Förvänta dig (o)rättvisa

TEXT OSCAR STENSTRÖM ILLUSTRATION ANASTASIA ANgELI

Orättvisor - ett resultat av att kostymnissar vid makten är okunniga. Den värsta orättvisan jag kan komma på är nog att champagne inte längre kommer kunna bryggas i Champagne, på grund av klimatförändringar. Tjorvigt värre. Näst värsta kanske är krig, eller massutvandring. Men dessa orättvisor går att tackla om vi lägger förväntningarna rätt.

Om du också får en dålig känsla i magen av framtidens orättvisa tillgång till franskt finbubbel – hör gärna av dig. Detta rykande heta inlägg i Osqledaren är baserat på (min) magkänsla om orättvisor som uppkommer då politiker och andra makthavare (läs: “kostymnissar”) inte kan sin skit. Och när det görs prioriteringar baserat på just magkänsla.

Jag sysslar med energi och klimat, så första tankeställaren blir såklart: vadå ingen champagne? Det nyanserade svaret verkar vara att temperaturhöjningar gynnar champagneproduktionen på kort sikt, men på lång sikt så kan druvodlingarna behöva flytta till norra England, där det är något svalare. Helt orimligt. Tänk på de framtida bubbelkonsumenterna! Tänk på barnen!

Vidare har kanske du som smart läsare tänkt på denna miss: kostymnissarna gick till val med klimatpolitik som var helt insnöad på kärnkraftsfrågan. Med lösningar som på sin höjd kan tackla utsläpp från el- och värmeproduktion, motsvarande ungefär åtta procent av Sveriges utsläpp. Resten då? Kärnkraft har givetvis synergier med andra sektorer som minskar sina utsläpp, men en enskild insats räcker bara så långt. Det här är att vara oinsatt, och att föra politik baserat på magkänsla. Resultatet blir orättvisor.

Med det sagt handlar inte alla orättvisor om energi och klimat, men jag har lärt mig från mitt jobb på KTH Climate Action Centre att många orättvisor gör det, och dessutom fler än man kan tro. Invandring, anställningsgrad, utbildning, ekonomisk tillväxt, jämställdhet… Oavsett vilken rättvisa du söker – om det nu är rätten till CSN, champagne från Frankrike eller ökad jämställdhet mellan könen globalt, så är energi och klimat centrala.

Tillbaka till barnen. De unga, eller Gen Z, har en tuff framtid framför sig. På ForskarFredag, en forskningsmässa för unga som anordnades i september, träffade jag många av dessa, och flera kände för det första att klimatkrisen ballar ur, och för det andra att de inte kan påverka detta. Och med all rätt: energi- och klimatkriser är kopplade till ogripbara problem såsom resursbrist, massutvandring, naturkatastrofer, krig. Det är rätt onajs.

Att förhindra dessa saker tycker jag själv är rätt. Och rättvist. Det kan även vara lätt. Speciellt då all kunskap för att bromsa klimatförändringar finns: det handlar bara om implementering. Jag pratade med Agnes Olsson från lobbyorganisationen Promenadorquestern och med Baletten Paletten, som höll med om saken: speciellt kostymnissar måste börja prioritera och föra politik baserat på kunskap. Inte på magkänsla.

Det är ungefär här som titeln “Förvänta dig (o)rättvisa” blir relevant. Vad menas då med en “förväntning”? Det kan vara en passiv förutsägelse: du tror dig ha en uppfattning om vad som kommer att hända, och sedan händer detta, eller inte. Det kan också vara en aktiv uppmaning: du kommunicerar att du vill ha något på ett visst sätt.

Du får förstås ha båda typerna av dessa förväntningar i din vardag, men på vilket sätt vi sprider och delar våra förväntningar gör alltså skillnad. Jag tror att rättvisa kan uppnås om kostymnissarna, våra beslutsfattare och politiker, får höra att vi förväntar oss att deras prioriteringar baseras på kunskap. Läs det där en gång till. Och Agnes tror detsamma. Några fler? Ja, många fler. Och många politiker har faktiskt visat intresse för att lyssna. På jobbet anordnar vi en eventserie – Climate Politics in Action – där studenter och politiker bjuds in för att diskutera lösningar för klimatomställningen. Det här är ett tydligt exempel på hur diskussionerna borde föras kring hur kunskap lägger grund för politiska prioriteringar, och då hamnar rättvisefrågan aldrig i skymundan.

Vissa åsikter måste få formas baserat på magkänsla, som den här lilla avhandlingen till exempel. Då får vi även förvänta oss att vissa orättvisor kvarstår oavsett hur mycket vi hötter med aktivistnävarna. Men med det sagt borde kostymnissarna ändå bli påminda om att det är oansvarigt att vara oinsatt. Och att kunskap ger förtroende. Jag tror att det här bidrar till rättvisa i stort, både för Gen Z och för framtidens bubbel.