Samsø energiakademi i Svensk miljømagasin

fรถrnybar energi & ENERGIEFFEKTIVISERING

TEMA: Egen energi

Nummer 4/2012

FEAB samarbetar med Nordjysk Elhandel Vi köper gärna din elkraft - läs mera på www.neas.dk/feab

BOKA KONFERENS OCH INSPIRATIONSDAGAR! EGEN ELS ”KULLEN” ÄR SVERIGES FÖRSTA KONFERENSANLÄGGNING SOM DRIVS HELT PÅ EGENPRODUCERAD ENERGI. Telefon 08-641 58 08 egenel@etc.se www.egenel.se

2

förnybar energi 3/2012

I DETTA NUMMER bl.a:

6 Elpris och elcertifikat 8 Johan Ehrenberg: Vad handlar Egen el om?

12 Fyrbåken i Kattegatt – reportage från Samsö

17 Energiseminarium i Västerås

Förnybar el till 2030

LEDARE

7 100 % Förnybart

Hur ser möjligheterna ut för att den svenska elproduktionen 2030 enbart baseras på förnybara energikällor 2030?

Vilka styrmekanismer finns idag som leder till ett sådant läge?

22 SERO granskar hanteringen av kärnavfallet 26 Restor stöttar återstart 29 Försäkringar för SVAF-medlemmar 30 Fem år för att få tilstånd 31 Domstolen drar gränser 34 Vramsåns Vänner Värnar Vattenkraft 35 SVAF:s remisssvar 39 Vad händer inom Vattenrätten

förnybar energi & ENERGIEFFEKTIVISERING

Tidningen ges ut av SERO i samarbete med Svensk Vattenkraftförening och utkommer fyra gånger per år i 4 000 ex.

ADRESS: Box 57, 731 22 KÖPING E-mail: redaktionen@fornybarenergi.nu ANSVARIG UTGIVARE: Göran Bryntse Tel. 023-301 61 , 070-621 71 96 REDAKTÖR: Olof Karlsson Tel. 0221-197 65, 070-285 19 88 E-mail: karlsson.sero@koping.net REDAKTÖR VATTENKRAFT: Gunvor Axelsson Tel. 070-872 72 16 E-mail: gunvor.axelsson@svenskvattenkraft.se REDAKTIONSRÅDET: Göran Bryntse Robert Davidsson Birgit Ek Gunvor Axelsson Christer Söderberg Olof Karlsson ANNONSAVDELNINGEN: E-mail: annons@fornybarenergi.nu PAPPER: Galerie Art Silk, miljögodkänt ISSN: 0283-6114 LAYOUT, SÄTTNING OCH TRYCK Reklamtryckeriet i Köping AB, 2012 Tel. 0221-100 87 E-mail: rt.tony@koping.net OMSLAGSBILD: Foto: Roger Björkman

Vi börjar med EU-direktiven. Målet för all förnybar energi i Sverige 2020 är 49%.

Detta mål är redan uppnått. Att utvecklingen därmed skulle avstanna är inte troligt. Det andra EUdirektivet gäller energieffektivisering där målsättningen är att minska energianvändningen med 20% fram till 2020.

Sveriges målsättning är att öka den förnybara andelen el med 13,2 TWh/ år mellan 2012 och 2020. Detta sker genom samarbete i det gemensamma certifikatsystemet med Norge där den totala ökningen är 26,4 TWh/år Vindkraft Sverige har ett mål för vindkraften på 30 TWh/år 2030. För att nå dit krävs ett minimum av intresse och regelverksanpassning från regeringens och riksdagens sida. 2010 levererade vindkraften 3,5 TWh. Detta har till idag ökats till drygt 7 TWh/år. För att nå målet 30 TWh per år erfordras en genomsnittlig årlig ökning på något över 1 TWh/år, en utbyggnadstakt som är lägre än den redan nu etablerade. Med denna förutsättning kan 20 TWh/år nås 2020 och 30 TWh/år 2030.

Vattenkraft Vattenkraften gav 2010 66 TWh, vilket ligger nära det fleråriga medelvärdet.

Vattenkraften varierar med nederbördsmängden. En svag ökning av vattenkraften kan förväntas till 2030.

Effektivisering av befintliga kraftverk tillsammans med viss utbyggnad av småskalig vattenkraft, ca 2 TWh/år, och förväntad nederbördsökning kan uppskattas ge ytterligare 6 TWh/år. Totalt uppnås då 73 TWh/år 2030. Den småskaliga vattenkraften skall då inte belastas med extrapålagor som staten schablonmässigt ålägger vattenkraften. Att ta ut extra hög fastighetsskatt för storskalig vattenkraft kan motiveras men inte för småskalig vattenkraft.

Kraftvärme Kraftvärme gav 2010 19,5 TWh. Av detta var ca 11 TWh biobränslebaserad kraft.

Svebio uppskattar att 20 TWh kraftvärme, varav 14 TWh biobränslebaserad el kan levereras 2020.

Kan den fossila delen 6 TWh/år elimineras till 2030?

Solel Sverige är ett u-land ifråga om solel. 1,6 W installerad effekt per invånare kan jämföras med 300W för Tyskland, 180W för Tjeckien, 14W för UK, länder som har en årlig solinstrålning på samma nivå som Sverige. Dags för uppryckning.

Flera länder i EU planerar att inom fem år fördubbla sin kapacitet. Oundvikligen kommer solel att spela en roll även för den svenska elgenereringen. Med 1 TWh/ år 2020 skulle vi nå en tredjedel per capita av vad Tyskland och Tjeckien har idag.

Med rätt inställning hos beslutsfattare nås 10 TWh solel 2030.

Nettodebitering för egen el samt minimipris behövs för att utvecklingen av solel skall komma igång ordentligt.

↪ 3/2012 förnybar energi

3

Effektivisering

LEDARE

Man kan konstatera att användningen av elenergi i Sverige minskat under det senaste decenniet, en långsam minskning för bostäder och service och sedan 2008 en kraftig minskning inom industrin. Dessförinnan låg industrin på en i huvudsak jämn nivå.

Minskningen inom bostäder och service torde fortsätta och man kan förvänta sig att det blir ytterligare ett fall i elanvändningen inom industrin då fler förbrukningsenheter avvecklas än vad som tillkommer. Energieffektiviseringsdirektivet torde också förstärka utveckling inom båda sektorerna. En minskning på omkring 1% per år torde vara rimligt att förvänta sig.

Kärnkraft Kärnkraften då. De tio reaktorerna i Sverige är mellan trettio och fyrtio år gamla och kommer under perioden fram till 2030 att falla för åldersstrecket.

gäller som utgångspunkt för ökningen. Om 2011 års utfall är basen erfordras ytterligare 10 TWh/år. Elcertifikatsystemet behöver stramas upp. Det prisfall som skett under det här året måste undvikas för att ökningen av förnybar energi skall vara stabil så att de som investerar i förnybar energi kan lita på systemet. Regering och riksdag måste agera och justera kvoter så att överskott av certifikat undviks. De bör också fundera på om inte ett minimipris bör etableras.

Blir det då brist på elektricitet? Knappast! Redan nu har Sverige ett överskott på el som exporteras och med ovan angivna utveckling kommer överskottssituationen att kvarstå hela perioden fram till 2030 och med största sannolikhet även därefter. Sverige kommer att svara för en del av el försörjningen i Europa, vilket med våra förutsättningar är både en möjlighet och en skyldighet.

Bifogade figur visar den beskrivna utvecklingen.

Peter Danielsson Styrelseledamot i SERO

Slutsats Sveriges mål för förnybar el för perioden 2012 - 2020 är att öka med 13,2 TWh/år. De ovan beskrivna målen nås om 2012 års nivå

EL i SVERIGE TWh

Tillförsel Användning

Vattenkraft

Vindkraft Värmekraft Solel 2000

4

2003

förnybar energi 3/2012

2005

2008

2009

2010

2011

2012 2013

2014

2015

2017

2020

2025

2030

Kärnkraft

HAR HAR NI NI GAMLA GAMLA SPETTLUCKOR? SPETTLUCKOR? INTRESSERAD INTRESSERAD AV AV ATT BYTA FÖR SISTA GÅNGEN?

Spettlucka Kvalitet FOAB tillverkar luckor i rostfritt rostfritt stål, stål, som som har har en en lång lång livslängd. livslängd. Varför Varför byta byta luckor luckor med med jämna jämna mellanrum mellanrum när när man kan köpa man kan köpa luckor luckor ii rostfritt rostfritt stål? stål? Dessutom Dessutom slipper slipper man man att vänta på att luckorna skall stå och svälla i vattnet att vänta på att luckorna skall stå och svälla i vattnet för för att att det det ska ska bli bli tätt! tätt!

Miljö Miljö Tryckimpregnerat Tryckimpregnerat trä trä innehåller innehåller krom, krom, arsenik arsenik och och koppar, koppar, samtliga ämnen skadliga för vår miljö. FOAB levererar luckor samtliga ämnen skadliga för vår miljö. FOAB levererar luckor i rostfritt stål, som varken skadar miljön nu eller i rostfritt stål, som varken skadar miljön nu eller med åren. med åren.

Kunskap, Erfarenhet & Kvalitet Kunskap, Erfarenhet & Kvalitet Vi har genom åren samlat på oss kunskap och med hjälp Vi har genom åren samlat på oss kunskap och med hjälp av vår erfarenhet skapat en produkt som har högsta kvalitet av vår erfarenhet skapat en produkt som har högsta kvalitet när det gäller funktion, service & livslängd. En robust när det gällerger funktion, service & livslängd. konstruktion lång livslängd och är enkelEn attrobust använda. konstruktion ger lång livslängd och är enkel att använda.

Ekonomi Ekonomi Då vi bockar och klipper till luckorna av plåt här på FOAB Då vi bockar och klipper tillmycket luckorna av plåt här på FOAB är priset på rostfria luckor konkurrenskraftiga mot är priset på rostfria luckor mycket konkurrenskraftiga mot alternativ i ek eller tryckimpregnerat trä. alternativ i ek eller tryckimpregnerat trä.

3/2012 förnybar energi

5

SERO

ELPRIS OCH ELCERTIFIKAT – VAD HÄNDER? Förnybar Energi Sverige AB, vanligen förkortat FEAB, är ett samägt bolag mellan SERO, SVIF och SVAF, som är bildat för att hantera frågor som är av gemensam och kommersiell karaktär. Ett exempel är ett ramavtal för försäljning av el och elcertifikat där, medlemmarna i föreningarna kan ansluta till avtalet när de skriver sina egna kontrakt.

Tidigare hade vi under flera år ramavtal med Bixia, men för 2012 skrev vi ett ramavtal med NEAS ENERGY från Danmark och nu har vi skrivit ett nytt 2-årsavtal med NEAS, sedan de förbättrat sina villkor och skaffat sig en svensk representant, Sten Lillienau.

I samarbetet ingår att NEAS några gånger per år ska ge en lägesrapportering om el- och elcertifikatmarknaden.

Nedan följer den första.

Marknadsanalys och rekommendationer Elpriset Historiskt sett är det i första hand väderförhållandena som styr årsvariationerna på spotpriset. I skrivandes stund (som är den siste november) ser vi en övergång till kallare och torrare väder i förhållande till ett normalår. Det har direkt gett ett genomslag på den hydrologiska balansen som gått från ett överskott på cirka 10 TWh till att ligga på en nollnivå. Detta borde påverka spotpriserna uppåt, men med nuvarande makrofaktorer, såsom den svaga industrikonjunkturen, är det svårt att se hur mycket det kommer att stiga. Innan vi sett utvecklingen på spotpriset är det svårt att se påverkan på de långa kontrakten.

En annan parameter, som har haft en negativ påverkan i det sista, är det som skett med utsläppsrätterna. Vi har allt mer påverkan på priserna på den nordiska elmarknaden från el baserad på gas- och kolkraft. Och här påverkar priset på utsläppsrätter direkt priset på den producerade elen. Vad som hänt är att man inom EU har diskuterat att hitta former för att minska antalet utsläppsrätter för att därigenom få priserna att gå upp. Det uppstod ett rykte att detta vara nära förestående, vilket gjorde att priserna gick upp. När det sedan visade sig att det endast var ett rykte utan substans föll priserna tillbaka får 9 EUR till 6 EUR. Detta påverkade direkt spotpriserna negativt på nordpool.

Elcertifikat Här ser vi en starkt uppåtgående trend.

Vid nyår försvinner stora tilldelningar av elcertifikat till både biomassa- och vat-

6

förnybar energi 3/2012

tenkraftbaserad elproduktion. Kvotplikten minskas i och för sig samtidigt i Sverige för att kompensera denna minskning, men det görs inte fullt ut eftersom man vill minska överskottet av elcertifikat. Samtidigt är det inte några större projekt på väg i Norge som kommer att tilldelas elcertifikat, vilket innebär att Norge får ett underskott och behöver köpa en del certifikat från Sverige.

Sammantaget innebär det att det svenska överskottet reduceras med en prishöjning som resultat.

Ytterligare en faktor som påverkar elcertifikatspriset uppåt är att utbyggnaden av vindkraft i Sverige har bromsat in på grund av det låga elpriset. Det gör att det sannolikt inte kommer att byggas riktigt lika mycket som beräknat vilket ger att tilldelningen av elcertifikat blir något lägre än beräknat.

att försöka få ut mesta möjliga värde ur ursprungsgarantierna genom att teckna längre kontrakt som innehåller europeisk certifiering vilket ger högre värde än att enbart sälja dem som svenska ursprungsgarantier.

Jakob Vive Munk Sten Lillienau Neas Energy

Rekommendationer Eftersom det mesta talar för ett stigande pris på elcertifikat rekommenderar vi att ligga med spotprisavtal. För elektriciteten ser det däremot lite mera osäkert ut. Vi kommer sannolikt se en normal årstidsvariation med uppgång under vintern, men det finns mycket som talar för att den inte blir lika stor som tidigare år. På längre sikt finns det tyvärr mycket som pekar på ett nedåtgående pris på grund av en trolig kommande överproduktion av el och fortsatt svag konjunktur. Därför kan fast pris eller aktiv portföljförvaltning vara ett alternativ. Om man överväger ett fastpris är det normalt sett bäst att försöka pricka in att låsa när det just är på väg mot kallt och torrt väder för att få del av den positiva påverkan som det tillfälligt ger även på längre kontrakt.

Sist men inte minst rekommenderar vi

Jakob Vive Munk

Sten Lillienau

Göran Bryntse: SERO

100% förnybar energi 2030 möjligt Senaste uppskattningarna av hur stora utsläppen varit från Fukushima, av kraftbolaget Tepco, maj 2012, tyder bl a på 360 Terabequerel av den långlivade isotopen Cesium-137, motsvarande över 4000 Hiroshimabomber eller fyra Tjernobyl.

Utsläppen har spridits långt, nu fångar man cesiumradioaktiv fisk utanför Kalifornien. Kärnkraftsexperten Arnie Gundersen uppskattar, utifrån erfarenheter från bl a Harrisburg, att ca 1 miljon cancerfall kan förutses under de närmaste 20 åren. Först kommer sköldkörtelcancer, om fem år börjar lungcancer visa sig, därefter hjärntumörer, leukemi osv.

Cancerfall kostar enl. schablonberäkningar samhället ca 20 miljoner kronor per styck.

Fukushima skulle alltså bland annat orsaka cancerrelaterade kostnader på ca 20 000 miljarder. Det bör jämföras med de s k uppstädningskostnader som Tepco räknar med på 836 miljarder, där inga nämvärda sjukvårdskostnader ingår.

Kärnkraftens byggkostnader har också skenat iväg. Frankrike har beräknat att de ökade säkerhetsåtgärder som man nu vet är motiverade i befintliga 58 reaktorer på grund av Fukushimakatastrofen kommer att kosta ca 80 miljarder. Omräknat till Sveriges tio reaktorer motsvarar det ca 13 miljarder. En ny reaktor kommer enligt Electricité de France att kosta ca 75 Miljarder kr. Det motsvarar ca 1 kr/kWh i produktionskostnad, dvs. minst dubbelt så mycket som energieffektiviseringar, solel och vindkraft beräknas kosta i framtiden.

Sen bör man inte glömma försäkringskostnaderna. Det går nog inte att försäkra

en reaktor fullt ut. Det skulle troligen handla om årspremier på minst tiotals miljarder per reaktor enligt beräkningar från några tyska försäkringsbolag.

2011 tillkom i EU 21000 MW solel, 9400 MW vindkraft och 8800 MW gaskraft samtidigt som kärnkraften minskade med 5900 MW. Utan tvivel är det den förnybara energin som byggs ut allra mest.

Det fanns 240 GW vindkraft och 60 GW solel installerat i världen 2011 vilket i effekt motsvarar ca 300 kärnkraftsreaktorer. Kina har aviserat att de ska bygga minst 20 GW solel till 2015, kanske 30 samtidigt som vindkraften, som i dag är billigast, kan uppgå till 300 GW 2020.

Priset på solcellsmoduler har sjunkit med en faktor 3-4 under de senaste tre åren och kan idag köpas för 0,87$/watt. I USA ökade solelen med över 100 % 2011 och i Japan väntar man en formlig explosion av solel tack vare de nya stöd som infördes 1 juli i år. 2011 investerades globalt över 1000 miljarder i ny solel, det är världens snabbast växande marknad. Ännu billigare än sol och vind är energieffektiviseringar. Flera utredningar bedömer att de kostar ca 25-30 öre/kWh. Det har också medfört att energianvändningen i många EU-länder sjunker, t ex i Tyskland sjönk den ca 5 % 2011. För tjugo år sen drog som exempel ett normalt kyloch fryspaket ca 1500 kWh/år,. Idag kan du köpa ett sådant paket som drar 300

-350 kWh/år. Alla ledande tillverkare lanserar nu sina energisnålaste produkter någonsin, TV-apparater, pumpar, fläktar, motorer, lampor m.m. Bara inom EU kan den nya tekniken spara in över 700 TWh el per år, mer än vad alla kärnkraftverk i EU producerade. Bara uppfyllandet av EU:s ekodesigndirektiv spar minst 540 TWh. Om EU:s energieffektiviseringsdirektiv om 20 % effektivisering skulle genomföras fullt ut skulle EU spara in ca 200 miljarder euro i årliga energikostnader, välkommet i dessa tider av pengabrist.

För Sveriges del har Förnybarhetsrådet, med prof. Kåberger som ordförande, nyligen presenterat ett scenario för 100 % förnybar energi i Sverige redan 2030.

Det förutsätter energibesparingar på 2%/ år, 32 TWh solel, 70 TWh vindkraft, 155 TWh bioenergi och 69 TWh vattenkraft.

Det är nu hög tid för regeringen att gå samma väg som de flesta länderna i EU, satsa på förnybar energi och energieffektiviseringar. Höj ambitionen för förnybar energi till 70 % 2020. Då kan vi få en hållbar energianvändning 2030 samt avveckla kärnkraften om ca tio år.

Göran Bryntse, Tekn Dr Ordf. i SERO Styrelsemedlem i European Renewable Energy Federation, EREF

Nu byter vi logotyp!

Den gamla har hängt med sedan starten och vi kände att det var på tiden att den fick en modernare touch. Namnet och syftet med vår organisation, SERO , är dock oförändrat.

I det engelska namnet så har vi gjort en

mindre justering, ordet Association har vi bytt mot Organization. Swedish Renewable Energies Organization blir det nya namnet, vilket vi idag tycker ger de rätta associationerna vid våra internationella kontakter inte minst inom EU-samarbetet.

Såhär ser logotypen som finns att ladda hem från hemsidan ut.

3/2012 förnybar energi

7

Vad handlar egentligen Egen El om?

FÖRNYBAR ENERGI

Det har nu gått drygt sex år sen jag första gången fick se hur mycket el mina solceller gjorde i elnätbolagets mätare.

Mätaren gav ständigt nya siffror med ett minus framför sig. Det var en riktigt solig dag som gjorde mig lite barnsligt glad. Det funkade!

Från att ha varit en elkonsument blev jag en liten, liten elproducent. Min överskotts el gick via ledningen till närmsta granne.

Vilken känsla

Idag är det runt tusen personer som gör egen el, dvs producerar el motsvarande max sin årskonsumtion. Ofta lite mindre än så.

I Danmark sätts samtidigt bara detta halvår 30 000 nya egen els anläggningar upp.

I Tyskland är man över en miljon egen els producenter. En solig dag i maj (26 maj faktiskt) gjorde man på dagen 50% av landets hela elkonsumtion via dessa solceller på taken hos privata husägare.

Fantastiskt.

Men varför är det inte lika fantastiskt här hos oss?

För att förstå problemen med egen el i Sverige måste man förstå energibolagens roll. Vi har politiskt byggt ett system där några stora jättar i samarbete med staten ska garantera alla medborgare säker (och gärna billig) el. Storskaliga lösningar, lika för alla. El har varit något som andra inte ska lägga sig i. Det har varit experternas eget område. Men klimatdebatten på 2000-talet ändrade bilden. Experterna hade inga bra svar längre. Motståndet mot förnybar energi var både okunnig (gamla kunskaper från 70 talets oljekris) och felaktig. Det ständiga argumentet att ren el var ”för dyr” fick allt svårare att styra debatten när kostnaden för smutsig el och kärnkraften blev allt mer uppenbar.

Men istället för att ta tag i det som en möjlighet valde svenska storproducenter att investera i smutsig elproduktion i Europa samtidigt som man faktiskt motarbetade de få försöken till småskalig ren elproduktion i Sverige.

Absurda inkopplingsavgifter var ett sätt.

Microproduktion blev ekonomiskt omöjlig. Ändå tills några började göra sin egen el med det uttalade målet att inte sälja nån el.

Bara konsumera.

Jag tror det var då regelsystemet sprack.

När jag ringde de stora nätbolagen för att hjälpa folk som ville sätta upp solceller och

8

förnybar energi 3/2012

Johan Ehrenberg

i luren fick höra svaret ”det är olagligt” så förstod jag att något var på väg att hända. ”Stäm mig” sa jag. För självklart var det inte olagligt.

Så det blev ingen stämning och inga bistra möten i domstolar.

Istället fick vi en tydligare lag om rätten att göra sin egen el 2010 och sen dess har det börjat växa.

Egen El har för samhället enorma fördelar i en tid då 80% av all fossil energi ska bort så fort det nånsin går, för att stoppa växthuseffekten.

För det första ökar den energikunnandet hos tusentals människor. Sätter man upp solceller börjar man också kolla sin elkonsumtion. Man ändrar beteende, blir medveten.

För det andra hjälper det nätet. Den gigantiska nätförlusten vi har i Sverige motsvarar ju faktiskt en hel kärnkraftsreaktor.

8% av elkonsumtion är förluster. Men egen els ankläggningar har inga sådana förluster. El som produceras på gården och konsumeras direkt… det blir faktiskt väldigt

effektivt.

För det tredje gör det nätet stabilare. Ju fler små producenter som lokalt exporterar under dagen, desto mindre överföring måste nätbolaget göra från norrlands älvar. Eller från tysk kolkraft. Påståendet att förnybar energi skulle tvinga fram stora nätinvesteringar gäller inte egen el. Där utnyttjar vi bara de ledningar som redan är dragna (Däremot kräver nya stora vindkraftsparker nätinvesteringar såklart. Men det gör även kolkraftverk).

För det fjärde flyttas makten över energin ut i samhället från ett litet expertstyre.

När miljoner gör egen el så har de också makt över sin energiframtid. En solcellsanläggning innebär att man vet vilket elpris man kommer ha från sitt tak… fyrtio år framåt! Vilken annan privat investering kan slå det?

Så vad talar då emot?

Egen el har varit dyr. Att solcellerna nu är nere i nästan råvarupriser är ju en tillfällighet då Kina satsat så våldsamt på solcellsfabriker. Lika stora prissänkningar kan man nog inte räkna med framöver.

Men visst, ny teknik och massproduktion brukar inte göra saker dyrare direkt.

Men fortfarande kostar en färdig anläggning mellan 15 och 20 kr per W. Med installationsbidrag kan man räkna hem det hela på 7 år. När man gör en privat kalkyl med elpriset plus överföringspriset från nätbolaget hamnar de flesta på mellan 1.30 och 1.40 per kWh. Med stigande elpriser kommer det bli allt bättre ekvation.

Småskalig vindkraft är däremot alldeles för dyr fortfarande. Nästan dubbelt mot solelen räknad per producerad kWh. Det beror på att det inte finns någon massmarknad på jorden. Små vindsnurror är en outvecklad marknad (av de 18 snurror jag testat är det bara 5 som får godkänt vad gäller enkelhet och prestanda. Ingen får det prismässigt.)

Det finns heller inget stöd för tekniken så genombrottet kommer dröja ett tag till.

Det tredje sättet att göra egen el, med peltierelement eller små vedpannegeneratorer är fortfarande väldigt okänt i Sverige.

Men jag tror inte det är många år kvar tills kaminer och spisar ger hus några hundra kWh under en vintermånad.

Men vattenkraften då? Nja reglerna kring vattenkraft är så snårig och komplicerad i Sverige at de flesta avstår snabbt.

Bara de som kan göra elproduktion för försäljning tittar på det. (Och där vet vi ju att det finns mycket fin småsklig vattenkraft att utnyttja). Den egna konsumtionen är helt enkelt oftast för liten för ett vanligt hus för att motivera kraftsamlingen man måste ta för att få göra egen el i en bäck.

Hur stort kan det bli? Jag är rätt säker på att vi i Sverige har 10 000 egen els producenter inom ett eller två år. De allra allra

flesta med solceller. När nya kvittningsregler genomförs (där du får ”lagra elen” i nätet en solig dag och hämta hem den en kylig natt) kommer många fler våga ta steget. Detta trots att överskottsproduktionen faktiskt är rätt liten för en normal egen els producent.

Men ännu viktigare kanske elbilen blir.

Jag ser framför mig hur elbilar kommer motivera människor att göra egen el ännu mer. Ett garagetak med solceller försörjer nämligen en elbil med all energi den behöver… 40 år framåt. Den makten över den egna transportkostnaden är svårslagen.

Så hur stor kan det bli? Riksbyggen räknade på 83 ut att man med dåtidens teknik kunde göra en tredjedel av hushållselen från husens tak. Sen hände inget.

Men nu när det händer så är siffran självklart inte mindre. Även Sverige kommer få 50% av all el en solig dag från våra tak.

Det betyder att den som minskar sin elkonsumtion bestraffas av politiken.

Det vore självklart mycket bättre – och enklare – att alla som producerar sin el, först får konsumera sin produktion och sen bara betala inkomstskatt på överskottet som exporteras efter det. Då skulle vi få människor som vågade sätta upp större anläggningar, ja fylla taken, för att göra mer klimatnytta. Och säkra sin elframtid.

För i grund och botten handlar ju förnybar energi om detta enkla.

Vi MÅSTE öka den. Varje ren kWh, varje liten solcell, varje liten snurra är ett steg närmare en hyfsad framtid även för våra barnbarn.

När människor då själva tar initiativ och försöker göra lite nytta så ska regler, politik och energijättarna göra allt de kan för att hjälpa dem. Inget annat.

Fast visst behövs det fler lagändringar också.

I Sverige har man infört den märkliga regeln att om man gör mer el på årsbasis mot vad man konsumerar så ska man betraktas som producent.

Johan Ehrenberg

FÖRNYBAR ENERGI

I motsats till stora vindkraftverk har ju de små mer problem att bli effektiva. Det beror framförallt på att de inte sitter 100 m upp i luften där vinden är stadigare och stark. Men också för at växelriktare inte är gjorda för de små spänningar som en vindsnurra ger vid marknära vind.

Köp inte din el av oss Sälj den till oss istället Förnybar el är väldigt populärt bland våra kunder och efterfrågan bara ökar. Det är därför glädjande att många nya producenter kommit till oss i höst. De har förstått vikten av en bra elaffär baserad på service, anpassade avtal och kunskap om elmarknaden. Vi vill passa på att hälsa dem välkomna!

Vill du också sälja din el till oss? Kontakta våra erfarna säljare: Anders 031-34 64 181, Rolf 031-34 64 177 eller Georg 031-34 64 178.

3/2012 förnybar energi

9

Intervju med Sven Ruin: VINDKRAFT

Svenskt småföretag siktar utanför landet med småskalig energi När man närmar sig Sven Ruins hem i Odensvi utanför Köping ser man ett vackert ståltorn med en liten vindsnurra på toppen sticka upp över nejden. Väl framme konstaterar man att kraftverket inte hörs trots att det går på högt varv. Efter att ha arbetat på flera laboratorier har Sven återvänt hem för att utveckla ny småskalig vindkraft med hybridlösningar. Som uppfinnare, skicklig verkstadstekniker och elektronikkonstruktör tar han fram produkter främst avsedda för U-länder. Att de samtidigt är väl användbara i Sverige för den som vill öka sin självförsörjning med el är ingen nackdel, särskilt som utrustningen fungerar bra utan nätanslutning.

I Sverige tar de flesta för givet att elnät finns framdraget och fungerar bra, men i världen är det väldigt många som saknar detta. Det svenska företaget TEROC har arbetat länge med lösningar för detta och har under året tagit ett stort steg för att nå ut med sin modulbaserade teknik i Sydamerika.

Solceller och små vindkraftverk har funnits länge. För den som saknar elnät eller där elnätet är otillförlitligt, behövs dock en komplett systemlösning, som ofta blir optimal om man kan kombinera flera energikällor till ett så kallat hybridsystem. För att göra det lättare än tidigare att skapa sådana hybrider har företaget utvecklat en ny typ av systemmoduler, som är lätta att transportera och enkelt kan kopplas samman till en komplett el-

10

förnybar energi 3/2012

18 m högt åttakantigt plåttorn kan resas och fällas ner med två hyraulkolvar. Det blir då lätt att arbeta med vindkraftverket,

försörjning. Inriktningen är exempelvis hus eller byar, där man har större behov än vad ett litet likströmssystem med solceller kan ge. Det här systemet kan ge enfas eller trefas växelström, så att man kan använda många av de maskiner vi är vana att kunna använda med elnätet, vilket kan vara viktigt för att man ska kunna utveckla verksamhet exempelvis på landsbygden i utvecklingsländer.

Den första typen av systemmodul, som har installerats i bland annat Bolivia, ger upp till 2 kW eleffekt. Tekniken är skalbar, i första hand till större storlekar, och kan samköras med exempelvis dieselkraftverk på 20 kW. Att komplettera befintliga dieselkraftverk med TEROC Independent Power är ett mycket kostnadseffektivt sätt att spara dieselbränsle, och

därmed minska koldioxidutsläpp.

En speciell utmaning i sammanhanget är att hitta tillräckligt bra små vindkraftverk, som kan integreras i systemet. De platser som saknar elnätsanslutning är oftast avlägsna och därför är det extremt viktigt med tillförlitlig utrustning. Dessutom behöver ett antal formella krav vara uppfyllda, vilket en del leverantörer av små vindkraftverk bortser ifrån. TEROCs Sven Ruin har varit pådrivande för att en internationell konsumentmärkning av små vindkraftverk ska komma tillstånd.

Som en komplettering provar företaget även ut små vindkraftverk själva, vid sitt kontor utanför Köping.

En speciell egenskap är att systemen kan omfatta laststyrning, vilket gör det möjligt att skapa gemensamma system

Sven Ruin

utvecklare av vindkraft efter många år i branschen bl a som anställd på Nordic Windpower. Hans engagemang för att hjälpa folk i U-länder till en bättre energiförsörjning med förnybar energi är starkt.

Just en teknik där olika energiformer kan hjälpas åt att generera el har stort värde och i Sydamerika finns ofta många små vattenflöden där även vattenkraft kan genereras.

Det finns många uppfinnare som konstruerat små vindkraftverk men få konstruktioner har varit hållbara och

producerat utlovat antal kWh. Därför arbetar Sven på uppdrag av SERO för att vi i Sverige skall få en konsumentprovning som garanterar en viss teknisk kvalitet på verken samt vilken produktion som kan förväntas. Alla kraftverk som säljs måste också vara försedda med CE-märkning där säljaren skall kunna garantera och dokumentera utlovad prestanda. SERO har begärt att staten anslår 2 miljoner kr för att testa ett tiotal konstruktioner hos SP i Borås. Detta är nödvändigt om småskalig vindkraft skall få en större marknad i Sverige. Viktiga är också de privata tester Johan Ehrenberg och hans ”Egen El” i Katrineholm utför på små importerade verk från Asien. Många, särskilt kinesiska fabrikat har då fastnat i Johans ”sil” och inte kommit in på svenska marknaden.

Den som vill veta mer om Sven Ruins hybridanläggning kan maila Sven på Sven.ruin@teroc.se

VINDKRAFT

i exempelvis en by, på ett mycket bättre sätt en tidigare. Överskott på förnybar energi kan tas tillvara och överutnyttjande kan undvikas automatiskt. Till exempel kan ett system för byelektrifiering kombineras med försörjning av en basstation för mobiltelefoni, utan att driftsäkerheten hos basstationen äventyras. Systemen kan växa om behovet av el växer och för större system finns styrmoduler framtagna, som gör att man kan bygga ett öppet system med produkter från flera olika tillverkare. Som ett tillägg kan data samlas in och lagras i en central databas, så att kunskap kan byggas för exempelvis utrullning i ett land. Man kan säga att det är en form av ”smart nät”, men skapat för att konkret lösa de enkla människornas behov.

Som en ”spin off” har tekniken även funnit sin användning i vanliga fastigheter i Sverige. Både stora och små fastighetsägare kan ha ett intresse av att kombinera lokal elgenerering och effektiv användning av energi.

Sven Ruin är en av landets mest erfarna

Olof Karlsson

Måttligt behov av reglerkraft vid 30 TWh vindkraft Det har förekommit många felaktiga uppgifter om hur stor reglerkraft som skulle behövas för att balansera utbyggnaden av vindoch solkraft. Nu har professorn i Ellära vid KTH i Stockholm, Lennart Söder gjort en djupanalys av vad som händer om 30 TWh vindkraft skall integreras i det svenska kraftsystemet. I nästa steg undersöks vad som krävs om 45 TWh vind och 10 TWh solkraft skulle integreras.

En sammanfattning av rapporten publicerad av KTH lyder : ”Syftet med denna rapport är att ge en kvalitativ förståelse om det förändrade behovet av reglerkraft vid en mycket större andel variabel förnybar elproduktion än idag. Detta är en första upplaga där möjligheterna att integrera 45 TWh vindkraft och 10 TWh solkraft studeras. I rapporten visas att trots en mycket större andel variabel förnybar kraft så sker inga dramatiska förändringar av behovet av reglerkraft jämfört med idag, dvs kraftsystemets förmåga att följa med nettoförbrukningen från timme till timme. Nettoförbrukningen avser [förbrukning]-[vindkraft+solkraft] dvs den förbrukning som övriga kraftverk, inom eller utom landet, ska klara av. Anledningen är att vindkraftens variation från timme till timme är relativt liten, under ca 10% av installerad effekt, medan el-

förbruknings variation är betydligt större. En mer detaljerad studie, där upp till 30 TWh vindkraft har studerats och vattenkraften studerats på älv- och aggregat-nivå, ger liknande resultat, dvs inga dramatiska förändringar av behovet av reglerkraft. En annan aspekt av reglerkraft är förmågan att klara den högsta elförbrukningen i ett system med mycket variabel elproduktion, ofta benämnd högeffektreserver. I rapporten visas att den generella slutsatsen är att storleksordningen i kostnad för att klara denna utmaning är på nivån noll eller enstaka ören per kWh.” Hela rapporten på 30 sid. finns på http://kth.diva-portal.org/ smash/record.jsf?searchId=2&pid=diva2:570566 Olof Karlsson 3/2012 förnybar energi

11

EGEN ENERGI

Fyrbåken i Kattegatt En solig dag i augusti åkte vi några stycken med färjan från Kalundborg på Själland med destination Kålby Kås på Samsö.

Den lilla ön, mitt emellan Själland och Jylland, har under de sista åren placerat sig på världskartan då Samsö på kort tid lyckats göra sig CO2-fri. Med detta i åtanke blev man lite förbryllad då färjan bolmade svart illaluktande rök.

Efter en två timmar lång båttur reste sig ur havet tio lysande vita vindkraftverk i en rak linje söder om ön. Vid ett besök senare på Samsö Energiakademi fick vi lära oss att det finns ett samband mellan röken från färjan och vindkraftverken till havs.

Utanför turistorten Ballen ser man på långt håll den långa, av vikingahus inspirerade,byggnaden där Energiakademin håller till. Det är ett på alla sätt energieffektivt hus med solceller och solfångare på taket. Bredvid huset har man arrangerat en energistig där intresserade i egen takt kan lära sig om förnybar energi av olika slag, något som fördjupas i den stora hallen inomhus. På sommaren har man öppet för allmänheten två eftermiddagar i veckan då man får en introduktion och rundvandring följt av föredrag och filmvisning.

Svend Auken Den här eftermiddagen då vi, några nyfikna turister, bänkade oss i den stora salen fick vi en innehållsrik presentation om Energiakademins historia och nuläge av Anja Daugaard. Hon började med att poängtera betydelsen av den man som var upphov till det som skulle bli Samsös framgångssaga, nämligen Svend Auken.

Han var miljöminister från 1993 och från 1994 till 2001 både miljö och energiminister. Han var en stor miljökämpe och naturälskare och integrerade tanken på ett hållbart samhälle tvärs över ministerierna och de olika partierna.

Tävlingen För att stimulera utvecklingen mot att bli självförsörjande när det gäller förnybar energi utlyste Svend Auken 1997 en tävling. Staten tog därför ett beslut om att man skulle välja ett avgränsat område som skulle tjäna som förebild för hela

12

landet och även bli ett skyltfönster ut mot övriga världen.

De tävlande skulle visa upp en handlingsplan där tre mål skulle uppfyllas: 1. Det hela skulle genomföras på tio år.

2. Projektet skulle bäras av ett stort folkligt engagemang och samverkan med lokala aktörer.

3. Bara kända, existerande teknologier fick användas.

Fem öar valdes ut. Samsö anlitade en konsultfirma från Århus med specialite på miljö och energianalyser. Tillsammans med lokala organisationer inventrades ön på sina resurser; sol, vind, halm och träflis. Enligt planen skulle Samsö kunna bli CO2 neutral genom att få all el från vindkraftverk, täcka 50% av värmebehovet från fjärrvärme baserad på förnybar energi och resten på individuella hållbara lösningar. Det visade sig vara ett vinnande koncept. Samsö vann!

Nu skulle bönderna få hyra ut mark till vindkraftverken, sälja halm och träflis till de nya fjärrvärmeverken, och hantverkarna skulle lära sig att sätta upp nya system.

Hur komma igång?

Dagen efter Samsö vunnit priset kungjorde borgmästaren att kommunen tänkte inte engagera sig i detta.Vad göra? Det som fanns var ett bidrag från Energimyndigheten som finansierade energikonsulten som tidigare utarbetart den vinnande planen, och så anställdes en miljölärare från Samsö, Sören Hermansen. Det var viktigt att en ortsbo med

förnybar energi 3/2012

Text: Carl Olov Persson Foto: Birgitta Nilsson

Tio vindkraftverk i havet möter besökarna till Samsö

lokalkännedom var involverad. Sören kände allt och alla och visste var, när och hur man skulle nå folk. Många kaffekannor och ölbackar tömdes under ett antal möten då man berättade om energipriset och vilka möjlijheter och utmaningar det skulle kunna föra med sig.

En åtgärd man genast kunde börja med var att få igång det nationella programmet för energibesparingar i pensionärers hus. Med en annons i ortstidningen fick man många svar, och med ekonomiska beräkningar på vad var och en skulle kunna tjäna på att isolera sitt hus blev en hel del byggnadssnickare satta i arbete.

En nyckelperson med stor personkännedom var smeden på ön som hade en viktig inkomst genom att sätta in oljepannor och ge dem service. Sören lyckades få honom att förstå att det skulle bli mer och roligare jobb om han istället satsade på energiomställningen. Bland annat skulle det installeras solfångare, men för det behövdes certifikat. Man fick en tredagars kurs ordnad till ön ” och plötsligt hade vi en ö med ambassadörer för solenergi. That moved for sales”, som smeden Ole Hemmingsen sa.

Vindkraftverken Enighet om var de landbaserade vindkraftverken skulle placeras var viktig, därför hade man öppna möten om det och detaljerna för finansiering. I den ursprungliga planen fanns 15 vindkraftverk , men det var svårt att komma överens om placeringen, därför bestämde

EGEN ENERGI Besökarna får information om olika energiformer.

man sig för att endast beställa elva stycken, men större och högre. (1 MW och 77 m till vingspetsen – klara år 2000) Den norra delen av ön med sin storslagna natur var inte lämplig för vindkraftverk, tyckte man, och därför skulle de endast finnas på¨slättlandet i söder.

2002 skedde ett genombrott. Det blev ny kommunstyrelse med ny borgmästare som förstod potentialen i energiprojektet och investerade 125 miljoner DKK. De tio vindkraftverken offshore (2,3 MW 103 m till vingspetsen - klara år 2003) byggdes för att kompensera för den bensin- och dieselslukande transportsektorn, inte minst de tre bilfärjorna. Ännu var de alternativa drivmedlen för dyra eller teknologin för oprövad. Vindkraftverken producerar 80 000 MWh/år.

Det var mer än vad transporterna gör av med. Strömmen säljs till det nationella elnätet och överskottet används till olika projekt. Vindkraftverken har blivit en god affär på grund av de statliga inmatningstarifferna som drog ner återbetalningstiden till sex – åtta år.

Av de elva landbaserade vindkraftverken ägs nio individuellt av lantbrukare medan två är andelsägda. För de offshore gäller att tre ägs av större privata investerare ( de flesta lantbrukare från ön), två är andelsägda och Samsö kommun äger fem.

(Den danska ”VE-loven” säger att minst 20% av ett vindkraftsprojekt skall utbjudas som ägarandelar till boende i kommunen.)

För att så många som möjligt skulle känna sig delaktiga och få glädje av vindkraftverken, gjorde man på följande sätt, berättar Sören: - Banken beviljade lån för en, tio eller trettio andelar. Det beydde att alla på Samsö kunde köpa en andel. De fick ett papper med ett låneerbjudande, sedan behövde de bara signera och andelen var deras när den var betald. Även folk utan pengar kunde alltså bli med. Sören fortsätter: - Kommunen fick mer vinst från vindkraften än vad de budgeterat för. Överskottet beslöt man att sätta åt sidan.

Därför kunde vi be om en donation till Energiakademin. Det var ett hus som vi önskat från början. Vi fick pengarna och på så sätt hjälpte vindkraftverken till att finansiera Energiakademin!”

Fjärrvärmeverken Första fjärrvärmeverket, vid centralorten Traneberg, byggdes redan 1993 av det lokala energibolaget NRGI (alltså före Energiakademins tid).

Sedan finns det två nya halmeldade kooperativt ägda. Halmen säljs av böndena på femårskontrakt för 60 - 80 öre kilot. Efter förbränningen återförs askan till åkrarna som gödning.

I norr ligger det enda träfliseldade fjärrvärmeverket, Nordby/Mårup. Godset Brattingsborg har en del skog i norr, så därifrån kommer träflisen. Verket ägs, liksom det i Traneberg, av NRGI då ortsborna tyckte det var bekvämast att lämna över ansvaret till ett bolag. Dessutom har man satsat på en solfångaranläggning på 2500 m2. Eftersom det finns många fritidshus i norr var det en god idé 3/2012 förnybar energi

13

EGEN ENERGI

med solfångare som under sommaren kan leverera värme och varmvatten till de många turisterna. Dessutom sparar man på bristvaran träflis.

Det är brukligt vid anläggning av nya fjärrvärmeprojekt i Danmark att man i förväg bara betalar 100 DKK i anslutningsavgift..( Kommer man senare blir det fullt pris.) Detta förmånliga erbjudande har alltså gällt vid Samsös anläggningar.

Samsö 2,0 Även om Samsö blivit CO2-neutral (något man klarade på sju år), så återstår ju saker att göra. Därför har man nu en årlig konferens ”Samsö 2,0” där man planerar nästa steg. Michael Kristensen vid den rådgivande ”Energitjensten”, knuten till Energiakademin, svarade på mina frågor om vad han tyckte var det viktigaste för närmaste framtiden. Michael svarade så här: - En stor del av de kommunala bilarna kör nu på el. Det är meningen att de offentliga bussarna och postens skiftar till el 2013.

Sist men inte minst – man har nu anställt en ingenjör för att kartlägga tillgången på biomassa, ekonomi placering med mera.

Det ser ut som om man redan nästa år kommer att påbörja byggandet av två små anläggningar i var sin ände av ön för att i första hand produccera biogas till färjorna.

Michael fortsatte: - Fortfarande finns 700 permanentbostäder med oljeeldning, så dem måste vi ta tag i. Vi har nu också stort fokus på energirenovering och kollar upp både privata och kommunala byggnader. Flera projekt är på gång bland annat i samarbete med kommunen.

Den nya vallfartsorten Energiakademins kalender är alltid fullbokad. Mer än 5000 personer per år från hela världen gör besök. Det är skolelever, forskare, journalister, politiker med mera. Det demokratiska experimentet lockar många, speciellt japaner. En person som ofta besöker ön är energiexperten Iida Tetsunari som är engagerad i samma stiftelse som Tomas Kåberger, nämligen ”Japan Renewable Energy Foundation”.

Att Samsö fått stor uppmärksamhet beror i första hand på eldsjälen Sören

14

förnybar energi 3/2012

Japanen Iida Tetsunari och eldsjälen Sören Hermansen. Foto: Energiakademiet.dk

Även campingen får sin el från vindkraft.

Hermansen. Sedan såg EU tidigt vad som var på gång. Flera viktiga priser har också bidragit. Här några exempel: 2009 mottog man det prestigfyllda ”Göteborgspriset”, dessutom flera EU-priser varav det sista är ”EUs ManagEnergy Local Energy Action Award 2012”.

I den tillkrånglade värld vi lever i har det enkla och självklara blivit något helt unikt. Därför vallfärdar nu hela världen till Samsö.

Text: Inger Widell Foto: Inger Widell om inget annat anges.

Källor: Intervju med Energitjensten, hemsidan www.energiakademiet.dk

Inger Widell

Västmanlands Energiförening: FÖRNYBAR ENERGI

Fördela stödet till solenergi mer rättvist På sitt årsmöte i Västerås den 10 november beslutade Västmanlands Energiförening att skriva till energiminister Anna-Karin Hatt om snedfördelningen mellan stöd till solceller och solfångare, där solceller får stöd och solfångare inga bidrag. Dock ger arbetet med att installera solfångare rätt till rotavdrag.

Brevet lyder:

Bidrag till solel slår snett Staten ger 45% bidrag till installation av solceller för elproduktion. I regeringens budget föreslås bidraget finnas kvar till 2016 och 210 miljoner kr anslås. Detta låter ju utmärkt men får tyvärr förödande konsekvenser för annan solenergi.

Solvärme via solfångare är det andra sättet att ta tillvara den rena solenergin. Till installation av solfångare ges inget bidrag. Den ensidiga satsningen på solel innebär nu att den spirande solvärmemarknaden håller på att kvävas, nära en halvering under 2012 talar sitt tydliga språk.

Anledningen är att en solcellsanläggning med 45% bidrag kan uppskattas få en återbetalningstid på ca 10 år, förutsatt att solelen får kvittas mot den egna elanvändningen, s.k. nettodebitering. En solvärmeanläggning utan bidrag får en återbetalningstid på 15 – 25 år beroende på förutsättningarna.

Teknikneutralt stöd Både solvärme och solel är förnybara och mycket miljövänliga. Solenergi i alla former måste få en betydande andel i framtidens energisystem.

Västmanlands Energiförening begär därför att stödet till solenergi utformas på ett teknikneutralt sätt. Ansvaret för detta torde ligga på Regeringen.

Därför bör allmänt investeringsstöd för både solfångare och solceller på t. ex. 20% införas. Den nuvarande nivån på 45% bidrag till solel får till följd att anslagna medel tar slut alldeles för fort och den 2 år långa kön till bidrag stoppar upp uppbyggnaden av solelanläggningar i stället för att påskynda den.

Den bästa långsiktiga stödformen för solel är att tillåta nettodebitering av elkostnaden. Det innebär att producerad solel får avräknas mot använd el under en månad trots att solcellerna tidvis ger mer är huset behöver och överskottet i praktiken då matas ut på elnätet. Man kan betrakta det som att solelen korttidslagras gratis på elnätet.

Västmanlands Energiförening begär alltså att: • Nuvarande stöd till solceller omformas till ett teknikneutralt stöd för solenergi i alla former • Stödet för solenergi utformas så att tillgängliga medel används så effektivt som möjligt. En bidragsnivå på 20% av investeringskostnaden kan vara lämplig.

• För solel ska nettodebitering på månadsbasis införas.

Uttalande antaget vid årsmöte med Västmanlands Energiförening (ideell) 2012-11-10 Stefan Springmann Ordförande Västmanlands Energiförening

Kommentar: Inom SERO har vi diskuterat om inte årsavräkning vore bättre än månadsavräkning för producenten som då skulle kunna få hela sin sommarproduktion avräknad mot vinterförbrukning.

Det verkar ännu inte vara fastställt vilken procentsats som skall gälla för solcellstödet från 2013 och framåt. Beslut fattas då Riksdagen beslutar om detta avsnitt i 2013 års budget nu i december.

Kötiden för solcellbidrag verkar nu vara 2-3 år och hopp om ev. framtida bidrag hämmar installationer av solceller. För tillverkare av solfångare, är läget besvärligt, se Lars Andréns krönika.

Det är illa eftersom svensktillverkade, av SP testade solfångare, är mycket effektiva och ger ca 600 kWh per kvadratmeter och år.

Nästa steg i utvecklingen kan vara en kombination av solfångare och värmepump som Lars-Erik Lennartsson presenterar i sin artikel. Där handlar det om att plocka ut mer lågtemperaturvärme ur solfångarna via en värmepump. Själv är jag mycket nöjd med min 6,6 kvm stora solfångare som det här året, trots lite sol, gett ca 3000 kWh varmvatten.

Brevet är ett bra initiativ från Västmanlands Energiförening.

Olof Karlsson 3/2012 förnybar energi

15

Egen Energi: FÖRNYBAR ENERGI

Lars-Erik Lennartsson i Kristianstad utmanar alla som experimenterar för att sänka sin energikostnad. En nyckel i Lars-Eriks konstruktion är en direktkondenserande värmepump med kopparslinga i trädgården och solfångare som får leverera värme även vid låga temperaturer i solfångaren. Berätta gärna om Din konstruktion. Lars-Erik skriver:

Det går utmärkt att kombinera solvärme och värmepump Visst går det utmärkt att kombinera solvärme och värmepump (VP) för villabruk.

Nedan ska jag berätta lite om varför jag som jobbar med solvärme gillar värmepumpen som normalt inte förknippas med solvärme.

Anledningen till att det fungerar utmärkt är att värmepumpen jag använder är att den ger betydligt högre temperatur än andra, man kan få runt 80 grader i toppen på ackumulatortanken(AT) om man vill.

Jag vet inte om det finns andra VP som klarar så hög temperatur än den. VP som är direktkondenserande och saknar värmeväxlare och pumpar, endast kompressor.

Men det är flera anledningar.

1 Skiktningen 2 Flexibiliteten/Enkelhet 3 Lågvärdig solvärme 4 Nackdelar med direktkondenserande VP Skiktningen Just detta med den högre temperaturen är A och O för en bra skiktning i AT och skiktningen är i sin tur den parameter som gör att man kan ladda ner betydligt fler sol-kWh, det kan handla om runt 30% mer, m.a.o. det är skillnaden mellan en bra anläggning och en dålig. Det finns flera enskilda komponenter som kan förstöra en bra skiktning, och det vanligaste är förrådsberedaren som sitter högt i AT och som får inkommande kallvatten högt. Beroende på användarbeteende av varmvatten, för varje gång man tar ut varmvatten så kommer det in kallt vatten i toppen på AT, som stör temperaturskiktningen i AT. Därför ska man använda genomströmningsberedare(dubbla kamflänsrör) som kyler i botten först och som förstärker skiktningen. Ännu bättre blir det om man sätter in en tappvarmvattenautomat som har en stor värmeväxlare,

16

förnybar energi 3/2012

växlaren ska vara ganska stor annars kan ett stort flöde orsaka omrörning i AT. En ganska stor värmeväxlare ger väldigt låg temperatur i botten på AT, kanske runt 20 grader C. Hur radiatorsystemet fungerar och är uppbyggt är viktigt. När man har en ganska hög temperatur i AT så rekommenderar jag att öka uttemperaturen till radiatorerna och minska flödet så att returen blir kallare. Medeltemperaturen över radiatorerna blir den samma och samma mängd värmeenergi avges till rummen som innan.

Golvvärme ger lägst returtemperatur, men ser man till att radiatorytan är lite tilltagen och flödet hålls lågt så får man ganska låg returtemperatur även från radiatorkretsen. Man kan få en viss självförstärkning av skiktningen i AT liksom genomströmsberedaren bidrar till.

Som jag redan varit inne på så är VP-en viktig för skiktningen, som ni kan se på bild 1 avges den varmare hetgasen från VP-en i toppen på AT och följer med skiktningen neråt och förstärker denna uppifrån. Den låga bottentemperaturen medför att VP hinner avge mer av sin värmeenergi innan en ny cykel börjar.

När man känner att AT är varm utanpå så säger det mig att den har för lite isolering. För tunn isolering är tyvärr vanligt och det gör att mantelytan på AT kyls mer än nödvändigt och man försämrar skiktning. Bäst är att köpa en oisolerad AT och isolera själv, gärna runt 20 cm eller mer.

Till sist så tar jag upp elpatronens placering, den ska sitta högt. Sitter den lågt så får den starta onödigt mycket och gå länge och när den startar så stör den skiktningen rejält.

Flexibilitet/enkelhet Ett bra system ska vara flexibelt och påbyggbart. Som man kan se på bilden är det

en ganska vanlig AT som är utrustad så att man kan tillföra biobränsle ved/pellets eller kanske något annat i framtiden. Vi vet att strömavbrottet aldrig kan garanteras och att då ha en backup i form av en vattenmantlad pelletskamin/vedkamin är aldrig fel, bara man har lite reservström till pumparna.

Med smarta elnät som kanske kommer om några år så kan man kanske välja att låta VP gå främst på lågpristid, m.a.o. AT kan även användas för spara några kronor när elkraften är som dyrast. Har man golvvärme stengolv skulle även det kunna ackumulera korttidsenergi. När de enskilda systemkomponenterna sitter var för sig är det lätt att felsöka och lätt att förstå.

Lågvärdig solvärme Personligen tycker jag det kan vara bra att kunna använda lågvärdig solvärme som inte har tillräckligt hög temperatur för att värma AT och då förvärma kollektorn till VP. Lägger man solvärmen nära kollektorn så får man samtidigt en väldigt låg temperatur på solslingans retur, det handlar om strax över 0 till 10 grader C. Denna låga returtemperatur sänker medeltemperaturen i solfångaren rejält. Vinterhalvåret så laddar man ner solenergi som har en uttemperatur från solfångaren på 10-15 grader C. När man höjer kollektortemperaturen till VP från 0 till ca: 9 grader ökar verkningsgraden från COP 3 till ca:4 det blir ca:30 % högre verkningsgrad vilket är bättre än inget, man får inte vara kräsen på vinterhalvåret. När man har möjlighet att förvärma kollektorn så får man samtidigt en övertemperaturförsäkring för solfångaren.

Det innebär att solfångarytan kan vara lite större utan att riskera att solfångaren går i kok(stagnation), man låter helt enkelt solvärmen gå ner i marken när AT har nått maxtemperatur. Se bild.

FÖRNYBAR ENERGI Direktkondenserande VP har en ganska kort kollektor, och den har hög yteffekt, med det menar jag att den kyler mer eller den tar mer värme i marken per meter kollektor än andra VP. Detta bidrar till att man får en väldigt låg returtemperatur till solfångaren när den förvärmer kollektorn.

När man kombinerar solvärme med VP så är det så att den plana solfångaren kan vara väl så bra som vacuumrörsolfångare, det beror på att brytpunkten för när va-

cuumrören ger mer energi går vid ca: 20 graders övertemperatur mot omgivande lufttemperatur. Har man då kompenserat för detta med 30-40% större yta, så erhåller man t.o.m mer lågvärdig solvärme med den plana solfångaren.

Nackdelar med direktkondenserande VP Den enda nackdel som jag kan se med direktkondenserande VP är att den kräver kyltekniker vid installation.

Om det går väl och beräkningen visar på acceptabla förluster så ska jag försöka få till ett Sol och VP projekt där solvärme lagras under en befintlig villa byggd på platta på mark. Har en ny systemlösning som ser ut att ge betydligt mer lågvärdig solvärme på vinterhalvåret.

Pennförare Lasse Lennartsson Sol & Energiteknik i Kristianstad lasse.lennartsson@bikab.net

ENERGISEMINARIUM SERO i samarbete med Mälardalens Högskola Den 10 november arrangerade SERO i samarbete med Mälardalens Högskola, MdH, ett energiseminarium i högskolans lokaler i Västerås. Seminariet handlade om den förnybara energins möjligheter att bidra till energiförsörjningen, nu och i framtiden.

Seminariet inleddes av professor Erik Dahlqvist, MdH, som hälsade välkommen och redogjorde för den omfattande forskning och utveckling som pågår inom förnybar energi. MdH är en högskola som profi-

lerar sig på förnybar energi trots att en stor del av högskolans verksamhet ligger i en kärnkraftstad som Västerås.

Efter prof. Dahlqvist följde MdH:s andra energiprofessor, Björn Karlsson, som redogjorde för det kraftigt ökade intresset för solel, stimulerat av prissänkningar och investeringsbidrag. Åhörarna fick veta att det nu är privatekonomiskt lönsamt med egen solelsproduktion i hushållet, om nettodebitering med tillräckligt långa avräkningsperioder införs.

Peter Danielsson och Göran Bryntse från SERO gav oss en inblick i EU:s olika energidirektiv och Sveriges roll i dessa. Genom en avsevärd ökning av den förnybara energiutvinningen och en sjunkande energianvändning har Sverige i praktiken redan uppnått den kvot som enligt direktivet ska vara uppnådd år 2020.

Gustav Melin, VD i SVEBIO, kunde visa den stora ökningen i användningen av bioTexten fortsätter på sid. 23 3/2012 förnybar energi

17

FÖRNYBAR ENERGI

Fältet med solceller i Glava är ett av de större i landet.

Glava Energy Center – Centret för innovation Glava Energy Center (GEC) ett testcenter för innovation och utveckling är beläget ca 3 mil utanför Arvika. GEC:s primära mål är att arbeta för förnybar energi och att öka kunskapen om förnybar energi.

GEC är ett internationellt ledande testcenter när det gäller att arbeta för förnybar energi. Syftet för centret är att det ska fungera som ett utvecklingscentrum på både regional, nationell som internationell nivå. GEC är även öppet för företag och organisationer som arbetar inom området förnybar energi eller energieffektivisering.

Det händer mycket kring centret. GEC utvecklas hela tiden mer och mer mot nya projekt inom förnybar energi. Bara i dagsläget drivs ett 25-tal projekt som t ex en väderstation, ett energilagringssystem, en vindmätningsmast, nya stativ- och solmodulteknologier, ett vetenskapscenter (Glava Energy Science Center) och en av

18

förnybar energi 3/2012

Skandinaviens största solenergiparker som i skrivande stund byggs ut ytterligare.

Bakgrund Hur startade då allt? I september 2009 bildades Glava Energy Center Ekonomisk Förening. Grundtanken var att man ville starta ett center där man kunde använda anläggningen för tester och utvecklingsprogram inom förnybar energi.

Initiativet kom från bland andra Arvika Elnät, Fortum, Innotech Solar, Scatec och Stål&Verkstad.

Men redan under slutet av 2008, början av 2009, kom de första uppslagen till att skapa en arena för utveckling och testning av utrustning och system för förnybar en-

ergi och energi-effektivisering. Alf Björseth som var koncernchef och största ägare till norska REC innan REC introducerades på den norska börsen, hade tillsammans med Tommy Strömberg som hade varit platschef för RECs monteringsfabrik, ScanModule, i Glava, diskuterat vissa idéer om att skapa ett centra för förnybar energi.

När dessa två hade tagit initiativet till centrets tillkomst, kontaktades Fortum och Arvika kommun som omedelbart ställde sig positiva till idén. Även Stål&Verkstad, som vid detta tillfälle var svensk projektägare till Interregprojektet FEM kontaktades mot bakgrund av att FEM-projektets mål och intentioner till stor grad överensstämde med de planer som fanns för Glava

Solenergiparken Det största projektet för GEC är solenergiparken. Parken var det första steget i satsningen för GEC. Den är idag Skandinaviens största solpark. Det står idag 500 solcellsmoduler på rad med en effekt på 108kW som producerar cirka 100 000 kilowattimmar/år. Men just nu byggs den ut ytterligare med 70kW, vilket beräknas vara klart vid årsskiftet 2012/13.

Solenergiparken består av många olika system av nätansluten solenergi. Syftet är att testa olika typer av system och få praktiska erfarenheter.

Science Center Ett annat stort projekt är Glava Energy Sci-

ence Center. Det är ett vetenskapscenter som tillkom under våren 2012, som arbetar för att öka kunskapen om förnybar energi för ungdomar i årskurs 5 och uppåt. Än så länge har det varit ett antal testklasser på besök, men centret ska snart dras igång på allvar. Centret ska ha både koncept inomhus och utomhus.

I dagsläget har GEC utformat ett inomhuskoncept där elever får testa på att skapa förnybar energi via en solpanel som sedan lagras in i batterier för att få en legobil att rulla. Legobilen byggs av ett vetenskapslego lego som heter Lego Mindstorm.

Vetenskapscentret ska även expandera verksamheten utomhus. Planen är att ha handgripliga laborationer med solenergi, biogas, sterlingmotor, vindkraft mm.

Dessutom pågår ett samarbete med hybridsfordonsutbildningen på ANC i Arvika, där GEC tillsammans med Condyco har byggt om en fyrhjuling till eldrift. Fyrhjulingen har en programmerbar motorstyrning och det ska även under våren byggas en testbana, så att man kan jämföra olika inställningar för att få fram lägsta energiförbrukning.

I dagarna har det även installerats ett

likströmssystem i byggnaden där ventilation och ledlampor drivs av batterilagrad solenergi. Allt för att få erfarenhet om ny teknologi kring förnybar energi.

FÖRNYBAR ENERGI

Energy Center. Men även att ett nära samarbete parterna emellan möjliggjorde att vissa finansiella medel från Interreg/EU kom Glava Energy Center till godo.

Tack vare ett engagerat arbete av representanter från medlemsföretagen och att många medlems- och samarbetsföretag bidrog med utrustning kunde man den 20 maj 2010 inviga norra Europas största markbaserade solelanläggning i Glava.

Vattenkraft GEC har även ett vattenkraftsprojekt på gång, där vi vill visa hur man kan bedriva vattenkraft på ett miljövänligt sätt. I projektet ingår att bygga en utbildningsturbin med olika reglermöjligheter och även samarbeta med Karlstads Universitet, lokala fiskevårdsföreningar, vattenkraftsföreningar och Fortum, för att visa på möjliga miljöåtgärder som t ex att skapa fiskvandringsvägar.

Framtiden?

– Ett av målen med centret är att utveckla nya produkter inom förnybar energi som i längden kan ge nya gröna arbetstillfällen, och där är vi på god väg med många nya produkter, berättar Magnus Nilsson projektledare för GEC. Marie Magnusson

Jag önskar alla inom SERO en God Jul och ett Gott Nytt år 2013.

Det har varit mycket trevligt och utmanande att vara ordförande för SERO det gångna året, med mycket på gång. Nu ska vi se till så att 2013 blir riktigt framgångsrikt för den förnybara energin i Sverige, bl a med införande av nettodebitering. Framtiden tillhör den förnybara energin, inte minst på grund av klimathotet men numera också för samhällsekonomins skull.

Hoppas att alla inom SERO får må så bra att ni är villiga att aktivt verka för att Sverige 2020 ska uppnå minst 70 % förnybar energi av vår slutliga energianvändning.

Vi i styrelsen ska definitivt göra vad vi kan för att förverkliga denna målsättning.

Göran Bryntse, ordförande i SERO

3/2012 förnybar energi

19

Förnybart knappar in på kolet NYHETER UTLAND

I måndags släppte International Energy Agency, IEA, sin årliga rapport World Energy Outlook.

Fokus ligger på energieffektivisering, förnybara bränslen och förändrade olje- och gasflöden, skriver Miljö & Utveckling. Tittar man på nuläget är fossila bränslen fortfarande det som driver världens bränslebehov. Bidragen till dessa bränslen ökade under fjolåret med hela 30 procent. Men förnybara bränslen knappar in på kolet och blir den näst största källan till värme och el och klättrar upp till förstaplatsen år 2035.

Google investerar 75 miljoner dollar i egen vindkraftspark Google investerar 75 miljoner dollar i en vindkraftspark som en del av sina ansträngningar att främja utvecklingen av förnybara energikällor. Vindkraftsparken ligger nordost om Council Bluffs, lowa.

Vindkraft större än kärnkraft i Kina Allt tyder på att elproduktionen från vindkraft i Kina kommer att överstiga 100 TWh under 2012. Vindkraft har därmed gått om kärnkraften och är idag ”det tredje benet” i landets elförsörjning.

Så ska Ikea ta nästa steg inom hållbarhet Ikea presenterar en ny strategi för hållbarhet.

Koncernen ska producera lika mycket förnybar energi som förbrukas av varuhusen. Ikea satsar därför 1,5 miljarder euro i egna vind- och solenergiprojekt. Ikeas hållbarhetsstrategi är en blandning av varumärkesvård och ekonomi. Det är helt enkelt lönsamt att producera sin egen energi och att sträva efter hållbara lösningar i hela värdekedjan.

20

förnybar energi 3/2012

Energieffektivisering:

Nollenergihus blir standardprodukt 2012-10-02 09:01

I väntan på regeringens kriterier för Nästan Nollenergihus lanserar Emrahus och Nilan ett nollenergihus som standardprodukt. Bägge företag är medlemmar i Sveriges Centrum för Nollenergihus.

Nollenergihusen som nu lanseras är konstruerade enligt passivhusnormen, kombinerat med solceller så att byggnaden på årsbasis inte använder mer elenergi än den kan leverera ut på nätet.

Kombinationen av ett tätt och välisolerat hus med energieffektiva installationer gör det möjligt att erbjuda ett hus där solceller producerar den begränsade mängd energi som går åt till ventilation, uppvärmning och produktion av varmt hushållsvatten. Detta med hjälp av ett platsbesparande system som är enkelt att använda.

Nästan Nollenergihus är den kravnivå som ska gälla all nyproduktion senast 2019.

Kriterierna ligger f.n. på regeringens bord att bestämma.

Nollenergihus är en byggnad som utöver att uppfylla kraven för passivhus inte använder mer energi under året än vad den själv levererar.

Passivhus är så täta och välisolerade att uppvärmningsbehovet till stor del täcks av spillvärme från hushållet. Genom att återvinna energin i frånluften kan den återföras till den friska tilluften via ventilationssystemet. Med små tillskott av energi för uppvärmning av tappvatten och uppvärmning under kalla dagar är ett passivhus exceptionellt energieffektivt.

Pressmeddelande från Sveriges Centrum för Nollenergihus (SCN), som är en medlemsbaserad intresseförening med syfte att främja utvecklingen av energieffektivt byggande.SCN ansvarar för de svenska kriterierna för passivhus (FEBY12) och certifiering av byggnader som följer dessa kriterier. Läs mer på www.nollhus.se

Koldioxidutsläppen i Sverige minskade 2011 Genom att ange koldioxidekvivalenter så rälnar man in alla växthusgaserna förutom koldioxid även metan, dikväveoxid (lustgas) m fl och deras effekter omräknat till vad de skulle motsvara i mängd koldioxid. Metan har t. ex. en växthuseffekt som är 20 gånger högre än koldioxid. Varje gram utsläppt metan räknas därför som 20 g koldioxid.

EU:s mål för Sverige är att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20 procent jämfört med 1990 års nivå. Hittills är minskningen 16 procent. Några problem att nå EU-målet 20 % till år 2020 är det inte men vi har satt upp ett eget mål på 40 % minskning till 2020. Det kan bli svårare att nå. Ett annat svenskt mål är att ha en fossiloberoende fordonsflotta redan år 2030 samt att Sverige år 2050 inte skall ha några nettoutsläpp av växthusgaser.

Orsakerna till minskningen är flera. Nya bilar är bränslesnålare än gamla och inblandningen av biodrivmedel minskar utsläppen.

NYHETER SVERIGE

Sveriges utsläpp av koldioxidekvivalenter under 2011 var 61,4 miljoner ton en minskning från 2010 med 6 procent.

Kol och olja har nästan helt ersatts med biobränsle för uppvärmning.

När det gäller transporter är EU-målet att 10 % skall vara icke fossilt bränsle till 2020. Genom etanol, metanol, RME, rapsmetylester, tallolja m.m. är Sverige redan uppe i 7-8 procent men nya förslag från EU riskerar att strypa etanoltillverkningen i Sverige.

Bakgrunden är att produktionen av vete och majs kan användas som råvara för etanol och ta undan mark för matproduktion. I Sverige används bara några få procent av åkermarken till energigrödor, varför det inte borde vara något problem med matkonkurrensen. Hur de nya EU-reglerna kommer att utformas är ännu inte bestämda men lägger en kall hand över utvecklingen i Sverige liksom oklarhet om framtida skatteregler för biodrivmedel.

Olof Karlsson

Barriärer mot förnybar energi I somras startade det treåriga EU-projektet Keep on Track, där SERO medverkar. Det är en fortsättning på det tidigare projektet REPAP (Renewable Energy Policy Action Paving the way to 2020).

Syftet är att nationella miljöorganisationer ska bidra till att deras respektive regeringar uppfyller EU-direktivet om förnybar energi.

För Sverige ligger målet på 49 %.

En annan viktig uppgift för projektdeltagarna är att försöka förmå regeringen att höja ribban för förnybar energi. SERO vill höja målet till minst 70 % år 2020.

I projektet ingår också att kartlägga olika barriärer som hindrar utvecklingen av förnybar energi. Denna kartläggning för svensk del är i stort sett avslutad. Här ges en kort sammanfattning av vad vi funnit.

Det viktigaste hindret för förnybar Sverige idag är den bristande ekonomin på grund av det otillräckliga stödet via elcertifikaten. I de flesta EU-länderna har man s k inmatningstariffer eller fastprissystem( på engelska feed-in-tariffs), t ex i Tyskland. Det systemet har visat sig mycket framgångsrikt då investerarna säkert får veta hur mycket stöd de får. Banker kan ge fördelaktiga lån till förnybara energiprojekt, med bättre ränta och lägre kontantinsats, när man har en tydlig prissättning på el som gäller många år framöver. En nackdel med gröna elcertifikat är nämligen att deras värde kan variera kraftigt år från år, och är just nu ca 20 öre/kWh. Kombinerat med det låga elpriset i Sverige på grund av ett stort elöverskott, ca 20 TWh senaste året, har det lett till att Sverige har den lägsta ersättningen för förnybar energi i EU. Konsekvensen är t ex att det idag inte lönar sig att bygga nya vindkraftverk.

En annan barriär mot speciellt vindkraft i Sverige är militärens egendomliga agerande, att förbjuda vindkraft i stora områden i södra Sverige av märkliga eller diffusa skäl. Ett argument som militären anför är att JAS-planen blir störda av vindkraftverk.. Detta problem existerar dock inte enligt SAAB vid export av JAS-plan. Det skulle givetvis inte vara möjligt att sälja JAS-plan utomlands om de inte tål vindkraftverk. Här ligger en hund begraven.

En tredje barriär är frånvaron av ett nettodebiteringssystem, dvs. att man kan kvitta överskottet av den egna elproduktionen mot sin konsumtion under en längre period, t ex en månad eller ett kvartal.

En statlig utredning under professor Söder på KTH föreslog ett sådant system redan 2008 men ännu har inte regeringen kommit med något förslag i den riktningen. Systemet tillämpas framgångsrikt i t ex Danmark och Tyskland.

Utöver detta kan man undra hur mycket engagemang som politiker lägger på att öka satsningar på förnybar energi när man redan nått sitt eget mål och inte gentemot EU behöver göra mer fram till 2020.

Flera andra barriärer har utpekats i rapporten på ca 20 sidor som i början av nästa år kan beställas från SEROs kansli.

Göran Bryntse & Mariell Mattison, Svenska projektledare för Keep on Track

3/2012 förnybar energi

21

SERO

Betongcylindrar ovan mark med passiv luftkylning fungerar som mellanlager av kärnbränsle i USA.

SERO granskar förslag om hantering av kärnavfallet För att öka allmänhetens insyn i hur kärnavfallet är tänkt att hanteras har riksdagen beslutat att vissa miljöorganisationer kan få bidrag för att följa arbetet. Totalt får 3 miljoner kr per år tas ur kärnavfallsfonden. Bidraget administreras av SSM, Strålsäkerhetsmyndigheten.

SERO har de tre senaste åren beviljats 150 000 kr per år för att kunna delta i granskningen. Några av de yttranden vi lämnat finns på vår hemsida www.sero.se.

Här är några av de synpunkter vi framfört: CLAB Det centrala mellanlgret för använt bränsle, CLAB, intill kärnreaktorerna i Oskarshamn kommer att kräva aktiv kylning under ytterligare en 50-årig period innan de sista bränsleelementen kan lyftas över till någon form av slutförvaring. SERO anser att ett haveri i en reaktor vid OKG eller ett haveri av kylningen av CLAB kan innebära risk för stora radioaktiva utsläpp och göra lagret oåtkomligt.

För att minska riskerna för utsläpp från CLAB anser Sero att Clab skall avvecklas och att Sverige övergår till den form av mellanlagring som nu används i flera länder bl. a. USA, nämligen ”Dry casks”, luftkylda betongcylindrar där kylningen

22

förnybar energi 3/2012

sker utan fläktar genom luftens självcirkulation. I sådana betongcylindrar kan bränsleelementen förvaras upp till 200 år i avvaktan på beslut om vidare åtgärder.

Betongcylindrarna kan sedan lagras lättåtkomligt över mark minst tre mil bort från närmaste reaktor. Tömningen av CLAB kan börja med det äldsta bränslet. I Fukushima är ett av de största problemen att använt kärnbränsle lagrades alldeles för nära reaktorerna. Därför är det viktigt att Sverige inte upprepar det misstaget.

Kopparkapseln SKB, Svensk Kärnbränslehantering AB har ansvaret för en säker hantering av avfallet. För flera år sedan prioriterade man en metod, KBS-3 – metoden, där avfallet skall förvaras i kopparkapslar nedsänkta

Vissa kanistrar designas för att placeras vertikalt i robusta betong- eller stålkonstruktioner ovan mark.

vatten under pågånde arbete med inlagring av avfallet, Tidigare var Hultsfred en tilltänkt plats för slutförvar men togs bort.

SERO anser att Hultsfred åter granskas eftersom platsen uppfyller kravet på av stånd från reaktorerna i Oskarshamn, inte riskerar havsgenombrott, har lämplig sprickfri berggrund, sött grundvatten m.m.

En anledning till att Hultsfred avvisades var med hänvisning till att man hänvisades till landtransport. USA har transporterat mer än 60 000 ton kärnbränsle på landsväg. Ur miljösynpunkt överträffar landsvägstransport sjötransport vad avser CO2 utsläpp med faktor 10 till landtransportens fördel. Avståndet CLAB Hultsfred är dessutom ca 50 km vilket ytterligare sänker miljöpåverkan i jämförelswe med ett slutförvar i Forsmark.

Vid transport av 10 kapslar med Sigyn är CO2 utsläppen med bunkerolja ca 27 000 kg per enkel resa. Samma förutsättningar med lastbil ger 8000 – 12000 kg CO2 för samma transportmängd

Lägg eventuellt slutförvar långt bort från reaktorena SKB söker tillstånd att bygga slutförvaret nära reaktorerna i Forsmark. En viktig lärdom av Fukushima är att man inte skall placera radioaktiva anläggningar nära varandra. SERO föreslår ett avstånd på minst tre mil. Av det skälet bör planen med placeringen intill Forsmarks reaktorer avbrytas. Placeringen långt under Östersjöns yta skulle också innebära risker för att havet kan bryta igenom och fylla tunlarna med

Stoppa cesiumläckaget från Studsvik I Studsvik vid Sörmlandskusten upparbetas radioaktivt driftavfall från kärnteknisk verksamhet t ex delar från kärnkraftverk.

Behandlingen kan ske genom omsmältning eller t ex blästring varefter materialet friklassas och det radioaktiva restavfallet lagras i avvaktan på slutförvaring. Under processen frigörs relativt mycket radioaktvt Cesium 137 som pumpas ut i Östersjön. Studsvik blir därmed den i särklass största radioaktiva förorenaren av alla ra-

dioaktiva verksamheter kring Östersjön.

Det märkliga är att varken SSM eller regeringen kräver några åtgärder för att hejda utsläppen från den mycket lönande kommersiella verksamheten i Studsvik. SERO kräver att det genomförs en ordentlig kartläggning av hur stor mängd radioaktivitet och från vilka ämnen som ligger deponerat längs hela den svenska kusten. Nuvarande begränsade mätningar inom ramen för Helkom är helt otillräckliga.

SERO

i bergtunnlar på 400-500 meters djup.

Många försök är genomförda för att testa hur koppar kan motstå korrosion med godtagbara resultat men utan närvaro av gammastrålning. Det har visat sig att koppar är en av de metaller som påverkas kraftigt av gammastrålning. Bränsleelementen kommer att under mycket lång tid sända ut gammastrålning som riskerar att bryta ner kopparkapseln på i sammanhanget kort tid. För att få klarhet hur allvarlig nedbrytningen blir har SERO föreslagit att en kopparkapsel fylls med bränslestavar och deponeras i en tunnel i Äspölaboratoriet i Oskarshamn och packas in med bentonitlera. Därefter kan kapseln granskas vart tionde år. Under tiden är det lämpligt att mellanlagra avfallet i passivt luftkylda betongcylindrar. Om det skulle vara så illa att kopparkapseln snabbt bryts ner kan hela KBS-3 metoden behöva omprövas. Av det skälet bör den alternativa metoden med djupa borrhål till 4-5 kilometers djup undersökas mer noggrant.

SERO har också framfört synpunkter på en rad andra frågor, se vår hemsida www. sero.se SERO har också flitigt deltagit i de samråd som hållits i Forsmark och Oskarshamn samt olika informationsmöten ordnade av SKB, SSM och kärnavfallsrådet med flera.

Ansvariga för SERO:s granskning har varit Roland Davidsson, som dragit det utan jämförelse tyngsta lasset som deltagare i olika granskningsuppdrag bl.a. om kopparkapseln samt som huvudförfattare till våra yttranden, Olof Karlsson som administratör och delförfattare, Leif Göransson, Ola Jönsson och Kjell Mott. Sista året har också Göran Bryntse tillkommit med bidrag från stora internationella erfarenheter och kontakter bl. a. som inbjuden föreläsare till Japan, USA och Sydafrika.

Roland Davidsson Olof Karlsson

Forts. från sid. 17

energi och den stora potential som finns inom svensk bioenergi samt att tillväxten är större än uttaget. Gustav gav en mycket bra och pedagogisk presentation.

De minsta energiformerna, ibland benämnda egen energi, är på stark frammarsch. Ju mer energipriserna, energiskatterna och nätavgifterna ökar, desto större blir intresset att stå för sin egen energiförsörjning. Sven Ruin, SERO, har i många år arbetat med dessa frågor, både i utredningar och utveckling av egna utrustningar och kunde ge oss intressant nulägesrapport.

Olof Karlsson, SERO, nestor inom vindkraft, har under många år arbetat med utvecklingen av den svenska vindkraften,

arbetat med förbättring av villkoren för småskalig elproduktion samt ekonomiska analyser. Olof kunde redovisa att de ekonomiska förutsättningarna för investering i vindkraft försämrats avsevärt de senaste två åren, trots att priset på vindkraftverk sjunkit genom teknisk utveckling och massproduktion.

Hans Nilsson, ordförande i Energieffektiviseringsföretagen, är väl den mest lämpade att tala om effektivare energianvändning. I bland hävdas att vi nästan gjort allt som möjligt, men Hans visade på motsatsen och att EU:s direktiv om 20 procents effektivisering till år 2020 inte är orealistiskt.

Christer Söderberg, som bl a har en

lång verksamhet som elproducent, ser en period med elöverskott och därmed låga elpriser under ett antal år framöver. Det som kan höja elpriset på den nordiska elmarknaden är ökad elexport genom fler utlandskablar, men även störningar kärnkraftproduktionen och torrår kan höja elpriset. och frågor.

Stort tack till Olof Karlsson som organiserade detta intressanta energiseminarium samt Mälardalens Högskola som ordnat med utomordentliga lokaler och bjöd på sina främsta föredragshållare på energiområdet.

Christer Söderberg 3/2012 förnybar energi

23

Soliga vinterfunderingar KRÖNIKA

Medan snön yr utanför fönstret och kylan plötsligt gjort entré finns det mycket som lyser upp i tillvaron.

Jag har under mina föreläsningsturnéer runt om i landet kunnat konstatera att allt fler kommuner satsar friskt och målmedvetet på solenergin. I Halmstad finns det till exempel ett politiskt mål att årligen investera ett antal miljoner i solenergianläggningar under pågående mandatperiod, i Karlstad togs ett beslut att investera i 3 000 m2 solenergianläggningar före 2010 års utgång. Sundsvall har nyligen investerat i två större hybridanläggningar där solfångarna levererar såväl el som värme. Jag har sett omfattande solcellsinvesteringar i Jönköping och en fantastisk badanläggning i Eslöv.

Värnamo gör det på sitt sett, där inrättas ett eget solvärmebidrag för att stimulera villaägare att investera i solfångare. Och för att inte tala om Kungsbackas kommunala bostadsbolag Eksta som konsekvent investerat i solvärme sedan sent 1970-tal och nu har över 7 500 m2 solfångare i sitt fastighetsbestånd. Minst sagt imponerande! Nu tänjer Eksta Bostads AB dessutom på gränserna genom att i projektet Vallda Heberg (se www.valldaheberg.se) investera i solvärme som ska täcka 40 % av

de 130 bostädernas årsvärme- och tapphov. Ett ordinärt, söderorienterat villatak varmvattenbehov. Äldreboendet i samma (cirka 100 m2) tar emot 5 gånger som område ska få 40 % av sin fastighetsel mycket solinstrålning som husets totala från solceller. Det är inte utan att jag blir energianvändning under ett år. Genom hoppfull för framtiden och allt mer överatt balansera kraft och värme över årstitygad om solenergins betydelse för en derna skulle det inte vara allt för visionärt hållbar energiförsörjning. att tänka sig att tio procent av vårt totala Lite skugga faller dock över optimisel-behov (14-15 TWh) producerades av men. Som en följd av indragna investesolceller och tio procent av vårt samlade ringsstöd för solvärmeanläggningar har värmebehov (drygt 10 TWh) från solmarknadsvolymerna minskat rejält och fångare. Det är något att fundera över när företagen går på knäna. Anslagna medel vi nu under vintern hämtar ut kWh från för solelsinvesteringar räcker inte på våra kraftverksdammar som kunnat laglånga vägar till antalet ansökningar, vilras från sommar till vinter tack vare solket också hämmar marknadsutvecklingcellernas produktion under sommarhalven och framför allt industrins möjligheter året. På samma sätt som vi kunnat lagra att växa och möta den internationella biobränsle helt utan värmeförluster, för konkurrensen. Varför har vi ingen natiovinteranvändning med hjälp av solvärme nell färdplan för solenergin, på samma under sommarhalvåret. Det är inte utan sätt som det finns för vindkraften? att solen lyser upp även så här års! Även om solen står lågt nu och lyser med sin frånvaro är det en resurs att Lars Andrén räkna med, även i Sverige. Det räcker till www.drivkraft.nu Påatt ettanvända enkelt och sätt hjälper han dig till ny kunskap exempel enunderhållande procent av Svevarmare hus,solfångare ren energi och bättre ekonomi. Han gör det riges area som medger solceller eller som har trettio procent som verkningsgrad via föredrag, energiexpert i Vi i villa-panelen – och för att täcka hela landets energibeäven iårliga bokform.

Kalla faKta om ett varmare liv Frusit i vinter? Tänk i nya, varmare och miljövänligare banor. Energiprofilen Lars Andrén delar gärna med sig av sin kunskap om nya bättre sätt att värma oss och våra hus.

På ett enkelt och underhållande sätt hjälper han dig till ny kunskap som ger varmare hus, ren energi och bättre ekonomi. Han gör det via föredrag, som energiexpert i Vi i villa-panelen – och även i bokform.

Kunskap värmer! Beställ böcker och boka föredrag på www.drivkraft.nu 24

förnybar energi 3/2012

Flera av SVAF:s styrelsemedlemmar och fÜrtroendevalda har sÜkt eller sÜker nya tillstünd. I nügot fall har en myndighet begärt omprÜvning. FÜr vissa har det varit en lüng, svür och trÜg process, fÜr andra inte fullt sü skomplicerad och nügra befinner sig i bÜrjan av ansÜkans- eller tillstündsprocessen.

Sven-Erik Vänneü, ordfÜrande i SVAF:s valberedning och ledamot av Hallands VattenkraftfÜrening, har till sist fütt tillstünd efter münga, lünga, kostsamma ür (se artikel).

Tillstündet och frügeställningarna kring familjen RosÊns Silverhyttan berättade vi om i fÜrra numret av FE&EF.

Jan-Åke Jacobson som har sitt kraftverk vid Lillüns utlopp i Ätran skickade in sin tillstündsansÜkan pü dryga 200 sidor fÜr nügon münad sedan och har visat runt representanter fÜr länsstyrelse och HaV vid olika tillfällen fÜr att fÜrklara büde ombyggnadsplaner och eventuella miljÜeffekter.

Värmlands-Dalslands VattenkraftfÜrenings ordfÜrande Christer Hedlund kom tidigt i kontakt med �omlÜpsfrügan� dü myndigheterna begärde omprÜvning av hans tillstünd fÜr att skapa omlÜp fÜr vandrande Üring och fÜrbättra fisket. Nu, cirka tio ür sedan processen startade, bÜrjar planerna pü ett fungerande, kultur- och miljÜmässigt acceptabelt omlÜp utkristalliseras, mycket tack vare ett fÜrbättrat samarbetsklimat med länsstyrelsen i Värmland.

Nyligen utgick ocksü ett pübud frün länsstyrelsen i Sküne till samtliga kraftverksägare i Vramsün med krav pü laglighetsprÜvning av - oftast münghundraüriga - anläggningar och tillstündsprÜvning av vattenverksamheten; �miljÜtillstünd�.

Ta initiativ bli inte ÜverkÜrda FÜrutsättningarna i Sverige (och EU) är nu südana, rättsligt och politiskt, att det inte hüller fÜr oss smüskaliga vattenkraftare att bara "ligga lügt och hoppas att fü vara ifred", fÜr dü tappar vi initiativet och blir ÜverkÜrda.

Ett utmärkt exempel pü goda initiativ finns just nu i Sküne där medlemmar med kraftverk i Vramsün bildat Vramüns Vänner där en interimsstyrelse fick i uppdrag att till den 24/1 ta fram fÜrslag till stadgar. Ändamület är att tillsammans arbeta fÜr att anläggningarna ska utvecklas och drivas vidare i samklang med ütgärder fÜr faunapassager, kultur- och andra miljÜvärden.

Min bedÜmning är att vi kan se fram emot en positiv utveckling om vi i stÜrre utsträckning fÜrsÜker bejaka samhällets miljÜkrav, anpassningen till modern lagstiftning och själva är aktiva, tar initiativ och initierar dialog.

Jag tror alltsü pü en mera offensiv och proaktiv linje. Personligen har jag den erfarenheten frün mitt lilla kraftverk (urminnes hävd) att man själv kan ta initiativet och istället fü byalag, fiskevürdsomrüdesfÜrening, naturskyddsfÜrening, kommun och länsstyrelse med sig, i stället fÜr mot sig, i det man vill gÜra.

Originalet!

De berÜrda kraftverksägarna gick samman TrärÜret frün Boxholm. och bildade i bÜrjan av december �Vramsüns Vänner� och har beslutat att fÜrsÜka samarbeta i positiv anda med myndigheterna.

SVAF:s Jan-Åke Jacobson deltar fÜr att büde lära av processen och bidra med kunskap och infallsvinklar i det som kan bli nügot av ett pilotprojekt som kan hjälpa alla medlemmar som für krav pü sig att visa eller sÜka tillstünd.

Text: Gunvor Axelsson

VATTENKRAFT

Att sĂśka eller omprĂśva och fĂĽ nytt tillstĂĽnd

Den dom och det tillstünd enligt miljÜbalken jag fick i somras avvek inte pü nügon punkt frün mina Ünskemül med undantag av ersättningen till Kammarkollegiet fÜr deras rättegüngskostnader som jag anser är hutlÜst betalt fÜr den insats de gjorde.

VarfÜr berättar jag allt detta? Jo, fÜr att visa att det som kan upplevas hotfullt faktiskt ocksü kan vändas till nügot positivt, genom att gilla läget och ta initiativ. I SVAF har vi just nu münga kontakter med medlemmar som är i en situation som püminner om den i Sküne och som gür pü frügan offensivt. Vi stÜttar sü lüngt tid och mÜjlighet räcker och tror inte att "det är kÜrt� fÜr den smüskaliga vattenkraften. All fÜrnybar energi behÜvs!

Lars RosĂŠn, ordfĂśrande i Svensk VattenlkraftfĂśrening och Johan Lind, Norkonsult under mark. och miljĂśdomstolens syn vid Silverhyttan

W W W T U R A B C O M

&RANCIS +APLAN !XIAL 3MĂŒ VATTEN TURBINER

.ĂŠSSJĂš 36%2)'%

452!" &ĂšRRĂŒDSGATAN .ĂŠSSJĂš 4EL &AX % MAIL CA TURAB COM

3/2012  fĂśrnybar energi 

25

GRÖN ENERGIpRoDUKTIoN VATTENKRAFT

VATTENKRAFTANLÄGGNINGAR FÖR opTImAL ENERGIpRoDUKTIoN

Restor stöttar återstart av småskaliga vattenkraftverk Projekt Restor syftar till att kartlägga outnyttjade dammar inom EU, hitta nedlagda anläggningar som kan återstartas för elproduktion och stötta projekt som vill göra detta. Svensk Vattenkraftförening (SVAF) deltar som ansvarig för Sverige.

Bland EU:s 27 medlemsstater finns att stort antal dammar i varierande storlek och skick som för närvarande inte används. Många av dem kan användas för elproduktion, men mer kunskap behövs. Därför har EU genom Intelligent Energy Europe tilldelat projekt Restor nära 2 miljoner euro för att under 2012 till 2015 kartlägga outnyttjade dammar och deras potential. För åtta av deltagarländerna, däribland Sverige, väljs sedan ett mindre antal lovande objekt ut. Med stöd från Restor kan projekten drivas vidare till ansökningar för drifttagning med beaktande av miljömässiga, ekonomiska och sociala aspekter.

GENERAToRER upp till 20 000 kVA

• egen produktion upp till 1500 kVA • lågvarviga utföranden • specialanpassade för olika typer av turbiner AUTomATIKUTRUSTNINGAR

• inkl. ställverk • för helautomatisk drift och fjärrmanövrering • ger optimal energiproduktion

SERVICE & UNDERHÅLL

Projektering för återstart

I första delen av Restor skapas en databas med 50 000 outnyttjade dammar. 1 700 av dessa kommer från Sverige och hämtas huvudsakligen från olika befintliga register.

I den andra delen ska totalt minst 24, varav i Sverige minst tre, nedlagda anläggningar projekteras för återstart fram till tillståndsansökan.

I Sverige kommer det säkert att mycket handla om nedlagda kraftverk men även gamla kvarnar, sågar och andra kulturhistoriskt intressanta anläggningar där dammen finns kvar och kraft skulle kunna genereras är av intresse.

FÖR HÖGSTA TILLGÄNGLIGHET

• hög- och låg-

spänningsmaskiner • service och diagnostik • omlindningar • renoveringar • moderniseringar

Projektgruppen för Restor vid första mötet juni 2012 i Bryssel. Foto: ESHA

Krav på kooperativ

Bevivägen 1, SE-384 30 Blomstermåla, Tel. 0499-271 00 Fax 0499-208 60, E-post: power@bevi.se, www.bevi.com

26

förnybar energi 3/2012

Ett villkor är att återstartprojekten sker i kooperativ form. Detta kan betyda byalag, hembygds- och samhällsföreningar, härads- och sockenallmänningar, stiftelser med mera. Den privatperson eller det företag som äger en nedlagd anläggning kan ju också starta en ekonomisk förening som sedan tar ansvaret för projektet. Återstart av gamla anläggningar sker i många länder. I till exempel Frankrike finns en stark rörelse för att bevara och återstarta gamla kvarnar. I Storbritannien förses outnyttjade dammar med turbiner av kooperativ.

Motsvarande går att göra även i andra länder. I Sverige med lång tradition av vattenkraft finns cirka 2 000 nedlagda kraftverk och otaliga kvarnar, sågar med mera, oftast av stort kulturhistoriskt intresse.

I Restor deltar för SVAF Thomas Sandberg, styrelsemedlem i SVAF, som projektägare och Tomas Söderlund som projektledare.

– Restor ligger precis i SVAF:s anda. Vi hoppas få med 20 – 30 återstartprojekt spridda över landet. En handfull har redan anmält sig.

Restor och SVAF kan i viss utsträckning bistå dessa som sedan kan bli förebilder för andra som vill ta samma steg, säger Thomas Sandberg.

Effektiva turbinrör för kraftverk HOBAS CC-GRP rör erbjuder kostnadseffektiva lösningar för din kraftverksinvestering. Våra glasfiberarmerade polyesterrör har de bästa hydrauliska egenskaperna. Detta säkrar högsta möjliga effekt från anläggningens fallhöjd.

Texter: Thomas Sandberg och Tomas Söderlund

Restor söker nedlagda anläggningar som kan återstartas Nedlagda anläggningar – har du tips på nedlagda kraftverk, kvarnar, sågar eller andra vattenverk som skulle kunna användas för kraftproduktion?

HOBAS CC-GRP rör konstruerade för täthet i mer än 100 år

Kooperativ – är du medlem i eller vill du starta något slags kooperativ där ni tillsammans utvecklar ett projekt för återstart med stöd från Restor?

Hör av dig till: tomas@powerquest.se eller thomas.sandberg@svenskvattenkraft.se .

Den här anläggningen fungerar, men det finns många runt om i landet

som inte används. och som skulle kunna återstartas Foto: Gunvor Axelsson

Fakta Restor

HOBAS CC-GRP rör: • Lång livslängd • Minimal tryckförlust • Korrosionsfri ledning • Enkel montering med FWC-koppling

Syfte: kartlägga och bedöma potentialen för elproduktion i outnyttjade dammar inom EU, identifiera intressanta objekt, stötta kooperativ som vill driva dessa vidare i vattenkraftprojekt samtidigt som man informerar om projektet och lyfter fram fördelarna med vattenkraft.

Total kostnad: 2 581 853 euro.

Finansiering: 75 % Intelligent Energy Europe och 25 % egna resurser.

Tidplan: juni 2012 till maj 2015.

Projektledning och koordinering: European Small Hydropower Association (ESHA).

Ansvarig för Sverige och datainsamling för Finland och Danmark: SVAF med Tomas Söderlund som projektledare.

För mer information: www.restor-hydro.eu .

HOBAS Scandinavia AB Engelbrektsgatan 15 211 33 Malmö Tel: 040-680 02 50 Fax: 040-680 02 59 E-post: info@hobas.se www.hobas.com

3/2012 förnybar energi

27

VATTENKRAFT

Tomas uppdrag: Att Främja Förnybar Energi Tomas Söderlund som nu för Restors räkning letar kooperativa projakt för att återstarta små kraftverk, har mer än 15 års erfarenhet från energibranschen De senaste åren har han genomfört flera marknadsstudier inom vattenkraft, utredningar om elmarknaden, inklusive balanskraft och elcertifikat samt arbetat med frågor om vindkraft.

Sedan 2008 arbetar jTomas som energikonsult i det egen företaget Power Quest AB. Han är civilingenjör från maskinlinjen med energiinriktning vid Kungliga Tekniska Högskolan i Sverige. Dessutom har han studerat en del statsvetenskap, nationalekonomi och sociologi vid Stockholms universitet.

Vattenkraft

Redan innan Tomas Söderlund hade utexaminerats från KTH börjande han år 1994 arbeta vid Vattenfall AB.

- Jag hamnade omdelbart inom det område där jag fortsatt att vara verksam och arbetade med riskanalyser för kraftindustrin, projektledning och planläggning av kunders behov av analyser, säger han.

Därefter fick Tomas även projektanalyser inom outsourcing-affärer på sitt bord och hans huvudsakliga arbetsuppgifter i projektgruppen var att bygga ekonomiska modeller för att värdera och presentera affärer.

I uppdragen ingick ocskå marknadsstudier och interna kvalitetsprojekt.

Gas

Nästa område inom energisektorn blev för Tomas Söderlunds räkning gas under de två år han arbetade för Svensk Naturgas AB. - Jag hade titeln projektanalytiker. Arbetet innebar bland annat att utifrån olika framtidsscenarier bedöma marknaden, bygga ekonomiska kalkyler och redovisa resultat på ett enkelt men ändå informativt sätt, förklarar Tomas.

Projektet genomfördes på uppdrag av Svensk Vindkraftförening och Svensk Vindenergi med finansiering av Energimyndigheten.

Elhandel och system

Åren 2002 - 2006 återfanns Tomas Söderlund vid Telge Energi där han sysslade med elhandel i praktiken vilket innebar att prognostisera behov, köpa och följa upp kunders fysiska behov av el. Här gällade det också att förfina arbetsmetoderna inom området.

Vind

Tomas Söderlund arbetar även med vindkraft och var projektledare för den Uppförandekod för vindkraftsindustrin i Sverige som blev klar juni 2012.

... och vattenkraft igen

Sedan år 2008 har Tomas Söderlund också varit delprojektledare med ansvar för Sverige, Finland och Danmark inom EU-projektet Stream map.

Projekt som ligger inom ramen för Intelligent Energy Europe är organiserat av European Small Hydropower Association och omfattar analys och utvärdering av bland annat marknad och policyfrågor för vattenkraft (http://streammap.esha.be ).

I somras startade också det nya projektetRestor (sid 26-27 i denna tidning) där Svensk Vattenkraftförening letar lämpliga objekt.

Tomas Söderlund har egen praktisk erfarenhet av småskalig vattenkraft inte minst vad gäller att rensa galler.

Han är f.d. delägare till vattenkraftverket i Sundsvik i Sörmland på 50 kW vilket såldes när familjen Söderlund flyttade till Oxfordshire i England 2011 p g a Tomas frus forskning. Sommaren 2013 flyttar familjen åter till Sverige. Foto: Privat

28 28

förnybar energi förnybar energi 3/2012 3/2012

Med över 29 000 vindkraftverk i drift över hela jordklotet är Vestas världens största leverantör av vindkraftssystem.

VATTENKRAFTSTATIONER

DAMMFÖRSÄKRING med maxbelopp 50 miljoner kronor

Försäkringen för är specialskriven för att omfatta en vattenkraftstation samt dess speciella verksamhet.

Villkoret är skrivet att omfatta både • kraftstation, • dammbyggnad , • tuber, • kanaler och • annan egendom som hör till kraftstationen.

Försäkringen innefattar både • egendomsförsäkring, • avbrottsförsäkring, • ansvarsförsäkring samt • rättsskyddsförsäkring.

DAMMFÖRSÄKRING KRÄVER GODKÄND BESIKTNING

Vi var också en av de första. Idag, med ett kvartssekel En ansvarsförsäkring ersätter skador som

Marsh har tillsammans med SVAF utformat

erfarenhet bakfickan, är en våra vindkraftverk för som vi nu ramarna för envälkända dammbesiktning drabbar tredjeiman.

Vanligtvis har kan erbjuda driftsäkerhet.

SVAF:salla medlemmar till ett ansvarsförsäkring ett maximalt försäkringssin förstklassiga effektivitet och beprövade

förmånligt pris. Besiktningen motsvarar belopp om 10 Mkr per skada. de krav som försäkringsbolagen ställer för Detta belopp har vi av erfarenhet sett att attkunna tecknaav försäkring för till dammen. det inte räcker till vid exempelvis dammVår kompetens omfattar allt från utvärdering platser Besiktningen innefattar kontroll av följande brott. Med anledning av detta har Marsh service och underhåll – allt som krävs delar:för en effektiv drift. tillsammans med SVAF tagit fram en speciell • Damm utökad ansvarsförsäkring för alla SVAF• Utskov medlemmar.

Inför varje etapp finns våra experter för att ge • medAvbördningsanordningar • Elusturstning Försäkringsbeloppet utökas med 40 Mkr branschens bästa stöd och råd. Med andra ord: Om du utöver de 10 Mkr som finns i SVAF medlemvisar oss din plats så agerar vi medFörsäkringsgivare kraft. för dammförsäkringen mens grundläggande ansvarsförsäkring. är IF Skadeförsäkring. Marsh sköter all adGenom samarbete med If kan SVAF även Totalt ger detta ett försäkringsbelopp om 50 ministration kring försäkringen och har ett erbjuda medlemmarna komplement som tex Mkr per skada. kundteam för SVAF som hjälper till att svara • VD/styrelseanvarsförsäkring, på frågor kring försäkringen samt ser till att • miljöansvarsförsäkring och Försäkringen gäller även för det strikta Vestasvind Svenska AB Tel: 0346-71 • Fax: 35 25 SVAF medlemmarna är rätt försäkrade.

• entreprenadförsäkring som• kan ansvar35 för00 skador som0346-71 drabbar tredje man E-mail: behövasvestas-sverige@vestas.com• när Du bygger en ny pga.www.vestasvind.se dammgenombrott.

Mer information finns på SVAF:s hemsida kraftstation

CORNELIS MEKANISKA AB Vi utför till kraftverksindustrin:

- Turbintillverkning

- Ombyggnader

- Renoveringar

- Betongsprutning

- Reparationer

- Injektering

- Service

- Entreprenadarbeten

- Tillverkning av grindrensare

- Mobil betongblandning

- Automatiseringar

- Uthyrning byggnadsmaskiner

För mer info www.cornelismek.se CORNELIS MEKANISKA AB 3/2012 förnybar energi 29 Grönhultsv. 8 54351 TIBRO Tel 0504-15239 Fax 0504-14014 E-post: cornelis.mekaniska.ab@telia.com

VATTENKRAFT

March ochVestasvind SVAF Svenska i samarbete AB (Vestas Sverige) försäkrar SVAF-medlemmar

VATTENKRAFT

Fem års kamp för att få nytt tillstånd i Trälshult Det var 2007 som Sven-Erik Vänneå inledde processen för att få tillstånd för att höja effekten i Trälshults vattenkraftverk i Vänneån i Laholms kommun. Föga anade han då att det skulle ta fem år av hårt arbete, kilovis av skrivelser från allahanda myndigheter och organisationer och hundratusentals kronor för att få bygga om den gamla anläggningen, som redan hade tillstånd från år 1968 och fiskväg godkänd på 1970-talet, till en anläggning med bästa teknik både maskinellet och miljömässigt.

- År 2007 var signalerna från politikerna tydliga - och positiva. Det gällde att satsa på förnybar och miljövänlig energi. Eftersom mitt kraftverk, som en gång startades av min farfar, kunde göras mycket effektivare bestämde jag mig för att bidra, säger SvenErik Vänneå Ett halvår efter att de fått Sven-Erik Vänneås ansökan om tillstånd, bestämde sig länsstyrelsen i Halland för att de bedömde effekthöjningen i Trälshult som ett ärende för miljödomstolen som för Hallands del då låg i Växjö.

Med hänvisning till 11:e kapitlet i miljöbalken menade länsstyrelsen att detta inte var en ändring utan krävde tillstånd för vattenverksamhet.

Sven-Erik Vänneå gjorde som lagen föreskrev, höll två samrådsmöten, tog fram miljökonsekvensbeskrivningen och lämnade in sin tillståndsansökan till miljödomstolen.

- Sedan hörde jag inget på flera månader, trots att jag ringde och frågade. På något sätt glömde domstolen bort ärendet under sex månaders tid. Det hade trillat mellan stolarna, men hur kunde de inte svara på

när jag frågade.När de sedan tog tag i det återkom de och frågade om saker som jag redan redovisat i ansökan.

Det var inte enda missen som gjordes, fortsätter Sven-Erik:

- De missade dessuton en sida i sakägarförteckningen och därmed fick flera personer inte komma till tals tidigt under den redan försenade processen och när det misstaget skulle repareras drog det ut ännu mer på tiden.

25 års branschrefarenhet

Slut på Elcertifikat?

Vi hjälper dig tillbaka!

Nu avslutar vi fyra projekt med nya löphjul och omlindade/nya generatorer m.m. - 950, 700, 325 samt 325 kW. Projekt som berättigar till nya elcertifikat.

Vi har standardiserade paket för: Kalkyler, ansökningar, turbin- och generatorrenoveringar, GRP-tuber, kontrollutrustningar, nya galler etc.

Hittills har över 60 vattenkraftverksägare använt sig av våra tjänster från ansökan till färdiga projekt med ny tilldelningsperiod.

Lönsamhet i ditt vattendrag www.pwrh.se Tel: 0703831579 30

förnybar energi 3/2012

- Hade jag anat vad som väntade tror jag inte om jag ens skulle funderat på att bygga om. Nu kan jag bara hoppas att andra har nytta av det jobb och de pengar jag lagt ner, säger Sven-Erik Vänneå här på besök i Brohult.

Till råga på allt ändrades miljödomstolarna till mark- och miljödomstolar och gränsen för ”upptagningsområden” ändrades så att Sven-Eriks ärende flyttades till Vänersborg.

När så remissinstanserna skulle yttra sig hade både Länsstyrelsen och Kammarkollegiet synpunkter på hur fiskelivet och ekologin påverkas och på om fiskvägen, det så kallade omlöpet, var tillräcklig eller ej. Även intagsgallrets storlek och lutningen på gallret anses påverka fiskelivet och det hade flera remissinstanser har synpunkter på.

Text och bild: Gunvor Axelsson

VATTENKRAFT Så här kan det se ut vid Trälshult kraftverk.

Foto: Vänneå Entreprise

”Det måste finnas en gräns...”

Mark- och miljödomstolen i Vänersborg - där Sven-Erik Vänneås tillståndsansökan så småningom hamnade och avgjordes - skriver i domskälen tämligen tydligt om vilka krav man anser ska kunna ställas på en innehållet i en miljökonsekvensbeskrivning. Språket i domskälen som citeras nedan är - som alltid - juridiskt och kanske svårtillgängligt, men viktigt att läsa för alla som måste göra en MKB. Vad gäller sakinnehållet i miljökonsekvensbeskrivningen instämmer domstolen i remissmyndigheternas invändningar att miljökonsekvensbeskrivningen i vissa delar innehåller obestyrkta påståenden.

Samtidigt gäller att det måste finnas en gräns för de krav som kan ställas på en miljökonsekvensbeskrivning.

Om det är uppenbart att framförda påståenden är korrekta och/eller de negativa verkningarna som kan befaras i aktuellt hänseende är mycket begränsade kan det inte rimligtvis krävas av verksamhetsutövaren att han vidtar omfattande och kostsamma utredningar i frågan; dock att det självfallet gäller att miljökonsekvensbeskrivningen alltid måste uppnå en viss kvalitativ miniminivå.

Sammanfattningsvis kan konstateras att den förändring som sker av den hydrologiska regimen torde innebära både en förbättring och försämring med avseende på den ekologiska statusen.

Med hänsyn till förhållandena på platsen och det material som föreligger i målet bedömer domstolen att den förändring som

sker av den hydrologiska regimen sammantaget inte medför att den ekologiska statusen försämras.

Vid angivna förhållanden saknas vidare anledning förordna om sakkunnig i föreliggande fiskefrågor.

Mot denna bakgrund och då någon myndighetsklassificering av de hydro-morfologiska kvalitetsfaktorerna inte utförts kan det inte anses nödvändigt med en någon tillkommande redogörelse av verksamhetens påverkan på de olika kvalitetsfaktorerna utifrån det bedömningssystem som miljökvalitetsnormerna bygger på eller att lämna ytterligare vetenskapliga referenser.

Innan arbetena påbörjas ska tillsynsmyndigheten godkänna ett kontrollprogram för vattenverksamheten. Det ligger på Sven-Erik Vänneå att ta fram förslag till kontrollprogram som ska omfatta minst arbetenas utförande, kontroll av akvatisk flora och fauna i minst en punkt nedströms kraftverket viss tid efter utförda arbeten samt uppföljning av omlöpets funktion. Som verksamhetsutövare har Sven-Erik Vänneå att stå kostnaderna för utförandet av programmet.

Av domstolens resonemang ovan följer också att inte heller de biologiska faktorerna påverkas på så sätt att den ekologiska statusen försämras. Ansökt verksamhet har därför inte någon negativ inverkan på möjligheterna att klara föreliggande kvalitetskrav.

Den omständigheten att miljökonsekvensbeskrivningen skulle kunna göras bättre och mer omfattande (något som f.ö. alltid är fallet) kan därför inte få medföra att miljökonsekvensbeskrivningen inte ska anses uppfylla kraven i 6 kap. 7 § 2 st 2 p miljöbalken.

Ansökan rör en begränsad ändring av en befintlig verksamhet. Det är därför inte aktuellt att kräva en redovisning av möjliga alternativa lokaliseringar. Innehållet i miljökonsekvensbeskrivningen får anses tillräckligt även i övrigt.

Det bör delegeras till tillsynsmyndigheten att meddela de ytterligare villkor som kan behövas vad gäller utformning av fiskvägen, kontrollprogram för densamma samt hur minimivattenföringen ska fördelas mellan fiskvägen och andra anläggningsdelar.

3/2012 förnybar energi

31

VATTENKRAFT

Vad är rimligt att betala när sakägare och myndigheter gör egna utredningar En - av flera - anledning till att många kraftverksägare tvekar att ge sig in i tillståndsprocesser är regeln som innebär att den som ansöker om tillstånd måste betala andra sakägares rättegångskostnader. Det kan bli dyrt och risken finns alltid att sakägare/motparter som inte själva behöver betala unnar sig lite extra vad gäller både ombud och utredningar.

I Sven-Erik Vänneås fall har mark- och miljödomstolen i Vänerborg valt att se på vad som kan vara skäligt och rimligt att sökanden ska betala.

I domskälen skriver domstolen följande (redaktionen har tagit bort personnamn):

Enligt 25 kap. 2 § miljöbalken ska i ansökningsmål om vattenverksamhet sökanden svara för sina egna och motparternas kostnader vid mark- och miljödomstolen, allt under förutsättning att kostnaden skäligen varit påkallad för tillvaratagande av partens rätt.

”En granne” och kammarkollegiet är parter i målet och har således rätt till skälig rätte-

gångskostnadsersättning. Begärda ersättningsbelopp framstår emellertid – även med beaktande av att ansökan ursprungligen varit bristfällig såväl vad gäller ersättningserbjudande som omfattning – som något höga.

Vad gäller grannen förtjänar särskilt noteras att den påverkan dennes fastighet utsätts för är såväl begränsad som befintlig. Mot bakgrund härav och vad som är upplyst och parternas tidigare kontakter i frågan borde ersättningsfrågan kunnat ha hanterats på ett mer kostnadseffektivt sätt. Sven-Erik Vänneås rättegångskostnadsansvar gentemot grannen bör därför begränsas till 50 000 kr.

Intagsgaller

Vad gäller kammarkollegiet noterar markoch miljödomstolen särskilt att kammarkollegiets argumentation till mycket stor del rör förhållanden där andra myndigheter besitter särskild sakkunskap. Kammarkollegiet ska visserligen företräda de allmänna intressena, men det bör kunna krävas att de olika myndigheter som företräder allmänna intressen samarbetar i sin verksamhet och drar nytta av varandras sakkunskap.

Det framstår inte som rimligt att varje myndighet på den sökandes bekostnad ska agera i samtliga frågor helt oberoende av vad andra myndigheterna gör. Mot bakgrund av det anförda finns anledning att begränsa Sven-Erik Vänneås rättegångskostnadsansvar även mot kammarkollegiet till 50 000 kr.

Jag tillverkar intagsgaller helt i rostfritt till kraftstationer. Alla galler tillverkas efter måttbeställning och dimensionerna anpassas efter ert önskemål.

Har behov av av ett ett intagsgaller intagsgaller// Har du du behov intagsgrind lämnar intagsgrind lämnar jag jag gärna gärna kostnadsförslag. kostnadsförslag.

Gör även måttanpassade Kontakta migför förmanuell mer information. gallerkrattor rensning.

Siw Holmquist Strömsfors 210 662 98 Tösse Kontakta mig för mera information.

Tel. +46532-203 Siw Holmquist 83, +4670-240 Strömsfors 35 21034 Fax 98 +46532-202 662 Tösse 04

itt r f t s ro l l i t Byt lönar sig det 32

förnybar energi 3/2012

Email: siw.holmquist@telia.com Tel. +46532 - 20383 +4670 - 240 35 34 Innehar F-skattebevis Fax. +46532 - 20204

Email: siw.holmquist@telia.com www.siwansintagsgaller.se Innehar F-skattebevis

Fastighetsskatten -2013 års taxering Skatten kommer att bli från 5 öre/årskWh för de minsta kraftverken till över 9 öre/årskWh för de största. Formeln för att beräkna skatten är: Skatten = Skattesatsen 0,028 x Normalårsproduktionen i kWh x (riktvärdet 4,22 kr/årskWh x utnyttjandefaktorn 0,95 x storleksfaktorn 0,3 + belägenhetsfaktorn 0,38) x 0,75

Normalårsproduktionen är den man redovisat i deklarationen. Riktvärdet är detsamma för alla kraftverk och har stigit från 2,80 till 4,22 kr årskWh. Utnyttjandefaktorn har sänkts för i stort sett alla småkraftverk och har schablonvärdet 0,95.

Storleksfaktorn beräknas enligt en mycket komplicerad formel och är som lägst 0,3 för de minsta kraftverken. Belägenhetsfaktorn är +0,38 söder om Dalälven och sjunker sedan successivt norrut.

Samtidigt som RSV beräknat riktvärdet till 4,22 kr/årskWh utifrån statistik över intäkter och kostnader de gångna fem åren så har Forum sålt de flesta av sina över 100 små kraftverk till priser som ligger mellan 2 och 3 kr/årskWh enligt vad man kunnat läsa.

Kanske finns det anledning att i grunden ifrågasätta också 2013 års fastighetstaxering.

Skattesatsen 2,8 %

Alla andra elproduktionsenheter har skattesatsen 0,5 % utom vindkraften som har 0,2 %. Vattenkraftskatten är en ren konfiskation! Motivet att vattenkraften har övervinster stämmer inte för den småskaliga vattenkraften.

VATTENKRAFT

Med 1 november som sista dag har vi kraftverksägare under hösten lämnat in deklarations-blanketten. Nu väntar vi på konsekvenserna.

Många befarade en mycket kraftig höjning även för de småskaliga kraftverken, men ldet verkar som om skatten i öre per årskW/h öka med storleken på vattenkraftverket. Detta ger från 5 öre/årskWh för de minsta kraftverken till över 9 öre/årskWh för de största med skattesatsen 2,8 procent.

En på tok för hög skattesats, som SVAF oförtröttat arbetar för att sänka till gängse 0,5 procent eller vindkraftens 0,2 procent. skattesatsen framstår som fullständigt orimlig.

Finansministern har i flera uttalanden visat att han inte förstår eller bryr sig om den småskaliga vattenkraftens situation. Så här långt har inte heller branschens uppvaktning av riksdagens skatteutskott och annat haft någon effekt.

Men SVAF förtröttas inte! I synnerhet inte som all skatt på näringsfastigheter kan ses som fel i grunden; när de genererar överskott beskattas ju detta i näringsverksamheten.

Thomas Sandberg

De undersökningar som RSV låtit göra visar så höga drifts- och andra kostnader för den småskaliga vattenkraften att den nuvarande

Thomas Sandberg har vattenkraftverk i Alsterån i östra Småland, är ledamot av SVAF:s styrelse och professor emeritus vid KTH

Flowtite GRP-rör: Få ut mer av din kraftverksinvestering Lång livslängd Enkel montering Korrosionsfria www.consilio.no

Goda hydrauliska egenskaper

Planerar du att bygga kraftverk? Över 400 kraftverksbyggare kan inte ha tagit fel – kontakta oss idag!

APS Norway AS · Box 2059 · N-3202 Sandefjord, Norge · Telefon: +47 99 11 35 00 · info-no@aps-sales.com · www.aps-sales.no

Ett företag i

Group

3/2012 förnybar energi

33

VATTENKRAFT

Vramsåns Vänner vill Kraftverk Värna Vattenkraften och ål ...

I en rapport från Havsmiljöinstitutet 2011 finns nedanstående tabell. Där står fisket för 51,2 % av förlusterna och kraftverken för 9,8 %.

Tabell 3. Ålförvaltningsplanen åskådliggjord som antal blankålsenheter22 , d.v.s. antal ålar som kan vandra iväg per år.

Procent av produktion Nuvarande naturlig blankålsproduktion i Sverige (beräknat 2006) 2 870

Förlust i fisket före åtgärder (beräknat 2006) -1 470 = -51,2 % Förlust i kraftverk före åtgärder (beräknat 2007) -280 = -9,8 % Tillskott på grund av genomförda utsättningar (snitt 14 år gamla) +255

Vattenmöllorna i Vramsån är gamla kvarnfastigheter, som funnits sedan dansktiden, dvs. sedan första delen av 1600-talet. Före 1864 fick endast staten och adeln äga kvarnfastigheter. Det borgar för att fastigheterna initialt bör ha haft legitimitet.

Åtta ägare till lika många mindre vattenkraftverk längs Vramsån (biflöde till Helge å) har gått samman och bildat föreningen ”Vramsåns Vänner”.

Bakgrunden är att de nu står inför en process med Länsstyrelsen Skåne. som vill få till laglighetsprövning och tillstånd till vattenverksamhet enligt miljöbalken.

- Vramsån är ett Natura 2000-område.

Sedan början av 80-talet har vi varit positiva till och mer eller mindre engagerande i åtgärder för bevarande av natur och vattenmiljö, berättar Bertil Trobro som själv är åttonde generationen i rakt nedstigande led vid Trobro mölla.

vilka för närvarande lämnas utan åtgärder av Länsstyrelsen.

- Våra fastigheter är gamla vattenkvarnar, vilka har sitt ursprung från tiden när Skåne tillhörde Danmark, dvs. första delen av 1600-talet. Således hävdar vi hävd och flera av oss har skriftlig dokumentation från äldre tid. För egen del har jag dokumentation fr.o.m. år 1760, säger Bertil Trobro.

- Tillstånd kan se olika ut, men har det betalats skatt så har samhället genom dåtidens ämbetsmäns uppdrag godkänt verksamheten, säger SVAF:s Jan-Åke Jacobson.

Under de projekt som gjorts har bl.a. EU bidragit finansiellt till förbättring och/eller byggande av fisktrappor administrerat av länsstyrelsen och skogsvårdsstyrelsen. Även kommunen samt chipstillverkaren OLW har drivit respektive sponsrat olika projekt.

Länsstyrelsen i Skåne fokuserar nu på åtgärder för att åstadkomma fiskvägar för nedvandrande fisk vid de åtta aktiva vattenverksamheterna. Det finns ytterligare minst 12 (passiva) vandringshinder i Vramsån,

34

förnybar energi 3/2012

Bertil Trobro, Trobro Mölla, är medlems i nybildade föreningen Vramsåns Vänner. Vattenmöllan vid Trobro har funnits i familjen sägo i århundraden.

= 8,8 % Genomförd minskning av fisket (mellan 2007 och 2009) +620 = 21,6 % Fortsatt minskning av fisket (skall vara genomfört till 2012) +450 = 15,7 % Åtgärder i kraftverk (skall vara genomfört till 2015) +140 = 4,9 % Netto mänsklig dödlighet efter åtgärder -285 =-10 %

Med detta vill jag inte förringa kraftverkens påverkan. Jag har själv fritidsfiskat ål och fått ål i vår lilla kraftstations turbiner. Sedan kunskapen om ålens utsatthet nådde mig, fiskar jag inte ål och äter den inte heller om den bjuds på aktuella julbord. I tre år har vi deltagit i ett ålforskningsprojekt hos Karlstads universitet. Med en relativt enkel anordning i form av en hävert över dammen har vi en väl fungerande ålpassage och kunnat räkna in hundratals ålar som valt den vägen. Sedan vi ordnade ålpassagen har vi inte fått in en enda ål i turbinerna. Vi samlar också ålyngel och sätter ut dem uppströms dammen, men många yngel tar sig också förbi på egen hand i rännilar. Genom Svensk Vattenkraftförening försöker vi nu sprida kunskapen och föreningen samarbetar med bl.a. Ålakademin för att lära mer om ålens situation. Nu talar jag för de små kraftverken och vad vi gör för att förhindra att ålen dör i turbiner. Vad de stora bolagen gör har jag inte koll på.

Jan-Åke Jacobsons svar till undrande efter Mitt i Naturns inslag om ålar

De flesta småskaliga kraftverk har inte några dammagasin för att reglera vattenflödet utan utvinner energi från det naturligt framrinnande vattnet. Det finns dock som regel alltid någon form av fångdamm som styr in vattnet till turbinen. När vattenmängden är för stor för att tas om hand genom turbinen till ett strömkraftverk så passerar resterande vattenmängd naturligt förbi kraftstationen.

SVAF har för att – som det sägs i utredningen - hålla dammbrott på lägsta rimliga nivå med hänsyn till föreliggande kunskaper och tillgänglig teknik och för att (konsekvenserna av) dammbrott så långt möjligt ska reduceras eller förhindras tillsammans med försäkringsbolaget Marsh, tagit fram en speciell utökad ansvarsförsäkring för dammar som kan tecknas av alla SVAF medlemmar med ett försäkringsbelopp om 50 Mkr per skada.

Trärör från Boxholm Boxholm har levererat trärör i drygt 80 år och många av dessa är fortfarande i drift.

VATTENKRAFT

SVAF:s svar på remiss om dammsäkerhet

Vi verkar i en modern och innovativ miljö och hjälper gärna till med råd om dimensioneringar och förläggningssätt. Alla projekt är intressanta, stora som små.

Tillverkningen sker i egna fabriker, allt från urval och bearbetning av virke till tillverkning av stålband.

Valet av trärör är självklart när kraven på kostnadseffektivitet, livslängd och driftsäkerhet är stora.

Kontakta oss om ditt projekt och besök oss gärna på vår hemsida:

www.boxprod.se

Försäkringen gäller även för det strikta ansvar för skador som drabbar tredje man p.g.a. dammgenombrott. Försäkringsgivare för försäkringen är IF Skadeförsäkring.

Parterna kräver godkänd dammbesiktning för att medlemmarna ska kunna teckna nämnda försäkring – och har därför tagit fram en besiktningslösning som motsvarar de krav som försäkringsbolagen ställer för att kunna teckna försäkring för dammar.

Besiktningen innefattar kontroll av damm, utskov, avbördningsanordningar och elutrustning, en riskbedömning av dammen samt en konsekvensklassbedömning av densamma.

Även om utredningen, av naturliga skäl, huvudsakligen har fokus på andra typer av dammar än de som återfinns vid de småskaliga vattenkraftverken;. dammar där dammbrott kan orsaka mer än små lokala konsekvenser för samhället, kommer (delar av) förslagen att påverka alla eller en del av våra medlemmar, sett till såväl länsstyrelsens föreslagna obligatoriska klassificeringskostnader för alla dammar som tillsynskostnader.

Vi instämmer i att: • beslut om dammsäkerhetsklass endast ska kunna överklagas av ägaren, • dammsäkerhetshandläggare behöver ha kompetens inom framför allt dammbyggnad och dammsäkerhetsarbete och att det krävs handläggare med kompetens inom tillsynsmetodik och juridik, och • att dammägaren själv ska kunna rapportera direkt in i databasen och också kunna se information om sina dammar.

Vi avvisar tillsynsavgifter, speciellt som många dammägare redan idag själva bekostar besiktningar och har väl utvecklade tillsynsprogram, etc.

Vi vill också poängtera behovet av såväl kvalificerade handläggare som dito besiktningsmän och behovet av satsningar på grundutbildningar, kompetensutveckling och ökad forskning.

ANEBY Ø 1600 mm

B OX H O L M P RO D U K T I O N A B Tel: 0142-521 90 Mail: info@boxprod.se Box 16, 590 10 Boxholm

3/2012 förnybar energi

35

SVAF om VATTENKRAFT

”Identifiering, beskrivning och bedömning av miljökonsekvenser” De senaste åren har miljökonsekvensbeskrivning (MKB) visat sig vara en ständigt större problem för de kraftverksägare som vill anmäla ändringar, söka nya tillstånd eller ompröva gamla. Det verkar som regeringen vill komma tillrätta med något av problematiken genom ett nytt kapitel 6 i miljöbalken. SVAF:s svar på remissen av de tänkta nya lagreglerna är i stort positivt, men föreningen pekar också på existerande problem och varnar för att nya kan komma.

Svensk Vattenkraftförening välkomnar på ett generellt plan de förenklingar promemorians förslag innebär, men kan konstatera att regeländringarna – som de framstår – inte kommer att medföra några förbättringar för våra medlemmar och den småskaliga vattenkraftens möjligheter att genomföra miljö- och produktionsförbättringar.

Möjligen kan förslaget om ett tidigt godkännande av miljökonsekvensbeskrivningen under prövningsmyndighetens handläggning innebära en minskad osäkerhet jämfört med idag då olika myndigheter och andra parter kan komma med nya krav – och genomgående gör så - gällande undersökningar och utredningar även under huvudförhandling och därefter.

Vi vill också påtala de problem det innebär för de småskaliga ofta månghundraåriga vattenkraftverken att fokus för miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) uteslutande ligger på återställande av ”god ekologisk status” där kunskapsbristen fortfarande är stor.

Den valda ordningen i sig kan mycket väl bidra till att resurserna läggs på rätt ställe.

Ett stort problem är dock att det ifråga om miljökvalitetsnormer (MKN) och god ekologisk status i dagens läge för vattenverksamheternas del – enligt Johan Fejes IVL – ”….i stor utsträckning saknas ett tillräckligt dataunderlag för bedömning av vilka konkreta åtgärder som behöver göras i olika vattenförekomster…..”

genom att låta små företag eller privatpersoner stå för notan – oavsett den eventuella graden av miljöpåverkan.

Denna – mycket aktuella – problematik kan förtydligas genom professor Lena Gipperts presentation av det pågående forskningsprojektet om miljökvalitetsnormer SPEQS – a Systems Perspective on Environmental Quality Standards – där hon svarar på frågan Varför ytterligare forskning? som följer:

• Det finns behov av styrmedel som mer direkt relaterar till faktiska miljötillstånd och förändringar i dessa • Det finns miljökvalitetsnormer som inte uppnås eller kommer att kunna uppnås, trots att åtgärder vidtas/vidtagits.

Det finns osäkerhet om: • Vilka krav ställer EU-rätten, • vilken funktion normerna ska ha • hur normerna faktiskt tillämpas • myndigheternas möjligheter och skyldiheter att agera för att se till att normerna inte överskrids • hur bördorna för att restaurera och uppnå god miljöstatus ska fördelas.

Det är således mycket svårt för sökanden att beskriva verksamhetens påverkan på miljökvalitetsnormen god ekologisk status, vilket i sin tur leder till att beskrivningen ofta måste bli summarisk och allmänt hållen. Detta trots att det formella utredningskravet kan påstås vara högt ställt och utgöra grund för att en ansökan avvisas.

Avslutningsvis vill vi från Svensk Vattenkraftförenings sida påtala att de småskaliga vattenkraftverken genomgående har en ofta månghundraårig historia. Den miljöpåverkan de små vattenkraftverken har är föga annorlunda nu än för hundra år sedan, annat än att verksamhetsutövarna nu kan och vill tillämpa avsevärt bättre och mer hänsynsfull anpassning till flora och fauna än våra förfäder hade möjlighet och kunskap att göra.

Därför vill vi trycka på att de flesta tillståndsansökningar som idag kommer in från SVAF:s medlemmar innebär förändringar som ska minska anläggningarnas miljöpåverkan och således inte borde antas ”medföra betydande miljöpåverkan” av slag som kräver synnerligen kostbara utredningar och långdragna processer.

Den verkligheten – tillsammans med alla obesvarade frågor som finns vad gäller god ekologisk status och svårigheterna att bedöma vilka konkreta åtgärder som behövs för att uppnå detta – gör att riskerna är stora att den enskilde tillståndssökande verksamhetsutövaren drabbas av krav på mycket omfattande och skiftande undersökningar.

36

Skilda myndigheter och intressegrupper försöker alltför ofta få fram så mycket som möjligt av detta otillräckliga dataunderlag förnybar energi 3/2012

Elfiske är ett sätt att undersöka hur det ser ut och vad som händer i våra vatten, men en viktig fråga är vem som är skyldig att bekosta detta.

Foto: Gunvor Axelsson

VATTENKRAFT

IETV – från service av vävstolar till styrning av vattenkraft

Företag kan utvecklas på många sätt, men historien om hur IETV har gått från service av maskiner inom textilindustrin till ett företag som skräddarsyr automatiska tillsyns- och övervakningssystem för kraftverk, järnväg och verkstadsindustri tillhör de ovanligare.

När IETVs grundare Magnus Carlsson hade arbetat fem år på ett serviceföretag bestämde han sig för att starta eget. IETV bildades år 1985, och de första uppdragen gällde service till textilindustrin som det finns gott om i området runt Gällstad strax söder om Ulricehamn och lika långt öster om Borås i Västergötland.

Det ena uppdraget ledde till det andra, antalet kunder ökade och företaget fick allt fler förfrågningar på specialtillverkade produkter inom textilsektorn. IETV kunde nyanställa personal och flytta in i större lokaler. Via rekommendationer från textilbranschen fick företaget nya uppdrag, från både maskinbyggare och företag inom verkstadsindustrin.

• I takt med de stigande energipriserna blir det al t mera intres ant at byg a ut och byg a om mindre dammar och kraftstationer. R-CON har nu ny robust lösning för den a typ av anläg ningar som är ekonomiskt intres ant.

Utrustning för småkraftverk

Vår erfarenhet och vårt säkerhetstänk passar vattenkraftsbranschen.

Det handlar om att skydda stora värden. Ett kontrollsystem är bland mycket annat framför allt ett skyddssystem. Vi har genom åren byggt system för såväl stora som små kraftverk, säger Magnus Carlsson.

Bland det senaste som IETV tagit fram är utrustning för anläggningar under 200 kW som normalt inte kan bära investeringar i fullskalig kontrollutrustning ekonomiskt. De nya utrustningen har fått namnet IETV Micro och utgör en lättstyrd allt-i-ett-utrustning på basnivå med inbyggt reläskydd, färgskärm i stationen och nödvändiga funktioner.

Möjlighet att bygga ut och bygga på efter behov och intresse finns som tillval.

Det som sedan kan byggas på är: Larmsändare till mobiltelefon, fjärrstyrning via dator och mobiltelefon, automatisk vattennivåreglering via turbin och utskovsluckor, lokalkraftsfördelning, faskompensering, synkrongeneratordrift, batteribackup och kameraövervakning via dator och mobiltelefon.

Text och foto: Gunvor Axelsson

• En av fördelarna med den a lösning är fiskvänligheten. Det har gjorts oberoende tester vilka visar at fisken vandrar igenom den a skruv i stort set oskad , på vår hemsida fin s rap orter på det a. Hör gärna av er för mera information.

the !

e Nyh

t!

VATTENKRAFTSKRUVEN

Fiskvänlig — låga fallhöjder — inget behov av fingaller — låg servicekostnad

Vårt svenskbyggda system har uppmärksammats av marknaden och i fjol installerade vi ett flertal, konstaterar Krister Carlsson.

Förfrågan från kraftverk

- En dag kom en förfrågan från vattenkraftbranschen och Magnus Carlsson, som själv var och är mycket intresserad av området tvekade inte att gå in på ett nytt fält, berättar IETV:s VD Krister Karlsson.

Förklaringen till det för en utomstående betraktare – oväntade inhoppet i en helt ny bransch är att automation, övervakning/fjärrstyrning, programmering och produktion av styrsystem och elskåp inte skiljer sig nämnvärt från ett område till ett annat.

- Principerna är desamma och har man börjat med styrning och automation inom ett så komplext område som textilbranschen med dess krav på exakthet för att mönster i tyger eller vid tillskärning och liknande framstår andra områden inte som så mycket svårare, bara annorlunda, konstaterar Christer Karlsson VD på IETV.

... och från järnvägen

Utrustning för många olika branscher och upprinnelsen till varje nytt område har varit densamma som det var för kraftverken: Någon har hört att IETV kan det där med automation, styrning, fjärrövervakning, m.m. och bett företaget ta fram något som passar den bransch där frågeställaren själv är verksam – exempelvis järnväg.

yN

VATTENKRAFTSKRUVEN

• I takt med de stigande energipriserna blir det allt mera intressant att bygga ut och bygga om mindre dammar och kraftstationer. R-CON har nu ny robust lösning för denna typ av anläggningar som är ekonomiskt intressant.

R-CON • Tel 011-311 390 • Fax 011-311 275 a fal höjdhe@rr —-icngon.et bseeho•v petav fiengra@l err-c—on.låg sseervicekostnad www.Fris-ckvon.änligse— •lågkennet

• En av fördelarna med denna lösning är fiskvänligheten. Det har gjorts oberoende tester vilka visar att fisken vandrar igenom denna skruv i stort sett oskadd, på vår hemsida finns rapporter på detta. Hör gärna av er för mera information.

R-CON • Tel 011-311 390 • Fax 011-311 275 www.r-con.se • kenneth@r-con.se • peter@r-con.se

3/2012 förnybar energi

37

VATTENKRAFT

Länsstyrelsen informerar om tillsynen av vattenkraftverk

Länsstyrelsen i Västra Götalands län skickade nyligen ut ett informationsblad till vattenkraftverken i länet där man informerar om de lagar och regler som gäller. Bakgrunden är länsstyrelsens skyldighet att följa upp att kraftverksägarna följer miljölagstiftningen, och inte - exempelvis - börjar bygga om anläggningar och vattenvägar på sätt som kan innebära risk att fällas för miljöbrott.

Vad säger lagstiftningen om arbeten i vatten?  Arbeten i vatten lyder under de bestämmelser som gäller för vattenverksamhet enligt kapitel 11 i miljöbalken.

 Vattenverksamhet är i normalfallet tillstånds- eller anmälningspliktig. Tillstånd söker du hos Mark- och miljödomstolen och anmälan gör du till Länsstyrelsen.

 En vattenanläggning är en anläggning som har kommit till genom vattenverksamhet.

Det kan till exempel vara en damm eller ett vattenkraftverk.  För att få lov att driva ett vattenkraftverk måste du kunna visa att du har ett tillstånd för verksamheten. Ett tillstånd som utfärdats med stöd av äldre lagstiftning än Miljöbalken kan fortfarande vara giltigt. Tillståndet måste kunna uppvisas för Länsstyrelsen vid begäran.

 Underhåll av en vattenanläggning, såsom renovering av luckor, underhåll eller utbyte av turbiner, förstärkningsarbeten på dammkroppen med mera, betraktas också som vattenverksamhet och kan därför kräva tillstånd eller anmälan. Som ägare måste du alltid kontakta Länsstyrelsen i god tid innan du genomför någon form av åtgärd.  I miljöbalken finns hänsynsregler för att begränsa olika verksamheters påverkan på miljön. Hänsynsreglerna gäller utöver villkoren i ditt tillstånd.  Åtgärder vid en vattenkraftsanläggning kan kräva andra tillstånd utöver miljöbalkens bestämmelser för vattenverksamhet.

Det kan till exempel krävas tillstånd enligt plan- och bygglagen och/eller kulturminneslagen.

Påföljder

Att bryta mot bestämmelserna i miljöbalken kan medföra straffansvar enligt kapitel 29 i miljöbalken. Det betyder att du som verksamhetsutövare kan bli åtalad och fälld för miljöbrott om du inte följer de bestämmelser som gäller.

38

förnybar energi 3/2012

Dammsäkerhet

 Du som äger en vattenanläggning är skyldig att underhålla den så att det inte uppstår skador på andra intressen till följd av förändrade vattenförhållanden.

 Som ägare till en dammanläggning är du strikt ansvarig för de ekonomiska konsekvenser som kan bli följden vid ett dammbrott. Bestämmelserna om detta finns i miljöbalkens kapitel 11, paragraf 18.

 Du ska regelbundet kontrollera och dokumentera dammens skick. Du bör till exempel undersöka om det finns läckage genom dammkroppen och säkerställa att det går att manövrera luckorna.

 Det ska finnas väl dokumenterade rutiner för besiktningar och fördjupande undersökningar samt dokumentation av vilka underhållsåtgärder som har vidtagits vid anläggningen.  Du ska bedöma vilka konsekvenser som skulle uppstå uppströms och nedströms din anläggning i händelse av ett dammbrott. De bedömningar du gjort ska vara dokumenterade och kunna lämnas ut om tillsynsmyndigheten begär det.

När ska du kontakta Länsstyrelsen?  Kontakta alltid Länsstyrelsen om du planerar att genomföra underhåll i vatten i anslutning till ditt vattenkraftverk. Det samma gäller om du ska förändra något vid eller i anslutning till din anläggning.

 Du är också välkommen att kontakta oss på Länsstyrelsen om du har andra frågor som rör din verksamhet. Du når våra handläggare genom Länsstyrelsens växel. Be att få tala med den vattenhandläggare som handlägger ärenden i just din kommun.

Egenkontroll

 Du som äger ett vattenkraftverk är skyldig att bedriva så kallad egenkontroll av din verksamhet.  Egenkontrollen innebär att du fortlöpande planerar, kontrollerar och följer upp din verksamhet för att systematiskt minska säkerhetsrisker och miljöpåverkan.

Om t.ex. en dammlucka går sönder gäller det att snabbt informera länsstyrelsen, berätta vad som hänt och vad du tänker göra.

Foto: Gunvor Axelsson

Vattenkraftårets viktigaste konferens

VATTENKRAFT

Vad händer inom Vattenrätten?

För många av oss, vattenrättsjurister, miljöjurister och andra, känns det ibland som om ”hela havet stormar” i fråga om vad som gäller och vilka lagar och regler som ska tillämpas inom vattenrätten. En fråga som ställs av allt fler är: Har politikerna abdikerat? Nästa fråga är: Varför överlämnar de till tjänstemän - oftast inte jurister - att tolka EU-direktiv?

De frågorna - liksom många andra - fick inget svar vid IBC Euroforums arrangemang Vattenrättsdagarna 2012, men de diskuterades livligt.

I Magnus Fröberg arbetade på Naturvårdsverket när EU:s ramdirektiv för vatten, Vattendirektivet, arbetades fram. Själv säger han att han förmodlingen är den i Sverige som läst direktivet flest gånger.

Han har skrivit om Vattendirektivet också bland annat i en skrift med titeln ”Vad innebär miljökvalitetsnormer för vatten för verksamhets utövare?” Där pekar han ut ett problem som de flesta kraftverksägare som sökt tillstånd de senaste åren alltför väl känner igen:

”Då vattenmyndigheten och övriga myndigheters resurser är begränsade finns en uppenbar risk att de i samband med tillståndsprövningar kommer att försöka ställa krav på verksamhetsutövarna att genomföra miljöundersökningar och redovisa uppgifter som egentligen inte behövs vid tillståndsprövningen, utan vars syfte Anders Skarstedt, Hav- och Vattenprimärt kommer att vara att uppfylla Sveriges förpliktelser att myndigheten, talade om egenkontroll karakterisera och övervaka landets vattenförekomster. Avsikten är och tillsyn av vattenverksamheter inte att verksamhetsutövare vid en tillståndsprövning ska tillhandahålla ett allmänt underlag för bedömningen av vattenkvaliteten i en vattenförekomst, eller redogöra för det allmänna behovet av åtgärder för att följa miljökvalitetsnormer för vatten överlag.”

Under vattenrättsdagarna jämförde han bland annat direktivets miljömål och de svenska miljökvalitetsnormerna, MKN,

Magnus Fröberg och flera av deltagarna diskuterade kring bestämmelserna om de möjligheter till lägre krav, längre tid och utpekande av kraftigt modifierade och konstgjorda vattenförekomster som vattendirektivet ger möjlighet till. Den möjligheten utnyttjas tyvärr i alldeles för låg grad, vilket kan hota farmför allt den småskaliga vattenkraften.

Text och bild: Gunvor Axelsson

Agnes Larfeldt Alvén, advokat och partner Setterwalls Advokatbyrå, talade på temat Vattenrätt - gammalt möter nytt

Över 120 kontrollutrustningar levererade • Kontrollutrustningar till stora vattenkraftprojekt – även totalentreprenader • Kontrollutrustningar till generatorer under 200 kW – IETV micro

• Fjärrstyrningar och serverlösningar för vind- och vattenkraft Maximal drifttid, trygghet och oberoende med rätt lösning.

Tel: 0321-531901 Magnus Fröberg, Fröberg & Lundholm advokatbyrå, reflekterade kring frågan: Vilka krav ställer ramdirektivet för vatten på vattenkraften?

3/2012 förnybar energi

39

VATTENKRAFT

Vattenkraftkurs i Nässjö i mars Frågorna kring vattenkraften blir allt fler och allt fler myndigheter och organisationer visar intresse för de småskaliga vattenkraftverken.

Det har blivit allt svårare att få tillstånd, även för åtgärder som borde anses klart positiva, som exempelvis, omprövningar eller tillståndsansökningar där någon vill bygga ett omlöp eller ändra vattenföringen så att mer vatten går i huvudfåran.

Många av SVAF:s medlemmar är mycket positiva till insatser för miljön, men samtidigt starkt tveksamma till tillståndsprocesser.

Att vattenkraften behövs blir allt tydligare:

• Klimatpåverkande utsläpp, den globala uppvärmningen och nya rön/rapporter om det överställda miljöproblemets tempo och allvar.

• Den alltmer utbredda förståelsen av prblemet och viljan att lösa det.

• Det allvarliga förhållandet att vårt globalt ökande nyttjande av energi alltjämt huvudsakligen baseras på fossil förbränning.

• Insikten om att nukleärt baserad energ i såvitt idag är känt inte är en uthållig lösning.

• Insikten att talet om elöverskott är falskt så länge man för ett cirkelresonemang och alltjämt räknar in den energi som utgör problemet (främst den fossila) och som därför måste fasas ut.

• Det goda förhållandet att den effektivaste energibäraren, el, med känd teknik låter sig transporteras i samverkande nät och därmed möjliggör att regioner med goda förutsättningar att förnybart generera el kan hjälpa regioner med motsatta förusättningar.

• Slutsatsen att all förnybar energi behövs.

• Sveriges geografi, klimat, demografi och historia gör vårt land rikt på vattenkraft.

• Vattenkraften är gammal och till väsentlig del ”tillkommen” då kunskaper, prioriteringar och regelverk var annorlunda än idag.

• Många kraftverk har därför rättigheter och tillstånd från en tid då synsätt och priorteringar delvis skiljde sig från dagens, och där lokal miljöhänsyn annorlunda än dagens.

• Många kraftverk bidrar inte bara till en levande landsbygd utan har också i hög grad en kulturminnesbevarande och pedagogisk roll.

Inom SVAF har vi mot ovanstående bakgrund börjat jobba med ett utbildningsprogram som skall förstärka respekten för ovanstående och det goda samspel mellan myndigheter och verksamhetsutövare som vi tror är nödvändigt för att få fart på händelseutvecklingen i såväl tillstånds- och traditionella miljöfrågor som i överställd fråga om klimat/genuint förnybar energi. Vi tror att vi har åtskillig kunskap att ge både myndigheter och verksamhetsutövare samt att myndigheterna har åtskillig kunskap att ge oss.

Välkomna på kurs! Lars Rosén

Grundkurs Vattenkraft Plats: Hotell Högland, Nässjö 5-7 mars 2013 Kursansvarig: Christer Söderberg Dag 1 : Vattenrätt

• • • •

Äldre tillstånd – vad gäller?

Att göra anmälan eller söka tillstånd, Att ansöka om omprövning, Att undvik att begå miljöbrott

Dag 2: Om vattenkraften och tekniken

• • • • • • • •

Vattenkraftens historia och utveckling Det nordiska energisystemet Vattenkraftens roll i energisystemet – klimataspekter Från generator till transformator Generatorer, styr- och reglerutrustning, nätanslutning Turbiner, övrig mekanisk utrustning Drift och underhåll, driftskostnader Studiebesök hos turbintillverkare

Dag 3 Om vatten, ekonomi och försäkringar

• • • • • • 40

förnybar energi 3/2012

Hydrologi Ekonomi Vattenvägar – Dammar Vattenkraftens försäkringsfrågor Vattenkraftens miljöfrågor Frågestund

VINDKRAFT

Bo Henrik Karlsson:

En mindre prototyp med villavinds koncept under testkörning.

Vindkraft i trädgården?

Villavind AB är ett nystartat företag som utvecklar ett bygglovsbefriat vertikalt vindkraftverk anpassat för svensk miljö.

Hur började detta?

För 2 år sedan var jag pappaledig och letade efter möjligheter att minska elräkningen och då jag bor i Skåne nära havet på slätten verkade vindkraft som en bra lösning. Jag letade men alla verk som fanns på marknaden roterade väldigt fort, hade för höga ljudvärden och hade alldeles för lång återbetalningstid. Samtidigt som jag letade ändrades plan- och bygglagen, det blev tillåtet med en tre meters rotor istället för bara två meter i diameter. Då jag inte hittade något verk som var anpassat för användning i trädgården så tänkte jag att jag bygger ett själv, det kan väl inte vara så svårt…

Så här två år senare så börjar jag se slutet på början. Jag började testa med plywood och plastfilm på ett verk jag placerade på marken. Det snurrade bra och man kunde gå in och ställa sig i detta verk. Men jag märkte att det var bara hastighet ingen kraft. Jag är tillräckligt gammal för att ha cyklat med en dynamo och för mig så gick detta inte ihop. Samtidigt skulle jag sätta upp nya hängrännor på hönshuset, vi har en tupp - Lucky Luke och 6 höns. Hängrännorna fick en helt ny funktion!

Jag placerade dem som en främre krok på turbinbladen och helt plötsligt blev man väldigt yr när man gick in i vindtur-

binen en viss förlust i hastigheten märktes men kraften som genererades var mycket starkare. Efter detta resultat ritade jag ett mer anpassat turbinblad som jag tog med till Lunds Tekniska Högskola (LTH - Strömningsteknik) där vi testade konceptet i deras simuleringsprogram och värdena vi fick fram var så bra så att jag skickade in en patentansökan på turbinbladet.

Så nu är jag en bit på väg. Men problemet var nu, hur hittar man en generator som klarar stor kraft men med låg rotationshastighet? Svaret på detta är att det gör man inte. Generatorer vill ha hög hastighet. Så jag tillverkade en egen permanentmagnet (Neodym) generator som fungerar men är underdimensionerad.

Genom kontakter på LTH blev jag kontaktad av Mats Ohlsson VD för EXAMEC i Tomelilla som var intresserade av att tillverka generatorer. Eftersom EXAMEC tillverkar stora maskiner med fem tusendelsmillimeters precision tyckte jag att de var helt rätt. Genom tillväxtverket fick vi del av halvapriset kapital för företag.

Vilket innebär att jag har en rejäl budget att ta fram en helt ny sorts generator och förhoppningsvis utan permanentmagneter! Arbetet utförs tillsammans med LTH, Mats Alaküla och Avo Reinap som står för specifikationer och EXAMEC för design.

Var är vi nu?

I dagarna är det dags att sätta upp den ”produktifierade” prototypen där jag använder mig av material och dimensioner som kommer att finnas i den försäljningsklara produkten. Den nya sortens generator kommer att basera sig på de resultat som kommer ifrån de nya turbinbladen som är 5 meter långa. Med dessa borde det vara möjligt att få ut flera tusen kWh per år om man använder en generator som har en maxeffekt på över 3,5 kW, jag hoppas att vi kan tillverka en på 4-5 kW så att man kan utnyttja de högre vindhastigheterna också. Jag återkommer med produktionen efter testkörning.

Karaktären på turbinbladen är att de roterar mycket långsammare än konventionella turbinblad men genererar mer kraft. Maxrotationshastigheten kommer att ligga romt 70 varv per minut. Ett konventionellt vertikalt verk med tre meters diameter har en rotationshastighet på 300-400 varv i minuten och jag tror att väldigt få konsumenter vill ha ett sådant verk i sin trädgård. Sjuttio varv i minuten är mer hanterbart.

3/2012 förnybar energi

41

Lång kö till statligt stöd för solceller

SERO - BIBLIOTEKET Bygg upp Ditt energibibliotek och se till att de skolor och bibliotek Du känner till också skaffar in följande litteratur:

NYHETER SVERIGE

Intresset för att själv tillverka el med hjälp av solceller har formligen exploderat i Sverige. När regeringen nu föreslår att det statliga stödet till solceller ska förlängas i fyra år, så finns redan en kö på mer än tusen ansökningar. Och dessutom kommer det att finnas mindre pengar än tidigare att fördela.

Solcellsprofeten fick årets blåslampa Miljöaktivisten och egen el-profeten Johan Ehrenberg har tilldelats det prestigefulla konsumentpriset Blåslampan för att har satt fart på intresset för egen el. Han har haft god hjälp av de stadigt fallande priserna på solceller.

Vattenkraften på väg mot nytt rekord 2012 ser ut att bli ett rekordår för svensk vattenkraft. Blir det en fortsatt blöt höst kan det gamla produktionsrekordet från 2001 på 78,4 TWh komma att slås, konstaterar Svensk Energi.

Medlemspris

Ord pris

Förnybar energi av Göran Sidén – Boken ger en utmärkt genomgång av alla förnybara energiformer, hur de fungerar och vad de ger. Rikt illustrerad 256 sid. 2009

400 kr

450 kr

Hampa till bränsle, fiber och olja – en liten handbok av Sven Bernesson 60 sid hft Boken ger basfakta om odling av hampa från sådd till skörd samt beskriver problem som behöver lösas. 2006

120 kr

140 kr

Raps till motorbränsle från fält till motor - en liten handbok av Sven Bernesson Beskriver hela kedjan från odlingsteknik, kallpressning av olja i olika skala samt hur den kan användas direkt om dieselmotorn kompletteras med förvärmning och möjlighet att växla mellan diesel som startbränsle och rapsolja. Även omförestring av rapsolja behandlas ingående.

80 sidor. Rikt illustrerad. 2005

150 kr

200 kr

Vätgas och bränsleceller – Ny energi för världen, Dougald Macfie 144 sid. Illustrerad, fyrfärg

210 kr

228 kr

Vindkraft i teori och praktik, 400 s, ny utgåva, av Tore Wizelius Boken ger en heltäckande bild av nästan allt om vindkraft.

Teknik, miljö, ekonomi och projektering

400 kr

480 kr

Vindkraft på lantbruk – en handbok av Tore Wizelius och Gunilla Britse, 72 sid. Teori om vindkraft, erfarenheter och praktiska råd. 2006

150 kr

225 kr

VIND, del 1, Tore Wizelius/Olof Karlsson Innehåller en grundkurs om vindkraft. 1992

60 kr

100 kr

Vindkraft i Sverige, teknik och tillämpningar (hft), Peter Claeson (Grundbok för alla självbyggare av vindkraft. Teoridelen är allmängiltig för vindkraft och nyttig läsning för den som vill tränga djupare in i hur vindkraftverk verkligen fungerar.) 1987

200 kr

230 kr

Små Vattenkraftverk En handbok om Projektering, Konstruktion och drift av små vattenkraftverk framtagen av SVAF, 100 sid. rikt illustrerad A-4 format

170 kr

212 kr

Små vattenkraftverk – en handbok på CD Översättning från engelska av en mer avancerad handbok om småskalig vattenkraft

80 kr

80 kr

100 kr

140 kr

ÖLÄNDSK NATUR av Dagmar Lundegårdh 1994, 145 sid.

En utmärkt guide till Ölands flora, fauna och geologi

Moms ingår men porto och emballage tillkommer på priser enl. ovan SERO, Box 57, 731 22 Köping, Tel 0221 - 824 22, Fax 0221-825 22 E-post: info@sero.se

 

Flyttat? 

42

förnybar energi 3/2012



… ändrat e-postadress, telefonnummer eller andra kontaktuppgifter? Glöm inte att meddela kansliet.

Tidning och annan info kommer då i rätt brevlåda och vi sparar både tid och pengar.

…… ändrat e-postadress, telefonnummer eller andra kontaktuppgifter? Glöm inte att meddela kansliet.Tidning och annan info

SERO

ÖVRIGA FÖRENINGAR

Sveriges Energiföreningars Riksorganisation Box 57 • 731 22 KÖPING Besöksadress: Nibblesbackevägen 19, 2 tr.

Tel. 0221-824 22 • Fax 0221-825 22 E-post: info@sero.se • Hemsida: www.sero.se Ordförande: Göran Bryntse Tel. 023– 301 61 • 070-621 71 96 E-post: goran.bryntse@falubo.se Kansli: Birgit Ek • E -post: info@sero.se Medlemsavgift: 350 kr, familjemedlem på samma adress 50 kr. BG 8298481 • PG 6 78 57-3

Svensk Vattenkraftförening Box 57 • 731 22 KÖPING Besöksadress: Nibblesbackevägen 19, 2 tr.

Tel. 0221-824 22 • Fax 0221-825 22 E-post: info@svenskvattenkraft.se Hemsida: www.svenskvattenkraft.se Ordförande: Lars Rosén • Tel.070- 229 47 76 E-post: lars.rosen@svenskvattenkraft.se Kansli: Birgit Ek • E -post: birgit.ek@svenskvattenkraft.se Medlemsavgift: 300 kr, för kraftverksägare tillkommer en momspliktig, avdragsgill serviceavgift på 0.29 öre per kWh medelårsproduktion. För branschföretag är serviceavgiften 1 000 kr, BG 829-8481 • PG 6 78 57-3

SERO Service AB Box 57 • 731 22 KÖPING VD: Peter Danielsson • Tel. 0550-137 61 E-post: peter.danielsson.sero@kristinehamn.mail.telia.com Bolaget ägs av SERO Bioenergi: Kurt Hansson • Tel. 0224-106 33 E-post: kurt.hansson@gasilage.se Energieffektivisering: Göran Bryntse Tel. 023– 301 61 • 070-621 71 96 E-post: goran.bryntse@falubo.se Solenergi: Leif Göransson • Tel.019-224 187 E-post: sol.teknik.leif@swipnet.se

Kraftverksförsäkringen Roland Davidsson, Sv. Vattenkraftförening Tel. 0495-104 39 • 070-678 91 39 E-post: roland.davidsson@svenskvattenkraft.se Anders Orebrandt, Marsh Tel. 08-412 42 88 E-post: anders.orebrandt@marsh.com Hallands Vattenkraftförening Gunnar Olofsson • Tel. 0325 – 621 122 E –post: olofsson.reaskal@telia.com

Medlemsavgiften för dessa sektioner är 50 kr plus avgift till SERO, betalas till SERO

Smålands Vattenkraftförening Jan Johansson • Tel. 0370- 971 47 E-post: jan.skogsstrom@telia.com

Lokala energiföreningar anslutna till SERO

Värmland/Dalslands Vattenkraftförening Christer Hedberg • Tel. 0570 – 521 51 christer.hedberg@lernia.com

Dala Energiförening: Dennis Adås • Tel. 023-296 85 E-post: dennis.adas@hotmail.se Medlemsavgift: 200 kr • PG 434 43-3 Närkes Energiförening: Leif Pettersson Tel. 0582-660 198 • E-post: marka@telia.com Medlemsavgift: 250 kr • PG 34 78 92-2 Södermanlands Energiförening: Lars Besterman Tel. 070-333 80 48 E-post: larsbesterman@hotmail.com Medlemsavgift: 250 kr • PG 34 78 92-2 Västmanlands Energiförening: Stefan Springmann Tel. 0220– 173 01 • E-post: springmann@spray.se Medlemsavgift: 250 kr • PG 435 73 54-2 Värmlands Energi- och Vindkraftförening Anders Björbole • Tel.054-525 373 E-post: bjorbole@telia.com Medlemsavgift: 250 kr • PG 191 15 22-9 Energi på lantgård i Sverige Mats Olsson • Tel. 044-913 94 • 070-879 13 94 E-post: mats@vangaplantor.se Medlemsavgift 400 kr • BG 5618-7875 Förnybar Energi & Energieffektivisering Vår medlemstidning som ges ut av SERO i samarbete med Svensk Vattenkraftförening Box 57 • 731 22 KÖPING E –post: redaktionen@fornybarenergi.nu Redaktör: Olof Karlsson Vretlundavägen 36 • 731 33 KÖPING Tel. 0221-197 65 • 070 - 285 19 88 E-post: karlsson.sero@koping.net

ADRESSER

ADRESSER

Svensk Vindkraftförening Danska gatan 12 • 441 56 ALINGSÅS Tel. 0322- 933 40 • E-post: info@svensk-vindkraft.org www.svensk-vindkraft.org Ordförande: Fredrik Lindahl • Tel. 040-159 415 E-post: fredrik@slitevind.se Kanslist och redaktör för Svensk Vindkrafttidning: Örjan Hedblom Medlemsavgift: inkl. SERO 525 kr, enbart SVIF 375 kr.

För kraftverksägare tillkommer en momspliktig, avdragsgill serviceavgift på 3.75 kr per installerade kW, dock högst 25 000 kr.

Förnybar Energi Sverige AB Box 57 • 731 22 KÖPING VD: Jan-Åke Jacobson Tel. 070-640 57 59 E-post: jan-ake.jacobson@telia.com Bolaget ägs till lika delar av SERO, SVAF och SVIF Elbil Sverige Magnus Johansson Magnus.Johansson@elbilsverige.se +46 70 415 5344 Gärdhems-Lunden Björkelund 1 461 92 TROLLHÄTTAN

3/2012 förnybar energi

43

Returadress Sero, Box 57 731 22 KÖPING

ELDA INTE FÖR KRÅKORNA! Nästa nummer:

TEMA ENERGIEFFEKTIVISERING

Manusstopp 1 mars

redaktionen@fornybarenergi.nu

Annonsstopp 10 mars

Annonsbokning: Tel 0221-824 22 annons@fornybarenergi.nu

SERO

årsstämma lördagen 27 april 2013 Högskolan i Halmstad

Tillsammans med S V I F , S VA F och flera andra energiföreningar arrangerar vi två fullmatade energidagar 25–26 april med seminarier, utställningar, studiebesök och andra trevligheter inom ramen för GodaKrafter. Lördag avslutar vi med årsmöten och egna överläggningar.

Medlemmar deltar till rabatterat pris!

Välkomna!

Gott Nytt År med GodaKrafter!

8 LÄS MER – FÖLJ UTVECKLINGEN: www.godakrafter.se GodaKrafter – Sveriges energiföreningar i samarbete för en attraktiv arena för information, lärande och erfarenhetsutbyte.