Går under ytan

är bokstavligen vad dokumentaristen Petteri Saario från Borgå gör

De dokumentserier och -filmer, som dokumentaristen Petteri Saario från Borgå producerar, för tittarna till platser, dit inte många av oss har möjlighet att själva ta sig, samt kunskap, som man bara kan få genom att gå på djupet i naturen.

PPetteri Saario har filmat på fastlandet och i vattendrag samt dokumenterat människors liv i olika slags förhållanden såväl i hemlandet som utomlands.

– Alla har på sitt eget sätt varit fina och kära projekt för mig, konstaterar han.

– Det ger en fantastisk känsla varje gång man filmar till exempel vikaresälar. Eller då man ligger under vattenytan och lite viftar med handen, kan det hända att ett abborrstim uppenbarar sig och förundrat simmar runt en.

– De är lekfulla fiskar, som det är skojigt att kommunicera med.

Att filma fiskar, som stiger uppströms i forsar, för enligt Saario med sig sina egna utmaningar. Rädd säger han sig inte ha varit då han i Finland filmat vilda djur, såsom björnar, fastän han kommit dem nästan inpå livet. Mycket har ändå hänt under hans filmexpeditioner.

– I Afrika fick jag hjärnmalaria då jag filmade grodor och kräldjur på natten.

Saari erinrar sig också hur han att par gånger råkat i sjönöd med sitt filmteam på Finska viken och i Skärgårdshavet. Vardera gången gick båten sönder i hård storm och sjöräddningen kom till undsättning.

SKYDDET AV SAIMENVIKAREN

Som bäst jobbar Saario med en dokumentärfilm kallad ”Operaatio Norppa” (Operation Norppa), som berättar om saimenvikaren och skyddet av den.

– Det är ett mångårigt projekt, som alltjämt pågår. I dokumentären berättas hur vikaresälen som en följd av klimatförändringen hotas av bristen på snö att gräva en grotta i.

– Människan kommer till hjälp genom att skotta ihop snöhögar, i vilka vikarena kan gräva grottor. Om det inte alls finns snö gör man konstgjorda grottor åt sälarna.

– Det är ett banbrytande arbete i världsklass, som på det här sättet görs i Finland för att den väldigt utrotningshotade vikaresälen skall klara sig i vår natur också i fortsättningen.

NYA, STORA PROJEKT

Som exempel på nya, stora projekt nämner Saario dessutom den nya serien ”Rakkaudesta villieläimiin” (Av kärlek till vilda djur), som börjar gå på TV1 vid årsskiftet. Serien berättar om människor, som hjälper skadade vilda djur, vilka blivit föräldralösa.

Saario är också nästan färdig med det mångåriga projektet ”Revontulten räppäri” (Norrskensrapparen), en film med ungdomar som målgrupp, som berättar om Mihkku Laiti, en 18-årig renskötare och rapmusiker från Utsjoki.

Filmen får biografpremiär på vårvintern och kommer senare på tv.

– De här är alla långa projekt och nya planeras hela tiden. I det här arbetet är långsiktighet väsentligt i och med att projekten pågår länge.

ÖSTERSJÖN, ETT HÅRT BELASTAT HAV

Av de projekt, som planeras, nämner Saario ett stort om Östersjön.

– Om det förverkligas, som vi hoppas, blir det en lång essä-film. Vid sidan om har vi för avsikt att göra en dokumentärfilm om utskären med arbetsnamnet ”Ankarista an- karin” (Strängast av de strängaste), som berättar om djur och växter, vilka lever i extrema förhållanden.

Han understryker att Östersjön är den näststörsta bräckvattenbassängen efter Svarta havet och helt unik i hela världen.

– Östersjön är exceptionell också såtillvida att den är grund med lite vatten. Då världshaven har ett medeldjup på över tre kilometer är Östersjön bara 60 meter djup.

– Östersjön är varken ett egentligt salt hav eller en sötvattensjö, utan någonting däremellan, och därför ytterst sårbar med för låg salthalt för havsarter och för hög salthalt för sjöarter.

– Redan alldeles små förändringar kan vara rätt ödesdigra. Därför har man i större hav först börjat skönja den påverkan, som redan kan ses i Östersjön.

I Finlands skärgårdsband finns 80 000 öar och skär. Enbart i Skärgårdshavet och i Ålands hav finns 40 000–50 000.

– Tyvärr är det också ett belastat hav med ett stort människobebott tillrinningsområde. Det är som ett globalt laboratorium för indikering av hur människan med sin verksamhet påverkar havssystemen.

NATUREN OCH KLIMATFÖRÄNDRINGEN

Klimatförändringen har gått snabbare än de värsta scenarierna förutspått.

– Den fart, med vilken förändringen skett, har överraskat forskare, myndigheter och till och med medborgarorganisationer.

– Här i vårt norra område går förändringen ännu snabbare än i genomsnitt. På Spetsbergen smälter glaciärerna. Det är ett område i mitten av ingenstans. Efter det kommer ungefär nordpolen, påpekar Saario.

– Jag filmade där för över 10 år sedan på ett område, där i stort sett ingen människa satt sin fot, men trots det syntes människans påverkan. Plastskräp samt stockar från skogshyggen i Sibirien hade förts iland av havsströmmarna.

Saario konstaterar att det tyvärr inte finns någon plats på jordklotet, som skulle ha besparats mänskliga aktiviteter och följderna därav.

– Klimatförändringen går inte att stoppa, men vi kan anpassa oss till den och försöka bromsa den i någon mån. Och där spelar energin en central roll.

– Eftersom energi behövs, låt oss då producera den så att det inte eskalerar klimatförändringen. Ännu viktigare och väsentligare är det kanske ändå att vi lär oss att leva utan att använda så mycket energi som vi gör i dag. Det är något vi borde gå in för.

Om Saario hade en trollstav skulle han komma med följande önskan:

– Jag skulle vilja lämna efter mig åt följande släktled ett sådant jordklot, där människan kunde leva i harmoni med naturen och inte exploatera den.

– Dit har vi ännu lång väg. Fram når vi knappast under min livstid.

VEM?

PETTERI SAARIO

FÖDD: i Lahtis år 1961.

BOR: i Borgå.

LEDER: produktionsbolaget DocArt.

ARBETE: regisserar, filmar, producerar, skriver manuskript till dokumentärer, dokumentärserier och -filmer samt editerar dem.

MED I PRODUKTIONSBOLAGET: makan Tiina, sönerna Antti och Ilkka, Sari Orkomies och Joonatan Hietanen

DOKUMENTÄRFILMER: under sin tre decennier långa karriär som dokumentärregissör och naturfilmare filmat och regisserat mer än 20 dokumentärfilmer, bl.a. Aktivisti, Vedenneito, Autiomaa, Kutsu Usambarasta, Minne hepo sinne reki, Utsjoen Beckhamit.

DOKUMENTÄRSSERIER: drygt tio dokumentärserier om bl.a. människans och naturens förhållande, såsom Erämaan lumo, Jokiemme helmet, Veden saartamat, Rajankäyntiä, Asvalttiviidakot, Veden valtakunta.

BÖCKER: Luonnon lumo och Rakkauskirjeitä luonnolle, av vilka den sistnämnda tillsammans med Minna Jakosuo och Meeri Koutaniemi

Dokumentärerna har setts av tiotals miljoner tittare i Finland och utomlands och de har prisbelönats på flera betydelsefulla inhemska och utländska festivaler.

”Jag upplever mig själv framför allt som en nyfiken och privilegierad observatör, vän och förkämpe vad gäller naturen och den mänskliga naturen, och som i morgongåva fått någon slags förmåga att berätta historier.”

Var smart, stäng av strömmen från mätaren www.pbe.fi/ brytfrånmätaren

Klimatförändringen går inte att stoppa, men vi kan anpassa oss till den och försöka bromsa den i någon mån. Och där spelar energin en central roll.

Bättre betjäning åt Borgå Elnäts kunder

Borgå Elnäts nya sms-tjänst sänder textmeddelanden till kunderna och kontrollerar vid behov att allting är i sin ordning på förbrukningsstället.

Så gott som alla elmätare i Finland är fjärravläsbara. Det gör det möjligt att avläsa mätarvärdena och att styra mästarfunktionerna med hjälp av fjärranslutningen. Med hjälp av den får du också själv mera information om din egen elanvändning. Även vi som elnätsinnehavare får mycket information, som vi kan utnyttja i vidareutvecklingen av våra tjänster och upprätthållandet av nätet, allt för att kunna betjäna våra kunder ännu bättre.

Borgå Elnät har fortlöpande elnätets funktion under uppsikt och strävar efter att förutse eventuella fel. Det lyckas då vi har kontakt med den fjärravläsbara mätaren på ditt förbrukningsställe och via dataförbindelsen får viktig information om eventuella felsituationer i nätet, som vi på det här sättet snabbare kan åtgärda.

Vår nya tjänst lär sig identifiera eventuella felsituationer i nätet.

Om du i fortsättningen till exempel stänger av strömmen med huvudströmbrytaren när du lämnar fritidsbostaden skickar vårt nya system ett textmeddelande till det telefonnummer, som ägaren till förbruknings- stället uppgett och som finns i vårt kundregister. I textmeddelandet påminner vi om att strömmen alltid borde stängas av från elmätaren, inte med huvudströmbrytaren.

– Vi kan inte övervaka hur elnätet fungerar på förbrukningsstället om kunden stänger av strömmen med huvudströmbrytaren i stället för från elmätaren. När kunden följande gång åker till stugan kan det då hända att det till exempel varit strömavbrott på området på grund av storm med påföljd att det saknas elfaser på förbrukningsstället, vilket vi kunnat åtgärda om vi hade haft kontakt med mätaren. I stället blir kunden nu tvungen att vänta på vår elmontör för att på ett säkert sätt få strömmen tillbaka, berättar Borgå Elnäts kundrelationschef Tomas Nordström Kunden kan i fortsättningen också motta ett meddelande, i vilket vi uppmanar denne att kontrollera säkringarna på det i meddelandet angivna förbrukningsstället. Ifall det verkar som om det inte fanns något fel på säkringarna skall man göra en felanmälan till Borgå Elnät, eftersom felet då sannolikt finns i elnätet, vilket bolaget kollar upp. Det nya systemet tas i bruk vid årsskiftet efter att först ha testats.

Beställ sms-tjänsten Borgå Elnäts avbrottsvakt www.pbe.fi/avbrottsvakt

Gör felanmälan på vår hemsida www.pbe.fi/elnätetsfelanmälan

Följ med din elförbrukning i vår Online-tjänst www.pbe.fi/pbeonline

Det går att motverka uppkomsten av elbrist genom att minska elförbrukningen i den egna vardagen

Elbrist uppstår då den inhemska energiproduktionen eller energiimporten inte räcker till för att täcka vår förbrukning. I så fall tvingas man temporärt begränsa förbrukningen för att hela elsystemet inte skall krascha. Beslut om eventuella förbrukningsbegränsningar fattas alltid av stamnätsbolaget Fingrid.

TEXT: ELLA KAASINEN || BILD: SHUTTERSTOCK

II Finland har det spekulerats mycket om huruvida vi kommer att ha tillräckligt med el i vinter. Med energispartalkon strävar man nu efter att förhindra att det uppstår elbrist.

Elbrist R Mest Sannolik Under De V Rsta K Ldtopparna

Fingrid har delat in en eventuell elbrist i tre nivåer beroende på allvarlighetsgrad:

1. Möjlig elbrist

2. Hög risk för elbrist

3. Elbrist

Risken för elbrist är som störst under de värsta köldtopparna, till exempel som en följd av en långvarig köldperiod, särskilt på vindstilla köldvardagar, då folk är på väg till jobbet eller på väg hem efter arbetsdagens slut. Det kan också bli elbrist på grund av plötsliga samtidiga störningar, varvid ett betydande kraftverk eller en elöverföringsförbindelse inte är i användning.

Fingrid strävar efter att alltid först försöka undvika elbrist med frivilliga åtgärder från de på elmarknaden verksamma elproducenternas och konsumenternas sida, såsom energispartalkon. Åtgärder för begränsning av eldistributionen vidtas först om en tillräckling eltillgång inte kan säkras trots alla andra åtgärder, såsom start av de för störningssituationer reserverade reservkraftverken.

ROTERANDE ELAVBROTT

Om en elbrist inte bara ter sig möjlig utan risken för en sådan är stor kan det mycket snabbt resultera i en faktisk brist på el, varvid de lokala distributionsnätsinnehavarna måste koppla bort elförbrukning på sitt distributionsområde i enlighet med Fingrids instruktioner.

I en elbristsituation strävar man efter att elavbrotten inte skall vara längre än max två timmar i taget, och vid behov roteras de på elnätsinnehavarens försorg mellan kunderna. Roterande elavbrott är den sista utvägen att undvika en stor störning i elnätet, som kan leda till en långvarig landsomfattande eldistributionsstörning.

Elavbrott inträffar också andra gånger och av andra orsaker. Vi har var och en ansvar för att se till att vi själva är förberedda och i stånd att klara oss under elavbrott som elavbrott.

INFORMATION OM ELBRIST

Borgå Energi har tillsammans med Borgå Elnät sammanställt information på sin hemsi- da om saker förknippade med en eventuell elbrist. På elbrist-sidan finns alltid aktuell information, tips samt de viktigaste länkarna, vilka också tryckts på den löstagbara bilagan till det här numret av vår kundtidning.

Vi informerar våra kunder i en eventuell elbristsituation på våra hemsidor, i våra somekanaler samt med textmeddelanden till det nummer till förbrukningsstället, som kunden meddelat oss. Bland annat Fingrid samt arbets- och näringsministeriet informerar likaså om eventuella med elbrist förknippade elavbrott.

Om elbrist på våra hemsidor www.pbe.fi/elbrist www.pbe.fi/pbeonline

Följ med din egen förbrukning och spara!

Beställ sms-tjänsten Borgå Elnäts avbrottsvakt www.pbe.fi/avbrottsvakt

Spara bilagan >>