Lära 2 2017 by Pedagog Stockholm

LÄRA

#2/2017 STOCKHOLM

Therese Hemmälin:

Vi rev muren

Matematiklyftet har höjt resultaten Från nyanländ till förstelärare

”I skolan känner jag mig trygg” Nytt verktyg för kamratbedömning

FOTO: ULRICA ZWENGER

I N SP I RATION OCH I N FO RMAT I O N F RÅ N UT B IL D NINGSFÖ RVA LT NINGE N I STO CK H O L M S STAD

STOCKHOLM #2/2017 Tre gånger vinnare av Svenska Publishingpriset för bästa p ersonaltidning.

LÄRA Stockholm ges ut av utbildningsförvaltningen i Stockholms stad och utkommer med sex nummer per år. Adress: LÄRA Stockholm, Utbildningsförvaltningen, Box 22049, 104 22 Stockholm. Besöksadress: Hantverkargatan 2F. Chefredaktör: Tomas Bannerhed, 08-508 33 899, tomas.bannerhed@ stockholm.se.

Grafisk form: b-e-r-g.se Tryck: Edita, Falun, 2017. ISSN 1654-7330. Upplaga: 15 900 exemplar.

”För att premiera lärande bör du sätta likhetstecken mellan utmanande och roligt. Det är viktigt att skapa en kultur där eleverna vill tänja sina gränser och lära nytt”, säger föreläsaren och författaren James Nottingham. ILLUSTRATION: ANNE-LI KARLSSONI

För kostnadsfri prenumeration, kontakta utbildningsförvaltningen på info.utbildning@stockholm.se.

Michelle går i nian och ska snart börja gymnasiet – en helt vanlig elev på en av våra grundskolor, förutom att hon är papperslös.

Smycken, appar och spel tar form i datorerna när eleverna i programmeringsgänget Girls Code knackar kod på Mälarhöjdens skola.

FOTO: ROBERT BLOMBÄCK

Ansvarig utgivare: Sofia Oliv.

FOTO: ULRICA ZWENGER

Medverkande skribenter: Katarina Bjärvall, Annelie Drewsen, Calle Hedrén, Agneta Berghamre Heins, Marianne Hühne von Seth, Monika Sidén, Alice Elde Sjöström, Annebritt Ullén och Ingela Ösgård.

Narrar och rokokodamer stod för underhållningen när elever, medarbetare och chefer samlades till stor skolutvecklingskonferens.

DESSUTOM ... Omslag: Biträdande rektor Therese Hemmälin fotograferad på Skarpnäcks skola av Ulrica Zwenger.

Från nyanländ elev till förstelärare

”Jättehäftigt och märkligt”

Krönika: ”Så kan man inte tänka”

Stärk språket med gränslös poesi

”Digitaliseringen är ingen tsunami”

Stort intresse för ”When you are lärare”

Karl, 12, gillar nya Lindeskolan

Enkät: Hur kan man locka fler lärare?

Nya verktyg för kamratbedömning

Matematiklyftet har höjt resultaten

De har gått från omsorg till lärande

Nämnd & Nytt

PROFILEN

Från nyanländ till förstelärare I Zahia Furustad är klasslärare och förste lärare på Bäckahagens skola. Hon har följt sin klass sedan årskurs 1 och ser eleverna som sina egna barn. — De är nästa generations ledare och jag har full tillit till att det kommer att gå bra, säger hon.

TEXT: ANNELIE DREWSEN FOTO: ELISABETH UBBE

dörröppningen till klassrummet hänger ett draperi av röda hjärtan. På varje hjärta står en komplimang som en elev i klass 3 A har skrivit till en klasskamrat. – Vi är som en familj, säger Zahia Furu stad, klasslärare och förstelärare på Bäcka hagens skola i Bandhagen. Dagens lektion ska ägnas åt programmering med inslag av rörelse. Zahia Furustad förkla rar att eleverna ska skapa ett dansparty åt sina figurer. Hon står mitt i klassrummet och utstrålar en trygghet som brukar komma efter många år i yrket, trots att det bara är drygt fyra år sedan hon tog sin lärarexamen. Kan ske beror det på att hon redan tidigt i sitt liv blev tvungen att ta ett stort ansvar för andra människor. Zahia Furustad föddes i Havanna på Kuba och gick sina två första skolår där. Hon minns att läraren var sträng. – Om man inte räknade rätt fick man skriva multiplikationstabellen på tavlan hela rasten.

Under uppväxten bodde familjen även i Bulga

rien, där pappa Luis arbetade för den kuban ska ambassaden. – Jag gick i skolan och kunde bulgariska fly tande, men nu har jag glömt allt. Mamma Judith var advokat och hade släktingar i Sverige. Första gången familjen besökte Sverige var Zahia nio år. Hennes tyd ligaste minne är från tunnelbanan där golvet glittrade så vackert. Ett år senare, 1993, kom hon tillbaka som asylsökande tillsammans 4

LÄRA #2/2017

med sin pappa. Mamman och syskonen var redan i Sverige. Zahia Furustad bodde med sin pappa på en flyktingförläggning i Upplands Väsby. De sov i våningssängar och delade toalett med andra. Där fanns barn från hela världen att lära känna. – Därefter hamnade vi i Sandviken. Där var mitt första möte med svensk skola, men jag minns inte så mycket, säger Zahia Furustad. Det är som om minnena från den tiden är suddiga. Men när hennes berättelse rör sig framåt i tiden når den plötsligt till en punkt där konturerna blir skarpare och detaljer trä der fram. Uppehållstillståndet. Efter beskedet att de skulle få stanna i Sverige kunde hela familjen bo tillsammans. Stockholm blev den nya hemorten. — Jag gick i förberedelseklass på Katarina

Södra skola i femman och sexan. Min lärare Kristina Fernández var inte bara lärare. Hon var också en människa som stödde mig och min familj i allt, berättar Zahia Furustad. Högstadiet gick hon på Eriksdalsskolan. Ännu i dag minns hon många av lärarna. Det var Alice och Annika som hade förberedelse klassen, Oskar i NO, Irene i engelska, Ove i SO och Maja-Li i franska. – Och Arne, min fantastiske lärare i matte och idrott. Jag kommer ihåg de flesta lärarna och har många fina minnen därifrån, säger Zahia Furustad. Högstadiet skulle även visa sig bli en tuff period. Föräldrarna skilde sig och Zahia fick >>

PROFILEN

Zahia Furustad stämmer av med Linnea Bodemark Rejdin att dagens uppgift går bra. Målet är att programmera ett dansparty.

LÄRA #2/2017

PROFILEN

rycka in som tolk och ta ett stort ansvar för sina yngre syskon. – När andra elever satt i bibblan och läste Kamratposten försökte jag lära mig familjerätt från juridikboken. Jag ville förstå vad skils mässan innebar för mig och samtidigt hjälpa båda mina föräldrar. Lärarna var ett stort stöd och Zahia Furustad minns Eriksdalsskolan som en mysig skola. – Där fick jag vara elev. Min lärare Annika sa till mig att alltid vara mig själv. När man är ny i ett land är allt så osäkert, men hon sa att allt kommer att ordna sig. Och visst ordnade det sig för Zahia Furu stad. Hon vikarierar som förstelärare inom IKT och älskar sitt arbete som klasslärare. Läraryrket var dock inget självklart val. Först

LÄRA #2/2017

pluggade hon till sjuksköterska men hoppade av när en av hennes bröder dog. I stället blev det en KY-utbildning i affärsutveckling för detaljhandel. Den ledde till att Zahia Furustad blev butikschef i den skobutik där hon hade ar betat i flera år. Så småningom började hon ar beta som handläggare på Nytorpsskolan. Vid sidan av de administrativa arbetsuppgifterna fick hon ibland hoppa in som vikarie. – Det var då jag förstod att jag ville arbeta som lärare och började plugga på Stockholms universitet. För snart tre år sedan började hon på Bäcka hagens skola, och har nu följt sin klass sedan årskurs 1. Målet har redan från början varit att skapa en familjär stämning i klassrum met – vilket hon tycks ha lyckats med. Det är uppenbart att eleverna ser upp till sin lärare,

Man måste bygga sitt klassrum på relationer och respekt. Det är grunden.

PROFILEN

På väg in i klassrummet får Zahia Furustad en kram av hela klass 3A. Kram är också förkort ningen för ledorden i hennes värdegrunds arbete: kamratskap, respekt, ansvar och mod.

men här finns samma slags respekt och upp skattning mellan eleverna. – Värdegrundsarbetet är viktigt att få med i alla ämnen och i allt vi gör. Det är så vi börjar förändra världen. Ett steg i taget i rätt rikt ning, säger Zahia Furustad och tar fram lap par som eleverna själva har skrivit om klassen. ”Vänskap är kunskap … för vi lär oss av var andra” står det på en av dem. Att det inte bara är ord syns när klassen sätter igång med da gens uppgift: att programmera ett dansparty. På obegripligt kort tid har alla tagit fram sina surfplattor och satt sig i par. Några elever lig ger på golvet, andra sitter på stolar och ett par elever vilar rumpan mot pilatesbollar. De är vana att arbeta tillsammans mot ett givet mål. Zahia Furustad kan lugnt gå runt och stäm ma av att alla är på rätt spår.

– För att uppnå bra resultat måste man f okusera på kapitel 1 i läroplanen. Man måste bygga sitt klassrum på relationer och r espekt. Det är grunden för att jobba vidare med ämneskunskaper, säger hon. Hon har hämtat intryck från japansk pedago

gik med dess kollektiva ansvar för lärandet och miljön. – De tänker mycket på det familjära, att skolan ska vara som en familj. Alla ska ta hand om alla saker, det är inte min bänk eller din bänk, det är vår bänk. I stället för du och jag är det vi. Vi behöver inte älska varandra, men vi behöver respektera varandra, förklarar Zahia Furustad. En annan utgångpunkt för att hålla värde grundsfrågorna aktuella heter Kram. – Det står för kamratskap, respekt, ansvar och mod. Från början är det ett material som är utvecklat av ett förlag, men jag har gjort det till mitt eget. Vi har använt de ledorden i klassen sedan ettan och det fungerar alldeles utmärkt. Hon har även anpassat miljön efter elev ernas behov. Möbleringen är genomtänkt och pilatesbollar, sittkuddar och hörsel kåpor finns till hands. Men i dag behövs inga hörselkåpor. Eleverna arbetar koncentrerat med sina danspartyn. Mitt i lektionen bryter Zahia Furustad. – Nu blir det röris! Eleverna reser sig och en dansvideo drar i gång. – Fabbedans, fabbedans, fabbe-, fabbedans, dunkar det ut högtalarna. För en stund är det rörelse, skratt och stoj i klassrummet. Zahia Furustad rör sig så gott hon kan, men magen gör att hon får ta det lite lugnt. Vilken dag som helst väntar hon sitt första barn. – Det blir mitt första biologiska barn, men jag har redan 23 barn i klassen, säger hon på största allvar. Två dagar efter vårt besök föder hon en dot ter. En vecka gammal får Freyja Lo Vida möta eleverna i klass 3A på Facetime. Samtidigt passar hennes mamma på att ha en minilek tion om värdegrunden. – Om man vill förändra världen måste man börja från grunden. Jag har fått äran att låna de här barnen av föräldrarna. Förhoppnings vis växer de till starka samhällsmedborgare och bygger vidare på det vi har skapat. Jag har full tillit till att det kommer att gå bra. Mina elever är nästa generations ledare. n

ZAHIA FURUSTAD Aktuell: Är med i podden ”When you are lärare”. Gör: Legitimerad lärare i årskurs F—6 och vikarierande förstelärare i IKT på Bäckahagens skola. Bor: Lägenhet i Hammarby sjöstad. Gillar: Min familj, mina elever, mitt jobb, choklad och att resa. Ogillar: Avundsjuka, oärlighet och snålhet. På lediga stunder: Umgås med min familj, träna styrketräning och mysa med hunden, en yorkshire terrier. Läser: Blandar pedagogiska tidskrifter med tidskrifter om föräldraskap. Lyssnar på: Olika poddar, reggae och latinamerikansk musik.

LÄRA #2/2017

ILLUSTRATION: ANNE-LI KARLSSON

EN SKOLA FÖR ALLA

” I skolan är jag trygg” Barn som saknar tillstånd att bo i Sverige har sedan 2013 rätt till utbildning på samma villkor som alla andra elever. LÄRA Stockholm har träffat en elev, en lärare och en skolledare för att få svar på vad som krävs för att skolan ska vara en trygg plats — även för den som är papperslös. Michelle går i årskurs 9 och ska snart börja gymnasiet. Hon är en helt vanlig elev på en av Stockholms stads grundskolor, med undantag för en detalj. Hon är papperslös. – Jag har bott i Sverige i nio år och minns inte ens mitt hemland. Att vara papperslös betyder att man inte kan göra lika mycket som andra. Jag kan till exempel inte beställa klassfoto eftersom jag inte har något personnummer, säger hon. Ordet papperslös används för perso ner som saknar tillstånd att vistas i Sve rige. De kan ha sökt asyl men fått avslag och sedan valt att gömma sig. Det kan också vara personer som haft tillfälliga uppehållstillstånd som inte har förlängts eller barn som aldrig har gett sig till kän na för myndigheterna. 8

LÄRA #2/2017

Sedan 2013 har papperslösa barn rätt att gå i skolan. Enligt barnkonventionen har alla barn rätt till utbildning, något som Sverige kritiserades för att inte leva upp till före lagändringen. Michelle har haft hela sin skolgång i Sve

rige. Hon och hennes föräldrar kom till Sverige för nio år sedan, de fick avslag på sin asylansökan men valde att stanna kvar. I en tillvaro fylld av oro är skolan en säker plats. – Här känner jag mig trygg. Jag kan lita på alla omkring mig. Det finns folk som kan skydda mig. Rektorn och kuratorn säger att jag har skyddad identitet och att de inte berättar något om polisen ringer. När hon var yngre visste klasskamra terna inte att Michelle var papperslös, men i årskurs 6 berättade hon. Då hade familjen sökt asyl igen och fått ännu ett avslag, vilket kom som en chock för Michelle. – Innan jag berättade var jag orolig för hur de skulle ta emot det. Det var skämmigt och läskigt att vara pappers lös. Men mina klasskompisar protestera de och demonstrerade mot att jag skulle utvisas.

Nu tycker hon att det är skönt att kunna prata med sina kompisar om oron. Tidvis har hon mått väldigt dåligt. Värst var det precis efter det senaste avslaget. – Jag kunde inte sova och betygen blev sämre. När jag var i skolan kändes det lite bättre, för där fanns vännerna. Då kunde jag glömma det för en stund. Skolan är väldigt viktig för mig. Lagen ger alla papperslösa upp till 18 år

rätt att gå i de obligatoriska skolformer na. De som har påbörjat en gymnasie utbildning innan de fyllt 18 har rätt att slutföra den. På Blackebergs gymnasium finns en stolt tradition av att ta emot papperslösa elever, något man gjorde redan innan den nya lagen kom. – Genom åren har vi haft elever som varit eller blivit papperslösa. Ibland kontaktar någon oss och frågar om en papperslös elev kan börja här. Om vi har plats tar vi alltid emot dem, säger Magnus Silfverstolpe som är rektor på skolan sedan 2011. Utbildningsförvaltningen har tagit fram rutiner för att registrera elever som inte är folkbokförda. Eleven eller vårdnads

EN SKOLA FÖR ALLA

— Vårt uppdrag är att alla elever ska

nå målen för utbildningen. Vi ger stöd där det behövs. Det kan vara åtgärds program eller studiehandledning på modersmålet, men det har också hänt att en papperslös har fått med sig mat paket över helgen om det behövts för att eleven ska klara målen. De är våra elever till fullo och har samma rättigheter som alla andra. Lotta Lilja Pittuco är lärare på Språk introduktion där de flesta papperslösa går. Hon betonar att skolan måste vara en trygg plats även för den som saknar uppehållstillstånd. – I undervisningen behandlar vi dem som alla andra, men vi är mer vaksam ma på hur de mår. Man kan behöva stöt ta på ett sätt man kanske inte är van vid som lärare. Det kan räcka med ett par minuter för att visa att man ser en elev som mår dåligt, kanske lägga en hand på axeln, säger hon. Samtidigt är skolans huvudsakliga uppgift ett förmedla kunskap. – Genom att undervisa elever kan vi ge dem hopp om att det finns en framtid.

PAPPERSLÖSA ELEVER ■■Begreppet papperslös används om en person som saknar tillstånd att vistas i Sverige. Det behöver inte betyda att man saknar identitetshandlingar. ■■Barn som är papperslösa har rätt till utbildning i förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola. ■■Uppskattningsvis finns omkring 60 papperslösa elever i Stockholms kommunala grundskolor och ett 20-tal på gymnasieskolorna. ■■Skolan söker statsbidrag för pappers lösa elever från utbildningsförvaltningen. ■■Läs mer i Skolverkets stödmaterial ”Elever som är papperslösa — rätt till en likvärdig utbildning”.

Samtidigt ska man inte lova något som man inte kan hålla. Jag uppmanar till exempel ingen att gömma sig. Det är ett stort beslut som eleven måste fatta själv, säger Lotta Lilja Pittuco. Det finns ingen entydig bild av hur det har gått för de papperslösa eleverna från Blackebergs gymnasium. – Några får sitt uppehållstillstånd till slut, medan andra försvinner. Vi hade en elev som var papperslös i många år och till slut fick uppehållstillstånd. Nu läser hon på universitetet, berättar Magnus Silfverstolpe. Skolan kan utfärda betyg och examens bevis till papperslösa elever, men för att slutbetygen ska hamna i den nationella databasen krävs ett personnummer. I de fall eleven har fått det i efterhand, har Blackebergs gymnasium ordnat det då. Lagen säger att papperslösa elever har rätt att slutföra en utbildning som de på börjat innan de fyller 18 år. Men hur blir det för elever på Språkintroduktion som hinner fylla 18 år innan de börjar ett nationellt program? – Jag tolkar det som att Språkintro duktion är en fas av en gymnasieutbild ning och har låtit elever som är pappers lösa börja på ett nationellt program, säger Magnus Silfverstolpe. Michelle går sista terminen i grundskolan

och ser fram emot att börja gymnasiet. – Jag fick prova på att vara elev för en dag på en gymnasieskola. Det var jätte bra och jag kände mig välkommen där. På den skolan vill jag börja. Sedan vill jag läsa på universitetet. Men att drömma kan vara jobbigt, särskilt drömmen om att få ett uppe hållstillstånd. I höst har det gått fyra år sedan det senaste avslaget. Då kan familjen söka asyl igen. – Jag vill verkligen stanna. Om jag åter tillbaka så känner jag ingen och jag har hört hemska saker om mitt land. Alla vänner och min framtid finns här. Om hon får stanna i Sverige vet hon vad hon vill arbeta med. – Jag vill bli socionom och hjälpa andra, kanske som kurator. n ANNELIE DREWSEN

Michelle heter egentligen något annat.

HALLÅ DÄR … FOTO: PRIVAT

havaren väljer själv om eleven ska skrivas in med sitt riktiga namn eller ett annat. – Men ibland är elever så rädda att de inte ens vill finnas med på någon lista, säger Magnus Silfverstolpe. Han tycker att frågan om papperslösa elever i grunden är enkel: de har samma rätt till utbildning som alla andra. Ibland kan det dock krävas särskilda lösningar.

… Håkan Ejdervik, polis intendent på gränspolisen i Stockholm. Hämtar ni barn och ungdomar på skolor? – Rent juridiskt kan vi hämta dem både på förskolor, skolor och i kyrkor, men det är också en etisk och moralisk fråga. Gränspolisen i Stockholm har som policy att inte hämta personer på platser där det är känsligt. Vi hämtar därför ingen, varken barn eller föräldrar, på för skolor eller skolor. Under mina 20 år inom gränspolisen har det aldrig hänt. Antingen kallar vi dem eller tar kontakt i bostaden eller en bra bit från skolan. Vi efterfrågar hel ler inte uppgifter om elever från skolor eller från utbildningsförvalt ningen. Hur arbetar polisen med personer som ska utvisas?

– I första hand är det Migrations verket som ska verkställa utvis ningar. När ett ärende har gått till vägs ände ska man lämna landet frivilligt. Men om personen inte samarbetar lämnas ärendet över till oss. Då blir man efterlyst. Hur gör ni när någon ska utvisas med tvång?

– Att omhänderta en minderårig som ska utvisas kräver fingertopps känsla och vi är extremt finkäns liga. När det gäller personer över 18 år har vi enligt utlänningslagen rätt att fråga vad en person heter, och det gör vi. Sedan tar man in dem till förhör och ser om det finns handlingar och dokument. Där efter gör vi en avvägning om det krävs förvar eller om det räcker med uppsikt. Ingen blir inlåst auto matiskt, utan man måste uppfylla ett antal kriterier. n ANNELIE DREWSEN

LÄRA #2/2017

PROGRAMMERING I SKOLAN

” Viktigt locka även tjejer” – Vi tyckte att det var ett problem att så få tjejer programmerar och att så få söker tekniska utbildningar. Det är en poäng att ge tjejer en möjlighet, eftersom de ofta hamnar i skymundan när datorspels nördar, oftast killar, tar för sig mer. I Stockholm är programmerare det vanligaste yrket, men bara 20 procent av dem är kvinnor. Åsa Colliander Celik hoppas att satsningar på att skapa intres se för programmering ska bidra till att i framtiden jämna ut könsskillnaderna.

Smycken, appar och spel tar form i datorerna när eleverna i programme ringsgänget Girls Code knackar kod på Mälarhöjdens skola. Girls Code är en del av skolans satsning på ökad jäm ställdhet i framtidens digitala värld.

FOTO: ULRICA ZWENGER

En efter en släntrar eleverna in i teknik salen. Några från årskurs 6, andra från sjuan och åttan. Det är dags för veckans workshop och datorerna kommer snabbt fram medan eleverna bänkar sig i små grupper. Här är Sandra som har designat egna smycken som hon strax ska skriva ut på 3D-skrivare, här är Johanna och Kerstin som har konstruerat ett Pokémonspel och lite längre bort sitter Henrik (jodå, numera är också killarna välkomna) som designar sina egna spelfigurer i programmet Scratch. Geografiläraren Åsa Colliander Celik drog tillsammans med några kolleger i gång Girls Code för två år sedan. Det var inte helt okontroversiellt, några kritiker menade att satsningen inte rimmade med inkluderingsuppdraget som ska ge nomsyra skolan. Men lärarna stod på sig och ansåg att strävan efter likvärdighet kan uppnås på olika sätt.

”Vi tyckte att det var ett problem att så få tjejer söker tekniska utbildningar”, säger läraren Åsa Colliander Celik, här tillsammans med Sandra Freund och Ida Broryd (till höger).

LÄRA #2/2017

Men tanken är inte att alla i Girls Codeprojektet ska bli programmerare, utan det viktigaste är att skapa en förtrogenhet och medvetenhet om vad som bygger det digitala samhället, menar Åsa C olliander Celik. – Allt vi gör med våra datorer, surf plattor och mobiler har sitt ursprung i en programmerares hjärna, i ett visst syfte. Att kunna ”knacka kod” är därför nyck eln till att förstå hur allt hänger ihop, säger hon. 25 flickor anmälde sig från början till Girls Code och numera är gruppen öppen även för pojkar. Någon egentlig utbildning i programmering handlar det inte om, snarare att skaffa kunskap genom nyfikenhet och att våga göra misstag och försöka igen. Programme ring är ett ämne där man måste pröva sig fram för att komma vidare. – Vi jobbar i fyraveckorscykler, med olika teman. De tre första gångerna jobbar man fritt med egna projekt. Då och då har vi insprängda genomgångar och avstämningar och den fjärde gången är det redovisning. En förutsättning är lusten att hjälpa var andra och att eleverna lär av varandra och genom självstudier på olika Inter netsajter och forum. Lärarna är prestige lösa och lär sig parallellt med eleverna. På det sättet får eleverna också utnyttja varandras kunskaper för gruppens bäs ta, vilket ger en viktig kompetens för det framtida yrkeslivet. Ett studiebesök på Microsoft blev ytter ligare en inspirationskälla för Girls Code.

Eleverna beskriver hur arbetsmiljön och möjligheterna till personlig utveck ling i en kreativ miljö gav dem en helt ny dimension inför ett framtida yrkesval. Åsa Colliander Celik konstaterar att det viktigaste ändå är att alla kan använ da digital kunskap i sin vardag, hur den än ser ut och ger sitt eget exempel: – Min ingång som geografilärare är digitala kartor, där vi utforskar hur vi kan tyda dem med hjälp av program meringskunskaper. Jag har lärt mig programmeringsspråken Python och Scratch via några onlinekurser. Någon egentlig skillnad mellan flickor och pojkar är det inte vad gäller driv el ler analysförmåga, anser hon. Snarare

FOTO: ULRICA ZWENGER

PROGRAMMERING I SKOLAN

Girls Code är ett sätt att skaffa kunskap genom nyfikenhet och att våga göra misstag och försöka igen. Läraren Anders Berglund visar Karla Ploman och Nelly Jonsson (närmast).

PROGRAMMERING STOCKHOLM ■■Regeringen beslutade i mars om ändringar i skolans styrdokument. Programmering införs i ämnena matematik och teknik i grundskolan för att stärka elevernas digitala kompetens. ■■Stockholms stad ligger redan långt fram när det gäller hur programmering ska bli en naturlig del av undervisningen både i grundskolan och på gymnasiet. ■■Projektet Programmering Stockholm startade förra året för att öka lärares och elevers kunskaper om och intresse för programmering. ■■Stockholms stad har också tillsatt en programmeringskommission som leds av skolborgarrådet Olle Burell (S). Den ska ta fram förslag på hur skolorna kan öka den digitala kompetensen och kunskaperna inom programmering.

att tjejer och killar använder sin kunskap till att utveckla program med olika in riktning. Ett exempel är Sandra Freund, som be

rättar att hon har designat en nyckelring som hon nu ska skriva ut på skolans hett eftertraktade 3D-skrivare som kom på plats förra terminen. En annan elev be rättar att hon är intresserad av drömmar och gärna skulle utveckla en drömapp där användaren kan lägga in nattens drömmar och gruppera dem för att sedan kunna dela med andra. Åsa Colliander Celik nickar och säger att det är en bra idé. Hon har märkt att elevernas motiv till att satsa på program

mering utgår från vars och ens person lighet: – En del lockas av det konstnärliga medan andra gillar att lösa problem. Man måste ha ett speciellt tänk och våga testa och göra fel och försöka igen. Utbildningsförvaltningen följer med stort intresse skolornas olika satsningar på programmering. Per Anderhag är lek tor och projektledare på förvaltningens forsknings- och utvecklingsenhet. – Girls Code är ett utmärkt i nitiativ. Att flickor är underrepresenterade i programmeringssammanhang är ett känt dilemma som vi jobbar med. Det är viktigt att locka båda könen tidigt, säger Per Anderhag.

Han pekar på studier som visar att ju tidigare eleverna börjar, desto större är möjligheten att påverka eventuella fram tida könsskillnader när det gäller attityd till programmering. – Medborgarkunnandet är grundläg gande och alla måste klara att agera ge nomtänkt i en digital omvärld. Alla be höver inte kunna programmera, men jag som individ måste förstå vad program mering betyder, säger Per Anderhag. n MARIANNE HÜHNE VON SETH

Projektledare Per Anderhag och Helene Derkert från IKT-enheten bloggar på Pedagog Stockholm om vad som händer på stadens skolor inom programmeringsprojektet.

LÄRA #2/2017

VI VAR DÄR

Under vårens fyra skolutvecklingskonferenser fick medarbetare, chefer, politiker och elever möjlighet att diskutera framtidens skola. Konferenserna ingår i arbetet med Stockholms stads nya skolprogram.

Framtidens skola i sikte Stockholms stad ska få ett nytt skolpro gram som pekar ut färdriktningen för våra skolor och förskolor på lite längre sikt. Under året pågår en rad aktivite ter där medarbetarna ges möjlighet att vara med och påverka. Vi har besökt en skolutvecklings konferens på Södermalm. Elever från Kulturskolan Stockholm utklädda till rokokodamer och narrar bjuder på äpplen och juice och står för musikunderhållning när några hundra deltagare samlas till skolutvecklings konferens i Eriksdalsskolans aula. Det är i mitten av februari och detta är den fjärde omgången där elever, medarbetare och chefer i Stockholms stads skolor och förskolor är med och skapar innehållet i stadens nya skolprogram. Gymnasielärare, barnskötare, hög stadieelever, rektorer, skolbibliotekarier, stadsdelsdirektörer, kuratorer, förskol lärare, förskolechefer med flera från Östermalm, Norrmalm, Rinkeby-Kista och Spånga-Tensta bänkar sig först i aulan och lyssnar till skolborgarrådet Olle Burell (S). – Den här eftermiddagen ska vi unna oss att se möjligheter och tänka bort komplikationer. Hur ska vi se till att alla 20-åringar tar studenten? Blunda och tänk på något barn ni känner som 12

LÄRA #2/2017

är mellan ett och fem år och vad ni önskar att det här barnet ska få göra för kunskapsresa från förskola till gymnasieskola, uppmanar han. Huvudsyftet med konferensen är att ta fram synpunkter och idéer till det nya skolprogrammet, och snart får delta garna gå vidare till matsalen för fika och arbete i mixade grupper. – Vi pratar väldigt ofta om elever men mer sällan med elever om viktiga utveck lingsfrågor. Just därför är det extra ro ligt att vi här i dag har en mix av elever, medarbetare och chefer från förskola, grundskola och gymnasium. Så sätt er i så blandade grupper som möjligt så att många olika perspektiv får höras, säger Annika Hedås Falk, projektledare för skolprogrammet. Det blir en stunds cirklande innan deltagarna tagit plats vid matsalsborden i grupper om sex. På varje bord ligger ett A3-papper med en förtryckt uppmaning att välja ett av tre olika teman som är en sammanfattning av deltagarnas sedan tidigare inskickade förslag: likvärdigheten, kunskapsuppdraget och värdegrunden. Varje grupp väljer en antecknare och en diskussionsledare. Snart är diskussionen i gång och ljudnivån ökar i matsalen. I någon timme pågår samtalen innan varje grupp sammanfattar de tre viktigaste

punkterna på A3-papperet. Bente Moen, lärare på Hedvig Eleonora skola, berättar att hennes grupp valde att diskutera värdegrunden. – Vi har pratat mycket om att ha en tillåtande kultur. Om att nätverka med andra skolor och verksamheter och delge varandra erfarenheter för att få en gemensam vision, säger hon och hennes gruppkamrater nickar. Det blir återsamling i aulan och Lino Eriksson, elev på Globala gymnasiet och vice ordförande i Sveriges Elevråd, stäl ler frågor till skolborgarrådet och direk törer och chefer från stadsdelarna. Hon undrar bland annat hur skolan ska jobba för att eleverna ska må bra. — Välmående kräver i hög grad struktur. Håltimmar kan vara förödande. Tänk om det skulle vara så i arbetslivet, att vi skulle hänga i en korridor i några timmar, svarar Patrik Derk, stadsdelsdirektör för Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning. – I vår grupp pratade vi om att det är viktigt att tidigt lägga grunden för idrott och kultur om eleverna ska må bra. Kanske skulle vi kunna ha kultur på hål timmarna, replikerar Connie StålhällWallin, chef för förskoleavdelningen i Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning. – Vårt skolsystem handlar allt för mycket om att mäta. Sedan an

FOTO: ROBERT BLOMBÄCK

KRÖNIKA

SIGNERAT: ALICE ELDE SJÖSTRÖM

Nej, så kan man inte tänka

J vänds jämförelsematerialet i skolans marknadsföring. Det innebär stress inte bara för elever och föräldrar utan för alla. Egentligen är det en rikspolitisk fråga, säger Olle Burell och drar ner applåder. Slutligen önskar han sig en skola där förhållandet mellan förskola, grundskola och gymnasium i stället för tre separata ringar blir som de olympiska ringarna med fält som lappar över varandra och färgar av sig. Sammanlagt närmare tusen personer deltog på konferenserna och bidrog med underlag till Stockholms stads nya skol program som ska hjälpa skolor och för skolor att hålla kurs mot övergripande mål. I mars 2018 ska programmet vara klart. – Jag hoppas att skolprogrammet ska bidra till att binda samman de olika uppdrag som vi faktiskt har att hålla oss till, att det får oss att prata om grund läggande värderingar och fundera över vad vi kan göra för att våra elever ska få optimala utvecklingsmöjligheter, säger Annika Hedås Falk. n INGELA ÖSGÅRD

Vill du veta mer? Kontakta projektledare Annika Hedås Falk på 076-124 08 14 eller annika.hedas-falk@stockholm.se.

ag har många gånger understrukit vikten av att kunna ha fel som lärare. Att våga sig på saker som inte är självklara eller lätta och att sedan misslyckas. Att erkänna fel, en ändrad åsikt eller förståelse för motståndarsidans argument är grundläggande för en givande dialog. Att visa hur man har fel men också hur man gör när man inte vet, är på många sätt vägen till att lära sig. Men det här var flera månader sedan. I en helt annan värld. Det vill säga innan Trump installerades och vi plötsligt bör jade leva i ett postkunskapssamhälle. I dag vill jag betona vikten av att ha rätt. Jag vet. Det tar emot. Hela ens själv bild som pedagog och människa säger nej. Men vi testar tanken bara för en stund. Med relativa fakta och självutnämnda experter i allt är det självklart viktigt med självständigt tänkande och analy tisk förmåga, och det är vi ofta bra på att lära ut i Sverige. Men det finns också en risk för att vi ger en bild av att det mesta i världen är relativt. Kunskapssyn får vi diskutera en annan gång men det är viktigt att lyfta fram de vetenskapliga belägg som finns. Fakta förändras och vetenskapliga sanningar visar sig vara falska. Men de pendlar inte fram och till baka, utan oftast går de faktiskt mot mer och mer riktiga resultat. I ett berömt citat beskriver filosofen Bertrand Russell problemet med världen som att galningar och fanatiker alltid är säkra, medan de visa alltid tvivlar. De visa är, som vi redan vet, visa just på grund av att de tvivlar. Men g äller detta inte bara till en viss grad? När man snart drunknar i stigande havs nivåer kan man inte längre vara miljö skeptiker, och när en Erik har 50 procent större chans än en Hassan att kallas till

en anställningsintervju kan man inte förneka strukturell rasism. Lärare är ett perfekt exempel. Många av oss har blivit så källkritiska mot oss själva att vi snart inte har någon källa kvar. Man vill vara neutral och redovisa alla sidor, vilket ibland betyder att man redovisar teorier med starka vetenskapliga belägg bredvid teorier med svagare belägg. För man vet ju inte 100 procent säkert. Jag kan inte räkna hur många gånger jag hört lärare ställa en konkret fråga och en elev som svarar uppenbart fel får till svar: ”Ja, så kan man också tänka.” I The debunking handbook beskriver John Cook och Stephan Lewandowsky hur man slår hål på myter. Huvudbud skapet är att vi måste fokusera på det som är riktigt. Den som berättar om alternativa teorier riskerar att förstärka dem, även om man berättar att de är motbevisade. Så låt oss ge det som är rätt mer plats. Om du hör till det krokigare gänget, sträck lite på ryggen! Ofta har vi faktiskt rätt. Och elever kan ha fel. Det är ju det vi är till för! Alla behöver inte ha en egen sanning om allt. Ofta är det viktigare att kunna bedöma det som redan finns. En snygg krönika ska helst ha en tydlig, stark linje, och det hade ju varit särskilt snyggt när jag skrivit om att ha rätt. Men så enkelt är det så klart inte. Som vanligt handlar det om att hitta sin balans. Men för att göra det enkelt: jag hade fel om att erkänna fel, men jag har rätt om att ha rätt.

ALICE ELDE SJÖSTRÖM TAR EN MASTER I STATS VETENSKAP OCH VILL JOBBA MED UTBILDNING

LÄRA #2/2017

SAMTALET

” Digita ingen 14

LÄRA #2/2017

SAMTALET

aliseringen är n tsunami” LÄRA LÄRA #2/2017 #2/2017

15 15

SAMTALET

Kognitionspsykologen Teresa Cerratto Pargman kan konsten att hålla två tankar i huvudet samtidigt. Det är bra att förskolebarn programmerar dansande robotar, tycker hon — men hon frågar sig alltid vilka intressen som ligger bakom tekniken. — Tekniken lyfts ofta fram som en lösning, men vilket problem är den lösningen på? TEXT: KATARINA BJÄRVALL FOTO: ULRICA ZWENGER

årsolen sprutar in i N odhuset i Kista. Den stora blanka kontorsbyggnaden, med scenografi i bjärt orange och djungelgrönt, presenterar sig som ”en riktig smältdegel för ICT, innovation, lärande och kreativitet”. Och informations- och kommunikationstekniken välkomnar oss redan utanför hissen. Vi skriver in oss på en obemannad receptionsterminal som lovar att meddela Teresa Cerratto Parg man att vi är på plats. Men inget händer. Till slut ringer hon och frågar var vi är. Inte någon första delseger för tekniken. Ändå går det inte att förneka att något är rätt tänkt när det kommunala gymnasiet Stockholm Science and Innovation School (SSIS) bor granne med små vågade teknik företag och Stockholms universitets hela institution för data- och systemvetenskap. I den stora köksavdelningen trängs människor som lyssnar till en glad och högljudd talare. En disputation pågår; ny kunskap är erövrad och redo att spridas i huset och utanför. 16

LÄRA #2/2017

De lär sig andra saker, utvecklar andra kompetenser som har mer att göra med del tagande och skapande och med att vilja påverka.

Teresa Cerratto Pargman är universitets lektor i data- och systemvetenskap och föreståndare för institutionens enhet för interaktionsdesign och lärande. Förmiddagen har hon bland annat ägnat åt en ansökan om pengar för forskning om ett ekologiskt helhetsperspektiv på undervisning. Frågan är: hur tar läraren vara på alla resurser som finns i ett klassrum? Det var delvis frågan också i ett projekt där Teresa Cerratto Pargman och hennes kolleger studerade vad som händer när surfplattor, eller pekplattor som hon kallar dem, ska integreras i undervisningen ute på skolorna. De valde fyra skolor, bland dem Kista grundskola och Husbygårdsskolan, som ingick i ett projekt där varje elev fick en egen surfplatta. Genom lärarintervjuer och klassrumsobservationer skaffade sig forskarna en bild av plattornas roll i undervisningen. Vad visade studien?

– Vi ville se hur det faktiskt är i skolan, vad som händer med pekplattorna där. Och det vi såg var en otrolig vilja hos lärarna att få plat tan att fungera. De organiserade sig i grup per som arbetade hårt för att integrera den i klassrummet – tekniskt, pedagogiskt och organisatoriskt. Skolledningarna var också väldigt drivande. Men tekniken kräver tid som lärarna inte fick. – De hade inte fått några riktlinjer för hur de skulle använda plattorna och de hade ingen aning om vilket innehåll de skulle fylla dem med. Det krävde också otroligt mycket organisation att se till att alla elever hade lösenord, att alla föräldrar skrev under avtalen och att eleverna hade tillgång till skåpen där de skulle förvara sina plattor. Så lärarna var hjältar, de gjorde hela implementeringen från scratch. De hittade sina instrument i pekplattornas a ppar och utvecklade användningen av dem på ett sätt som var jättebra. Hur kom det eleverna till del?

– På de här skolorna som vi har studerat i Kista och Husby har lärare och elever en väldigt tydlig utmaning, och det är språk. Plötsligt, mitt i en termin, kan det komma nya elever till klassrummet som inte kan svenska. Det avgörande då är att skolan och lärarna har erfarenhet och en plan för hur de nyanlända ska introduceras. Men sedan finns det också olika appar som kan vara användbara för att träna uttal, ordförråd och stavning. En sådan är Dragon Dictation som hjälper elever att visualisera sina ord och tänka på vad de säger och hur de pratar. De kan också få läsa det de säger – det är roligt, och man utvecklar ett

SAMTALET

visst medvetande kring sitt språk. Tillgången till översättningsverktyg är också viktig. – Jag såg även att eleverna var verkligt stolta när de hade skapat en film där de till ex empel förklarade ett abstrakt begrepp i fysik eller svenska. Att få bidra med sin kunskap på det sättet betyder särskilt mycket för dem som har svenska som andraspråk. – Dessutom såg jag mycket skapande. Lä rarna visade mig otroligt fina presentationer där eleverna blandade olika modaliteter, som film, bild, ljud och interaktivitet. Men det där är kompetenser som de har lärt sig utanför skolan. Där är de ju hela tiden med tekniken, de gör filmer och skapar berättelser och sedan tillämpar de det i skolan. Så det är jättebra att skolan utnyttjar de nya kompetenserna. – Sedan ger plattorna möjlighet för lärarna att dokumentera elevernas lärande på ett mer systematiskt sätt. Till exempel i engelska, där eleverna kan spela in ljudklipp när de diskute rar i gruppen och sedan skicka ljudfilen till lä raren. Och de som inte vågar prata inför klas sen kan spela in egna klipp och skicka. Gör digitaliseringen att eleverna lär sig mer?

– Den frågan är förenklad. Jag var inte ute efter att se om de lärde sig mer eller mindre, för det är ju omöjligt att säga; tekniken är inte så svartvit. Vad jag kan säga är att de lär sig andra saker, utvecklar andra kompeten ser som har mer att göra med deltagande och skapande och med att vilja påverka, att vara någon i den digitala världen. – Sedan är digitalisering inte ett ord jag tycker om, för det antyder en tsunami som sveper med sig allt i en digital våg och det är helt enkelt inte sant, så är det inte i verklig heten. Man måste vara mer specifik, pratar vi om pekplattor nu eller om Schoolsoft eller om digital dokumentation?

Att läsa är inte en naturlig aktivitet; man måste lära sig att läsa, det är svårt. Titta på film kan vi göra utan att lära oss.

Men det är absolut så att många förskollärare gör roliga grejer med pekplattor och delar med sig av dem på Facebook. Mycket kollegialt lärande sker där. Och många skapar eget material; det visar ju att de har tänkt på vad de vill göra. – Jag har också läst om barn som får arbeta med programmering i förskolan. Det är fan tastiskt om de kan få den möjligheten, för pro grammering stödjer det logiska tänkandet och det är väldigt bra. Det kan också vara ett sätt att skapa gemenskap genom att man i grupp tillsammans programmerar till exempel en dansande robot – ”titta, det du har gjort har bidragit till att roboten dansar”. Stockholms stad satsar på programmering i grundskolan och gymnasiet. Vad tycker du om det?

– Det väcker massor av frågor. Om det ska vara obligatoriskt – vad innebär det i prak tiken? Ska det vara i alla ämnen eller bara i matematik och teknik? Och man måste tänka på vad eleverna ska göra med de nya kompe tenserna. I debatten hör man att ”eleverna ska inte bara konsumera digitala verktyg, de ska också kunna producera”. Det har sagts att det gynnar utvecklingen av kritiskt tänkande, men man kan inte säga att programmering är synonymt med att vara kritisk. För att pro grammering ska bli en kritisk aktivitet behö ver man en stark pedagogik som driver det perspektivet. Den amerikanska forskaren Rafi Santos har utvecklat teorier om det som hon kallar hacker literacies. Det går ut på att det är en sak att följa instruktioner för att skapa in >>

Om vi säger så här då: hur bör digital teknik användas för att optimera lärandet?

– Jag är kognitionspsykolog. Jag är intres serad av hur människor utvecklar sina sym boliska och materiella verktyg. Så jag menar att skolan måste få utrymme att diskutera och göra en plan för vad man vill göra med tekniken och vilken pedagogik som ska ligga bakom. Det kostar tid. Vi pratar om en stor förändring. Och det kräver att lärarna utgör en grupp; en ensam lärare kan inte göra så mycket. Hur kan surfplattor och annan teknik användas i förskolan?

– Det beror helt på vilken pedagogik som finns bakom. Visa mig syftet så kan jag börja tänka på vad som är lämpligt eller olämpligt. LÄRA #2/2017

SAMTALET

teraktivitet i en app och en helt a nnan sak att veta hur koden är skriven för att utveckla ap pen i en egen riktning eller för ett eget syfte.

ansikte. Man har fler möjligheter att rätta sig själv. Men egentligen är det olika situationer, man kan inte jämföra dem.

Du har kommit fram till att lärare blir mer moti verande av digital teknik. Hur kommer det sig?

Fast ibland måste man ju det — både lärare och elever måste ibland välja om de ska använda Google Drive eller papper och penna?

– Tekniken är flashig och ger en emotionell effekt, det som den amerikanske professorn Henry Jenkins kallar wow-climax. Det såg vi i våra intervjuer; lärarna betonade att de kunde göra så mycket med pekplattorna, som att prata med en skola i USA eller spela spel. Det där är sådant som dyker upp när man börjar med något nytt, men som sedan planar ut i en lång process.

– Det finns alltid möjlighet att blanda. Det gäller att se i vilka delar det är klokare att använda tekniken och i vilka delar det är klo kare att använda de praktiker som redan är etablerade.

Det måste väl gälla elever också, att de lättare blir bländade av ny teknik än av en lärobok?

– Ja, interaktiviteten fångar dina sinnen på ett sätt som papper och penna inte gör. Och det är lättare att bli absorberad av film än av text. Att läsa är inte en naturlig aktivitet; man måste lära sig att läsa, det är svårt. Titta på film kan vi göra utan att lära oss. – Men det finns en annan aspekt också. Kognitionsvetaren Donald Norman skiljer mellan design som kräver reflektion, där man måste tänka om för att förstå hur man ska an vända något, och design som underlättar för användare att förstå hur man ska använda nå got. Designen av appar som används i skolan behöver hitta en balans. De ska vara lätta att använda, men de ska också göra det möjligt för lärare att leda eleverna till att tänka på vad de till exempel ser i en film. I din doktorsavhandling har du jämfört grupper som skrivit en rapport tillsammans, antingen med ett digitalt verktyg, något som liknade Google Drive, eller med papper och penna. Vad såg du där?

– Det var tydligt att de som använde tekni ken var väldigt upptagna av att förstå de nya rutinerna, vilken kommentar som syftade på vad – det kräver mycket. De förhandlade inte så mycket med varandra som de som använde papper och penna. Och rapporten blev enligt läraren rikare, intressantare och mer elabore rad hos dem som använde papper och penna. Är det inte en vanesak?

– Jo, man behöver tid så klart. Ett nytt verktyg avsett för komplexa aktiviteter som skrivarbete medför alltid spänningar. Men sedan kommer man ofta fram till att det är fantastiskt att kunna samarbeta med personer som man inte kan träffa så ofta och att kunna skriva samtidigt i samma dokument. Och då krävs det att man förstår sammanhanget väldigt bra. Jag tror att det är lättare för oss att förstå varandra om vi pratar ansikte mot 18

LÄRA #2/2017

För att program mering ska bli en kritisk aktivitet behöver man en stark pedagogik som driver det perspektivet.

I den här intervjuserien träffade vi förra året flera forskare som var kritiska mot skolans användning av digital teknik. Hjärn forskaren Katarina Gospic sa att digitala verktyg stör koncentrationsförmågan, och pedagogikprofessorn Jonas Linderoth pekade på risken att lärare överlåter undervisningen till appar. Hur ser du på sådana risker?

– Digitala verktyg hjälper eleverna att kon centrera sig, till exempel genom didaktiska spel, men får dem också att tappa koncentra tionen, till exempel om de får ett meddelande under en lektion. Det blir lätt moraliska frå gor: vilken typ av lärare lämnar över under visningen till en app? Då undrar jag i stället: varför skulle en lärare göra så? Ser du andra risker?

– Ja, att pekplattorna blir leksaker. På de skolor vi studerade kunde vi se att på rasterna spelar alla elever. Det är det som gäller, de spelar antingen på plattorna eller på sina egna telefoner. Då måste lärarna förhandla så att plattorna blir ett verktyg för skolan. – Sedan tycker jag att skolan måste behand la etiska frågor: Varför ska jag inte titta på den här filmen? Varför ska jag inte dela det här inlägget? Vilka bilder kan jag använda? Hur fungerar Google – varför hamnar vissa länkar överst i söklistan? Hur fungerar algoritmer i sociala medier? Det finns mycket att göra för skolan där. Det är uppenbart att de digitala verktygen har kommit till skolan för att stanna. Behövs det mer forskning om de problem de för med sig?

– Absolut! Jag tror att man skulle vinna mycket på att beskriva det som är proble matiskt. Då skulle man kunna förbereda sig bättre innan man inför ny teknik och undvika misstagen. Det som har hänt med pekplattorna ute på skolorna känns experi mentellt. – Jag skulle vilja studera vilka värderingar och ideologier som ligger bakom tekniken. Lärarna är pressade av diskursen som säger att teknik är positiv och att den inte ska ifråga sättas. Det är inte många som säger: ”Vänta

nu, vad håller vi på med? Vilka intressen finns bakom det här?” Vilka intressen skulle det vara?

– Politiska och kommersiella. Att politiken engagerar sig är väl naturligt efter som skolsystemet är politiskt styrt, men vad har du sett av det kommersiella?

– Det finns starka kommersiella intressen i det här. På en privat skola i Växjö har man till exempel ett samarbete med ett företag som använder skolans elever för att testa sina appar.

Apparna gynnar lärande som bygger på repetition, till exempel i språk. Att lyssna på bra uttal i en app är bra träning.

är lika med progress, framsteg och innovation. Tekniken lyfts ofta fram som en lösning, men vilket problem är den lösningen på? Ett problem som lyfts fram är ju elevernas låga resultat i internationella mätningar.

– Man hoppas att skolpolitikerna inte har tänkt att de ska vända Pisaresultaten med pekplattor, men ämnesmässigt är tekniken så klart ett ben att stå på. Apparna gynnar lärande som bygger på repetition, till exempel i språk. Att lyssna på bra uttal i en app är bra träning.

Stockholms stads utbildningsförvaltning har också samarbetat med Microsoft. Men varför är det problematiskt?

Repetition — det låter lite som traditionell drillning. Är det så att många appar är verktyg för ganska traditionell inlärning?

– Jag tycker inte att det är problematiskt i sig. Om uppdraget från dem som tillverkar till exempel läromaterial inte bara är att sälja utan att se till att eleverna lär sig mer, då är det jättebra. Och om de har pedagogisk kom petens. Men skolorna är under sådan press! Om skolan inte har pekplattor så är det inte en modern skola. Man måste ha mer respekt för dem än så och förstå att det tar tid och en ergi för en skola att hitta sitt sätt att integrera tekniken. Det finns skolor som inte vill ha pek plattor, eller som låter eleverna hämta dem i ett skåp när de behöver dem. Det är en organi sering som man ska respektera. – Att säga att de digitala verktygen alltid är bättre är ett totalitärt tänkande. Jag tycker att diskursen handlar alltför mycket om att teknik

– Jag har sett många appar som riktar in sig på att träna, repetera, att svara rätt eller fel. Det tycker jag är bra, för lärande innebär också att man repeterar för att bygga färdig heter. Men det finns även många verktyg för att skapa multimodalt innehåll. – Sedan måste vi forskare också se att det finns en hel värld som bygger på praktiker som är analoga. Vi måste fråga i klassrummet: ”Okej, nu gör du det här med teknik, hur skul le det kunna se ut på ett annat sätt? Hur skulle det kunna hända utan teknik?” Många ställer fortfarande frågan tvärtom: hur skulle det som du nu gör med papper och penna kunna göras i surfplattan i stället?

– Ja, men för mig är det inte tekniken som styr. Jag har inte köpt diskursen att det bara är tekniken som är framtiden. Hur ser framtiden ut då? Blir surfplattor omoderna?

– Ojojoj, det får du fråga dem som tillverkar surfplattor. Men lärandet då, hur ser det ut om fem år?

– Från det jag har sett så ger tekniken myck et skapande. Det är väldigt intressant med programmering och makerspaces. Vad är det?

– Det är en fortsättning på gör-det-självkulturen och finns på flera skolor i Stockholm. Man blandar analogt och digitalt för att till verka saker av det man redan har, så att man inte behöver köpa nytt. Det kan vara att man bygger en robot av tyg och gammal elektronik och sedan programmerar den. Det handlar om att meka och om att stimulera fantasin. Och så får man in miljömedvetenheten?

– Ja, fast det är lite kontroversiellt, för man kan skapa så många grejer. Men det är absolut bra att elever lär sig att återanvända sopor, att de blir medvetna om vad som behövs för att bygga till exempel en mobil, och att de får känna att det de gör är fint och meningsfullt. n LÄRA #2/2017

MIN SKOLA

” Att dirigera flygtrafiken verkar häftigt”

LÄRA #2/2017

FOTO: MARC FEMENIA

MIN SKOLA

KARL LINDWALL, 12 LINDESKOLAN I ENSKEDE ”Efter jullovet började hela min klass i Lindeskolan. Tidigare gick vi på En skedefältets skola. Det är skönt att gå i en skola som är nyrenoverad. Här är snyggt och modernt. Jag trivs bättre när det är stilrent. I den här skolan kan jag koncentrera mig bra. Väggar na och mattorna är ljuddämpande, så det blir väldigt lugnt. Även om det är prat och stoj så är det mer dämpat. Jag gillar att prata, därför har jag lätt att haka på när andra pratar och kan tappa koncentrationen. Speciellt om jag ska läsa i en bok. Med m atten är det annorlunda. Matematik är mitt bästa ämne, förutom gympan. På matten har jag lätt att koncentrera mig. Matte är tydligt. När jag räknat ett tal så vet jag att jag är klar. På rasterna måste vi vara ute. Skol gården är liten, så det blir mest att vi spelar lite fotboll och står och pratar. Min lillasyster går också här, så jag kan ha lite koll på henne på rasterna. Det är kul att vara äldst på skolan. Här är alla snälla mot varandra, det är ingen mobbning eller så. För mig går det bättre i skolan nu. Det beror nog på att jag blir äldre, men också på att skolan är tystare. Det är roligare att gå i en fin skola än i en sliten och gammal. Jag tycker om att ha det fint runt mig och ha snygga kläder på mig. När jag tänker på framtiden tror jag att jag kommer ha flera olika jobb. Att arbeta som journalist, få resa och rapportera från andra länder, eller som flygledare och sitta i ett torn och dirigera flygtrafiken, verkar häftigt.” n BERÄTTAT FÖR AGNETA BERGHAMRE HEINS

LÄRA #2/2017

INTERNATIONELLT

” Låt eleverna tänja sina gränser”

Fokusera på elevernas utveckling, inte på vad de redan kan eller deras resul tat — det är föreläsaren och före detta läraren och rektorn James Notting hams budskap. I dag utbildar han lärare i hur man skapar en kultur för lärande i klassrummet. — Lämna bekvämlighetszonen och gör utmaningarna attraktiva, uppmanar han. Läraren är den viktigaste personen för en elevs lärande och det är läraren som sätter kulturen i klassrummet. James Nottinghams studier visar att många lärare inte skapar en kultur där elever uppmuntras att utmana sig själva och söka nya kunskaper, utan att lektioner används till att låta eleverna redovisa kunskaper som de redan har. – Eleverna anpassar sig efter hur du beter dig och efter dina förväntningar på deras beteende. För att premiera lärande bör du därför sätta likhetstecken mellan utmanande och roligt. Och när man ut manas måste man få vara förvirrad och begå misstag, säger James Nottingham. 22

LÄRA #2/2017

Han började intressera sig för vilka val eleverna gör i klassrummet, och varför, genom professor John Hatties forskning om lärande. Genom studier av tidigare forskning och klassrumsobservationer kom Nottingham fram till att elever oftast väljer den lättaste vägen till målet. – Det finns alldeles för många ”curlinglärare” som slätar till banan för eleverna så att den blir jämn och utan utmaningar. Man visar tydligt vad som är den rakaste vägen till högst poäng eller rätt svar i stället för att uppmuntra utveckling och lärande. I stället ska man uppmärksamma det som är utmanande i lärandeprocessen och skapa en kultur där eleverna vill tänja sina gränser och lära nytt. – Om eleven kan välja mellan två stigar, vi kan likna det vid ett elljus spår och ett terrängspår, är vi väl alla överens om att terrängspåret är det mer krävande? Samtidigt är terrängspåret det som ger störst utdelning när man väl klarat det. Därför ska man säga att en uppgift är mer utmanande, inte att

den är svårare, eftersom vi helst väljer bort det svåra. En lärande kultur uppnås enligt Ja mes Nottingham genom att man gör det utmanande attraktivt. – Applådera dem som verkligen arbetar och försöker förstå. Uppmuntra dem att kämpa och inte ge upp. Bekräfta dem i att de väljer en intressantare väg till kunskap. Ett sätt att uppmärksamma utveckling

som James Nottingham lyfter fram gång på gång är lärande misstag. – I dag lär sig många elever att misstag är skrämmande och något som bör und vikas. Det leder till att de helst visar sådant som de redan kan snarare än att de lär sig och utvecklas. I stället för att uppmärksamma den som fick alla rätt, uppmärksamma ett lärande misstag som ni kan diskutera tillsammans i klassrummet. Då blir misstaget ett tillfälle till lärande. En klassisk fallgrop är enligt James Nottingham när läraren har delat ut en uppgift efter genomgången. Då är det nästan alltid någon elev som räcker upp

INTERNATIONELLT

handen och läraren går för det mesta fram till eleven och förklarar en gång till. – Ska man göra det med flera elever får de vänta länge innan de kan komma i gång. I stället kan man ge eleverna några minuter att arbeta med uppgiften så som de förstod den. Låt dem göra misstag, välj ut det intressantaste misstaget och lyft fram det i klassen. Prata om vad som blev fel och ställ frågan: ”Vad kan vi lära oss av det här?”. Genom att prata om våra misstag kommer vi ut ur vår bekvämlighetszon och in i vår lärandezon, slår James Nottingham fast. Han tycker att läraren ska uppmuntra

utveckling snarare än resultat. – Om en elev höjer sig från fyra till sju rätt mellan två förhör med samma glosor och en annan elev som fick nio rätt för sta gången får tio rätt vid andra tillfället, vem av dem har lärt sig mest? Och vem får mest beröm? Den första eleven har utvecklat sitt ordförråd, men eleven som höjde sig från nio till tio har bara lärt sig ett nytt ord och skulle behöva en större utmaning för att utvecklas.

Ett annat problem för det lärande klassrummet är att lärare är förtjusta i att sätta etiketter på elever. En elev kan exempelvis utses till den som är ordningsam, medan en annan är den stökige. En elev får höra att hon är duktig på matematik, en annan att han är duktig på att läsa. – Barn, precis som alla människor, väljer helst att göra saker de tycker om. Och de flesta tycker om sådant som de är bra på och får bekräftelse för. Som l ärare måste vi undvika att sätta etiketter på elever. Det reducerar deras möjligheter och snävar in vilka kunskaper de utvecklar. – Elever lär sig vad som förväntas av dem och agerar utifrån det. Målet är att ta bort så många etiketter som möjligt, men det är svårt eftersom det är ett sätt att organisera och förstå vad som händer i våra liv. Då kan man sätta etikett på handlingen i stället för på personen. – Säg exempelvis inte att en elev är en bra lyssnare, säg att det var bra lyssnat. Säg inte att en person är duktig på att skriva, säg att den här texten är bra skri

FOTO: ULRICA ZWENGER

Föreläsaren och författaren James Nottingham från Storbritannien menar att det finns för många ”curling lärare” som slätar till banan för eleverna.

ven. Då blir det lättare för fler elever att försöka uppnå samma sak. En annan viktig faktor är att lärande tar tid. Det tar tid att erövra nya kunska per och det tar olika lång tid för olika personer. – Låt eleverna ta tid på sig att utforska ett ämne. Det ger mer kunskap att grubbla över ett utmanande matte problem under en kvart än att räkna tio tal som man redan kan. Fokus ska ligga på lärandeprocessen, inte på att bli färdig. Att bejaka utmaningar och låta dem ta tid gäller även för läraren själv. – Om du har varit på en utbildning och lärt dig nya metoder och testar dem i klassrummet, är det stor risk att det inte går så bra första gången. Tillåt dig att pröva dig fram och ge eleverna tid att förstå metoden. Om du blir bra på den och eleverna uppskattar den, kan du ta med den i din repertoar som lärare. Det är bättre att vara briljant på två eller tre metoder än medioker på tjugo. n CALLE HEDRÉN

LÄRA #2/2017

FOTO: ULRICA ZWENGER

DIGITALT LÄRANDE

Wed Alsallom (till vänster) och Amanda Adriansson diskuterar med läraren Mikael Hansén Goobar. Genom lärarinkubatorn fick han stöd och möjlig het att genomföra sin idé om att använda ett digitalt verktyg för kamratbedömning.

Nytt verktyg för kamratbedömning — Det känns lyxigt att få sitta i flera timmar med andra lärare och spåna idéer kring att använda ett digitalt verktyg för att kunna ge eleverna en bra respons. Den tiden får du inte så ofta som lärare, säger Mikael Hansén Goobar. Han är lärare i svenska och engelska för gymnasieeleverna på International School of the Stockholm Region (ISSR) vid Skanstull och har deltagit i en inkubator inom 1:1-projektet som utvecklar satsningen på datorer till alla gymnasieelever. Målet är att hitta nya vägar för lärare och rektorer att använda 24

LÄRA #2/2017

digitala verktyg på ett pedagogiskt sätt i undervisningen. Mikael Hansén Goobar kom till inku batorn med en egen idé. – Jag hade redan börjat fundera på kamratbedömning i vår egen IKT-grupp på skolan. Som lärare har du svårt att hinna med att ge eleverna så mycket åter koppling som du egentligen önskar och jag ville pröva att låta eleverna bedöma varandra med hjälp av digital teknik. I en liten grupp med lärare från olika

gymnasieskolor och med hjälp av Helene Derkert på utbildningsförvaltningen fick han möjlighet att skala ner utmaningen

till något hanterbart, testa lösningar och utvärdera olika förslag. – Att ensam bara testa något i största allmänhet hade inte varit bra. Det är svårt att vara lika metodisk själv som när man samarbetar med andra. Nu fick jag hjälp med att skapa bra frågor och redovisa vilken respons jag fick från eleverna. ”Digital Feedbackloop” kallade lärarna det arbete som de utvecklade. En gång i månaden under två terminer träffades de. Först för att kläcka idéer och senare för att få varandras synpunkter och för att utvärdera och redovisa. Däremellan prövades idéerna

DIGITALT LÄRANDE

i klassrummet. Inkubatorstiden innebar dessutom kompetensutveckling för Mikael Hansén Goobar. Han fick tid och möjlighet att sätta sig in i litteratur och forskning om kamratbedömning och vilka verktyg som finns för bedömning. Han har prövat kamratbedömning på två av sina klasser i svenska. I den ena fick eleverna skriva en rapport efter att ha läst texter om studieteknik och språkinlärning, och i den andra fick eleverna göra en litteraturanalyspresen tation. Det senare skedde både skriftligt och muntligt inför klasskamraterna. Det digitala verktyg eleverna använde var One Note som finns i Office 365. – Med One Note fick vi en gemensam digital plattform där det går att lägga upp olika flikar med möjligheter till kommentarer. Om vi hade gjort motsva rande arbete med utskrifter skulle det ha gått åt mycket papper och dessutom bli vit väldigt rörigt och ostrukturerat när alla elever ska bedöma varandras texter. Till elevernas hjälp hade Mikael Hansén Goobar utarbetat en matris; ett digitalt formulär med frågor kring vad eleverna skulle tänka på både när de skrev sin egen text och när de bedömde andras texter. – Elevernas utvärdering visar att de flesta kände sig hjälpta att hitta och sortera de viktigaste förbättringsområ dena i texterna, både tack vare matri sen och tack vare respons från andra elever. Amanda Adriansson och Wed Alsal lom har deltagit i försöket. De går på Diploma Programme 1, motsvarande andra året på gymnasiet. Alla elever i klassen fick välja en bok eller en dikt att analysera. Dels skriftligt, dels i form av en muntlig presentation. Amanda Adriansson valde att analysera en dikt av Stig Dagerman, och Wed A lsallom jämförde två noveller, en av Toni Morrison och en av Claire Castillon. Båda uppskattade att få återkoppling från så många olika håll.

– Det gjorde att alla engagerade sig, inte bara i sin egen presentation. Mikael hade också gjort frågor vi kunde tänka på för att förbättra oss, säger Amanda Adriansson. – När jag såg att någon hade kommenterat något i en annans text så kunde jag kolla om jag glömt samma sak i min egen. På så sätt lärde vi av varandra, s äger Wed Alsallom. Hon uppskattar också att klasskamrater na vid den muntliga presentationen kom med lite annan återkoppling än läraren. – Läraren tänker ju mest på innehållet i texten, men vid den muntliga presen tationen fanns det elever som kommen terade till exempel färgval och form på Smartboardpresentationen eller att man skulle titta mer på publiken när man talade. – Svårast var det att kommentera tex ter som var bra. Det är lättare att kritise ra och skriva vad som fattas än att peka på varför något är bra, tycker de. Ganska stressigt blev det när eleverna skulle kommentera kamraternas munt liga presentationer i One Note i realtid. – Det kändes inte så konstruktivt att göra det på så kort tid, man ville ju inte bara skriva något snabbt om det som var dåligt, säger Amanda Adriansson. Båda vill gärna fortsätta med kamrat bedömning i ämnen som engelska och Theory of Knowledge, som handlar om kritiskt tänkande. – Men det skulle inte fungera i mate matik och naturvetenskapliga ämnen, säger de. Mikael Hansén Goobar kommer att fortsätta utveckla modellen tillsammans med den lokala IKT-gruppen. – I stället för att alla ska bedöma allt skulle jag vilja ge eleverna olika roller; någon kan till exempel fokusera på vilka källor som använts i texten, en annan på om språket är varierat och så vidare. Det skulle också göra kommentarerna mer användbara än att bara få läsa: ”Det var bra.”

En annan förbättring han önskar sig är en metod eller ett verktyg som gör eleverna anonyma inför varandra både vad gäller vems text de bedömer och vem som bedömer. – Hittills har vi arbetat helt öppet. Men det skulle behövas ett verktyg där bara jag som lärare kan se vilken elev som skrivit vilken text. Sist och slutligen är det ju jag som ska göra en bedömning av eleven och sätta betyg. 1:1-projektet startade också sin första

inkubator för rektorer 2016. En av del tagarna var Anna Hoffsten, rektor på Stockholms hotell- och restaurangskola. – Jag har fått lära mig mer om den d igitala tekniken och hur jag kan ha glädje av den. Även om våra gymnasieskolor ser olika ut så sitter vi ofta med samma typ av problem, bland annat hur vi ska nå ut med information och veta att alla har tagit del av den. Rektorerna fick prova på hur det går att skapa enkäter med hjälp av olika digitala verktyg. – Ofta blir det en envägskommunika tion, men enkäter är ett sätt att ge alla en möjlighet att svara och därmed ökar del aktigheten. Om jag som rektor kan visa att jag inte är rädd för den nya tekni ken blir det också en inspiration för hur lärarna kan använda tekniken, både för egen del och med sina elever. Projektledarna för r ektorsinkubatorn har gjort en sammanställning med de digitala verktyg som deltagarna fick pröva på. – Den kunskapen har jag spritt till flera rektorskolleger, säger Anna Hoffsten. n INGELA ÖSGÅRD

En inkubator (eller kuvös) syftar till att främja nystartade verksamheter genom kvalificerad rådgivning. Inom 1:1-projektet är inkubatorn ett samlingsnamn för arbetssättet där man tar fram förslag på digitala lösningar, testar dem ute på skolorna och sedan utvärderar dem.

LÄRA #2/2017

GRUNDSÄRSKOLAN

Från omsorg till lärande På två år har grundsärskolan på Skarpnäcks skola gått från social omsorg till lärande. I dag har all personal fullt fokus på kunskap. De stora vinnarna är eleverna. TEXT: AGNETA BERGHAMRE HEINS FOTO: ULRICA ZWENGER

nder de senaste åren har vi bit för bit rivit muren mellan grundsärskolan och övriga skolan. Vi arbetar på lika villkor och är nu en integrerad del av skolan. Det är med elevernas bästa för ögonen vi driver utvecklingsarbetet, säger biträdande rektor Therese Hemmälin. Det är sportlovsvecka, men flera av grund särskolans 40 elever kommer ändå till skolan och fritidshemmet. – Jag har roliga kamrater. Alla är snälla här och jag trivs jättebra, säger Hamza Sahli, 12 år, och kompisen Liv Stockenberg Brattström, 13 år, instämmer. I ett av klassrummen har Therese Hemmä lin samlat några kolleger för att berätta om den kunskaps- och inkluderingsresa som de har gjort under de senaste åren. Barnskötaren Maud Holmberg, med sina 33 år på skolan, är den som verkligen kan vittna om förändring en på grundsärskolan. – I dag går jag med glädje till jobbet. Tidi gare var det mycket revirtänkande och kon flikter här. Nu finns en tydlig struktur och konkreta lärandemål. Vi på fritidshemmet är en självklar del av det uppdraget. Jag har tap pat en del av mina tidigare arbetskamrater men i stället fått nya som delar den värde grund vår verksamhet nu vilar på, säger Maud Holmberg.

Sedan tar Therese Hemmälin vid. Snabbt står det klart att hon är motorn och navet i grund särskolan. – Till en början var jag en chef som pekade med hela handen, nu är jag skolledare som jobbar i nära samarbete med alla 30 i perso nalstyrkan. – Jag kom från en grundsärskola som job bade för elevernas lärande, så att kliva in här 26

LÄRA #2/2017

var att ta många steg tillbaka. Men jag kände mig trygg i min långa erfarenhet av grundsär skolan och visste vad jag ville uppnå. Något av det första Therese Hemmälin gjor de var att flytta från lokalerna där den övriga skolledningen satt till det separata hus som utgör grundsärskolan. – Det fysiskt nära ledarskapet är A och O. I och med att jag finns på plats avhandlar vi vardagliga frågor direkt. Det stjäl inte längre tid på våra planerings- och pedagogiska möten, säger hon. Hon berättar att den planering som tidigare fanns till stor del handlade om den sociala omsorgen, vilken dag man skulle åka på ut flykt, vad som skulle bakas, mat och raster. – Numera handlar våra möten uteslutande om frågor som rör elevernas lärande. Men det var ingen enkel överflyttning.

herese Hemmälin berättar att det tog över T ett halvår innan hon var installerad. Under det halvåret slutade även flera som var gamla i gården. – Mitt arbetssätt, och min närvaro på grundsärskolan, krockade med ett gammalt synsätt som satt i väggarna, där man till stora delar skött sig själv. – Det var mycket konflikter bland persona len, berättar Maud Holmberg. Mentaliteten var att ”så här har vi alltid jobbat och det är inget fel på det”, och det fanns en del miss nöje bland föräldrarna. Tidigare hade grund särskolan inte speciellt gott rykte, men i dag har vi kö hit. Therese Hemmälin liknar sitt första år som biträdande rektor vid att plöja ny mark. Hon vände på alla stenar och slog fast en tydlig pedagogisk riktning utifrån läroplanen för grundsärskolan, med kursplaner och kun skapskrav för samtliga årskurser.

GRUNDSÄRSKOLAN

Eleverna Liv Stockenberg Brattström och Hamza Sahli tränar finmotorik och socialt samspel med hjälp av pärlplattor tillsammans med barnskötare Maud Holmberg på grundsärskolan.

– En stor skillnad är hur vi dokumenterar elevernas lärande. Tidigare fanns inga re gistrerade betyg eller dokumenterade intyg. Nu dokumenterar vi allt, varje enskild elev har en egen dokumentationspärm. För de elever som så önskar utfärdas registrerade betyg. En annan viktig förändring som speciallärare Eva Toomri pekar på är att grundsärskolan numera använder vikarier från grundskolan. – Det är bra på alla sätt. Vi får ett naturligt flöde mellan grundsärskolan och grundsko lan. Det är också en viktig del i ett mer inklu derande arbetssätt. Likaså berättar hon att alla elever, utifrån sina specifika förutsättningar, deltar i skolans gemensamma aktiviteter, som friluftsdagar, temadagar med mera. Man jobbar även så långt det går med ämnesinkludering, hittills mest i praktiska ämnen som slöjd, hemkun skap och bild. – Jag är helt övertygad om att alla skolans elever blir bättre människor av att umgås med varandra. Man lär sig ödmjukhet, tolerans och att alla människor har lika värde, slår Eva Toomri fast. – Numera syns våra elever på skolan, de le ver inte en undanskymd tillvaro längre. Även det kollegiala lärandet har stärkts. Vi deltar exempelvis i alla skolövergripande möten och har en tydlig representation i elevhälso teamet. Flera lärare på grundskolan kommer till oss för att ta del av vår kompetens vad gäl

ler pedagogiskt stöd och material till elever i behov av särskilt stöd. Therese Hemmälin har tidigare arbetat med den evidensbaserade metoden TBA, tilläm pad beteendeanalys, i undervisningen. Rayen Rodriguez Aldacor, lärare, specialpedagog och handledare för metoden, rekryterades till grundsärskolan för ett år sedan, och nu tilläm pas metoden framgångsrikt. – TBA-metoden innebär att vi systematiskt observerar och analyserar varje elevs beteende och är mer uppmärksamma på orsakssam manhang. Det gör att det blir lättare att bemöta varje enskild elev så att de kan använda sin ka pacitet fullt ut, säger Rayen Rodriguez Aldacor. Och Therese Hemmälin betonar än en gång att

Numera är grundsärskolan på Skarpnäcks skola en integrerad kunskapsskola. Det konstate rar (från vänster) speciallärare Eva Toomri, barnskötare Maud Holmberg, biträdande rektor Therese Hemmälin och läraren och specialpedagogen Rayen Rodriguez Aldacor.

målet är att skapa optimala förutsättningar för lärande. – Skulle vi kunna mäta våra framgångar exempelvis genom att jämföra betyg, så skul le vi få skyhöga resultat. Nu går inte det, men resultaten av vårt arbete får vi i stället dag ligen, i mötet med våra elever, andra lärare och föräldrar, samt att grundsärskolan på Skarpnäcks skola har fått ett så gott rykte. – I dag är vi en integrerad kunskaps skola. Men vägen dit har varit tuff och vi har en bit kvar innan vi nått vårt mål: att få egna klassrum i det stora skolhuset, säger Therese Hemmälin och skyndar vidare till fritidshemmet för att se på när Hamza Sahli i årskurs 6 räknar och trär på pärlorna till sina halsband. n LÄRA #2/2017

”Jättehäftigt och märkligt” Efter 33 år i yrket hittar Britta Rho diner-Berndtson på Gullingeskolan fortfarande utmaningar som håller henne på topp. Så till den grad att hon i höstas utsågs till Årets lärare i Stockholms stads grundskolor. – Jättehäftigt och märkligt mitt i var dagen, säger hon om utnämningen som hon vet har att göra med den no mineringskommitté som följde henne några dagar på skolan. Och vardagen på Gullingeskolan i Tensta består av bra arbetskamrater, bra ledning och eleverna som håller på att komma underfund med livet. – Jag jobbar i ett jättebra och lösningsinriktat arbetslag där vi ser framåt och tror oss kunna påverka. Som lärare kan man göra skillnad om man tar ansvar och tar jobbet på allvar! Hon beskriver sig som någon som tar tag i saker och ständigt är ”på”. – Jag utmanar mig själv – man mås te våga bli lite orolig – och tänker inte på hur jobbigt något kommer att bli eller hur mycket merarbete som krävs. ”Oj, vad mycket det blev”, kan jag tänka mitt uppe i ett arbete. Jag är väl nyfiken av mig, antar jag. Men man behöver stanna upp och se det som uppnåtts också, för det ger en boost!

Britta Rhodiner-Berndtson är förstelärare på Gullinge skolan i Tensta.

LÄRA #2/2017

Som lärarvikarie i slutet av tonåren upptäckte hon att det var kul att jobba med människor. – Och jag träffade lärare som var positiva till yrket, så jag började på förskollärarutbildningen. Den utbild ningen är min ”kärna”, jag hade en metodiklärare som gjorde starkt in tryck. Senare vidareutbildade jag mig till grundskollärare. Viktig för hennes egen utveckling, nästan viktigare än att gå på stora seminarier, är möjligheten att lyssna på kolleger som delar med sig av sina erfarenheter. Något som hon i och för sig tror gäller de flesta yrken. – Samtidigt tror jag på forsknings baserad kunskap som vi får genom seminarier och fortbildning. Den ger nytt bränsle till den reella kunskapen och erfarenheten. Läraryrket är tufft, men det g äller många yrken nu, menar Britta Rhodiner-Berndtson, som önskar sig en skola som i lägre grad påverkas av politiska svängningar. – Vissa saker borde kunna vara grundläggande så att det finns ett handlingsutrymme för lärarna. Det är viktigt att känna att vi kan påverka. n ANNEBRITT ULLÉN

FOTO: ULRICA ZWENGER

DÄRFÖR ÄR JAG LÄRARE

TÄVLING

Stärk språket med gränslös poesi Poesin hjälper till att stärka språket och bygga broar mellan människor, oavsett modersmål. Den erfarenheten delade samtliga skolbibliotekarier och lärare som kom till Mediotekets work shop på temat ”Gränslös poesi”. – Med den här workshoppen vill vi förmedla tips på hur man med poesins hjälp kan stärka språket för flersprå kiga elever. Och vi vill ge inspiration inför Modersmålsdagen, sa Maria Ronnås, skolbibliotekskonsultent på Medioteket, som tillsammans med kol legan Ingalill Åkesson-Hedqvist höll i workshoppen. Sedan blev det en diskussion om vad poesi är. Lennart Hellsing nämndes som ett bra exempel på en författare som skrivit poesi för både barn och vuxna. Roland Lundberg, skolbibliotekarie på Alviksskolan, berättade att han ofta använder poesi i arbetet med eleverna, driver en poesiblogg sedan flera år och att favoritpoeten är spanjoren Federico Garcia Lorca som verkade på 1920- och 30-talet. Agnes Gerner, skolbibliotekarie på

Söderholmsskolan i Vårberg, och Ma ria Englund Olsson, lärare på samma skola, tyckte båda att poesi är ett bra sätt att få i gång läsandet för fler språkiga elever. – Min erfarenhet är att många människor är rädda för poesi. Det här är ett jättebra initiativ. Många behöver få ny inspiration och hitta bra metoder för att implementera poesin i undervisning en. Poesi är ett lekfullt verktyg för elever som har annat modersmål än svenska, sa Agnes Gerner. En uppgift som deltagarna fått inför workshoppen var att välja ut ett favorit stycke eller en dikt. Det blev en rejäl spännvidd när några läste upp sina valda alster. – Jag läser ofta böcker om kärlek för nyanlända elever, som bara varit här några veckor. Mårten Melins bok ”Amor”

fungerar alltid, sa Cilla Dalén, skolbiblio tekarie på Hjulsta grundskola. Andra texter som fick tjäna som inspiration var Stig Dagerman med dikten ”En broder mer”, ”Brytningen” av Anamarija Todorov, som handlar om att e rövra ett nytt språk, och inte minst antologin ”I denna vida värld”, sammanställd av Gunilla Lundgren och Siv Widerberg. När dikterna och de valda textstycke na lästes upp blev det snudd på andäk tig stämning bland deltagarna. Alla njöt av att få vistas bland orden och om inte kaffepausen satt stopp, hade nog work shoppen gått rejält över tiden. Sedan var det dags för deltagarna att

själva testa olika sätt att använda p oesi för att stärka språket hos flerspråkiga elever. Ingalill Åkesson-Hedqvist plock ade fram några textsidor ur gamla ut tjänta ungdomsböcker som deltagarna fick. Rustade med tuschpennor började alla ivrigt angripa texterna för att testa metoden Blackout Poetry. Överstryk ningar eller inringade ord fick bilda nya meningar. Lekfullt, enkelt – ja, genialt tyckte alla. – Att ge eleverna en snutt av en dikt att bygga vidare på är en enkel metod. Bokryggspoesi och trekolumnsdikter är några andra. Man kan också be elev erna ta med en dikt hemifrån och låta dem arbeta med att översätta den, sa Ingalill Åkesson-Hedqvist och avrunda de sedan dagen tillsammans med Maria Ronnås: – Den här workshoppen var ett för sta försök att inspirera till att använda poesin än mer i skolbiblioteken. Gå gärna in på Mångspråksbloggen, där vi kontinuerligt kommer att lägga ut olika tips på länkar med mera inom området. – Vilken rolig eftermiddag, lärorik och inspirerande! Man vill bara ha mer, kon staterade skolbibliotekarie Maria Sten mark, Katarina Södra skola. n

VINN BIOBILJETTER

Läs tidningen och var med och tävla. Bland alla som svarar rätt drar vi tre vinnare som får två biocheckar vardera. Lycka till! 1. Vilken utmärkelse fick läraren Britta Rhodiner-Berndtson i höstas? 1. Ingvar Lindqvistpriset. X. Stockholms stads kvalitets utmärkelse. 2. Årets lärare i Stockholms stads grundskolor. 2. Vad kallar sig eleverna i programmeringsgänget på Mälarhöjdens skola? 1. Girl Power. X. App & Go. 2. Girls Code. 3. Vilket ämne är Teresa Cerratto Pargman universitetslektor i? 1. Pedagogik. X. Ekonomistyrning. 2. Data- och systemvetenskap. 4. Var föddes läraren Zahia Furustad? 1. I Upplands Väsby. X. I Bulgarien. 2. I Havanna. 5. Var genomfördes workshoppen på temat ”Gränslös poesi”? 1. På Kulturhuset Stadsteatern. X. På Hjulsta grundskola. 2. På Medioteket.

Skicka din tipsrad senast den 28 april till tomas.bannerhed@stockholm.se eller till LÄRA Stockholm, Utbildningsförvaltningen, Box 22049, 104 22 Stockholm. Ange var du arbetar och din hempostadress så att vi kan skicka biocheckarna om du vinner. Vinnare i nummer 1/2017 blev Cecilia Löfveberg, Hägerstensåsens skola, Nihat Saganda, Norra Ängby skolor, och Monica Ylling, Enskede skola. Rätt rad var 1, X, 1, X, 1.

AGNETA BERGHAMRE HEINS

LÄRA #2/2017

ATTRAKTIV ARBETSGIVARE

” Vi är innovativa och bryter ny mark” En tredjedel in i rekryteringssatsning en ”When you are lärare” följer över 5 000 personer sidan på Facebook och nära 500 på Instagram och Twitter. An talet poddlyssnare ökar liksom de som vill veta mer om hur man blir lärare. — Vi vågar vara innovativa och bryta ny mark. Och vi når unga som normalt sett inte går in på kommunala sajter, säger Stockholms stads utbildnings direktör Tony Mufic. Många kommenterar filmer och pod dar och pingar vänner. En del delar med sig av fina minnen av lärare som betytt mycket för dem. En tredjedel in i satsningen har det blivit flera hundra besök på sidorna ”Bli lärare” och ”Jobba i Stockholm”. – Statistiken visar att vi nått dem som vi har velat nå. De möts även av inlägg där vi lyfter fram våra lärare, olika ut vecklingsmöjligheter och karriärvägar, säger Tony Mufic. ”When you are lärare” på Facebook hade i mitten av mars 5 035 gillamarke ringar och 5 417 följare. Filmer och trail rar har visats över en halv miljon gånger.

Den flesta som gillar Facebooksidan är i åldrarna 25–34 år, och det är också den na åldersgrupp som nås av sponsrade inlägg. Kvinnor är i klar majoritet bland både gillare och följare. – Filmerna är gjorda med humor och ger skruvade bilder av lärarna som porträtteras och är inte tänkta att vara dokumentära. Det är ett medvetet grepp för att vi ska nå en yngre målgrupp, säger Tony Mufic. Samtidigt visar filmerna på många fina situationer inom läraryrket, menar han. De seriösa poddarna som följer på filmerna är ytterligare en dimension i satsningen. — Nyfikna som vi nått med filmerna får en bredare bild av läraryrket och skolan. Vi ger också lärarna utrymme att göra sina röster hörda och diskutera aktuella frågor med kolleger. Ju fler röster och bilder av läraryrket, desto starkare blir skolan. Tony Mufic menar att det krävs mod att arbeta på nya sätt för att möta det stora lärarbehovet. – Vi vänder oss nu till andra än enbart lärare och lärarstudenter för att locka

”Jag vill göra skillnad, för att alla barn har rätten att bli sedda. Varje dag räknas.” Per Friberg, lärare och poddvärd ”When you are lärare” synliggör läraryrket på olika sätt. Per Friberg är lärare på Bromstensskolan i Spånga och en av poddvärdarna.

LÄRA #2/2017

WHEN YOU ARE LÄRARE ■■På whenyouarelärare.se hittar du filmer, poddar och information om läraryrket. ■■Följ oss på Facebook, Instagram och Twitter och kommentera gärna inläggen. Sök på ”whenyouarelärare”. ■■Du kan också prenumerera på poddserien via Itunes. ■■Podden ”Lärarrollen — i går, i dag och i morgon” spelas in under Settmässan den 3—5 maj. Håll ögon och öron öppna!

fler till yrket och nyansera bilden av skolan. Vi är sändare i sociala medier på ett helt nytt sätt. Ett kvitto på att satsningen går bra är att vi har mötts av nyfikenhet och positiva reaktioner. Ifrågasättandet har varit begränsat. Vi ska fortsätta att vara duktiga på det vi gör, menar han, men också fortsätta påverka unga människors föreställning ar om läraryrket. — Många lärare och andra medarbetare

är på olika sätt involverade i den här satsningen. Poddvärdar och poddgäster, bloggare och statister i filmerna – alla är de bra ambassadörer för läraryrket och för våra skolor, säger Tony Mufic. I skrivande stund har det släppts sex poddavsnitt där lärare och ibland skol ledare diskuterar aktuella frågor inom läraryrket. – Poddarna är jätteintressanta. Jag lär mig mycket om vår verksamhet genom lärarnas engagemang och reflektioner, säger Tony Mufic. Webbplatsen whenyouarelärare.se har hittills över 17 000 unika besökare. Samtliga publicerade filmer och poddar finns där tillsammans med information om hur man blir lärare, vilka karriärvägar som finns i Stockholms stad och länkar till lärarjobb. Dessutom berättar några av våra lärare om varför de blev lärare. n MONIKA SIDÉN

ENKÄT

Hur kan man locka fler till läraryrket? Hans Carlsén, lärare, Midsommarkransens gymnasium — Minska arbetsbelast ningen och skapa ett lugnare arbetsklimat. Renodla läraruppdraget och öka resurserna för att avlasta lärarna. Löneutvecklingen över tid och karriärmöjligheter är andra viktiga faktorer. Läraryrket i sig är mycket lockande. Emma Hallgren, specialpedagog, Årstaskolan — Den mediala bilden av skolan behöver för ändras, så att den blir mer positiv. Det kommer sällan fram hur mycket energi läraryrket ger och att man kan vara med och påverka. Det är verkligen ett föränderligt yrke. Som lärare kan man göra skillnad. Nina Park, specialpedagog, Årstaskolan — Högre lön, bättre arbetsvillkor och ökade möjligheter till vidareutbildning. Det här är ett yrke där man ställs inför nya utmaningar och som ger mycket tillbaka. Vi måste bli bättre på att berätta om allt som är positivt med yrket! Peter Sand, lärare, Midsommarkransens gymnasium — Renodla utbildningen så att den riktas mot de olika skolformerna. Ställ höga krav för att komma in på lärarutbildningen, då ökar intresset. Generellt tycker jag att vi ställer för låga krav i skolan. Med hårdare krav följer en tydligare yrkesroll för lärare. Marianne Zetterlund, lärare, Skanskvarnsskolan — Lönen är viktig, men arbetsvillkoren är ännu viktigare, att man ges möjlighet att ge varje elev det stöd som behövs. Det är också bra om skolan har en mix av elever. Vi behöver förmedla att läraryrket bjuder på nya spännande utmaningar. TEXT OCH FOTO: AGNETA BERGHAMRE HEINS

VI VAR DÄR

Matematiklyftet har höjt r esultaten Stockholmselevernas matematik kunskaper har blivit bättre. Det fram går av en matematikdidaktisk analys gjord av forskningsinstitutet Ifous. Analysen bygger på ett matematik prov som de senaste sex åren skri vits av 30 000 elever som nyss börjat gymnasiet. Analysen har sammanfattats i en rap port som presenterades en eftermid dag i februari på ett seminarium kallat ”Lämna över och ta emot – elevers ma tematikkunnande vid start av gym nasiet”. Anette Jahnke, projektledare på Ifous och författare till rapporten, inledde seminariet med att nämna fler kunskapsmätningar som pekar på ett trendbrott: de internationella Timss och Pisa samt Kungliga Tekniska hög skolans årliga diagnostiska prov av nyblivna studenters matematikkun skaper. – Matematiklyftet är en bidragande faktor till att resultaten har blivit bättre, och utvärderingar visar att 75 procent av lärarna uppger att de fortsätter med kollegialt lärande i någon form, berät tade hon. Verner Gerholm, gymnasielärare från Nacka och medförfattare till rappor ten, redovisade några av de uppgifter som eleverna haft svårt för i provet, bland annat när det gäller att kombine ra begrepp från olika områden som till exempel geometri och algebra. Många elever har också svårt för problem som inte lätt går att lösa med någon metod de känner till. Seminariet avslutades med ett panel samtal. Ingela Fondin, rektor på Björk hagens skola, prisade Matematiklyftet och det kollegiala lärandet. – Numera får flickor och pojkar lika bra resultat på proven. Att det inte var så förr beror mycket på att flickorna ta git efter föräldrar som ofta säger: ”Jag förstår ingenting av matte”, sa hon och berättade att lärarna på hennes skola nu

mera engagerar föräldrar i matematik undervisningen redan på lågstadiet. – Se till att skapa tid för lärarna, det är det viktigaste om matematiken ska lyfta, underströk Ingela Fondin som tyckte att den största utmaningen nu är att få till den röda tråden i matematik, från för skoleklass till gymnasieskola. – I min F–9-skola har Matematiklyftet och det kollegiala lärandet inneburit att lärarna på lågstadiet vet vad högstadie lärarna gör och vice versa. Men hur ska man få till den kopplingen med gymna siet? Eleverna försvinner ju till många olika gymnasieskolor. – Intresset för matematikundervisning och kollegialt lärande har ökat betydligt. För några år sedan hade vi inte fått så här många intresserade, sa Attila Szabo från utbildningsförvaltningens forsk nings- och utvecklingsenhet. Han forskar också i matematikdidak

tik vid Stockholms universitet och är den som sammanställt det diagnos tiska p rovet för Stockholms stads räk ning. Han tittade ut över de cirka 70 seminariedeltagarna i van der Nootska palatset på S ödermalm och ville veta hur många som kom från grundskola respek tive gymnasieskola. En handuppräck ning visade att det var ungefär hälften från varje. – Så det kollegiala samtalet mellan grundskola och gymnasium kan börja här, konstaterade han. Efter seminariet berättade Christer Blomkvist, chef för uppföljningsenhe ten på utbildningsförvaltningen, att det diagnostiska provet också har spridits utanför Stockholm. Hösten 2017 kom mer det att se likadant ut och därmed genomföras för sjunde gången. – Till 2018 ska vi se över det och göra förändringar. Kanske blir det digitalt, men det blir i så fall en svårare övergång eftersom eleverna verkar föredra att använda papper och penna, sa Christer Blomkvist. n INGELA ÖSGÅRD

LÄRA #2/2017

Idrott på schemat varje dag Sjundeklassarna på Norrstrands skolan i Karlstad ska få mest idrottstimmar av alla skolbarn i hela Europa. Från och med höstterminen 2016 finns idrott på skolschemat varje dag. Idén har testats i en niondeklass på skolan. Det resulterade i höjda betyg, mindre skolk och bättre sammanhållning i klassen. De extra idrottstimmarna tas dels från skolans val, dels från alla andra ämnen. De teoretiska ämnena bedöms ändå kunna gynnas av att eleverna rör sig mer.

Nämnd & Nytt Redaktör: Annebritt Ullén, 08-508 33 835, annebritt.ullen@stockholm.se.

FOTO: ANN TURLOCK

Nämnd & Nytt

Ökad puls ger mattefokus

Estetiska ämnen kan bli kärn ämnen Gymnasieutredningen föreslår att de obligatoriska estetiska ämnena återinförs. Förslaget kan bli verklighet tidigast 2018. De estetiska ämnena togs bort som kärnämnen i gymnasiereformen 2011 och blev då frivilliga. Det har inneburit att de på vissa skolor försvunnit helt. Samtidigt råder brist på mångfald vad gäller socioekonomisk bakgrund bland eleverna på de konstnärliga högskolorna. Det visar en kart läggning som Kulturnytt i P1 gjort över 19 högskolor med konstnärliga utbildningar.

Programmera mera i skolan I fjol startade projektet Programmering Stockholm med målet att öka lärares och elevers kunskaper och intresse för programmering. Projektets tre huvudområden är utbildning, lärardriven forskning och samverkan. En programmeringskommission under ledning av skolborgarrådet Olle Burell (S) har tillsatts som stöd. I kommissionen ingår bland annat näringslivsrepresentanter, forskare och personer från skolorna. De ska i samverkan med andra aktörer bidra med kunskaper och idéer som utvecklar undervisningen och förbättrar alla elevers lärande och måluppfyllelse. Läs mer på pedagog.stockholm.se/ programmering.

LÄRA #2/2017

Alstren som eleverna producerat under våren till tävlingen En bok i världen ställs ut på Skansen och inspirerar till fortsatt kreativ aktivitet under evene manget Barn och Böcker i maj.

Årets tema är längtan Den årliga lässatsningen Barn och böcker ska sti mulera språkutveckling, läslust och kreativitet hos elever i årskurserna F—6. Tanken är också att locka elever att läsa författare med ett utom europeiskt perspektiv för att de ska upptäcka nya världar. Barn och böcker består av tre delar: tävlingen En bok i världen, work shoppar för lärare samt en final med utställning av tävlingsbidra gen på Skansen under program

dagarna som i år äger rum 22–24 maj. Där blir det som tidigare år tävlingar, tipspromenader, ut ställning och andra aktiviteter. Invigningen och prisutdelningen i tävlingen En bok i världen äger rum på Sollidenscenen måndagen den 22 maj klockan 11. I Bragehallen ställs alla vinnande bidrag i täv lingen ut. I tävlingsbidragen får eleverna utlopp för sin kreativi tet genom att i text och bild knyta ihop den bok eller de böcker de läst på årets tema som är längtan. Läs mer på Pedagog Stockholms blogg ”En bok i världen”.

Årskurs 8 på Bäckahagens skola deltar sedan läsåret 2015/16 i Pulsprojektet tillsammans med tio andra grundskolor i Stockholms stad. Direkt före en matematiklektion har eleverna pulsträning i gymnastiksalen där de ska komma upp i 70 procent av sin maxpuls. Det har gjort att arbetspulsen under lektionen har sänkts hos majoriteten av eleverna. Torben Lundén, lärare i matematik, upplever att eleverna blivit lugnare, har större uthållighet i arbetet och har lättare att fokusera under lektionen.

3 av 4 lärarstuderande i Finland kan tänka sig att jobba i Sverige i framtiden visar en enkät som Finlands svenska lärarstuderandes förening har gjort.

Gemensam värdegrund guidar i vardagen, ger engagemang, styrka och trygghet. Jobba med värdegrunden. Tony Mufic, @TMufic

Nämnd & Nytt

Book-IT även i grundskolan

Genväg till kultur med kvalitet Vill du använda dig av kulturupplevelser i din undervisning? Missa inte Kulans sök- och bokasida på pedagog.stockholm.se/kulan. Där finns ett stort utbud av olika kulturaktiviteter som du kan boka med Kulanpremien. Alla kulturaktiviteter som har Kulanpremiens kvalitetsstämpel innebär en rabatt på 50 kronor per biljett för alla barn i förskola och alla elever i grundskola och gymnasieskola i Stockholms stad. Välj och vraka bland teater, dans, cirkus, mim, musik, berättande och konst. Kulanpremien gäller också om du vill att kulturaktören ska komma till din skola. Så långt premierna räcker får du boka hur många kulturaktiviteter du vill till dina elever.

3–5/5

Uppgradera din undervisning på Sett För sjätte året i rad är Stock holms stad med på Settdagar na på Kistamässan den 3–5 maj. Sett står för Scandina vian Educational Technology Transformation och är Skan dinaviens största mässa och konferens inom det moderna och innovativa lärandet. Sett ska ge inspiration, kun skap och väcka nyfikenhet om nya sätt att arbeta för att nå bättre resultat i skolan. Kom och ta del av allt spännande som händer på skolorna med digitalt stöd i undervisning en. Delta i workshoppar och lyssna på föreläsningar där

bland andra stadens egna lärare Eva Hygge och Urban Segrén berättar om hur de ar betar med programmering i klassrummet. Karin Källander och Camilla Liljedahl föreläser om digitalt berättande ur ett specialpe dagogiskt perspektiv. Besök också Stockholms stads mon ter där lärare berättar om hur de arbetar med Roboteklådor, programmering för nyanlän da, historiabruk med Stock holmskällan och mycket, mycket mer. Se program och boka biljetter på settdagarna. se.

Inte tillräckligt digital utbildning En undersökning bland Sveriges lärarstudenter visar att en av tre upp lever att digitaliseringen på den utbildning de går är låg. Ungefär lika många, tre av tio, upplever att den är hög. Män och de som gått utbildningen under lång tid är mest tveksamma till digitaliseringsnivån. Nästan hälften upplever att förberedelserna för att kunna erbjuda en digitaliserad utbildning är dåliga. Sex av tio efterlyser en ökad digitalisering på skolan, medan en av tio motsätter sig en sådan utveckling.

Undervisa om kontroversiella frågor En omvärld med extremism, populism och polarisering ställer krav på skolans roll i demokratin. Europarådet har tagit fram ett stödmaterial för lärares undervisning om kontroversiella frågor. Samtalet spelar en viktig roll och klassrummet ska kunna vara en trygg plats där eleverna kan diskutera fritt och utan oro. Materialet ger lärare strategier för undervisningen som skapar en öppen och respektfull dialog. Ladda ner materialet på www.skolverket.se.

Föräldrarna kunde ha inställningen att det kommer bli bra och mitt barn kommer att överleva trots att det inte får stimulans varenda sekund. Läraren Karin Nygårds i DN efter att hon väckt en del uppmärksamhet bland föräldrar med en krönika där hon uppmanade innerstadsföräldrar att sluta oroa sig.

pedagogblogg. stockholm. se Lärare i Stockholm bloggar om skolliv, lärarvardag och pedagogik.

”Billy Elliot” med balettelever Jacob Hermansson och Carl Sjögren i årskurs 8 på Kungliga Svenska balettskolan alternerar i rollen som Billy på Kulturhuset Stadsteatern. Efter succén i ”Billy Elliot” på Malmö Opera har de i vår intagit huvudstaden med samma musikal. Den handlar om elvaårige Billy som byter boxhandskar mot balett och hans kamp för sin dröm om att dansa. Medverkar i föreställningen gör även Kungliga Svenska balettskolans elever Naomi Bethke, Samira Bethke och Alexander Larsson samt Levi Blad, Niklas Blomqvist och Patrik Riber, tidigare elever på skolan.

23/5 Goda exempel-mässa på Stockholm Waterfront för alla medarbetare som vill lära nytt, inspireras eller bolla idéer med kolleger.

Under våren får samtliga grundoch gymnasieskolor i staden ett gemensamt bibliotekssystem. Gymnasiernas befintliga system Book-IT uppgraderades under sportlovet och under våren byts grundskolornas Winbib ut mot Book-IT. I det nya publika syste met kan elever, lärare och övrig skolpersonal söka medier i skol biblioteket, se sina lån och låna om. Bibliotekssystemet ska under året kopplas till stadens barn- och elevregister vilket förenklar skol bibliotekspersonalens adminis tration av låntagarregistret. Det blir även möjligt att importera katalogposter och omslagsbilder från externa aktörer.

Digitalisering och ny teknik på Cirkus Under heldagsevenemanget Sime Next på Cirkus den 23 maj får stadens elever en inblick i vad det innebär att vara entrepre nör i digitaliseringens tidevarv. Några av entreprenörsvärldens tungviktare bjuder på inspira tion till hur man tänker som en treprenör. Eleverna får också se prov på ny teknik, och elever som redan har egna affärsidéer får möjlighet att testa dem. Kan ske är det någon av stadens lever som skapar nästa Skype, Angry Birds eller Facebook?

Ökad kreativitet i slöjden med video Slöjdlärarna Mikaela Assmunds son och Emelia Pierrou på Myr sjöskolan i Nacka har produce rat filmer med instruktioner för olika moment i slöjdämnet. Det gav lugnare klasser och mer tid för kreativa processer. Tidigare gick mycket av elevernas un dervisningstid åt till att vänta på hjälp från läraren. Med hjälp av filmerna kan eleverna många gånger lösa sina problem själva. För lärarna har filmerna gett mer tid för djupare diskussioner med eleverna om deras arbete, processer och kreativitet. LÄRA #2/2017

Nämnd & Nytt

Elevers digitala kompetens ska stärkas Regeringen tydliggör skolans uppdrag att stärka elevernas digitala kompetens i bland annat läroplaner, kursplaner och ämnesplaner för grundskolan och gymnasieskolan. Ändringarna som beslutades i mars rör bland annat rektorers och lärares uppdrag, skolbibliotekets roll och undervisningen i enskilda ämnen. Ändringarna ska tillämpas senast från och med 1 juli 2018.

Ny bok: Jobba smart

Anders Eldö, Stockholm hotell- och restaurangskola.

Prisad för klimatsmart tänk Anders Eldö, lärare på Stockholms hotell- och restaurangskola, fick i mars Pingvinpriset. Priset delas ut av Stockholms stad till den verksam het i staden som utses till månadens klimatsmarta exempel. – Vi är del av en bransch som tydligt pekar åt ett håll – ökad hållbar het. Då måste det ingå i utbildningen att skapa medvetenhet kring jor dens resurser, säger Anders Eldö. Han får priset för sin ambition och förmåga att skapa engagemang för klimatfrågor och hållbarhetsarbete.

Vad jobbar du med? FOTO: ANNEBRITT ULLÉN

Arbetsförmedlingens senaste prognos för arbetsmarknadens utveckling visar att det råder störst brist på förskollärare, sjuksköterskor, speciallärare och specialpedagoger, grund skollärare och lärare i yrkes ämnen, civilingenjörer och ingenjörer inom bygg och anläggning och elektronik samt på socialsekreterare. Det råder även brist på kockar, kallskänkor, VVS-montörer och byggnadsoch ventilationsplåtslagare.

FOTO: MONA WILHELMSSON

Brist på lärare och sjuksköterskor

Otillräcklig elevhälsa Skolinspektionen konstaterar i sin årsrapport att de största bristerna i skolornas likvärdighet finns inom elevhälsan. Nästan 30 procent av de huvudmän runt om i landet som granskades 2016 har en elevhälsa som inte uppfyller lagens krav — den används inte förebyggande och hälsofrämjande för att stödja elevernas utveckling mot målen. Det kan till exempel handla om för lite psykologtid eller att specialpedagog och kurator saknas i den dagliga verksamheten. Orsaken är ofta att rektors styrning fallerar.

 Mejla dina tips till info.utbildning@ stockholm.se 34

LÄRA #2/2017

… Rebecca von Sydow, lokalstrateg på utbildningsförvaltningen. Vad gör du på jobbet?

– Jag planerar skolbygg nation, både utbyggnad av skolor och nya skolor. Här utgår jag ifrån behovet av utbildningsplatser utifrån elevantalsprognos och befolk ningsutveckling. Planeringen presenteras i utbildningsför valtningens lokalförsörjnings

Går det att jobba smartare och hinna mer som lärare? I boken ”Jobba smart” berättar Helena Kvarnsell hur hon gör för att få tid och ork till både arbete och fritid. Helena Kvarnsell är lärare i matematik/NO/teknik på högstadiet i Björknässkolan i Nacka. För några år sedan, under ett medarbetarsamtal med sin rektor, fick hon frågan hur hon såg på sin balans mellan arbete och fritid. Hon svarade att hon ibland känner sig som ”den enda läraren i Sverige som får tiden att räcka till” och att hon ytterst sällan känner sig stressad. Samtalet utmynnade i boken ”Jobba smart” med praktiska råd om hur man kan underlätta arbetet som lärare och med exempel från Helena Kvarnsells egen vardag som lärare.

plan (LFP) som går att hitta via intranätet. Vad är det bästa med jobbet?

– Mitt jobb är mycket varie rande. Jag har mycket dialog med övriga förvaltningar och bolag såsom Sisab, stadsbygg nadskontoret, exploaterings kontoret, idrottsförvaltning en och kulturförvaltningen. Samtidigt är det viktigt att jobba tillsammans med verk samhetschefer och skolor. Jobbet innebär även en stor del behovsanalys för att se till att det ska finnas tillräckligt med elevplatser i staden. Vilka är utmaningarna?

– Att få tillräckligt med mark för nya skolor i samband med att staden växer och sam tidigt hinna bygga eller inför skaffa skollokaler i tid. Vad gör du helst på fritiden?

– Reser gärna och ofta, letar adrenalinkickar och gillar att lyfta tungt på gymmet. n ANNEBRITT ULLÉN

Propaganda och bilders makt — en lärarhandledning Falska nyheter, vinklade bud skap och propaganda blir allt vanligare. Bild och film används ofta för att bygga upp trovärdig het. Statens medieråd har tagit fram ett skolmaterial för att stär ka barns och ungas ”visuella läs kunnighet”, värna demokratin och förebygga våldsbejakande extremism. Materialet riktar sig till mellan stadiet, högstadiet och gymnasiet och har ett ämnesövergripande upplägg som uppfyller kursplans mål i ämnena samhällskunskap, bild, svenska och historia. Ma terialet kan även användas för lektioner avsedda för mentors tid då innehållet kan kopplas till skolans värdegrunds- och demokratiuppdrag.

Nämnd & Nytt

Plats och rykte avgör skolval Skolans plats och rykte har stor betydelse för hur ungdomar och föräldrar använder skolvalet. En avhandling i barn- och ungdoms vetenskap visar att reformen riskerar att leda till både elevsortering och skilda framtidsmöjligheter. Avhandlingen lades fram i januari vid Stockholms universitet av läraren och lärarutbildaren Anna Ambrose. Det är hur föräldrar och ung domar tänker om de elever som går på skolan, i kombination med platsen, som är viktigast när de

väljer skola — vilket främst delas mun-till-mun då föräldrar träffas. Skolor i socioekonomiskt starka områden tillskrivs en rad positiva egenskaper, medan skolor i socioekonomiskt svaga områden väljs bort redan innan föräldrar hunnit ta ställning till om det är en bra eller dålig skola i övrigt. Pedagogisk profilering och betygsresultat har långt mindre betydelse än skolans geografiska läge, rykte och elevsammansättning, konstaterar Anna Ambrose.

Att vara lärare är att vara viktig i en annan människas liv. Tony Mufic, @TMufic

Träffa klimatforskare i maj Bolincentret för klimatforskning vid Stockholms universitet arrangerar 15–18 maj en klimatfestival då elever kan träffa klimatforskare under lekfulla former, lära sig mer om klimatförändringarna och vad vi kan gör åt dem. Bolincentret vill visa att klimatfrågan är allvarlig men långt ifrån nattsvart – de goda nyheterna blir fler och fler. Tillsammans med Vetenskapens hus bjuds grundskole- och gymnasieelever på aktiviteter, föreläsningar och medborgarvetenskap. Läs mer på www.bolin.su.se.

Fortsatt introduktion efter flytt Det har varit oklart om asylsökande elever som påbörjat introduktionsprogram innan de fyllt 18 år har rätt att fortsätta sin utbildning när de flyttat till en annan kommun efter att de fyllt 18 år. Men Skolverket har gjort bedömningen att de, även om de fyllt 18 år eller skrivits upp i ålder av Migrationsverket, har rätt att fortsätta på introduktionsprogram efter att de flyttat till en annan kommun. Situationen för de asylsökande medför ofta flytt till boenden i nya kommuner och risk för att de får sin utbildning avbruten. Skolverkets bedömning ska ses som ett stöd för kommuner när de beslutar om huruvida elever ska erbjudas utbildning efter en flytt. Ytterst kan rätten till utbildning prövas av domstol.

#3 LÄRA  I nästa

nS taden har fått en ny skolbiblioteksplan. Vi besöker Engelbrektsskolan.

nL ång intervju med sociologen Ylva Almquist om elevhierarkier. nK ungsholmens västra gymnasium i lyckat samarbete med KI. nÖ stbergaskolan bygger goda relationer med lokalsamhället.

… och naturligtvis mycket mer. Ute hos dig 31 maj.

jernbergmaria@gmail.com

MARIA JERNBERG: SKOLANS VÄRLD

LÄRA #2/2017

Den 23/5 lär vi av varandra Goda exempel-mässan 2017

23 maj | 09.00–16.30 | Stockholm Waterfront Congress Centre

Goda exempel-mässan riktar sig till alla medarbetare som vill lära nytt och inspireras i sitt arbete. Kom och lyssna på ett seminarium, snacka med kollegor om en utmaning eller hitta goda idéer i de olika montrarna. Välkommen! stockholm.se/godaexempelmassan