Hallå där… Sofia Näsström ”Det största hotet mot demokratin är uppgivenheten”

DET STÖRSTA HOTET MOT DEMOKRATIN AR UPPGIVENHETENˮ

Varför har du skrivit boken? – Jag tror att de flesta av oss vet vad demokrati är, men vi har tappat tråden. Det här hänt mycket på kort tid. Vi har sett EU-migranter komma hit och tigga, populistiska partier har kommit in i riksdagen, vi har genomlevt en pandemi där samhället stängt ner. Och i USA har vi sett en president som på allvar försökt kuppa demokratin i landet. Så vi undrar: pallar demokratin för trycket? Jag tänkte att vi behöver en lättläst bok som ställer tio enkla frågor om demokrati. Vilka vänder sig boken till? – Den vänder sig till en intresserad allmänhet. Boken riktar sig också till studenter på universitetet och kan användas av oss universitetslärare i undervisningen. Den kommer också som ljudbok. Hur mår demokratin i världen idag? – Den mår inte alls bra. Det ser vi inte minst i stora studier som visar på en nedgång i antalet länder som räknas som demokratier. I stabila demokratier ser vi en nedmontering i form av en innovation där man håller fast vid valet, det vill säga att folk går och röstar som i Ungern och Polen, men man försvårar för oppositionen, undergräver fria medier och domstolar. Vilka är de allvarligaste hoten mot demokratin? – Många säger populismen eller främlingsfientligheten. Men nej, det är faktiskt uppgivenheten: att vi som medborgare upplever att vi inte har förmåga att förändra saker. Vi talar om hot, men vi måste alltid försvara demokratin. Demokrati betyder att vi har frihet att börja om. Det är det demokrati handlar om, och vad vi faktiskt gör när vi går och röstar vart fjärde år. Ett annat hot handlar inte bara om faktaresistens utan om att vi också tappat känslan för världen som vi delar med andra, det offentliga. Man kan inte bara tänka på sig själv, det kan göra oss lite dumma. Offentliga samtal, offentliga institutioner är viktiga. Vad kan vi göra för att skydda demokratin? – Det finns tre saker. Man ska vara aktsam om språket, se människor i ögonen och försöka hålla en schyst attityd. Man kan kämpa för en sak och ta strid för den. Bestäm dig för att det här biblioteket ska överleva, den här tidningen är viktig eller den här lagen som handlar om det här och det här ska finnas kvar. – En tredje sak är att hålla på professionerna. Titta vad som hände i USA där det var valförrättarna och juristerna som stod pall. Vi forskare måste värna vår yrkesroll så att ingen ska kunna använda oss för sina egna syften.

/ ÅSA MALMBERG

Sofia Näsström, professor vid statsveten skapliga institutionen som precis kommit ut med boken ”Demokrati: En liten bok om en stor sak”.

Bok om demokrati

Demokrati: En liten bok om en stor sak av Sofia Näsström ges ut av Historiska media. I tio korta kapitel ger författaren svar på några av de vanligaste och viktigaste frågorna som ställs om demokrati i tider av kris.

JAKOBSSON MATTIAS FOTO: 35 000 år gamla skallben från kvinnan Peştera Muierii 1.

Arvsmassan från 35 000 år gammal kvinna kartlagd

BIOLOGI En forskargrupp, ledd av Mattias Jakobsson, professor i organismbiologi, har lyckats kartlägga komplett dna från de 35 000 år gamla skallbenen från kvinnan Peştera Muierii 1, i Rumänien. Genomet från skallbenen visar att hon inte är någon direkt föregångare till dem som lever i Europa i dag, men att hon är en föregångare till de jägare-samlare-grupper som levde i Europa fram till istidens slut. Analysen kan ge mer kunskap om den tidiga befolkningshistorien i Europa. En viktig period i mänsklighetens historia är när den moderna människan sprider sig och börjar röra sig ut ur Afrika till Asien och Europa

Emma Svensson samplar prover från Peştera Muierii 1-skallen. Foto: Mattias Jakobsson för cirka 80 000 år sedan och som brukar beskrivas som en genetisk flaskhals. Effekterna av utflyttningen kan man se än i dag. Den genetiska variationen är lägre hos befolkningarna utanför Afrika än hos befolkningarna i Afrika. Att Peştera Muierii 1 har en hög genetisk diversitet tyder på att det största tappet av genetisk diversitet snarare sker under den senaste istiden – som slutar cirka 10 000 år f Kr – än vid ut-ur-Afrikamigrationen.

40 000

MEDICIN Nästan så många svenskar dör av hjärt- och kärlsjukdomar varje år. De senaste fem åren har den nationella SCAPISstudien pågått där drygt 30 000 svenskar fått genomgå omfattande hälsoundersökningar. Nu öppnar studiens databas för storskalig forskning med syftet att hitta personer med risk för sjukdom i hjärta, kärl och lungor innan de blir sjuka och ge dem en chans till överlevnad.

EU-satsning på digital patologi

BIOINFORMATIK AI används allt mer inom medicinen. För att snabba på utvecklingen startar nu EU-projektet BigPicture, som ska bygga en forskningsplattform för digital patologi. Det handlar om att på ett säkert sätt samla digitala bilder av vävnadsprover. Men i stället för att analysera bilderna med ett mänskligt öga använder man maskininlärning eller AI som snabbt kan tolka miljontals bilder mer noggrant. Vid SciLifeLab i Uppsala skapas en infrastruktur för att träna fiffiga algoritmer som sedan kan användas i forskning och i klinisk praxis.

Kunskap om kärnvapennedrustning blir allt viktigare i en tid med ökande internationella spänningar. I Sverige och vid Uppsala universitet har vi goda förutsättningar att bidra med högkvalitativ forskning och relevant kunskap om den dagsaktuella utvecklingen förankrad i internationella nätverk av institut och universitet.”

Cecilia Wikström, ordförande i styrelsen för universitetets nya kunskapscentrum för kärnvapennedrustning – Alva Myrdal-centrum.