Redaktör: Per Söderberg Bildredaktör: Låtta Skogh Grafisk formgivare: Jens Klaive
Tryckt hos Interak i Polen Första upplagan, första tryckningen
ISBN 978-91-89915-15-2
MIX
Papper från ansvarsfulla källor FSC ® C015559
Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman, t.ex. kommun, eller Bonus Copyright Access. De flesta skolor och högskolor har avtal med Bonus Copyright Access och har därigenom viss kopieringsrätt. Det är lärarens skyldighet att kontrollera att skolan har ett giltigt kopieringsavtal med Bonus Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter och fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till rättsinnehavaren.
INNEHÅLL
Däggdjur i Sverige
Däggdjur är en grupp djur som föder ungar och ger dem mjölk.
De flesta däggdjur har fyra ben och päls. Valar och fladdermöss
är däggdjur som är annorlunda.
Du är också ett däggdjur.
Älgen är det största däggdjuret som lever i Sverige.
Det minsta däggdjuret i Sverige är en näbbmus.
Björnen är ett däggdjur. Det finns åtta olika slags björnar i världen. Björnen som finns i Sverige kallas brunbjörn.
Utseende
Brunbjörnens päls är tjock och brun.
Huvudet är stort och öronen är runda.
Svansen är så kort att den inte syns i den tjocka pälsen.
Kroppen och benen är kraftiga.
Tassarna är stora med stora klor.
Björnens framben kallas för ramar.
Storlek
Björnen är ett av de största vilda djuren i Sverige.
Det är bara älgen som är större.
Björnhanen är större och tyngre än honan.
En svensk björnhane kan vara 135 centimeter hög när han står på fyra ben.
Han kan väga 350 kilo.
Det är lika mycket som en ponny.
Miljö
Brunbjörnen trivs bäst i stora skogar. Det finns brunbjörnar på norra delen av jordklotet.
I Sverige finns det björn i norra halvan av landet.
Brunbjörnen är Härjedalens landskapsdjur.
Här finns det björn.
Föda
Björnar kan äta många sorters mat.
Svenska björnar äter mest bär, myror och älgkalvar.
Björnar kan också döda och äta renkalvar och får.
Övervintring
Björnen sover hela vintern.
Platsen där den sover kallas ide.
Björnen ordnar sitt ide på hösten.
Idet är oftast en grop under en myrstack.
Under vintern sover björnen i idet.
Då äter och dricker den ingenting.
När den vaknar på våren är
björnen hungrig och smal.
Livscykel
Honan och hanen parar sig i början av sommaren.
Ungarna föds i januari nästa år.
Björnhonan får oftast två ungar varje gång.
Hon får inte nya ungar förrän efter 3 år.
Ungarna är lika små som marsvin när de föds.
Mamman ger ungarna mjölk i 2 år.
Ungarna stannar med mamman i 3 år.
När ungarna är 4 år är de vuxna.
Då kan de få egna ungar.
En björn blir omkring 25 år gammal.
FAKTA OM BJÖRNEN
HÖJD
SVANSLÄNGD
VIKT
STÖRST I SVERIGE
LIVSLÄNGD
ÄLDST
ANTAL UNGAR
HASTIGHET
ANTAL I SVERIGE
TID I IDET
ÄTER
FIENDER
LANDSKAPSDJUR
VETENSKAPLIGT NAMN
70–153 centimeter
5–15 centimeter
hona: 60–200 kilo, hane: 100–300 kilo
350 kilo
20–30 år
50 år (i fångenskap)
2
65 kilometer/timme
3 000 halva året (november–april)
bär, myror, älgar andra björnar, människa (jakt) i Härjedalen
Ursus arctos
HAJA!
BÄVER
Bävern är ett däggdjur. Bäver ingår i gruppen gnagare.
Andra gnagare är ekorre, råttor och möss.
Utseende
Bävern är lika stor som en hund.
Pälsen är mörkbrun.
Svansen är bred och platt utan päls.
Fötterna på bakbenen liknar ankfötter.
De är stora och har simhud mellan tårna.
Miljö
Bävern lever vid en sjö eller en å.
Det ska finnas lövträd på stranden.
Det finns bäver i nästan hela Sverige, utom längst i söder och i fjällen.
Bävern är Ångermanlands landskapsdjur.
Föda
Bävern äter växter.
På sommaren äter den gräs och blad.
På vintern äter bävern tunna pinnar.
Bo
Bävern bygger ett bo nära vatten.
Boet kan vara en tunnel i jorden.
Det kan också vara en hydda av pinnar och gegga.
Ingången till boet är alltid under vattenytan.
Fäller träd
Bävern fäller träd.
Den gnager på stammen tills trädet välter.
Det tar flera dagar.
Bävern använder trädets grenar till att bygga sitt bo och en damm utanför boet.
Dammen är till för att det ska vara lagom djupt vatten utanför boet.
Livscykel
Hanen och honan parar sig i februari.
Ungarna föds i juni.
Mamman får oftast tre ungar varje år.
Hon ger ungarna mjölk i sex veckor.
När ungarna är 2 år flyttar de hemifrån.
När en bäver är 3 år är den vuxen.
Då kan den få egna ungar.
En bäver blir oftast 8 år.
Här har en bäver börjat gnaga på trädet för att fälla det.
FAKTA OM BÄVERN
KROPPSLÄNGD
SVANSLÄNGD
VIKT
LIVSLÄNGD
ÄLDST
ANTAL UNGAR
ANTAL I SVERIGE ÄTER
FIENDER
VETENSKAPLIGT NAMN
70–100 centimeter
30–40 centimeter
13–18 kilo (ibland mer)
7–17 år
25 år (i fångenskap)
1–6
130 000
växter
människa, varg, björn, räv
Castor fiber
DOVHJORT
Dovhjorten är ett däggdjur. Dovhjort ingår i gruppen hjortdjur.
Andra hjortdjur i Sverige är rådjur, älg och ren.
Utseende
Dovhjorten är ungefär 1 meter hög.
Den har smala ben och ganska lång hals.
Rumpan är vit med svarta kanter.
Svansen är svart på ovansidan och vit på undersidan.
På sommaren är pälsen rödbrun med vita fläckar.
Fläckarna gör att dovhjorten är svår att se i skogen när solen skiner genom träden och skapar skuggor.
På vintern är pälsen varmare än på sommaren och gråbrun.
Färgen gör att dovhjorten är svår att se när det är grått och mulet på vintern.
Det finns också dovhjortar som är vita eller nästan svarta.
Horn
Dovhjortens horn är stora och breda.
Det är bara hanen som har horn.
Varje vår tappar han sina horn.
Sedan växer det ut nya, större horn.
De nya hornen är täckta med hud och päls.
När hornen vuxit färdigt skrubbar han dem mot träd.
Då faller huden och pälsen av, så att hornen blir nakna.
Miljö
Dovhjorten lever där det finns skog, hagar och åkrar.
I Sverige finns det dovhjortar i södra delen av landet.
Här finns det dovhjort.
Föda
Dovhjorten äter växter. På sommaren äter den gräs och örter.
Den kan också äta det som växer på åkrarna.
På vintern äter dovhjorten bokollon och ekollon.
Den äter också ljung, lingonris och blåbärsris.
Bo
Dovhjortar bygger inget bo. De sover på marken.
Mamman föder också kalven på marken.
Livscykel
Honan och hanen parar sig på hösten.
Kalven föds på sommaren nästa år.
Honan föder en eller två kalvar varje gång.
Mamman ger kalven mjölk i 7 månader.
Dovhjorten gillar att äta ekollon.
Honor kan få sina första kalvar när de är 2 år gamla.
En hona kan bli 20 år.
Hanar brukar inte bli lika gamla som honor.
Ursprung
Dovhjorten kommer från Asien.
På 1500-talet fick den svenske kungen några dovhjortar i present.
Kungen hade sina hjortar i en stor hage på Öland.
Det blev populärt att ha dovhjortar.
Många rika personer skaffade egna hjortar.
Vissa dovhjortar rymde från hagarna. En del släpptes ut.
Nu finns det dovhjortar som lever vilt i Sverige.
FAKTA OM DOVHJORTEN
HONA
HANE
UNGE
HÖJD
SVANSLÄNGD
VIKT
LIVSLÄNGD
ANTAL UNGAR
ÄTER
FIENDER
VETENSKAPLIGT NAMN
hind hjort
kalv
75–110 centimeter
16–19 centimeter
30–100 kilo (stor hane 130 kilo)
20 år
1–2
växter
lo, varg, människa (jakt, trafik)
Dama dama
EKORRE
Ekorren är ett däggdjur. Ekorre ingår i gruppen gnagare.
Andra gnagare är bäver, råtta och mus.
Utseende
Ekorrens kropp är 20 centimeter lång.
Svansen är fluffig och nästan lika lång som kroppen.
Öronen är långa och håriga.
Frambenen är korta och bakbenen är långa.
På sommaren är pälsen rödbrun.
På vintern är pälsen gråbrun och varmare än på sommaren.
Magen är vit.
Svansen är oftast mörkare än kroppen.
Miljö
Ekorren lever i skogen.
Den tycker bäst om barrskog.
Ekorren kan också leva i parker och trädgårdar.
Den finns i Europa och norra Asien.
I Sverige finns ekorrar i hela landet.
Föda
Ekorren äter frön som finns i grankottar och tallkottar.
Den äter också nötter, bär, svampar, insekter och fågelägg.
Bo
Ekorren bygger ett runt bo uppe i ett träd.
Boet är byggt av pinnar, bark, mossa och torrt gräs.
Det ser ut som ett fågelbo med tak.
Ekorren bygger sitt bo nära trädets stam.
Livscykel
Honan och hanen parar sig på våren.
Ungarna föds efter sex veckor.
Mamman får omkring fyra ungar varje gång.
Hon kan få nya ungar tre gånger på ett år.
När ungarna föds är de mycket små.
De är nakna och kan inte öppna ögonen.
När ungarna är tre veckor öppnar de ögonen.
Mamman ger ungarna mjölk i tio veckor.
När ungarna är 1 år är de vuxna.
Då kan de få egna ungar.
En ekorre blir oftast 3 år gammal, men den kan bli äldre.
