V채lkommen till Nordiska ministerr책det En minihandbok om arbete och arbetsformer i Nordiska ministerr책det
2
V채 l kommen ti l l No rd iska mi n iste rr책de t
V채lkommen till Nordiska ministerr책det En minihandbok om arbete och arbetsformer i Nordiska ministerr책det
Välkommen till Nordiska ministerrådet En minihandbok om arbete och arbetsformer i Nordiska ministerrådet ISBN 978-92-893-4188-2 (PRINT) ISBN 978-92-893-4189-9 (PDF) http://dx.doi.org/10.6027/ ANP2015-753 ANP 2015:753 © Nordiska ministerrådet 2015 Layout: Jette Koefoed Omslag: Jette Koefoed Tryck: Strandbygaard Grafisk A/S Upplaga: 850 Papper: Munken Polar Typsnitt: Meta LF
IC ECOL AB RD
EL
NO
Printed in Denmark
5041 0751 Printed matter
www.norden.org/nordpub
Det nordiska samarbetet Det nordiska samarbetet är ett av världens mest omfattande regionala samarbeten. Det omfattar Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige samt Färöarna, Grönland och Åland. Det nordiska samarbetet är politiskt, ekonomiskt och kulturellt förankrat och är en viktig partner i europeiskt och internationellt samarbete. Den nordiska gemenskapen arbetar för ett starkt Norden i ett starkt Europa. Det nordiska samarbetet ska stärka nordiska och regionala intressen och värderingar i en global omvärld. Gemensamma värderingar länderna emellan bidrar till att stärka Nordens ställning som en av världens mest innovativa och konkurrenskraftiga regioner.
Nordiska ministerrådet Ved Stranden 18 DK-1061 København K Telefon (+45) 3396 0200 www.norden.org
4
Vä l kommen ti l l No rd iska mi n iste rråde t
Innehåll
1 Förord och inledning
7
1.1 Historik 1.2 Vision – ”Tillsammans är vi starkare” 1.3 Nordisk nytta 1.4 Moderniseringsreformen
2 Organisation och struktur
18
2.1 Statsministrarna 2.2 Ministerråden 2.3 Ordförandeskapet 2.4 Färöarna, Grönland och Åland 2.5 Ämbetsmannakommittéerna 2.6 Generalsekreterarens roll och initiativrätten 2.7 Sekretariatet 2.8 Nordiska institutioner och samarbetsorgan 2.9 Nordiska ministerrådets internationella arbete 2.10 Nordiska informationskontor
3 Det praktiska arbetet
32
3.1 Budgetprocessen 3.2 Samarbetet mellan ordförandeskapet och sekretariatet 3.3 Det tvärgående samarbetet 3.4 Internationell profilering och positionering 3.5 Språkhantering i Nordiska ministerrådet
4 Nordiska rådet 4.1 Om Nordiska rådet 4.2 Ärenden som involverar Nordiska rådet 4.3 Nordiska rådets priser
38
Det nordiska samarbetet är på många sätt unikt när det gäller politisk samverkan. Någon motsvarighet till stater som har så nära relationer finns knappast någonstans i världen. Foto: Nøsterud/Norden.org 6 Karin BeateVä l kommen ti l l No rd iska mi n iste rråde t
Förord
Välkommen till Nordiska ministerrådet! Det nordiska samarbetet är på många sätt unikt när det gäller politisk samverkan. Någon motsvarighet till stater som har så nära relationer finns knappast någonstans i världen. Det nordiska projektet initierades i skuggan av erfarenheterna från andra världskriget. Det var då uppenbart att nationalismen hade nått vägs ände – den utgjorde ett ödesdigert hot, inte bara mot människans värdighet och kultur, utan till och med mot människans fysiska överlevnad. Under åren som gick fördjupades det nordiska samarbetet och är idag under 2000-talets andra decennium mer vittomfattande än någonsin. Utvecklingen ser även fortsättningsvis ut att fordra alltmer nordiskt samarbete. Norden är utomordentligt rikt på tillgångar inom många olika områden. Positionen är stark och de tänkbara utvecklingslinjerna förgrenar sig i oräkneliga och komplexa mönster. I en värld med ekonomisk ojämlikhet, med vacklande ekonomier och ett världssamfund under press, kan det nordiska samarbetet komma att bli allt mer aktuellt. Världens länder står inför den tvingande utmaningen att gemensamt utveckla sina politiska system på ett sätt som motverkar utanförskap och gynnar social jämlikhet, konkurrenskraft, hållbar tillväxt och demokrati. Här kan, i all ömsesidighet, den nordiska modellen utgöra en inspirationskälla. Många är intresserade av våra tillvägagångssätt och erfarenheter. Det nordiska samarbetet framstår som en unik möjlighet: Att övervinna begränsningar och instängdhet. Att vidga perspektiv, att stimuleras, och inte slentrianmässigt inta försvarsposition när vi möter olikheterna i vår likhet. Nordiska ministerrådet är en internationell organisation i hjärtat av Norden och dess historia. Vår gemensamma
Välkommen til l N ord iska mi n iste rråde t
7
historia rymmer så mycket inom språk, kultur och politik, inom näringsliv och handel; ja överhuvudtaget i alla de ömsesidiga utbyten och kontakter som skapat dagens Norden. I Nordiska ministerrådet vill vi att både samstämmigheten och kontrasterna ska gynna vitaliteten i vårt arbete. Vår dynamiska omvärld ställer också krav på det nordiska samarbetet. Därför har samarbetet gåtts igenom och analyserats under åren 2013–2014, vilket resulterade i rapporten ”Nyt Norden”. Mot bakgrund av rapporten tog de nordiska samarbetsministrarna i juni 2014 beslut om ett ambitiöst reformpaket som ska implementeras under de kommande åren. Med denna moderniseringsreform säkrar vi att det nordiska samarbetet behåller sin relevans och att de nordiska länderna kan utveckla sin genomslagskraft på den internationella arenan. Tillsammans ser vi till att stärka det nordiska samarbetet så att det fortsättningsvis skapar mervärde för de nordiska invånarna. Vi visar att vår region är redo för framtida utmaningar, och därför har det nordiska projektet aldrig varit så spännande som det är nu.
Dagfinn Høybråten Generalsekreterare, Nordiska ministerrådet
8
Vä l kommen ti l l No rd iska mi n iste rråde t
ANP2014:754
Nyt Norden Afrapportering på generalsekretærens moderniseringsopdrag
en erne i or at diske
lagte en, stre
Med saMarbejd
sMinistren
beslutning
es
er
r den m skal nt nger.
renes nden
23-09-2014 13:18:04
Vår dynamiska omvärld ställer också krav på det nordiska samarbetet. Därför har samarbetet gåtts igenom och analyserats under åren 2013–2014, vilket resulterade i rapporten ”Nyt Norden”. Foto: Imagesubscription Välkommen til l N ord iska mi n iste rråde t
9
Helsingforsavtalet är den juridiska grunden för det officiella nordiska samarbetet. Avtalet undertecknades ursprungligen 1962 och har uppdaterats ett antal gånger, de senaste ändringarna trädde i kraft 1996.
Helsingforsaftalen Samarbejdsoverenskomst mellem Danmark, Finland, Island, Norge og Sverige
Ved Stranden 18 1061 København K www.norden.org
ANP 2010:741 ISBN 978-92-893-2100-6
1996 Dansk
Foto: 1 0 Imagesubscription Vä l komme n ti l l No rd iska mi n iste rråde t
1 Inledning
Den här broschyren är avsedd att ge en introduktion och en kort presentation av arbetet i Nordiska ministerrådet. Texterna är medvetet mycket kortfattade och innehåller endast de mest nödvändiga upplysningarna. För ytterligare information hänvisas till webbplatsen www.norden.org, där man kan läsa mer om det nordiska samarbetet i allmänhet, men också hitta utförlig information om Nordiska ministerrådet och prenumerera på nordiska nyhetsbrev.
1.1 Historik De nordiska ländernas historia är nära sammanflätad. Länderna har snart i ett årtusende växelvis samarbetat, krigat och ingått i unioner med varandra men har under de senaste tvåhundra åren levt under fredliga förhållanden. Det nordiska samarbetet är världens äldsta samarbete av sitt slag. De första stegen till det nuvarande formella, politiska samarbetet togs efter andra världskriget och 1952 grundades Nordiska rådet. Nordiska ministerrådet grundades i sin tur år 1971 som en formalisering av regeringarnas samarbete. Det nordiska samarbetet är, precis som FN och EU, av mellanstatlig karaktär och kännetecknas av den konsensusprincip som råder på så gott som alla nivåer inom samarbetet. Många har svårt att skilja mellan Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet. Det finns också ett nära samarbete mellan de två − de är samlokaliserade i Köpenhamn, men är likväl separata organisationer: Nordiska rådet innefattar parlamentarikernas samarbete, medan Nordiska ministerrådet omfattar samarbetet mellan de nordiska regeringarna. På samma adress som Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet, Ved Stranden 18 i Köpenhamn, finns även
Välkommen til l N ord iska mi n iste rråde t
11
”Tillsammans är vi starkare” Visionen fungerar som en ledstjärna för arbetet vid Nordiska ministerrådet och baseras på följande fyra pelare:
Ett gränslöst Norden
Ett innovativt Norden
-
Ett synligt Norden
-
Ett utåtriktat Norden
Foto: 1 2 Imagesubscription Vä l komme n ti l l No rd iska mi n iste rråde t
Nordiska kulturfonden. Nordiska kulturfonden arbetar sedan 1966 med att dela ut kulturstöd för att skapa en grogrund för nordiska nätverk och relationer på längre sikt.
1.2 Vision – ”Tillsammans är vi starkare” De nordiska samarbetsministrarna antog i februari 2014 en visionsdeklaration för det nordiska samarbetet och Nordiska ministerrådet. Visionen, som går under namnet ”Tillsammans är vi starkare”, understryker att de gemensamma nordiska erfarenheterna kan betyda mycket för andra i en värld där vikten av regionalt samarbete ökar. Visionen fungerar som en ledstjärna för arbetet vid Nordiska ministerrådet och baseras på följande fyra pelare: • • • •
Ett gränslöst Norden Ett innovativt Norden Ett synligt Norden Ett utåtriktat Norden
Visionen är också vägledande för användningen av den så kallade prioriteringsbudgeten, vars syfte är att finansiera nya och större satsningar inom ramen för Nordiska ministerrådets politiska prioriteringar. Prioriteringsbudgeten för 2015 är ca 74 miljoner danska kronor, varav ca 60 % går till att sätta igång ordförandeskapslandets satsningar medan de resterande 40 % används till t.ex. statsministrarnas och samarbetsministrarnas prioriteringar. För att ett projekt ska beviljas finansiering från prioriteringsbudgeten krävs bl.a. att det rör sig om en större strategisk och innovativ satsning som skapar nordiskt mervärde och att minst tre länder deltar i projektet. Bland de projekt som beviljats medel från prioriteringsbudgeten kan nämnas: •
•
NordMin, där man skapat ett nätverk för aktörer inom den nordiska gruvindustrin (satsning under Sveriges ordförandeskap 2013) Den nordiska spellistan, en samling av musik från nordiska artister och kompositörer (satsning under Islands ordförandeskap 2014)
Välkommen til l N ord iska mi n iste rråde t
13
•
• •
Nordic Built Cities, som ska bidra till att skapa hållbara byggnader och städer i Norden (satsning under Danmarks ordförandeskap 2015) Hållbar nordisk välfärd, Nordiska ministerrådets program för nya välfärdslösningar Grön tillväxt, ett initiativ som ska göra Norden ledande i grön tillväxt.
1.3 Nordisk nytta En annan viktig ledstjärna för det nordiska samarbetet är begreppet nordisk nytta. De nordiska länderna har mycket att vinna genom samarbete. Med gemensamma insatser kan dessutom den nordiska genomslagskraften stärkas internationellt. Utgångspunkten är att samarbetet ska inriktas på områden där en gemensam nordisk insats skapar ett mervärde för de nordiska länderna och deras medborgare. Utgångspunkten för all nordisk verksamhet ska vara att den ska uppfylla ett eller flera av dessa kriterier: •
• • •
Den ska avse verksamhet som annars skulle ske i nationell regi, men där påtagliga positiva effekter uppnås genom gemensamma nordiska lösningar. Den ska manifestera och utveckla nordisk samhörighet. Den ska öka nordisk kompetens och konkurrenskraft. Den ska stärka det nordiska inflytandet internationellt.
1.4 Moderniseringsreformen På uppdrag av Nordiska samarbetskommittén (NSK) inledde generalsekreteraren för Nordiska ministerrådet i april 2013 en moderniseringsreform i syfte att framtidssäkra det nordiska samarbetet. Verksamheten vid ministerrådet utreddes och analyserades grundligt, något som utmynnade i rapporten ”Nyt Norden” med 39 rekommendationer som tog sikte på fyra huvudområden:
14
Vä l komme n ti l l No rd iska mi n iste rrådet
De nordiska l채nderna har mycket att vinna genom samarbete. Med gemensamma insatser kan dessutom den nordiska genomslagskraften st채rkas internationellt. Foto: Imagesubscription V채lkommen til l N ord iska mi n iste rr책de t
15
Svanen är Nordens officiella logotyp. Fjädrarna representerar de fem nordiska länderna och Färöarna, Grönland och Åland Symbolen används också i en reviderad version i den välkända miljömärkningen Svanen. Det är Nordens officiella miljömärkning, som syftar till att visa på goda miljöalternativ i det dagliga livet. Foto: 1 6 Magnus Fröderberg/norden.org Vä l komme n ti l l No rd iska mi n iste rråde t
• • • •
förstärkt samarbete på ministernivå och en bättre budget ett effektivare sekretariat som initierar och följer upp politiska beslut mer målmedveten användning av nordiska projekt tydligare ägandestyrning av de nordiska institutionerna.
Baserat på rekommendationerna i rapporten tog de nordiska samarbetsministrarna i juni 2014 beslut om ett ambitiöst reformpaket som ska implementeras under de kommande åren.
Välkommen til l N ord iska mi n iste rråde t
17
2 Organisation och struktur
2.1 Statsministrarna Statsministrarna har det övergripande ansvaret för det nordiska regeringssamarbetet, men har inga formaliserade fasta mötestider. I praktiken är ansvaret för samarbetet delegerat till de nordiska samarbetsministrarna. Nordiska statsministermöten hålls ett par gånger per år, oftast ett under tidig sommar och ett under Nordiska rådets ordinarie session.
2.2 Ministerråden Nordiska ministerrådet består av de nordiska länderna Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige. Dessutom deltar Färöarna, Grönland och Åland. Trots namnet är Nordiska ministerrådet inte ett utan flera ministerråd. Arbetet är liksom i EU uppbyggt kring olika ministerråd som är ansvariga för frågor inom ett visst fackområde. Det finns totalt tio fackministerråd samt ytterligare ett ministerråd, Ministerrådet för samarbetsministrarna (MR-SAM), som på vägnarna av de nordiska statsministrarna tillvaratar det överordnade ansvaret. MR-SAM har även ansvar för Nordiska ministerrådets samlade budget och en rad andra koordinerande uppgifter.
18
Vä l komme n ti l l No rd iska mi n iste rrådet
Trots namnet är Nordiska ministerrådet inte ett utan flera ministerråd. Arbetet är liksom i EU uppbyggt kring olika ministerråd som är ansvariga för frågor inom ett visst fackområde. Välkommen til l N ord iska mi n iste rråde t
19
Här följer en lista över ministerråden:
Samarbetsministrarna (MR-SAM) De nordiska samarbetsministrarna ansvarar på uppdrag av statsministrarna för samordningen av det nordiska regeringssamarbetet. Nordiska ministerrådet för kultur (MR-K) Ansvarar för det nordiska kultursamarbetet inom Nordiska ministerrådet. Ett av de överordnade målen är att främja mångfalden av kulturuttryck och att förmedla kunskap om konstnärer och deras arbete över gränserna. Nordiska ministerrådet för fiske och vattenbruk, jordbruk, livsmedel och skogsbruk (MR-FJLS) MR-FJLS består av ett ministerråd med fyra politikområden. MR-FJLS huvudsakliga uppgifter består i att främja en hållbar användning av naturtillgångar och genetiska resurser. Nordiska ministerrådet för lagsamarbete (MR-LAG) Justitiesamarbetet är ett verktyg för de nordiska länderna i arbetet med att främja grundläggande gemensamma principer inom nordisk lagstiftning. Nordiska ministerrådet för jämställdhet (MR-JÄM) De nordiska ländernas gemensamma kulturhistoria och demokratiska traditioner har gjort det möjligt att utveckla ett nära och konstruktivt samarbete inom jämställdhetsområdet. Nordiska ministerrådet för utbildning och forskning (MR-U) Ministerrådet ska medverka till att säkerställa att Norden har en ledande position som kunskaps- och kompetensregion.
20
Vä l komme n ti l l No rd iska mi n iste rråde t
Nordiska ministerrådet för social- och hälsopolitik (MR-S) Det nordiska samarbetet inom social- och hälsoområdet är baserat på gemensamma värderingar som utgör fundamentet i den nordiska välfärdsmodellen. Nordiska ministerrådet för miljö (MR-M) Det nordiska miljösamarbetet ska bland annat bidra till att bevara och förbättra miljö- och livskvalitet i Norden och påverka det regionala och internationella samarbetet. Nordiska ministerrådet för ekonomi- och finanspolitik (MR-FINANS) Samarbetet lägger grunden för att främja nordiska intressen internationellt och för en mer omfattande global ekonomisk integration. Nordiska ministerrådet för arbetsliv (MR-A) De nordiska regeringarnas samarbete inom sysselsättnings- och arbetsmarknadsområdet samt områdena arbetsmiljö och arbetsrätt leds av de nordiska arbets- och sysselsättningsministrarna. Nordiska ministerrådet för närings-, energi- och regionalpolitik (MR-NER) De nordiska ländernas samarbete inom områdena näringsliv, energi- och regionalpolitik ska bidra till att säkra regionens fortsatt goda tillväxt. Alla beslut inom ministerråden fattas utifrån en konsensusprincip, vilket betyder att alla länder ska vara eniga. Fackministerråden träffas en till två gånger om året medan samarbetsministrarna vanligtvis håller fyra till fem möten per år. Beslut fattas genom omröstning vid mötena, eller genom så kallad skriftlig procedur när ärendet är moget för beslut.
Välkommen til l N ord iska mi n iste rråde t
21
Ordförandeskapets roll i ministerrådet är att aktivt leda arbetet inom samarbetsområdena. Som stöd för detta utformas ett ordförandeskapsprogram som är vägledande för stora delar av det nordiska samarbetet under året. Foto: 2 2 Adrian Joachim Vä l komme n ti l l No rd iska mi n iste rråde t
2.3 Ordförandeskapet Ansvaret för ordförandeskapet inom Nordiska ministerrådet är roterande, och de fem länderna sköter uppdraget i en bestämd turordning. Även Nordiska rådet har roterande ordförandeskap – dock har samma land aldrig ordförandeskapet samtidigt i de båda organisationerna. Ordförandeskapets roll i ministerrådet är att aktivt leda arbetet inom samarbetsområdena. Som stöd för detta utformas ett ordförandeskapsprogram som är vägledande för stora delar av det nordiska samarbetet under året. Detta presenteras vanligtvis under Nordiska rådets ordinarie session. Ordförandeskapslandet ansvarar även för att genomföra prioriterade projekt. För det ändamålet disponerar ordförandeskapet över en del av den så kallade prioriteringsbudgeten. Alla möten i både ministerråd och ämbetsmannakommittéer leds av ordförandeskapet.
2.4 Färöarna, Grönland och Åland De nordiska samarbetsministrarna antog 2007 ett beslut om att stärka Färöarnas, Grönlands och Ålands roll i det nordiska samarbetet på basis av det så kallade Ålandsdokumentet. Det innebär bland annat att Färöarna, Grönland och Åland kan leda ordet vid ministerrådsmöten, i ämbetsmannakommittéer och i arbetsgrupper. De har också alltid rätt att delta vid möten och yttra sig, men har ingen formell rösträtt.
2.5 Ämbetsmannakommittéerna Till varje ministerråd hör en eller i några enstaka fall flera ämbetsmannakommittéer. Ämbetsmannakommittéernas roll är att förbereda och följa upp de ärenden som behandlas i ministerråden. Nordiska samarbetskommittén (NSK) bistår de nordiska samarbetsministrarna (MR-SAM) och har ett motsvarande övergripande ansvar. Ämbetsmannakommittéerna består av nationella tjänstemän som fungerar som ministrarnas ställföreträdare. Det mesta av det konkreta arbetet utförs av ämbetsmannakommittéerna, medan de politiska riktlinjerna dras upp av ministerråden.
Välkommen til l N ord iska mi n iste rråde t
23
Beslut i ämbetsmannakommittéerna fattas utifrån samma konsensusprincip och beslutsformer som i ministerråden. För att kunna sköta det mer konkreta arbetet träffas ämbetsmannakommittéerna oftare än ministerråden, vanligtvis håller man möten fyra till åtta gånger per år.
2.6 Generalsekreterarens roll och initiativrätten Nordiska ministerrådets generalsekreterare utses av de nordiska regeringarna. Generalsekreterarens roll är att leda sekretariatets arbete. Ordförandeskapet och generalsekreterarens arbete sker enligt riktlinjer utarbetade av Nordiska samarbetskommittén, men generalsekreteraren har enligt arbetsordningen för Nordiska ministerrådet rätt och plikt att ta egna initiativ. Detta kallas för initiativrätten och gäller hela sekretariatets arbete. Sekretariatet har alltså inte bara en passiv roll som praktisk samordnare för beslut tagna i ministerråden och ämbetsmannakommittéerna, utan ska också själv komma med förslag och spela en aktiv roll i att driva samarbetet framåt.
2.7 Sekretariatet Nordiska ministerrådets sekretariat i Köpenhamn har ansvar för den dagliga driften av det nordiska regeringssamarbetet under ledning av generalsekreteraren. Huvuduppgiften är att förbereda ärenden som tas upp i ämbetsmannakommittéerna och ministerråden. Dessutom ansvarar man för att fattade beslut blir genomförda. Ungefär hundra personer från hela Norden arbetar vid sekretariatet. Det strävas efter en jämn fördelning mellan de nordiska länderna vid rekryteringar utan att ge avkall på kompetens. Alla anställda vid Nordiska ministerrådets sekretariat är anställda på tidsbegränsade kontrakt och kan arbeta i organisationen i högst åtta år.
24
Vä l komme n ti l l No rd iska mi n iste rråde t
Sekretariatet antog i december 2013 följande missionsförklaring: Nordiska ministerrådets sekretariat är ett redskap för att förverkliga samarbetet mellan de nordiska regeringarna. Vi ska bidra till resultat som skapar mervärde och gör Norden synligt inåt och utåt genom att • • •
initiera, verkställa och följa upp politiska beslut utveckla kunskap till grund för gemensamma lösningar bygga nätverk för utbyte av erfarenheter och idéer.
Missionen är ett sätt att förverkliga de nordiska samarbetsministrarnas vision ”Tillsammans är vi starkare” i det dagliga arbetet vid sekretariatet. Arbetet vid sekretariatet är uppdelat på sex olika avdelningar, där tre är fackavdelningar med ansvar för fackministerråden. På varje avdelning finns en avdelningschef, ett antal seniorrådgivare och rådgivare, koordinatorer samt studentmedarbetare. Dessutom finns projektanställda på kortare tidsperioder som arbetar med tidsbegränsade arbetsuppgifter. Generalsekreterarens kontor (GSK) bistår generalsekreteraren i hans ansvar för att leda och samordna sekretariatets arbete under ledning av stabschefen. GSK:s arbete betjänar även MR-SAM och Nordiska samarbetskommittén (NSK). De övriga ministerråden betjänas av fyra fackavdelningar: • • • •
Avdelningen för kultur och resurser (KR) ansvarar för MR-K, MR-FJLS och MR-JÄM. Avdelningen för kunskap och välfärd (KV) ansvarar för MR-U och MR-S. Avdelningen för tillväxt och klimat (VK) ansvarar för MR-NER, MR-A, MR-M och MR-FINANS. Avdelningen för HR, administration och juridik (HRAJ) ansvarar för MR-LAG.
Välkommen til l N ord iska mi n iste rråde t
25
2.8 Nordiska institutioner och samarbetsorgan En stor del av det nordiska samarbetet föregår genom institutioner placerade i olika nordiska länder. Det nordiska samarbetet finansierar tretton institutioner och har omkring tjugo samarbetsorgan. En dryg tredjedel av ministerrådets totala budget går till denna verksamhet. Institutionerna driver verksamhet inom specifika områden som definierats av de nordiska regeringarna. Institutionerna finansieras helt eller delvis av Nordiska ministerrådet, i de flesta fall är andelen över 50 procent. Övrig finansiering kommer främst från nationella statliga medel, men även genom EU-medel och andra bidrag. De grundläggande reglerna gällande institutionerna finns i Rättsställningsavtalet som ingicks mellan de nordiska länderna 1988. Därutöver finns mer detaljerade bestämmelser i de så kallade normalstadgarna. Normalstadgarna antas av MR-SAM men kan anpassas till institutionernas verksamhet. Varje institution har således egna specificerade stadgar som beskriver institutionens syfte och som samtidigt fungerar som etableringsdokument för institutionen.
26
Vä l komme n ti l l No rd iska mi n iste rråde t
De nordiska institutionerna är • • • • • • • • • • • • •
Nordens hus i Reykjavik (NOREY) Nordens hus på Färöarna (NHFØ) Nordens institut i Grönland (NAPA) Nordens institut på Åland (NIPÅ) Kulturkontakt Nord (KKN) Nordiskt informationscenter för medie- och Kommunikationsforskning (NORDICOM) Nordregio Nordiska institutionen för vidareutbildning inom arbetsmiljöområdet (NIVA) NordForsk Nordic Innovation Nordisk energiforskning (NEF) Nordens välfärdscenter (NVC) Nordiskt Genresurscenter (NordGen)
Förutom institutionerna finns ett antal samarbetsorgan som inte uppfyller kriterierna för en institution och som därmed inte omfattas av det ovannämnda rättsställningsavtalet. Dessa styrs på andra sätt, men är fortfarande en del av det nordiska samarbetet. Samarbetsorganen är helt eller delvis finansierade av Nordiska ministerrådet. Exempel på samarbetsorgan: • • • • •
Miljömärkningen Svanen Nordiska film- och TV-fonden Nordiska kulturfonden Nordiska miljöfinansieringsbolaget Nordiskt Atlantsamarbete (NORA)
Välkommen Ve lkommen til lNNord ordisk iska mi mi n iste n iste rråd rråde t
27
Nordiska ministerrådet har ett tätt samarbete med en rad internationella, regionala och nationella organisationer i Norden och utanför Norden. Utveckling och tillväxt i Östersjöregionen fyller en stor del av det internationella arbetet. Foto: Haagensen 2 8 Klaus MunchVä l komme n ti l l No rd iska mi n iste rråde t
2.9 Nordiska ministerrådets internationella arbete Nordiska ministerrådet har ett tätt samarbete med en rad internationella, regionala och nationella organisationer i Norden och utanför Norden. Utveckling och tillväxt i Östersjöregionen fyller en stor del av det internationella arbetet. Bland annat är man med och stöder och bidrar till genomförandet av EU:s Östersjöstrategi och den nordliga dimensionen. Därutöver strävar Nordiska ministerrådet också efter att delta i andra relevanta sammanhang. Nordiska ministerrådet har i många år haft ett tätt samarbete med Estland, Lettland, Litauen och nordvästra Ryssland. Man har kontor i Tallinn, Riga, Vilnius och i nordvästra Ryssland (Sankt Petersburg). Detta arbete inleddes under första halvan av 1990-talet och inledningsvis låg fokus på utbyte av information om Norden. Under de senaste åren har samarbetet dock utvecklats och utvidgats. Fokusområden för samarbetet är bland annat problemställningar av gränsöverskridande karaktär, såsom bekämpandet av människohandel, smittsamma sjukdomar, organiserad kriminalitet samt miljöfrågor. För Vitrysslands del finns även ett antal aktiviteter som siktar på att stödja unga vitryska studenters möjligheter att studera utomlands och främjandet av demokrati. På grund av att de ryska myndigheterna under de senaste åren gjort det svårare för utländska organisationer att bedriva verksamhet i Ryssland, så beslöt samarbetsministrarna (MR-SAM) 2015 att aktiviteten vid Nordiska ministerrådets informationskontor i nordvästra Ryssland ska avvecklas på obestämd tid. Minimibemanningen upprätthålls dock vid ett av kontoren för att ha en grund att bygga på då det politiska klimatet så tillåter och det igen blir möjligt för Nordiska ministerrådet att bedriva verksamhet. Nordiska ministerrådet fortsätter dock med ett antal samarbetsaktiviteter, t.ex. gällande journalistik och forskning, som inte bedrivs via kontoret i nordvästra Ryssland.
Välkommen til l N ord iska mi n iste rråde t
29
Nordiska ministerrådet har observatörsstatus i Arktiska rådet och samarbetar även med länderna kring Arktis. Ministerrådet håller också på att utveckla samarbetet med grannarna i väst, framför allt Kanada. Nordiska ministerrådet ses ofta som en förebild inom regionalt samarbete och bjuds därför flitigt in till föreläsningar och konferenser. Det unika regionala samarbetet har också initierat ett inledande samarbete med Visegradgruppen, som är ett samarbete mellan fyra centraleuropeiska länder (Tjeckien, Ungern, Slovakien och Polen).
2.10 Nordiska informationskontor Det nordiska samarbetet har ett antal informationskontor utspridda i de olika länderna. De har till uppgift att samordna den nordiska verksamheten i de aktuella områdena, informera om det nordiska samarbetet och agera som distriktskontor för de lokala Norden-föreningarna. Det finns informationskontor i Akureyri, Umeå, Göteborg, Jyväskylä, Vasa, Arendal, Alta och Flensburg. De administreras av Föreningarna Nordens Förbund, men är delvis finansierade av Nordiska ministerrådet.
30
Vä l komme n ti l l No rd iska mi n iste rrådet
Nordiska ministerrådet har observatörsstatus i Arktiska rådet och samarbetar även med länderna kring Arktis. Ministerrådet håller också på att utveckla samarbetet med grannarna i väst, framför allt Kanada. Foto: Imagesubscription Välkommen til l N ord iska mi n iste rråde t
31
3 Det praktiska arbetet
3.1 Budgetprocessen Budgeten för Nordiska ministerrådet uppgår till drygt en miljard danska kronor. Annorlunda uttryckt kostar det nordiska samarbetet varje invånare i Norden ca 36 danska kronor årligen. Finansieringen sker nästan uteslutande genom bidrag från de nordiska länderna enligt en fördelningsnyckel som baseras på ländernas andel av den totala nordiska bruttonationalinkomsten. Fördelningsnyckeln för 2015 visas nedan.
Fördelningsnyckel 2015, % av BNI Fordelingsnøgle 2015, % af BNI
Finland 15,5% Sverige 32,3%
Norge 31,5%
32
Danmark 20,0%
Island 0,7%
Vä l komme n ti l l No rd iska mi n iste rrådet
3.1.1 Exempel på budget – Budget 2015 Som det framgår av siffrorna nedan domineras budgeten av utbildning och forskning, kultur samt närings-, energioch regionalpolitik. Prioriteringsbudgeten består av två delar: ca 60 % går till att finansiera ordförandeskapets satsningar medan resterande medel går till att sätta igång större och prioriterade satsningar. Posten gemensamma aktiviteter täcker en rad diverse aktiviteter som ministerrådet finansierar, bland annat informationsaktiviteter.
Andel av den totala budgeten (2015)
Andel af det samlede budget (2015) Uddannelse forskning Utbildning ochogforskning
27,2%
Kultur Kultur Närings-, energi- och Erhverv, energi og regional regionalpolitik
19,1% 14,3%
Grannpolitik/internationellt Nabopolitik/Internationalt samarbejde
10,8%
samarbete
Prioriteringsbudget Prioriteringsbudgeten
8,5%
Miljø Miljö
5,1%
Fiskeri ogFiske havbrug, levnedsmidler og ochjordbrug, vattenbruk, jordbruk, skovbrug och skogsbruk livsmedel
4,7%
Socialpolitik Socialpolitik
4,6%
Nordiska ministerrådets Nordisk Ministerråds fælles aktiviteter
2,7%
gemensamma aktiviteter
Arbejdsliv Arbetsliv
1,6%
Ligestilling Jämtställhet
1,0%
Finanspolitik Finanspolitik
0,2%
Lovgivningssamarbejde Lagstiftningsarbete
0,2%
0,0%
5,0%
10,0%
15,0%
20,0%
Välkommen til l N ord iska mi n iste rråde t
25,0%
30,0%
33
Budgetprocessen
Fjärde kvartal
Första kvartal
Förhandlingar mellan Nordiska rådet och ordföranden för MRSAM om Nordiska ministerrådets budgetförslag.
Dialog med Nordiska rådet gällande nästa budgetår (kan även hållas under fjärde kvartalet året innan).
Nordiska rådet godkänner budgetförslaget.
Budgetanvisningar presenteras för och godkänns av MR-SAM.
MR-SAM tar det slutliga beslutet om godkännandet av nästa års budget.
Tredje kvartal
Andra kvartal
Generalsekreteraren gör eventuella justeringar i budgetförslaget baserat på kommentarer från länderna.
Sektorerna ger inspel till Generalsekreterarens budgetförslag.
MR-SAM godkänner budgetförslaget som därefter kallas Nordiska ministerrådets budgetförslag och sänds till Nordiska rådet för kommentarer.
34
Generalsekreteraren lägger fram till budgetförslag. Förslaget sänds till Nordiska rådet och till länderna för kommentarer.
Vä l komme n ti l l No rd iska mi n iste rrådet
3.2 Samarbetet mellan ordförandeskapet och sekretariatet Samarbetet mellan ordförandeskap och sekretariat ska bygga på ett nära samarbete och ömsesidigt förtroende. Man bör hålla varandra informerade om alla väsentliga pågående aktiviteter och initiativ. Mötesdagordningar formuleras i nära samråd mellan ordförandeskapet och sekretariatet baserat på förslag från sekretariatet. Sekretariatet ansvarar för att kalla in till möten samt för att utarbeta och skicka ut mötesmaterial. Ordförandeskapet och sekretariatet bör före mötena informera varandra om förslag som de vill lägga fram vid möten i ministerråd eller ämbetsmannakommittéer.
3.3 Det tvärgående samarbetet Det finns ett antal projekt som överskrider de traditionella sektorsgränserna och därför involverar flera ministerråd och avdelningar. Dessa koordineras av en rådgivare som ser till att involvera alla fackområden. Bland dessa kan nämnas Nordiska barn- och ungdomskommittén (NORDBUK) samt arbetsgrupperna för hållbar utveckling, människohandel och arbete med jämställdhetsintegrering.
3.4 Internationell profilering och positionering Nordiska ministerrådet och Nordiska rådet samarbetar om det kommunikativa uppdraget och har valt att satsa gemensamma resurser för att få största möjliga offentliga genomslag för det officiella nordiska samarbetet. Detta arbete synliggörs bland annat genom www.norden.org som är gemensam för de båda organisationerna. De senaste åren har Norden och de nordiska länderna fått mycket positiv uppmärksamhet världen över. Under 2014 antog samarbetsministrarna därför en strategi för internationell profilering och positionering av Norden. Syftet med strategin är att tillsammans stärka Nordens och de nordiska ländernas konkurrenskraft och internationella inflytande.
Välkommen til l N ord iska mi n iste rråde t
35
3.5 Språkhanteringen i Nordiska ministerrådet Alla som anställs vid Nordiska ministerrådet förväntas tala och skriva ett av de skandinaviska språken (danska, norska eller svenska). Dessa språk är enligt långvarig praxis Nordiska ministerrådets officiella arbetsspråk. Vissa dokument och handlingar översätts till finska, isländska och engelska. Ministerrådsmöten och andra möten kan tolkas vid behov. Till hanteringen av detta arbete finns en tolk- och översättarenhet, placerad på kommunikationsavdelningen vid Nordiska ministerrådets sekretariat. Engelska används som arbetsspråk i internationella sammanhang.
36
Vä l komme n ti l l No rd iska mi n iste rrådet
Alla som anställs vid Nordiska ministerrådet förväntas tala och skriva ett av de skandinaviska språken (danska, norska eller svenska). Dessa språk är enligt långvarig praxis Nordiska ministerrådets officiella arbetsspråk. Ve lkommen til N ord isk mi n iste rråd
37
4 Nordiska rådet
4.1 Om Nordiska rådet Nordiska rådet arbetar som Nordiska ministerrådet för att främja nordisk nytta, men på parlamentarisk nivå. Detta gör man först och främst genom att lägga fram förslag och genom att påverka och ge råd till de nordiska regeringarna i form av uttalanden och frågor. De viktigaste arbetsredskapen för att göra detta är förslag och frågor som kan riktas antingen till Nordiska ministerrådet eller till en eller flera av de nordiska regeringarna. Nordiska rådet består av 87 parlamentariker från de nordiska länderna. Plenarförsamlingen är Nordiska rådets översta beslutande organ. Man tar beslut eller uttalar sig vid någon av de två årliga sessionerna. Den ordinarie sessionen hålls kring månadsskiftet oktober/november, dessutom hålls en minisession på våren. Som tidigare nämnts godkänner Nordiska rådet Nordiska ministerrådets budget vid den ordinarie sessionen. Nordiska rådets presidium är det beslutande organet mellan sessionerna. Under presidiet arbetar fem utskott inom olika fackområden. Samarbetet mellan Nordiska rådet och ministerrådet sker i flera olika former.
4.2 Ärenden som involverar Nordiska rådet 4.2.1 Rekommendationer, framställningar och betänkanden Rekommendationer och framställningar är förslag som utarbetas av Nordiska rådet och läggs fram till Nordiska ministerrådet eller till en eller flera av de nordiska ländernas regeringar. Huvudregeln är att sekretariatet ansvarar för att besvara de rekommendationer som ställs till Nordiska ministerrådet, och ordförandeskapet ansvarar för att besvara de som ställs till ländernas regeringar. Rekommendationerna delegeras ut till avdelningarna på sekretariatet som koordinerar svar (även kallat meddelan-
38
Vä l komme n ti l l No rd iska mi n iste rrådet
Nordiska rådet består av 87 parlamentariker från de nordiska länderna. Plenarförsamlingen är Nordiska rådets översta beslutande organ. Man tar beslut eller uttalar sig vid någon av de två årliga sessionerna. Foto: Johannes Jansson/norden.org. i Riksdagen Välkommen til l N ord iskaSession mi n iste rrådeit Sverige
39
den) inom sina respektive områden. Svaren ska behandlas av relevant ämbetsmannakommitté, och är frågan tvärsektoriell ska ansvarig fackrådgivare involvera andra relevanta sektorer. Till följd av den nya process som beslöts av samarbetsministrarna (MR-SAM) och Nordiska rådets presidium i februari 2015 ska rekommendationerna framöver besvaras löpande inom 12 veckor. I svaren anges om Nordiska ministerrådet anser att rekommendationen är uppfylld, delvis uppfylld eller inte kan imötekommas. Nordiska rådet beslutar baserat på svaret om man anser att svaret är tillräckligt, varefter behandlingen av rekommendationen avslutas, eller om man önskar upprätthålla rekommendationen. Om Nordiska rådet väljer att upprätthålla rekommendationen inleds en politisk dialog – vanligen genom att en minister från ordförandeskapslandet diskuterar rekommendationen på ett relevant utskottsmöte eller på en session. Efter att den politiska dialogen är avslutad bortfaller rekommendationen. Nordiska rådet avger betänkanden om bland annat revisionsberättelser från Nordiska ministerrådet. Detta är en del av den kontroll- och uppföljningsfunktion som man har gentemot ministerrådet. 4.2.2 Skriftliga frågor Medlemmar av Nordiska rådet har rätt att ställa frågor till regeringarna eller Nordiska ministerrådet. Frågan ska röra det nordiska samarbetet och inte vara av nationell karaktär. Frågorna skickas till generalsekreterarens kontor som sedan ansvarar för att frågan blir besvarad. En skriftlig fråga ska oavsett mottagare vara besvarad inom sex veckor. 4.2.3 Ministerrådsförslag Ministerrådsförslag är omvänt de förslag som Nordiska ministerrådet eller en av de nordiska regeringarna riktar till Nordiska rådet, i vanliga fall i samband med sessionerna. Frågorna ska vara av större och viktigare karaktär, t.ex. budgetar och olika handlingsplaner, och ska vara nationellt förankrade även om ministerrådet formellt står som avsändare. 40
Vä l komme n ti l l No rd iska mi n iste rråde t
4.3 Nordiska rådets priser Nordiska rådet delar varje år ut ett litteraturpris, ett musikpris, ett filmpris samt ett natur- och miljöpris. Det senaste tillskottet är ett barnlitteraturpris som delas ut sedan 2013. Prismottagarna har tidigare offentliggjorts vid olika tidpunkter under året, men under 2013 provades för första gången att offentliggöra prismottagarna vid en tv-sänd ceremoni i Oslo operahus. Syftet med Nordiska rådets priser är att öka intresset för de nordiska ländernas litteratur, språk, musik och film. Natur- och miljöpriset ges till personer eller organisationer som har tagit speciella initiativ på natur- och miljöskyddsområdet. Varje pris uppgår till 350 000 danska kronor. Det är Nordiska ministerrådet som ansvarar för administrationen av priserna.
Välkommen til l N ord iska mi n iste rråde t
41
www.norden.org – Det officiella nordiska samarbetets webbplats. Här finns nyheter och arrangemang, men också publikationer och djupgående information om det nordiska samarbetet. Dessutom finns kontaktuppgifter till relevanta personer. Foto: Johannes Jansson/norden.org
42
Vä l komme n ti l l No rd iska mi n iste rråde t
V채lkommen til l N ord iska mi n iste rr책de t
43
Styrdokument •
Helsingforsavtalet – samarbetsöverenskommelse mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige
•
Rättsställningsavtalet för sekretariaten – avtal om den rättsliga ställningen för Nordiska ministerrådets sekretariat och Nordiska rådets presidiesekretariat
•
Rättsställningsavtalet för institutionerna – avtal mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige om den rättsliga ställningen för samnordiska institutioner och deras anställda
•
Arbetsordning för Nordiska ministerrådet
•
Arbetsordning för Nordiska ministerrådets sekretariat
•
Institutionshandboken – handbok i hur institutioner regleras
44
Vä l komme n ti l l No rd iska mi n iste rråde t
Förkortningar CBSS
Council of the Baltic Sea States
GSK
Generalsekreterarens kontor
(Nordiska ministerrådet)
HRAJ
Avdelningen för HR, administration och
juridik KOMM Kommunikationsavdelningen KR
Avdelningen för kultur och resurser
KV
Avdelningen för kunskap och välfärd
MR-A
Ministerrådet för arbetsliv
MR-FINANS Ministerrådet för ekonomi
och finanspolitik
MR-FJLS
Ministerrådet för fiske och vattenbruk,
jordbruk, livsmedel och skogsbruk
MR-JÄM
Ministerrådet för jämställdhet
MR-K
Ministerrådet för kultur
MR-LAG
Ministerrådet för lagsamarbete
MR-M
Ministerrådet för miljö
MR-NER
Ministerrådet for närings-, energi- och
regionalpolitik MR-S
Ministerrådet för social- och hälsopolitik
MR-SAM
Ministerrådet för samarbetsministrarna
MR-U
Ministerrådet för utbildning och forskning
NMRS
Nordiska ministerrådets sekretariat
NR
Nordiska rådet
NSK
Nordiska samarbetskommittén
VK
Avdelningen för tillväxt och klimat
ÄK/EK-xx Ämbetsmannakommittéer
Välkommen til l N ord iska mi n iste rråde t
45
Ved Stranden 18 DK-1061 København K www.norden.org
Välkommen till Nordiska ministerrådet Den här broschyren är avsedd att ge en introduktion och en kort presentation av arbetet i Nordiska ministerrådet. För ytterligare information hänvisas till webbplatsen www.norden.org, där man kan läsa mer om det nordiska samarbetet i allmänhet, men också hitta utförlig information om Nordiska ministerrådet.
ANP 2015:753 SBN 978-92-893-4188-2 (PRINT) ISBN 978-92-893-4189-9 (PDF)