»Kriminalpolitiken idag tycks gå ut på hårdare tag« Frågan om rasprofilering inom den svenska polisen behöver lyftas upp och diskuteras. Det menar forskaren Leandro Schclarek Mulinari, som skrivit en rapport om profilering och som deltar i ett samtal om detta under MR-dagarna.
Det var i samband med REVA-kontrollerna 2013 och Skånepolisens registrering av romer samma år, som diskussionen om rasoch etnisk profilering tog fart i Sverige. Då aktualiserades hur polisen misstänkliggjorde personer utifrån sitt utseende i det brottsbekämpande arbetet. I Stockholms tunnelbana stoppades personer godtyckligt i polisens jakt på papperslösa och i Skåne uppmärksammades polisen dittills hemliga registrering av romer som innehöll uppgifter om ostraffade människor, bland annat flera barn. Forskaren och kriminologen Leandro Schclarek Mulinari har på uppdrag av organisationen Civil Rights Defenders skrivit en rapport för att kartlägga fenomenet med ras- och etnisk profilering i Sverige. Han menar att det är ett omdebatterat men understuderat problem. – I Sverige finns det överhuvudtaget inga siffror eller statistik på rasprofilering som fenomen och för ett land som annars är väldigt bra på registrering så är det mycket märkligt, säger han. I studien intervjuas både personer som blivit utsatta för profilering och poliser. Att frågan om ras och etnisk profilering är ett känsligt ämne inom poliskåren står klart. Flera av de intervjuade poliserna säger i rapporten att människors bakgrund och utseende inte spelar någon roll i deras brottsbekämpande arbete. Problemet med rasprofilering uppges också ha att göra med enskilda händelser och enstaka personer inom polisen. – Det första argumentet som poliserna jag har intervjuat lyfter fram är »vi håller inte på med det här, vi jobbar inte med fördomar utan utgår från fakta«, säger Leandro Schclarek Mulinari.
4
MÄNSK L IGA RÄT T IG H E TS DAGA R N A 2018
FOTO: ALEXANDER MAHMOUD
– Det finns en ovilja i Sverige att prata om problem som är kopplade till ras och etnicitet som ojämlikhetsfaktor, säger Leandro Schclarek Mulinari.
Leandro Schclarek Mulinari
Vad får det för konsekvenser när problemet med ras- och etnisk profilering tillskrivs enskilda individer inom polisen? – Jag tror att det leder till att vi får ett omöjligt samtal. Ras- och etnisk profilering handlar inte om enskilda poliser utan är ett internationellt erkänt problem, som såväl den engelska, amerikanska och franska poliskåren har problem med. Att tro att Sverige är unikt är att osynliggöra otroligt mycket kunskap om det här. Bland de personer som drabbats av profilering är erfarenheterna annorlunda. Många menar att det är ett återkommande inslag att bli stoppad av polisen och att det händer i vardagliga situationer som när de kör bil eller rör sig i det offentliga rummet. Att utan orsak bli behandlad som en eventuell förövare skapar också en känsla av osäkerhet. – Jag har flera exempel i mitt material där människor beskriver erfarenheter av
profilering när polisen inte ens har stoppat dom. Bara en blick aktualiserar hela det här bagaget av erfarenheter, av tillfällen då man blivit stoppad och kontrollerad. En av de saker som rasism generellt producerar och rasprofilering specifikt, är osäkerhet bland de som drabbas. Leandro Schclarek Mulinari säger att det finns flera gemensamma nämnare för grupper som drabbas av profilering men det finns också specifika faktorer som skiljer sig åt. Den profilering som drabbar romer måste exempelvis förstås utifrån en historisk kontext och den svenska statens förhållningssätt till romer genom tiderna. Medan den profilering som muslimer utsätts för i huvudsak kan förstås mot bakgrund av polisens arbete mot terrorism. – Många av de jag intervjuade som var med i romregistret tyckte att det var en fortsättning på vad staten gjort i hundratals år. Redan
