Niklas Lindelรถw Portfolio
-
2017
Innehåll
s6
Att bebo Bromma flygfält Examensprojekt, 2017 / Kunstakademiets Arkitektskole, Köpenhamn / Vägledare Anders Abraham
s 26
En paviljongstruktur på Dokøen Termin 8, 2016 / Kunstakademiets Arkitektskole, Köpenhamn / Vägledare Steen Høyer, Peter Møller Rasmussen
s 38
Studium för kroppsligt uttryck - ett annex till Dansehallerne Kandidatprojekt, 2014 / Kunstakademiets Arkitektskole, Köpenhamn / Kursansvarig Cort Ross Dinesen
s 50
Vanmakt, Gestaltningsprocess och prototyp Termin 3, 2012 / Lunds Universitet, Arkitektur / Kursansvarig Abelardo Gonzalez
s 52
Tillbyggnad fritidshus 2012 / Väddö, Roslagen
s 54
Poetik termin 7 - 9 2015 - 2016 / Kunstakademiets Arkitektskole, Köpenhamn / Vägledare Filippa Berglund, Martin Søborg
Niklas Lindelöw 19890114 +45 5382 8860 nlindelow@gmail.com Bregnerødgade 11, 4. tv 2200 København N
4
CV
Utbildning 2015 – 2017 2013 – 2014 2012 2010 – 2012
Cand.arch. avd. Konst och Arkitektur, Kunstakademiets Arkitektskole, Köpenhamn 120 ECTS B.arch. avd. 6, Kunstakademiets Arkitektskole, Köpenhamn, 60 ECTS Konstvetenskap, Stockholms Universitet, 30 ECTS Kandidatstudier i arkitektur, Ateljé X, Lunds Universitet, 120 ECTS
Anställningar 2015 – 2016 2015 2014
Studentmedhjälpare, Christensen & Co, Köpenhamn, 12 månader Praktikant, Christensen & Co, Köpenhamn, 6 månader Praktikant, KATOxVictoria, Köpenhamn, 6 månader
Frilansuppdrag 2016 2016 2015 2015 2015 2013 2012
3D-modellering och förberedelse för fräsning av lekskulpturer för konstnär Johan Ström 3D-modellering och skissering till offentlig konst i Mariager för konstnär Thomas Lindvig Ritningar och skissering till utställningsarkitektur på Kulturen i Lund för konstnär Torbjörn Berg Ritningar och skissering till lekskulptur i Nacka kommun för konstnär Torbjörn Berg 3D-skanning av installationen Good Times & Nocturnal News #3, TRUST Copenhagen Art Festival för konstnärer Carl Palm och Egle Kulbokaite Utformning av utbyggnad sommarstuga på Alnön utanför Sundsvall Utformning av utbyggnad sommarstuga i Grisslehamn, Väddö
Utställningar och publikationer 2017 2014 – 2015 2012
Baren, installation baserad på Köpenhamns värdshus, som inramning för musikfestivalen Figura Festspiele 2017, Bygningskulturens Hus, Köpenhamn. Femteårsstuderande på avdelningen för Konst och Arkitektur. Illustrationer i tidskriften Ordkonst Stolen Vanmakt, Stockholm Furniture and Light Fair
Programvara Adobe Photoshop, Illustrator, InDesign, AutoCad, Rhino 3D, SketchUp, Cinema 4D, V-Ray, Velux Daylight Visualizer, Microsoft Office, Excel
5
1936
2017
Att bebo Bromma flygfält Examensprojekt, 2017 / Kunstakademiets Arkitektskole, Köpenhamn / Vägledare Anders Abraham Projektet söker ett ömsesidigt utbyte mellan boendets arkitektur och ett postinfrastrukturellt landskap; ett flygfält under avveckling, genom att framkalla fältet som ett tillgängligt landskapsrum i staden och låta dess rumsliga kvaliteter influera boendet. Fältet blir ett demokratiskt tomrum som formar omkringliggande framväxande stadsdelar. Uppgiften tillgrips i två skalor; ett landskapligt helhetsgrepp ett byggnadsutsnitt En plats utan förprogrammerade aktiviteter, en kvarleva efter verksamheter främmande för människokroppen, har potential att tillföra öppenhet, något obekant till en stad och därmed ett rum för invånarna själva att laborera med normer och beteenden, i det offentliga rummet. Hur kan ett sådant rum understödjas av arkitektur? Hur utformas boenden i symbios med platsen? Bromma flygfält framstår som en radikal utslätning av topografi och biomassa gentemot det omgivande småkulliga moränlandskapet, samt i förhållande till den brokiga staden i närområdet. Det erhåller sin karaktär genom dess horisontalitets kontrastverkan gentemot omgivningarna. I ett sådant rum saknas hållpunkter och människor sprider sig över ytan för att finna en passande plats för sina aktiviteter. En hierarkilös disposition blir drivande för tre arkitektoniska nedslag på platsen vars uppgift är att utvidga upplevelsen av fältets vidd; en aktivitetsyta, ett kluster av hallar/verkstäder och boenden som sprider sig som en matta, och etablerar ett krön, längs fältets kant. Boendemattan uppstår ur en horisontal ansamling av boendeenheter som ligger och skaver mot varandra, för att blida en löst sammansatt helhet. De vänder sig mot himlen, snarare än att pracka på fältet sin fasad, och är främst sammanbundna i ett kontinuerligt plan, över vilka de boende kan röra sig fritt och överblicka fältet. Det enskilda boendet är uppbyggt kring ett kontinuerligt rumförlopp, utan återvändsgränder, inspirerat av hur människor själva tillåts finna de platser och avstånd som passar för stunden i fältet.
6
1936
2017
1936
2017
7
8
9
inramad av backar
Fältet betraktas som ett lapptäcke av horisontala, homogena ytor, abrubt avslutade mot natur, respektive stad. 10
inramad av stad
Landskapsmodell 1:2000 1400 x 700 mm gips, aluminium
1 2 3 4 5 6
Villaområde Kolonilotter Rekreativt område Ulvsunda industriområde Bromma Blocks Terminalbyggnaden
a b c
En beläggning i gräsamering Ett kluster hallbyggnader En boendematta
0m
b. 1.
200 m
2. 6. 3.
5.
c.
a. 4.
Situationsplan 1 : 10 000 Tre nedslag som söker vidga upplevelsen av fältet som skalalöst 11
Tempelhofer feld 2017
Tempelhofer feld 2017
Konceptskiss En struktur som upprepas i olika skalor, och upplevs på olika avstånd, etableras på tre platser i fältet. Avläsningen av dess storlek försvåras då mönstret upprepas vilket understryker upplevelsen av platsen som gränslös. 12
a. En gräsarmering lägger sig i den svaga lutningen mellan stad och fält. Den artikulerar det subtila terrängskiftet mellan fältets nivellering och det naturliga landskapet, där fältet långsamt framträder och inramas. Huserar tillfälliga event.
b. Ett kluster hallbyggnader, som skalamässigt kopplar sig till de existerande hangarerna på platsen skjuter frontalt in i fältet. Ett system av ovanljus penetrerar de djupa byggnaderna och etablerar en takt som återkopplar till de övriga nedslagen.
c. En horisontal boendematta breder ut sig längs fältets kant, mot en del av staden som är planlagd att bebyggas av boenden. Dess tak reser sig långsamt ifrån marken för att etablera ett krön gentemot omgivningen och på så sätt utvidga upplevelsen av fältets vidd. 13
A
B
C
A
B
Byggnadens tak är en social yta, en förlängning av fältet. C 14
A
B
0m
50 m
15
C
A
B
Landskaplig fÜrbindelse mellan fält - bostäder - torg - gargage C 16
A
B
0m
50 m
17
Byggnadsutsnitt 1:100 2800 x 400 mm mdf 18
19
Vy från fält
C
20
Entré från garage
Fasad öst
0m
50 m
21
Vy frĂĽn takytan
22
plan 1
0m
10 m
23
GĂĽrdsrum
Snitt
24
plan 0
+1 0
0m
10 m
25
En paviljongstruktur på Dokøen Termin 8, 2016 / Kunstakademiets Arkitektskole, Köpenhamn / Vägledare Steen Høyer, Peter Møller Rasmussen På en av få platser i Köpenhamn där man kommer ut ur stadsväven och upplever att man befinner sig i hamnrummet etableras ett rum där människan möter himmelrummet, det horisontala vattenrummet som sträcker sig ut mot Öresund och kollektivet. Vid sidan av Henning Larsens Opera, centralt vid Köpenhamns hamnkant, ligger en låg artificiell ö. Ön är en fyrhörnig geometrisk figur, med två rektangulära , gräsklädda ytor som reser sig ett par meter över grundnivån - rester från utgrävningen inför operabygget. Operan ligger som avslutningen av Amalienborgaxeln, Marmorkirken - Amalienborg - Amaliehaven - Operan, eller “maktens axel”, kittet mellan de mäktiga mecenaterna Carl Frederik Tietgen och Arnold McKinley Møller som finansierat Marmorkirken respektive Amaliehaven och Operan, och det danska kungahuset. En ram lägger sig runt öns kant och bildar en obruten linje runt en grusbeklädd plats, som i sin dimension alluderar på Amalienborg Slotsplads. Strukturen inskriver sig som en folklig plats i maktens axel och ett tillgängligt rum i Köpenhamns inlopp. Det låga taket framhäver det horisontala vattenrummet, medan den obrutna linjen omsluter ett rum och hämtar ned himlen. Beroende på var man befinner sig i rummet placeras olika delar av omgivningarna innanför ramen, blir en del av rummet. Ramen delas upp i mindre delar med olika karaktär av öppen-/slutenhet och materialitet, som drar sig tillbaka och skapar platser mot kajkanten, samtidigt som det inre rummet bibehålls. Delarna innehåller klubbhus, restaurang, festlokal m.m.
26
27
28
Studier Üver grepp som skär/inramar horisonten och himmelrummet t.h. Uppdelning av takytan 29
Volymstudie 1:500 750 x 800 mdf, plywood 30
Byggnadsmodell 1:500 750 x 800 mdf, gips
Byggnaden betraktas dels som ett stort sammanhängande tak, genomgående utfört i ett synligt träbjälklag. Samtidigt som det bryts upp i tre typer av mindre enheter. En sluten i trä, en öppen loggia och en i rött tegel med ovanljus. Det inre rummet beläggs med tennisgrus
Marmorkirken - Amalienborg - Amaliehaven - Operan 0m
100 m
31
1 : 800
32
0m
50 m
33
1 : 800
34
0m
50 m
35
36
37
Studium för kroppsligt uttryck - ett annex till Dansehallerne Kandidatprojekt, 2014 / Kunstakademiets Arkitektskole, Köpenhamn / Kursansvarig Cort Ross Dinesen Under regenereringen av Carlsbergområdet byggs ett antal kulturinstutitioner bort från platsen. Genom att etablera ett fristående annex för fördjupning inom kroppsligt uttryck och rörelse i förlängning av Dansehallerne, mellan den planlagda “Kulturpladsen” och huvudbyggnaden, befästs instutitionens position i området. Projektet inleds med en tektonisk förstudie med förmålet att möta Carlsbergbyns formspråk; de tunga industriella tegelbyggnaderna med inslag av finlemmad ornamentik. Annexet blir en plats för dansare, koreografer, rörelseforskare och andra dansintresserade att fördjupa sig och utforska besläktade kroppsliga uttrycksformer som performancekonst, kroppsspråk, gymnastik etc. Byggnaden består av en offentlig del med bland annat ett mediatek med litteratur, film och dansnotationer och en scen, samt en del för fördjupning innehållande ett motion-lab och tre våningar med uthyrningsbara kontor, som kan delfinansiera projektet genom uthyrning till exempelvis spel- och filmbranchen.
38
39
Förstudier, konstruktioner för Carlsbergbyen
40
Tektoniskt objekt 200 x 150 x 50 mm betong, laserskuren mdf
Översättelse av tektonik och tyngd till 3d
41
K R A F T V E R K E T
A K A D E M I E T S
H AV E
D E
K U LT U R P L A D S E N
N Y V E J
V E J TA P
E
C A R L S B E R G
mellanrum
Byggnaden lägger sig i spetsen av en planlagd volym, mittemot Dansehallerne, och i anslutning till Kulturpladsen
K E D E L B Y G G N I N G E N
H AV E R
PA S T E U R S V E J
H Æ N G E N D E
42
V E J E T A P
Byggnaden består av en sockel i betong, som sträcker sig ut ifrån kulturplatsen och huserar bottenvåningen. Ett stålskelett reser sig runt denna och fyra våningar upp, och viker sig runt taket. Denna kläds med ett corten-nät som ger den spröda konstruktionen ett mer massivt uttryck kompatibelt med omgivningarna. En black-box hänger i konstruktionens framkant, gör sig påmind nede i mediateket och ut mot gatan. 43
3
kök
kontorslokaler
kontorslokaler
kontorslokaler
C
B
WC
förvaring
bibliotek
A
videotek
A
öppen scen
B
filmsal grupprum datorplatser
0
café/bar
C
44
motion studio arbetsstationer förvaring
1
Vy frĂĽn scen till bibliotek och forskningsdel
45
Fasad syd
A
46
B
C
47
48
49
Vanmakt, Gestaltningsprocess och prototyp Termin 3, 2012 / Lunds Universitet, Arkitektur / Kursansvarig Abelardo Gonzalez Ett par snabbt framtagna prototyper detaljeras och Üversätts till skala 1:1. En och samma idÊ angrips genom olika medier och skalor.
Process
50
Process
latex skumgummi skumplast stålrör 15 mm plywood 12 mm plywood 15 mm
Stol 450 x 780 x 660 mm Plywood, stål, stålrör, skumgummi, skumplast, latex 51
Tillbyggnad fritidshus 2012 / Väddö, Roslagen Byggnaden är ursprungligen en miltärbarack med sadeltak som succesivt utvidgas genom addition av nya huskroppar. För att bibehålla den ursprungliga volymen som den mest framträdande och släppa in kvällsljuset under nocken i vardagsrummet, delas tillbyggnaden upp i två sadeltaksvolymer som tar ned storleken utan att kompromissa med takhöjden.
A
630 3350
6400
630
A 3200 Tillbyggnad
52
5900
1850
5010
53
Poetik termin 7 - 9, 2015 - 2016 / Kunstakademiets Arkitektskole, Köpenhamn / Vägledare Filippa Berglund, Martin Søborg Reflektioner kring arkitektur, process och poetik med fokus på relationen mellan boken som form och text.
54
Samtidighet Reflektioner kring byggda upprepningar, kommentarer och hur man inskriver, åker snålskjuts på, eller övertar narrativ i stadrummet. Allt med utgångspunkt i Operan. 55
56
(dis)placement Hur arkitektur positionerar sig gentemot sin omgivning. Kan man etablera ett utanför? Texter kring bl.a. Andrea Zittels och Pier Vittorio Aurelis verk och tankevärld varvas med erfarenheter från personliga projekt. En “karta” tecknas upp, löst baserad på tankarna i texten och ligger genomgående som bakgrund till texten. Dess form dikteras omväxlande av teckningen som helhet och av de enskilda uppslagen. 57