vi behöver koltrastar!

Visst har denna vinter varit osedvanligt utdragen och kall i år? Inte har jag några meteorologiska bevis för det, men kroppen och själen har sina egna subjektiva sensorer som registrerar vad som händer i tiden och rummet. Visst förstår jag att kriget i Ukraina som varje dag dödar och fördriver människor på flykt har sin inverkan på hur vi upplever vår samtid. Krigets hårda och kalla stål skapar sår hos människor och nationer som kommer ta många decennier att hela.

När ska vi få se profetian hos Jesaja besannas, då vi smider svärd till plogbillar och spjut till vingårdsknivar?

I min barndom visste jag inte så mycket om vingårdsknivar men nog undrade jag över vad man skulle ha alla plogbilar till i ett så varmt land som Israel-Palestina där det inte snöar som i Norrbotten där vi bodde. Men så småningom insåg jag att plogbilarna nog skulle behövas för att undanröja alla stridsvagnar som bara låg ock skräpade på marken efter krigen.

I vintras hörde jag en koltrast mitt under den mörkaste vintertiden. Koltrasten sjunger som ni vet när det är som mörkast, precis före gryningen. Men denna koltrast var inte en vanlig koltrast. Det var en man som jag pratar med ibland om livet, universum och allting. Plötsligt i vårt samtal om kriget och klimathotet över vår värld sa han: ”Men jag tror att det kommer bli bra!” Och han sa det med en sådan självklarhet att jag inte kunde värja mig mot hans obändiga hopp. Som själasörjare tänkte jag att det borde vara jag som står för hoppet, men han gav det till mig som en koltrast som sjunger timmen innan gryningen.

Vi behöver koltrastar. Vi behöver sjunga hoppets sånger och göra det just i den tid då inget talar för en gryning. Men kristen tro är faktiskt lite grand som koltrastens sång. Som obändigt ser en ny morgondag där livet tycks som mörkast. Vårt kristna dna sjunger om ett liv som aldrig ger upp och som nu bekräftar sanningshalten i det med sin fulla blomning och outsägliga skönhet. Ta vara på sommarens liv och njut av det vackra vi behöver! Vi möts i Gläntan och på alla våra mötesplatser i församlingen! De samlingarna blir likt koltrastens sång in i våra liv.

Välkomna!

Carl Dahlbäck, kyrkoherde.