Fördjupad översiktsplan nybro stad by Nybro kommun

Fรถrdjupad

ร versiktsplan Nybro stad 2013

Medverkande Politisk beställare Kommunstyrelsen Beställare Jan Lagerqvist, kommunchef Projektledare Lina Andersdotter, översiktsplanerare Referensgrupp Markus Lund (kommunstyrelsens ordförande), Peter Lilja (kommunstyrelsens vice ordförande), Mats Larsson (myndighetsnämndens ordförande), Jan Enarsson (myndighetsnämndens vice ordförande), Lennart Storm (Teknik- och samhällsbyggnadsnämndens ordförande), Lars-Gunnar Hellström (Teknik- och samhällsbyggnadsnämndens vice ordförande), Jan Lagerqvist (kommunchef), Marie Leandersson (Samhällsbyggnadschef), Jessica Dahl (biträdande samhällsbyggnadschef), Stefan Björn (Planeringschef) Projektgrupp Malin Ekstedt (Exploateringschef), Per Ahlgren (miljöinspektör), Lise Svensson (GIS-samordnare), Kerstin Ivansson (planarkitekt), Jonas Alborn (planarkitekt), Karin Thyberg (chef Gata-Park), Lars Linder (trafik- och projekteringsingenjör) 2

Förord Kommunens översiktsplan med fördjupningar tar sin viktigaste utgångspunkt i den övergripande visionen om att vi ska vara en växande kommun, som tar sin del av ansvaret med att utveckla och skapa en befolkningsökning i regionen. Den knyter också an till kommunens mångåriga strävan att vara en långsiktigt hållbar kommun samt kommunens strategiska läge i Glasriket, mellan universitetsstäderna Kalmar och Växjö. Hållbarhet handlar om helheten, om att väva ihop sociala, kulturella, ekonomiska och ekologiska aspekter, men även om att ta ansvar för kommande generationer. Hållbarhet handlar om att försvara allas lika värde och att värna delaktighet och inflytande. Att skapa ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls. Ett samhälle där naturresurserna utnyttjas på ansvarsfullt sätt, så att miljön, folkhälsan och den biologiska mångfalden värnas och klimatförändringar motverkas. Ett samhälle med en hållbar tillväxt för att säkerställa våra gemensamma tillgångar, kunskaps- och näringslivsutveckling och möjligheterna till arbete.

Markus Lund Kommunstyrelsen ordförande

Peter Lilja Kommunstyrelsen vice ordförande

Innehåll 1. Inledning

Vad är en översiktsplan? Strategiskt översiktsplanearbete Vad säger lagen? Medborgardialog Så här går arbetet till Visioner och mål för översiktsplaneringen Planeringshistoria Nybro stad

2. Jag vill bo i Nybro stad

Detta vill vi uppnå Varför vill vi uppnå detta? Vad gör vi för att komma dit?

3. Här är det grönt & skönt och blått och flott Detta vill vi uppnå Varför vill vi uppnå detta? Vad gör vi för att komma dit?

4. Jag, Nybro, Kalmarsund och världen Detta vill vi uppnå Varför vill vi uppnå detta? Vad gör vi för att komma dit?

5. Här vill jag handla,tillverka och göra affärer Detta vill vi uppnå Varför vill vi uppnå detta? Vad gör vi för att komma dit?

6. Här får mina sinnen spira! Detta vill vi uppnå Varför vill vi uppnå detta? Vad gör vi för att komma dit?

7. Ett hållbart Nybro

Detta vill vi uppnå Varför vill vi uppnå detta? Vad gör vi för att komma dit?

8. Riksintressen 9. Mitt framtida Nybro 9.1. Centrum 9.2. Norra Nybro 9.3. Östra Nybro 9.4. Södra Nybro 9.5. Västra Nybro 9.6. Sydöstra Nybro

s.10 s.10 s.12 s.17 s.17 s.18 s.23 s.23 s.25 s.30 s.30 s.31 s.33 s.33 s.34 s.38 s.38 s.40 s.45

s.50 s.52 s.54 s.56 s.58 s.60

Miljökonsekvensbeskrivning Bilagor

s.63

Sakordlista

s.96

Visioner och mål Nybro kommun Länsstyrelsen i Kalmar läns granskningsyttrande

s.5 s.5 s.6 s.6 s.7 s.7 s.9

s.85 s.92

1. Inledning Vad är en översiktsplan?

Enligt plan- och bygglagen, PBL, ska varje kommun ha en aktuell översiktsplan, ÖP. En översiktsplan behandlar mark- och vattenanvändningen samt bebyggelseutvecklingen för kommunens hela yta. Översiktsplaner är inte bindande för myndigheter och enskilda men ska ge vägledning för beslut om användningen av mark- och vattenområden samt om hur den byggda miljön ska utvecklas och bevaras.

Översiktsplanen är kommunens viktigaste planeringsinstrument, som genom sin grundliga process får en särskild tyngd i jämförelse med andra kommunala beslutsunderlag. Planeringsprocessen ger medborgarna möjlighet till insyn i processen och möjlighet att lämna synpunkter på planen. Översiktsplanen utgör ett viktigt vägledande dokument för kommunens vardagsbeslut och är en del av arbetet för en hållbar utveckling och en god livsmiljö. Kommunen har ett särskilt ansvar för att bebyggelse uppförs på mark som är lämplig för ändamålet och för att miljö-, hälso- och andra risker beaktas. Mark- och vattenområden skall användas för det eller de ändamål som de är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Företräde skall ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning. Eftersom planen är ett beslutsunderlag, en vägledning och en överenskommelse är det nödvändigt att den hålls aktuell. Nya förutsättningar uppstår genom att omvärlden ständigt förändras. Kunskapen om miljön ökar, bostadsbyggandet och näringslivet ställs inför ändrade villkor och kommuninvånarnas värderingar förändras. Kommunfullmäktige ska därför minst en gång varje mandatperiod ta ställning till om översiktsplanen är aktuell. Om kommunfullmäktige anser att planen inte är aktuell, kan beslut tas om en översyn av planen. Nybro kommuns aktuella översiktsplan är från år 2007. Den berör hela kommunen men främst området utanför Nybro stad. Eftersom den fysiska utbyggnaden ofta är komplex i en stad har denna fördjupning av översiktsplanen tagits fram. Fokus ligger på Nybro stad och dess utveckling i samklang med omkringliggande orter och kommuner och har tagits fram med nationellt och internationellt perspektiv.

Strategiskt översiktsplanearbete

Den kommunomfattande översiktsplanen och den fördjupade översiktsplanen för Nybro stad är våra två huvuddokument som sätter den strategiska agendan för staden, orterna och landsbygden. Nybro kommun jobbar efter hand med att dela upp översiktsplanedokumenten på fler, mindre omfattande dokument under teman. Detta ger oss möjlighet att gå djupare in på specifika frågor utan att få för stora och tungrodda planer. Därmed går det lättare och snabbare att uppdatera materialet när det behöver revideras. Våra tematiska tillägg kan komma att gälla både kommunen som stort eller endast Nybro stad. Ett tillägg till översiktsplanen kan även behandla en fråga som inte tagits upp tidigare eller behandlats tillräckligt i kommunens översiktsplan.

Inledning

Översiktsplaneringen berör många delar av den kommunala förvaltningen och ges därför en bred förankring inom kommunens organisation. Översiktsplaneringen ska vara ett ständigt pågående arbete som är en naturlig del i diskussionerna kring Nybro kommuns utveckling.

Vad säger lagen?

Plan- och bygglagen, PBL, 3 kap 2-3§ står följande: ”Översiktsplanen ska ange inriktningen för den långsiktiga utvecklingen av den fysiska miljön. Planen ska ge vägledning för beslut om hur mark- och vattenområden ska användas och hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras. Översiktsplanen är inte bindande.” 4§ säger: ”Kommunen ska i översiktsplanen redovisa sin bedömning av hur skyldigheten att enligt 2 kap. ta hänsyn till allmänna intressen vid beslut om användningen av mark- och vattenområden kommer att tillgodoses. I redovisningen ska riksintressen enligt 3 och 4 kap. Miljöbalken anges särskilt.” 23§ säger: ”En översiktsplan kan ändras för en viss del av kommunen. Den kan också ändras genom ett tillägg för att tillgodose ett särskilt allmänt intresse. En ändring av planen för en viss del av kommunen får redovisas med en annan detaljeringsgrad än för översiktsplanen i övrigt.” I miljöbalken anges bland annat att ”balken syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö”. I kapitel 3 och 4 finns bestämmelser för hushållning med mark och vatten. Bestämmelserna i dessa kapitel skall tillämpas vid prövning enligt plan- och bygglagen.

Medborgardialog

Initialt påbörjades arbetet med revideringen av den fördjupade översiktsplanen för Nybro stad redan år 2008. Kommunen jobbade då med ett dialogforum som kallades för Framtidsstaden vilket innebar att man mötte medborgarna direkt i deras vardag, bland annat på torget och i skolor. Det fanns en enkät ute där medborgare ombads lämna synpunkter både digitalt och i pappersform. Kommunen jobbade även med nåltavlor där medborgare gavs möjlighet att visa med en nål på en karta var man till exempel upplevde otrygghet i staden eller farliga korsningar. Materialet från Framtidsstaden har legat till grund för det fortsatta revideringsarbetet under 2010-2013. Även under detta arbete har Nybro kommun aktivt gått ut och mött medborgarna, bland annat genom att träffa skolor och föreningar och genom att vara på plats vid evenemang i staden. Kommunens tjänstemän och politiker har även under sammanlagt tre veckor befunnit sig i en lokal i centrum och på Nybro bibliotek för att träffa medborgare och diskutera FÖP Nybro. Nybro kommun jobbar även aktivt med att förankra översiktsplanen i hela den kommunala organisationen. Det gör att vi får bättre gehör för alla berörda frågor och skapar ett övergripande arbete med den fysiska utformningen av staden.

i Samråd

1 mars-30april, 2012

i Sammanställning av inkomna yttranden

i Samrådsredogörelse

i Revidering av samrådsförslaget

i Granskning

10 december, 2012 4 februari, 2013

i Sammanställning av inkomna yttranden

i Granskningsutlåtande

i Revidering av granskningsförslaget

i Antagande i kommunfullmäktige

i Planen vinner laga kraft

Inledning

Framtagande av samrådsförslag

Så här går arbetet till Framtagningsskede

Detta är en lång process som tar flera månader eller till och med år. Under denna period samlas undelagsmaterial in för bedömningar av till exempel framtida utbyggnadsområden. Detta sker genom faktainsamling från databaser, bibliotek och tidigare utförda undersökningar, men även genom enkäter, intervjuer och samtal med allmänhet, företagare och organistationer.

Samrådsskede

Den fördjupade översiktsplanen för Nybro stad var ute på samråd under perioden 1 mars - 30 april, 2012. Under denna tvåmånadersperiod gavs allmänheten möjlighet att lämna synpunkter på det förslag som lämnats fram av kommunen.

Granskningsskede

Granskningen pågick under perioden 10 december, 2012 - 4 februari, 2013. Planförslaget hade reviderats utefter de synpunkter som kom in under samrådsperioden. Till granskningsmaterialet hör en samrådsredogörelse som besvarar alla inkomna yttranden.

Antagandeskede

Efter granskningen har materialet revideras ännu en gång efter inkomna synpunkter. Ett granskningsutlåtande som besvara alla inkomna synpunkter har tillkommit planen. Kommunfullmäktige tog beslut att anta planen 27 maj, 2013 och planen vann laga kraft 7 november 2014.

Visioner och mål för översiktsplaneringen

Nybro kommun har övergripande visioner och mål för översiktsplaneringen i kommunen. Dessa mål hittar du i Bilaga 1. Målen som följer är specifika mål för Nybro stad. Målen är grunden för hela översiktsplanen.

En attraktiv och levande stad

I centrum ska det finnas en spännande sammansättning av bostäder, butiker, restauranger, kultur, nöjen och upplevelser. Salutorget ska värnas som en central mötesplats och i stadskärnan ska det finnas plats för olika evenemang. Antalet uteserveringar ska öka. Nybro stad ska vara en tillgänglig stad med ett varierat utbud av bostäder, en handel med hög servicenivå, många arrangemang, attraktiva mötesplatser och parker, ett rikt förenings- och idrottsliv och en god tillgång till natur, kultur och rekreation . Framför allt ska antalet boende i centrum öka, för att bland annat stärka stadens handel. En ökande befolkning leder till ett ökat behov av bostäder. Detta klaras genom en god planberedskap för bostäder. Ny bebyggelse ska i första hand tillkomma genom förtätning av staden. Områden med gångavstånd till salutorget, centrala delen av Storgatan och

Inledning

resecentrum ska i första hand reserveras för flerbostadshus. Även personalintensiva verksamheter, undervisningslokaler, kulturella verksamheter, hotell mm bör lokaliseras i, eller i direkt anslutning till, stadskärnan. Vandrings- och cykelleder ska passera resecentrum och plats för cykeluthyrning medmera ska finnas.

Ett varierat och tillgängligt utbud av parker, grönområden och skyddad natur

Den biologiska mångfalden i staden ska bevaras och andelen hårdgjord yta per person ska inte öka. Grönstrukturen ska knytas samman med våra vattendrag och vattenområden (blåstrukturen). Sammanhängande grönstråk ska behållas och nyskapas och knyta an till skyddade områden runt staden. Grönstrukturens värdekärna - ”den gröna lungan” - ska bevaras och göras mer tillgänglig. Området kring Linnéasjön ska vara ett område både för naturupplevelser och för aktiviteter. Gångstråket mellan Pukeberg och stadskärnan ska förbättras och bli mer attraktivt. Joelskogens campingplats ska utvecklas och uppgraderas.

Svartbäcksmåla - ett centrum för naturupplevelser och friluftsaktiviteter

Det ska gå att bada och fiska i Linneasjön och Rismåla göl

Fler våtmarker ska skapas, som renar dagvattnet innan det släpps ut i vattendragen. På sikt ska det även gå att fiska ädelfisk i Nybro stads vattendrag. Kommunen ska därför arbeta för att de vandringshinder som finns i vattendragen tas bort. Kommunalt vatten och avlopp ska byggas ut i området kring Rismåla göl.

Nybro stad - centrum för transportnäringen i regionen

I den långsiktiga planeringen ska det finnas utrymme för transportnäringens utvecklingsbehov. Befintliga industrispår ska värnas och mark intill spåren ska reserveras för transportintensiva verksamheter. Uppställningsplatser för släp och för farligt gods ska finnas. För god tillgänglighet till bl.a. Verksamhetsområdena i Smedstorp och kombiterminalen öster om Nybro, ska kommunen verka för en planskild korsning vid Glasporten.

Inledning

Planeringshistoria Nybro stad 1824

Garvare Hindric Nyberg anlägger ett garveri vid Lortbron på gränsen mellan Madesjö kyrkoherde boställe och Göljemåla gård vid det som idag är Nybro torg.

1932

1845

1934 Nybro kyrka, efter ritningar av J Fred Olson, in-

Första kartläggningen av lägenhet Nybro utförs av kommissionslantmätaren C J Lidman. Enligt kartan fanns fem tomter bebodda av hantverkare, industriidkare och en apotekare.

1863

Den förste januari blir Nybro stad.

1933 Th Bergentz stadsplaneförslag av år 1931 fastställs. vigs. Th Bergentz utarbetar en ändring av Nybro stadsplan.

1935 Stadshuset med hotell byggs.

Nytt förslag till tomtindelning upprättas av förste lantmätaren C J A Magnet inför köpingsbildningen.

1938 Th Bergentz stadsplan fastställs.

1865

1939 Stadsplan för centrala Nybro upprättas av stadsar-

Lägenhet Nybro blir köping den 3 februari. Magnets tomtreglering fastställs. Marken kommer från Göljemåla gård och omfattar 37 tomter. Nästan alla är bebyggda. 297 personer bor i köpingen som redan utmärker sig som en hantverksstad. Här finns 45 hantverksmästare fördelade på 18 yrken.

1873

Kumlin.

Stationshuset byggs efter ritningar av arkitekt

1874 Den 8 augusti invigs järnvägen Kalmar - Emmaboda.

kitekt G Gerdsiö.

1940-talet Fortsatt

utvidgning av Södra Nybro. Nu går gränsen vid Möregatan. Egnahemsområdet Myrdalen börjar bebyggas.

1941 Inkorporering av delar av Flyebo (bl a Emmatorp), Transtorp och Hanemåla. Totalt förfogar kommunen nu över 665 ha.

1945 Stadsplan för de norra och östra delarna av Nybro upprättas av stadsarkitekt G Gerdsiö.

1876 Invigning av järnvägslinjen Nybro - Sävsjöström.

Stadfästande av byggnadsoch brandordning. Ny karta och förslag till tomtindelning upprättas av förste lantmätaren N.F Liedbäck. Mer mark hade inkorporerats norr om Långgatan, järnvägsområdet hade tillkommit och byggnadsoch brandordningen krävde anpassningar.

1880 Nybro skiljs från Madesjö och blir egen kommun. 1881 N F Liedbäcks uppgjorda förslag till ny tomtindelning stadfästs. Nu finns sammanlagt 70 tomter och områden i Linneaparken och Brunnsparken har införlivats.

1949 G Gerdsiös stadsplan fastställs. 1950-talet

Flera bostadsområden utvidgas eller börjar bebyggas. Ett nytt område som får sin första bebyggelse är Fredrikslund. Södra Nybro utvidgas till gränsen Smålandsgatan, Hallandsgatan och Ringvägen. I Madesjö byggs nya villaområden norr och söder om kyrkbyn. Flerfamiljshus uppförs på Dr Sandbergs gata och i östra delen av Paradisområdet. I slutet av 1950-talet byggs de första punkthusen i Emmatorp.

1954

1882-83 Starten för Nybro kallvattenkuranstalt, senare Nybro Brunn och Badanstalt.

Inkorporeras från Madesjö del av Idehult nr. 2, del av Madesjö nr. 3, Hanemåla, Smedstorp, Harstenslycke, del av Transtorp och Persmäla samt Flyebo.

1895 Villor avsedda för kurortens gäster börjar byggas.

1956 Stadsplan för centrala Nybro upprättas av stadsar-

Skogshyddan 1 och 2 samt villa Beijer, Sofia, Hjalmar och Oskar.

1904-18

Arbetet med en ny stadsplan. Hela Göljemåla gård och Kvarnaslätt har införlivats vilket har gett tillgång till marken på de områden som idag kallas Grönvägsområdet och Östermalm samt områden vid Flyebo och Transtorp. Förslaget upprättades av kommissionslantmätare 0 Götherström. Förslaget diskuterades under flera år och reviderades 1912 av stadsarkitekten i Kalmar J Fred Olson. År 1918 stadsfästes förslaget. I planen kan man se klart stadsmässiga drag, som särskiljande av olika verksamhetsområden och tomter för allmänna byggnader. Stadskärnan förblir oförändrad. Ny bebyggelse placeras på inkorporerad mark runt centrum och längs med Kalmarvägen, medan nya industrier förläggs utmed järnvägen.

1930-talet

Området Södra Nybro börjar utvidgas söderut. Gränsen går i en linje Skånegatan – Västerängsgatan.

1930

skogen.

1931

Inkorporering av Fagerslätten och del av Präst-

Förslag till utvidgning och revidering av Nybro stadsplan upprättas av Th Bergentz, arkitekt vid Kungliga Byggnadsstyrelsen.

kitekt Kl E Larsson.

1960-talet Stora

förändringar av Nybro centrum. Äldre bebyggelse rivs eller flyttas. En ny tomtindelning görs. I kv.. Jupiter byggs flerläkarstationen och biblioteket. Mittemot i kv.. Tor byggs Folkets Hus. Hanemålaområdet börjar byggas ut på allvar. I Madesjö-Idehult utvidgas villaområdet.

1969 Nybro blir centralort i Nybro storkommun. 1970-talet Kv.. Lönnen rivs och ett nytt varuhus byggs.

Stora områden i centrala delarna blir rivningstomter. Villabebyggelsen i Hanemåla, Fredrikslund, Madesjö-Idehult och Idehult utvidgas. Nya villaområden tillkommer vid Åkrahäll och Pukeberg.

1971 Ny stadsplan för centrala Nybro. 1980-talet Pukebergsområdet

utvidgas. Flerfamiljshus byggs i Hanemåla by. I kvarteret Korgmakaren rivs den äldre villabebyggelsen och nya flerfamiljshus uppförs.

1990-talet Idehultsområdet utvidgas. 2000-talet

Nya flerfamiljshus i kv.. Borgmästaren, Skräddaren,Venus och Ärlan. Nya villakvarter i Pukeberg, Hanemåla och längs Strandvägen.

2. Jag vill bo i Nybro stad Detta vill vi uppnå: •

Befolkningen i Nybro stad ska öka – ”Jag vill bo i Nybro stad!”

•

En attraktiv och levande stad

•

I Nybro kan tiden ägnas åt det viktiga i livet

•

Trygga och aktiva invånare

Varför vill vi uppnå detta? Jag vill bo i Nybro stad

Det är viktigt för oss att växa och öka vår befolkning. En större befolkning ger bättre underlag för skola, föreningsliv, arbete och handel, vilket i sin tur bidrar till fortsatt utveckling. Samtidigt är det viktigt att de personer som bor i vår stad idag trivs och stannar kvar. Nybro stad är kommunens motor och ungefär två tredjedelar av kommunens befolkning bor här. Nyproduktion av bostäderna i Nybro kommun sker främst i Nybro stad. Av de bostäder som tillkommit på senare år är den största andelen lägenheter i flerbostadshus, men även villabebyggelsen har ökat stadigt under 2000-talet.

Figur 1. Befolkningen i Nybro stad år 2012. Diagrammet visar hur många kvinnor och män det finns i varje ålderkategori.

Jag vill bo i Nybro stad

Olika skeden i livet kan kräva olika typer av bostäder. När du flyttar hemifrån första gången kan en mindre lägenhet eller rum vara aktuellt. Om du skaffar familj kan ett större boende, kanske en villa, vara det som behövs. När du blir äldre kan du finna tryggheten i ett boende med extra stöd och hjälp anpassat till dina behov.

”

Boende för äldre och barnfamiljer går ofta hand i hand då de äldre lämnar sina villor för ett annat boende till förmån för unga familjer som kan flytta in i de lediga husen. För att få denna rotation på bostadsmarknaden behövs bra, anpassat boende för äldre. Det kan vara lägenheter i marknära läge med en egen liten täppa eller någon typ av trygghetsboende, ofta i centrala lägen.

Planeringen av staden ska därför ske med människan i centrum

”

Även studenter och ungdomar efterfrågar bostäder i attraktiva lägen och till attraktiva priser. Att kunna tillgodose detta kan vara en konkurrensfaktor som får dessa grupper att välja Nybro som bostadsort framför någon annan plats.

En attraktiv och levande stad

Det offentliga rummet blir allt viktigare när antalet bostäder i stadens centrala delar ökar. Ett levande och lättillgängligt offentligt rum ger möjlighet till att uppehålla sig eller umgås utanför bostadens väggar. Staden måste välkomna alla personer oavsett kön, etnicitet, ålder eller funktionshinder. Planeringen av staden ska därför ske med människan i centrum. En stad med en egen särprägel skapar en identitetskänsla, vilket bidrar till att man är stolt över sin stad och tar hand om den. Stadens kärna ska vara en plats för att umgås, uträtta ärenden eller bara strosa. Det är viktigt att man har en levande handel och ett stadsliv som fungerar under större delen av dagen. När en verksamhet stänger tar en annan vid, så att staden inte känns tom. Nybro stad har en alldeles egen särprägel med många vackra miljöer. Våra kulturmiljöutredningar visar att stadskärnan och flera områden runt om i staden är värdefulla och bör bevaras. Det är samtidigt viktigt att låta alla epoker i historien synas, även i vår tid. Staden behöver ständig förändring för att fortsätta vara intressant. Det handlar om nybyggnation och renovering men även om exempelvis ny belysning och planteringar. Även entréerna in till staden är betydelsefulla för bilden av Nybro. Oavsett hur man färdas in till staden är det viktigt att man möts av ett välkomnande intryck.

Det viktiga i livet

Förtätning innebär att platser inne i staden ges ett nytt användningsområde. Förtätning sker oftast på ytor som antingen tappat sin funktion eller aldrig tagits i bruk. Det kan vara en obebyggd tomt eller en före detta industri, parkeringsytor eller delar av grönområden. Befintlig bebyggelse kan förtätas till exempel genom att byggnader kompletteras med fler våningar. Förtätningen gör att markytan används effektivare. Ofta finns både vägar, ledningar och befintlig kollektivtrafik i området sedan tidigare. En utmaning när man förtätar är att bevara tillräckligt med grönytor, parker och parkeringsplatser i stadens centrala delar samtidigt som fler bostäder kan komma till stånd. 11

Jag vill bo i Nybro stad

I Nybro stad är det viktigt att bygga bostäder i nära anslutning till Nybro station. Det gör att fler människor kan flytta in till den centrala delen av staden och därmed få en vardaglig närhet till butiker, offentlig service, arbetsplatser samt tåg- och busstrafik. Bilberoendet minskar om man har nära till vardagsbestyr och att kunna bo nära stationen ger frihet både för daglig pendling och fritidsresor. Verksamheter nära stationen skapar också möjligheter för boende i andra kommuner att på ett enkelt sätt komma till arbetsplatser i Nybro.

Trygga och aktiva invånare

Trygghet handlar om att kunna röra sig i och kring sin bostad, i skolor och butiker, i parker och andra gemensamma miljöer utan att uppleva oro eller begränsningar. Ofta handlar det då om bra belysning på rätt ställen, färre buskage och fler öppna platser, men även om hur platserna sköts. Det handlar också om säkra trafiklösningar, tillgängliga byggnader och offentliga platser och om tillräckligt många offentliga toaletter. Trygghet kan också vara att kunna bo kvar i sin invanda miljö när behovet av stöd ökar på grund av ålder, sjukdom, funktionshinder eller andra skäl. Hur barn upplever den byggda miljön är många gånger annorlunda mot hur en vuxen upplever sin omgivning. Barn rör sig, själva eller i sällskap, utanför hemmets väggar exempelvis på väg till eller från skola eller fritidsaktiviteter eller för lek i sin närmiljö. Det är då viktigt att miljöerna är anpassade för barnen och fungerar för att säkra deras behov av en trygg miljö. Vi ska därför särskilt uppmärksamma barn och ungdomar i planeringen.

Vad gör vi för att komma dit?

Jag vill bo i Nybro stad

Befolkningen i Nybro stad ska öka och staden ska vara en motor för kommunens tillväxt. Genom ökad attraktionskraft, en kvalitetssäkrad kärnverksamhet, delaktighet och inflytande i samhällslivet, ett gott hållbarhetsarbete och goda kommunikationer blir inflyttningen till kommunen större än utflyttningen. Vi ska sträva efter att skapa ett varierat utbud av bostäder vilket ger möjlighet till en ökad valfrihet. Det innebär att vi ska tillgodose allt från centralt belägna lägenheter, studentbostäder och trygghetsboende för äldre, till nya villaområden och hästgårdar i stadens direkta närhet. Detta klaras bland annat genom en god planberedskap. Ny bebyggelse ska i första hand tillkomma genom förtätning av staden. Områden med gångavstånd till salutorget, centrala delen av Storgatan och resecentrum ska i första hand reserveras för flerbostadshus. Även i stadsdelen Kungshall kan förtätning i form av flerbostadshus ske. I detta område är denna form av bostäder redan etablerat och det finns platser som passar för kompletterande bebyggelse.

Jag vill bo i Nybro stad

Vid en etablering av en pendelstation i Hanemåla kommer behovet av bostäder att öka även i detta område. För att bidra till visionen om 25 000 invånare behöver vi även ha planberedskap för större, helt nya bostadsområden. Även personalintensiva verksamheter, undervisningslokaler, kulturella verksamheter, hotell med mera bör lokaliseras i, eller i direkt anslutning till, stadskärnan. Vandrings- och cykelleder ska passera Nybro station och plats för cykeluthyrning med mera ska finnas.

Det viktiga i livet

Genom ett varierat och blandat utbud av bostäder, arbetsplatser, service, idrott, kultur, utbildning och natur skapar vi närhet i det dagliga livet. Det ska finnas olika sorters mötesplatser och anläggningar för fritidsaktiviteter och idrott, såväl utomhus som inomhus, men även mötesplatser för människors kulturella upplevelser och eget skapande.

”

En attraktiv och levande stad

I centrum ska det finnas en spännande sammansättning av bostäder, butiker, restauranger, kultur, nöjen och upplevelser. Salutorget ska värnas som en En övergripande central mötesplats och i stadskärnan ska det finnas plats för olika evenemang. strategi för Nybro Antalet uteserveringar och sittplatser ska öka. stad ska vara att förtäta centrum För att stärka stadens offentliga liv behövs fler aktiviteter och platser i staden utifrån en radie som är till för allmänheten. Aktiviteter ska helst ske i stadskärnan, med fördel av 500 meter på torget. De kan vara förberedda eller spontana, vilket innebär allt från en från Nybro stadsfest till en trubadur. Nybro kommun ska genom öppenhet och enkla station. tillvägagångssätt välkomna aktiviteter i stadskärnan.

”

Genom att skapa mötesplatser i staden som är välkomnande, trygga och trevliga ger vi allmänheten större möjligheter och anledning att uppehålla sig i staden. På minst två ställen ska staden kompletteras med platser med torgliknande karaktär. Mellan biblioteket och kulturhuset Kristallen ska det skapas rum för rekreation och avkoppling. Detta rum kommer att få en torgliknande karaktär och kan utformas som ett gångfartsområde och de stora ytorna på platsen ger möjligheter till exempelvis uteservering, sittplatser och nya planteringar. Även korsningen Garvare Nybergs gata/ Stora Nygatan ska omvandlas till ett trevligt rum, med plats för uteservering och sittplatser men även lek. Kontakten med Bolanders bäck ska stärkas. Stadens entréer ska uppmärksammas och göras mer välkomnande och via tydligare gestaltning visa stadens identitet. I kvarteren Mars, Sirius och Venus ska vi skapa ett tydligare stadsrum med planteringar, nya byggnader och staket/murar samt parkeringar inneslutna på gårdarna. För att stärka vyn förbi kulturhuset Kristallen från centrum kan allén från kyrkan förlängas. Det skapar en rakare och tydligare siktvy, fullföljer planeringstankarna från förr och stärker kyrktornet som landmärke.

Jag vill bo i Nybro stad

Trygga och aktiva invånare

Vi ska skapa en trygg stad genom dialog med medborgarna om vilka platser som upplevs som otrygga. Vid planläggning av nya områden och verksamheter ska vi ta särskild hänsyn till barns och ungdomars livsmiljö och behov samt till jämställdhet. Lekplatser ska bli en integrerad del av staden där barn och vuxna trivs tillsammans. Skolor samt lokaler och fritidsanläggningar för barn- och ungdomar ska alltid kunna nås via trygga gång- och cykelvägar. Fler platser i staden ska utvecklas för ungdomars aktiviteter och umgänge. Området kring Viktoriavallen och Badhusparken ska utvecklas med exempelvis möjlighet till mer fritidsaktiviteter, motionsslingor, utomhusbad och bättre kontakt med centrum. Staden ska utformas med hänsyn till personer med funktionshinder. Ramper, tydliga kontrastmarkeringar och en välskött stadskärna ger trygghet och underlättar vardagen. Offentliga toaletter i och i anslutning till stadskärnan ska finnas.

Jag vill bo i Nybro stad

Stadsk채rnan

ÄGE N

SKRUVE NS

V ÄG

150

GA SÅ

N TA GA RE

ÄG

VILL

AN A GAT

AN AT

450

TA N AGA GÖT ÖST

SMÅ

LAN

AT AN

AT A

300

OD M AB EM

HA LLA NDS

AN DS GAT

GATAN

AT AN

ÖSTGÖT AGATA N

Meter 600

AT A G S G ER

N GA TA GA RE LA PS RE

ÖLA

NDS

AN GAT

RN SG AT AN

TA N SM E DJE GA

BA N

SMÅ

LAN

AN DS GAT

EGA TA N GMÄ S TAR BOR

AT AN

VEGA GATAN

SGA TA N AP LAN SVE

AN VILLA GAT

NÄ RK EGATA

STRÖMGATAN

TORGE T

LÅ NGGAT AN

E FR

ENG

GATA N

AN T EGAT SHYT

STORA NY

N TA GA

S RP

VÄS

Ä NG

TA GA

GA TA N

S GA TAN

VA SA

TER

N STORGATA

RL KA

MELLANGA TAN

A AT

OG SK

E ST

GR ÖN SK OG

AT AN

KV AR

RÖ

VÄ

IGEN

N LA

KVARNST

NN TU

N TA GA

IK SG

N ATA

LÅ NGGATA N

KYRK OGATA N

PRÄS TGÅRDS GRÄND

SA VA

N TA GA

DR A IND

Lin néasjön

SÖ

US TR

IGA TA

LE JON

GRÖNVÄ GEN

GA TAN

JOE

AN AT

N GE

LS GAT AN

S VÄ RP

UR ST

TO A NS TR

PAS S VÄ

GE N

JÄ RN

VÄ

GS GA TA

PAR

ADIS

GAT AN

M ÅLAG GÖLJE

ATA N

OS KA

RS GA TA N

GA TA N

LK PA RK

ST OR

A LÅ

ÄG

GA TA

JOE LS

GATA N

Cirkeln utgår från stationen och har en radie på 500 meter.

Prioriterat förtätningsområde

NORRA E SP LANADEN

UVA FORSGATAN

N AT A SG IK

Sva rtg öl

AK ARE GAT AN SKO

TA N A LGA KAN

N FA BRIK SGATA

ADE LGA TAN

DGÅ RDS GATAN STORA TRÄ

AN SVARTGÖLS GAT

OLOF SGATAN

RÖ

AT A

GÖTGATA N

AT A

GE N

AT AN

KA R

EGAT AN

GA TAN

VE R

GE N

A AT

MADES JÖV

S GA TA RG BE E NY GA RV AR

DI KTARE NS V ÄG

Jag vill bo i Nybro stad

AV Ä

RDSGA TA N LI LLA TRÄDGÅ

ÄS

SGATA

UP PLAND

SV E

G VS

ATAN MÖREG

AN DS GAT

N TA GA

VÄ

AS P

GATA N STATIONS

NEL

GAT AN TUN

LANADE N KYRK OESP

BR FA EN

N A TA OD E NG

A TA AG KA RL

N GA TA LA VIL

SG G VI D LU

AT AN

GATAN DUNDE RBERGS GE N LI NN É AVÄ

ATA N WI DEG

AT AN SG HE LM VIL

RE GA TAN STU AR KV

N TA GA

N TA GA IDE RK KY

GRÖNVÄ GEN

AN AT

AN BLEK INGEGAT

TAN MÖREGA

OG ÅR VÄ DS

ÄG

LAN GOT

A TA N SAM ARITG

A RE ICK

VÄ

GR ÖN

E SG UL

ÄG

LK PA RK

OM SK

VÄ

SKÅ NEGATAN D

DA CK

GAMLA STATI ONS GATAN N GE

TE AT E RV

N VÄ

AN PU

EMM AGATAN BS

ALGATAN

JA KO

VÄS TRA M AGA

RIV ÄGE MEJE N

BERGGATAN ND RA ST

ÄG

OR ST

R ST S GA TA

AN LM SGAT VILHE BE RG

ATA N AN AT KE

NGG EG ATA

16 RA LÅ ND JUT EG

HA SS ELV ÄGE NOR LU

N TA S GA TT S LÄ NE

N GE

SINS GATA N

3. Här är det grönt och skönt & blått och flott Detta vill vi uppnå: •

Ett varierat och tillgängligt utbud av parker, grönområden och skyddad natur

• Svartbäcksmåla - ett centrum för naturupplevelser och friluftsaktiviteter •

Det ska gå att bada och fiska i Linneasjön och Rismåla göl

•

Ett rikt växt- och djurliv ska gynnas och bevaras

Varför vill vi uppnå detta? Parker, grönområden och skyddad natur

Grönstrukturens roll är en av stadens viktigaste strategiska frågor. Det handlar om att skapa attraktiva platser för boende och besökare, att skydda vårt dricksvatten och att få stadens övriga ekosystemtjänster att fungera. Exempel på de viktigaste ekosystemtjänsterna är rening av luft, klimatutjämning, dagvattenrening och bullerdämpning. Grönstrukturen bidrar även till attraktiva mötesplatser och utemiljöer för rekreation och vila och är därmed mycket viktig för folkhälsan. Fysisk aktivitet och utevistelse i gröna miljöer är viktigt för att upprätthålla och återskapa en god hälsa. För att utemiljön ska ge dessa positiva effekter måste man skapa miljöer som lockar och stimulerar till utevistelse. Variation, tillgång och närhet till gröna miljöer är helt avgörande för om människorna ska utnyttja dem ofta. Hur utemiljöerna utformas har stor betydelse för hur ofta funktionshindrade och barn har möjlighet till utevistelse.

Ett rikt växt- och djurliv

En bevarad natur med plats för fungerande miljöer för växter och djur är en nödvändig förutsättning för uthållig utveckling och därmed för vår överlevnad. Naturen är en viktig förutsättning för välbefinnande och rekreation, men även för ekologiska processer. Den ger oss också en stor del av vårt behov av skönhetsupplevelser och är en viktig inspirationskälla till kreativitet.

Här är det grönt och skönt & blått och flott

En stor utmaning är hur den befintliga bebyggelsen ska hantera klimatförändringar, i vårt fall, troligtvis mer och kraftigare regn under vinterhalvåret och torrare och varmare somrar. Träd, grönområden, vattendrag och dammar måste hanteras strategiskt och bindas ihop till en helhet med stadens bebyggelse och stadens omland. För att kunna hantera balansen vid ökad nederbörd är det därför viktigt att vattenoch avloppsplanering, naturvård och grönstruktur ses som en helhet för att klimatanpassa Nybro.

Stadens träd

Träden är viktiga för stadsbilden genom att de förskönar och förstärker vårt välbefinnande. Träd renar luften, de binder stora mängder vatten vid nederbörd och trädens rötter stabiliserar och motverkar erosion. Med förväntade klimatförändringar kommer trädens betydelse även för lokalklimatet att öka genom att de ger skugga och utjämnar temperaturvariationer. Trädplantering är ett kostnadseffektivt sätt att hantera dagvatten, samtidigt som det skapar mervärden. Träd, framför allt ädellövträd, är också viktiga livsmiljöer för ett stort antal växter och djur. Eklandskapet i Kalmar län är mycket värdefullt även i ett internationellt perspektiv. Här finns flera globalt hotade arter som är knutna till gamla och döda ekar fortfarande kvar. Värdefulla trädmiljöer kan till exempel vara trädklädda betesmarker, alléer, parker och kyrkogårdar. Även i och kring Nybro stad finns ett antal av dessa skyddsvärda jätteträd.

Vad gör vi för att komma dit?

Parker, grönområden och skyddad natur

Bebyggelsen ska utformas så att den ger goda förutsättningar för en ökad fysisk aktivitet och uppmuntrar till vistelse i grönområden. Vid varje tätort ska det finnas minst ett stort naturområde där naturen och befolkningens rekreation prioriteras främst. En stor andel av dessa grönområden ska vara tillgängliga för alla. Alla kommunens skolor ska ha tillgång till naturområden inom näravstånd och skolgårdarna ska vara gröna, stimulerande och variationsrika. Lekplatser ska bli en integrerad del av staden där barn och vuxna trivs tillsammans. Fler platser i staden ska utvecklas för ungdomars aktiviteter och umgänge. Området kring Viktoriavallen och Badhusparken ska utvecklas med exempelvis mer fritidsaktiviteter, motionsslingor, utomhusbad och bättre kontakt med centrum. Svartbäcksmåla ska utvecklas till sydöstra Sveriges bästa vintersportområde. Nya naturstigar och ridvägar ska skapas för sommaraktiviteter. En camping, som ersätter campingen i Joelskogen, ska etableras. Naturreservatets centrala delar ska värnas som ett tyst område. Rismåla naturreservat ska färdigställas som rekreations- och fritidsområde. Skötselplanerna för reservaten ska revideras. 18

Här är det grönt och skönt & blått och flott

Ett rikt växt- och djurliv

Det rika växt- och djurlivet i staden ska bevaras och andelen hårdgjord yta per person ska inte öka. Grönstrukturen ska knytas samman med våra vattendrag och vattenområden, områden som riskerar att översvämmas, skyddszoner samt stadens kullar och höjder. Sammanhängande grönstråk ska behållas och nyskapas och knyta an till skyddade områden runt staden.

” ”

Grönstrukturens roll är en av stadens viktigaste strategiska frågor

Grönstrukturens värdekärna - ”den gröna lungan” - ska bevaras och göras mer tillgänglig. Området kring Linnéasjön ska vara ett område både för naturupplevelser och för aktiviteter. Gångstråket mellan Pukeberg och stadskärnan ska förbättras och bli mer attraktivt. Värdefulla och intressanta naturoch kulturmiljöer ska vårdas och skyddas. Kommunen ska vara restriktiv med att tillåta exploatering av värdefulla naturbetesmarker. Även i Nybro stad ska rester av det gamla odlingslandskapet skyddas. Klockarängen, Rismåla gård, och Pukebergsgården ska skötas så att de kan behålla de viktigaste delarna av sina naturoch kulturvärden. Betande djur får finnas i stadens omedelbara närhet, ridning som rekreation ska vara möjlig och ridskolan i Rismåla värnas.

Stadens träd

Nya alléer ska skapas i hela staden och nya parker ska skapas i takt med att staden växer. Ädellövträden i staden ska värnas, speciellt de många och stora ekarna. Varje nedtaget ädellövträd ska ersättas med ett nytt, främst genom att unga träd sparas. Kommunen ska vara mycket restriktiv med att tillåta exploatering av områden med grova lövträd, för att skydda arter som är globalt hotade. De mest skyddsvärda träden ska naturminnesmärkas. För att kompensera ett varmare sommarklimat ska antalet träd och buskar i stadens centrala delar öka. Runt Linnéasjön ska en del barrträd tas bort för att gynna lövträdsarter. Vid nyplantering ska ädellövträd av olika arter användas för att minska risken för att stora trädbestånd skadas i samband med ett förändrat klimat.

20 Ris m ål a göl

Sv a rtg öl

Förs t ag öl

Linn éas j ön

Kä rring agöl en

Värdefull natur Klass I enligt Länsstyrelsen

Naturreservat

Övriga värdefulla naturoch rekreationsområden

Värdefulla naturmiljöer

Här är det grönt och skönt & blått och flott

Ri små l a g öl

Sva rtgö l

Förs ta g öl

Li nn é asj ö n

Kä rrin g ag ö le n

Här är det grönt och skönt & blått och flott

Naturreservat

Bevarandevärd blåstruktur

Bevarandevärd grönstruktur

Grönstruktur som fungerar som skyddszon

Klassning grön- och blåstruktur

Tyst område

Här är det grönt och skönt & blått och flott

4. Jag, Nybro, Kalmarsund och världen Detta vill vi uppnå: •

Goda kommunikationer

•

Inga korta bilresor

•

En attraktiv och levande stad

•

Nybro stad - centrum för transportnäringen i Kalmarsundsregionen

Varför vill vi uppnå detta? I dagens samhälle är vi påverkade och på många sätt beroende av omvärlden. Med våra närmaste grannar sker dagligen förflyttningar över kommungränserna för arbete, tjänster och utbildning. Det kräver goda förbindelser med kollektivtrafik och väl fungerande struktur för järnvägar, vägar och flygplatser. Kalmarsundsregionen är det begrepp kommunerna i denna del av Sverige valt att samlas kring när vi pratar geografisk anknytning. Det skapar en identitet som hjälper till att öka vårt samarbete kring regionens utveckling.

Goda kommunikationer

Goda kommunikationer handlar om att skapa starka noder varifrån man snabbt och enkelt tar sig till de större stråken. Från noden finns det olika alternativ för fortsatt färdsätt och destination. I kommunen är Nybro stad med Nybro station denna viktiga nod. Man kan snabbt ta sig både till och från Nybro så snart man har nått stambanan eller riksväg 25. Som Nybrobo är man endast några minuter bort från att starta sin resa mot nya destinationer. Detta är en oerhört viktig konkurrensfördel som ska förvaltas väl. Ett fullgott kommunikationsnät med våra närliggande kommuner för cyklar, tåg och motorfordon är av högsta vikt. Det ger våra medborgare möjlighet att själva välja hur de ska förflytta sig i regionen utifrån behov, tid och ekonomi. Större delen av detta kommunikationsnät bör gå via Nybro då en stor del av kommunens invånare är bosatta i staden. Goda kommunikationer skapar en ökad attraktivitet för staden. Med tåg ligger Kalmar centrum bara 15 minuter bort, Växjö snart bara 35 minuter bort och Malmö/Köpenhamn endast ca 3 timmar bort. Att öka kontakten med Kalmar skapar en mer dynamisk arbetsmarknadsregion och gynnar handeln i båda städerna. Den viktigaste kontakten med Kalmar är via tåg och bil. Kalmar ligger så pass nära Nybro (15 min med tåg, 35 min med 23

Jag , Nybro, Kalmarsund och världen

bil) att man, med internationella mått mätt, kan klassa Nybro och Kalmar som en gemensam stad. Exempelvis kan man som boende i Stockholm med tunnelbana få röra sig över den dubbla tiden vid sin dagliga pendling, beroende på i vilken del av staden man bor. Trafiken till och från Växjö och Karlskrona behöver stärkas. Här handlar det främst om att förbättra tågtrafiken. Kartan i slutet på kapitlet visar de områden inom vilket de stora stråken i regionen behöver utvecklas för att stärka både Nybro och regionen.

Inga korta bilresor

Inne i staden finns en bra grund för cykelvägar, men det är många delar av cykelnätet där man som cyklist är hänvisad till blandtrafik. Så stora delar av cykelnätet som möjligt bör erbjuda separerade cykelbanor. Det får inte skapas några brutna länkar för cyklisterna där onödiga hinder eller stopp minskar framkomligheten eller skapar andra problem. Det ska vara smidigt och enkelt att cykla i hela staden, under hela året. Det är även viktigt, speciellt för våra ungdomar, att cykelnätet är sammankopplat med våra övriga orter i kommunen. Då ökar möjligheten att cykla till och från jobb och skola och delta i aktiviteter i Nybro även om man inte har bil eller kollektivtrafikens tider inte passar. Cyklister och gående skapar en lugn och säkert stad med ett levande stadsrum. Att cykla eller gå i vardagen är ett enkelt sätt att tillgodogöra sig motion. Möjligheten att cykla är därför en viktig folkhälsofråga. Tillgången på bra cykelvägar styr starkt hur mycket man cyklar. Cykelvägar efterfrågas sällan bland medborgarna men när nya och förbättrade cykelvägar byggs börjar fler personer att cykla. Det är därför viktigt att initiativet kommer från kommunen, även om cykelvägar inte uttryckligen efterfrågas. Barn och ungdomar har inte samma frihet som vuxna när det gäller att transportera sig. Säkra cykelvägar blir därför en väldigt viktig barn- och ungdomsfråga eftersom det möjliggör för att föräldrar ska våga låta sina barn cykla och gå själva i och kring staden. God kollektivtrafik innebär en snabb och effektiv resa utan för många byten eller väntetider till ett rimligt pris. Att resa kollektivt är bra för miljön och skapar mindre trafik på våra vägar.

En attraktiv och levande stad

Parkeringar i staden ska nyttjas på ett effektivt sätt. Parkeringar ska finnas på områden där det är hög vakans och hög rotation på platserna. Parkeringar med korta parkeringstider i attraktiva lägen ger fler personer möjlighet att parkera i närheten av stadskärnan och risken minskar att parkeringsplatser står antingen tomma eller är ockuperade under störa delar av dagen. För en person som tänker stanna länge i staden, exempelvis för en flanör på stadens gator eller för att arbeta under dagen så finns stora parkeringsytor endast 450 meter från stadskärnan.

Jag , Nybro, Kalmarsund och världen

Nybro stad - centrum för transportnäringen i Kalmarsundsregionen

Transportnäringen är en mycket viktig samhällsfunktion. Transportnäringen är även viktig del av näringslivet i Nybro kommun, här finns flera stora logistikföretag med många anställda. För att stärka dessa företag och bidra till näringens miljöförbättringar bör vi se långsiktigt på näringens behov. Sannolikt kommer det i framtiden bli viktigare med järnvägstransporter och omlastning mellan järnväg och lastbil.

”

Från Nybros södra spets till den norra tar det ca 15 minuter att cykla. Från Nybros östra spets till den västra tar det ca 35 minuter att cykla. Det finns med andra ord ingen som helst anledning att förflytta sig med bil inne i staden om man är boende och arbetar eller pluggar i Nybro!

”

I den nordvästra delen av Nybro växer en kombiterminal fram. En kombiterminal är en omlastningsstation där godset från exempelvis en lastbil eller ett tåg byter transportsätt genom att godset flyttas från ett transportmedel till ett annat. Detta gör det möjligt att flytta gods långa sträckor med tåg och låta lastbilarna köra sista sträckan fram till avlämningsplasten. Kombiterminaler skapar förutsättningar för transportnäringen att förflytta gods på ett mer miljövänligt sätt. Farligt gods Uppställningsplatser för farligt eller läckande gods behövs för att, vid en olycka, kunna minimera skador på människor, bebyggelse och miljö. Placeringen av dessa är därför viktig, platserna ska vara lättillgängliga för chaufförer när olyckan väl är framme. Platsen ska kunna samla upp läckage utan att det farliga materialet rinner vidare till omkringliggande mark- och vattensystem.

Vad gör vi för att komma dit? Goda kommunikationer

I Kalmarsunds arbetsmarknadsregion ska det finnas trafiksäkra, tillgängliga och hållbara kommunikationer. Nybro kommun ska bland annat verka för fortsatt utbyggnad av planskilda korsningar längs riksväg 25 och för fortsatt upprustning av Kust-till-kust-banan, så att resenärerna får korta och stabila restider. Arbetspendling inom regionen Kalmar-Karlskrona-Växjö ska vara möjlig och sträckan Nybro-Växjö ska högst ta 35 minuter. Det ska finnas pendeltågstrafik mellan Kalmar och Växjö som avgår varje halvtimme under högtrafik, med möjlighet till av- och påstigning i Hanemåla, Nybro centrum och Örsjö. God kollektivtrafik även kvällstid, mellan Kalmar och Nybro centrum ska värnas, för att stärka kultur- och idrottsutbudet i båda städerna.

Inga korta bilresor

I trafikplaneringen ska säkra och miljövänliga trafiklösningar väljas. Cykeltrafiken ska alltid vara en given del av trafikplaneringen och inne i stadskärnan ska gående och cyklister prioriteras. Barn och ungdomar ska alltid kunna ta sig till skola och sina fritidsaktiviteter med säkra gång- och cykelvägar. Personer med funktionsnedsättning ska tryggt kunna använda 25

Jag , Nybro, Kalmarsund och världen

stadens gång- och cykelnät. Nybyggda exploateringsområden ska alltid kopplas samman med befintligt cykelnät. I den kommunomfattande cykelplaneringen för nya cykelstråk ska, så långt det är möjligt, nya vägar kopplas samman med stråk som leder till Nybro stad. Särskilt ska cykelstråk mot Kalmar och S:t Sigfrid stärkas.

En attraktiv och levande stad

Parkeringsplatserna i staden ska vara nyttiga och effektiva. Rationella och effektiva parkeringsplatser gynnar både handeln och staden. Detta sker genom att parkeringar i direkt anslutning till centrumkärnan har en kortare parkeringstid som leder till högre omsättning av parkeringsplatserna. Det kan även behövas omlokalisering av en del parkeringsplatser. Skyltningen till parkeringsplatserna i centrum behöver tydliggöras. Det finns korsningar inne i staden som behöver bättre trafiklösningar, platser som är dels olycksdrabbade och dels skapar problem för samkörningen mellan bilister och cyklister. Dessa ska åtgärdas efter utredning.

Nybro stad - centrum för transportnäringen i Kalmarsundsregionen

I den långsiktiga planeringen ska det finnas utrymme för transportnäringens utvecklingsbehov. Befintliga industrispår ska värnas och mark intill spåren ska reserveras för transportintensiva verksamheter. Kombiterminalen ska elektrifieras. För god tillgänglighet till bland annat industriområdena i Smedstorp och kombiterminalen öster om Nybro, ska kommunen verka för en planskild korsning vid Glasporten. Tomter i anslutning till industrispår ska främst reserveras för transportintensiva verksamheter. Uppställningsplatser för släp och för farligt gods ska finnas. Genom att erbjuda möjlighet till etablering av verksamheter i anslutning till kombiterminalen och nära våra industrispår skapar vi möjligheter för transportnäringens fortsatta utveckling och öppnar upp för nyetableringar av företag.

Rismåla göl

Svartgöl

Förstagöl

Linnéasjön

Kärringagölen

Jag , Nybro, Kalmarsund och världen

Framtida gång- och cykelväg

Befintlig gång- och cykelväg

Gång- och cykelvägar

Jag , Nybro, Kalmarsund och världen

Restid till/från Nybro stad Oskarshamn

Mönsterås

Växjö Borgholm

! Orrefors

Lessebo

Kristvallabrunn

Nybro !

! !

Örsjö

! Emmaboda

Kalmar

! Trekanten

S:t Sigfrid

! !

Färjestaden

Mörbylånga Holmsjö

Kommungräns

Karlskrona

över 60 min

45-60 min

20-45 min

under 20 min

Järnväg

Sekundärled tung trafik

Primärled tung trafik

Förbud att köra med tung lastbil

Elledning

Uppställningsplats farligt gods

Jag , Nybro, Kalmarsund och världen

Beredskapskarta

5. Här vill jag handla, tillverka och göra affärer Detta vill vi uppnå: •

Ett expansivt näringsliv med starka varumärken

•

En väl fungerande handel med en hög servicenivå

•

Pukeberg – ett nationellt designcentrum

•

En av norra Europas starkaste regioner inom besöksnäringen

Varför vill vi uppnå detta?

Ett expansivt näringsliv med starka varumärken

En ekonomiskt hållbar utveckling innebär att människor har möjlighet att försörja sig, att företagen är konkurrenskraftiga samt att det offentliga samhället kan utföra sina uppgifter. En aktiv fysisk planering ska stimulera en ekonomiskt hållbar utveckling genom att ge stöd för en ändamålsenlig användning av mark och vatten. På så sätt skapas förutsättningar för nyinvesteringar i samklang med ekologisk och social hållbarhet, samtidigt som vi bidrar till ett effektivt utnyttjande av redan gjorda investeringar. Nybro kommun har ett starkt näringsliv inom tillverkningsindustrin och den ska ges utrymme för fortsatt utveckling. Förutom det traditionella näringslivets utveckling poängterar regionförbundet i den regionala utvecklingsplanen att besöksnäringen kommer att få stor betydelse för länets utveckling. När företag etablerar nytt idag behöver de ofta mark i attraktiva lägen med goda kommunikationer. Vissa företag behöver stora ytor för sin verksamhet. Kan en kommun erbjuda den mark som företaget eftersträvar med en snabb lösning finns möjligheten att företaget väljer att placera sig i kommunen.

En välfungerande handel med hög servicenivå

En koncentration av företag inom ett område i en stad skapar liv och rörelse och nyttig konkurrenskraft. Vid gott samarbete kan även koncentrationen skapa utveckling och ökad produktion. En stor koncentration av företag skapar också en stor koncentration av människor. Detta ökar köpkraften och leder i sin tur till fler etableringar. Därför är det viktigt att behålla handeln i centrum. 30

Här vill jag handla, tillverka och göra affärer

Det är viktigt med en stark lokal handel som skapar arbetstillfällen och ger service till medborgarna. I den lilla staden måste dagligvaruhandeln ha en hög servicenivå och sällanvaruhandeln måste hitta ett unikt koncept som kan konkurrera med närliggande större städer.

Universitet och utbildning

I Nybro har man nära till skolan och ungdomar kan studera upp till gymnasienivå i sin hemkommun. Linnéuniversitets etablering i staden har även skapat kontakter med universitetsvärlden. Kring universitet skapas entreprenörsanda, utveckling, inspirerande miljöer, driv- och skaparkraft. Denna positiva atmosfär sprids vidare i resten av kommunen. Linnéuniversitet ökar möjligheterna till att rekrytera högutbildade personer till kommunen och regionen. Tack vare universitet har även fler unga personer flyttat till Nybro.

En av norra Europas starkaste regioner inom besöksnäringen

”

Pukeberg ska etableras som nationellt och internationellt designcentrum

”

Nybro stad är en del i besöksnäringen i kommunen och i regionen. I staden finns mycket att se och uppleva. Tillsammans med resterande delar av kommunen, Glasriket och Kalmarsundsregionen finns möjligheter till en helhetsupplevelse för besökande. Glasriket och Småland är kommunens viktigaste varumärken och ska fortsatt utvecklas. En nyckelfråga för turismen är bra platser att bo på som passar besökarnas behov. Det kan vara hotell, vandrarhem, camping eller bara en uppställningsplats för husbil. Turister hjälper även till att stärka näringslivet genom att de shoppar och äter när de är på besök. Shopping i sig är idag en stor del av turistnäringen. För att tillgodose näringslivets behov av konferenslokaler och övernattnings möjligheter för kunder och gäster behövs hotelletableringar centralt i staden. Besökare ska kunna bo i närheten av kollektivtrafik.

Vad gör vi för att komma dit?

Ett expansivt näringsliv med starka varumärken

Tillverkningsindustrin ska värnas och ges utrymme för fortsatt utveckling. Vi ska även planera för ett mer differentierat näringsliv med möjligheter att bland annat etablera tjänsteföretag i centrala lägen. Kommunen ska ha en hög markberedskap för olika verksamheter och exploateringsmark ska reserveras i olika lägen för olika slags verksamheter. Större industriområdesetableringar ska planeras i öster längs med väg 25, i norr längs med Norra vägen samt vid kombiterminalen. Ett stort sammanhängande markområde ska finnas tillgängligt för större etableringar. Befintliga verksamheter med låg markutnyttjandegrad och tyngre och störande industri bör på sikt flyttas ut från centrala verksamhetsområden. Industriella kulturvärden ska dock skyddas.

Här vill jag handla, tillverka och göra affärer

Pukeberg ett nationellt designcentrum

Pukeberg ska etableras som nationellt och internationellt designcentrum och området ska utvecklas genom samarbete mellan akademi, näringsliv och offentlighet. För att ge Linnéuniversitetet och studentlivet goda förutsättningar att utvecklas bör bostäder byggas i anslutning till Pukeberg och kontakten mellan Pukeberg och Nybro centrum förbättras. Detta ska ske med exempelvis nya gång- och cykelvägar och förbättrad skyltning mellan Pukeberg och centrum.

En väl fungerande handel med en hög servicenivå

Handeln ska i första hand koncentreras till stadskärnan (detaljhandel)och i anslutning till Glasrondellen (främst skrymmande varor). Handeln i centrum ska bindas ihop med handelsområdet längs Bangatan. Placeringen av kommunens tekniska förråd ska utredas, platsen kan användas för nya handelsetableringar norr om Glasrondellen. Tillgängligheten till handelsområdena med cykel ska vara god. Vid handelsområdena ska det finnas nyttiga bilparkeringar som är lätta att hitta via tydlig skyltning.

En av norra Europas starkaste regioner inom besöksnäringen

Nybro stad ska stärkas som besöksmål genom en levande stadskärna med en väl fungerade handel med hög servicenivå och som lever upp till devisen ”Staden i Glasriket”. Det gäller även att slå vakt om de satsningar som görs för olika typer av aktiviteter, som i till exempel Svartbäcksmåla och Viktoriaområdet, bland annat genom tydlig skyltning och genom att skapa boendemöjligheter i närheten av satsningarna. Det ska finnas möjlighet att bygga hotell i anslutning till järnvägstationen. En camping, som kompletterar campingen i Joelskogen, ska etableras i Svartbäcksmåla.

6. Här får mina sinnen spira! Detta vill vi uppnå: •

En livsmiljö med historiskt djup

•

God bebyggd miljö

•

Trygga och aktiva invånare

•

Det ska gå att bada och fiska i Linneasjön och Rismåla göl

• Svartbäcksmåla - ett centrum för naturupplevelser och friluftsaktiviteter

Varför vill vi uppnå detta? En livsmiljö med historiskt djup

Kulturen kan ses som kittet som håller samman människorna i ett samhälle, som skapar vår identitet och som utgör grunden för demokrati och ett dynamiskt och kreativt samhälle. Ett levande kultur- och fritidsliv som tar vara på det mångkulturella samhället stärker även näringslivet och den ekonomiska tillväxten. Kultur och upplevelser är i många avseenden en färskvara som skapas i nuet och som ständigt förändras samtidigt som vi har ett kulturarv att bevara. Det är därför väsentligt att områden och aktiviteter av stort kulturhistoriskt värde bevaras, samtidigt som vi ger förutsättningar för fortsatt brukande och nya satsningar som blir kulturarv från vår tid. Industriutvecklingen i kommunen bygger i mycket stor uträckning på förståelse för designens betydelse. I mer än hundra år har våra industriorter, med starka varumärken, varit mötesplatser för olika hantverkare och formgivare. Detta formgivningsarv har utvecklats och breddats och har nu en stark designprofil med både en nationell och internationell marknad. Ett stärkande av designfrågorna och av Linnéuniversitetets ”Campus Pukeberg” är av central betydelse för kommunens utveckling.

God bebyggd miljö

Med kulturmiljövård menar vi det historiska arv vi har övertagit i form av landskap och bebyggelse, där både nutida miljöer och äldre strukturer ingår såväl i staden som på landsbygden. Kulturmiljön består inte enbart av den byggda miljön, utan också av vårt gröna kulturarv, dvs odlingslandskap, parker och trädgårdar. I Nybro stad finns både byggd och grön miljö med högt bevarandevärde. 33

Här får mina sinnen spira!

Trygga och aktiva invånare

Närheten till rekreation och möjlighet att röra på sig är viktigt för att stimulera hälsan både fysiskt och psykiskt. För att detta ska vara möjligt för alla ska motionsslingor och promenadstråk finnas tillgängliga och lätt kunna nås från alla delar av staden. Det ska även finnas slingor som är anpassade för personer med minskade rörelsemöjligheter. Tillgången till cykelvägar är också en avgörande fråga för att tillgodogöra sig motion i vardagen. Barn som rör sig och leker mycket ute i naturen får bättre koncentrationsförmåga och bättre motorik. För att säkerställa motion och underlätta för barnen ska aktiviteter finnas nära hemmet och skolan med möjlighet att nås med säkra transportsträckor, främst gång- och cykeltrafik. Idrotten och föreningslivet har en stor betydelse för Nybrobornas välbefinnande. Ett aktivt idrotts- och föreningsliv bidrar bland annat till att stärka ungdomarnas självkänsla och ger en förbättrad folkhälsa. Orter med ett utbrett föreningsliv kännetecknas ofta av en medborgaranda som stärker demokratin. Föreningslivet kan föra samman människor med olika etniska bakgrunder, livsvillkor, ålder och förutsättningar. Det medför en större förståelse för människors olika situationer.

”

Ridsporten är därför en viktig jämställdhetsfråga

”

Antalet utövare, ideellt arbetande och på annat sätt engagerade människor är stort i Nybro. Idrott, kultur och föreningslivet i övrigt kan även bidra till att platser och regioner blir attraktiva att bo i och används ibland för att marknadsföra orten. Kultur, idrott och upplevelser spelar en aktiv roll i stärkandet av Nybro kommuns profil och attraktionskraft. Hästnäringen har vuxit i Sverige de senaste åren. Ridning är en växande folksport och är näst efter fotbollen den största ungdomssporten i landet. Ridning är också den största handikappidrotten i Sverige. Inom ridsporten är många barn och ungdomar aktiva och 85 % av utövarna är flickor och kvinnor. Ridsporten är därför en viktig jämställdhetsfråga. Hästsektorn är även viktig för näringslivet och sysselsättningen. Var tionde häst generar i snitt ett helårsarbete. Spridningen av hästallergen är inte så omfattande som man tidigare trott. Redan efter 50-100 m är spridning mycket låg. Möjligheterna ökar därmed att ha hästar nära tätorterna. Hästar nära staden hjälper även till att skapa ett öppet landskap och tillför verksamhet och aktivitet i stadens närhet.

Vad gör vi för att komma dit?

En livsmiljö med historiskt djup

Kulturarvet ska vara synligt och tillgängligt för alla, så att kulturen blir en naturlig del av människornas vardag. Ett områdes naturoch kulturhistoriska värden ska ses som en resurs för kommunens och näringslivets utveckling. Det offentliga rummet i Nybro stad ska stärka den lokala identiteten. I Nybro stad ska det finnas tydliga uttryck för glasets betydelse för kommunen. 34

Här får mina sinnen spira!

Vid nybyggnation ska stadens helhet beaktas, speciellt i kulturellt värdefulla miljöer. Detta innebär att ny bebyggelse ska smälta in och anpassas i form och höjd efter befintlig bebyggelse eller som så anses passande för platsen. Stadens identitet och historia ska synas i stadsmiljön och dess byggnationer. Detta uppnås genom god kunskap om stadens kulturmiljö och historia. Vid exploatering ska denna kunskap användas för att planera en stad som både förvaltar sin identitet och som kan växa och förändras.

God bebyggd miljö

Byggnader och miljöer som är kulturhistoriskt värdefulla ska skyddas och skötas så att dess värden inte går förlorade. Tillbyggnader, ombyggnader eller andra förändringar i värdefull bebyggelse eller miljöer ska göras varsamt så att byggnadens eller miljöns karaktärsdrag bevaras. Vid upprättandet av nya detaljplaner eller områdesbestämmelser ska de kulturhistoriska värdena preciseras och skyddas genom skydds- eller varsamhetsbestämmelser. Information om kulturmiljöerna i staden ska delges allmänheten vid lämpliga tillfällen för att skapa en bättre förståelse för vårt kulturarv.

Trygga och aktiva invånare

Möjligheten till utveckling och stimulans ska finnas för alla och allas behov i Nybro, vare sig man är intresserad av kultur, idrott eller rekreation i största allmänhet. I Nybro ska det finnas möjligheter för alla att utöva och ta del av kulturen. Det ska finnas idrottsanläggningar för stora och små och varje del av staden ska ha idrottsområden så att barn och unga enkelt ta sig till dessa från sina hem. Viktoriaområdet ska utvecklas till ett idrottscentrum. Flickors och kvinnors idrottsmöjligheter ska ägnas särskild uppmärksamhet. Det ska vara nära att nå ett park- eller skogsområde som kan erbjuda rekreation. Många områden ska även kunna användas av personer med nedsatt rörelseförmåga. I staden ska hundrastgårdar och hundbadplats uppföras för att öka tillgängligheten för hundägare att rasta sina djur. Hästnäringen ska ges utrymme i anslutning till staden. Detta sker i form av planering för större tomter med möjlighet till hästhållning. Nya ridstigar ska anläggas i anslutning till Nybro stad. Eftersom det är många unga som rider behövs bra och säkra gång- och cykelvägar till ridskolorna.

Linneasjön

Det behövs en upprustning och tillgängliggöring av Linnéasjön. Den viktigaste frågan är förbättrade stigsystem runt hela sjön, främst för att skapa tillgänglighet för handikappade eller personer som går med exempelvis barnvagn. Det behövs även ökade sittmöjligheter med jämna mellanrum längs med stigsystemet så att det finns en säkerhet i att det finns möjlighet att vila under sin promenad. Det behövs fler möjlighet till samlingsplatser, exempelvis grillplatser. Fisket ska uppmärksammas genom anlagda fiskebryggor. Badmöjligheterna ska öka genom bättre tillgång till badplatser, hopptorn, bryggor och toaletter. Linnéasjön ska vara en del i den dagliga motionen som stärker människors välbefinnande.

Här får mina sinnen spira!

Svartbäcksmåla - ett centrum för naturupplevelser och friluftsaktiviteter

Svartbäcksmåla ska utvecklas till sydöstra Sveriges bästa vintersportområde. Nya naturstigar och ridvägar ska skapas för sommaraktiviteter. En camping, som kompletterar campingen i Joelskogen, ska etableras. Centrala delen av naturreservatet ska värnas som ett tyst område, vilket innebär att inga störande bullerkällor får etableras i eller kring området som stör dess lugna miljö. Rismåla naturreservat ska färdigställas som rekreations- och fritidsområde. Områdena i sig ska vara lättillgängliga och kunna nås med olika färdmedel och i viss utsträckning vara anpassade för personer med nedsatt rörelseförmåga.

TO R

VÄ GE

! (

O T

EN SV

Å KR

S ÅK

G VÄ

US L I

G VÄ

( (! (! (! (! ! (! ( !! ! (( ! ( ! ( ! ( ! ( ! ( ! (

ÄG

G ÄN

GE VÄ

ÄG SV

! (

Ä EV

G VÄ

E AR

ND L A

A E MM

E ÄG

VÄG

! (

A T

ND L A

G VÄ

E ÄG

! ( ! (

SKRUV EN

SVÄG

! (! ( ! (

! (

GA L A V IL

A T

N TA

Å SM

ATAN

ÖL

D AN

AN AT

TA N

Sva rtgö l

! ( DAH L BO R

GS G ATA N

S V A RT GÖ

S L

GA T A N

RGE T

G UV A F ORS

ATAN

ADEN

AT V

T UGA TAN

N TU

A LG

N TA

! (

Å L

NGGA T A N

K Y RK OG

ATAN

PRÄS T GÅ R

DS GR

ÄND

! (

IN D

TR I

TA N

E L

AT AN

GRÖN

A TR

R TO

VÄ

TA N

A P

SS VÄ GE

GÖL

ÅL A J EM

AN GA T

GÖT GA TAN

TA N

S ÖD R A VÄG EN

VÄ

N TA

Ö TG

A SG

HAL L A NDSG

N TA

Meter 1 960

ÖS

ND L A

C IT RU SV ÄG EN

C IT RU SV ÄG E

N GA T A

Å SM

ND L A

A SG

N TA

O FL

RA GA T A N

N GA T A V E GA

A AT

RU SS I N V

N GA T A V IL L A

G NÄRKE

ÄG EN

O T

S T RÖM

GA T A N

Å L

ESPL AN

NGGA T AN

NORRA

Y SH

N TA

NY GA T AN

A EG TT

S T ORA

G EN

A V

VÄ ST ER Ä

TAN S T ORGA

! (

ME L L A NGA T A

TA N

ÖN

R IN G

V Ä GE N

KVARN S T I GE N

IK ER

S Y M F O N IV Ä G E N

PUKEBERG

ÅRD

För stag öl

! (

A V

VÄG N

ER ST KE

E ÄG KV SI

! ( ÄG E

VÄ

Linné asjön

SÖ

N GE

VÄ

V Ä GE N

EL SG A

! ( ! (! ( ! (

( ! ( !

! (

JÄ R

TA N

Kä rrin gagö len

SG A

! (

( ! (!

( !! ( ! (

ÄG S

A P

! ( ! ( ! ! ! ( ! ! ( ( (( ! ( ! ( ! ( ! ( ! ( (! ! (! (! ( (! ! ( (! ! ( ! ! ( ( ! ( ! ! ( ( (! ! ( ! ( ! ( ! ! ( ( ! ( ! ( ! ( ! ( ! ( ! (! ( ! ( ! ! (! ( ( ! ( ! ( ( ! ! ( ( ! ( ! ! ( ! ! ! ( ! ( ( ( ! ! ! ( ! ( ( ( ! ( ! ( ! ( ! ! ( ( ! ( ! (! ! ( ( ! (! ! ( ! (! ! ! ( ( ! ! ( ( ! ! ! ( (! ( ( ( ! ( ! ( (! ! ! ! (!( ( (! !! ( ( (! (( ! ! ( ! (! (! ( ( ! ! ( ( ! ( ! ! (! ( ( (! ! ! (! (! (! ( ! ! ! ( ( ! ( ! ! ( (! (! ! ( ! ( ( !! ( ( ( ! ( (! ! ! ( ( ! (! ( ( ! (! ! ! ( ( ! ! ( ! (! ( ! ( ! ( ( ! ( ! ( ( ! ! ( ( ! ( ! ( ! ! ( ((! ! ( ! ! ( ! ( ( ! ( ! ( ! ! ( ( ! ( ! ( ! ( ! ( ! ( ! ( ( ! ! ! ( ( ! ( (! ( (! ! (! ! ( ! ( ! ( ! ( ! ( ! ( ! (! ( ! ! (! ( ! ( ! ( ( ! ! ( ! ( ! ( ( ! (( ! (! ! ( ! ( ! ( ! ( ! ( ! ( ! (! ! ( ! ! ( ( ! ! ! ( ( ( ! ( ! ( ! ( ! ! (! ! ( ( ! ! ( ( ! ( ( ! ! ( (! ( ! ! ( ( ! ! ( ( ! (! ( ! ! (! ! ! ( ( ! ! ( ( ! ( ( ! ! ( ( ( ( (! ! ( ! ( (! ! ( (! ! ( ! ! ( ( (! ! ! ( (! (( ! ! (! ! (! (! ! (! (! ( ( ( ! ( ! ! ! ( ( ( ! ( ! ! ! ( ( ( ! (! ( ! ! ( ( ! ( ! (! ! ( ( ! ! ! ( (! ( ! ( (! ! ( (! ! ( ! ( ! ( ( ! (

( ! ( ( !!

! (

1 470

980

! (

R ID

A B OD

( ! (!

! ( ( ! ( ! ( ! ( ! ! ( ! (

I G E

! (

G SVÄ

ÄG

ÅV

MA N NÄS

! (

490

245

GE N

I G E

Ä GE N

ÅKERVÄG

AT A

! (

OL OF S GA T AN

RES EBO V

(! ! ( (! (! (! (! ! ( !! ( ! ( ! ((! ( ( !! (! ( ! (

STAL L VÄ

! (

VÄG

HEDVÄG

T URES

ÄG

ÄG E

AV L

SE MÅ

ÅN

N E G Ä V T K Ä T S U R G

N A T A

! (

ÅKERVÄG

! (

AT A

SM E

AT AN

ÄS TA RE

BO R

ÄG E

AT AN

TA N

L G A

KA NA

GA T A N

B R IK S

A F

TA N

KA RE

SK OM

GA T A N

S GA T A N

S T A T IO N

BO R

B OV ÄG

FL YE

RDS GA TAN

T RÄDG Å

S T ORA

! (

S GA T A N

DGÅ RD

I L L ATR L Ä

! (

L G A

TU N

PL ANA DEN

KYRKO ES

! (

ÄG

TA N

EG A

ST UR

TA N

HÖ

V IL

! (

SAM ARI T GA TAN

! ( ! (

TA N

SG A

JA K

ENSV

ÄG

! (

EL S GA T AN

D IK T A R

R IP V Ä

G VÄ

VÄG

GE N

P OE T E NS

DE AL SK

! (

V AR TT FA

ÄG

! (

R FÖ

! (

GE R M

( !! (

UND

AT A

NÉ

A AT

! (

L K IH

L G Å R D S Ä

JÄ R

V E N

NVÄ GS

AN AT

OB B

T ROL L E GA TAN

JA K

L G ÖL S G ATAN

A GGE S

PEDE R

GA T A

DJ UP S

JÖ

DDEG ATAN

! ( ! ( ! ( ! ! ( ! ( ! ! ( ! ( ! (

GA T A

! (

A T

! (

GA T AN

! (

A T

ATAN S IG F R

ID S V

Ä GE N

! (

SANKT

VÅRG ATAN

F RE DRI

KSL UND

KA RP

VÄ G

S GA TAN

HÖS T GA T A N

! (

V IN T E R

GA T A N

VÄD ERG

AT A

VÄDE RG

AT A

GRA N VÄ

GE N

A T

GÄ

BL O MS

L VÄ G

VÄ

TER

SKÖ RD

GÄ

VÄG EN

SL Å TTE RVÄ G

SKÖ RD

SL Å TTE RVÄ G

VÄG EN

ENE VÄG E

VÄ

VER KTY GS

! (

GA T AN

GÖ

SV ÄG

GÖ

SV ÄG

O T

FS AR E

VÄ

RÄ

ES TI GE

S IK

O T

ÄG E

TR Ö

ES TI GE

SK AR

S IK VÄ G

ÅL AV ÄG E

ST I G EN

EV ÄG E

VÄ ND

A L

XV ÄG E

HÖ

A L

XV ÄG E

KE N

HÖG

KR O

B IN D

ÄL V

ST IG E

VÄ GE

B IN D

VÄ GE

! (! (

ST IG E

VÄ

ÄL V

SA GO

KRO K

! ( ! (

ÄR G

T IG E

ÄR G

! (

VÄ NS

T IG E

TE RK

KE N

VÄ NS

TE RK

KE N

HAN EM

ÅL A VÄG EN

VÄ

! (

Värdefull bebyggelse

( !

HANES

VÄG

AN I

TV ÄG E

D IA B A

SVÄ GE N

KA L M A

TE GE

L V ÄG E

! ( ! (

L Y CK

EV ÄG

! ( ! (

( ! ( ! ! (

! (

Här får mina sinnen spira!

Riksintresse för kulturmiljövården

Varsamhetsområde

Särskilt värdefull bebyggelse

( !

SA GO

Skyddsvärd kulturmiljö och bebyggelse

GA T A N

ATA N

TA N

! (! (! (! (

V Ä GE N

MA D E S J Ö

LA G

V IL

Ä GE N

Rism åla göl

GA T AN

UPP L AN DS

ATA N

GA T A N

A T

ÖS T G Ö

ÅR

GA T A N

MÖ R E

SV EA PL AN S

VÄG EN

B E RGS

DUNDER

ÄG E

ÉA V

I N L N

! (

F IK O N

ÄG

VÄ

ÖN

EKV Ä GE N

L G A

AD E

OX E L V Ä GE N

VÄ G

ÅL

VÄG

R IS

ÄG

FO L

RNAS GE

A T VÄ

JU TE R

G TE A

SVÄ TE GA

IN RED JU

AT A

Ä GE N

DAC KEG

MR EL AT

ÄG SV SG

H RG

MR EL

ÄG

E KE

G PU

R TÖ

G VÄ

V Å

S ÉN L L

K G

C O

LY K

N N

GE VÄ

G R

Ä Y

MO S S V

OL SK

S EN

R ESPL ANAD

VÄ L AL ST

E AT ÖS T R A

GE VÄ

D EG

I L L L A TA N

N AR

OL SK

IC K

A SG

D AN TL

E ÄG N

GS GA T A N

V TS Ö

UF R

E N

L TI GE

VÄ L AL ST

RÖ ST

U SP ÅN S

GÅ RDS V

G EN

G VÄ

MÖ R E

KSV Ä

N E

G B L E K IN

STE NBO C

AN ATAN SKÅNEG

N T

NYG RÄ

B IE L KEG

E A

A AT

DÖB E L NSG

G G

IL FR

V IN T E R

Ä GRÖN KÄR RG

V E L VÄ G

S R N

L A

ÄG E

L ID E

A K

H A

MÖ

S M

A T

G O

ENE VÄG E

N K

TAN

U S

ARG A

K NS GA T A N

S OM M

EN VÄG ERI ME J

ENE VÄG E

N A

E I G ST

E T

N TO AF

G A

E Ä

IN S G

HAN ES

G V S T A T IO

A EN

ÄG E

AT Å

MA G A S

G ÄG

A L GA T A N

E V

AR E

T S

D ID S

SG LT T G A ML A

VÄST RA

LU FR

HU A GA T A N

TAN S GA S IG

ÄG E

EL M V IL H

GE VÄ T

ID E L N ATA

A NK

AR E

T E MMA

A AT

GG L ÅN

RR SA

B E RGG

NO N HA

F N

EN NOR

AN GA T

VÄ GE

G ADS KST VER

SK IF F ER

VÄ

P ÄG SV

ÄG HASSEL V G

VÄ GE

A N TA

Ä NSV DS

FO GA AL

K A RL S B OR R SÖ KÅ

IK E R SR Y

YR L BÖ R

MÖ R T V Ä GE N

ATAN

V Ä GE N

N E GA T A

GE N ÅVÄ

ÄG

7. Ett hållbart Nybro Detta vill vi uppnå: •

Inget nettoutsläpp av fossil koldioxid från Nybro kommun

•

God hänsyn till klimatförändringarna

• En långsiktigt god hushållning med mark, vatten och natur resurser •

God bebyggd miljö

•

Sjöar och vattendrag samt grundvattnet ska ha en god ekologisk status

•

Större delen av våra grusåsar ska bevaras och vattenförande geologiska formationer av vikt ska skyddas för framtiden

•

Säkra och hållbara försörjningssystem

Varför vill vi uppnå detta? Hållbarhet handlar om helheten, om att väva ihop sociala, kulturella, ekonomiska och ekologiska aspekter, men även om att ta ansvar för kommande generationer. Hållbarhet handlar om att försvara allas lika värde och att värna delaktighet och inflytande. Det handlar också om att skapa ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls. Ett samhälle där naturresurserna utnyttjas på ett ansvarsfullt sätt, så att miljön, folkhälsan och den biologiska mångfalden värnas och klimatförändringar motverkas. Ett samhälle med en hållbar tillväxt för att säkerställa våra gemensamma tillgångar, kunskaps- och näringslivsutveckling och rätten till arbete.

Inget nettoutsläpp av fossil koldioxid från Nybro kommun

Människans utsläpp av växthusgaser påverkar klimatet, vilket påverkar oss alla. Ett aktivt klimatarbete måste visa vägen för den omställning som är nödvändig runt om i världen. Men även om nödvändiga utsläppsminskningar genomförs kan vi inte förhindra de effekter av klimatförändringar som redan har uppstått.

God hänsyn till klimatförändringarna

Ett förändrat klimat ökar riskerna för extremt väder även i Nybro. Hos oss leder uppvärmningen sannolikt till att vegetationsperioden förlängs och 38

Ett hållbart Nybro

att nederbördsmängderna ökar. Det kommer att regna oftare under främst vinterhalvåret, men också kraftigare. Förändringarna sommartid i södra delarna av landet ser ut att innebära ett torrare och varmare klimat. Nederbörden blir dock intensivare även under sommaren. Grundvattennivåerna förväntas också variera mer, vilket kan leda till skred och skador på byggnader. I Nybro kommun handlar klimatanpassning främst om att hantera mer intensiv nederbörd under vinterhalvåret samt högre temperatur sommartid jämfört med idag.

Hushållning med mark, vatten och naturresurser

Ett varsamt brukande av naturresurser så att resursbasen inte förstörs är grundläggande för allt levandes fortlevnad. I dag använder vi dock långt mer av våra naturresurser än vad som är långsiktigt hållbart. När vi använder våra mark- och vattenresurser på bästa sätt blir den negativa påverkan på människors hälsa och den omgivande naturoch kulturmiljön så liten som möjligt. Hur markytorna i centrala staden används är en strategiskt viktig resursfråga. I en industristad som Nybro finns det på flera platser spår av äldre verksamheter i form av förorenade områden. Förorenade områden kan begränsa möjligheterna att använda marken, beroende på typen av förorening och halter. De kända förorenade områdena är karterade och översiktligt beskrivna. Hur förorenade områden ska hanteras utreds främst vid varje förändring av markanvändningen, vid miljötillsyn av befintliga industrier och i samband med större saneringsprojekt. En aktiv fysisk planering ska även stimulera en ekonomiskt hållbar utveckling. På så sätt skapas förutsättningar för nyinvesteringar samtidigt som vi bidrar till ett effektivt utnyttjande av redan gjorda investeringar. Det innebär att miljöstörande verksamheter kan behöva värnas för att kunna utvecklas, samtidigt som de inte får verka störande för omgivningen. Våra mark, vatten och naturresurser i sig bidrar dessutom till en god ekonomisk utveckling för vår kommun och region.

God bebyggd miljö

I Nybro finns goda förutsättningar för ett gott och hälsosamt liv. Planeringen ska utgå från en helhetssyn på människors hälsa och välbefinnande, där positiva och negativa faktorer vägs samman. De viktigaste miljöfrågorna för den fysiska planeringen, förutom att främja en god markanvändning, är att skapa bebyggelsemiljöer och trafiksystem som minskar behovet av biltransporter och därmed öka andelen Nybrobor som cyklar, går eller åker kollektivt. Planeringen kan även bidra till att minska trafikbullret och utsläppen av växthusgaser från energianvändning. En fortsatt förtätning innebär att många funktioner samlas på en begränsad yta och att komplexiteten i risk- och säkerhetsarbetet blir större. Det gäller inte minst bostadsbebyggelse i anslutning till verksamheter som kräver skyddsavstånd. Inom Nybro stad finns ett flertal pågående och avslutade verksamheter som omfattas av begreppet miljöfarlig verksamhet, och som kan komma i konflikt med pågående och framtida markanvändning. 39

Ett hållbart Nybro

Buller från vägtrafiken är generellt sett ett av städernas största miljö- och hälsoproblem, medan störningar från verksamheter idag är ett mindre problem. I en stad kan man inte uppnå bullerfrihet, men samtidigt kan man med god samhällsplanering minska problemets omfattning. Kommunen måste i all planering och tillsyn även se till att miljökvalitetsnormerna för luftkvalitet inte överskrids. Reglerna har hittills inte begränsat förtätningsprojekt i Nybro stad. Inte heller de elektromagnetiska fälten begränsar stadens utveckling i någon större grad.

Sjöar, vattendrag och grundvatten

Våra sjöar och vattendrag är mycket viktiga för vårt välbefinnande med dess stora värde för rekreation och friluftsliv. Vatten är vårt viktigaste livsmedel och är livsviktigt för alla livsformer. Ju renare ett vatten är innan det kommer in till våra vattenverk, desto bättre vatten i våra kranar och desto resurssnålare produktion. Vattenkvaliteten påverkas av allt som sker uppströms ett vattenuttag. Det finns många hotbilder mot vattenkvaliteten till exempel diffusa tillflöden från lokala avloppsutsläpp, jordbruk och dagvattenavrinning i tätorter och längs vägar. Enligt vattendirektivet ska man verka för att sämre vattenmiljöer ska bli bättre och att vatten som redan är bra ska bevara sin kvalitet - inga vatten får försämras.

Säkra och hållbara försörjningssystem

Elförsörjningen är central för övrig teknisk infrastruktur, ett elavbrott kan ge långtgående konsekvenser. Sårbarheten gäller såväl centrala, tätbefolkade områden som områden med glesare bebyggelse. Strömavbrott som drabbar vård och omsorg, kommunalteknisk verksamhet och mobiltelefoni anses få allvarliga konsekvenser för samhället efter bara några få timmar. Enskilda hushåll, företagare och offentliga inrättningar kan i många fall drabbas hårt inom ett mycket kortare tidsintervall. Vi är duktiga på att ta hand om vårt avfall i Nybro. Men precis som resten av världen står vi inför den stora utmaningen att hantera de ständigt ökande avfallsmängderna. Stora åtgärder krävs för att minska mängden avfall och minska halterna av skadliga ämnen i avfallet. För att kunna minska mängden avfall måste avfallshanteringen vara effektiv för samhället och enkel för konsumenterna. Lyckas vi med det spar vi både pengar och miljö.

Vad gör vi för att komma dit? Inget nettoutsläpp av fossil koldioxid från Nybro kommun

Det ska det vara enkelt att leva utan fossila bränslen. Vi ska utforma bebyggelsestrukturen så att transportbehovet minskar genom att det finns god service och tillgång till rekreation nära där man bor. Det ska även finnas tillgång till bra kollektivtrafik, säkra cykel- och gångbanor samt möjligheter till godstransporter på järnväg. Vi ska möjliggöra anslutning till fjärrvärme inom befintlig och tillkommande bebyggelse i tätorterna. Utbyggnad av både 40

Ett hållbart Nybro

stora och små produktionsanläggningar för fjärrvärme, solenergi, biobränsle och vindkraft ska främjas.

God hänsyn till klimatförändringarna

I all samhällsplanering tar vi hänsyn till klimatanpassning. Ytor som riskerar att översvämmas ska inte planläggas för bostäder eller verksamheter om inte riskerna kan motverkas genom åtgärder. För att bland annat kompensera för ett varmare sommarklimat är det viktigt att träden i tätorterna värnas. Det är också viktigt att successivt öka kunskapen om klimatförändringarnas konsekvenser, inte minst med tanke på att bebyggelse och infrastruktur har en lång livslängd. För förbättrade analyser ska en tredimensionell kartmodell över Nybro stad skapas.

”

I all samhällsplanering tar vi hänsyn till klimatanpassning

”

Hushållning med mark, vatten och naturresurser

Vi ska utnyttja våra areella och fysiska resurser till det de är bäst lämpade för. Långsiktiga intressen ska väga tyngre än kortsiktiga. Vi har tydliga riktlinjer för hur våra mark och vattenområden kan användas, och de genomsyrar all vår samhällsplanering. I första hand ska vi bygga på mark som redan är anspråkstagen eller ligger nära befintlig infrastruktur. Ny bebyggelse ska i första hand tillkomma genom förtätning av staden. Områden med gångavstånd till salutorget, centrala delen av Storgatan och resecentrum ska i första hand reserveras för flerbostadshus. Även personalintensiva verksamheter, undervisningslokaler, kulturella verksamheter, hotell mm lokaliseras i, eller i direkt anslutning till, stadskärnan. Befintliga verksamheter med låg markutnyttjandegrad och tyngre och störande industri ska på sikt flyttas ut från centrala verksamhetsområden. Befintliga industrispår ska värnas och mark intill spåren ska reserveras för transportintensiva verksamheter. Förorenade områden, som till exempel gamla deponier, ska undersökas och åtgärdas på lämpligt sätt.

God bebyggd miljö

Miljöstörningar och risker ska förebyggas genom att vi skapar tillräckliga skyddsavstånd mellan bostäder, förskolor och skolor och sådana verksamheter som kan påverka hälsan. Påverkan från bullrande verksamheter och trafik ska minskas eller begränsas genom långsiktig strategisk planering. Riktlinjerna för nybyggnation i anslutning till kraftledningar ska tillämpas även för befintlig bebyggelse. Risk- och sårbarhetsanalyser ska hållas aktuella.

Sjöar, vattendrag och grundvatten

Skyddet för Gårdsryds vattentäkt ska stärkas genom att vattenskyddsområdet utökas och skyddsföreskrifterna revideras. Strandzonerna och vattenområdena i Linneasjömaden samt S:t Sigfridsån från Pukeberg och söderut, är viktiga att bevara som naturliga reningsverk, eftersom vattnet nedströms ska kunna användas för att förstärka Nybros dricksvattentillgång. En ny reservvattentäkt i området öster om staden ska etableras. Kommunen ska bevaka möjligheten för att Nybroåsen ska bli riksintresse för vattenförsörjningen.

Ett hållbart Nybro

Dagvattenhanteringen ska inriktas mot lokalt omhändertagande av dagvatten och öppna dagvattensystem. Detta innebär bland annat att fler våtmarker ska skapas, som renar dagvattnet innan det släpps ut i vattendragen. Även Linnéasjömaden ska utnyttjas för att förbättra dagvattenreningen. Kommunalt vatten och avlopp ska byggas ut i området kring Rismåla göl. I den centrala delen av staden ska vattnet vara synligt. I de yttre delarna av staden ska ingrepp i strandnära områden ske försiktigt. Åtkomsten till Linneasjön ska öka för att Nybroborna lättare ska kunna njuta av sin ”pärla”. En ny sjö ska skapas i Hagnebo. På sikt ska det även gå att fiska ädelfisk i Nybro stads vattendrag. Kommunen ska därför arbeta för att de vandringshinder som finns i vattendragen åtgärdas.

Säkra och hållbara försörjningssystem

Elledningar ska i så stor utsträckning som möjligt vara nergrävda. Möjligheter till bredbandsuppkoppling ska finnas i hela kommunen. Vid all nyexploatering och större grävarbeten ska fiberanslutning förberedas. På sikt ska alla bostäder och verksamheter i staden ha möjligheter till fiberanslutning. Avfallshanteringen ska vara välutvecklad och med hög tillgänglighet.

STO

ÄG

BAC

VÄ

ÄG NSV

SVE

VÄ

S VÄ

VÄ G

EL IU

ÄN

KÖ

M ED

RID

HU M

ÄG

GE N L E VÄ

G SV

D AR

ÄN

AN NY L

EM M

D SV

D A BO

ÄG E

SKR

ÅÅ N KR

EN AV ÄG

VÄ

L AN

V ÄG

D SV

ÄG

SVE

ÅÅ

VÄ

LLAG

N IEG

SKR U VE N S V ÄG

SÖ D

ATA

SÅG

Ö N

ATA

AD ALS G ATA N

HO N

ÄG

ATA

D AV

KLO C KA RE G ATA N

VIL L

ATAN AG

HA VE RK AR E GA TAN

SVE

ÖS

AV E

ÄG

Ö TA

TAN

AN ÅL

D SG

HA L L AN D SG

ATA

ATA N

BAN G ATA N

CIT RU SV ÄG EN

CIT RU SV ÄG

ÖL A

N DS

G ATA

HO RN SG ATA N

AN ÅL

D SG

Svar tgöl

ATA

G ATA

N FL O RA G ATA

DA HL B OR GS N

VEG A

G ATA

ALLS

VIL L A

RU SS IN

G ATAN

A TAN NÄ RK EG

VÄ G EN

SG ATA N SVA RT G ÖL

VÄ

STR Ö M G ATA N

TO RG E T

L ÅN G G ATAN

A N AD EN NO R R A ES PL

ATA UVA FO R SG

J AG

SH YT

FRE

EN G

TEG

AT AN

STO R A N YG ATA

ATA

FLO VÄS

RÄ

ATA

VAS

ATAN

STO R G ATAN

KAR

TAN

ATAN

M EL L A NG A TAN

N SKO

ÖS

GR ÖN SK

ATA

RIN G VÄ G EN

KVA

GR Ö

VÄ G

PLA

KVA RN S TIG EN

VATT UG ATA

TUN

N ELG

A TAN

IKS

SYM

G ATAN

FO N IVÄ GE N

L ÅN G G ATAN

L IL L A TR Ä DG Å RD S GA TAN PU KE BE RG S G ÅR D

ATAN

Meter 2 000

RA VÄ G EN

KYR K O G ATAN

Förstagöl

PR ÄS TG ÅR D

ATA

VÄ G EN

SC H

M AR

VAS

SG R ÄN D

D RA IND

M US

IKV

OR K

ÄG E

ES TER

ATA

RIG

U ST

EN V ÄG

Linnéasjön

SÖ

A RN

V ÄG

L EJ ON GA

GR Ö N VÄ G EN

TAN

TRA

L SG ATA

G EN

ATA

SVÄ

JO E

STU

N STO

PAS SV ÄG EN

JÄ R NV ÄG SG ATAN

PAR G ATAN

GÖ L J

VÄ

A E M ÅL

AFT

Kärringa gölen

AD IS

G ATA

OS KA R SG

GÖ T G ATAN

ATA N

JA KO B SG ATA N

G EN STO G

R KS

ATAN

LKPA

VÄ

NO R

R A

LÅN G G ATA N

G ATAN

TAN

LKPA

G EN

VÄ

DÅ

LAN

KAR

RG MO

M AD ES J Ö VÄ GE N

IGE AR

JO E L SG ATA N

ALM

LAV

TAN

BÄ

SVA

ATA

G DIK TAR EN S VÄ

ÄG

L D EN

S VÄG

RIP VÄ G EN

PO ET EN S V ÄG

SKA

ON M

TTAR

FÅG

FÖ RFA

E V ÄG

ÄG

GE R M UN

D SG

ATA N

BAN

É RG

A TAN

KIH

L SG

ATA

TALLG Å RD SV E N

JÄ R NV

ÄG

ÄG S G ATAN

VÄ G

ÄG

LUN

PED E

EG ATA

G ATA

PS G ATA

L S GA TAN

R D JU

TAL L G Ö

JA KO B BA G G ES

TRO L L

NY G RÄ ND

ATA

TAVS

1 500

VÄ

G ATAN

ÄG

A NÄ SM

JÖ D D

EG ATA

A TAN

G EN

VÄ

1 000

ATAN

LUN

STR EN

ATAN

N G AS IN SG ATA VÄS TR A M A

GR Ö N VÄ G EN

ATA N

SKO ATA N

ATAN

ÄG

VÄ G

V ÄG

STAT ION S G ATAN

RIK

Översvämningsriskkarteringen är en modell baserad på ett 100-årsflöde. Karteringen verifierades med mätningar i fält vid översvämningen 2010.

ÄG

KYR

500

KYR K O ES PL A NA D EN

G ATAN

250

ÄG

M PV

SVA

ATAN G

N HU IDE

VÄ

M ÅLA

RE SE BO V ÄG EN

ÅKE R VÄ G EN

LTS

ATA N

SAN K T SIG F RID S VÄ G EN

VÅR G

FRE D RIK

SL U N

D SG ATA

KAR

P VÄ

G EN

HÖ S TG ATA

VÄ G EN

IGE

ÄG

EN G

TVÄ ÄK ST U GR

ALIT

ATAN G DE N BO

BID

STR

STAL LV ÄG E N

HE DV ÄG E N

TUR E S V ÄG

ATAN

RG A TAN

VIN TE RG ATA N

VÄD E

ABB

ÄG

VÄD E RG A TAN

ABB O

GR A NV ÄG E N

ÄG

ÄG E N

O SK

GE N

G VÄ

BO R

ATA EG AR G R BO

ÅKE R VÄ G EN

ÄG

A TAN

ATA TG

ATA G GS R BE D AN S R TO K DO

ATAN G RE A LAG PS RE

TITAN

STILL

ÅN

EG ATAN E DJ SM

N EG ATA ÄS TAR GM BO R

SVE

ATA G RA

N ATA EG AR M AK SKO

ATAN AL G KAN

ATA SG

ÄG

G ATA S RG Y BE EN R VAR GA

G ATAN DU N DE R BER G S

ÄS PR G ATAN UP PL A ND S

VILLA

G EN BO VÄ FL YE

GÄ

D DV

ÄG

SKÖ

ÄG E

GÄ

D EV ÄG EN

R D EV

SKÖ R

D DV

ÄG

SL Å TTE RV ÄG EN

ÄG E N

SL Å TTE RV ÄG EN

ÄG EN

S TER V

VÄ G EN

BL O M

TAL L

EN EV

TYG S

VER K

G ATA

GÖ

S VÄ

G EN

GÖ

S VÄ

G EN

SIK

VÄ

ÄG

SIK

VÄ

L AVÄ

MÅ

IG EN

ÄG EN

D ST

S KA R EV

TRÖ

TE STIG

TO M

R EV

FSA

TE STIG

RÄ

TO M

VÄN

G EN

L AX

VÄ

HÖ G

L AX

BIN

SAG

ÄG E

ÄL VS

E RK RO K

VÄ

E RK RO K

HÖ G

TIG

R EV

ÄG

BIN

TIG

R EV

ÄL VS

ÄG

DV ÄR G

ST IG EN

DV ÄR G

S TER

VÄN

K RO K

ST IG EN

VÄN

S TER

K RO K

SÅV

ÄG

HA NE MÅ L AVÄ

G EN

SAG

ÄG E

HA NE S V ÄG

GR A

NIT

VÄ G EN

DIA BA SV ÄG E

KAL

M AR

E LV ÄG E

VÄ G EN

TEG

Ett hållbart Nybro

Risk för översvämning

Befintlig vattenyta

Översvämningsriskkartering

STO R A TR Ä DG Å RD S GA TAN

ALLFA

G ATAN

TAN GA N EL TUN

N OL O F SG ATA

ASP

ÄG

GA TAN ÖS TG Ö TA

ÄG E N

D SV

HA NE S V ÄG

LUN

SV ÄG

G ATAN M Ö RE

HÖ

EN G VÄ

LUD

N ATA R EG STU

AP L A NS G ATAN G EN N VÄ

ATAN M Ö RE G

FIKO

N ATA E NG

ATA G GS VI

FAB RIK SG ATA

KAR

OD ATAN G LA

G EN É AVÄ L INN

N ATA EG WID

N ATA SG ELM VILH

FAB

EN ÄG KV

N ATA

AS JU TA RN

EL G

S RE DIN

ATA N AR ITG SAM

GÅ R DS VÄ G EN

G EN

TH SV VÄ

RO ÖN

EL M GR

N ATA B SG

SV KO

TH JA

RO VÄ

EL M R KS

VÄ

G EN VÄ

ÄG E

LAN DS

EKV

EN OX EL V ÄG E N

G EN

ÄG LV

ÉN

ÅVÄ

VÄ

STAL

TEAT

ÄG

EN V ÄG

KVÄ DA CK EG A

TÖ RN

C TE

LY JU

ATAN

SKO

G SG

VÄ RG

S BE

SKO

VÄ

ATA ÅR

VÄ

ÖM

JÖ

D SG G

G STR

ICK

L AN O

R UK

R SN

ATAN

GLA

STO G

GO T G

VÄ

GÅ

G TTS

G SLÄ

LES

S E

ÄG N

GU RN

TSV Ö

E LV ÄG

VÄ GE N

STAL

N SKÅ N EG ATA KVA

L UF GR

U M O SS

AFTO

IDE ÖS TR A E SP L AN AD

G ATAN

RK G EG BL E KIN

L IL GA L A TAN

HE EG EN

FRI EN

ALLS AR

GE N

EN M AK

N STI

G EN HA SS EL VÄ

SPÅ

PLAT G G

STE NB O C KS

EM M A G ATAN GA M L A S TATIO N S GA TAN

VÄ VÄ

BIE L KE

N D D

DÖ B EL N SG

AL G ATA N AN

VIN TE RG ATA

VÄ

ÄG E AN

R G ATA

N KAR L S BO R G SG ATA

G KÄR

R TAL L

ER IV

N N

S VÄ

ÄG E

N F RID

RTV

LTS NG

M EJ

SG ATA ATA

EN VÄ G SIG

MÖ

BER G G ATA N

EL M EG

EN EV

VIL H D

RA KT

G G ATA SAN

M A RG ATA

HU EN ÅN RAL N

SO M

NO R EN EV

NO R G ATA STA DS

TIG VER K

VÄ

NS IDE ÄG N

ÅV

V ÄG ÄG E

AFTO N EN S N

TIG

ATA ÖR

V ÄG HA RV AR EV

AL G KÅS

RN S ÄG E

BLA

S IKE LY R HA RV AR EV

N M Ö RTV ÄG E N

G EN

250

500

1 000

Rism åla g öl

1 500

Meter 2 000

Sva rtgö l

För stagö l

Linnéa sjön

Kär ring agöle n

Återvinningsstation upphör

Presumtiv plats återvinningsstation

Befintlig återvinningsstation

Återvinningsstationer

Ett hållbart Nybro

8. Riksintressen Riksintresse för kulturmiljövården

Ett område av riksintresse för kulturmiljö är unik eller speciell i en region, riket eller internationellt sett. Att ett område är av riksintresse innebär att det bedöms ha så höga kulturvärden att det är av vikt för hela landet. Hanteringen av riksintressena regleras i miljöbalkens 3 kap 6 § som säger att områdena ska skyddas mot ingrepp eller åtgärder som kan innebära ”påtaglig skada” på riksintresset. Ett riksintresse är en signal om att här finns så höga värden att kulturmiljön har företräde vid en avvägning med motstående intressen, förutsatt att de motstående intressena inte är av riksintresse. Det finns ett område av riksintresse för kulturminnesvården inom Nybro stad och det är Pukebergs glasbruksområde (riksintresse H 51). Ingen ny bebyggelse planeras inom riksintresset, däremot föreslås utveckling av området i form av utbildning och verksamheter, men detta ses som en fördel för att skapa en historiskt levande plats som används och förvaltas. Framtida utveckling av området sker i samråd med länsstyrelsen.

Riksintresse vägar och järnvägar

Riksintresse för kommunikationer regleras i miljöbalken 3 kap 8§. Den säger att mark- och vattenområden som är särskilt lämpliga för eller är av riksintresse för anläggningar för kommunikationer skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av sådana anläggningar. Väg 25 är av riksintresse. Vägen kommer inte att påverkas negativt av planerad exploatering. Det kan ske viss ökning av trafiken på delar av vägen om inflyttningen till staden ökar. Nya trafiklösningar som presenteras är till godo för trafiksäkerheten på vägen. Järnvägen genom staden är också av riksintresse. Inte heller järnvägen kommer att påverkas negativt. Bullernivåerna från järnvägen måste tas i beaktande vid nybyggnation.

Framtida riksintressen?

Nordbalt Med stor sannolikhet kommer sträckningen för elledningen Nordbalt att bli av riksintresse. Dess sträckning har tagits i hänsyn vid planering av nyexploatering i staden. Riksintresse vattenskydd Nybro kommun arbetar för att etablera Nybroåsen, i angränsning till Nybro stad, som ett riksintresse för vattenskydd.

0 125 250

500

750

Meter 1 000

Ri sm å l a g ö l

Sv ar tgö l

Fö rsta g ö l

Li n n é a s jö n

Kä rri n g a gö l e n

Förslag Gårdsryds vattenskyddsomårde; Primär zon Förslag Gårdsryds vattenskyddsomårde; Sekundär zon Förslag Gårdsryds vattenskyddsområde;Tertiär zon

Nordbalt

Framtida riksintresse

Kulturmiljö

Väg

Järnväg

Riksintressen

9. Mitt framtida Nybro! Vi har valt att dela upp Nybro stad i sex stycken kartor för att få en god överblick över den planerade utvecklingen i staden. Indelningen är i grunden baserad på stadens 21 stadsdelar.

250

500

1 000

Rism åla gö l

1 500

Meter 2 000

Svar tgöl

För stagöl

Linnéa sjö n

Kär ringa gölen

De gröna markeringarna visar på områden som inte är bebyggda, men där detaljplaner finns som medger byggrätt.

Detaljplaner

Mitt framtida Nybro

! ! ! !

! !

! ! ! ! !

! ! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

! ! ! ! ! ! ! !

! !

! ! ! ! ! ! ! ! ! !

Restriktiv med bygglov

Reservvatten

Sjö

Upprustning/utveckling

Förändrad markanvänding

Parkering

Verksamheter

Hästgårdar

Handel

Bostäder

Förtätning

Väg

Upprustning

Korsning

Järnväg

Farligt gods

Dagvatten

Allé

Mitt framtida Nybro

! !

9.1. Centrum

1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 50

Ytan kring det så kallade Mejerieområdet ska ses över för möjlighet till nya bostäder och parkytor samt se över trafiklösningar och parkeringsytor. Hela kvarteret ska ses över. Här finns möjlighet att bygga nya bostäder samt att rusta upp innergårdarna. Hela kvarteret ska ses över. Här finns möjlighet att bygga nya bostäder samt att rusta upp innergårdarna. Längs med Grönvägen ska en allé planteras.

Trafiksituationen i korsningen ska ses över.

Infarten till Nybro stad via järnväg behöver rustas upp. Bolanders bäck är en viktig livsnerv genom centrum som ska öppnas upp och göras mer synlig och tillgänglig. Platsen ska göras om för att få en mer torgliknande karaktär.

Hela kvarteret ska ses över. Här finns möjlighet att bygga nya bostäder samt att rusta upp innergårdarna.

10. 11. 12. 13. 14. 15. 16. 17. 18.

I anslutning till järnvägsstationen ska nya bostäder uppföras.

Området planeras för bostäder.

Allén längs Kyrkogatan ska förlängas vidare mot Storgatan

Parkeringen till kommunhuset Balder planeras för bostäder.

Områdets användning funktion ska ses över.

och

Platsen utanför biblioteket och kulturhuset Kristallen ska göras om till mer torgliknande karaktär med gångfartsområde. Området planeras för bostäder.

Platsen planeras för parkering.

Infarten till Nybro stad via järnväg behöver rustas upp.

! (5

! (4

100

150

! (7

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

Meter 200

13 (

10 (

11 (

15 (

14 (

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

12 (

16 (

17 (

18 ! (

Förändrad markanvändning

Parkering

Förtätning

Bostäder

Korsning Upprustning

! ! ! Allé

Centrum

9.2. Norra Nybro

1. 2. 3. 4. 5. 6. 7.

Området planeras för bostäder.

Inom stadsdelen Kungshall kan kompletterande bebyggelse uppföras, främst i form av flerfamiljshus.

Plats för dagvattenhantering.

Området planeras för bostäder.

Parken behöver rustas upp.

I korsningen behövs en bättre lösning för cykeltrafiken.

Längs med Sveavägen ska en allé planteras.

8. 9. 10. 11. 12. 13. 14.

Längs med Hornsgatan ska en allé planteras.

Området planeras för bostäder.

Trafiksituationen i korsningen ska ses över. Området ska planeras för nya parkeringar i kombination med grönytor, dagvattenhantering samt gång- och cykeltrafik. Befintligt verksamhetsområde ska utvecklas.

Befintligt verksamhetsområde ska utvecklas.

Spåret från kombiterminalen ska förlängas.

125

250

500

750

! (6! ! !(5

! !

Svartgöl

! (9

8 ! ( !

Meter 1 000

! (7

(4 (3

11 ! (

10 ! (

! ! ! ! ! ! !

Linn éasjön

13 (

12 (

14 (

Förtätning

Norra Nybro

Verksamheter Förändrad markanvändning

Bostäder

Korsning

Järnväg

Dagvatten

! ! ! Allé

Norra Nybro

1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 54

Området planeras för bostäder.

Längs med Göljemålagatan ska en allé planteras.

Infarten till Nybro stad via järnväg behöver rustas upp.

På området kan en öppen dagvattenlösning skapas alternativt en trädallé eller någon form av plantering. De stora ytorna kring Åkrahällskolan kan nyttjas på bättre sätt. Utredning får visa vad platsen kan användas till. Trafiksituationen i korsningen ska ses över.

Området planeras verksamhetsområde.

som

Området planeras för bostäder.

11. 12. 13. 14. 15. 16. 17. 18. 19.

Spåret från kombiterminalen ska förlängas.

Områdena planeras för bostäder.

En pendelstation planeras stadsdelen Fredrikslund.

Områdena planeras för bostäder.

Ny väg planeras verksamhetsområdet.

genom

Området planeras verksamhetsområde.

som

Platsen ska användas som Nybro stads reservvattentäkt.

Trafiksituationen i korsningen ska ses över.

Mitt framtida Nybro, Östra Nybro

9.3. Östra Nybro

125

Fö rsta g ö l

250

Li n n éa s jö n

500

Kä rr in g a gö l e n

750

! (9

Meter 1 000

( ! ! (!1 ! ! ! ! ! ! ! (6 (5 7 ! (4 ! ! (8 (

! (2

10 (

! ( 12

11 ! (

16 (

14 ! (

13 ! (

15 ! (

17 (

19 ! (

Tågperrong

18 ! (

Förändrad markanvändning

Upprustning Väg

Verksamheter

Bostäder

Reservvattentäkt

Korsning

Järnväg

! ! ! Allé

Östra Nybro

9.4. Södra Nybro

1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. 56

Infarten till Nybro stad via järnväg behöver rustas upp. I anslutning till Västra infarten ska förutsättningarna för ett industriområde utredas. Platsen ska anvisas som uppställningsplats för farligt gods.

Området planeras för bostäder.

En ny sjö ska anläggas.

Området planeras verksamhetsområde.

som

Längs med Villagatan ska en allé planteras.

Två områden längs Ringvägen ska utredas för bostadsbebyggelse.

Området planeras för bostäder.

Området planeras verksamhetsområde.

som

En ny gång- och cykelväg planeras genom Joelskogen.

12. 13. 14. 15. 16. 17. 18. 19. 20.

Bättre åtkomst planeras till Linneasjön och dess omgivning.

Området planeras för bostäder.

På området kan en öppen dagvattenlösning skapas alternativt en trädallé eller någon form av plantering. Områdets användning funktion ska ses över.

och

Området ska på sikt utvecklas till handelsområde.

Trafiksituationen i korsningen ska ses över. Infarten till Nybro stad via järnväg behöver rustas upp.

120

240

! (

480

720

(

Meter 960

(

! (

! (5

! ( 8

! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! ! !

10 ! (

! !

( 14

! (9

11 ! (

Förstag öl

13 ! (

Linné asjön

15 (

12 ! (

Kä rringagö len

16 ! (

19 ! (

20 ! (

17 ! (

18 (

Farligt gods

Södra Nybro

Förändrad markanvändning

Sjö

Upprustning

Verksamheter

Handel

Bostäder

Upprustning

Väg

Korsning

Allé

! !

Södra Nybro

9.5. Västra Nybro

1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8.

Området planeras för kompletterande bebyggelse, exempelvis i form av större tomter för hästgårdar.

Området planeras för bostäder.

Området planeras verksamhetsområde.

som

Området planeras för kompletterande bebyggelse, exempelvis i form av större tomter för hästgårdar. Området planeras för bostäder.

Områdena planeras för komplettera bostadsbebyggelse.

Madesjövallen behöver en ny infart för ökad trafiksäkerhet.

Områdena planeras för kompletterande bostadsbebyggelse.

9. 10. 11. 12. 13. 14. 15. 16.

Infarten till Nybro stad via järnväg behöver rustas upp.

Trafiksituationen i korsningen ska ses över.

Området ska på sikt utvecklas till handelsområde.

Möjligheten att öppna Emmabodavägen för trafik ska utredas. Trafiksituationen i korsningen ska ses över.

I korsningen behöves en bättre lösning för cykeltrafiken.

Vägen ska på sikt stängas av.

Områdena planeras för komplettera bostadsbebyggelse.

Västra Nybro

Västra Nybro RI S

M ÅL

ÅR

Rismå la g öl

R OR E FO R SV ÄG EN

! (2 RE S EB O VÄ G EN

! (1

BL AD SV ÄG

AF N

N AF TO

TO ST

G EN ST I

N DS

V ÄG

G EN

Å VÄ ND LA

VÄ

STA LL VÄ G E N

VÄ

MO RG

S TI

ÄG EN

JEL

MO RG

VÄ

S TI

G EN

16 ! (

HÖ

LFA

VÄ

KÖ

ÄN

Å NE

G AT

N TA S LT HU

VÄ Å LA

TÄ

ÄG

DE S EM

I EG

TA GA

! (

15 ! (

ÄG

ÄN

ID E HU LT A TA SG N

PL ATÅ V

OR Ä

ÄG

V ÄG E N VAT TU GA

TA A EG D N

STA GE LL VÄ N

ATA

TA N

G AT AN

DA H LB O RG S

FLO

ÄG

LLS

VÄ

LLS

GÅ R D SV Ä GE N

HE D VÄ G E N

! (6

TU R ES VÄ G

14 ! (

ÅK ER V ÄG E N

N FLO R A G ATA V

ÄG

KV HA

VÄ

A TA N SV AR TG Ö L SG TV

ÖS AT

AT G E AR G R BO

A TA N UV AF O R SG

KV AR N ST I G EN

AL GA TA N

ATA

G VÄ

EM M A G AT AN

EN HA S SE LV ÄG

BO R

Svartgö l

BE R GG A TA N

GÅ D SV Ä GE N

( ! (8

ATA

A AT G

G R

K DO

N A TA M AD E G

BO R

ÄS TA R EG

I KS

A TA N

SJÖ A TA N

LÅ NG G A TA N

N AL KA

A TA

M EL LA NG A TA N

TO R G ET

RÅ

VÄ

LL VÄ

BO LA

N D S V Ä

ST O RA N Y G AT AN

N YB

ATA

GR Ö N V ÄG E N

AR EG AT

LL HA

GA M LA ST AT IO N S G ATA N

ÄG

N ST O RG A TA

AN G AS IN S G AT VÄ ST R A M A

O LV

V ÄG

TA N

STA TI O N SG A

G ATA

STA

! ( ! 13 (

ER G S G ATA N

G ATA

FA BR I KS G AT AN

SV EA P LA N SG

ÄG

ED JEG

V ÄG

O LV

ÄG SV

GA R

ÉN

(

SN I CK A RE G AT AN

SV TH

TAR

ÄG SV

ÄG

SÅ

ATA

EN G

N GA TA TT E

SH Y

N NE

A TA

OD E

ATA

P SV Ä GE N

RO EL M

TO R

AN S

G EN

RÖ

VÄ G

GS ÄN NY

HE R M

R I VÄ

G ST

US E LI

Å KS K RÅ

M EJE

M ED

SV EN

LA N AD E N NO R R A E SP

G SVÄ

DU N D ER B

(

M AN NÄ S

RO EL M

ST RÖ M G A TA N

DA BO

VÄ

G ATA

ÄG

AN ÖL

VI LL

EN VÄ G

M AD E SJÖ V Ä G EN

LA NY

ÄG SV ND

S RE D IN N

AN GR Ö

G ATA

AT AN NÄ R KE G

SM Å

DS LA N

G AT

JU TAR

AT AN M ÖR E G

E G AT AN BL EK IN G

E V ÄG

AT SG ND

AN SK ÅN E G AT

VÄG N DS NY LA

Å LA

ÄG EN

G EN NV Ä

ÄG E LE V

10 ! (

TÖ R

HU M

LI N NÉ

AR E

A TA

SV TH

D RI D

ÄG NASV

A TA N VI LL AG

GE N D A VÄ ABO

LYC K VÄ G E N

! ( EM M

E ÅV ÄG

VI LL

AG A

ATA

TA N

ÄG

AT E LG

ATA G

TA N

M ÖR E

G AT AN

Upprustning

VÄ

ÖS T GÖ T AG A TA N

A VE G AG

ER ÄN G SG

A TA

G AT

UP P LA ND S G ATA

DS LA N

GO T

Korsning

SK R UV E NS VÄ G

TA N

AG A

GÖ T ÖS T

Bostäder CI TR

VÄ

RI N G VÄ G E N

S SI

N VÄ

Handel

VÄ

N V ÄG E

FI KO

CI TR

OX E LV ÄG E N

EK VÄ GE N

K VÄ

HA LL AN D S GA TA N

Hästgårdar Verksamheter 0

120 240

480

720

Meter 960

Upprustning

9.6. Sydöstra Nybro

1. 2. 3. 4. 5. 6. 7.

Området planeras verksamhetsområde.

som

Området planeras för bostäder.

Svartbäcksmåla naturreservat ska utvecklas.

Området planeras för bostäder.

Området planeras verksamhetsområde.

som

Här planeras ny vägdragning till väg 25.

Här planeras för ny korsning.

125

250

Förs tag ö l

500

Kä rri ng a gö l en

750

Meter 1 000

! (3

! (1 ! (2

Ha nes vä g

(5 (6

Sydöstra Nybro

Utveckling av naturreservatet

Verksamheter

Handel

Bostäder

Väg

Korsning

Sydöstra Nybro

250

500

1 000

1 500

Ri s m å l a g ö l

Meter 2 000

Sv a rtg ö l

Kä rr in g a g ö l e n

Markerade områden kan på längre sikt komma att bli aktuella för exploatering.

Fö rs ta g ö l

L in n é a s j ö n

Områden med restriktioner för bygglov

Mitt framtida Nybro

Miljรถkonsekvensbeskrivning

Miljökonsekvensbeskrivning

Sammanfattning Kommunens översiktsplan med fördjupningar tar sin viktigaste utgångspunkt i den övergripande visionen om att vi ska vara en växande kommun, som tar sin del av ansvaret med att utveckla och skapa en befolkningsökning i regionen. Den knyter också an till kommunens mångåriga strävan att vara en långsiktigt hållbar kommun samt kommunens strategiska läge i Glasriket, mellan universitetsstäderna Kalmar och Växjö. Planförslaget syftar till att ge förutsättningar för kommande bostäder och verksamheter. Planförslaget bygger på möjligheten att förtäta staden, med fördelar som närhet till kollektivtrafik, fler personer i rörelse i centrum och resursutnyttjande av mark. En övergripande strategi för Nybro stad under planperioden ska vara att förtäta centrum utifrån en radie av 500 meter från Nybro station. För att bidra till visionen om 25 000 invånare behöver vi även ha planberedskap för större, helt nya bostadsområden. Kommunen ska ha en hög markberedskap för olika verksamheter och exploateringsmark ska reserveras i olika lägen, för olika slags verksamheter. Planförslaget beskrivs närmare i planhandlingen. Planen medför att gröna ytor i, eller i anslutning till, staden på sikt kommer att minska. Kommunen färdigställer i nuläget en grönstrukturplan för Nybro stad med riktlinjer för hantering av grönytor. Översiktsplanen är baserad på det material som ligger till grund för grönstrukturplanen. På en övergripande strategisk nivå är det svårt att förutse hur miljökvalitetsnormerna för vatten kan komma att påverkas, då det till stor del beror på vad som genomförs och hur i kommande detaljplaner. Nybro kommun kommer att beakta frågan om vatten i det kommande arbetet. Vattenfrågorna behandlas även i det pågående arbetet att ta fram en vattenoch avloppsplan.

Betydande miljöpåverkan

Ett område i Nybro stad kan komma att påverkas av bostadsbebyggelse och nya vägar på ett betydande sätt. Området gäller Hagnebo som är klassat som högsta naturvärde, (del av klass 1 området Madesjö). Hänsyn kommer att tas vid en eventuell exploatering så att värdena i området inte förvanskas. I det fortsatta arbetet med Hagnebo kommer kommunen att utreda vilka områden som är bäst lämpat för bevarande och nybyggnation. Utöver Hagnebo bedöms inga andra, ur naturvårdshänseende, värdefulla eller skyddade områden påverkas på ett betydande sätt. Nybro kommun gör vidare bedömningen att inte heller några områden för riksintresse för kulturmiljö (Pukeberg) kommer att påverkas på ett betydande negativt sätt.

Bakgrund konsekvensbeskrivning

Enligt Plan- och bygglagen (PBL) ska en översiktsplan utformas så att innebörden och konsekvenserna av den tydligt framgår. Konsekvensbeskrivningen bör vara bred och omfatta hela hållbarhetsbegreppet, sociala, ekonomiska och miljömässiga dimensioner.

Sedan 2004 finns det bestämmelser i miljöbalken om att vissa planer och program ska miljöbedömas. Miljöbedömning är den process som krävs om en plan eller ett program kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Inom ramen för en miljö-

Miljökonsekvensbeskrivning

bedömning ska en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättas. Syftet med miljöbedömningen är att främja en hållbar utveckling genom att tidigt ta hänsyn till olika miljöaspekter i planarbetet. En miljöbedömning fokuserar på det som innebär en betydande miljöpåverkan. För att underlätta läsningen integreras här både kraven enligt PBL och miljöbalken till ett dokument, konsekvensbeskrivningen.

Geografisk avgränsning

Det planområde som den fördjupade översiktsplanen behandlar är Nybro stad. Nybro stad ligger i den sydöstra delen av Nybro kommun.

Rism åla göl

Sva rtgö l

Linné asjön

Kä rrin gagö len

För stag öl

Avgränsning - betydande miljöpåverkan

Nybro kommun har avgränsat vilka frågor som skulle kunna medföra betydande miljöpåverkan och som konsekvensbeskrivningen därmed fokuserar på. Nybro kommun gör bedömningen att det framförallt är ianspråktagandet av gröna ytor, samt risken för påverkan på miljökvalitetsnormerna för vatten som kan medföra betydande miljöpåverkan. Miljökonsekvensbeskrivningen kommer därför att fokusera på dessa effekter, men kommer även att diskutera andra konsekvenser som kan uppkomma i och med ett plangenomförande. Konsekvensbeskrivningen hålls på en övergripande nivå. Mer detaljerade beskrivningar görs i kommande detaljplanearbete för konkreta projekt.

Miljökonsekvensbeskrivning

Planeringsförutsättningar Nedanstående översiktliga kartbilder visar de områdesspecifika planeringsförutsättningarna som till störst del har påverkat de ställningstaganden om stadens framtida utveckling som den fördjupade översiktsplanen redovisar.

B-verksamheter

Tillståndspliktiga verksamheter – B-verksamhet Enligt miljöbalken är det ibland tillstånds- eller anmälningspliktigt att bedriva miljöfarlig verksamhet. Större verksamheter som normalt tillståndsprövas av Länsstyrelserna benämns enligt miljölagstiftningen som ”B-verksamheter”. Kartan ovan redovisar de verksamheter som har ett gällande miljötillstånd inom Nybro stad. Större verksamheter medför ofta större krav på till exempel skyddsavstånd till bostäder, naturreservat med mera.

Miljökonsekvensbeskrivning Översvämningskartering Kartan ovan redovisar de områden som kan riskeras att översvämmas vid höga vattenflöden. Flöden är beräknade på ett så kallat 100- års regn som är den regnmängd som historiskt fallit en gång på 100 år.

Miljökonsekvensbeskrivning

Värdefulla naturmiljöer Ris m ål a göl

Övriga värdefulla naturoch rekreationsområden Naturreservat Värdefull natur Klass I enligt Länsstyrelsen

Sv a rtg öl

Linn éas j ön

Kä rring agöl en

Förs t ag öl

Värdefulla naturmiljöer Kartan visar stadsnära naturreservat, de områden som av Länsstyrelsen klassats som högsta naturvärde (klass 1 enligt naturvårdsplanen i Kalmar län), samt övriga gröna ytor som Nybro kommun bedömer som värdefulla naturoch rekreationsområden inom staden.

Grönstruktur som fungerar som skyddszon Bevarandevärd grönstruktur Bevarandevärd blåstruktur Naturreservat

Sva rtgö l

Li nn é asj ö n

Kä rrin g ag ö le n

Förs ta g öl

Grönstruktur Kartan visar nuvarande utgångsläge för en fortsatt bra grönstruktur. Nybro har den stora förmånen att ha två stora naturreservaten i stadens omedelbara anslutning, vilket gör att oavsett var i staden man bor så har man tillgång till ett stort rekreationsområde inom 1,5 km. De stora reservaten binds sedan ihop med ett grönt stråk genom staden (”Gröna lungan”) med kompletterande grönytor.

Miljökonsekvensbeskrivning

Klassning grön- och blåstruktur

Ri små l a g öl

Miljökonsekvensbeskrivning

Miljökvalitetsnormer vatten Ekologisk status Måttlig

Miljökvalitetsnormer vatten Kemisk status God Uppnår ej god

Miljökvalitetsnormer (MKN) är föreskrifter om vilken kvalitet miljön måste hålla. Normerna kan ses som styrmedel för att på sikt nå miljökvalitetsmålen. De flesta av miljökvalitetsnormerna baseras på krav i olika direktiv inom EU. Planläggning av mark och vatten får inte får medverka till att en miljökvalitetsnorm riskerar att överskridas. Läs mer om MKN på sidan 15. 70

Beskrivning av alternativ

Miljökonsekvensbeskrivning

I en MKB ska planförslaget jämföras med ett nollalternativ. Nollalternativet ska beskriva miljöns sannolika utveckling om planen inte genomförs. I en MKB ska även ytterligare rimliga alternativ med hänsyn till planens eller programmets syfte och omfattning beskrivas. Här jämförs planförslaget, utöver nollalternativet, med ett alternativ som grundar sig i att befolkningen minskar de närmaste åren. Det alternativet benämns ”alternativ minskad befolkning”.

Nollalternativ

Här beskrivs nollalternativet utifrån nu gällande detaljplaner, och gällande fördjupade översiktsplan från 2004. Den utveckling som anges i nu gällande översiktsplan har genomförts till stor del, vilket medför att om aktuellt planförslag inte antas kommer nybyggnationen troligtvis att begränsas utifrån de ytor som redan är detaljplanelagda, i nuläget ca 100 villor och 698 000 m2 yta för verksamheter. Nollalternativet kan medföra: • Färre bostäder kan komma till stånd, även om viss exploatering kan komma att ske, vilket i sin tur kan påverka befolkningsökningen under perioden. Färre bostäder motverkar målet att nå Nybro kommuns vision om 25 000 innevånare. • Nybro kommun skulle över tid få en allt mindre aktuell plan att följa. Det kan leda till att vi tappar helhetssynen på stadens utveckling. • Byggnationer av VA och dagvattenhantering sker utan en genomtänkt strategi. • Arbetet med detaljplaner tar längre tid beroende på en inaktuell översiktsplan utan markerade exploateringsområden. • Medborgarinflytandet kring stadens utveckling riskerar att minska.

Alternativ: Minskad befolkning

I dagsläget skiftar Nybro kommun med ett tiotal personer upp eller ner i befolkningstalen varje år. Det finns en risk att kommunen får en stabiliserad eller till och med en minskad befolkning. Översiktsplanen kan tydligt visa kommunens intentioner, mål och visioner för den fysiska planeringen, men enbart översiktsplanen som dokument ökar inte kommunens befolkning. En ökning av kommunens befolkning är bland annat beroende av hur attraktiv kommunen är, hur människor och företag trivs i kommunen och hur kommunen profilerar sig utåt. Därför kan, trots goda intentioner och planberedskap, befolkningen i kommunen minska. Alternativet Minskad befolkning kan medföra: • Stopp för ny exploatering, inga nya villor byggs. • Lägenhetsbyggnationen behöver inte nödvändigtvis minska, eftersom de som redan bor i kommunen kan komma att behöva flytta till annat boende inom kommunen, exempelvis äldre som flyttar från sina hus. Det finns även en trend i ökande antal ensamhushåll. • Flera tomma lägenheter, som i sin tur för med sig svårigheter om hur de ska hanteras. • Gröna ytor centralt bibehålls i större utsträckning. Dock kan det bli så att befintliga gröna ytor i staden inte blir lika väl underhållna när befolkningen i kommunen minskar, främst på grund av ekonomiska aspekter. • Sämre underlag för handel och verksamheter, skolor och kollektivtrafik samt offentlig sektor.

Miljökonsekvensbeskrivning

Konsekvenser av planförslaget

Nedan redogör vi för de konsekvenser som bedöms vara mest betydande i och med ett plangenomförande. Konsekvenserna redovisas även i en jämförelse med nollalternativet.

En ökad befolkning Den fördjupade översiktsplanen:

Befolkningen i Nybro stad ska öka och staden ska vara en motor för kommunens tillväxt. Ett attraktivt centrum med fler människor i rörelse skapar positiva följdeffekter som exempelvis bättre underlag för handel, service, utbildning och kollektivtrafik. Detta i sin tur bidrar till fler bostäder, fler människor och ett rikare kultur- och fritidsliv. Ett levande kultur- och fritidsliv som tar vara på det mångkulturella samhället stärker även näringslivet och den ekonomiska tillväxten. Att skapa eller utveckla offentliga platser ger större möjligheter för olika grupper av människor att mötas. Ny bebyggelse ska i första hand uppstå genom förtätning av staden och vi prioriterar att bygga på mark som redan är anspråkstagen eller ligger nära befintlig infrastruktur, vilket medför ett så effektivt markutnyttjande som möjligt. Förtätning eller att bygga på mark i anslutning till befintliga bostadsområden medför att befintliga bebyggelseområden bättre länkas samman, och att staden upplevs som mera sammanhållen. En fortsatt förtätning innebär att många funktioner samlas på en begränsad yta och att komplexiteten i risk- och säkerhetsarbetet blir större. Det gäller inte minst bostadsbebyggelse i anslutning till verksamheter som kräver skyddsavstånd. Detta är viktigt att beakta i det fortsatta arbetet. Utveckling av bebyggelsen i stadsnära läge medför att man riskerar att bullerstörningar kan uppstå, då verksamheter och bostäder samsas på begränsade ytor. För att förhindra bullerstörningar måste det utredas vilka åtgärder som kan behövas innan byggnation. Ytor som kan riskera att översvämmas bebyggs inte om det inte går att säkerställa att man med åtgärder kan komma bort från översvämningsrisken. Exempel på åtgärder kan exempelvis vara invallning. Hur man på bästa sätt löser frågan utreds i detaljplaneringen. Nybro kommun har en framtagen översvämningskartering och således god kunskap i var riskområden finns. Karteringen uppdateras kontinuerligt. Även om vi bygger centralt med närhet till allmänna kommunikationer kommer fler människor med största sannolikhet medföra fler fordon. Ett expanderande näringsliv leder även det sannolikt till en ökad andel transporter. För att komma tillrätta med de problem som vårt nuvarande transportsystem för med sig krävs framförallt nationella och globala strategier som styr hela transportsystemet mot mera hållbara lösningar.

Trafik är förknippad med ett flertal negativa konsekvenser som inte enbart går att lösa genom den fysiska planeringen. Hur människor kör, och hur mycket, handlar till stor del även om attityd och kunskap. Det är i många fall ofrånkomligt att fordon i staden medför trängselproblematik, klimatpåverkan och olycksrisker. Det finns med andra ord många anledningar att minska motortrafiken i samhället. En ökad befolkning medför ett bättre underlag för kollektivtrafik som då kan förbättras. I planen redovisas även en utökning av gång- och cykelvägar på prioriterade sträckor inom staden, vilket medför att innevånarna får bättre möjligheter att välja att gå eller cykla framför att åka bil med positiva effekter på klimat samt folkhälsa. Bilsäkra stråk bidrar till att barn och ungdomar kan ta sig till stadens olika delar på ett säkert

Miljökonsekvensbeskrivning

sätt, därför ska skolor, andra lokaler och fritidsaktiviteter alltid kunna nås via trygga gång- och cykelvägar. Planeringen för cykeltrafik kommer att utredas mer i detalj i en separat cykelplan. Genom att nyttja våra befintliga järnvägsspår kan vi bidra till att gods flyttas över från väg till järnväg. Nybro kommun arbetar aktivt för omlastning av gods från vägtransporter till järnväg genom anläggandet av en kombiterminal. En negativ följdverkan av en ökad järnvägstrafik är den barriäreffekt som bomfällningar orsakar i staden. I Nybro finns tre platser med planskild korsning för väg och järnväg och två platser med bommar. Tunneln vid järnvägsstationen har låg kapacitet, där det är svårt att tillmötesgå en smidig lösning för både bilar, cyklister och gående. Konsekvenserna av ökade bomfällningar och den ökade köbildningen vid stoppen bör därför undersökas vidare . I Nybro stad finns ett flertal platser som kan vara potentiellt förorenade av främst tidigare verksamheter som bedrivits på platsen. Det är viktigt att man i samband med detaljplanläggning och exploatering av marken ser till att föroreningar tas omhand enligt gällande lagstiftning.

Nollalternativet:

Befolkningen i Nybro stad ligger kvar runt dagens nivåer. Det i sin tur medför att verksamheterna i Nybro stad får sämre möjligheter att utvecklas. En stagnerande befolkning medför även sämre möjligheter att utveckla Nybro kommun på ett positivt sätt, t.ex. genom bättre kollektivtrafik och handel. Ny bebyggelse sker mera spontant och utan helhetsgrepp. Den övergripande strategin att förtäta utifrån centralstationen blir svårare att uppnå. En inaktuell översiktsplan som inte ger förutsättningar för kommande detaljplaner skulle kunna medföra att en större andel byggnationer sker i andra delar av regionen där man kommit längre i det konkreta detaljplanearbetet. Nollalternativet kan innebära mindre risk för bullerstörningar om ingen eller liten byggnation sker i centrala lägen, där det redan idag finns källor som ger upphov till oönskat ljud. Å andra sidan är risken större att man kan få byggnationer på oönskade platser om en aktuell översiktsplan saknas. Utan en genomtänkt strategi kan en utbyggnation av gång-och cykelvägar ta längre tid att komma till stånd. En utebliven detaljplaneläggning med efterföljande exploatering kan föra med sig att eventuella föroreningar på exploateringsytor blir kvar i marken i ett längre framtidsperspektiv. Föroreningar som inte saneras medför risker för spridning till närliggande mark och vatten.

Grönytor/grönstruktur Den fördjupade översiktsplanen:

Utökade eller nya ytor för bostäder eller verksamheter kan medföra att de gröna ytorna i, eller i anslutning till, staden minskar på olika platser. Minskade grönytor påverkar möjligheterna till vila och rekreation för oss människor. Stadsnära grönytor som de flesta har tillgång till ger förutsättningar för god folkhälsa. Minskade grönytor ger också konsekvenser för stadslevande växter och djur, rening och fördröjning av dagvatten och eventuellt även effekterna av ett varmare sommarklimat.

Miljökonsekvensbeskrivning

Utgångsläget för en fortsatt bra grönstruktur är gott med de två stora naturreservaten i stadens omedelbara anslutning, vilket bl a innebär att alla, oavsett var man bor, har tillgång till ett stort rekreationsområde inom 1,5 km. De stora reservaten binds sedan ihop med ett grönt stråk genom staden (”Gröna lungan”) och kompletteras med flera större grönytor, som Joelskogen och Åkrahällskogen. Principen är sedan att utnyttja höjder, skyddszoner, områden som riskerar att översvämmas och stränderna kring sjöar och längs vattendrag för att skapa en sammanhängande grönstruktur. I dagsläget har alla i staden tillgång till en grönyta inom 300 m och vid varje skola finns tillgång till en större ”skolskog”. Ambitionen är att behålla denna närhet till grönområden. I översiktsplanen föreslås ett flertal åtgärder för att kompensera för att gröna ytor tas i anspråk. De värdefulla resterna av odlingslandskapet vid Klockarängen, Rismåla gård och Pukebergsgården ska behålla de viktigaste delarna av sina naturoch kulturvärden. Andra åtgärder som föreslås är att öka tillgängligheten till och i fler grönområden, speciellt Linneasjön. Vi ska även vidareutveckla våra stadsnära naturreservat och ”den gröna lungan” med bl a nya naturstigar och ridvägar, skydda värdefulla trädmiljöer, skapa nya alléer samt återplantera lövträd. De centrala delarna av Svartbäcksmåla naturreservat ska värnas som ett tyst område. Delar av ett område klassat som högsta naturvärde, Hagnebo, kan komma att påverkas genom bostadsbebyggelse. Området har även höga kulturvärden. Hagenbo ingår i klass 1 området ”Madesjö” och det är främst området kring Madesjö kyrkby samt Madesjöflyna som ligger till grund för klassningen, men även den gamla hagmarken i Hagnebo är värdefull. Numera finns den västra infarten, vilken har delat området i två delar. I det fortsatta arbetet med Hagnebo kommer kommunen att utreda vilka områden som är bäst lämpat för nybyggnation. Vid en exploatering av området ska hänsyn tas till de värden som finns.

Nollalternativet:

Utan ett aktuellt översiktsplanearbete kan byggnation komma att ske på grönytor som bör bevaras. Risken ökar att orörd mark tas i anspråk på bekostnad av förtätning vilket kan påverka grönstrukturen negativt. Ett nollalternativ skulle även kunna medföra att en större andel befintliga grönytor bevaras intakta om byggnation uteblir eller enbart sker enligt redan gällande detaljplaner. Den värdefulla naturmiljön i Hagnebo kommer att fortsatt påverkas av normalt skogsbruk, vilket medför att området inte kommer att förändras avsevärt jämfört med dagens läge.

Vattenförekomster Den fördjupade översiktsplanen:

Påverkan på ytvatten och grundvatten kan komma från vägar, tätortsbebyggelse, deponier, täkter, förorenad mark, jord- och skogsbruk, vattenuttag, strandskoning, uppdämning samt industriverksamheter. Miljöproblem med koppling till den fysiska planeringen handlar främst om miljögifter och övergödning i ytvatten samt om miljögifter i grundvattnet, nitrat i grundvattnet och sänkningar av grundvattenytan.

I Nybro stad finns vattenförekomster som uppvisar varierande statusklassningar enligt vattendirektivet. Statusklassningen bygger på vattenmyndighetens kartläggning av vattenförekomsterna. Om statusen är sämre än god har vattenmyndigheten gjort en bedömning av förutsättningarna att nå god status och risken för att inte nå god

Miljökonsekvensbeskrivning

status. Vattenmyndighetens första kartläggning bygger på ett litet underlag och innebär stora osäkerheter. Under den pågående revideringen satsar myndigheten mycket resurser på att förbättra underlaget för dessa statusklassificeringar. Alla vattendragen genom Nybro stad har en risk att inte klara miljökvalitetsnormen för god ekologisk status till 2015, men denna fråga måste i första hand lösas nedströms staden och kommer att hanteras i kommunen heltäckande översiktsplan. Även försurningsfrågan hanteras i den övergripande översiktsplanen. Vattendraget Lindåsabäck (bäck från Björnahult) uppnår inte god kemisk status och har en risk att inte heller klara miljökvalitetsnormen för god kemisk status till 2015 på grund av kadmium vid Pukeberg. Ställningstagandet baseras på provtagning i sediment i samband med Glasbruksprojektet 2006. En huvudstudie för eventuell sanering av glasbruksavfall vid Pukeberg är genomförd och en ansökan om medel till sanering är inlämnad. Kadmiumhalterna påverkas i övrigt inte av förslagen i den fördjupade översiktsplanen. Vattendraget Bolanders bäck har god kemisk status, men har en risk att inte klara miljökvalitetsnormen för god kemisk status till 2015 enligt vattenmyndighetens påverkansanalys för miljögifter. Ställningstagandet baseras inte på provtagning. Eftersom vattendraget har god kemisk status idag och den fördjupade översiktsplanen förslår ett antal åtgärder som stärker vattenskyddet (bevarad och utökad grönstruktur längs alla vattendrag, fler träd, tyngre och störande industri ska på sikt flyttas ut från centrala verksamhetsområden nära vatten, förorenade områden ska undersökas och åtgärdas, ökat lokalt omhändertagande av dagvatten inklusive nya vårmarker ska införas, dagvattenreningen i Linnéasjömaden ska förbättras och kommunalt vatten och avlopp ska byggas ut i Rismålaområdet) bedöms god kemisk status kunna bevaras. Vattendraget S:t Sigfridsån ligger nedströms staden. Vattendraget är bl a recipient för Överstatorps reningsverk, som tar emot spillvatten från Nybro stad. Vattendraget har god kemisk status och bedöms även klara miljökvalitetsnormen för god kemisk status år 2015. Inom vattendragets avrinningsområde finns enligt vattenmyndigheten inga idag kartlagda källor med sådant utsläpp att de bedöms påverka vattenförekomsten negativt avseende miljögifter. Bedömningen är en expertbedömning och kan behöva utredas i nästa förvaltningscykel. Ett ökat antal boende kommer att öka utsläppen av näringsämnen och tungmetaller från reningsverket i Överstatorp. Reningsverket är dimensionerat för ytterligare ca 4 000 invånare. Reningsgraden för näringsämnena fosfor är ca 99% och kväve ca 80% (varierar mellan olika år). Reningsverket klarar idag de fastställa miljövillkoren med god marginal och bedöms även klara dem vid fullt utnyttjande. Utsläppen av näringsämnen och tungmetaller kommer dock att öka. Om ytterligare åtgärder kan komma att behöva genomföras studeras i det pågående arbetet med en vattenoch avloppsplan för hela kommunen. I vattenoch avloppsplanen kommer även en policy för hantering av dagvatten kommer att ingå. I den planen kommer fler åtgärder för att förbättra eller behålla vattenkvalitet att redovisas. Nybro stads placering uppströms vattentäkten i Gårdsryd medför att aktiviteter som sker i staden kan påverka vattnets kvalitet på ett negativt sätt. Den fördjupade 75

Miljökonsekvensbeskrivning

översiktsplanen medför sannolikt inte några större förändringar för vattentäkten jämfört med ett nuläge, men är alltid en viktig fråga för Nybro kommun, och även för regionen. I den fördjupade översiktsplanen anges ett flertal prioriterade åtgärder för att skydda och förbättra vattenkvalitén. Skyddet för Gårdsryds vattentäkt ska stärkas och som en extra säkerhetsåtgärd förslås att en reservvattentäkt etableras öster om staden, längs Iåsen. Denna vattenresurs har fördelen att inte påverkas av staden. Dagvattenhantering ska utvecklas och inriktas mot lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD), bland annat genom att vi skapar fler våtmarker inom staden. Dammar kan även bidra till att lindra effekter av höga flöden. En ny damm i befintligt vattensystem planeras till exempel att skapas i Hagnebo. Vid Rismåla göl planeras utbyggnad av det kommunala avloppsnätet. Vid byggnationer på platser som kan vara potentiellt förorenade är det viktigt att man i samband med detaljplanläggning och exploatering av platsen vidtar åtgärder så att föroreningar inte sprids till vattenmiljöer.

Nollalternativet:

Nollalternativ bedöms påverka vattenfrågorna på likande sätt som det planförslaget kan ge upphov till. De risker som finns för vattentäkt och övrigt vatten finns redan idag och är inte enbart förknippade med det nya planförslaget. Ett nollalternativ kan möjligen vara sämre för vattenskyddet, eftersom planen innehåller ett antal skyddsåtgärder. Vad gäller förorenad mark är det större chans att föroreningar saneras i samband med kommande detaljplanering, vilket påverkar vattnet positivt. En inaktuell översiktsplan kan medföra att VA och dagvattenhantering kan bli mera kostsamma då en genomtänkt strategi saknas.

Miljökvalitetsnormer

I dag finns det miljökvalitetsnormer för:

• olika föroreningar i utomhusluften • olika parametrar i vattenförekomster • olika kemiska föreningar i fisk- och musselvatten • omgivningsbuller

Enligt MKN för omgivningsbuller ska kommuner med fler än 100 000 innevånare kartlägga, och ta fram ett åtgärdsprogram för omgivningsbuller. Kravet omfattar inte Nybro kommun. Nybro kommun berörs ej heller av MKN för fisk- och musselvatten. Luftföroreningar ger upphov till ökad förekomst av cancer, allergier, luftvägssjukdomar och ett allmänt försämrat hälsotillstånd. Globalt sett påverkas även vårt klimat av luftföroreningar genom att de har en bidragande effekt till bl.a. växthuseffekten och uttunningen av ozonskiktet. Lokala och regionala

Miljökonsekvensbeskrivning

luftföroreningsutsläpp bidrar till ökad försurning och övergödning av mark och vatten. Inom Nybro stad innehålls samtliga MKN för luftföroreningar, vilket medför att planen enbart berör MKN för vattenförekomster.

Miljökvalitetsnormer (MKN) för vattenförekomster

Inom EU finns det sedan år 2000 ett gemensamt regelverk – vattendirektivet – som ska säkra en god vattenkvalitet i Europas yt- och grundvatten. Vattendirektivet omfattar alla sjöar, vattendrag, kust- och grundvatten. En miljökvalitetsnorm uttrycker den kvalitet en vattenförekomst ska ha vid en viss tidpunkt. Det övergripande målet är att alla vattenförekomster ska ha god vattenstatus år 2015, eller senast till år 2027. Vattenförekomster med fastställda MKN inom Nybro stad:

Vattenförekomst Ekologisk status

Kemisk status

MKN

S:t Sigfridsån: Bolanders bäck – bäck från Björnahult

Måttlig

Uppnår ej god

God ekologisk och kemisk status 2021

Bolanders bäck

Måttlig

God

God ekologisk och kemisk status 2015

S:t Sigfridsån: Västrakullabäcken Bolanders Bäck

Måttlig

God

God ekologisk och kemisk status 2015

God

God ekologisk och kemisk status 2015

Nybroåsen vid Gårdby

Grunder för statusklassningen • S: t Sigfridsån: Bolanders bäck – bäck från Björnahult har problem med vandringshinder för fisk, samt för höga halter kadmium i sediment. • Bolanders bäck uppvisar försurningsproblematik som påverkar den ekologiska statusen. • S: t Sigfridsån: Västrakullabäcken - Bolanders Bäck: Orsaken till att vattenförekomsten inte når god ekologisk status är i första hand vandringshinder för fisk. Vattenförekomsterna omfattas av åtgärdsprogram. I Åtgärdsprogrammet beskrivs vad som behövs göras för att de beslutade miljökvalitetsnormerna ska uppnås i tid. Åtgärderna gäller i första hand de vatten som riskerar att inte uppnå god status.

Miljökvalitetsmål

Det svenska miljömålssystemet innehåller ett generationsmål, sexton miljökvalitetsmål och fjorton etappmål. Generationsmålet anger inriktningen för den samhällsomställning som behöver ske inom en generation för att miljökvalitetsmålen ska nås. Miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till.

Miljökonsekvensbeskrivning

Sveriges 16 nationella miljökvalitetsmål • • • • • • • • • • • • • • • •

Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust och skärgård Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap Storslagen fjällmiljö God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv

Etappmål

Etappmålen anger steg på vägen för att nå generationsmålet och ett eller flera miljökvalitetsmål. Ett etappmål antogs av riksdagen år 2009 för miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan. Tretton etappmål beslutades av regeringen i april 2012 inom områdena luftföroreningar, farliga ämnen, avfall och biologisk mångfald.

Den fördjupade översiktsplanen påverkan på de nationella miljömålen

Nybro kommun gör bedömningen att den fördjupade översiktsplanen främst påverkar miljömålen, Begränsad klimatpåverkan, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet God bebyggd miljö, samt Giftfri miljö.

Begränsad klimatpåverkan

Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås.

Den fördjupade översiktsplanen:

Den fördjupade översiktsplanen påverkar målet positivt genom att underlätta för cyklister och gående genom att förbättra gång- och cykelnätet. Fler flerbostadshus planeras i stadens centrala delar, vilket kan minska energianvändningen per boende, möjliggöra anslutning till fjärrvärme och skapa förutsättningar för mer och bättre kollektivtrafik. Kombiterminalen öster om staden och fler industriytor intill järnvägsspår kommer att möjliggöra mer transporter med järnväg. Ett expanderande näringsliv samt en ökad befolkning kan leda till en ökande andel transporter på väg, vilket påverkar målet negativt sett utifrån dagens transportsystem.

Miljökonsekvensbeskrivning

Nollalternativet:

Om befolkningen inte ökar och/eller näringslivet inte expanderar kommer utsläppen av klimatpåverkande gaser som uppkommer inom planområdet eventuellt inte öka jämfört med dagens nivåer. Då utsläppen av klimatpåverkande gaser beror på många faktorer går det inte att enbart utifrån ett plangenomförande bedöma ett möjligt scenario. Utan en genomtänkt strategi kan en utbyggnation av gång-och cykelvägar ta längre tid att komma till stånd.

Levande sjöar och vattendrag

Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas.

Grundvatten av god kvalitet

Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag.

Den fördjupade översiktsplanen:

Den fördjupade översiktsplanen möjliggör för fler boende och mer aktiviteter inom en begränsad yta, vilket kan medföra risk för att sjöar, vattendrag och grundvatten påverkas negativt. Förtätning genom en minskad andel grönyta ökar riskerna. Det är därför viktigt att planera för att grönstråken längs vattendragen bevaras, att dagvatten hanteras lokalt och att fler dammar och våtmarker skapas. I planen planeras för uppställningsplatser för fordon med farligt gods, en ny reservvattentäkt, utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp vid Rismåla göl och ett arbete för att Nybroåsen ska utses som ett riksintresse för vattenförsörjningen.

Nollalternativet:

Nollalternativ bedöms påverka vattenfrågorna på liknande sätt som föreliggande planförslag. De risker som finns för vattentäkten och övrigt vatten finns redan idag i olika omfattningar. Ett nollalternativ är sannolikt sämre för vattenskyddet, eftersom planen innehåller ett antal skyddsåtgärder.

God bebyggd miljö

Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas

Den fördjupade översiktsplanen:

Huvudmålet med den fördjupade översiktsplanen är att skapa en god bebyggd miljö, i alla dess aspekter. Åtgärderna som föreslås leder i huvudsak till att målet uppfylls, även om det finns ett antal åtgärder som skapar målkonflikter, t ex så medför en kombiterminal en mindre klimatpåverkan, men den skapar å andra sidan buller i närområdet. I Nybro stad finns både grön och byggd miljö med kulturhistoriska värden som det är viktigt att bevara. Ett områdes karaktär utifrån aspekterna trygghet och förankring är viktiga för vår identitet och känsla av tillhörighet, inte minst för barnen i staden.

Miljökonsekvensbeskrivning

Nollalternativet:

Även i dagens Nybro finns en bebyggd miljö med målkonflikter. Nollalternativet bedöms inte vare sig bidra mera positivt eller negativt till miljökvalitetsmålet än planförslaget.

Giftfri miljö

Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna.

Den fördjupade översiktsplanen:

Utifrån perspektivet markföroreningar påverkar den fördjupade översiktsplanen miljömålet positivt då en ökad exploatering leder till att områden som kan vara förorenade saneras.

Nollalternativet:

En utebliven detaljplaneläggning med efterföljande exploatering medför att eventuella föroreningar ligger kvar i marken med risk för spridning till närliggande mark och vatten.

Folkhälsomål

Nybro kommuns långsiktiga folkhälsopolitiska plan bygger till viss del på Folkhälsopolitisk rapport 2010 – Framtidens folkhälsa allas ansvar (Statens Folkhälsoinstitut 2010), i vilken de 11 nationella målområdena fokuserat i tre strategiska områden: 1) Goda livsvillkor, 2) Hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor, 3) Alkohol, narkotika, doping, tobak och spel. Nybro kommuns långsiktiga folkhälsoplan anger vidare tre prioriterade målområden för Nybro kommun 2011-2015. Det målområde som har koppling till den fysiska planeringen är målområdet:

Barns och ungas uppväxtvillkor

Förhållanden under barn- och ungdomsåren har stor betydelse för både den psykiska och fysiska hälsan under hela livet. I folkhälsopropositionen bedömer regeringen att barn och unga är en av de viktigaste målgrupperna inom folkhälsoarbetet (Statens folkhälsoinstitut, 2011).

Prioriteringar:

• Att alla barn och unga i Nybro kommun växer upp under trygga förhållanden. Dessa frågor berörs även i regeringens mål för ungdomspolitik som bland annat säger att alla ungdomar ska ha verklig tillgång till inflytande.

Miljökonsekvensbeskrivning

Den fördjupade översiktsplanen:

Vid planläggning tar vi särskild hänsyn till barn och ungas livsmiljö och behovet av jämställdhet och trygghet, bl.a. genom att skapa närhet i det dagliga livet. För barn är det viktigt med platser för samspel och möten med andra barn och vuxna. Lekplatser och mötesplatser ska bli en mer integrerad del av staden. Det ska finnas olika sorters anläggningar för fritidsaktiviteter och idrott, men även mötesplatser för människors kulturella upplevelser och eget skapande. Området kring Viktoriavallen, Badhusparken och Linnéasjön ska utvecklas genom bl.a. fritidsaktiviteter. Utemiljöerna ska utformas så att de ger barn goda möjligheter till utevistelse. Förslagen i planen enligt ovan innebär ett steg mot en barnvänligare stad.

Nollalternativet:

Arbetet med barn och ungas uppväxtvillkor sker inom flera områden i den kommunala organisationen och är inte avhängd den fysiska planeringen. Vissa åtgärder som kan ha en positiv påverkan på barn och ungdomar kan komma att ta längre tid om inte översiktsplanen tas fram. Den minskade demokratiska förankringen, som blir en följd om planen inte genomförs, skulle även skapa en mindre påverkansgrad på den fysiska planeringen rörande dessa frågor.

Uppföljning

Uppföljning av den påverkan som ett plangenomförande kan få sker genom den tillsynsverksamhet och annan myndighetsutövning som sker inom kommunen, och även genom den miljöövervakning, av framförallt luft och vatten, som sker kontinuerligt. Uppföljning ska även ske genom att Nybro kommun i hanteringen av ärenden och projekt följer de riktlinjer som fastställts i olika antagna styrdokument inom kommunen, t.ex. energi- och klimatstrategi, kommande grönstrukturplan och VA plan mm.

MiljĂśkonsekvensbeskrivning

MĂĽlmatris

Miljökonsekvensbeskrivning

Motverkande mål

Fyra av målen ovan motverkar i hög grad resterande mål i målmatrisen. Det är främst målet Hög markberedskap som motverkar sju andra mål. En levande landsbygd rik på hästar motverkar tre andra mål, likaså Inget nettoutsläpp av fossil koldioxid från Nybro kommun. En av norra Europas starkaste regioner inom besöksnäringen motverkar två mål. Hög markberedskap motverkar främst målen om växt- och djurliv, vatten och kulturhistoriska miljöer. Som diskuterats i ovan gjorda konsekvensanalys är det svårt att hitta balansen mellan mängden grönyta och exploatering i centrumnära läge. Samtidigt som vi vet att positiva effekter uppstår av närheten till grönytor både på människors fysiska och psykiska hälsa och på växt- och djurlivet, behöver vi använda de centrala tomterna till bostäder för att skapa närhet. Vi väljer även att se möjligheterna i detta även om konflikten är ett uppenbart faktum. Man kan till exempel jobba med att göra våra befintliga parker än mer tillgängliga och att skapa gröna platser även på små ytor. Det behövs inte alltid en park för att det gröna ska fungera främjande, en växtvägg eller trädplanteringar är också effektiva! Många av de platser vi väljer att bygga på inne i staden är redan ianspråktagna och fungerar i dagsläget inte som grönytor. Hög markberedskap för verksamheter och bostadsområden i ytterkanterna av staden påverkar givetvis växt- och djurliv och vattenförekomster, speciellt eftersom dessa områden är relativt orörda sen innan. Exploatering i ytterområden bör därför göras med stor respekt och ska skapa goda förutsättningar för klimatsmarta lösningar så att efterhandskonstruktioner inte blir nödvändiga. En levande landsbygd rik på hästar motverkas av utvecklingen i Nybro stad och de mål som hanterar kommunikation och utsläpp av koldioxid från Nybro kommun. Beroende på hur man väljer att se på målen kan de även samverka. Vi vet att en levande landsbygd och en levande stad går i hand i hand eftersom utbudet dem i mellan skapar förutsättningar för varandra. Likaså vill vi ha landsbygdsutveckling även i närheten av staden, speciellt när det gäller hästar. Samverkan blir då en förutsättning för utveckling av de båda. Men som konkreta mål ser vi att dessa motverkar varandra. Det kan även uppstå konflikt med målet Inga korta bilresor om man är boende långt från service. FÖP Nybro sträcker sig dock inte så långt från Nybro stad att det krävs bil för att förflytta sig, även från angränsande landsbygd. Ökade biltransporter skapar även de ökade utsläpp och blir därmed motverkande för målet om en fossilbränslefri region. Målet Inget nettoutsläpp av fossil koldioxid från Nybro kommun motverkas av Nybro stad- centrum för transportnäringen i regionen, En av norra Europas starkaste regioner inom besöksnäringen samt En levande landsbygd- rik på hästar. Fler transporter på väg leder till ökade utsläpp av fossil koldioxid. Forskningen går ständigt framåt inom detta område och utsläppen från trafik minskar allt mer. Inom begreppet transportnäring kopplar vi även transporter på järnväg vilket är ett miljövänligt alternativ som Nybro kommun arbetar för att skapa goda förutsättningar för i kommunen. När det gäller besöksnäringen gör vi bedömningen att merparten av besökarna i regionen kommer med bil eller flyg. Förhoppningen är att fler och fler kommer att välja att besöka oss med kollektiva medel, därför jobbar vi för att få fler tider för tågen och fler stationer längs med banan. Vi jobbar även för att skapa bättre och fler linjer för bussar både för boende i kommunen och specificerade turer för turister. 83

Miljökonsekvensbeskrivning

En av norra Europas starkaste regioner inom besöksnäringen motverkas av målet Inga korta bilresor. Som nämnts innan bedöms de flesta som besöker kommunen göra det i ett eget fordon som sen används även när man rör sig inom kommunen för olika besöksmål. Cykla som ett sätt att turista på har blivit populärare de senaste åren och kommunen bör hjälpa till att utveckla denna trend i staden, exempelvis genom planerad cykeluthyrning.

Samverkande mål

Trygga och aktiva invånare, Ett expansivt näringsliv med starka varumärken samt En välfungerande handel med hög servicenivå är alla mål som antingen samverkar eller inte påverkar några andra mål i matrisen. Trygga och aktiva invånare är ett av målen som vi kan påverka mycket genom fysisk planering och stort fokus ligger i hela översiktsplanen på detta mål. Näringslivets varumärken och servicenivån inom handeln är mål som vi har svårare att påverka i den fysiska planeringen. Man kan konstatera att 86 % av matrisens mål antingen samverkar eller inte påverkar varandra.

Motverkande och samverkande mål

När mål både motverkar och samverkar varandra handlar det ofta om att de på något sätt är beroende av varandra, exempel målet Nybro stad- centrum för transportnäringen i regionen mot målet Jag vill bo i Nybro stad. Transportnäringen tillför arbetstillfällen och tillväxt till staden vilket förhoppningsvis skapar ökat intresse för att bo i kommunen. Samtidigt tillför transportnäringen ökad trafik på våra vägar vilket medför olägenheter som buller, utsläpp och trängsel.

Bilaga 1

Visioner och mål för Nybro kommun Som grund för översiktsplanen finns de visioner och mål som medborgarna i Nybro kommun har för sin kommun på längre sikt. Dessa visioner och mål är fastställda i olika styrdokument antagna av kommunfullmäktige, varav översiktsplanen är ett av de viktigaste styrdokumenten för kommunens framtida utveckling. En sammanfattning av de mål som berör fysisk planering finns i översiktsplanen. I översiktsplanen konkretiseras i första hand de visioner och mål som på något sätt påverkar användning av mark och vatten (fysisk planering). I översiktsplanen redovisas även strategier för hur vi ska nå målen. Ibland kan de olika målen delvis stå i strid mot varandra. Visionskartorna i översiktsplanen redovisar önskad utveckling med en sammanvägning av olika intressen. Kartorna kompletterar och förtydligar visionen och målen. Hur ser Nybro ut om tjugo år? Det beror på omvärlden, på utvecklingskraften i näringslivet, på Nybrobornas vilja och värderingar samt på hur väl kommunen kan inspirera till samverkan med boende, föreningar, företag, universitet, andra kommuner och regionala organ. Ett tydligt och konsekvent agerande över tiden skapar förutsägbarhet och förtroende. En tydlig vilja är en förutsättning för kommunens utveckling. Nybro kommuns vision är:

”År 2030 har Nybro kommun 25 000 invånare och kommunen utgör centrum i Glasriket mellan Kalmar och Växjö. Hela Nybro kommun kännetecknas av hållbarhet i alla avseenden – ekologiskt, ekonomiskt, kulturellt och socialt.” Översiktsplanen tar sin viktigaste utgångspunkt i den övergripande visionen om att vi ska vara en växande kommun, som tar sin del av ansvaret med att utveckla och skapa en befolkningsökning i regionen. Den knyter också an till kommunens mångåriga strävan att vara en långsiktigt hållbar kommun samt kommunens strategiska läge i Glasriket, mellan universitetsstäderna Kalmar och Växjö. Hållbarhet handlar om helheten, om att väva ihop sociala, kulturella, ekonomiska och ekologiska aspekter, men även om att ta ansvar för kommande generationer. Hållbarhet handlar om att försvara allas lika värde och att värna delaktighet och inflytande. Att skapa ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls. Ett samhälle där naturresurserna utnyttjas på ett ansvarsfullt sätt, så att miljön, folkhälsan och den biologiska mångfalden värnas och klimatförändringar motverkas. Ett samhälle med en hållbar tillväxt för att säkerställa våra gemensamma tillgångar, kunskaps- och näringslivsutveckling och möjligheterna till arbete. Uppdelningen av visioner och mål i olika hållbarhetsaspekter får mer ses som ett sätt att redovisa snarare än att beskriva verkligheten. I verkligheten griper de olika visionerna och målen in i varandra och många mål ”hör hemma” i mer än en aspekt. De lokala målen i Agenda 21, antagna av kommunfullmäktige 22 december 2003 § 194, ska tills vidare ses som inriktningsmål, även då målåren har passerats, till dess nya lokala mål antas. En sammanfattning av målen i ”lokal Agenda 21” för Nybro kommun, som berör fysisk planering, redovisas i översiktsplanen. Även de visioner och mål i den regionala utvecklingsplanen, som berör Nybro kommun, har inarbetats i översiktsplanen. 85

Bilaga 1

Social hållbarhet Den fysiska planeringen har stor påverkan på den sociala hållbarheten. Den påverkar vår möjlighet att styra hur vi kan använda vår tid, trygghet, avsaknad av störningar, identitet och tillgänglighet. En hållbar social utveckling handlar också om demokrati och rättvisa samt individuellt inflytande och ansvar. Allas inflytande är grundläggande för att genomföra en ändamålsenlig planering av mark- och vattenanvändningen.

För att nå social hållbarhet har vi följande mål och strategier: Befolkningen i Nybro kommun ska öka - ”Jag vill bo i Nybro” Nybro ska vara en kommun som erbjuder ett tryggt vardagsliv och som ger barn goda uppväxtvillkor. Alla ska ha möjlighet till delaktighet och inflytande i samhällslivet, men också möjligheter att förverkliga sina egna drömmar. Bostadsstandarden skall vara hög och utbudet av boendemiljöer och boendeformer rikt. Vi ska ägna särskild uppmärksamhet åt boendet i den centrala delen av Nybro stad samt åt ett ökat boende på landsbygden. Boendet på landsbygden ska stärkas genom fler möjligheter till boende i strandnära lägen och boende med goda möjligheter att hålla hästar. Den som vill bygga på landsbygden ska i normalfallet få göra detta. Om allmänna intressen överväger på den tilltänkta platsen hjälper kommunen den sökande att hitta alternativa lokaliseringslägen. Bebyggelsemiljöerna ska utformas så att de är attraktiva, trygga, tillgängliga och hälsosamma. Ett attraktivt boende handlar om att ta tillvara och utveckla det som är bra och unikt i varje del av kommunen. Ny bebyggelse ska bidra till vårt moderna kulturarv och ska göra våra tätorter vackrare och mera spännande. Bebyggelsen ska även utformas så att den ger goda förutsättningar för en ökad fysisk aktivitet och vistelse i grönområden. En stor andel av tätorternas grönområden ska vara tillgängliga för alla och vid varje tätort ska det finnas minst ett stort naturområde där naturen och befolkningens rekreation prioriteras främst. Miljöstörningar och risker ska förebyggas genom att vi skapar tillräckliga skyddsavstånd mellan bostäder, förskolor och skolor och sådana verksamheter som kan påverka hälsan. Påverkan från bullrande verksamheter och trafik ska minskas genom långsiktig strategisk planering. Riktlinjerna för nybyggnation i anslutning till kraftledningar ska tillämpas även för befintlig bebyggelse. Risk- och sårbarhetsanalyser ska hållas aktuella.

I Nybro kan tiden ägnas åt det viktiga i livet Genom ett varierat och blandat utbud av bostäder, arbetsplatser, service, idrott, kultur, utbildning och natur skapar vi närhet i det dagliga livet. Det ska finnas olika sorters mötesplatser och anläggningar för fritidsaktiviteter och idrott, men även mötesplatser för människors kulturella upplevelser och eget skapande. Kulturell ”service” i form av biblioteksservice, kulturskola, evenemang med mera ska finnas tillgängligt för alla. 86

Bilaga 1

Trygga och aktiva invånare Vid planläggning av nya områden och verksamheter ska vi ta särskild hänsyn till barns och ungdomars livsmiljö och behov samt till jämställdhet. Alla kommunens skolor ska ha tillgång till ett naturområde inom näravstånd och skolgårdarna ska vara gröna, stimulerande och variationsrika. Skolor samt lokaler och fritidsanläggningar för barn- och ungdomar ska alltid kunna nås via trygga gång- och cykelvägar.

Inga korta bilresor I planeringen tar vi speciell hänsyn till oskyddade trafikanter, barn och funktionshindrade samt uppmärksammar jämställdhetsfrågorna. Såväl gång- och cykelvägnätet som kollektivtrafiken ska vara tillgängligt och väl utbyggt. Cykelvägnätet ska utvecklas och på sikt byggas samman med motsvarande nät i Kalmar kommun.

Kulturell hållbarhet Kulturen kan ses som kittet som håller samman människorna i ett samhälle, som skapar vår identitet och som utgör grunden för demokrati och ett dynamiskt och kreativt samhälle. Kultur, idrott och upplevelser spelar en aktiv roll i stärkandet av kommuns profil och attraktionskraft. Ett levande kultur- och fritidsliv som tar vara på det mångkulturella samhället stärker även näringslivet och den ekonomiska tillväxten. Kultur och upplevelser är en färskvara som skapas i nuet och som ständigt förändras – samtidigt som vi har ett kulturarv att bevara. Det är därför väsentligt att områden och aktiviteter av stort kulturhistoriskt värde bevaras, samtidigt som vi ger förutsättningar för fortsatt brukande och nya satsningar som blir kulturarv från vår tid. Industriutvecklingen i kommunen bygger i mycket stor uträckning på design. I mer än hundra år har våra industriorter, med starka varumärken, varit mötesplatser för olika hantverkare och formgivare. Detta formgivningsarv har utvecklats och breddats och har nu en stark designprofil med både en nationell och internationell marknad. Ett stärkande av designfrågorna och av Linnéuniversitetets ”Campus Pukeberg” är av central betydelse för kommunens utveckling.

För att nå kulturell hållbarhet har vi följande mål och strategier: Pukeberg ett nationellt designcentrum Pukeberg ska etableras som nationellt och internationellt designcentrum och området ska utvecklas genom samarbete mellan akademi, näringsliv och offentlighet. För att ge Linnéuniversitetet och studentlivet goda förutsättningar att utvecklas ska bostäder byggas i närheten av Pukeberg och kontakten mellan Pukeberg och Nybro centrum förbättras.

En livsmiljö med historiskt djup Kulturarvet ska vara synligt och tillgängligt för alla och kulturen ska bli en naturlig del av människornas vardag. Våra naturoch kulturhistoriska värden är en resurs för kommunens och 87

Bilaga 1

näringslivets utveckling. Det offentliga rummet i Nybro stad och den offentliga miljön i de mindre tätorterna ska stärka den lokala identiteten. Både i Nybro stad och i glasbruksorterna ska det finnas tydliga uttryck för glasets betydelse för kommunen. Byggnader och miljöer som är kulturhistoriskt värdefulla ska skyddas och skötas så att dess värden inte går förlorade. Tillbyggnader, ombyggnader eller andra förändringar i värdefull bebyggelse eller miljöer ska göras varsamt så att byggnadens eller miljöns karaktärsdrag bevaras. Vid upprättandet av nya detaljplaner eller områdesbestämmelser ska de kulturhistoriska värdena preciseras och skyddas genom skydds- eller varsamhetsbestämmelser.

Ekonomisk hållbarhet En ekonomiskt hållbar utveckling innebär att människor har möjlighet att försörja sig, att företagen är konkurrenskraftiga samt att det offentliga samhället kan utföra sina uppgifter. En aktiv fysisk planering ska stimulera en ekonomiskt hållbar utveckling genom att ge stöd för en ändamålsenlig användning av mark och vatten. På så sätt skapas förutsättningar för nyinvesteringar i samklang med övriga hållbarhetsmål, samtidigt som vi bidrar till ett effektivt utnyttjande av redan gjorda investeringar. Nybro kommun har ett starkt näringsliv inom tillverkningsindustrin och den ska ges utrymme för fortsatt utveckling. Förutom det traditionella näringslivets utveckling poängterar regionförbundet i den regionala utvecklingsplanen att besöksnäringen kommer att få stor betydelse för länets utveckling.

För att nå ekonomisk hållbarhet har vi följande mål och strategier: År 2030 ska Nybro kommun ha 25 000 invånare Genom ökad attraktionskraft, en kvalitetssäkrad kärnverksamhet, förbättrad delaktighet och inflytande i samhällslivet, ett gott miljöarbete och goda kommunikationer ska inflyttningen till kommunen vara större än utflyttningen.

Ett expansivt näringsliv med starka varumärken Kommunen ska ha en hög markberedskap för olika verksamheter. Vid alla tätorter ska det finnas områden för etablering av nya företag. Industriella kulturvärden ska skyddas.

En väl fungerande handel med en hög servicenivå Nybroborna och besökare ska i första hand välja Nybro stad, med sin levande stadskärna, som sitt handelsalternativ. Handelsplatser kan även etableras runt våra starka attraktioner och varumärken. 88

Bilaga 1

En av norra Europas starkaste regioner inom besöksnäringen Glasriket och Småland är kommunens viktigaste varumärken och ska fortsatt utvecklas. Även aktivitetsturism och naturturism i samklang med naturmiljön och det småländska kulturlandskapet ska fortsätta att utvecklas. Banden till Kalmarsund ska stärkas. Boendemöjligheterna för besökare ska förbättras, bland annat genom att landsbygdsutveckling i strandnära lägen prioriteras.

Goda kommunikationer I Kalmarsunds arbetsmarknadsregion ska det finnas trafiksäkra, framkomliga, tillgängliga och miljömässigt hållbara kommunikationer. Kommunen ska bland annat verka för fortsatt utbyggnad av riksväg 25 till mötesfri väg och för fortsatt upprustning av Kust-till-kust-banan, så att resenärerna får korta och stabila restider. Arbetspendling inom regionen Kalmar-Karlskrona-Växjö ska vara möjlig och sträckan Nybro-Växjö ska ta högst 35 minuter. Det ska finnas lokal pendeltågstrafik mellan Kalmar och Växjö som avgår varje halvtimme under högtrafik, med möjlighet till av- och påstigning i Fredrikslund/Hanemåla, Nybro centrum och Örsjö. God kollektivtrafik även kvällstid, mellan Kalmar och Nybro centrum ska värnas, för att ge möjligheter till att ta del av kultur- och idrottsutbudet i båda städerna. Kombiterminalen öster om Nybro stad, för omlastning mellan lastbil och järnväg, ska elektrifieras och utökas. Alla delar av kommunen ska ha tillgång till bredbandsuppkoppling. Nya verksamhets- och bostadsområden ska förberedas för fiberanslutning och på sikt ska hela Nybro stad vara försedd med fiberanslutning.

En levande landsbygd – rik på hästar Förutsättningarna att driva företag, arbeta och bo på landsbygden ska förbättras. Attraktiva natur-, kultur- och boendemiljöer ska vara en bas för nya affärsmöjligheter och en god livskvalitet. Antalet boende på landsbygden ska öka och underlaget för service behållas. Nybro kommun ska även i fortsättningen vara en hästrik kommun. För att stärka hästnäringen ska det vara möjligt att hålla hästar och rida även vid våra tätorter.

Ekologisk hållbarhet En bevarad natur med plats för fungerande miljöer för växter och djur är en nödvändig förutsättning för uthållig utveckling och därmed för vår överlevnad. Naturen är en viktig förutsättning för välbefinnande och rekreation, men även för att ekologiska processer som t ex vattenrening ska fungera. Den ger oss också en stor del av vårt behov av skönhetsupplevelser och är en viktig inspirationskälla till kreativitet. Den natur vi ser idag har danats av geologiska processer, väder och vind och inte minst av biologiskt liv. Människan är utan tvekan den art som haft störst inverkan på naturen de senaste årtusendena. Eftersom översiktsplaneringen handlar om mark- och vattenanvändningen, så påverkar den i hög grad den ekologiska hållbarheten. 89

Bilaga 1

För att nå ekologisk hållbarhet har vi följande mål och strategier: Inget nettoutsläpp av fossil koldioxid från Nybro kommun Det ska det vara enkelt att leva utan fossila bränslen. Vi ska utforma bebyggelsestrukturen så att transportbehovet minskar genom att det finns god service och tillgång på rekreation nära där man bor. Det ska finnas tillgång till bra kollektivtrafik, säkra cykel- och gångvägar samt möjligheter till godstransporter på järnväg. Vi ska möjliggöra anslutning till fjärrvärme inom befintlig och tillkommande bebyggelse i tätorterna. Utbyggnad av både stora och små produktionsanläggningar för fjärrvärme, solenergi, biobränsle och vindkraft ska främjas.

En långsiktig god hushållning med mark, vatten och naturresurser Vi ska nyttja våra areella och fysiska resurser till det de är bäst lämpade för. Långsiktiga intressen ska väga tyngre än kortsiktiga. Vi har tydliga riktlinjer för hur våra mark och vattenområden kan användas, och de genomsyrar all vår samhällsplanering. I första hand ska vi bygga på mark som redan är ianspråktagen eller ligger nära befintlig infrastruktur. Odlingslandskapet ska bevaras rikt, varierat och levande, varför exploatering av åkermark ska undvikas. Förorenade områden, som till exempel gamla glasdeponier, ska undersökas och åtgärdas på lämpligt sätt.

God hänsyn till klimatförändringar I all samhällsplanering tar vi hänsyn till klimatförändringar. Ytor som riskerar att översvämmas ska inte planläggas för bostäder eller verksamheter (om inte riskerna kan elimineras genom åtgärder). För att kompensera för ett varmare sommarklimat är det bland annat viktigt att träden i tätorterna värnas. Det är också viktigt att successivt öka kunskapen om klimatförändringarnas konsekvenser, inte minst med tanke på att bebyggelse och infrastruktur har en lång livslängd. För förbättrade analyser och anpassningsåtgärder ska en tredimensionell kartmodell över Nybro stad skapas.

Ett rikt växt- och djurliv ska gynnas och bevaras Värdefulla och intressanta naturoch kulturmiljöer ska vårdas och skyddas. Kommunen ska vara restriktiv med att tillåta exploatering av värdefulla naturbetesmarker och mycket restriktiv med att tillåta exploatering av områden med grova lövträd, för att skydda arter som är globalt hotade. De mest skyddsvärda träden ska naturminnesmärkas. Vid prioritering av naturvårdsåtgärder tar vi extra stor hänsyn till områdets ”ansvarsarter”, det vill säga hotade arter som har sitt ”huvudområde” i sydöstra Småland, övriga arter som är unika för vårt område och arter Sverige har ett internationellt ansvar för. Det extremt artrika området Alsterån-Allgunnen–Hornsö ska skyddas som nationalpark.

Bilaga 1

Större delen av våra grusåsar ska bevaras och vattenförande geologiska formationer av vikt ska skyddas för framtiden Bland annat via vattenråden ska Nybro kommun hitta gemensamma lösningar i vattenfrågor i alla åarnas avrinningsområden bland annat genom att fler våtmarker och dammar anläggs och genom att vandringshinder för fisk tas bort. Kommunens sjöar ska erbjuda goda möjligheter för bad, friluftsliv och fiske.

Sjöar och vattendrag samt grundvattnet ska ha en god ekologisk status Användningen av naturgrus ska endast tillåtas när det inte finns något annat realistiskt alternativ. Täkter ska inte förekomma inom känsliga naturoch kulturområden eller inom områden med någon typ av skydd. Där det är lämpligt tillåts täkt under grundvattenytan. Vid efterbehandling av täkter strävar vi efter att gynna den biologiska mångfalden. Skyddet för vattentäkterna ska stärkas genom att vattenskyddsområden med moderna skyddsföreskrifter ska finnas vid alla kommunala vattentäkter. Kommunen ska verka för att Nybroåsen ska bli riksintresse för vattenförsörjningen.

Säkra och hållbara försörjningssystem Dagvattenhanteringen ska inriktas mot lokalt omhändertagande av dagvatten och öppna dagvattensystem. Detta innebär bland annat att fler våtmarker ska skapas, som renar dagvattnet innan det släpps ut i vattendragen. Kommunalt vatten och avlopp ska byggas ut i S:t Sigfridsområdet. Elledningar ska i så stor utsträckning som möjligt vara nergrävda. Möjligheter till bredbandsuppkoppling ska finnas i hela kommunen. Vid all nyexploatering och större grävarbeten ska fiberanslutning förberedas. Avfallshanteringen ska vara välutvecklad och ha hög tillgänglighet.

Bilaga 2

Sakordlista: Avfall 40,42

Hagnebo 42

Bad- 35

Handel/butiker 7, 10, 11, 12, 13, 26, 30,31,32

Badhusparken 14,18

Hanemåla 13,25

Befolkning 7,10,11,12

Hotell 13,31,32

Besöksnäring/turism 30,31,32

Hundrastgårdar 35

Bibliotek 6,7,13,50

Hållbar utveckling 5, 30,38,39

Biobränsle 40

Hälsa 5,39,40,41

Biologisk mångfald 8

Häst-rid 8,12,34,35,36

Bolanders bäck 13 Bostäder/bebyggelse/byggnader 7, 10, 11, 12, 13, 18, 25,32,35,39,40,41

Industrispår 8,26

Bredband 42

Jordbruk 40

Buller 17,39,40,41,45

Jämställdhet 13,34,35

Camping 8,18,31,32,36

Järnväg/tåg 23,24,25,40,45

Cykel- 8, 13, 23, 24, 25, 26, 32, 34, 35, 39, 40

Kalmar 23,24,25,26

Dagvatten 17,18,40,41

Kalmarsundsregionen 23,25,26,31

Ekologi 17

Karlskrona 24,25

El/Elektromagnetiskt fält 40,42,45

Klimat 17,18,19,38,39,41

Farligt gods 8,25,26

Kollektivtrafik 11, 12, 23, 24, 25, 31, 39,40

Fiber 42

Kombiterminal 8,25,26,31

Fisk- 8,17,33,35,42

Kommunikationer 23,25,30

Fjärrvärme 40

Kristallen 13

Flygplats 23 Folkhälsa 17,23,38,

Kungshall 12 Kultur 7, 8, 11, 13, 19, 25, 31, 33, 34, 35, 39, 41, 45

Fossila bränslen 40

Köpenhamn 23

Fritid- 14,18,25,33,36 Funktionshinder/handikapp 11,12,14,17,25,34,35,36

Landsbygden 5,33

Förening 6,7,10,34 Företag/verksamheter/industri 7, 8, 11, 13, 30, 33, 39, 40,41

Linnéuniversitet 31,32,33

Förorenade områden 39,41

Glasporten 8,26

Malmö 23 Mark- och vattenanvändning/områden 5, 6, 30, 39,45 Medborgardeltagande/demokrati 6, 12, 13, 34, 38

Glasriket 31,32

Miljö 5,6,24,25,38,39,40,41

Grönstruktur/parker/träd 8,11,12,17,18,19,33,41

Miljöbalken 6,45

Gårdsryd 41

Mål 7,8,10,17,23,30,33,38,

Förtätning 11,12,39,40,41

Joelskogen 8,32,36

Linnéasjön 8,19,35,41,42

Luftkvalité 40

Mötesplatser 13,17

Örsjö 25

Natur 7,8,13,17,19,39

Översvämning 18,41,43

Naturreservat 8,18,36 Naturresurser 38,39 Nordbalt 45 Nybroåsen 45 Näringsliv/arbetsmarknad 5, 23, 25, 30, 31, 32, 33, 34 Parker 7,17,18,19 Parkering 11,13,24,26,32 Pendelstation 13,54 Plan- och bygglagen 5,6 Pukeberg 8,19,32,33,41,45 Region 23,24,39,45 Rekreation 7, 8, 13, 17, 19, 34, 35, 36, 40 Resecentrum/Nybro station 7, 12,23,32 Riksintressen 6, 45 Rismåla 8,18,19,36,41 Sanering 39,41 Skola/utbildning 6, 10, 12, 13, 14, 18, 23, 25, 31, 32, 24,41 Skyddsavstånd 39 Smedstorp 8,26 Solenergi 40 S:t Sigfrid 26,41 Storgatan 7,12,41 Svartbäcksmåla 8,18,32,36 Tematiskt tillägg 5 Torget/Salutorget 6,7,12,13,41 Tyst område 8,36 Vandringsleder 13 Vandringshinder 8,42 Vatten- 8, 17, 18, 19, 30, 39, 40, 41, 42,45 Vatten- och avlopp 8,18,40,41 Viktoriavallen/hallen 14,18,32,35 Vindkraft 40 Våtmarker 8 Väg/bil 23,39 Växjö 23,24,25 Ädelfisk 8,42