Vetenskap

så kallade ftalater, som vissa är hormonstörande och kan göra det svårare att få barn. Bisfenol är en annan kemikalie som också kan påverka fortplantningen. Den finns bland annat i sportflaskor och på insidan av konservburkar.

– Vi har också anledning att höja ett varningens finger för PFAS - högflourerande ämnen – som bland annat finns i teflon och vattenavvisande textilier. På EU:s bord ligger nu ett förbud mot tillverkning och försäljning av PFAS, som är skadliga för både människa och miljö.

SE UPP FÖR DAMM

Hur påverkar själva plasterna hälsan?

– Vi vet att det inte är bra att andas in partiklar generellt. Men det är fortfarande oklart när exponeringen för mikro- och nanoplaster blir ett problem för hälsan. Höga halter av damm i arbetsmiljön kan orsaka lungeffekter. Får vi i oss mikroplaster via maten tar de sig inte igenom barriären i tarmen i någon stor utsträckning, men upptaget kan vara större för nanoplast.

Plastpartiklar och fibrer i luften kommer bland annat från slitage av bildäck och från textildamm.

Vad kan man göra själv för att minska exponeringen?

– Att ha välstädat och bra ventilation minskar riskerna, men tänk på att torktumling av kläder kan ge mycket textilfibrer i luften. Man kan också ha färre plastprylar, speciellt sådana som är i kontakt med varm mat, och se upp för äldre mjuka plastsaker.

Hanna Karlsson och hennes forskargrupp använder odlade lungceller, både epitelceller och immunceller för att titta på effekterna.

– Vi vet från studier på människor att exponering för små partiklar kan öka risken att dö i förtid. Studier på celler kan hjälpa oss att förstå vilka partiklar som är mest skadliga. De mikroplaster vi hittills har studerat orsakar inte akuta effekter på samma sätt som till exempel partiklar från svetsning.

Hon förklarar att exponering av små partiklar orsakar oxidativ stress som påverkar vårt DNA, och som i förlängningen kan bidra till utveckling av cancer.

Plankton V Xer B Ttre

Nanoplaster är inte bara ett hot mot hälsan, utan också mot miljön. Tommy Cedervall, forskare i biokemi vid Lunds universitet forskar på hur vattenlevande organismer i våra sjöar påverkas av nanoplaster. Han har testat nedbruten polyeten och polystyren, som bland annat finns i plastpåsar och byggmaterial.

– Vi gav de på ytan kemiskt modifierade polyeten-nanoplasterna till zooplankton av släktet Daphnia. De klarade sig bra och växte till och med bättre än kontrollgruppen. Det kan bero på att plasten och de bakterier som växer på partiklarna fungerade som föda.

Däremot är nedbrytningsprodukterna från polyeten giftiga. Om det beror på partiklarna i sig eller tillsatsmedlet bisfenol är oklart.

Rudor Jagar S Mre

I ett annat försök har polystyren och alger utgjort födan för plankton som i sin tur blev mat åt rudor.

– Här såg vi beteendeförändringar.

Rudorna rörde sig långsammare och var inte lika inriktade på jakt och tog därför längre tid på sig att äta. Vad kan ha hänt?

– Nanoplasten har av allt att döma tagit sig in i hjärnan, vilket är oroande. Tre liknande studier visar på samma resultat, och även annan forskning stöder den hypotesen, säger Tommy Cedervall.

Kan människan påverkas?

– Nanoplaster finns i våra kroppar, men vi har en annan hjärnbarriär än fiskar.

Ska vi vara oroliga?

– Ja, det är min personliga uppfattning, men möjligen kan de vara mindre farliga än vad forskarna tidigare har trott, i alla fall när det gäller påverkan på plankton. Plaster finns överallt och vi börjar förstå vad det kan innebär för vår hälsa och miljön.

Så små är nanoplasterna

Partiklar av plast som är mindre än 100 nanometer (0,1 mikrometer) räknas som nanoplaster.

Så stora är mikroplasterna

Fragment av plast klassas som mikroplast när storleken är mellan 0,1 mikrometer och 5 millimeter. En stor spännvidd alltså.

Dessvärre ökar plastprodukterna i samhället.

Kan bioplasterna rädda oss?

– Nej troligen inte, även den råvaran innehåller polymerer som måste testas. Men jag är optimist och menar att det är möjligt att vända trenden. Det gäller att få kontroll på platsflödena och se till att plasten används rätt och inte gör skada, säger Tommy Cedervall.

Vad är en polymer?

En kemisk förening som är uppbyggd i långa kedjor av kolväten med mindre enheter av monomerer.

Några exempel på polymerer i vår vardag är polyeten i plastpåsar, som är en ren oljeprodukt, polyvinylklorid, PVC, i plastmattor och polyamid, som de flesta känner som nylon. Polystyren är en genomskinlig termoplast som är billig att framställa och därför mycket vanlig.