Kapitel 18 - Defärdiga och de sju sista plågorna

Denstoranödenstidbörjarnärnådatidenupphör Den stora nödens tid börjar när Kristi gärning som människans förebedjare upphör. Då kommer varje människas öde vara fastställt. Då kommer det inte längre finnas något försonande blod som renar från synd. När Jesus lämnar Sin gärning som människans förebedjare inför Gud, görs det högtidliga tillkännagivandet: ”Den orättfärdige må fortsätta att göra orätt, den orene att orena sig, denfärdige må fortsätta att göra vad som är och den helige att helga sig.” Upp. 22: 11. Då har Guds Ande, som fram till dess har hållit tillbaka, dragits bort från jorden. - PP 201 (1890).

Gudsfolkkommerattvararedoförprövningensomliggerframfördem När förkunnelsen av den tredje ängelns budskap avslutas, gör inte längre Nåden förbön för jordens skuldtyngda invånare. Guds folk har fullbordat sitt verk. De har tagit emot "särlaregnet” , ”vederkvickelsen från Herrens ansikte”. De är redo för prövningen som ligger framför dem. rätt

Änglar skyndar fram och tillbaka i himlen. En ängel som vänder tillbaka från jorden meddelar att hans gärning är utförd. För sista gången sätts världen på prov, och alla som har varit trogna mot de gudomliga föreskrifterna har tagit emot ”den levande Gudens sigill”. Då avslutar Jesus Sin förbön i den himmelska helgedomen... Kristus har bringat försoning för Sitt folk, och utplånat deras synder. Hans undersåtars antal är bestämt; snart skall ”riket, makten och väldet över alla riken under himlen" ges till dem som skall ärva frälsning, och Jesus skall härska som kungarnas Kung och herrarnas Herre. - GC 613, 614 (1911).

Förfärligt bortom all beskrivning Den tid av nöd och vånda som ligger framför oss kommer att kräva en tro som kan uthärda utmattning, väntan och hunger - en tro som är inte ger vika, trots att den prövas hårt. Den ”tid av nöd, som inte har haft sin like ända från den dag då människor blev till" skall snart drabba oss; och vi kommer att behöva en erfarenhet som vi nu inte har, och som många är för slöa för att skaffa sig. Ofta verkar svårigheterna vara större när man tänker på dem i förväg, men det gäller inte krisen framför oss. Inte ens den mest målande beskrivning kan skildra dess omfattning. - GC 621, 622 (1911).

När Jesus lämnar det Allraheligaste, har Hans Ande, som tyglar härskare och folk, dragits tillbaka. De kommer då att vara under onda änglars kontroll. Då kommer det under Satans inrådan och ledning att stiftas sådana lagar att ingen människa skulle överleva om den tiden inte vore mycket kort. - 1 T 204 (1859).

Många läggs till vila före vedermödan

Det är inte alltid säkert att be om villkorslöst tillfrisknande. Endast Gud vet om de människor som vi ber för kan uthärda de prövningar de skulle möta om de fick leva. Han känner slutet redan från början. Många kommer att läggas till vila innan vedermödans svåra prövningar drabbar vår värld. - CH 375 (1897).

Herren har ofta visat mig att många små barn ska läggas till vila före tiden av nöd. Vi ska få se våra barn igen. Vi skall möta dem och känna igen dem i de himmelska salarna.2SM 259 (1899).

Satans mål är att förgöra alla sabbatshållare Den store bedragaren säger: ”Vår viktigaste uppgift är att tysta munnen på denna sekt av sabbatshållare. Vi skall se till att få en lag instiftad, så att vi kan utrota alla som inte vill underordna sig vår auktoritet.” - TM 472, 473 (1884). rätt

Det är Satans avsikt att få dem utplånade från jordens yta, så att hans överhöghet inte blir omstridd. – TM 37 (1893).

Den sista församlingen kommer att råka ut för stora prövningar och stor nöd. De som bevarar Guds bud och tron på Jesus, kommer att få känna av Satans vrede. Satan räknar hela världen till sina undersåtar. Han har skaffat sig kontroll över de avfallna kyrkorna; men här är en liten grupp som motsätter sig hans överhöghet. Om han kunde utrota dem skulle hans seger vara fullständig. Som han en gång påverkade de hedniska folken att ödelägga Israel, kommer han i en nära framtid att egga jordens onda makter till att utrota Guds folk. - 9T 231 (1909).

ArgumentsomkommerattanvändasmotGudsfolk Jag såg att de fyra änglarna skall hålla de fyra vindarna tillbaka tills Jesus gärning i helgedomen är avslutad, och sedan skall de sju sista plågorna komma. Plågorna retade upp de gudlösa mot defärdiga. De trodde att vi hade nedkallat Guds straffdomar över dem och att plågorna skulle upphöra om de kunde befria jorden från oss. - EW 36 (1851). rätt När nådens ängel viker ihop sina vingar och lämnar jorden, kommer Satan att verkställa de onda planer som han så länge har närt. Storm och oväder, krig och blodsutgjutelsesådant gläder han sig åt, och därigenom samlar han in sin skörd. Så totalt kommer människor att bedras av honom, att de kommer att hävda att katastroferna är resultaten av att veckans första dag vanäras. Från de populära kyrkornas predikstolar kommer det att tillkännages att världen straffas på grund av att söndagen inte äras som den borde. - RH 17 (sept. 1901).

Man kommer att yrka på att det fåtal som motsätter sig en kyrklig förordning och en av landets lagar inte bör tolereras; att det är bättre att de får lida än att hela nationen fördärvas av laglöshet och oordning. Samma argument användes för artonhundra år sedan mot Jesus av folkets ledare. Detta argument kommer att anses vara avgörande. - GC 615 (1911).

Död åt alla som inte ärar söndagen Det utgick ett påbud om att döda de heliga. Det fick dem att ropa till Gud om räddning dag och natt. - EW 36, 37 (1851).

Liksom Babylons kung Nebukadnessar utfärdade ett påbud om att alla som inte ville falla ned och tillbe hans staty av guld skulle dödas, kommer det att tillkännages att alla som inte ärar söndagen skall straffas med fängelse och död. Låt alla noga läsa Uppenbarelsebokens trettonde kapitel, för det angår alla människor, både stora och små.14MR 91 (1896).

Tiden av nöd för Guds folk skall snart komma. Det är då påbudet kommer att gå ut, som förbjuder dem som håller Herrens Sabbat helig att köpa och sälja, och hotar dem med straff, ja, till och med med döden om de inte håller den första dagen i veckan som Sabbat.

- HP 344 (1908).

Världens makter kommer att samverka för att bekämpa Guds bud. och tillkännage att "alla, stora och små, fattiga och rika, fria och slavar" skalla sig efter kyrkans seder genom att vörda den falska sabbaten. Alla som vägrar kommer att straffas, och till sist kommer man att tillkännage att de förtjänar att dö. - GC 604 (1911).

Folks vrede kommer särskilt att riktas mot dem som håller det fjärde budets Sabbat helig, och till sist kommer en universell lag att utpeka dem som förtjänta att dö. - PK 512 (ca 1914).

Dödsdomen liknar den som Ahasveros utfärdade Den förordning, som till sist kommer att utfärdas mot Guds folk, kommer i mycket att likna den som Ahasveros utfärdade mot judarna. I dag ser den sanna församlingens fiender den lilla grupp som helgar Sabbaten som en Mordokaj i porten. Guds folks vördnad för Hans lagar är en ständig näsbränna för dem som inte fruktar Gud utan överträder Hans Sabbat. - PK 605 (ca 1914).

Jag såg världens ledande män rådslå, medan Satan och hans änglar omgav dem. Jag såg en skrivelse som hade kopierats och spridits i olika delar av landet, som gav order om att folk, efter en viss tid, hade att döda de heliga som inte ville överge sin speciella tro och den sanna Sabbaten och istället vörda den första veckodagen. - EW 282, 283 (1858).

Om Guds folk sätter sin tillit till Honom och i tro litar på Hans makt, kommer Satans planer att göras om intet i vår tid, liksom i Mordokajs dagar. - ST 22 (febr. 1910).

Den sista församlingen gör Gud till sitt försvar

”På den tiden skall Mikael träda fram, den store Fursten, som står som försvarae för dina landsmän. Det kommer en tid av nöd, som inte har haft sin like från den dag då människor blev till, ända till den tiden. Men på den tiden skall alla bland ditt folk bli frälsta som finns uppskrivna i boken." Dan 12: 1.

När denna tid av nöd börjar, kommer varje enskilt fall att vara avgjort. Nådatiden har upphört, det finns inte längre någon nåd för de obotfärdiga. Den levande Gudens folk bär Hans sigill. Denna lilla grupp, ur stånd att försvara sig mot de världsliga makter som drakens härskara har ställt upp, gör Gud till sitt försvar. Den högsta jordiska makten har utfärdat påbudet att de skall tillbe vilddjuret och ta emot dess märke, under hot om förföljelse och död. Måtte Gud hjälpa dem, ty de kan inget göra i denna förfärliga konflikt utan Hans hjälp. - 5T 212, 213 (1882).

Guds folk flyr från städerna; många fängslas

När påbudet, som berövar dem som håller Guds bud statsmaktens beskydd, har utfärdats av kristenhetens olika ledare, och Guds folk utsätts för dem som vill förgöra dem, kommer de att fly från städer och byar, och samlas i grupper på de mest ödsliga och ensamma ställen. Många kommer att söka sig upp i bergen. Men många bland alla folkslag och grupper - höga och låga, rika och fattiga, svarta och vita – kommer att bli föremål för det mest orättfärdiga och grymma förtryck. Guds älskade genomgår svåra dagar i bojor, inlåsta i fängelser och dödsdömda, somliga till synes lämnade att dö av svält i mörka, avskyvärda fängelsehålor. - GC 626 (1911).

Trots att det genom lag har fastställts en tidpunkt när de som håller Guds bud får dödas, kommer deras fiender ibland att försöka ta deras liv innan dess. Men ingen kan komma förbi de mäktiga vaktposter som omger alla trogna själar. Somliga angrips när de flyr från städer och byar, men de svärd som lyfts emot dem, knäcks och faller till marken som om de vore halmstrån. - GC 631 (1911).

Alla Guds barn är inte samlade på en plats vid denna tidpunkt. De vistas i olika grupper och i olika delar av världen. Och de kommer att prövas enskilt, inte i grupper. Varje enskild måste själv bestå provet. - 4BC 1143 (1908).

Tron hos varje församlingsmedlem kommer att bli prövad som om det inte fanns någon annan människa i världen. - 7BC 983 (1890).

Hus och mark till ingen nytta I nödens tid kommer hus och mark inte att vara till någon nytta för de heliga. De kommer att vara på flykt undan rasande folkhopar. Vid den tiden kan de inte sälja sin egendom för att stötta sanningen. Jag såg att om några höll fast vid sin egendom och inte sökte Herren för att få veta vad som var deras plikt, skulle Han inte låta dem få veta det. De skulle få behålla sin egendom, och i nödens tid skulle den framstå för dem som ett berg som hotade att krossa dem, och de skulle försöka bli av med den, men inte kunna. Men om de önskade få undervisning, skulle Han, vid behov, visa dem när- och hur mycket de skall sälja. - EW 56, 57 (1871). rätt

Det är för sent att nu klänga sig fast vid jordiska skatter. Snart kommer obehövliga hus och marker inte att vara till nytta för någon, ty Guds förbannelse kommer att vila allt tyngre över jorden. Budet kommer: ”Sälj vad ni äger och ge gåvor.” Luk 12: 33. Detta budskap borde troget förkunnas, enträget inpräntas i folkets hjärtan, att ge Guds egendom tillbaka till Honom, genom gåvor som främjar Hans verk i världen. - 16 MR 348 (1901).

Likt Jakobs tid av nöd Slutligen kommer ett påbud att utfärdas mot dem som helgar det fjärde budets Sabbat, som fördömer dem till lagens strängaste straff och efter en viss tidpunkt ger folk tillåtelse att döda dem. Katolicismen i Europa och den avfallna protestantismen i Amerika kommer att följa samma kurs gentemot dem som ärar alla de gudomliga föreskrifterna. Guds folk kommer då att slungas in i de scener av trångmål och lidande som profeten kallar Jakobs tid av nöd. – GC 615, 616 (1911).

För människor kommer det att se ut som om Guds folk snart måste besegla sitt vittnesbörd med sitt blod liksom som martyrerna före dem. De börjar själva frukta att Herren skall låta dem falla för deras fiender hand. Det är en förfärlig tid av vånda. Dag och natt ropar de till Gud om räddning. Liksom Jakob brottas de alla med Gud. Deras ansikten är bleka och avslöjar deras inte kamp, men de upphör inte med sina uppriktiga förböner. - GC 630 (1916).

Jakobs upplevelse under den nattens kamp och vånda är en bild på det prov som Guds folk skall genomgå strax före Kristi andra ankomst. När profeten Jeremia i helig syn såg den tiden, sade han: ”Ett rop av förfäran har vi hört, fruktan och ingen frid...varför har alla ansikten blivit så dödsbleka? Ve! Detta är en stor dag, ingen är den lik. En tid av nöd är detta för Jakob, men han skall bli räddad ur den. ” Jer 30: 5-7. - PP 201 (1890).

Defärdiga har inga dolda fel att bekänna Om ej bekända synder skulle visa sig för Guds folk i tiden av nöd, medan de plågas av fruktan och smärta, skulle de inte kunna uthärda. Förtvivlan skulle lamslå deras tro, och de skulle inte ha tillförsikt att bönfalla Gud om räddning. Men fastän de är väl medvetna om sin ovärdighet, har de inga dolda synder att bekänna. Deras synder har redan gått till domen och utplånats, och de kan inte längre minnas dem. - GC 620 (1911).

Guds folk kommer att ha en djup känsla av ofullkomlighet, och när de ser tillbaka på sina liv sjunker deras hopp. Men när de kommer ihåg Guds stora nåd och sin egen uppriktiga ånger, kommer de att åberopa Kristus löften till hjälplösa, ångerfulla syndare. Deras tro kommer inte att svika för att deras böner inte omedelbart besvaras. De kommer att hålla fast vid Guds styrka, liksom Jakob höll fast vid ängeln, och deras hjärtan skall säga: ”Jag släpper Dig inte förrän Du välsignar mig ” 1 Mos 32: 26. - PP 202 (1890).

De heliga kommer inte att mista livet Gud kommer inte att tillåta de gudlösa att döda dem som väntade på att förvandlas och inte har velat böja sig för vilddjurets påbud och inte har tagit emot dess märke. Jag såg att om de gudlösa fick lov att döda de heliga, skulle Satan, hans onda härskara och alla som hatar Gud, glädja sig. Vilken triumf det skulle vara för det sataniska majestätet att i den avslutande kampen få herravälde över dem som så länge har väntat på att få se Honom som de älskar!

De som har hånat tanken på att de heliga skulle tas upp till himlen, skall vara vittnen till Guds omsorg om Sitt folk och se deras förunderliga räddning. - EW 284 (1858). rätt

Guds folk kommer inte att undgå lidanden, men trots förföljelse och vånda, trots att de får utstå försakelse och lida brist på mat, kommer de inte att lämnas till att förgås. - GC 629 (1911).

Om Kristi trofasta vittnens blod utgöts vid denna tidpunkt, skulle det inte - som martyrernas blod - vara ett utsäde som skulle skaffa Gud en skörd. - GC 634 (1911).

Gud kommer att försörja oss

Herren har upprepade gånger visat mig att det strider mot Bibeln att lägga upp förråd för att fylla våra timliga behov i tiden av nöd. Jag såg att om de hade lagt upp förråd i sina hem eller utomhus i tiden av nöd, skulle det bli taget ifrån dem med våld. Främlingar skulle skörda deras åkrar. Det kommer att vara en tid då vi skall lita helt och fullt på Gud, ty Han kommer att hålla oss vid liv. Jag såg att vi skall få vårt vatten och bröd. Vi kommer inte att lida brist eller svälta. Gud kan duka ett bord åt oss i vildmarken. Om så behövs kommer Han att sända korpar med mat till oss, som Han gjorde för att Elia skulle få mat, eller låta manna regna från himlen, som han gjorde för israeliterna. - EW 56 (1851).

Jag såg att vi har en tid av vedermöda framför oss, då bister nöd skall tvinga Guds folk att leva på vatten och bröd... I den tiden av nöd kommer ingen att arbeta med sina händer. Deras lidande kommer att vara mentalt, och Gud kommer att ge dem mat. - Ms 2, 1858.

Denna tid av nöd ligger strax framför oss. Guds folk kommer att tvingas till självförsakelse och bara äta tillräckligt för att uppehålla livet. I den förfärliga timmen kommer våra behov att ge Gud tillfälle att skänka styrka och att försörja Sitt folk. - 1 T 206 (1859).

Vatten och bröd är allt som de kvarvarande har fått löfte om i tiden av nöd. - SR 129 (1870).

I tiden av nöd strax före Kristi ankomst kommer defärdiga att bevaras genom himmelska änglars hjälp. - PP 256 (1890).

IngenFörebedjare,menständiggemenskapmedKristus Kristus har bringat försoning för Sitt folk och utplånat deras synder. Hans undersåtars antal fastställs...

När Jesus lämnar helgedomen, kommer mörker att täcka jordens invånare. I denna förfärliga tid måste defärdiga leva i en Helig Guds åsyn utan Medlare. - GC 613, 614 (1911).

Kommer Herren att glömma Sitt folk i denna svåra timme? Även om deras fiender kastar dem i fängelse, kan fängelsemurar inte bryta förbindelsen mellan dem och Kristus. Han, som ser deras svagheter och känner varje prövning, står över alla jordiska makter. Änglar skall komma till dem i deras ensamma celler med ljus och frid från himlen. Fängelset kommer att vara som ett palats, ty de som är rika i tron vistas där, och himmelskt ljus kommer att lysa upp de trista väggarna, som när Paulus och Silas bad och sjöng lovsånger i fängelset i Filippi. - GC 626 , 627 (1911).

Om människor kunde se med himmelska ögon, skulle de se skaror av mäktiga änglar runt omkring dem som har bevarat ordet om Kristus tålamod. Med kärleksfull ömhet har änglarna sett deras vånda och hört deras böner. De väntar på sin Anförares befallning att rycka dem bort från faran...Vår dyrbare Frälsare sänder hjälp just när vi behöver den.GC 630, 633 (1911).

Det går inte att ge inblick i hur det kommer att vara för Guds folk att leva på jorden när himmelsk härlighet blandas med en upprepning av gångna tiders förföljelse. De skall vandra i ljuset från Guds tron. Genom änglarna kommer det att vara ständig förbindelse mellan himlen och jorden. rätt

Mitt i den kommande vedermödan - en tid av så stor nöd att något liknande inte har förekommit så länge människor har funnits till - kommer Guds utvalda att stå fasta som en klippa. Satan och hans härar kan inte utrota dem, ty de kommer att beskyddas av mäktiga änglar. - 9T 16, 17 (1909).

Guds folk hyser inga syndiga begär Medan vår store Överstepräst bringar försoning för oss, skulle vi sträva efter att bli fullkomliga i Kristus. Inte i en enda tanke kunde Frälsaren förmås att ge efter för frestelsens makt. Satan finner i människans hjärta något ställe där Han kan få fotfäste; något syndigt begär omhuldas, och därigenom gör sig hans frestelser gällande. Kristus förklarade om Sig själv: ”Denna världens furste kommer. Mot mig förmår han ingenting.” Joh 14: 30. Hos Guds Son hittade inte Satan någonting som kunde ha gjort det möjligt för honom att segra. Jesus hade hållit Sin Faders bud, och det fanns ingen synd i Honom som Satan kunde utnyttja till sin fördel. I samma tillstånd måste de befinna sig, som skall stå fasta i nödens tid. - GC 623 (1911). rätt

Kampen mot jaget fortsätter

Så länge Satan regerar kommer vi att ha jaget att kuva, och att övervinna synder som ansätter oss; så länge vi lever här kommer vi inte att nå så långt att vi kan säga: ”Nu har jag kommit ända fram”. Helgelse är resultatet av livslång lydnad. - AA 560, 561 (1911).

Det måste pågå en ständig kamp mot det köttsliga sinnet. Vi behöver hela tiden Guds nåderika inflytande, som lyfter upp vårt sinne och vänjer det vid att begrunda rena och heliga ting. - 2T 479 (1870).

Vi kan skapa en overklig värld i vårt sinne eller föreställa oss en fulländad församling där Satans frestelser inte längre lockar, men en sådan fullkomlighet existerar bara i vår fantasi. - RH 8 (aug. 1893).

När människor får ett heligt kött, kommer de inte längre att vara på jorden, utan kommer att bli upptagna till himlen. Fastän detta livs synder blir förlåtna, försvinner inte dess resultat helt och hållet så länge vi lever här. Först vid Sin ankomst skall Kristus "förvandla vår bräckliga kropp, så att den blir lik den kropp han har i sin härlighet.” Fil 3: 21. - 2SM 33 (1901).

De 144 000

De sjunger ”en ny sång” framför tronen, en sång som ingen kan lära sig utom de 144 000. Det är Moses sång och sången till Lammet - en sång om frälsningen. Endast de 144 000 kan lära sig denna sång, ty det är en sång om deras upplevelse - en upplevelse som inga andra någonsin har haft. De ”följer Lammet var det än går”. De har blivit borttagna från jorden, från de levande, och räknas som ”en förstlingsfrukt åt Gud och Lammet. ” Upp. 14: 4. ”Dessa är de, som kommer ur den stora nöden” Upp 7: 14. De har genomlevt en tid av så stor nöd, att något liknande inte har förekommit sedan världens begynnelse. De har uthärdat kvalen av Jakobs tid av nöd; de har stått utan en Medlare, medan Guds sista straffdomar utgöts. - GC 648, 649 (1911).

Det är inte Hans vilja att de skall inlåta sig i dispyter som inte kommer att hjälpa dem andligt - som till exempel vilka de hundrafyrtiofyra tusen kommer vara. Detta kommer de som Gud har utvalt utan tvekan snart att få veta. - 1SM 174 (1901).

Guds folk räddas

Satans härskara och onda människor kommer att omringa dem och jubla, eftersom de inte verkar ha någon möjlighet att komma undan. Men mitt i deras glädjerus och jubel hörs det ena starka åskdundret efter det andra. Himlen svartnar. Endast ett flammande ljus lyser upp den medan Gud låter Sin röst höras från Sin heliga boning. Jordens grundvalar skakar, byggnader skälver och störtar samman med förfärliga brak, havet kokar som en gryta, hela jorden är i våldsamt uppror. Defärdigas fångenskap upphör. Ljuvt och högtidligt viskar de till varandra: ”Vi är räddade. Det är Guds röst.” - 1T 353, 354 (1862).

När de som ärar Guds lag inte längre beskyddas av mänskliga lagar, kommer det samtidigt i olika länder att uppstå en rörelse för att utrota dem. När den fastställda tidpunkten i påbudet närmar sig, kommer folket att konspirera för att förgöra den förhatliga sekten. Man kommer att fatta beslut om att genomföra en nattlig attack, som en gång för alla skall tysta den avvikande och tillrättavisande rösten. rätt Guds folk - somliga i fängelseceller, somliga gömda på ensliga tillflyktsorter i skogar och berg – bönfaller alltjämt om Guds beskydd, medan grupper av beväpnade män, sporrade av skaror av onda änglar, överallt gör sig redo för sin dödsbringande gärning. Under rop och skrik, hån och förbannelser är onda män på väg att kasta sig över sitt byte, när ett tätt mörker, djupare än den mörkaste natt, sänker sig över jorden...

Det är vid midnatt som Gud kommer att visa Sin makt och rädda sitt folk.... Mitt på den mörka himlen syns ett område som lyser obeskrivligt härligt, från vilket Guds röst, lik bruset av många vatten, säger: ”Det har skett. ” Upp. 16: 17. Den rösten skakar himlarna och jorden...

De stoltaste städerna på jorden ödeläggs. De praktfulla palatsen, som världens stormän slösade sin rikedom på för att förhärliga sig själva, faller sönder inför deras ögon. Fängelsemurar störtar samman och Guds folk, som har varit inspärrat för sin tro, befrias. - GC 635-637 (1911).

De sista dagarnas händelser kapitel 19. Från sida 269 ren sida tillbaka

Kapitel 19 - Kristus återkomst

Den sjunde plågan och den särskilda uppståndelsen Det kommer en stor jordbävning, ”en sådan som inte har förekommit så länge det funnits människor på jorden. ” Upp 16: 18. Det verkar som himlavalvet öppnar och sluter sig. Härligheten från Guds tron ser ut att bryta igenom. Bergen skakar som strån för vinden och klippblock sprids åt alla håll... Hela jorden häver sig och böljar som vågorna på havet. Dess yta bryts sönder. Själva dess grundvalar tycks ge vika. Bergskedjor sjunker. Bebodda öar försvinner. Hamnstäder som blivit lika Sodom i ondska uppslukas av vreda vågor. Stora hagel, vägandes omkring en talent (26-27 kg) åstadkommer stor förödelse.

Gravar öppnar sig, och ”många av dem som sover i mullen skall vakna, några till evigt liv, andra till förakt och evig skam." Dan 12: 2.

Alla som har dött i tron på den tredje ängelns budskap kommer helgade ut ur gravarna för att höra Guds fredsförbund med dem som har visat lydnad mot Hans lag. Även "de som har genomborrat Honom" - de som hånade och förlöjligade Kristus dödskamp, liksom de som var de bittraste fienderna till Hans sanning och Hans folk, uppstår för att se Honom i Hans härlighet och bevittna den ära som tillkommer de trogna. - GC 636, 637 (1911).

Gud tillkännager tidpunkten för Kristi ankomst Svarta moln dök upp och stötte ihop. Himlavalvet skingrades och rullades åt sidan. Sedan kunde vi se upp genom det öppna partiet i Orion, varifrån Guds röst kom. - EW 41 (1851). rätt

Snart fick vi höra Guds röst likt ljudet av många vatten. Den gav oss dagen och timmen för Jesu ankomst. De levande heliga, 144 000 till antalet, kände och förstod rösten, medan de gudlösa trodde att det var åska och jordskalv. - EW 15 (1851). rätt

När Gud tillkännagav dagen och timmen för Jesu återkomst och framförde det eviga förbundet till Sitt folk, uttalade Han först en mening. Därefter gjorde Han ett uppehåll, medan orden rullade fram över jorden. Guds Israel stod och såg upp mot himlen och lyssnade till orden som kom från Jehovas mun, och som rullade fram över jorden som åskdunder. Det var oerhört storslaget. Efter varje mening ropade de heliga: ”Lovprisa

Gud! Halleluja!” Deras ansikten lystes upp av Guds härlighet. De lyste av härlighet liksom Moses ansikte då han kom ner från Sinai. De gudlösa uthärdade inte att se på dem. Och då den eviga välsignelsen uttalades över dem som hade ärat Gud genom att helga Sabbaten, höjdes ett mäktigt segerrop över vilddjuret och över dess märke. - EW 285, 286 (1858). rätt

Jag har inte minsta aning om tidpunkten som Guds röst tillkännagav. Jag hörde timmen förkunnas, men kunde inte komma ihåg den då jag vaknade efter synen. Scener av så hänförande och högtidligt intresse att inget språk förmår beskriva dem, visades för mig. Alltsammans var levande och verkligt, ty strax efteråt blev det stora vita moln synligt på vilket Människosonen satt. - 1SM 76 (1888).

De förtappades skräck

När jorden raglar som en drucken, när himlarna skakar och Herrens stora Dag kommer, vem kan då bestå? Ett objekt iakttas av de förtappade med största vånda, och som de förgäves skall försöka undslippa: ”Se, Han kommer med molnen, och varje öga skall se Honom." Upp. 1: 7. De yttrar vettlösa förbannelser till naturen - deras döva gud: ”Fall över oss och göm oss för Hans ansikte som sitter på tronen och för Lammets vrede." Upp. 6: 16. - TMK 356 (1896).

När Guds röst gör slut på Hans folks fångenskap, kommer de som har förlorat allt i livets stora strid förfärat att vakna....Vinningen av ett helt livs arbete försvinner på ett ögonblick. De rika jämrar sig över att deras fina hus blir ödelagda och att deras guld och silver går förlorat. De gudlösa fylls av sorg, men inte på grund av deras syndfulla försummelse av Gud och deras nästa, utan därför att Gud har segrat. De beklagar sig över det som händer, men omvänder sig inte från sin ondska. - GC 654 (1911).

Jesus anländer i makt och härlighet Snart visar sig ett litet svart moln i öster, ungefär hälften så stort som en mans hand. Det är molnet som omger Frälsaren, och på långt håll ser det ut att vara insvept i mörker. Guds folk vet att detta är Människosonens tecken. De betraktar det under högtidlig tystnad medan det kommer närmare jorden och gradvis blir allt ljusare och mera strålande. Till sist blir det ett stort, vitt moln. Dess nedre del liknar en förtärande eld, och över det syns förbundets regnbåge. Jesus kommer som en mäktig Segerherre. rätt

En väldig, oräknelig änglaskara uppvaktar Honom med himmelska lovsånger på Hans väg. Himlen ser ut att vara fylld av strålande gestalter - ”tio tusen gånger tio tusen och tusen gånger tusen." Ingen mänsklig penna kan beskriva denna scen, inget dödligt sinne räcker till för att fatta dess prakt. rätt

På molnet och höljd i bländande ljus närmar Sig kungarnas Kung jorden. Himlarna rullas samman som en bokrulle. Jorden skälver inför Honom och varje berg och ö flyttas från sina platser. - GC 640-642 (1911). rätt

Reaktionen hos dem som genomborrade Honom

De som var de mest framträdande i att förkasta och korsfästa Kristus, uppstår för att se Honom sådan som Han är, och de som avvisade Kristus uppstår och ser att de heliga förhärligas, och det är då som de heliga förvandlas på ett ögonblick och rycks upp för att möta sin Herre i luften. Just de som klädde Honom i purpurmantel och satte törnekronan på Hans huvud, och de som drev spikarna genom Hans händer och fötter, ser på Honom och jämrar sig. - 9MR 252 (1886).

De minns hur de ringaktade Hans kärlek och smädade Hans medkänsla. De tänker på att Barabbas, en mördare och rövare, blev frigiven i stället för Honom - hur Jesus blev krönt med törne, piskad och korsfäst, och hur prästerna och ledarna, då Han led de förfärligaste kval på korset, hånade Honom med dessa ord: ”Andra har han hjälpt, sig själv kan han inte hjälpa. Han är Israels konung. Han må nu stiga ner från korset, så skall vi tro på honom." Matt 27: 42. Allt det hån och förakt som riktades mot Kristus, och allt det lidande som Hans lärjungar utsattes för, kommer att framstå för dem lika tydligt som när de gjorde sig skyldiga till de sataniska ogärningarna. rätt

Den röst som så ofta talade till dem i enträgen bön och övertygelse, kommer på nytt att ljuda i deras öron. Varje nådig inbjudan kommer de att höra lika tydligt som när Frälsaren talade till dem i synagogan eller på gatan. Då kommer de som genomborrade Honom att ropa till bergen och klipporna, att de skall falla över dem och dölja dem för Hans ansikte som sitter på tronen och för Lammets vrede. - Brev 131, 1900. rätt

Vakna upp, du som sover, och stå upp! Molnen börjar rulla ihop sig som en skriftrulle och Människosonens strålande gestalt blir synlig. Guds barn vet vad detta betyder. Det hörs musik, och medan molnet närmar sig öppnas gravarna och de döda uppstår. - 9MR 251, 252 (1886).

”Förvåna er inte över detta, ty den stund kommer, då alla som är i gravarna skall höra hans röst och gå ut ur dem. ” Joh 5: 28, 29. Denna röst skall snart genljuda för de döda av alla folkslag, och varje troende som insomnat i Jesus skall vakna och lämna sitt fängelse.

- Ms 137, 1897.

De dyrbara som har dött, från Adam fram till den siste helige som dör, skall höra Guds Sons röst och uppstå ur graven till evigt liv. - DA 606 (1898). rätt

Mitt under jordens raglande, när blixtarna lyser upp himlen och åskan mullrar, kallar Guds Sons röst fram de sovande heliga. Han ser på defärdigas gravar och medan Han lyfter Sina händer mot himlen, ropar Han: ”Vakna, vakna, vakna ni som sover i stoftet, och stå upp!” Från den ena änden av jorden till den andra skall de döda höra denna röst, och de som hör den skall leva. Hela jorden skall genljuda av stegen från den väldiga hären av alla folk och stammar, språk och folkslag. Klädda i odödlig härlighet lämnar de dödens fängelse, och ropar: ”Du död, var är din seger? Du död, var är din udd?” 1 Kor

15: 55. De levandefärdigas röster förenas med rösterna från de uppståndna heliga till ett långt, glatt segerrop. - GC 644 (1911).

Från grottor och

I bergsfästen, i jordens grottor och hålor visar sig Frälsaren i Sin härlighet. rätt

Det återstår endast en kort tid, så kommer Han som skall komma. Han kommer inte att dröja. Hans blick tränger som en eldslåga in i de noga låsta fängelsehålorna och letar reda på de gömda, ty deras namn är skrivna i Livets bok. Frälsarens ögon vakar över oss. Han ser alla svårigheter och alla faror - inget är dold för Hans ögon. Inga sorger och lidanden finns hos Hans folk dit Hans sympati inte når.Den som är Guds barn kommer att bli skräckslagen när han vid första anblicken får se Jesu Kristi majestät. Han känner att han inte kan leva i Hans heliga närhet. Men samma ord kommer till honom, som kom till Johannes: ”Var inte förskräckt." Jesus lade Sin högra hand på Johannes och reste honom upp, där han låg för Hans fötter. Samma sak kommer Han att göra för Sina trofasta barn.TMK 360, 361 (1886).

Guds arvingar har kommit från vindsvåningar, skjul, fängelsehålor, grottor, berg, fängelsehålor och övergivna byggnader, från öknar och jordhålor. - GC 650 (1911).

Från havens djup, från gruvor och berg

När Kristus kommer för att hämta Sina trogna, kommer den sista trumpeten att ljuda, och den skall höras över hela jorden, från de högsta bergstoppar till de djupaste gruvornas innersta vrår. Defärdiga döda skall höra den sista trumpeten och komma ut ur sina gravar för att iklädas odödlighet och möta sin Herre. - 7BC 909 (1904).

Det är med glädje jag tänker på uppståndelsen av defärdiga, som skall komma från alla delar av världen - från klippgrottor, från fängelser, från jordhålor och havets djup. Inte en enda blir bortglömd. Var och en skall höra Hans stämma. De skall träda fram med triumferande segerrop. - Brev 113 (1886).

Vilken syn det skall bli bland dessa berg och kullar [i Schweiz], när Kristus, Livgivaren, kallar fram de döda! De skall komma ut från grottor, från fängelsehålor och djupa hål där deras kroppar har varit begravda. - Brev 97 (1886).

De gudlösa dödas

Under sina lidelsers vettlösa strid och i det förfärliga utgjutandet av Guds oblandade vrede, faller jordens onda invånare - präster, makthavare och folket, rika och fattiga, höga och låga. ”De som på den dagen blir slagna av HERREN skall ligga från jordens ena ände till den andra. Man skall inte hålla dödsklagan över dem, inte samla upp och begrava dem, utan de skall bli gödsel på marken." Jer 25: 33.

Vid Kristi ankomst utplånas de gudlösa från hela jorden - de förgörs av Hans muns anda och förtärs av ljuset från Hans härlighet. Kristus för Sitt folk till Guds stad, och jorden töms på sina invånare. - 657 (1911).

Varhelst synden finns är vår Gud en förtärande eld. Hebr 12: 29. I var och en som underkastar sig Hans makt, skall Guds Ande förtära synden. Men om människan klänger sig fast vid synden, blir hon ett med den. Då måste Guds härlighet, som utplånar synden, utplåna dem. - DA 107 (1898).

Åsynen av Hans härlighet, som för defärdiga är liv, kommer för de gudlösa vara en förtärande eld. - DA 600 (1898).

Det är av nåd som de gudlösa utplånas Skulle de som av hjärtat hatar Gud, sanning och helighet, kunna förena sig med himlens invånare och delta i deras lovsånger? Skulle de kunna uthärda Guds och Lammets härlighet? Nej, nej! De fick många års nådatid, så att de skulle kunna dana karaktärer som var lämpade för himlen, men de övade aldrig sinnet till att älska renhet. De lärde sig aldrig himlens språk, och nu är det försent. Ett liv i uppror mot Gud har gjort dem olämpliga för himlen. Dess renhet, helighet och frid skulle vara tortyr för dem, och Guds härlighet skulle vara en förtärande eld. De skulle vilja fly därifrån. De skulle välkomna döden, så att de kunde dölja sig för Honom som dog för att återlösa dem. De onda har genom eget val avgjort sitt öde. Deras utestängning från himlen är självvald, och Gud låter dem få som de vill. - GC 542, 543 (1911). rätt

Hemåt!

De levandefärdiga förvandlas ”i ett nu, på ett ögonblick". Vid ljudet av Hans röst blev de förhärligade; nu görs de odödliga, och tillsammans med de uppståndna heliga rycks de upp för att möta Herren i luften. Änglar ”skall samla Hans utvalda från de fyra väderstrecken, från himlens ena ände till den andra." Matt 24: 31.

Små barn läggs av heliga änglar i sina mödrars armar. Vänner, som länge varit skilda åt av döden, förenas för att aldrig mer skiljas, och med glädjesånger stiger de tillsammans upp till Guds stad. - GC 645 (1911).

Vi steg alla upp på molnet, och vi färdades uppåt i sju dagar till glashavet. - EW 16 (1851).

Då vagnen rullade uppåt, ropade hjulen ”Helig!” och vingarna ropade "Helig!" när de rörde sig, och änglaskaran ropade ”Helig, helig, helig är Herren Gud, den Allsmäktige!” och de heliga på molnet ropade ”Lovprisa Gud!” - EW 35 (1851).

Underbart skall det bli att se Honom och att välkomnas som Hans återlösta! Länge har vi väntat, men vårt hopp får inte mattas. Kan vi bara få se Kungen i Hans skönhet, kommer vi att vara evigt välsignade. Det känns som jag måste ropa högt ”Hemåt!” - 8T 253 (1904).

Änglarna sjunger att Kristus har segrat! På den dagen kommer de återlösta att stråla med Faderns och Sonens härlighet. Med spel på gyllne harpor skall änglarna välkomna Kungen och Hans segerbyte - de som har tvättat sina kläder och gjort dem vita i Lammets blod. En segersång kommer att brusa och fylla hela himlen. Kristus har segrat. Han går in i de himmelska salarna åtföljd av Sina återlösta - vittnena till att Hans lidande och offer inte var förgäves. - 9T 285, 286 (1909).

Med outsäglig kärlek välkomnar Jesus Sina trogna till deras Herres glädje. Det är Frälsarens glädje att i härlighetens kungarike se de själar som har blivit frälsta genom Hans vånda och förödmjukelse. - GC 647 (1911). rätt

Kristus kommer att se gottgörelsen för Sin gärning i dess resultat. När Han i den stora skara som ingen kunde räkna, kan ”ställa er inför Sin härlighet, fläckfria och jublande", då skall Han "genom den vedermöda Hans själ har utstått, få se och bli tillfreds." Judas 24; Jes 53: 11. - Ed 309 (1903).

De heliga får kronor och harpor Jag såg en stor skara änglar bära fram ärorika kronor från staden – en krona till var och en av de frälsta med hans namn inskrivet. När Jesus bad att få kronorna, gav änglarna dem till Honom, och med Sin högra hand satte den älsklige Jesus kronorna på de frälstas huvuden. - EW 288 (1858).

På glashavet stod de 144 000 i en perfekt fyrkant. Några hade starkt glittrande kronor, andras glittrade inte lika mycket. En del kronor hade många stjärnor, andra hade ett fåtal. Alla var helt tillfreds med sina kronor. - EW 16, 17 (1851).

Livets krona kommer att vara strålande eller matt, glittra med många stjärnor eller glänsa av få ädelstenar, i enlighet med hur vi har agerat. - 6BC 1105 (1895).

Det kommer inte finnas någon frälst i himlen som har en krona utan stjärnor. Om du kommer dit, kommer det att vara någon som går i himlens salar tack vare din insats. - ST 6 (juni 1892). rätt

Innan Frälsaren går in i Guds stad, ger Han Sina efterföljare segerns emblem och kännetecknet på deras kungliga värdighet. De skinande leden ordnar sig i en fyrkant omkring sin Kung... Med Sin högra hand sätter Jesus härlighetens krona på de segrandes huvuden... Alla får ta emot palmkvisten och den glänsande harpan. När så den ledande ängeln slår an tonen, sveper allas händer över harpornas strängar och väcker till liv en underbar musik av fylliga, melodiska toner.

Framför den återlösta skaran ligger den heliga staden. Jesus öppnar pärleportarna, och folket som har hållit fast vid sanningen går in. - GC 645, 646 (1911)

Kapitel 20 - De heligas arv

En gåva från Herren Kristus, endast Kristus och Hansfärdighet, kommer att ge oss tillträde till himlen. - Brev 6b (1890) . rätt

Det stolta hjärtat strävar efter att förtjäna frälsningen, men både vårt liv i himlen och vår lämplighet för den, beror på Kristusfärdighet. - DA 300 (1898). rätt

Han blev medlem av den jordiska familjen för att vi skulle bli medlemmar av den himmelska familjen. - DA 638 (1898).

Det är bättre att ha del i de himmelska boningar som vår Herre har gått bort för att bereda åt oss, än att äga det förnämaste jordiska palats. Och bättre än allt jordiskt beröm kommer dessa Frälsarens ord till Sina trogna tjänare att vara: ”Kom, ni min Faders välsignade, och ta i besittning det rike som stått färdigt åt er från världens begynnelse." Matt 25: 34.COL 374 (1900).

Varför vi skulle tänka på den framtida världen Jesus har låtit himlen bli synlig och visat oss dess härlighet för att vi inte skall försumma att ha evigheten i våra tankar. - ST 4 (juni 1895).

När vi betraktar den för evigt bestående verkligheten, kommer vi att ständigt odla tankar på Guds närvaro. Det kommer att vara ett skydd mot fiendens angrepp, ge styrka och trygghet och lyfta vår själ över all rädsla. När vi har inandats himlens atmosfär kommer vi inte längre att vilja inandas världens besmittade luft.

Jesus visar oss det himmelska och dess sköna bildspråk, för att vi måtte begrunda himlens meriter, och vårt minne fröjda sig åt bilderna av evig, himmelsk skönhet...

Den store Läraren ger människan en glimt av den framtida världen. Han låter oss se hur tilldragande den är. Om Han kan fästa vår uppmärksamhet vid det framtida livet och dess välsignelser, kommer den slående kontrasten till denna världs bekymmer att göra ett djupt intryck på sinnet, hjärtat och själen, och på hela vårt väsen. - OHC 285, 286 (1890).

De kristnas motiv

Den överväldigande belöningen för att göra det som är, himlens glädje, umgänget med änglarna, Guds och Hans Sons gemenskap och kärlek, och att utveckla och förädla våra förmågor genom hela evigheten - är inte dessa mäktiga incitament och en stark uppmuntran till att kärleksfullt tjäna vår Skapare och Återlösare? - SC 21, 22 (1892).

Om vi kan möta Jesus i frid och bli frälsta, för evigt frälsta, kommer vi att vara de lyckligaste av alla varelser. Tänk att äntligen vara hemma, där de gudlösa inte längre kan plåga oss och den trötte kan vila! - Brev 113 (1886).

Jag älskar att betrakta allt det vackra i naturen. Jag tror att jag skulle vara fullkomligt tillfreds på denna jord, omgiven av Guds goda gåvor, om den inte vore fördärvad av syndens förbannelse. Men vi skall få en ny himmel och en ny jord. Johannes såg detta i helig klarsyn och sade "jag hörde en stark röst från tronen säga: ´Se, nu står Guds tabernakel bland människorna, och Han skall bo hos dem och de skall vara Hans folk, och Gud Själv skall vara hos dem´". Upp 21: 3. Vilket välsignat hopp, vilka underbara utsikter! - Brev 62, 1886.

En konkret och högst verklig plats

Vilken källa till glädje för lärjungarna att veta att de hade en sådan Vän i himlen, som bad för dem! Genom att de såg Jesu himmelsfärd, förändrades deras uppfattning om himlen. Tidigare hade de uppfattat den som ett gränslöst område, fyllt av andar utan gestalt. Nu var himlen förknippad med tanken på Jesus. Honom hade de älskat och ärat framför alla andra. De hade samtalat med Honom, färdats tillsammans med Honom och rört vid Honom - till och med i Hans uppståndna kropp.

Nu kunde de inte längre uppfatta himlen som ett oöverskådlig, ofattbar rymd fylld av andar utan kroppar. Nu såg de den som sitt framtida hem, där deras käre Återlösare gjorde i ordning bostäder åt dem. - 3SP 262 (1878).

Fruktan för att framställa det framtida arvet i alltför materiell dager har lett många till symboliska tolkningar, som har tagit bort den påtaglighet vi behöver för att betrakta det som vårt hem. Men Kristus försäkrade Sina lärjungar att Han gick bort för att bereda plats åt dem i Sin Faders hus. - GC 674, 675 (1911).

På den nya jorden kommer de återlösta att ägna sig åt samma sysselsättningar och nöjen som gjorde Adam och Eva lyckliga i begynnelsen. Man kommer att leva som i Edens lustgård, i trädgården och ute på marken. - PK 730, 731 (omkr. 1914).

En obeskrivlig härlighet

Jag såg att Jesus var enastående skön och härlig. Hans ansikte strålade klarare än middagssolen. Hans klädnad var vitare än den vitaste snö. Hur skulle jag kunna beskriva himlens härlighet och hur de älskliga änglarna sjunger och spelar på sina tiosträngade harpor? - Brev 3, 1851.

Jag kan inte beskriva allt det underbara som jag såg. Åh, om jag ändå kunde tala Kanaans tungomål. Då kunde jag berätta lite om den bättre världens härlighet. - EW 19 (1851).

Våra språk är alltför bristfälliga för att ens försöka beskriva himlen med dem. Då jag får ta emot en syn, slås jag av förundran över det som jag får se. Hänryckt av en överväldigande glans och härlighet lägger jag ifrån mig pennan och utbrister: ”Vilken kärlek! Vilken förunderlig kärlek!” Det mest upphöjda språk kan inte beskriva himlens härlighet eller djupet i Frälsarens kärlek. - EW 289 (1858). rätt

Mänskligt språk kan inte beskriva denfärdiges lön. Endast de som får se den kommer att förstå den. Inget mänskligt sinne kan omfatta härligheten i Guds paradis. - GC 675 (1911).

Om vi bara en enda gång fick se den himmelska staden, skulle vi aldrig mer vilja bo på jorden. - ST 8 april 1889. rätt

Strömmar, kullar och träd Här såg vi Livets träd och Guds tron. Ut ifrån tronen kom en flod med rent vatten. På båda sidor av floden stod Livets träd. Trädet hade en stam på ena sidan av floden och en annan på den andra sidan. Båda var av rent, genomskinligt guld. Först trodde jag att jag såg två träd. Men när jag betraktade dem på nytt, såg jag att de var förenade med varandra i toppen. Det var Livets träd, som växte på båda sidor av floden. Dess grenar böjde sig ner mot den plats, där vi stod, och frukten var underbar; den såg ut som guld blandat med silver. - EW 17 (1851).

Där finns kristallklara, aldrig sinande strömmar. Vid sidan av dem växer vajande träd som kastar sin skugga över stigar som har förberetts för Herrens återlösta. Vidsträckta slätter höjer sig mot vackra kullar, och bland Guds berg reser sig höga toppar. På dessa fridfulla slätter, längs dessa levande strömmar skall Guds barn, som så länge varit pilgrimer och vandrare, finna ett hem. - GC 675 (1911).

Blommor, frukter och djur

Jag såg ett fält med fullt av alla slags blommor. När jag plockade dem ropade jag: ”De kommer aldrig att vissna!” Därefter såg jag ett fält med högt gräs, som såg ljuvligt ut. Det var levande grönt och glänste som silver och guld, då det vajade till Kung Jesus ära. Sedan gick vi ut på ett fält som var fullt av alla slags djur: lejon, lamm, leoparder, vargar, som alla levde tillsammans i fullständig harmoni. Vi gick mitt ibland dem och de följde fredligt efter oss. rätt

Därefter kom vi in i en skog. Den liknade inte den mörka skog vi har här; nej, nej, den var ljus och alltigenom underbar. Trädens grenar rörde sig fram och tillbaka, och vi utropade: "Vi kommer att vistas tryggt i vildmarken och sova i skogarna.” Vi gick vidare genom skogarna, ty vi var på väg till Sions berg...

På berget stod ett underbart tempel... Runt omkring fanns alla slags träd för att försköna platsen: buxbom, tall, ädelgran, oliv, myrten, granatäpple, och fikonträdet böjde sig av tyngden av fikon i tid - dessa gjorde platsen alltigenom härlig... rätt

Och jag såg ett bord av rent silver; det var flera mil långt. Ändå kunde våra ögon se ut över det. Jag såg frukten av Livets träd, mannat, och mandlar, fikon, granatäpplen, druvor och många andra frukter. Jag bad Jesus att låta mig äta av frukten. - EW 18, 19 (1891).

Den eviga ungdomens styrka

Alla som återuppstår ur gravarna har samma kroppsstorlek som då de begravdes. Adam, som står i de uppståndnas skara, är ovanligt lång och majestätisk, endast lite kortare än Guds Son. Han står i tydlig kontrast till senare generationers människor. Det visar att människosläktet har degenererats. Men alla uppstår med den eviga ungdomens friskhet och styrka.

De frälsta får på nytt tillgång till Livets träd i Eden som de förlorade för så länge sedan, och kommer att "växa upp" (Mal 4: 2) till storleken som människan hade i sin ursprungliga härlighet. - GC 644, 645 (1911). rätt

Om Adam, då Han skapades, inte hade blivit utrustad med en livskraft som var tjugo gånger större än den som människan har idag, skulle människosläktet med dess nuvarande osunda levnadsvanor ha dött ut. - 3T 138 (1872).

Ingen kommer att behöva vila. Att följa Guds vilja och att lovprisa Hans namn är inte tröttande. Vi kommer alltid att känna morgonens friskhet, och alltid vara fjärran från dess slut... Det kommer varken att trötta ut sinnet eller tära på krafterna att tillägna sig nya kunskaper. - GC 676, 677 (1911). rätt

I himlen råder fullkomlig hälsa. - 3T 172 (1872).

Fullkomlig lycka för alla

Jesus lyfte bort slöjan över det kommande livet. Han sade: ”vid uppståndelsen gifter man sig inte och blir inte bortgift, utan man är som änglarna i himlen." Matt 22: 30. - DA 605 (1898). rätt

Det finns de som hävdar att man kommer att gifta sig och få barn på den nya jorden. Men de som tror på Skriften accepterar inte sådana doktriner. Läran att det kommer att födas barn på den nya jorden finns inte i ´det fasta profetiska ordet´. rätt

Det är förmätet att hänge sig åt antaganden och teorier om ting som Gud inte har meddelat oss i Sitt Ord. Vi behöver inte spekulera om vårt framtida tillstånd. - 1SM 172, 173 (1904). rätt

De som arbetar för Gud skall inte försöka utforska vilka omständigheter som kommer att råda på den nya jorden. Att göra antaganden och spekulera om sådant som Gud inte har uppenbarat, är förmätet. Han har ombesörjt allt för att ge oss lycka i det framtida livet, och vi skall inte spekulera över Hans planer för oss. Inte heller skall vi mäta det framtida livets förhållanden efter de betingelser som råder i detta livet. - G 314 (1904).

De återlöstas identitet bevaras Jesu uppståndelse var en förebild för den slutliga uppståndelsen för alla som vilar i Honom. Den uppståndne Frälsarens sätt, Hans tal - alltsammans kände lärjungarna igen. På samma sätt som Jesus uppstod från de döda, skall alla de uppstå som vilar i Honom. Vi skall känna igen våra vänner, liksom lärjungarna kände igen Jesus. De må ha varit handikappade, sjuka eller vanställda i detta förgängliga liv, men de uppstår fullkomligt friska och välskapta. Ändå kommer deras identitet i den förhärligade kroppen vara fullkomligt bevarad. - DA 804 (1898).

Samma skepnad kommer att uppstå, men den kommer att vara fri från all sjukdom och alla defekter. Den lever på nytt och har samma individuella särdrag, så vänner kommer att kunna känna igen varandra. - 6BC 1093 (1900).

Där skall vi känna fullkomligt, liksom vi själva har blivit fullkomligt kända. Där skall den kärlek och medkänsla som Gud har planterat i själen visa sina sannaste och vackraste uttryck. - Ed 306 (1903).

Rödblommig hy och klädnad av ljus

Då Adam framstod från Skaparens hand, var han lång och symmetriskt byggd. Han var välskapt och mer än dubbelt så lång som de människor, som nu lever på jorden. Hans anletsdrag var perfekta och vackra. Hans hud var inte vit eller blek, utan rödblommig, och sken av hälsa. Eva var inte fullt så lång som Adam. Hennes huvud nådde litet över hans skuldror. Också hon var harmoniskt byggd och mycket vacker. - 3SG 34 (1864).

Det syndfria paret bar inga kläder. De var klädda i ljus och härlighet liksom änglarna. Denna klädnad av ljus skylde dem så länge de levde i lydnad mot Gud. - PP 45 (1890).

Glädjen att få möta vår familj i himlen Vi ser en skara änglar på var sida av porten, och när vi går in, säger Jesus: ”Kom, ni Min Faders välsignade, och ta i besittning det rike som har stått färdigt åt er från världens begynnelse". Han säger också att vi skall delta i Hans glädje. Vad innebär det? Ni fäder, det är glädjen över att se resultatet av ert arbete. Ni mödrar, det är glädjen över att se att era bemödanden belönats. Här är era barn, med Livets krona på sina huvuden. - CG 567, 568 (1895).

Guds största gåva är Kristus, vars liv är vårt, givet för oss. Han dog för oss och uppstod för oss, för att vi skall uppstå från graven till ett underbart kamratskap med himmelska änglar, till att möta våra kära och känna igen deras ansikten - ty likheten med Kristus utplånar inte deras framtoning utan förvandlar den till att likna Hans ljuvliga drag. De heliga som är förenade med varandra genom familjeband här, kommer att känna igen varandra där. - 3SM 316 (1898).

Spädbarns och utvecklingsstördas frälsning När de små barnen uppstår odödliga ur sina gravar, tar de genast sin tillflykt till sina mödrars armar. De möts igen för att aldrig mera skiljas. Men många av de små har ingen mor där. Vi lyssnar förgäves efter moderns hänryckta segersång. Änglar tar emot de moderlösa barnen och för dem till Livets träd. - 2SM 260 (1858).

Somliga tvivlade på att små barn, ens till troende föräldrar, skulle kunna bli frälsta, eftersom deras karaktär inte har blivit prövad. Frågan ställs ”Hur kan små barn få sin karaktär prövad?” Jag svarar att föräldrarnas tro täcker barnen, på samma sätt som när Gud sände Sin dom över egyptiernas förstfödda. rätt

Huruvida alla barn till icke-troende föräldrar kommer att frälsas vet vi inte, ty Gud har inte uppenbarat Sina avsikter för oss när det gäller detta. Vi gör bäst i att lämna detta ämne där Gud har lämnat det, och uppehålla oss vid sådant som Han tydligt har förklarat i Sitt Ord. - 3SM 313- 315 (1885).

Beträffande A, så ser ni honom sådan som han nu är och beklagar hans svaga begåvning. Han är utan medvetenhet om synd. Guds nåd kommer att avlägsna denna nedärvda, andliga svaghet. Han kommer att få sitt arv bland de heliga i ljuset. Herren har gett er förståndets gåva. A är ett barn när det gäller förståndet, men han har också ett barns underkastelse och lydnad. - 8MR 210 (1893).

Hyllning till trofasta mödrar

När domens stund har kommit och böckerna har öppnats; när den store Domaren har uttalat orden ”Bra, ni min Faders välsignade”, och sätter den eviga härlighetens krona på segrarens panna, kommer många att höja sina kronor i det församlade universums åsyn, peka på sin mor och säga ”Genom Guds nåd gjorde hon mig till den jag är. Hennes undervisning och böner välsignades till min eviga frälsning." - MYP 330 (1881). rätt

Guds änglar förevigar namnen på de mödrar som vann sina barn för Jesus Kristus. - CG 568 (1895).

Själavinnarens belöning

När de återköpta står inför Gud kommer dyrbara själar att vara där på grund av trofasta, tålmodiga bemödanden som har gjorts för dem, genom enträgna böner och uppriktiga övertalningar att söka sig till Gud. Därigenom kommer de som har varit Guds medarbetare att få sin belöning. - 8T 196, 197 (1904).

När portarna till den sköna staden därovan öppnas på sina glittrande gångjärn, och folket som har bevarat sanningen går in, kommer glänsande kronor att sättas på deras huvuden, och de kommer att tillskriva Gud ära, härlighet och överhöghet. Och då skall somliga komma till er och säga: ” Om det inte hade varit för de vänliga ord som du gav mig - dina tårar, böner och uppriktiga bemödanden - skulle jag aldrig ha fått se Kungen i Hans skönhet”. Tänk vilken belöning! Så oviktiga människors beröm i den här världen egentligen är, jämfört med den oändliga belöning som väntar de trofasta i den framtida odödligheten! - Words of Encouragement to Self-supporting Workers (Ph113) 16 (1909).

Vår läggning kommer att förbli densamma Om du vill vara ett helgon i himlen, måste du först vara ett helgon på jorden. De karaktärsdrag som du omhuldar i livet, kommer inte att förändras av döden eller uppståndelsen. Du kommer att uppstå från graven med samma läggning som du manifesterade i ditt hem och i samhället. Jesus förändrar inte din karaktär vid Sin återkomst. Förvandlingen måste ske nu. Vårt dagliga liv avgör vårt öde. Karaktärsfel måste åtgärdas och övervinnas genom Kristi nåd och en harmonisk karaktär måste danas under denna nådatid, så att vi måtte bli lämpliga för de himmelska boningarna. - 13MR 82 (1891).

Himlens fridfulla och kärleksfulla stämning Friden och harmonin i de himmelska salarna kommer inte att bli störd av någon som är grov eller ovänlig. - 8T 140 (1904).

Allt i himlen är ädelt och upphöjt. Alla försöker främja andras intressen och lycka. Ingen är självupptagen. De heligas största glädje är att bevittna glädjen och lyckan hos dem som omger dem. - 2T 239 (1869).

Jag verkade vara där allt var frid, och dit jordens våldsamma konflikter inte kunde nå - i himlen,färdighetens rike, där allt heligt, rent och välsignat är samlat. Där finns tio tusen gånger tio tusen och tusen gånger tusen som lever i en lycklig, ren förtrolighet med varandra, och som lovprisar Gud och Lammet som sitter på tronen. rätt

Deras röster var i fullkomlig harmoni. De gör aldrig något orätt mot varandra. Himlens prinsar, de styrande i detta mäktiga rike, tävlar bara om att främja varandras glädje och lycka. Där är den störst som är minst i egna ögon, och den minste är störst genom tacksamhet och rikedom på kärlek. rätt

Inga mörka synder beskuggar förståndet. Klar, stark och fullkomlig sanning och kunskap har jagat bort varje tvivel, och inga dunkla tveksamheter kastar sina olycksbringande skuggor över de lyckliga invånarna. Inga grälsjuka röster stör himlens fullkomliga frid. Dess invånare känner inte till sorg, klagan eller tårar. Allt är fullkomlig harmoni, fullkomlig ordning, och fullkomlig sällhet.

I de himmelska boningarna lever i alla hjärtan en medkänsla som visar sig i varje blick. Där råder kärlek. Där finns ingen disharmoni, ingen oenighet, inga dispyter eller ordstrider. - 9MR 104,105 (1882).

Inga frestelser och ingen synd Inget kunskapens träd på gott och ont kommer att ge anledning till frestelse. Där finns ingen frestare, inga anledningar att synda. - Ed 302 (1903). rätt

Jag hörde segerrop från änglarna och de återlösta heliga som lät som tio tusen musikinstrument, eftersom de inte längre skulle besväras och frestas av Satan. Deras glädje var också ett uttryck för att de andra världarna var befriade från hans närvaro och hans frestelser. - SR 416 (1858).

Gemenskapen med Fadern och Sonen Guds barn åtnjuter privilegiet att ha en öppen gemenskap med Fadern och Sonen....Vi skall få se Honom ansikte mot ansikte utan någon skymmande slöja emellan. - GC 676, 677 (1911).

Vi skall alltid leva och glädjas åt ljuset från Hans välsignade ansikte. Mitt hjärta gör glädjesprång vid tanken på den uppmuntrande framtidsutsikten. - HP 352 (1856).

Himlen är där Jesus är. Himlen skulle inte vara himmelsk för dem som älskar Honom, om inte Han vore där. - Ms 41, 1897.

En nära och öm gemenskap kommer att råda mellan Gud och de uppståndna heliga. - DA 606 (1898).

När vi för vår Frälsares fötter lägger våra kronor, som Frälsarens satt på våra huvuden, och spelar på våra gyllene harpor, kommer vi att fylla himlen med lovprisning av Honom som sitter på tronen. - 8T 254 (1904).

Om de är trogna mot Gud i detta livet, skall de till sist ”se Hans ansikte, och hans namn skall stå skrivet på deras pannor." Upp 22: 4. Och vari består himlens lycka om inte i att se Gud? Vilken större glädje kan en syndare, som blivit frälst genom Guds nåd, uppnå än att få se Gud och känna Honom som sin Fader? - 8T 268 (1904).

Gemenskapmedänglarochmeddetrofastafrånallatidsåldrar Var och en av de återköpta kommer att förstå änglarnas verksamhet i sitt liv. Den ängel som var hans beskyddare från hans tidigaste ögonblick, den ängel som vaktade hans steg och höll sin beskyddande hand över honom i farans stund, den ängel som följde honom i dödsskuggans dal, som märkte ut hans viloplats, och som var en förste att hälsa honom på uppståndelsens morgon - tänk hur det kommer att vara att få tala med honom och få kännedom om gudomliga ingripanden i människors liv och hur himmelskt samarbete har verkat för mänsklighetens bästa! - Ed 395 (1905).

Vi kommer inte att få veta vilka faror, sedda och osedda, som vi har bevarats ifrån genom änglarnas ingripande, förrän vi i evighetens ljus ser hur Gud har arbetat genom Sin försyn. - DA 240 (1898).

Den kärlek och medkänsla som Gud Själv har nedlagt i själen kommer där att finna de sannaste och skönaste uttrycken. Den rena gemenskapen med heliga väsen, den harmoniska samvaron med de välsignade änglarna och med de trofasta från alla tidsåldrar som har tvättat sina kläder och gjort dem vita i Lammets blod, är de heliga band som knyter samman hela familjen ”i himlen och på jorden”. Ef 3: 15. Detta bidrar till de återlöstas glädje. - GC 677 (1911).

Vi skall vittna för icke fallna väsen

”Så har inte heller Människosonen kommit för att bli tjänad utan för att tjäna och ge sitt liv till lösen för många." Matt 20: 28.

Kristi verk härnere är Hans verk därovan. Vår belöning för att ha verkat med Honom i den här världen kommer att vara den större kraften och rikare förmånen som det innebär att verka med Honom i den kommande världen. ”Ni är Mina vittnen, säger HERREN, och Jag är Gud.” Jes 43: 12. Det skall vi vara i evighet. rätt

Varför tilläts den stora striden att fortsätta genom tidsåldrarna? Hur kom det sig att Satans existens inte avbröts i början av sitt uppror? Det skedde för att universum skulle bli övertygat om att Guds handlingssätt mot ondskan varfärdigt, så att synden kunde fördömas för alltid. Det finns höjder och djup i frälsningsplanen som inte ens evigheten räcker till för att förklara, underverk som änglarna vill få inblick i. De återlösta är de enda av alla skapade varelser, som genom egen erfarenhet har lärt känna kampen mot synd. De har formats med Kristus och delat Hans lidanden på ett sätt som inte ens änglarna har kunnat göra. Skulle då inte deras vittnesbörd om återlösningens lära vara av värde för ej fallna varelser? - Ed 308 (1903). rätt

Vi skall lovprisa Gud med underbar musik

Det kommer vara musik och sång där, musik och sång som ingen dödlig har hört eller ens kunnat föreställa sig, utom i syner från Gud. Den sång som de återlösta skall sjungasången om deras erfarenheter – kommer att lovprisa Guds härlighet: ”Stora och underbara är Dina gärningar, Herre Gud, Du Allsmäktige. Rättfärdiga och sanna är Dina vägar, Du folkens Konung. Vem skulle inte frukta dig, Herre, och lovprisa Ditt namn? Ty endast Du är helig” . Upp 15: 3, 4. - Ed 307 - 309 (1903).

Det är en ängel som alltid leder. Han är den som först tar sin harpa och slår an tonen, och då stämmer alla in i himlens rika och fullkomliga musik. Den kan inte beskrivas. Det är himmelskt och gudomligt! - 1T 146 (1857).

Inte som en sorgens Man, utan som en strålande, segrande Kung kommer Han att stå på Oljeberget, när hebreiska hallelujarop blandas med hednakristna hosiannarop, och de återlöstas röster förenas i ett mäktigt jubel. Krön Honom till allas Herre! - DA 830 (1898).

Universums skatter

När den slöja som nu täcker våra ögon avlägsnas, och våra ögon skall se den värld av skönhet som vi nu får en glimt av genom mikroskopet - när vi betraktar härligheten i de himlavalv som vi nu ser genom rymdteleskop och syndens mörka skugga har avlägsnats, då kommer hela jorden att visa sig i Herren vår Guds skönhet, och ett stort forskningsfält öppna sig för våra studier! Där kommer vi att kunna läsa uppteckningen av den nya skapelsen utan att se minsta spår av det onda, och lyssna till naturens musik utan att upptäcka någon underton av sorg eller klagan... rätt

Guds barn kommer att kunna studera universums alla skatter. Med gränslös glädje kommer vi att dela icke fallna varelsers visdom. Vi kommer att kunna ta del av skatter som är resultatet av långa tidsåldrars begrundan av Guds skapelseverk. - Ed 303, 307 (1903). rätt

Fria från dödlighet flyger de utan att tröttas till fjärran världar - världar som greps av sorg då de såg människans olycka, men som hälsade nyheterna om varje frälst själ med glädjesånger. Med klarsyn betraktar de skapelsens härlighet - solar och stjärnor och system som i sin bestämda ordning kretsar runt Guds tron. På allt, från det minsta till det största, är Guds namn skrivet, och de visar alla Hans makt och rikedom. - GC 677, 678 (1911).

Helig historia återges Den återlösta skaran kommer att resa från värld till värld. De kommer att ägna mycket av sin tid åt att utforska återlösningen hemligheter. - 7BC 990 (1886). rätt

Återlösningstemat kommer att ta de frälstas hjärtan och sinnen och tungor i anspråk under de eviga tidsåldrarnas gång. De kommer att förstå de sanningar, som Jesus längtade efter att förmedla till Sina lärjungar, men som de inte hade tro till att fatta. För all framtid kommer nya sidor av Kristus fullkomlighet och härlighet att visa sig. Genom ändlösa tidsrymder kommer den trofaste Husbonden att ur Sitt förråd hämta fram både nytt och gammalt. - DOL 134 (1900).

Då kommer händelserna att avslöjas i den stora strid som uppstod före tidens början, och som tar slut först när tiden upphör. Historien om hur synden började, om den dödliga falskhetens krokvägar, och hur sanningen mötte synden och besegrade den utan att avvika från sina egna raka linjer - allt kommer att visas. Den slöja som finns mellan den synliga och den osynliga världen kommer att dras åt sidan och underbara ting uppenbaras. - Ed 304 (1903). rätt

Trots att jordens sorger, lidande och frestelser är förbi och deras orsak har utplånats, kommer Guds folk alltid att vara klart medvetna om vad deras frälsning har kostat. Vår Frälsare kommer alltid att bära märkena av Sin korsfästelse. På Hans sårade huvud, i Hans sida och på Hans händer och fötter syns de enda kvarvarande spåren av syndens fruktansvärda verk. - GC 651, 674 (1911).

Livets bryderier förklaras

Alla livets bryderier skall då klargöras. Där vi endast har sett förvirring och besvikelse, brutna föresatser och omintetgjorda planer, uppenbaras istället en mäktig, segrande strategi, en gudomlig harmoni.

Jesus kommer att leda oss vid floden med livets vatten som går ut från Guds tron, och där förklara för oss de mörka omständigheter som Han lät oss gå igenom för att fullända vår karaktär i denna värld. - 8TC 254 (1904). rätt

Allt som har förbryllat oss genom Guds försyn kommer att klargöras i den kommande världen. Det svårförstådda kommer att få sin förklaring. Nådens mysterier skall öppnas för oss. Där våra begränsade sinnen bara upplevde förvirring och brutna löften, kommer vi att få se att fullkomlig harmoni rådde. Vi kommer att få veta att den oändliga Kärleken gav befallning om de upplevelser som vi ansåg vara mest påfrestande. När vi inser den ömma omsorgen hos Honom som får allt att samverka till vårt bästa, skall vi jubla av outsäglig glädje och tacksamhet. - 9TC 286 (1909).

Resultatet av varje nobel gärnng Alla som har arbetat utifrån osjälviska motiv kommer att se frukten av sin gärning. Man kommer att förstå hur varje riktig princip och varje ädel gärning har gett resultat. En del av detta ser vi redan nu. Men ack så lite den som utförde de mest ädla gärningar ser av dess resultat i detta livet. Många arbetar osjälviskt och outtröttligt för sin nästa som de inte känner och inte vet något om.

Föräldrar och lärare insomnar i den sista sömnen och deras livsverk ser ut att ha varit förgäves. De vet inte att deras trohet har öppnat källor av välsignelse som aldrig skall sina. Endast i tron ser de att barnen som de uppfostrat har blivit till välsignelse och inspiration för sina medmänniskor – och inflytandet bär tusenfaldig frukt. rätt

Mången arbetare sprider budskap av hopp, mod och styrka till världen, ord som bär med sig välsignelse till hjärtan i varje land - men där han arbetar ensam och obemärkt, vet han inte mycket om resultatet av sitt verk. Gåvor ges, bördor bärs, arbete utförs. Människor sår frön, som över deras gravar ger deras nästa välsignade skördar. De planterar träd som andra kan äta frukten av. De är tillfreds med att veta att de har satt goda krafter i rörelse. I det tillkommande livet skall alla dessa gärningar uppenbaras, liksom deras resultat. - Ed 305, 306 (1903).

Vår glädje växer

I återlösningsplanen finns mysterier förborgade - förödmjukelsen av Guds Son, för att visa att Han var en människa, Faderns underbara kärlek till oss, som Han visade genom att utge Sin Son - vilket för himlens änglar är föremål för kontinuerlig förundran. Och detta kommer att begrundas av de återlösta för all framtid. När de betraktar Guds verk i skapelsen och återlösningen, kommer nya sanningar kontinuerligt att avslöjas för det undrande och själaglada sinnet. Efterhand som de lär sig mer och mer om Guds visdom, kärlek och makt, kommer deras sinnen att ständigt vidgas och deras glädje växa.

Framtidens oändlighet kommer att ge oss ännu rikare och härligare uppenbarelser av Gud och Kristus. När kunskapen ökar, kommer också kärlek, vördnad och lycka att växa. Ty ju mer människor lär sig om Gud, desto större blir deras beundran för Honom. rätt

När Jesus visar dem återlösningens rikedomar och de enastående bedrifterna i den stora striden mot Satan, fylls de friköptas hjärtan av än större hängivenhet, och med djup glädje sveper de guldharpornas strängar; och tio tusen gånger tio tusen och tusen gånger tusen röster förenas i mäktig, samfälld lovsång. - GC 678 (1911).

Alltid oändligt mycket mer Varje förmåga och varje anlag kommer att utvecklas. De mest storslagna planer kommer att genomföras, och de högsta mål uppnås. Och ändå kommer det att finnas nya höjder att bestiga, nya under att beundra, nya sanningar att förstå, nya ting som väcker kroppens, sinnets och själens krafter. - Ed 307 (1903).

Hur långt vi än når i vår insikt om Guds visdom och Hans makt, kommer oändligt mycket mer att återstå. - RH 14 sept. 1886.

Den kärlek som från generation till generation har funnits i våra fäders hjärtan, alla de ömhetens källor som har öppnat sig i människans själ, är bara som en droppe i havet jämfört med Guds oändliga, outtömliga kärlek. Ingen tunga kan beskriva den, ingen penna kan skildra den. Du kan begrunda den varje dag i ditt liv, du kan flitigt forska i Skriften för att förstå den, du kan använda all kraft och förmåga som Gud har gett dig för att försöka förstå din himmelske Faders kärlek och medkänsla, men ändå kommer oändlighet mycket mer att finnas därbortom.

Du kan studera denna kärlek i all evighet; ändå kan du aldrig helt förstå längden och bredden, djupet och höjden av den kärlek som Gud visade då Han utgav sin Son till att dö för världen. Inte ens evigheten kan helt och hållet uppenbara den. - 5T 740.

(304)Hela universum förkunnar att Gud är kärlek Den stora striden är över. Synd och syndare finns inte mer. Hela universum är rent. Harmoni och glädje går som pulsslag genom det väldiga skapelseverket. Från Honom som skapade allt flödar liv och ljus och glädje genom den oändliga rymdens alla världar. Från minsta atom till den största av världar, från besjälat till obesjälat - i sin skönhet och fullkomliga glädje förkunnar allting att GUD ÄR KÄRLEK! - GC 678 (1911).