökt agera var och en för sig. Det gäller allt

från priser på virke till att påverka samhällsbeslut i en riktning som gynnar familjeskogsbruket. Dessutom är det en fördel i vårt industriägande, där vi kan ha tålamodet att fatta beslut som är bra på lång sikt, utan att behöva jaga högre vinster varje kvartal.

Kooperationen öppnar också för mångfald, funderar Karin Perers vidare, vilket i sig är viktigt. – Det kan innebära många saker, säger hon. Inte minst att öka andelen kvinnor i föreningen så att de ska vara med och styra och avgöra framtiden för familjens skogsägande. Liksom om mångfald i åldrar. Här finns utrymme för många att se över sina generationsskiften och släppa in yngre familjemedlemmar tidigare.

Även etnicitet hör till frågan om mångfald, att försöka få fler nyinflyttade svenskar att bli skogsägare och medlemmar eller tjänstepersoner i Mellanskog.

Den nya affärsplanen

Nyligen antog Mellanskogs styrelse en ny affärsplan med tre nyckelområden: Medlemsvärde, föreningsvärde och miljövärde.

Till medlemsvärdet hör de aspekter av Mellanskogs verksamhet som stärker skogsägare, som utbildning och rådgivning.

Med ”föreningsvärde” avses Mellanskogs arbete för att gynna medlemmarna som kollektiv, i allt från bättre virkespriser till aktiv intressepolitik. – Det är också att vi ska ha en stark ekonomi, menar Karin Perers. I dag har vi 162 miljoner kronor i fritt eget kapital. Det visar att vi är på rätt sida, att vi börjar bygga upp våra finansiella muskler.

I dag har Mellanskog 632 miljoner kronor investerade i skogsindustriföretaget Setra. – Med ett fritt eget kapital kan Mellanskog för första gången på årtionden på allvar tänka offensivt, avslöjar Karin Perers. På sikt kan föreningen ta initiativ till ökat industriägande. Vi är inte där än, men vi kan börja spana efter möjligheter.

Ett annat område inom föreningsvärdet är att driva frågan om långsiktiga spelregler och rättssäkerhet för skogsägare, kanske främst när det gäller artskyddsförordningen, där skogsägare kan hamna i en situation att de varken får bruka sin skog, eller få kompensation. – Vår paroll är ”frihet under ansvar”, säger Karin Perers. Staten ska inte i detalj reglera allt, utan vi skogsägare ska ha förtroendet att bruka våra skogar på bästa sätt.

Slutligen kan ”miljövärde” handla om att fler medlemmar är certifierade, liksom alla entreprenörer som är verksamma i deras skogar. – Vi arbetar hela tiden för miljöförbättringar, konstaterar Karin Perers. Det gäller hänsyn i skogen, och hur timmer och massaved kan ersätta fossila material, alltså att även produktionen präglas av ett miljöansvar.

I affärsplanen finns även digitalisering med som en punkt. – Vi ska vara alerta och effektiva i arbetet med att skapa digitala lösningar som gagnar våra medlemmar och vi har vi tagit viktiga steg.

Kartan som Karin Perers berättade om är 272 år gammal. Räknar vi lika långt fram i tiden hamnar vi på år 2293. Hennes vision, som inte har någon prutmån, är att vi då lever i ett samhälle i samklang med naturen. – Ingen kan sia om hur livet kommer att te sig då, säger hon. Men jag hoppas att människor ska kunna bo och leva i skogsbygder och ta vara på skogens förnybara resurser, för ändamål som vi inte har en aning om i dag. ¶

”Vi ska vara alerta och effektiva i arbetet med att skapa digitala lösningar som gagnar våra medlemmar.”

”Staten ska inte i detalj reglera allt, utan vi skogsägare ska ha förtroendet att bruka våra skogar på bästa sätt.”

EN TRYGG UPPVÄXT MED CONNIFLEX

När det handlar om din skog kan du vara trygg med att Conniflex tagits fram med hänsyn till både människa och miljö. Conniflex är Sveriges mest använda skyddsbehandling mot snytbagge. Hög bevisad skyddseffekt i två år.

conniflex.se

ÄLSKA SKOGEN

Kärlek och gödsel får skogen att växa

Att gödsla är något av det mest lönsamma en skogsbrukare kan göra. Skogsgödsling får din skog att må bättre och ge större avkastning. Gödslingen motverkar även växthuseffekten genom att leda till ökad kolbildning i mark och träd. Att du dessutom gödslar din skog med kärlek tar vi för givet. Vill du veta mer? Besök sg-systemet.com eller kontakta oss på 0418-76500.

VI ÄLSKAR OCKSÅ SKOGEN.