Vasatidning
Modet på Vasatiden Männen bar oftast en dräkt och en vid, kort axelkappa. Byxorna gick ungefär till knäna och hade mängder av tyg. Byxorna kallades pluderhosan. Kvinnornas mode påverkades av modet i bl.a. Spanien och Frankrike. De bar en dräkt som var delad i liv och kjol. Kjolen var den delen under midjan och livet var det som var över midjan fast inte armarna. Livet var gärna djupt dekorerat och väl åtsmitande. Kjolen och var oftast en annan färg och det var armarna med. Det krävdes också särskild underkjol för att behålla både form och vidd. Barnen hade på sig en kolt. Klädesplagget kan till sin utformning likna en vid en klänning eller en förlängd skjorta. Kolten var ett plagg både för pojkar och flickor. Pojkkoltarna var i regel långa och helskurna, till skillnad från flickkoltarna, som var avskurna ovanför midjan i ett slätt liv och hade en skrynklig kjol, som räckte till vaden.
Gustav Vasas öden och äventyr i Dalarna är en traditionell benämning på de delar av Peder Svarts krönika som behandlar Gustav Vasa tid i Dalarna år 1 520-1 521 , skriven under hans regeringstid. Ytterligare tillägg till berättelserna gjordes i samband med rannsakningarna om fornminnen på 1 660-talet, vissa av uppgifterna är upptecknades som sägner så sent som på 1 700-talet. Deras historiska sanningshalt är diskutabel. Ornässtugan, eller Ornäsloftet, i Ornäs i Borlänge kommun, Dalarna, är ett av Sveriges äldsta museer och öppnade som sådant redan i mitten av 1 700-talet. Den dåvarande ägaren, Jacob Brandberg, samlade in föremål som anknöt till Gustav Vasas öden och äventyr i Dalarna där Ornässtugan hade spelat en viktig roll. Dess övre plan var på 1 500-talet ett gästhus och det nedre var ett förråd. Ornässtugan ingick som sådan i en kringbyggd gård. Redan på 1 700-talet revs dock de sista av de övriga byggnaderna i gården.
R Gustav har koll på folket! Numera kan du snabbt veta vad som händer via tv, radio, Internet, och tidningar. Så här var det inte på Vasa tiden. Men Gustav Vasa hade ändå bra knep för att få ut snabbt vad han hade bestämt till folket. Han fick hjälp med brev, präster, fogdar och alla som bodde i hans land. Visste ni att kungen Gustav Vasa skrev jättemycket brev. Han skrev till sina barn, familj, bönder och fogdar. Ibland blev Gustav Vasa arg och misstänksam när han skrev brev. Gustavs brev är kvar än idag på Riksarkivet i Stockolm.
Bilden är från https://sverigedemokraterna.se /
ROMERSKA SIFFROR
Gustav Vasa i Dalarna. I Mora i Dalarna höll Gustav ett tal för dalkarlarna för att få med dem på ett uppror. Dalkarlarna sa nej vi tror inte på dig! Efter det så beslutade han sig för att fly till Norge. Dalkarlarna ångrade sig och följde efter honom.
Gustav Vasas autograf
Gustav Vasas familj
Gustav Vasa föddes den 12 maj år 1496. Han var son till Erik Johansson och Cecilia Månsdotter. Den 24 september år 1531gifte sig Gustav med Katarina av Sachsen Lauenburg. År 1533 den 13 september födde Katarina, Erik. Men efter ett år den 23 december år 1535 dog hon. Redan den 1 oktober år 1536 gifte Gustav om sig med Margareta Eriksdotter. Margareta födde 10 barn, Johan, Katarina, Cecilia, Magnus, Karl, Anna, Sten, Sofia, Elisabet och Karl. Tyvärr dog 2 av barnen innan dom hann bli vuxna. Den 26 augusti år 1551 dog också Margareta. Den 22 augusti år 1552 gifte Gustav om sig med Katarina Stenbock som var systerdotter till Margareta. Eftersom Margareta och Katarina var släkt tyckte prästerna att Gustav och Katarina inte borde gifta sig. Men då sa Gustav att bibeln bara gällde judar. Katarina ska ha varit gravid under 1554 och 1555 men ingen av graviditeterna var tillräckligt långa för att dom skulle bli kända. Den 29 september år 1560 dog Gustav Vasa.