Flygplatsterminal Hall Nina Aidas, år 3, grupp 4 - Kandidatexamensprojekt maj 2008 Fas och funktion – tjänande och tjänade rum
Enkelhet
Ljusföring och visuella rumssamband
Riktningar och orientering
Infrastruktur
Avgång, transit och ankomst är huvudpunkter under resans gång – det är där man uppehåller sig under en längre tid. Därför har dessa rum givits en högre status och utformats som hallar, omslutna av ett längre rumsligt membran innehållande de funktioner som hör till respektive fas. På så sätt tjänar de låga rummen de höga som skjuter upp ovanför dem. Avgångshallen och transithallen börjar smälta samman medan avgångshallen klyvs i en airsidedel med bagageutlämning och en landsidedel där man officiellt kommit in i landet. Organisationen liknar en stadsplan med byggnader runt öppna rum. Hallen har kvalitéer som rymd och en känsla av att vara utomhus i ett övertäckt torg eller uterum, medan det omslutande membranet är mer massivt med inomhuskaraktär. Det kommer till uttryck genom takbalkar och pelare som syns tydligt och rusticerat i fasaderna. Dessutom skapas också en innerfasad mot hallen.
Terminalen ska vara enkel i planens upplägg och val av lösningar. Resenärerna kan lätt ta sig igenom byggnaden utan att behöva byta nivå eller rörelseriktning. Avgående resenärer som har bråttom ska kunna orientera sig snabbt med hjälp av pelare och dagsljus. Det finns inga nosbryggor och minimalt med people movers. Man färdas med bussar ut till planen och förstärker på så sätt upplevelsen av att gå ombord på ett flygplan. Det är också billigt och ger en samlad ankomstpunkt för alla ankommande plan. Baggagedrop finns lättillgängligt vid ankomsten från tåget under jord för att underlätta för tåget som färdmedel och dessutom göra automatisk check-in till ett enklare alternativ i framtiden. Vanliga check-in diskar finns i avgångshallen men dessa kan ersättas med service eller kommersiell yta om behovet av diskarna skulle försvinna.
Lättheten i hallarna förstärks av en solavskärmning på sidofönstren med ett textilt uttryck. Det ger ett mångfacetterat och vägledande ljusspel som faller över huvudstråken längs incheckning och gater. Bänkarna i mittzonen tillåter ljusinsläpp ner till ett undre plan genom glasade sidostycken. Från hallen ovan mark går ljuset vidare ner till tågperrong och bagagehantering och bildar där liknande skuggspel. Samtidigt kan man titta ner på tåget eller hålla koll på bagaget som flödar längs samma raka linje ut mot landningsbanan. Ovanför securityn som delar avgång från transit finns en större restaurang/lounge som nås från landside där man kan se ner på båda sidor. På så sätt kan man följa avresande personer visuellt från att de lämnas av och sedan till gaten. Om man därefter går ut på restaurangens terrass, kan man även se flygplanet lätta och försvinna.
Eftersom den huvudsakliga rörelseriktningen är från landside till airside eller vice versa, blir det också den riktningen som styr byggnadskroppen som innesluter avgång och transit. I denna riktning stiger man av tåget och så är även trapporna upp till avgångshallen orienterade. Taket zoneras in och sänks ner i mitten längs denna axel för att indikera en avstanning av aktivitet i området och låta rörelsen gå vidare längs sidorna. Zonens sekundärbalkar och ljusstrimmorna från sidorna riktar sig också åt samma håll. För att denna axel inte ska bli för dominant finns det mindre byggnadselement som bryter av och bromsar ner flödet. Pelarna har inte ett kvadratiskt tvärsnitt utan ett rektangulärt som är riktat mot rörelseriktningen. Det är också de sittplatser som finns i hallens mittzon i form av bänkar som ligger förskjutna i förhållande till varandra och endast möjliggör tvärsgående rörelser.
Kostnaderna för själva terminalen ska hållas nere för att kunna satsa på infrastrukturen. En ny dragning av snabbtåg går från Stockholms central parallellt med Grödingebanan. Närmast rampen går den under jord en längre sträcka för att möjliggöra flera framtida hållplatser. Från landsväg 225 går en ny bilväg längs platån. Det blir ett slags nybyggarterminal som när Hall flygplats väl har etablerats tillåter att större terminaler kan tillkomma österut.
Norrfasad
1:1600
Stommen är en limträkonstruktion med ett pelargrid på 10x10m.
Östfasad och sektion C-C
1:1600
B
B
Inlastning
Taxi
Vagnar
Tax-free
Taxi
Info Kiosk
C
C T책gstation Bulky baggage
Check-in
Taxi rum
Avg책ngshall
V채xel
Personal landside
Info
Pass kontroll Tull
Personal airside
Kiosk
Ankomstshall
Baggage drop
Biluthyrning
Baggage-claim Utrikes Security
Transithall
Inrikes
Security
C
C Bagage hantering
A
A
A
A
N Huvudplan B
Underplan B 1:1600
Sektion B-B
Exteriörvy av ankomsten
500
Normal sitthöjd - bänk
M
öt
en
på
sa m
m
a
ni
vå
Skivmaterial i trä Höjder: 100 200 300
Högre sittplats eller bord
700
Glasade mellanlägg
Gla
sad
Axonometri över bänkar
Avs
kild
het
es
ido
sty
Ribbor på avstånden:
cke
n
Detalj pelar-balk möte och vattenavrinning 1:40
Detalj över fasadfönster 1:100
200
300
400
Parkering Parkering
Bilar Taxi
Baggage drop
Security
Security
Tåg
Parkering Bussar
Bussar
Bilar
Bussar
Bilar
Bilar
Taxi
Taxi
Check-in
Tåg Baggage drop
Check-in
Taxi
Tåg
Parkering Bussar
Parkering
1:200
Parkering
Sektion A-A
Tull
Security
Security Security
Tull
Security
Avgående flighter
Ankommande bagage
Avgående bagage
Avgående bagage
Ankommande bagage
Avgående flighter
Avgående flighter
Avgående flighter
Ankommande flighter Ankommande flighter
Illustration av avgångshall
Stockholm
Sö
de
Landsväg 225
rtä
lje
Ny jä
rnväg
Ny vägd
sdrag
ning
Gröding
för sn
ebanan
abbtå
g
Stockh
olm
ragning
Konferens
P - Långtid
P - Korttid
r
Hanga
a Framtid al termin ad byggn
a Framtid al termin d a byggn
ning
Flygled
B
C
Situationsplan 1:24 000
Bussgarage
C A
A
B Kök
Utkiksplats /Servering
Restaurang /Lounge
Situationsplan 1:2000 Överplan 1:1600
(In the pdf format this page is blank. Please continue to page 8.)
NORRA STATION STHLM:HYBRID HUVUDGATA I KOMMERSLOOPEN
.
NORRA STATION FLYGFOTO
ETT STADSBYGGNADSPROJEKT AV NINA AIDAS, EMMA ÅNGSTRÖM, JESSICA CHEN OCH FRIDA BOSTRÖM. ÅK3, ARKITEKTURSKOLAN KTH, HT07, HANDLEDARE MEIKE SCHALK
MAPPING
BULLERNIVÅER
BEFINTLIGA GRÖNOMRÅDEN
LJUDTYPER
GRUNDLÄGGANDEMVISIONER 1. Staden har historia och lever i konstant förändring. En bra stad har många historiska lager. Ju snabbare ett område kan börja användas desto mer potential till historia får det. För att undvika statiska strukturer bör man redan i första stadiet anamma en tidsaspekt i byggandet. Strukturer med olika livslängder kan finnas och byggas vidare på bredvid varandra. Kortsiktighet och långsiktighet samtidigt. TÄTHET BEBYGGELSE
2. Stad stavas inte förort, och har därmed täthet som gr undläg gande karaktärsdrag. Att skapa stad har varit en utgångspunkt. Täthet kan uppnås på många olika sätt, och stipulerar inte en särskild typ av struktur i plan. Den kräver däremot att området programmeras så att man undviker funktionsseparering. BEFINTLIG BIL- OCH CYKELTRAFIK
FÖRSLAG PÅ PLACERING AV STADSBIBLIOTEKET
PULSKARTA
3. Stad är mångfald och diversitet, varför man i planerandet bör undvika enformighet. I vissa skalor kan en regelbundenhet underlätta, men sammantaget bör man ge förutsättningar för en mängd olika människor och en mängd olika verksamheter. Kan man locka människor i olika åldrar, med olika bakgrund och olika ekonomiska förutsättningar bidrar man till en dynamisk kultur. BEFINTLIGT PROGRAM
KONCEPT
TRAFIK,MKOPPLINGARMOCHMNODER I förslaget däckas E4/E20 över på större delen av området och i ändarna dras några av tågspåren och bilvägarna om. I området väster om Solnabron ligger överdäckningen i nivå med det befin ntliga järnvägsspåret. Därigenom skapas en kontinuerlig mark under det visuellt starka brolandskapet. En infartsparkering döljer sig under överdäckningen mot Solna. Den nya primära vägstrukturen kopplar ihop Solna och Vasastan och skapar knutpunkter och mötesplatser i noderna. Vi har tagit fasta på den i Stockholm unika radiella
BEBYGGELSE
NOLLIKARTA OFFENTLIGA YTOR
SIKTLINJER
gatustrukturen med diagonaler som bryter mot stenstadens rutnät, och speglat det befintliga gatunätet in på Norra Stationsområdet. Diagonalerna kopplar ihop noderna. Öppna passager mot Vasastans gator bevarar siktlinjer som löper in i vårt område. Ovanpå den primära gatustrukturen läggs ett sekundärt grid av siktlinjer som man kan röra sig längs med. De sex meter breda gångarna skär eller löper genom/ under bebyggelsen och öppnas upp i offentliga gårdar. Den befintliga järnvägsbron vid Norrtull används i parkloopen som en koppling till Haga. Haga länkas till Karlberg genom ett kontinuerligt gång- och cykelstråk genom hela området.
TRAFIK Bil Tåg Cykel/gång
P R O G R A M M E R A N D E M L O O P A R
STRUKTURERANDE / PROGRAMMERANDE LOOPAR
Efter en grundläggande kartläggning av nordvästra delen av Vasastan framträdde ett mönster av olika typer av program i området. Det har vi använt oss av i aktiveringen och programmeringen av stadsdelen. Vi har utvecklat, tydliggjort och expanderat tre huvudloopar: en kulturloop, en kommersloop och en parkloop. Den gröna parkloopen förbinder Karlberg i väster och Hagaparken i öster och skapar ett grönstråk
Kulturloop Parkloop Kommersloop
BEFINTLIG SITUATION
TYPOLOGIER Tillsammans med programmering, analyser och den nya gatustrukturen föreslås fyra olika typologier som utgångspunkt för att uppnå en blandad stadskaraktär i området. Varje loop motsvaras av en särskild byggnadsstruktur. Den gröna loopen randas av en modulär och påbyggnadsbar lägre typologi, som mot Vasastan blandas med höga och smala kroppar för att möta stadens höga slutna fasader. Kommersloopen har en stenstadsliknande bebyggelse där rörelsen sker genom halvöppna gårdar som kan exploateras i bra lägen.
genom hela området. Kommersloopen definierar ett stråk med övervägande kommersiell verksamhet, många torg och ett starkt gatuliv. Loopen sprider sig in i kvarteren och aktiverar också de öppna gårdarna (se referens Hackesche Höfe). Kulturloopen kopplar Vasastans växande utbud av konst och gallerier till det nya området via ett nytt Stadsbibliotek och lokaler för musik, teater, film och annan konstnärlig verksamhet.
1. KOMMERSLOOP - KVARTERSSTAD MED GÅRDAR 12 m breda, ca 20 m höga
2. PARKLOOP - MODULÄR BEBYGGELSE 6 x 6 x 12 m
3. KULTURLOOP - MONUMENTAL BEBYGGELSE STORLEK BEROENDE PÅ PROGRAM
4. HÖG BEBYGGELSE - ADDERAT FÖRTÄTANDE ELEMENT 12/24 x 12/24 x 30-70 m (höjd efter situation)
Kulturloopen följs av större volymer med mer monumental karaktär. Där programlooparna löper samman blandas de tre typerna och bildar hybrider med en fjärde höghustypologi. Tanken är att programmen sprids över hela stadsdelen, men att looparna indikerar större koncentrationer av verksamheter över vissa områden. Samtliga typologier kan anpassas efter program. I förslaget uppgår byggarean i området till 600 082 kvadratmeter, vilket ger ett exploateringstal på 2.
DÄR LOOPARNA SAMMANFALLER UPPSTÅR OCKSÅ HYBRIDER AV TYPOLOGIERNA: 1+2
1+4
2+4
MODELLBILDER
Illustration av smalare gård längs konstloopen
Illustration av det centrala torgrummet
Gårdstyper
Privat gård utan genomfart
Knutpunkt för två busslinjer Karolinska sjukhuset
B Buss västerut
T
Offentlig gård med genomfart via passage - tertiär vägtyp
Offentlig gård med helt öppen genomfart - sekundär vägtyp
ln aC en
tr u
m
B
So
Gårdshierarki
Bu
Buss österut
ss
no r
ru
tm
ot
En dominant och central gård som kransas av mindre gårdar.
T Karolinska sjukhuset
Gårdssekvenser
T
Torsplan
Program och trafik
Översikt 1:2000
Kommersloopen
Primär väg
Restauranger och butiker
Sekundär väg
Kulturloopen Gallerier, ateljeer mm
Tertiär väg / Siktlinje
Referenser
Sekundär väg 1:200
Primär väg 1:200
2,0
Hackeshe-Höfe, Berlin - gårdssekvenser och torgliv
1,5
0,75
3,5
3,5 15,5
0,75
1,5
2,0
1,25
Tertiär väg 1:200
3,25
3,25 9,0
1,25
2,5
3,5 6,0
Kungsgatan, Sthlm - torn och passager
Nina Aidas, år 3 grupp 4 - Detaljplansprojekt, våren 2008
B +23,5
+21,0
+22,0 +22,1
+20,0
A
A +20,0
+20,0
+18,9
+18,0
+19,8
+17,0 +17,5
+16,6
B Offentlig entré
Plan 1:1000
Privat entré
+20,0
+20,0
+20,0
+19,0
+18,0
Lutning 2 grader
1:1000 Sektion och elevation A-A: genom passager
+27,1 +22,1 +16,4
+16,6
+17,5
Lutning 3 grader
Norrbacka
+23,5
+20,0
1:1000 Sektion och elevation B-B: torg och gårdar
Nina Aidas, år 3 grupp 4 - Detaljplansprojekt, våren 2008
FRITIDSHUS I ESTNISK LANDSBYGD 59°N 25°E Punkten är ödslig men ändå lättillgänglig, en halvtimmes bilfärd från Tallinn. Närmsta större stad är Rapla. Huset ska kunna ge avskildhet och tid för eftertanke, men det ska ändå finnas en möjlighet att kunna nå sina grannar. Platsen ligger mitt i den estniska landsbygden, 20 meter in i skogen från landsvägen.Trots det finns många gårdar utspridda i trakten, den närmaste ligger bara en kilometer bort. Landskapet är typisk uppstyckad jordbruksmark varvat med skogsområden. Behandlingen av marken är viktig och den närliggande omgivningen har terasserats på ett sätt som påminner om husets inbördes nivåskillnader. Men med en mjuk övergång till sluttningens ursprungliga höjdkurvor.
Tallinn 59°N 25°E
1 : 40 000
Gårdar och bostäder i närområdet
TALLINN
Jüri Laagri Saue Kiili
Saku
Vaida
Lokuti Kiisa Ääsmäe
Prillimäe
Kohila
Kuivajõe Hageri Järlepa Riisipere
Habaja
Rabivere Mahtra
Turba
Purila
Raka
Ardu
Juuru
Varbola
Kuimetsa
Alu Ohkotsu Rapla
59°N 25°E
Järlepa Vahastu
Kuusiku
Anslutning till närliggande väg
Kaerepere
1 : 800
Orgta Kehtna
Laukna Märjamaa
Lelle
1 : 1 000 000 Valgu
Placering i vägnätet Käru
Nina Aidas - Unit 2 - År 2 - Våren 2007 - Material Rum Detalj
Söderfasad 1:1600
Österfasad 1:1600
Norrfasad 1:1600
Västerfasad 1:1600
Trappdetalj 1:20 Bottenplan 1: 200
Källarplan 1: 400
Sektion B - B 1: 400
Övervåning 1: 400
Takplan 1: 400
Nina Aidas - Unit 2 - År 2 - Våren 2007 - Material Rum Detalj
Tekniskt snitt A - A 1:100
Nina Aidas - Unit 2 - Ă…r 2 - VĂĽren 2007 - Material Rum Detalj
Tektonik
Infillprojekt på Södermalm
Garnstruktur + Trästruktur
Våren 2007
Material: Bomullsgarn Element: Vägg
N 1:1600 Situationsplan - kvarteret Järnet
Material: Trä Element: Trappa + stomme
Process - Skissmodell - Provkarta - Konstveckans katalog - Referenslitteratur - Tillverkning av textila väggar
Nina Aidas - Grupp 2 År 2
Ingång - Konstveckan - Textila material
Tektonik
Våren 2007
Nina Aidas - Grupp 2 År 2
40 Trätrall Asfaltmatta 250 Cellplast Asfaltmatta 20 Trägolv 400 Träbalk (bärande) 100 Textil
Balkar - trapphus 200 x 400 Klimatskikt: Infästa isolerglas
20 Laminerat glas 100 Textil 300 Luftspalt 100 Textil
100 Textil skjutvägg 45 Isolerglas
30 Trägolv 350 Betong 400 Cellplast
Teknisk sektion
1:200