att bebo Bromma flygfält by Niklas Lindelöw

att bebo Bromma flygfĂ¤lt

Niklas LindelĂśw Examensprogram 2017 Stud 5813 Kandidatprogram for Kunst og Arkitektur Institut for Bygningskunt og Kultur Vejleder Anders Abraham Kunstakademiets Arkitektskole KADK

INNEHÅLL

5. Introduktion

Flygplatsens rum

12. Residuum

18. Problemställning 20. Idé 22. Metod 23. Inlämningsform

27. Litteratur

Ett vidsträckt fält traverserat av spår i form av väldiga asfaltsstripor, i ett korsfält av intressekonflikter. En plats som, om frigjord från sin funktion som flygplats har möjlighet att tillföra staden en allmänning där den dominerande impulsen att programmera och kategorisera rum satts ur spel. Ett gemensamt, strategiskt placerat obestämt rum som kontext för boendeformer.

INTRODUKTION

Jag vill undersöka hur man kan förlänga varaktigheten i staden av kvarlämnade, odefinierade, offentliga rum med hjälp av arkitektur. Arkitektur är i sin natur strukturerande och kontrollerande; går det med hjälp av den planlagda arkitekturen att värna om de oplanlagda rummen? Projektet går ut på att formge boendetyper, som i samspel med ett tidigare flygfält och de sociala processer som kan tänkas utspelas där, fasthåller fältet som kvarlämnat frirum. Kan staden växa runt ett tomrum?

Garden Crater. London

Brommas flygfält behandlas som kontext för utvecklingen av boendetyper mellan urbanitet och fält. Fältets rumsliga egenskaper och dess status som residualt intagbart rum blir drivande för byggnadernas rumsliga karaktär och organisering.

FLYGPLATSENS RUM

En flygplats är ett väntrum och en nod som tillhör ett transnationellt nätverk i förbindelse med andra liknande platser världen över. I förhållande till sin närmaste omgivning är den en icke-plats som i sig själv inte kvalificerar som mål, men snarare anhalt på väg bort eller vidare. Som rum i staden är den hermetiskt tillsluten, som terminal är den uppkopplad, flygplatsen upprättar en limbo mellan tillträde och avvisande.

Landskapet kring Bromma flygplats består av småkuperad skärgårdsterräng med skogstäckta kullar och lertäckta dalar. Berggrunden har slipats och repats till rundhällar av inlandsisen. Denna har även efterlämnat moränvallar i stråk längs israndens tillbakadragande kant från öst till väst, ett par meter höga, tiotal meter breda och hundratal meter långa. I anslutning till dessa ligger ansamlingar av kantiga stenblock, ett par meter i genomskärning. I dalen där flygfältet ligger idag fanns även lager av spår efter tidigare brukare i form av gravhögar, stenformationer och förhistoriska bosättningar. För att göra plats för flygplatsen inför dess öppning 1936 utraderades istids- och kulturlandskapet till tabula rasa. Hela ytan har omlagts med ett schaktningsdjup på mellan 0,3 och 3,5 meter och utfyllning mellan 0 och 2 meter. 122 000 m3 bergmaterial bortsprängdes, en tredjedel av denna stenmassa krossades till makadam och fick lägga grund för de fyra hårdpackade landningsbanorna, arrangerade i en förskjuten korsform. Idag står en landningsbana, utvidgad till 1668 meter, kvar i bruk. Platsens geologiska och kulturhistoriska identiteten utraderades och ersattes av flygplatsens internationell identitet.

1930

FLYGPLATSENS RUM

Fältet är V-format i sitt snitt som når sina högsta punkter i landningsbanans respektive ändor. Inifrån fältet upplevs inte kanten, och ett naturligt avstånd skapas till staden, du befinner dig i ett grunt fat av gräs- och asfaltsfält med en höjdskillnad på cirka 7 meter. Området är attraktionsbefriat i förståelsen att där inte finns några punktmonument eller andra klara sevärdheter den karakteriseras av dess vidsträckthet och tomhet.

Flygplatsen ligger i ett spänningsfält mellan disparat sammansatta områden; villaträdgårdsstad, småskalig industri, big-box-shopping, lamellhusbebyggelse, golfbana, kolonilotter i en del av staden som utpekats för omvandling till blandad stadsbebyggelse genom framförallt bostäder, ett område mellan Stockholms västra förorter och innerstaden, mellan stagnation och exploatering, rik och fattig. Projektet utgår ifrån det fiktiva scenariot att flygplatsen nedläggs år 2022 och öppnas upp för allmänheten.

Bromma flygplats schemalades för nedläggning år 2022 av Stockholms politiker. Regeringen rev upp beslutet och sköt fram nedläggningen till 2038. De lokala politikerna vill utvidga staden och undgå bullerstörningar medan de nationella betonar vikten av innerstadsflygplatsen för affärslivet och direktlinjen till Bryssel, trots 20 minuter i tåg mellan Stockholm Central och den betydligt mer kapacitetsstarka Arlanda flygplats.

2017

RESIDUUM

Stadens rum organiseras traditionellt uppifrån och ned. Efter en tid skiftar behov, rum förlorar sina designerade funktioner, och lämnas därmed öppna att intas av andra användningar, enligt andra logiker än dem som ursprungligen genererat dem. Dessa förbisedda rum, fyller en funktion i sin öppenhet. Rummen är inte längre tydligt definierade och fungerar som mellanrum i en annars i hög grad planlagd stad.

satts ur spel, och de har därmed möjlighet att förutsättningslöst uppstå ur de aktiviteter och sociala sammanslutningar som utspelas på plats, samt utifrån sin position i marginalen influera samhällets och stadens sammansättning i stort. Den tyske arkitekten Phillip Oswalt redogör i On Tempelhofer Feld1 för hur Berlins efterlämnade rum framförallt under 80- och 90-talen intogs av mindre sammanslutningar och användes till bl.a. informella trädgårdar, trailercamp, marknader, sport och annan form av rekreation, vilket i förlängningen har lett till att nya livsstilar och idéer tagit form, och influerat hela stadens kulturella och sociala sammansättning.2 Flera av dessa platser har blivit till supermarkets, traditionella parker eller bostäder. Kenny Cupers varnar för att betrakta dessa platser med nostalgi, och anser snarare att de bör betraktas som passerande stunder i en stads liv.2 En arkitektur i samspel med dessa rum behöver därför vara flexibel och sensibel inför dessa skiften, snarare än att obstinat preservera rummen för all framtid.

De fungerar dels som konkreta rum som kan tas i besittning, men även som ett mentalt möjlighetsrum, vilket pekar ut ett utanför, bortom det intentionella. De har därmed betydelse för ett samfund som helhet då deras närvaro i stadsrummet pekar på att passformen mellan intention och vad som realiseras inte helt överensstämmer - det återstår ett visst förhandlingsrum. Detta är platser som undsluppit det organiserade offentliga rummet och tidens begränsningar, och har därför potential att fungera som katalysatorer för alternativa sätt att agera i det offentliga. I dessa platser har de identiteter som på förhand projicerats

Benjamin Deboosere, Wouter De Raeve (red.). On Tempelhofer Feld s 27 2 ibid. s s 82 1

Child’s bed/Bench. Donald Judd En plan yta i trä på fyra ben 43 cm över marken som ser ut som ett bord, har en matta som betecknar golv, samtidigt som dess höjd antyder att den ska sittas på. Judds möbler är mångtydiga, undslipper definition, men är samtidigt bekanta.

1936

2014

Landskap 1936

4. 2. 8.

1:1500 1.

Terminalbyggnader

Öppnad 1936

Station tvärbanan

Landningsbanans längd

Trädgårdsstad

Areal

4. Industristad 5.

Blandad bebyggelse - framtida förtätning

Hangarområde

Big-box shopping

8. Kolonilotter

1668 m

PROBLEMSTÄLLNING

Om de odefinierade rummen försvinner hotas stadens dynamiska förhållande mellan det planlagda och det obestämda. Om de marginella mellanrummen omedelbart fylls, minskas möjligheten för att kliva ur förväntade beteenden och därmed möjligheten för den enskilde att påverka tillvaron i, och utformningen av det offentliga rummet.

Ett enormt tomrum håller på att öppnas upp genom nedläggningen av ett flygfält. Potentiellt ett i vilket människor kan uppleva att de överträder en gräns till något annat; ett rum i transit, där man är på väg mot det främmande. Denna potential förväntas omedelbart och effektivt exploateras då marken är av stort värde.3

”En utgångspunkt vid allt byggande är att utnyttja marken effektivt. I många delar av Stockholm finns en stor potential i ytor som i dag är lågt utnyttjade. Mark som tidigare har ansetts vara svårutnyttjad har med det stora bostadsbehovet fått ett högre värde och skapar i dag stora möjligheter för stadsbyggandet.” Översiktsplan för Stockholm: Samrådsförslag. s 28 3

2 1

Stockholm central

Bromma flygplats

Arlanda flygplats

IDÉ

Idén går ut på att arbeta med boendet i dess interaktion med ett kvarlämnat rum, för att fasthålla detta som offentligt, obestämt, och som en oexploaterad potential i staden. Syftet är att undersöka gränsdragningen mellan det planlagda och det obestämda, mellan de offentliga och det privata. Jag betraktar boendet och restrummet som två tillstånd som influerar varandra.

hur de organiserats och producerats sätter en grundläggande ram om vår tillvaro. Vilka typer av boendeformer kan födas ur det residuala flygfältet? En serie boendetyper ritas utifrån en gradvis övergång mellan urbanitet och fält. Fältet ger något av sin lösa passform och intagbara miljö till boendet, och boendet ger närvaro och något av fritidens rytm till fältet. Den nya bebyggelsen etablerar en tröghet i utvecklingen av stadens bostadsbestånd som en motpol till det effektiva byggandet.

Flygfältet betraktas utifrån två stadier: - dess geologiska förhistoria - dess nuvarande tillstånd som utslätat transnationellt rum.

I Less is Enough spårar Aureli minimalismens och det asketiska levernet ifrån klostret, genom Mies och vidare till dagens minimalistiska design som exklusiv statussymbol. Han ställer sig frågan om det sparsamma fortfarande kan betraktas som ett sätt att ta kontroll. Han kommer till slutsatsen att snarare än genom det gränslösa eller det avskalade, är det genom upprättandet av andra regler än de allmänt gällande, och genom hur man organiserar sitt liv, bland annat genom dess fysiska inramning, man skapar mental distans.4

1. Öppna fältet Projektet arbetar utifrån ett fiktivt scenario där Bromma flygfält öppnas upp som ett offentligt rum vid flygplatsens nedläggning, medan blandad stadsbebyggelse tillåts växa från sydöst runt klippan vid terminalbyggnaderna, och vidare mot nordväst. Kan staden växa runt ett tomrum? Invånarna ges möjligheten att tillsynes inkräkta i ett tidigare otillgängligt transnationellt rum, ta det i bruk och därmed passera från det bekanta till det främmande.

Kan korsningen mellan rest-rummets lösare logik och de privata rummen i fältet resultera i andra sätt att organisera livsramar?

2. Bebo fältet Boendet är de rum i vilka vi spenderar mest av vår tid, vi formar det och det formar oss, 4

Pier Vittorio Aureli. Less is Enough

Wagon Station Encampment. Andrea Zittel Cellules d’habitation - Cell 5 (Frankfurt). Absalon Absalon

och

Andrea

Zittels

konstnärskap

arbetar

genomgående med att inrätta begränsningar i den miljö de både bebor, och arbetar i. De organiserar boendet med syftet att upprätta regler som de därmed tvingas strukturera sitt liv och sin tid utifrån.

METOD

Förslaget sträcker sig mellan ett inledande helhetsgrepp och arkitektoniska nedslag i

sprungna ur de egenskaper och stämningar som identifieras i fältet, lokalt och som helhet – det upprättas en dialog mellan det planlagda och det residuala rummet. Hur kan arkitekturen i det efterlämnade rummet organiseras och vilka rumsligheter genererar det?

fältet. Jag arbetar växelvis i de båda skalorna. Helhetsgrepp Fältet möter idag sin omgivning i form av olika trösklar. Med utgångspunkt i de på förhand existerande trösklarna; hur fältet avgränsas och interagerar med omgivningarna, tar jag ställning till på vilka sätt fältet överträds och låter detta vara formgivande betingelser för utformningen av de rum som växer längs dess kant.

Vägledande frågeställningar Hur möter nedslagen marken? Vilken grad av permanens/impermanens signalerar de? Hur organiseras de interiört i det släta rummet? Hur medierar de mellan frirummet och det privata? Ingreppen bör vara av en storlek och av en sådan karaktär att de inte kväver rummets efterlämnade karaktär. Går det med hjälp av den planlagda arkitekturen att värna om de oplanlagda rummen?

Arkitektoniska nedslag Ett utsnitt av fältet utväljs och häri formger jag en serie boendetyper som jag efterhand tar ställning till hur de bebos. Är de stipendiatbostäder? Hyresrätter? Gäststugor? Arkitekturen befinner sig på en graderad skala mellan ett urbant organiserat rum och det landskapliga tillståndet i fältet. Jag arbetar inledningsvis med rummen i gränslandet mellan staden och fältet som konsekvenser av fältets trösklar. Succesivt arbetar jag inåt fältet för att undersöka hur nedslag däri kan etableras som rum

INLÄMNINGSFORM

Helhetsgrepp Situationsplan med trösklar och arkitektoniska nedslag 1:2000 Landskapssnitt 1:500 Landskapsmodell 1:500

Arkitektoniska nedslag Plan-, snitt- och fasadritningar 1:100 Modeller 1:100 Processuella teckningar, fotografier, skriftliga överväganden, kollage

Materialet är vägledande och kan ändras beroende av projektets utveckling

Trรถsklar

Laserskanning frรฅn flygplan รถver Stockholm

Fotografier januari 2017

LITTERATUR

Aureli Pier Vittorio. Less is Enough Moskva, Strelka Press 2013 Cupers Kenny, Miessen Markus. Spaces of Uncertainty Deboosere Benjamin, De Raeve Wouter (red.). On Tempelhofer Feld Spector Books, Leipzig 2016 Mogert Roger (red.) Stadsbyggnadskontoret. Översiktsplan Stockholm: Samrådsförslag 2016 Scoccimarro Antonio (red.). Andrea Zittel Between Art and Life Florence, Mousse publishing 2010 Stockholms stads flyghamnsstyrelse. Bromma Flygplats: Beskrivning av dess tillkomst och utbyggnad Beckmans Boktryckeri, Stockholm, 1936.

Upp genom luften Reklamfilm för Bromma flygfält. 1936

Det var en märkesdag i det svenska flygets historia när bromma flygplats öppnades (...) Stockholm flyttades med ens en bra bit närmare kontinenten. Fyra timmar till Berlin, sju timmar till Paris och London.