Skär inte i miljöbudgeten

Inför höstbudgeten har Naturvetarna ett tydligt budskap till regeringen. Behåll eller öka anslagen till de myndigheter som har ansvar för miljö- och klimatfrågor. Detta sätter vi fingret på i ett brev riktat till regeringen inför budgetsläppet:

Snabba på tempot i handläggningen av miljöprövningar och miljötillstånd. Utvecklingen går i dag åt motsatt håll, vilket gör att industri och företag kan komma att etablera sig andra länder. Låt utvecklingen av det gröna stålet och annan miljöteknik stanna i Sverige.

Sverige får inte missa det klimatmål som

Vi blev naturvetare att klara klimatet och hjälpa människor till ett bättre och mer hållbart liv. Inte för att över vaka och anmäla dem. Låt oss fort sätta med det. I början av sep tember presentera de regeringen tilläggs direktiven till den ut redning där bland annat frågan om anmälningsplikt ingår. Utredaren ska lämna förslag på hur lagstiftningen ska kunna ändras så att (vissa?) offentliganställda ska ges en medlemsländerna har kommit överens om. Det skulle kunna bli en dyrbar affär att bryta den överenskommelsen. Ett sådant exempel är utökningen av handeln med utsläppsrätter inom EU. lagstadgad skyldighet att rapportera personer som lever i Sverige utan tillstånd. Utredaren ska också undersöka vilka konsekvenser det skulle kunna få för oss om vi inte följer denna skyldighet. Naturvetarna menar att utredningsförslaget ska slängas i papperskorgen. Det hör inte hemma i sjukvården, skolan eller annan offentlig verksamhet.

Viktiga forskningssamarbeten inom EU gällande miljö- och klimatfrågor måste fortsätta. Sverige får inte bli en bromsklots i den gröna omställningen.

Behåll den höga kompetens som Sverige har inom miljö- och klimatområdet. Att sätta klimatarbetet på paus innebär att kompetens går förlorad, vilket både tar tid och blir dyrbart att bygga upp igen.

Duellen

Borde Sverige införa sockerskatt?

Nutritionisten på Livsmedelsindustrierna vill göra det lätt att välja hälsosam mat. Vetenskapsjournalisten förordar en sockerskatt för att i minska risken för bukfetma och typ 2-diabetes, vilket är förknippat med en mängd sjukdomar.

1. Ditt viktigaste skäl till att en sockerskatt borde/ inte borde införas?

2. Varför ska vi äta mindre socker?

3. Finns det andra vägar att gå för att minska sockerkonsumtionen?

4. Hur kan intäkterna från skatten användas för bättre hälsa?

Vår extrema konsumtion av tillsatt socker är viktiga orsaker till bukfetma och typ 2-diabetes. Det ökar inte bara risken för hjärtkärlsjukdom, cancer och demens, utan skadar också våra barn. Allt fler kvinnor får exempelvis graviditetsdiabetes, vilket ökar risken för missfall, en för tidig födsel och förlossningsskador. Det är också kopplat till en ökad risk för både fetma och autism hos barnet, enligt ett flertal studier. Bukfetma orsakar lidande och belastar vården, som behöver finansieras.

Vi behöver vända den pågående epidemin av bukfetma, av skälen ovan. Tittar man på Jordbruksverkets statistik konsumerar vi ungefär dubbelt så mycket socker som vi borde. Det finns osäkerheter i de siffrorna, men utan tvekan behöver vi få ner konsumtionen. I Sverige äter vi exempelvis extrema mängder godis. Det är fullt av energi, men i princip helt tomt på näring.

Vi måste göra mer än att bara införa en sockerskatt. Bland annat behöver vi ge konsumenten en chans att veta hur mycket socker man får i sig. Enligt kostråden ska maximalt 10 procent av de kalorier vi äter komma från tillsatt socker, men det finns nog ingen som har koll på sitt intag.

Vi borde ta bort momsen på grönsaker. Sedan skulle Sverige behöva införa en hälsovård, som stöttar alla de personer som behöver lägga om sin livsstil på ett mer långsiktigt vis.

Det finns idag ingen solid vetenskaplig evidens om och hur ekonomiska styrmedel påverkar människors matvanor och vilka hälsoeffekter det ger. Att andra länder har infört sockerskatt är inte ett bevis på att en sådan skatt ger några hälsoeffekter. När det gäller sockerskatt på läsk har vi i Sverige ett relativt litet kaloriintag från läsk.

Livsmedel med mycket tillsatt socker har många kalorier men nästan ingen näring. Samtidigt måste man komma ihåg att det är ännu viktigare för hälsan att äta mer fullkorn och skära ner på saltet. För lite fullkorn och för mycket salt är två av de felaktiga matvanor som har störst negativ effekt på vår hälsa.

Livsmedelsindustrin har redan minskat och fortsätter att minska sockerinnehållet i sina produkter helt på frivillig väg. Till exempel är mer än 50 procent av all läsk som säljs idag utan tillsatt socker. Vårt ansvar inom livsmedelsindustrin är framför allt att erbjuda ett brett utbud av goda, näringsriktiga produkter så att det är enkelt att välja hälsosamt. Och ibland ska man även kunna unna sig produkter med högre sockerinnehåll.

Vi anser inte att Sverige bör införa sockerskatt och därmed blir det inga intäkter därifrån.