Därför lönar det sig att klimatanpassa

Notan för att klimatanpassa samhället kommer att bli dyr, men det blir ännu dyrare om inget görs. Även jordbruket har utmaningar för att säkra matproduktionen. Mer stormar och torka gör att också skogsbruket måste tänka om.

Kompetensbrist är en flaskhals

Fler naturvetare behöver utbildas för att Sverige ska klara den gröna omställningen.

– Det finns ett glapp mellan tillgång och efterfrågan på naturvetare, och det kommer att öka. Fler forskare inom naturvetenskap med miljöinriktning behövs också, säger Lydia Musaefendić, utredare på Naturvetarna.

Hon hänvisar till en rapport från Naturvetarna, där mer än 5 miljoner jobbannonser med fokus på miljö, klimat och hållbarhet har analyserats.

Vad behöver göras mer?

I våra undersökningar lyfter kommunerna själva att det råder brist på politisk vilja för att de ska lyckas med sitt klimatarbete. Det behövs mer pengar, men också att politikerna vågar fatta beslut som inte alltid är så populära, till exempel om bilism. De större kommunerna har ofta mer resurser och kompetens för att klara den gröna omställningen.

Men flaskhalsen är inte bara brist på naturvetenskaplig kompetens.

– Det behövs en mix av kompetenser, där arkitekter, ingenjörer, jurister och ekonomer har viktiga roller. Naturvetare har ofta den strategiska kompetensen och är experter. För att säkra den kompetensen i framtiden måste den värdesättas för att locka fler att bli naturvetare, säger Lydia Musaefendić.

KUNSKAP FÖR FRAMTIDEN: STEM i ljuset av den gröna och omställningendigitala vädret Hans blev ännu en påminnelse om att klimatförändringarna är här. Översvämmade älvar och åar fick vägar och broar att rämna. Skogar blåste ner och åkrar stod under vatten efter extrema nederbördsmängder under juli och augusti.

Naturvetarnas rapport hittar du på webben.

Innan dess var det torka som gäckade lantbruket, med den heta sommaren 2018 i färskt minne. Sedan blev bönderna bönhörda med råge när regnet öste ner.

M Nga Miljarder

Sammantaget innebär klimatförändringarna stora kostnader för samhället, som måste anpassa sig till de nya förutsättningarna. Enligt regeringens Klimatanpassningsutredning från 2017 kommer det att kosta 205 miljarder kronor fram till år 2100 att klimatanpassa Sverige. Det motsvarar två miljarder kronor varje år.

– Men att inte göra något skulle bli betydligt dyrare. Varje satsad krona ger mellan sju och tio kronor tillbaka, säger Mette Lindahl Olsson, enhetschef för naturolyckor på MSB.

STÖD FRÅN MSB

En av de kommuner som har fått stöd från MSB för att bygga översvämningsskydd är Arvika i Värmland. År 2000 steg vattennivån i en vik av Glafsfjorden med tre meter över det normala. Delar av staden översvämmades och orsakade skador för runt 300 miljoner kronor.

Skyddet stod färdigt 2020 och har visat sig fungera efter att det var aktiverat under två veckor i slutet av det året.

Slutnotan för att bygga skyddet med de anlagda dammarna hamnade på cirka 250 miljoner kronor, där MSB bidrog med 130 miljoner kronor.

Vi hänger oss kvar i Arvika ett tag till. Där tar man också höjd för häftiga skyfall som skulle kunna översvämma bostadsområden och orsaka vattenfyllda källare och annat.

– Vi har flera fördröjningsmagasin för regnvatten i Arvika. Det senaste magasinet delfinansierades av EUstöd. Tanken är att de ska klara tvåhundraårsregn. Lika viktigt är att spara träd och annan grönska som fördröjer vattnets väg genom staden, säger Josefin Andersson, projektledare vid Teknik Väst AB, som drivs gemensamt av kommunerna i Arvika och Eda.

Kommuner Samarbetar

Arvika som är en relativt liten kommun har ingen egen klimatstrateg eller motsvarande anställd, som bara ägnar sig åt klimatfrågor. Kompetensen finns utspridd hos personalen som också har andra frågor på sitt bord.

– Tack vare samarbetet mellan två kommuner inom Teknik i Väst har vi både mer resurser och kompetens för att kunna ge bättre teknisk service och jobba med klimatanpassningar, säger Josefin Andersson.

Vi drar söderut till Malmö där förutsättningarna är lite annorlunda. Gunilla Andersson är enhetschef på Miljöförvaltningen och har flera medarbetare som är specialiserade på klimatfrågor.

– Vårt kustnära läge innebär stora utmaningar fler skyfall, stigande havsnivå och värme. Vi sjösatte ett nytt miljöprogram 2021 med mål om klimatanpassning och resiliens.

Nationellt Ansvar

Även om åtgärder hela tiden vidtas efterlyser hon att regeringen tar ett större ansvar för klimatanpassning i hela landet.

– Vissa kommuner kommer att drabbas särskilt hårt med höga kostnader som följd. Göteborg och andra kustnära städer är också särskilt utsatta.

Hur jobbar ni med klimatanpassning i Malmö?

– Våra insatser är inriktade mot både översvämningar och extrem värme. Det handlar bland annat om att bygga in vattenmagasin när nya parker anläggs. Träd och grönska ger svalka heta sommardagar och lindrar effekterna av skyfall. På köpet får man biologisk mångfald som bidrar till högre trivsel.

Ett förslag till mål är att 30 procent av stadens yta ska täckas av trädkronor och att ingen ska ha längre än 300 meter till en park eller grönska. Men där är man inte riktigt än. En utmaning är att man inom kommunen ska undvika att bygga på jordbruksmark, vilket gör att staden måste förtätas.

MED NATUREN SOM VERKTYG

Även till den typen av åtgärder finns det ekonomiskt stöd att söka. Det är Naturvårdsverket som hanterar de stöden.

– Det handlar om klimatanpassningar som är kopplade till naturvård på olika sätt, som anläggning av våtmarker. Det ligger inom ramen för det så kallade LONA-stödet, lokala naturvårdssatsningar, säger Timo Persson, klimatanpassningssamordnare på Naturvårdsverket.

Kommuner, men också lokala aktörer, kan få upp till 90 procent i bidrag för våtmarksprojekt och hälften av kostnaden för ordinarie naturvårdsprojekt. Restaurering och anläggning av våtmarker är ett bra exempel på hur man kan använda naturen som verktyg menar han. Förutom att gynna biologisk mångfald kan våtmarker utgöra ett skydd mot extremväder och lagra kol.

– I år har det delats ut 77 miljoner kronor till nya och pågående våtmarksprojekt, men en del ansökningar har länsstyrelsen av brist på pengar tyvärr fått avslå. 26 miljoner kronor har också delats ut till projekt inom ordinarie LONA.

Hur det blir nästa år är osäkert.

– Vi har ännu inte fått besked om tillgängliga medel för LONA-bidrag för 2024, säger Timo Persson.

TORKAN SLOG HÅRT

Även jordbruket har drabbats hårt av klimatförändringarna i år. Torkan i maj och juni, när grunden för spannmålsskörden läggs, sänkte förväntningarna på goda skördar rejält.

– 20 procent lägre skörd än normalt motsvarar ett värde på 6 miljarder kronor för lantbruket. Ovanpå det kommer sämre kvalitet och hö- gre kostnader för torkning i spåren av regnen i augusti, säger Markus Hoffman, agronom och vattenexpert på LRF.

Däremot har gräsvallarna, som utgör grovfoder för kreaturen, återhämtat sig bra i andra och tredje skörd.

Så frågan är om jordbruket är rustat för det nya klimatet?

– Den här sommaren visar att så inte är fallet. Men att klimatanpassa jordbruket skulle bli dyrt och något som de stora gårdarna i större utsträckning har råd med. Det handlar bland annat om att bygga dammar och borra efter grundvatten för bevattning, säger Markus Hoffman.

Att genom växtförädling ta fram nya torktåliga sorter är ännu en pusselbit, liksom att ha fler grödor som kan sås på hösten.

– Höstsådda grödor motstår torka bättre då de redan har etablerat ett rotsystem och kan ta upp vatten på större djup vid försommartorka. Blöta höstar som i år kan dock göra det svårt att så på hösten.

Markus Hoffman påpekar att Sverige klarar sig bättre än till exempel länderna vid Medelhavet, där EU:s experter förutspår sänkta priser på åkermark. I Sverige går utvecklingen åt andra hållet.

– Den förlängda växtsäsongen på våra breddgrader gynnar oss. Å andra sidan ger extremvädret sämre skör- dar. Vad det innebär sammantaget är svårt att bedöma.

Våtmarker och andra naturliga ekosystem har en viktig roll i klimatanpassningen. Därför är det mäöjligt att få stöd för anläggning av våtmarker, som hanteras av Naturvårdsverket. På köpet ökar ockå den biologiska mångfalden.

INTE BARA GRAN

Vi tar klivet ut i skogen, som också drabbas av extremväder på olika sätt. Det mesta talar för att granens dominans är på väg att brytas. Den blir lätt ett offer för stormar och är känslig för angrepp av granbarkborren, särskilt vid torka.

Men stormen

Gudrun 2005 gjorde ingen större skillnad i valet av trädslag vid nyplantering. Men nu håller något på att hända.

– Jag ser ett trendbrott bland skogsägarna, där andra skötselmetoder och trädslag diskuteras. Det gäller även bland skogsbolagen, till exempel har jag blivit inbjuden till Stora Enso för att prata om kontinuitsskogsbruk, som bland annat innebär att man inte kalavverkar, säger Magnus Löf, prefekt och professor i skogsskötsel vid SLU Alnarp.

MER ANPASSAT SKOGSBRUK

Därmed inte sagt att kalhyggesbruket skulle försvinna.

– En tänkbar väg framåt är att anpassa brukningsmetoderna till de lokala förutsättningarna. Det skulle innebära att det på vissa marker passar bättre med kontinuitetsskog och på andra traditionellt trakthygges- bruk.

Magnus Löf klargör att hyggesbruk ofta är mer lönsamt på de flesta marker och ger bästa utbytet av träråvara per hektar.

Ännu ett sätt att klimatanpassa är att välja andra trädslag och glesare förband – färre träd per ytenhet – för att minska känsligheten mot stormar och torka.

– En större andel lövskog gör skogen mer robust med fler arter och högre biologisk mångfald. Den nordamerikanska douglasgranen skulle kunna passa i Sverige i ett varmare klimat.