PERSONLIGT

Med orden som vapen i kulturkriget

Författare, skådespelare, krönikör, vissångare, ljudboksinläsare och programledare. Rasmus Dahlstedt vet hur man ordsätter såväl vardag som högtid och har en absolut tonträff med satirinstrumentet. Möt en intellektuellt snabbfotad samhällsdebattör som vägrar att tiga. TEXT: ANNA SANDGREN | FOTO: GUSTAV KAISER

RASMUS DAHLSTEDT kommer småspringande i snögloppet utanför Viggbyholms Tennisklubb släpande på en tung väska. Han har precis spelat in ett nytt avsnitt av Antipodden, en podd han grundade 2018 som en motvikt till de etablerade mediernas pratprogram. Jag fångar honom i steget och drar med honom in på ett fik i närheten.

Rasmus är aktiv på sociala medier, där han ägnar sig åt såväl folkbildning som gisslande av makten. Inom några timmar ska han stå på scen för att läsa delar ur sin nyss utkomna bok, ”Dagsvärst”. Den tunga väskan är fylld med böcker inför framträdandet. - Förr var dagsversen ett vanligt inslag på tidningens lätta sida. Där kunde läsarna ta del av rimmad vers som på ett skojigt sätt kommenterade aktualiteter.

Under de senaste decennierna har genren fallit i glömska. Att värna traditionen är idag en del av mitt uppdrag. ”Dagsvärst” är ett uttryck för en vilja att med allvar och humor ta sig an de utmaningar samhällsutvecklingen ställer oss inför.

Har du några förebilder?

- I genren uppskattar jag framför allt Stig Dagermans svärta, Alf Henriksons godmodighet och Lotta Olssons elegans. Förhoppningsvis hittar man en egen röst, förklarar Rasmus och fortsätter: - Jag är egentligen en ofrivillig satiriker. Samtiden gör mig till häcklare. Jag noterar att det finns stora samhällsproblem som ingen tar tag i. Vi har en journalistkår som inte gör sitt jobb och en politikerkår som sällan ställs till svars. Det är knivskärningar och skjutningar var och varannan dag. För att inte gå under måste jag skratta åt det där.

Efter att ha tagit en magisterexamen i ekonomi och även pluggat litteraturvetenskap på Stockholms universitet, jobbade han en tid som säljare och ekonom. - Jag insåg ganska snabbt att jag önskade mig något annat. Kärleken till siffrorna är stark, men måste jag välja blir det bokstäverna. Jag skulle dock inte ha något emot att jobba med bokföring en dag i veckan. Det är så härligt att kunna summera en rad eller en kolumn. Meningsfullhet går att utvinna ur det mesta. Efterhand kom jag att glida in mer och mer på skådespeleri.

Likheterna mellan att spela teater och sälja är uppenbara. Hela världen är en scen. På den scenen gör vi som regel vad vi kan. Ibland lyckas vi. För det mesta blir det fel. Tänkt och gjort. Rasmus började studera vid Teaterhögskolan i Göteborg. Efter examen framträdde han i såväl teater- som film- och TV-sammanhang i Sverige och Tyskland. Bland annat spelade han Jean i ”Fröken Julie” på Steninge Slott, Kung Salomo i ”Himlaspelet” i Leksand och Julian Assange i publiksuccén ”Visselblåsaren” på Teaterstudio Lederman i Stockholm.

Fascinerande snabbhet

Tusenkonstnären personifierad

Yrkestiteln skådespelare räcker inte i Rasmus fall. Hans skapande omfattar mer. Viggbyholmsbon författar, utöver de två böcker han redan har gett ut, även manus, krönikor och kåserier. Han regisserar och producerar podcasts och läste nyligen in Homeros klassiska mastodontverk ”Iliaden” som ljudbok. Just nu skriver han på en biografi om tonsättaren och kyrkomusikern Fredrik Sixten, som i år fyller 60 år. Rasmus är också en omtyckt uttolkare av den svenska visskatten. - Visan för en tynande tillvaro idag. Jag ser gärna att tonerna från Olle Adolphson, Dan Andersson och Birger Sjöberg klingar ännu en generation. Ju mer hotad en

kultur är, desto okuvligare viljan att föra kulturarvet vidare. Den som har sett igenkänningens glädje hos en äldre människa i samband med en konsert, glömmer inte mötet. Visan inbjuder till denna sorts möten, mellan en berättare och en lyssnare. Det känns bra att besöka ålderdomshem. Behandlingen av de äldre lämnar för övrigt en del att önska. Det är lätt att bli fascinerad av Rasmus Dahlstedt. Hans engagemang och intellektuella förmåga att snabbt hitta svaren - inte vilka som helst utan de där otippade som till och med skulle kunna få en härdad proffspolitiker att bli mållös. Ordväxlingen blir som en kombination av kurragömma-lek i sandöken och ”Rasmus lyckas sätta ord på brännbollsmatch i snöstorm. det mesta. Han skriver allt Hur kommer det sig att du från krönikor, kåserier, essäer, gör så många saker, att du är dikter och högtidstal till film- så engagerad? - Det handlar säkert om att jag manus, teater- och filmkritik, inte står ut med nutidens alla reklam- och sångtexter. Dessutom gör han språkgranskningar.” nakna kejsare. Det meritokratiska systemet* håller på att bryta samman. Varför finns det inte fler äldre i offentligheten? Personer med kunskaper och erfarenheter? Snart är det bara influencers och gaphalsar. Makten bör ges till dem som förtjänar den. Det räcker inte att hänvisa till hudfärg, kön eller sexuell läggning. Så länge charaden pågår spelar jag narren, säger han och ler klurigt. Det är ett tema som även går igen i Antipodden. - Ja, i Antipodden vill jag gärna ge plats åt dem som undervärderas av mediemarknaden. Röster som av olika skäl inte hörs så ofta. Oliktänkare. Den gemensamma nämnaren är att mina gäster har något att säga. De är där i kraft av en kvalitet, inte en visuell egenskap.

Kärlek till orden

Rasmus första bok ”Vitsord” kom ut 2020. Det är en liten bok som består av humoristiska sentenser. Aforismsamlingen riktar strålkastarljuset på de nyord och uttryck som vi, till följd av det som sker i samhället, har tagit till oss som en del av vardagen. - ”Vitsord” kan ses som en motkraft till språkrelativismen. Idag kan man få en känsla av att ingenting betyder någonting och att språket används i dunkla syften. Orwells dystopi förefaller ofta så gott som förverkligad. I ”Vitsord” försöker jag besvärja den här utvecklingen med lustifikationer.

Utmärkande för Rasmus skapande är hans förmåga att berätta en historia effektivt med snabba vändningar, som ofta är oväntat satiriska, upproriska eller maktkritiska.

RASMUS DAHLSTEDT I KORTHET

ÅLDER: 43 år BOR: Viggbyholm DRIVKRAFT: Sorg och vrede. AKTUELL: Med nyutgivna boken ”Dagsvärst” och podcasten ”Antipodden”. EFTERLYSER: Räfst och rättarting.

YRKESTITELN skådespelare räcker inte i Rasmus fall. Hans skapande omfattar mer. Viggbyholmsbon författar, utöver de två böcker han redan har gett ut, även manus och krönikor. - Problemet med makten av idag är att den presenterar sig som maktlös. Häri ligger en skillnad, om en jämförelse med Tage Danielsson och Povel Ramel tillåts. Jag skulle vilja påstå att det var relativt ofarligt för dem att driva med sin samtid. De riskerade inte att stämplas som extremister. Idag är situationen en annan. Många oliktänkande drabbas av repressalier. ”Vitsord” och ”Dagsvärst” går till rätta med överheten, men kan förhoppningsvis också skänka tröst.

Med tanke på ditt driv och din produktivitet, vad gör du om fem år?

- Då är jag enmansteaterproducent i förskingringen, eller kulturminister. ✤

*Meritokrati Meritokrati är en rörelse, ideologi eller samhällssystem där begåvning, utbildning och utbildningsresultat i kombination med prestationer under karriären spelar den dominerande rollen vid befordran. En individs sociala status och lön ska bygga på vad denne åstadkommer i samhället.

RASMUS FAVORITER

Snälla barn – Glädjen i att se ett lyckligt barn i ögonen. Idag skriker och bråkar de flesta ungar.

Solbullar – Söta, gula och släta - tre önskningar på en gång.

Lekparker – Tänk att bara kunna hoppa upp i en klätterställning och kasta sig nedför en rutschkana!

Bollar – Jag tycker om runda saker. Bollen rör sig och stillnar sedan. Det är fint.

Den orange kranen vid småbåtshamnen i Viggbyholm – För att det kanske är den grunka jag har sett flest gånger, utan att komma i närheten av att begripa mig på den.

DEN NYA VÄRLDEN

BARNEBYS är världens ledande söktjänst för konst, design, antikviteter och samlarföremål som samlar utbudet från tusentals auktionshus och handlare från hela världen. På Barnebys hittar du även 90 miljoner slutpriser från avslutade auktioner samt inte minst tips, trender och det senaste skvallret från konst och auktionsvärlden. Följ Barnebys om du vill lära dig mer och få ett helhetsgrepp om både prylarna och auktionsvärlden! EN SEN VÅRDAG i slutet av 1990-talet satte jag mig på planet hem efter en skidsäsong i italienska offpist-paradiset Alagna. Jag och min kompis hade stått på skidor varenda dag undantaget ett par dagar då liften stod stilla på grund av storm, eller ett Milanobesök för att insupa lite storstadsluft. Under innehållsrika fyra månader använde jag aldrig någon skärm, inte ens TV. Med undantag för de flimrade vägghängda apparaterna över baren där man fattig som en kyrkråtta sippade på en öl medan det visades suspekta underhållningsprogram med ballonger, konfetti och korta äldre män i kostym jämte lättklädda unga kvinnor med exceptionellt långa ben.

Därför blev jag smått chockerad när jag min vana trogen bläddrade i det magasin som låg i fickan på stolsryggen framför mig på Air Frances Airbus. Där stod det att fransmän i genomsnitt tittade nio år av sitt liv på TV. Jag läste påståendet igen. Hur är det möjligt att man väljer att kasta bort så många år med att glo på en skärm, tänkte jag, medan jag mindes alla pudersvängar och möten med bergsguider som fick oss att hjälpa till att bära dieseldunkar till kabinbanan i utbyte mot att få följa med första liften upp.

IDAG ÄR JAG som de flesta andra, slavar under skärmarnas konstanta närvaro. Från morgon till kväll. Det som jag i början kallade ”snuttefilt” har snarare kommit att bli en kollektiv syrgasmask. Det är inte längre något vi använder sporadiskt när vi behöver lite extra underhållning eller information.

Vi är många som använder skärmarna i vårt dagliga arbete, när vi kommunicerar med varandra, köper biljetter till helgens museibesök eller ”går” till banken. Till och med när vi behöver en doktor eller handlar mat finns den som hjälpmedel. För att inte tala om den Fortnite-spelande och TikTokdansande generationen.

Vid det här laget känner nog alla till Mark Zuckerberg, grundare av Facebook som förutom Facebook äger bland annat Instagram, Oculus VR och Whatsapp. Nyligen presenterade han ett namnbyte på bolagets imperium. Från Facebook till Meta. Den digitala skolkatalogen blir ett alternativt liv. Ett nödvändigt namnbyte för att positionera sig inför framtiden och tydliggöra vad företaget är och har för avsikt att erbjuda framgent. Förenklat tycks tanken vara att Meta ska utgöra livets innehåll och bistå med allt som kan tänkas behövas. - We all need to work together from the beginning to bring the best possible version of this future to life. A future where with just a pair of glasses you be able to step beyond the physical world and in to the kind of experiences that we talked about today, säger Facebookgrundaren självsäkert in i kameran efter att ha beskrivit alla fördelar med att följa med på hans resa in i framtiden. Det kommer bli som ingenting vi tidigare sett, lovar han innan alla twittrande tech-journalister, förståsigpåare och börsen får säga sitt.

I den värld han beskriver finns oändliga möjligheter. Till exempel skulle jag ju aldrig ha behövt kosta på mig en flygresa till och från Italien för att åka pudersnö till mjölksyran pumpade i mina lår, känna solens strålar bränna min panna och naturligt blondera mitt då axellånga hår, eller för delen äta ”hemgjord” kaningryta med polenta på en uteservering på 3 200 meters höjd medan en örn cirkulerade över huvudet. Allt det där kan ju Mark & Co med sina trollspön nu ordna på skärmen med hjälp av några tillbehör.

Visst finns möjligheterna. Tänk bara när vi stiger in i våra kryptovalutabetalade marmorpalats med väggarna fulla av NFT-konstverk och ett garage fullt av eftertraktade veteranbilar. Din drömpartner står och lagar din favoritmat (som du förvisso inte kan smaka) och i dina öron strömmar din favoritmusik. Allt är på låtsas, men ändå inte. För det här är vår nya verklighet om Meta får bestämma.

För vissa känns det som en utopi, att man hänger sig åt en framtid som levs digitalt, medan andra redan befinner sig i det oändliga universum som tekniken skapar.

För egen del tror jag att jag än så länge föredrar att känna adrenalinet av sinnenas samspel när jag blandar dofter av fjällbäck och lärkträd med smaken av blåbärskryddad grappa och skönheten i naturens storslagna scenografi skapad av något eller någon annan än utvecklare. Och vad beträffar namnbytet av Facebook tror jag det är lika mycket ett kamouflage av ett stukat varumärke som ett försök att fortsätta härska över världen. ✤

Barnebys inblick

ANTIKVITETER, KONST OCH DESIGN

Det som jag i början kallade ”snuttefilt” har snarare kommit att bli en kollektiv syrgasmask.

PONTUS SILFVERSTOLPE ANTIKEXPERT BARNEBYS

STARKARE BRYGGOR MED STENKISTOR AV GLASFIBER STARKARE BRYGGOR MED STENKISTOR AV GLASFIBER

Till det yttre är Moderna Bryggor inte annorlunda mot de flesta andra bryggor. Trots att bryggorna Till det yttre är Moderna Bryggor inte annorlunda mot de flesta andra bryggor. Trots att bryggorna bygger på modern teknik och underhållsfria material, har de samma utseende som vilken traditionell bygger på modern teknik och underhållsfria material, har de samma utseende som vilken traditionell skärgårdsbrygga som helst. Genom undervattensdelar av glasfiber ökar bryggans styrka och livslängd. skärgårdsbrygga som helst. Genom undervattensdelar av glasfiber ökar bryggans styrka och livslängd.

HAR DU FRÅGOR OM BRYGGOR? HÖR AV DIG! HAR DU FRÅGOR OM BRYGGOR? HÖR AV DIG!

Lars Engelbert: Tel. 0702-48 17 75 • mail: lars@modernabryggor.se Per Isacsson: Tel. 0706-93 44 96 • mail: per@modernabryggor.se Lars Engelbert: Tel. 0702-48 17 75 • mail: lars@modernabryggor.se Per Isacsson: Tel. 0706-93 44 96 • mail: per@modernabryggor.se

WWW.MODERNABRYGGOR.SE WWW.MODERNABRYGGOR.SE

Välkommen hem.

Hos oss hittar du ett stort sortiment med smidesstaket, glasräcken, trästaket och stängsel - allt med tydliga priser. Dessutom kan vi hjälpa dig med montaget!