Global Hälsa

global hälsa global hälsa

uganda med mika och astrid

Jambo!

Detta är hej på swahili vilket är språket man pratar i Tanzania där jag (Astrid) och Mika spenderade två veckor innan vi begav oss till Uganda för kursen i global hälsa. Efter ett evigt långt resande och två nätter spenderade vakna på flygplatser var vi äntligen framme på Kilimanjaro flygplats i Tanzania. Det var den 23:e december, snart julafton hemma i Sverige och vi skulle spendera fyra dagar på safari! Dessa fyra dagar spenderades i tre olika parker, Tarangire, Serengeti och Ngorongoro, och vi såg alla djur man kan tänka sig på mycket närmre håll än vad jag någonsin trott. Ngorongoro var vår favorit (åk åk åk!!). Nätterna spenderades i tält, två utav nätterna tältade vi inne i parkerna mitt bland djuren. Definitivt ett minne för livet att ha haft hyenor, babianer och gigantiska storkar härjande utanför sitt tält. Utmattade efter fyra dygn med safari och massor av resande begav jag och Mika oss till Zanzibar där vi skulle möta upp Erik, Olle och Lovisa för en veckas sol och bad. Lite försenade som alltid förstås, allting var lite försenat i Tanzania så vi väntade på flygplatsen 6 timmar på flyget till Zanzibar. Äntligen där möttes vi av vår taxichaufför som inte hade en aning om förseningen och väntat på oss vid flygplatsen dessa 6 timmar, ändå skrattade han bara och sa ”hakuna matata”. På Zanzibar stekte solen starkare än vi någonsin varit med om och det var bara att kleta in sig med SPF 50+ kids upprepade gånger var dag. Vi badade i det turkosa vattnet, spelade yatzy och drack billig öl mest om dagarna. Skålade in 2020 och dansade in nya året på stranden. Ledsna över att behöva lämna Zanzibar begav Erik, Olle och Lovisa sig till Tanzanias fastland för sin kurs i global och jag och Mika satte oss på ännu ett flyg, den här gången mot Uganda. Framme i Kampala, Ugandas huvudstad mötte vi upp resten av global hälsa gänget. Efter bara två dagar i Kampala satte vi oss på en buss för en lång resa mot Bushenyi där vi skulle spendera första veckan av kursen. Bushenyi är en mindre stad i Uganda och där besökte vi health centers och ett herbal medicine center. Höjdpunkten denna veckan var dock givetvis att vi fick varsin ugandisk familj tilldelad som vi fick bo hos en natt. Jag blev avsläppt hos min familj som bodde högst upp på en kulle med helt magisk utsikt vid 17 på kvällen. Mamman i familjen var bonde så hon ägde en bananplantage, getter, hönor och en gris. Pappan var polis och jobbade i huvudstaden och de hade tillsammans sex barn. Dottern i familjen visade mig runt i huset och vi gick och sa hej till alla grannar. När vi var tillbaka hade mamman i familjen tillsammans med grannfrun lagat en brakmiddag med fisk, matoke, bönor, ris, majs och kål. Efter middagen kröp jag ner i min säng och kände sedan illamåendet krypa sig på. Jag var helt själv hos en tills bara några timmar sedan främmande familj utan rinnande vatten och jag hade blivit matförgiftad! Åja, det var en upplevelse och, slutet gott , jag kom tillbaka och repade mig efter några dagar ändå så tacksam över att ha fått komma hem till en familj och spendera kvällen med dom i deras hem. Helgen kom och sju av oss från kursen satte oss på en återigen lång bilresa för att spendera helgen i regnskogen Bwindi och tracka gorillor. Efter att ha tagit oss fram i en bokstavligt talat ogenomtränglig regnskog, ålat, krupit, halkat, hittade vi gorillorna. Att sitta två meter ifrån en gorilla och titta den i ögonen medan den gluffsar i sig löv var värt allt slit. Man fick en timmes tid med gorillorna och bara en grupp per dag får besöka dem för att det inte ska bli för mycket. Trötta begav vi oss tillbaka och åt lunchlåda mitt på en teplantage. Jag och

Mika sov återigen i tält den natten och då vi befann oss på 2300 meters höjd var det bra kallt och jag sov med vantar och dubbla byxor, inte något jag varken förväntade mig av Uganda eller hade packat för. Tillbaka i Kampala och redo för andra veckan. Denna veckan besökte vi större sjukhus, ett mentalsjukhus, ett center för undernärda barn och ett för cancerpatienter. Vi fick även äntligen se en tandläkarklinik och intervjua en patient där. Sista dagen besökte vi UNAIDS och fick information om HIV läget i Uganda och deras stora förbättring. Slut på global hälsa och vi sa hejdå till gänget och begav oss mot Jinja för att spendera våra sista dagar där. Här tog vi det mest lugnt, njöt av vädret och läste böcker intill Nilen med apor som hoppade runt ovanför oss innan det var dags att bege sig till flygplatsen och sätta sig på flyget mot Sverige.

Weeraba! Hejdå på luganda som är ett av språken som man pratar i Uganda. Vill ni se mer av vår resa kan ni kika in på vår instagram jamboweeraba!

laos med sandra och joy

Innan kursen (Efter fleeera Daily Questions besvarade hemma i Sverige..): Eftersom ingen av oss hade åkt till ett asiatiskt land helt ensamma innan (förutom Joy som hade åkt till Korea 2394827 gånger) bestämde vi oss för att spendera nyår i Thailand innan kursstart. Vi landade i Pattaya (feststaden i Thailand) 30 december och fick uppleva en väldigt spännande upplevelse och nyår som tyvärr inte får plats i Cavum (long story short – ladyboys). Sedan åkte vi till Bangkok för att uppleva storstadslivet. Det var väldigt skönt att vara på lite semester innan kursen satte igång, starkt rekommenderat! Efter flera Phad Thai, fried rice och bubble teas åkte vi vidare till Laos den 5 januari.

Första veckan: Vi tillbringade vår första vecka i huvudstaden Vientiane där vi välkomnades av ledningsgruppen och flera läkarstudenter. Studenter och professorer från olika program presenterade om deras skolsystem och om hälsosituationen i Laos. Vi bodde på ett ”Training Center” som låg på gångavstånd från skolan och stan. Vi besökte olika sjukhus, vårdcentraler och organisationer. Vi tandläkare fick en lite extra utflykt (vi fick planera in detta själva) och det ordnades ett besök på tandläkarhögskolan där vi fick gå runt på alla avdelningar och ställa frågor och se hur de arbetar. Där träffade vi också på en amerikansk tandläkare som jobbade som volontär i Laos. Tandläkaren ville bjuda oss på middag och under middagen fick vi höra om hur det är att vara tandläkare/student i USA. Uppgift vecka 1: Intervjua en patient på sjukhuset och sedan presentera vårt resultat framför GH-gruppen och flera laotiska läkare och gruppledare. Äntligen kom dagen vi hade sett fram emot, onsdag! Denna dag ordnade vårt värduniversitet en fest för oss och de laotiska läkarstudenterna samt alla inblandade lärare. Kvällen bjöd på god mat och trevligt umgänge där vi provade på traditionell laotisk dans. Vi tandläkarstudenter drog vårt strå till stacken och visade upp ”Alingo”. Helgen: Under helgen skulle vi åka en åtta timmars bilresa från Vientiane till Luang Prabang. Vår grupp kom överens om att ta en paus i turistorten Vang Vieng. Där fick vi själva välja hotell så vi valde ett lite lyxigare vilket var väldigt skönt. Här gjorde vi typiska turistgrejer som att paddla i mekongfloden, besöka vattenfall mm.

Andra veckan spenderades i Luang Prabang och kan beskrivas som något mer turbulent. Detta beror på att en tjej i vår grupp blev bestulen på sin plånbok på vårt B&B, vilket ledde till att polisen och alla lärare kopplades in. KÄOS. Uppgift vecka 2: Hälsa på en familj med low-income i landsbygden (5-6 h resa), intervjua och sedan presentera det framför GH-gruppen och gruppledarna. (Tyvärr inga bilder på familjen pga GDPR) På vägen tillbaka bodde vi en natt på landet och det bjöds på en festlig måltid ännu en gång! Det blev återigen dans x10000 och avslutades med karaoke (FYI: Laoter ÄÄÄÄÄLSKAR att DANSA). Dagen efter åkte vi tillbaka till Luang Prabang och veckan avslutades med ett besök hos organisationen ”Save the Children”.

TIPS: Bli godkänd på Daily Q’s (annars får du inte åka med) Ha alltid med dig papper och tvål (finns inte på de flesta toaletter) Köp internet på flygplatsen Ta med dig myggnät och MYYYCKET myggspray (eller köp laotisk myggspray, starkare) Solkräm x1888 Var beredd på att besöka nästan tio olika vårdcentraler/sjukhus. Kan bli mycket repetition, men fortfarande intressant!

Priser? Jämfört med Sverige är Laos ett billigt land men räkna ändå med att lägga ner kanske 20-30k kr på hela resan, beroende på om du vill vara på semester innan kursen eller inte.

Flyg: Ca 10-11 000 kr/person. Van (Vientiane – Luang Prabang): 600 kr/person Boende: Vientiane - ca 70 kr/person/natt Luang Prabang – ca 150 kr/person/natt

Mat: Billigt. En lunch kostade mellan 15-50kr-ish (Vi räknade ej med turistkostnader och vårt lyxboende under helgen)

Varför ska man åka till Laos? För den underbara naturens skull och för att uppleva något heeeeelt annorlunda. Man åker inte till Laos på semester i vanliga fall. Däremot är det inte helt ovanligt att åka till Vietnam och Tanzania på semester. Så ta chansen och åk till Laos!

vietnam med agne och dani

Oj, vad jag gjorde i Vietnam? Allt det som kursledningen sa att vi inte fick göra, såklart! Min och Agnes kalender passade inte ihop så jag åkte dit ensam två veckor före kursstart. Det var första gången jag reste själv och det är lätt det bästa jag gjort! Jag landade jetlaggad klockan 8 på kvällen i Ho Chi Minh City, blev varmt välkomnad på hostelet med en gratis öl i handen, träffade en massa amerikaner och såg inte solen på 2 dygn. Åkte buss ut på landet, blev bjuden på den godaste middagen jag ätit i hela mitt liv av ett gäng vietnameser på gatan. Åkte moped och båt till en marknad som flöt på floden. Åkte buss upp i bergen (spydde nästan), hittade ett gäng ryssar med motorcyklar! De lät mig, efter lite övertalning, åka med dem och titta på vattenfall. Jag sa ja till att testa på ’canyoning’ (big mistake). Hamnade efter en del oklara beslut vid kusten, gick vilse på stranden klockan 23:30 på nyårsafton, men med lite hjälp kom vi till stans (byns?) enda nattklubb, hade störtkul och åkte mer buss. Träffade en dykinstruktör i en bar, och jag sa naturligtvis ja till att testa på att dyka vid korallreven (big mistake). Och mycket mycket mer, men ja, allt får inte plats här. Det är en hel roman. Jag träffade fantastiska människor varje dag, både backpackers, expats och vietnameser, och många reste jag tillsammans med under flera dagar. Ibland fann vi varandra igen i en annan stad! Men efter två otroliga veckor i södra Vietnam så var det dags för den riktiga kursen att börja… och därmed dags att möta upp med Agne och resten av gruppen, så jag begav mig dit. Ut på landet i centrala Vietnam! Jag fortsatte att charmas av hur varma och gästvänliga vietnameserna är. Det var inte alltid lätt att förstå vad som pågick under kursens gång (många tveksamma översättningar från vietnamesiska till engelska), men kul var det, och en otroligt lärorik upplevelse. Varje dag hade vi ett fullspäckat schema och vi fick möjlighet att se sjukvården inifrån från de lägsta till de högsta nivåerna. På många sätt likt Sverige och på många sätt långt ifrån vad vi är vana vid. Kan inte bärga mig tills jag får chansen att åka tillbaka till detta fantastiska land. Allt jag kan säga är ÅK! Agne Dani (överlevde) 25 coola och inspirerande reskamrater! Det var min kurs i Global hälsa. Resan började hemma i Sverige med att vi fick våra resväskor proppfulla med information om Vietnam, den globala utvecklingen, klimat och miljö, SDGs, katastrofmedicin, global oral-, mental-, barn-, sexuell- och reproduktiv hälsa. Vi diskuterade etiska dilemman och lekte landets regering - en kurs ”of a lifetime”. Människor i Vietnam var otroligt välkomnande, varma och hjälpsamma. Vi fick möjlighet att komma hem till en vietnamesisk familj som bodde på landet, där vi blev bjudna på (som ni redan vet) en godare middag än vad man åt kvällen innan. En natt på landet i Vietnam var en charmig upplevelse. Intervju om familjens levnadsvanor och deras hälsobeteende var en av skoluppgifterna under den första kursveckan i Vietnam. Från gröna ängar till dimmiga Hanoi. Vietnam är ett land av stora kontraster, detta utan undantag även inom hälso- och sjukvården. Resursfördelning såg olika ut på landsbygden versus stora städer, där det förstnämnda ofta saknade både ekonomiska och mänskliga resurser medan stora sjukhus i Hanoi hade intill samma standard som NKS. Trots dessa politiska och ekonomiska utmaningar berikas Vietnam med oerhört duktiga, erfarna och skarpa yrkesutövare som i regel hanterar från ca 5 till ibland 10 GÅNGER fler patienter per dag. Deras kunskapsnivå var minst sagt imponerande! Vi fick möjlighet att besöka ett antal olika institutioner bl a Nationella cancerinstitut, centrum för kardiovaskulära sjukdomar, barnsjukhus och sjukhus för traditionell medicin. Räcker med utbildningsrelaterade saker! Trots vårt tighta schema hann vi men en hel del roligheter på kvällar och helger. ÅK! Föreställ dig att få åka till ett land där nästa måltid i regel är godare än den du hade sist, där vita sandstränder ligger bortskämda med sol och saltvatten, där du så plötsligt tappar hakan av hur kunnig den lokala sjukvårdspersonalen är och som “cherry on top” spenderar du din vardag med ett gäng riktigt