11 minute read
Dubbelmordet i Mantorp
Dubbelmordet
Äldre par mördades i Mantorp – så hittade polisen mördaren
Advertisement
Det äldre paret blev brutalt mördat i sitt hem utanför Mantorp på den östgötska landsbygden. De tejpades med silvertejp runt sina huvuden så att de inte kunde andas och fick halsarna avskurna. Efter flera månaders intensivt utredningsarbete pekade alla spår mot en för offren okänd 24-åring, boendes 14 mil därifrån.
Helén Weinesson, forensisk generalist på NFC, väntade spänt bakom kollegorna som jämförde de två dna-profilerna. Den ena dna-profilen var från en av de 300 personer som topsats i mordfallet, den andra profilen kom från det dna som säkrats i det mördade parets villa i Mantorp.
Helén Weinesson rusade ut från laboratoriet och vidare till rummet där hela utredningsgruppen på polisregion Öst satt i möte tillsammans med åklagaren. ”Vi har en dna-träff”, sa hon och reaktionen från utredningsgruppen kom omgående. På eftermiddagen greps mannen av polisens insatsstyrka. Det hade då gått 96 dagar sedan dubbelmordet i Mantorp.
•••
Det var på måndagseftermiddagen den 12 juni 2017 som en nära anhörig hittade de två kropparna i köket i offrens hem utanför Mantorp i Mjölby kommun. Armar och ben var ihoptejpade med svart eltejp, runt huvudena hade gärningsmannen lindat silvertejp som enligt rättsläkaren hade stoppat syretillförseln till mun och näsa. Offren hade skurits i halsarna.
– Det kändes helt ofattbart, ett så bestialiskt brott. Vi hade ingenting som kunde förklara det. Inga kända konflikter, inga skulder eller liknande. Vi förstod snabbt att vi var flera steg efter gärningsmannen och att det skulle bli en väldigt omfattande utredning, både gällande den tekniska biten och förhörsdelen, säger Gunilla Broman, utredningsledare i ärendet.
"Stegplattor i såpa"
Rummet var blodigt och kladdigt av vätskor och på golvet låg tömda sprit-, såpa- och saftflaskor. Platsen spärrades av och kriminalteknikerna säkrade ett stort antal spår på brottsplatsen. Telefonlistor för parets telefoner analyserades och information från de närliggande telefonmasterna hämtades.
– Det var en svår och besvärlig miljö på den här brottsplatsen. Våra stegplattor stod i såpan och de andra vätskorna som var uthällda på golvet, säger Anders Persson, kriminaltekniker och brottsplatskoordinator i ärendet.
Redan dagen efter att kropparna hittats träffades representanter från utredningen och NFC. Helén Weinesson utsågs till NFC:s generalist i ärendet med uppdrag att samordna de forensiska undersökningar som skulle komma att göras.
Hittade touch-dna
Det bestämdes att generalisten och forensiker inom både dna och fingeravtryck skulle vara med för spårsäkring i samband med obduktionen på Rättsmedicinalverket. Vanligtvis är endast kriminaltekniker med vid obduktionen, men vid särskilt komplicerade ärenden kan ytterligare specialistkompetens, inom till exempel dna, begäras. Det är alltid en kriminaltekniker som leder arbetet med spårsäkring, men forensikern kan ge stöd vid behov.
– Vår förhoppning var bland annat att kunna hitta dna från gärningsmannen på kläderna, så kallat touch-dna. Men när kläderna är så pass blodiga är det svårt att hitta dna från någon annan än den person som blodet faktiskt kommer ifrån och därför vågade vi knappt tro att det skulle ge något i det här fallet. Touch-dna säkras av specialutbildade forensiker som använder väldigt känslig teknik, säger Helén Weinesson.
Det visade sig att det fanns dna på ett av offrens byxben. Alla som hade varit i kontakt med offret topsades för att exempelvis ambulanspersonal, poliser och rättsläkare skulle kunna uteslutas. I NFC:s dna-register fanns varken personspår eller brottsplatsspår som matchade med dna-profilen. Bedömningen var fortfarande att dna-spåret på byxbenet skulle kunna komma från vem som helst i offrens närhet och inte alls behövde komma från gärningsmannen.
”Kändes omöjligt”
Vid genomgång av parets bankkonton upptäcktes att ett av offren hade loggat in med sitt Bank-ID och flyttat över en summa pengar mellan två konton på eftermiddagen den dagen då paret misstänks ha mördats. Senare på eftermiddagen gjorde någon två uttag på sammanlagt 20 000 kronor från det aktuella kontot i en uttagsautomat i närliggande Borensberg. Vid uttagsautomaten fanns ingen kameraövervakning.
Det mediala intresset var fortsatt stort, precis som oron i grannskapet. Gunilla Bromans utredning sysselsatte initialt ett 50-tal personer på heltid. När semesterperioden började orsakade utredningen tuff arbetsbelastning på enskilda medarbetare. Vissa semestrar sköts upp och utredare från andra delar av regionen medverkade, precis som polisens gärningsmannaprofilgrupp. Biträdande utredningsledare Patrik Sjögren ledde den inre utredningsgruppen, som bland annat letade turkosa amerikanare i Mellansverige, pejlade mobiltelefoner och kartlade marknaden för svart eltejp, silvertejp och arbetsskor.
– Det kändes inledningsvis omöjligt. Men vi gav oss inte och fortsatte utredningen utan att ta några genvägar, vi arbetade systematiskt och så småningom gav det resultat, säger Gunilla Broman.
Sammanpassade tejpbitar
Vid obduktionen hade tejperna tagits bort från offrens kroppar. Tejperna kom att få en central roll i jakten på dubbelmördaren. På NFC inleddes arbetet med att sära tejpbitarna från varandra för att sedan försöka få fram fingeravtryck från dem. För att se om tejpbitarna kunde komma från samma tejprulle försökte NFC sammanpassa bitarna. Det var då viktigt att tejpbitarna var så hela som möjligt. NFC gjorde bedömningen att tejpningen av offren sannolikt hade skett växelvis. Inga fingeravtryck upptäcktes, men efter att flera tejpbitar plockats bort hittades en blå plastbit som såg ut att vara en bit från en engångshandske. På plastbitens ena sida fanns dna från samma person som hade avsatt dna-spåret på byxbenet och på andra sidan av plastbiten fanns blod från ett av offren.
– Jag tror att gärningsmannen använde engångshandskar och att en bit av den ena handsken lossnade när den fastnade i tejpens klister. Sedan fortsatte gärningsmannen tejpa och klistrade på så vis in plastbiten mellan alla lager med tejp. Hans dna blev förslutet i tejpningen, säger Helén Weinesson.
Ett 20-tal varv med silvertejp hade lindats runt de båda offrens huvuden. Genom att kartlägga marknaden och undersöka inköp av den särskilda tejpkombinationen silvertejp och svart eltejp hoppades utredarna på att kunna få fram identiteten på ett fåtal intressanta personer att jobba vidare med.
177 tejpinköp
Utredningen tog fram tejpprover från ett 30-tal stora återförsäljare. NFC:s undersökning av de olika silvertejpernas väv visade att tejpen som använts på brottsplatsen med största sannolikhet kom från Biltema.
– Vi har haft kontakt med säkerhetsavdelningarna på många privata företag för att få information om både produkter och kundernas inköp. Alla har varit väldigt hjälpsamma och bidragit på ett bra sätt i den här utredningen, säger Gunilla Broman.
Kombinationen av silvertejp med bredden 50 millimeter och svart eltejp hade handlats vid 177 tillfällen på Biltema. Efter att utredningen filtrerat bort inköp som hade gjorts långt tidigare rent tidsmässigt och gjorts i butiker som låg långt bort från brottsplatsen fanns bara 14 personer kvar på listan – bland annat en 24-årig man från Mullsjö. Den 11 juni klockan 12:14 hade mannen handlat ett 10-pack svart eltejp och två rullar med 50 millimeter bred silvertejp. Ingenting mer.
När polisen började topsa de personer som hade köpt den särskilda tejpkombinationen var 24-åringen en av de första personerna att topsas och redan vid det mötet fattade polispatrullen misstankar. Han lämnade motstridiga uppgifter och hade till synes också väldigt stora fötter. Det sistnämnda blev särskilt intressant med tanke på de stora skoavtryck som hade avsatts på brottsplatsen. Utredningen begärde akut förtur för analysen av salivprovet och det arbete som tar två till tre dagar i NFC:s normalflöde för salivprover gjordes i det här fallet över natten.
Skoavtrycken
Kriminalteknikerna hade säkrat två skoavtryck på golvet i villan. NFC kunde konstatera att det i ett av avtrycken fanns samma sockerarter som i den kladdiga vätskan i köket. Personen som hade avsatt avtrycken hade troligen trampat i den kladdiga vätskan på golvet i köket och sedan gått ut ur rummet och avsatt avtrycket i hallen på vägen ut ur huset. Skoavtrycken jämfördes med andra skoavtryck som lagrats i register med exempelvis skoavtryck som säkrats vid olika brott. Jämförelserna mot registren gav ingen träff. Det tydliga sulmönstret gjorde att utredningen kunde säkerställa vilket skomärke och modell det var på skon som hade avsatt avtrycket. NFC bedömde att det handlade om en sko i storlek 47.
Återigen fick utredningen tillgång till en leverantörs kundregister. Av de 278 par skor som sålts i den aktuella storleken kunde 120 slutanvändare identifierats. Resterande skor fanns kvar på exempelvis lager och i butiker. Samma morgon som Helén Weinesson skyndade till utredningsmötet på polisregion Öst för att berätta om dna-träffen hade utredningen fått beskedet att 24-åringen var en av 120 personer som hade köpt ett par av den aktuella arbetsskon i storlek 47.
•••
Mannen anhölls i sin frånvaro strax efter klockan 9 på morgonen den 15 september 2017 och klockan 15:48 samma dag kunde insatsstyrkan gripa honom i ett radhusområde i Mullsjö. Han häktades på sannolika skäl misstänkt för mord.
Under de följande dagarna lades stora resurser ner på att kartlägga 24-åringen. Genom att analysera mobiltelefontrafiken kunde utredningen konstatera att mannens mobiltelefon hade kopplat upp sig mot master både i närheten av Mantorp och i Borensberg, där de två bankomatuttagen gjordes, den dagen då brottet misstänks ha ägt rum. Hans fingeravtryck stämde överens med fingeravtryck på en av offrens mobiltelefoner och skoavtryck från 24- åringens skor hade betydande likheter med skoavtrycken från villan.
– När vi väl hade en person att binda till brottet kom utredningen in i en ny fas. Teorierna kring en eller flera huvudmän testades och den misstänktes berättelse jämfördes med objektiva fakta, säger kammaråklagare Helene Gestrin och fortsätter:
– Ett exempel på det är hur 24-åringen själv har berättat om hur han slutade tejpa och någon annan tog vid och ansvarade för just den tejpning som var dödande. Att jämföra hans berättelse med den forensiska bedömningen visar helt enkelt att han ljuger om hur tejpningen ska ha gått till. Det går inte ihop sig med hur det rent objektivt faktiskt är, säger Helene Gestrin.
Hittade blod på vapen
I 24-åringens privata inköpshistorik fanns också ett inköp av en soft air gun från en prylaffär, vilket skapade misstankar på grund av att det på brottsplatsen hade hittats en soft air gun-kula. När polisen kontaktade butiken visade det sig att vapnet hade lämnats i retur och produkten fanns fortfarande kvar på lagret – och på vapnet och i förpackningen upptäcktes blod från ett av offren.
– På vapnet gick det inte att se blodet med blotta ögat men med en grundlig undersökning i mikroskop hittade vi mycket små blodfläckar. Det gäller att vara noggrann, säger Helén Weinesson.
– Det är ett stort antal spår som binder 24-åringen till brottsplatsen. Alla inom utredningsverksamheten har verkligen gjort ett jättejobb, ett riktigt detektivarbete, för att få fram alla de här olika spåren som NFC sedan har kunnat undersöka. Det är ett väldigt intressant ärende ur ett forensiskt perspektiv.
I många mordärenden får man inte så mycket mer än en dna-träff, men det kan ändå räcka till fällande dom. Här har vi tillsammans fått fram många olika resultat som har bidragit i ärendet. Det har också gjorts ett stort antal andra undersökningar i det här fallet, men som inte fick samma betydelse för utgången, säger Helén Weinesson.
Samarbetet en nyckelfaktor
Kriminalteknikern Anders Persson fyller i:
– Det är grundläggande kriminaltekniska spår som har haft mycket stor betydelse i ärendet. Det är intressant hur mycket information som går att få fram från exempelvis tejp om man bara har resurser och kompetens, säger han.
Gunilla Broman, Helén Weinesson och Helene Gestrin lyfter alla fram samarbetet mellan alla inblandade parter som en nyckelfaktor till det goda utredningsresultatet.
– Under hela utredningsarbetet jobbade vi i en stabil och bra grupp med utredare, tekniker, rättsläkare, forensiker och åklagare. Alla som var involverade i ärendet hade kunskap om ärendet från början. Det är viktigt att få den kontinuiteten vid sådana här spaningsmord. Vi måste verkligen fullfölja på bred front, inte ta genvägar. Det gäller även när vi har en misstänkt, säger Gunilla Broman.
Åklagare Helene Gestrin:
– Den forensiska bevisningen har förstås väldigt stor betydelse i det här ärendet, precis som det långsiktiga och strategiska utredningsarbetet. Det har varit många och långa förhör och kartläggningar för att kunna spåra misstänkt gärningsman och utesluta andra. Det är många personer och inköpskretsar att gå igenom för att man ska kunna utreda vilka som har handlat tejprullar på Biltema, säger Helene Gestrin.
Brottsplatsen laserskannades av NFC:s grupp för brottsplatsdokumentation, som även visualiserade brottsplatsen i 3D. Sammanlagt laserskannades platsen in- och utvändigt från cirka 35 positioner. En 3D-modell med 530 miljoner punkter byggdes upp. Med 3D-materialet, där offren har ersatts av virtuella figurer, har det varit möjligt för åklagaren att visa hur det såg ut på brottsplatsen.
Gedigen bevisning
24-åringen har erkänt att han tejpat offren och tagit ut pengarna, men nekat till morden. Linköpings tingsrätt dömde mannen till livstids fängelse för två mord och bedrägeri. Domen överklagades men fastställdes senare av Göta hovrätt den 25 juli 2018. I samband med det hävdes också avspärrningen av platsen.
– Bevisningen mot 24-åringen är mycket stark. Han kan knytas till brottsplatsen och till det dödliga våld som paret utsatts för. Det finns inte några omständigheter som talar för att någon annan än 24-åringen är skyldig till morden, säger hovrättsrådet Christer Ganelind i ett pressmeddelande.
Hovrätten skriver att de har grundat sin bedömning på i huvudsak den rättsmedicinska undersökningen av offren, polisens brottsplatsundersökning, teknisk bevisning i form av dna, fingeravtryck och skoavtryck samt muntlig bevisning.
– I slutändan när allt redovisas och är paketerat blev det många olika delar. Initialt var det dna:t som var framgångsfaktorn. Men sedan har det byggts på med andra delar som gjort att det blev en väldigt gedigen bevisning, säger Gunilla Broman. •
Fakta: Dubbelmordet i siffror:
1 200 förhör
500 tips har kommit in.
300 personer har topsats.
146 analyser av dna-spår har gjorts.
50 personer på polisregion Öst jobbade inledningsvis med ärendet.
40–50 personer på NFC har varit involverade i olika undersökningar i ärendet.
Tidslinje - detta har hänt:
12 juni 2017: Det äldre paret påträffas döda. De avled sannolikt dagen före.
15 juni 2017: Beslut att dna-topsa personer i närområdet, poliser, ambulanspersonal, nära anhöriga med flera.
19 juni 2017: Det första materialet kommer till NFC. Resultat från NFC redovisades fortlöpande under sommaren och hösten 2017.
21 juni 2017: Okänd dna-profil på det ena offrets byxor meddelas till utredningen.
13 juli 2017: Inriktningsbeslut från åklagare att dna-topsa personer som kan vara intressanta i utredningen.
28 juli 2017: Okänd dna-profil på plastbit under tejp meddelas till utredningen.
13 september 2017: 24-åringen topsas och hörs angående tejpinköp.
15 september 2017: Dna-träff mellan 24-åringen och brottsplatsspåren.
15 september 2017: Utredningen får besked om att 24-åringen har köpt arbetsskor av det aktuella märket.
15 september 2017: 24-åringen grips och anhålls.
18 september 2017: 24-åringen häktas på sannolika skäl misstänkt för mord.
13 februari 2018: Åklagare Helene Gestrin väcker åtal mot 24-åringen.
27 februari 2018: Rättegången inleds.
9 maj 2018: Tingsrätten dömer mannen till livstids fängelse för två mord och bedrägeri.
25 juli 2018: Hovrätten fastställer domen.
Text: Viktor Högberg