Valla Folkhögskola Global Fördjupningskurs 2010

Page 1

Barn med psykiatriska funktionshinder & Kvinnors rättigheter i Tanzania Global Fördjupninsgkurs, Valla Folkhögskola 100823 - 101222


KONTAKTUPPGIFTER Petros Tenezakis Björnvägen 506 A 90643 Umeå Närmaste Anhörig: Anneli Johansson (sambo) 0702686577 Stefan Larsson Stenvinkelsgatan 5 30236 Halmstad Närmaste Anhörig: Louise Johanesson (sambo) 0735104446 Annelie Hellström (handledare) Valla Folkhögskola Studievägen 22 58330 Linköping 01335596


PRESENTATION TILL FÖRDJUPNINGSPROJEKT Vi är två killar, Petros Tenezakis 27 år gammal som gick U-linjen år 2003-2004 samt fördjupningskursen, dåvarande U2 år 2005 på Valla Folkhögskola och Stefan 30 år gammal som gick U-linjen 2004-2005 på Valla folkhögskola. Under våra tidigare studier har vi besökt Tanzania, Kenya och Uganda. Vi har haft fokus på gatubarns och kvinnors situation i dessa länder. Detta projekt har varit under utarbetning i ca 2 års tid. Vi hade tänkt att genomföra det tidigare men på grund av olika orsaker har det blivit uppskjutet tills nu. Vi har båda två haft en längtan att komma tillbaka till Tanzania för att göra en fördjupning kring kvinnor och barns rättigheter i samhället. Målet är att detta ska ge oss en djupare förståelse för hur arbetet för dessa människors rättigheter bedrivs i staden Morogoro, Tanzania. Med detta projekt ska vi väcka ett intresse hos de människor som tar del av vår slutrapport och våra samlade erfarenheter. Vi kommer att fokusera på två olika studieområden.

SAMARBETETS STRUKTUR Vi kommer att samarbete gällande respektive projekts olika delar. Kvinnors rättigheter och barns rättigheter är så sammanlänkande att båda projekten är av stort intresse. Vi kommer därför att i största möjliga mån närvara på varandras besök där en av oss kommer att föra anteckningar av den andres besök. Fotografisk dokumentation samt skriftlig dokumentation kommer då ske på ett smidigt sätt.

PSYKISKT HANDIKAPPADE BARNS SITUATION I TANZANIA HUVUDFRÅGESTÄLLNINGAR Var finns dessa barn? Hur tas dessa barn omhand? Hur ser vården för dessa barn ut? Hur fungerar det sociala nätverket kring dessa barn? Hur blir barnen bemötta av skola, vänner och myndigheter? Upplever barnen att människor omkring dem tar avstånd från dem, till exempel grannar och den generella befolkningen? Genom att bearbeta olika nivåer i samhället hoppas Stefan Larsson få en god bild av hur synen på psykiatriska funktionshinder ser ut i det Tanzaniska samhället. Genom stöd via Bigwas gedigna kontaktnät kommer Stefan finna adekvata kontakter för att insamla nödvändig information och arrengemang av olika besök.


KVINNORS RÄTTIGHETER I TANZANIA – DE 10 SENASTE ÅRENS UTVECKLING HUVUDFRÅGESTÄLLNINGAR Tanzanias regering har erkänt stärkandet av kvinnors rättigheter och eliminering av genusdiskriminering och infört reformer för att förbättra kvinnors situation. Hur har denna utveckling sett ut i Morogoro i ett tioårsperspektiv ? I slutet av 70-talet introducerades synsättet WID ( Kvinnor i utveckling). Inom detta synsätt fokuserar man endast på frånvaro av resurser som en förklaring på den då rådande situationen för kvinnor utan att diskutera genusrollerna, kvinnoroller och mansroller som en primär, första orsak till kvinnans situation. Senare introducerades synsättet GAD (Genus och utveckling) där man fokuserar på fattiga kvinnor och fattiga män som offer för sociala strukturer som påverkar dom negativt. Hur är synen på utveckling för kvinnor inom Morogoro stad och landsbygd från organisationernas synvinkel ? Hur är synen på utveckling för kvinnor inom Morogoro stad och landsbygd från kvinnornas synvinkel ? Kan man se om Morogoros organisationer har delade synsätt kring att bygga ett bättre Tanzania för Tanzanias kvinnor ? Hur ser kvinnor och män på gemensamt ansvar för att ta tillvara på kvinnors rättigheter ? Har denna syn enligt dem själva, främst ungdomar förändrats under den senaste tioårsperioden? Hur ser det ut i Morogoro kring kvinnors medverkande i beslutsfattande processer? Har dessa kvinnor ökat under den senaste tioårsperioden? Hur ser man på struktur och makt inom organisationerna i Morogoro? Hur gör man skillnad på individuella och kollektiva intressen? Upplever man i Morogoro att Västvärldens språkbruk kring kvinnors rättigheter är ett hinder för de afrikanska organisationerna och kvinnorna att berätta sin egen historia? Hur samarbetar kvinnor och män i Morogoro för att tillsammans uppnå förändring av kvinnans situation? Arbetar skolorna aktivit tillsammans med ungdomarna för att öka jämställdheten?


INTERVJUURVAL I FÖLJANDE ORDNING NATIONELL NIVÅ

Tanzania Gender Networking Programme Tanzania Media Womens Association Mzumbe University – Center for gender development REGIONAL NIVÅ Warden Women information window Kvinnor i staden – civilsamhället Kvinnor på landsbygden – civilsamhället Representant för kyrkan Morogoro Paralegals Rättsväsendet i Morogoro Unga kvinnor i Morogoro RESERVATIONER Ordningen kan komma att förändras på plats med tillkommande eller förändrade urval

SYFTE OCH MÅL MED FÖRDJUPNINGSPROJEKT Vårt syfte med projektet är att belysa och ta reda på vilka insatser det finns för att hjälpa utsatta vuxna och barn i Morogoro, Tanzania, genom att med Bigwa Folkhögskola som bas besöka ett större antal människor, varav unga är av största vikt och på så sätt genom tydliga och för ändamålet enkla frågeställningar ge oss svar på våra frågor. Målet med projektet är att det ska ge oss ett tillfälle att knyta ihop påsen med våra tidigare erfarenheter och att vi får med oss en djupare förståelse för de ämnen vi valt att studera lite närmre. Vi ska efter avslutat projekt förmedla våra kunskaper och erfarenheter till intresserade här hemma och ingjuta ett intresse för framtida engagemang.

BAKGRUND TILL FÖRDJUPNINGSPROJEKT Som sjuksköterska inom barnpsykiatrin och som undersköterska med nuvarande anställning som vårdare inom barn och unga med autismspektrumstörningar känner vi att det ligger i vårt intresse att fördjupa oss i hur arbetet med psykiskt sjuka barn bedrivs i Tanzania och om det finns möjlighet till en kunskapsutväxling mellan den tanzanska och den svenska vården. Efter tidigare besök i Tanzania med bland annat fokus på kvinnors rättigheter vill vi med detta projekt även fördjupa oss ytterligare i denna viktiga fråga och detta genom en tillbakablick på de tio senaste årens utveckling gällande barns och kvinnors rättigheter i Tanzania med fokus på vårt avgränsade område Morogoro. Vi fastnade för Tanzania på grund av det vänliga och tillmötesgående klimatet vi upplevt på våra tidigare besök i landet och har som mål att fördjupa oss ytterligare i ovanstående


ämnen samt bygga vidare på det kontaktnät vi redan har. Fördelarna med att återvända till Tanzania och Morogoro är att vi där har en naturlig utgångspunkt på Bigwa Fölkhögskola. Valla Folkhösgkolas systerskola som vi tidigare besökt och har goda kontakter med. Att ha Bigwa som fast punkt innebär en enorm trygghet och en stor tillgänglighet och tillgång till besök kopplade till vårt projekt samt Bigwas stöd i dett arbete. Tidpunkten för vårat projekt är en naturlig del av en längre tids vilja att fördjupa våra kunskaper inom området barn och ungdomar samt kvinnors rätigheter i Tanzania. Ett land vi tidigare besök och som gett oss en lång rad betydelsefulla kunskaper och erfarenhet som vi under vårat kommande projekt ska fördjupa oss i. Vi har också nått en punkt i livet som kombinerat med ålder, nuvunna yrken och mognad som ger oss ytterliggare redskap att på ett tillfredssällande sätt söka upp och bearbeta den kunskap som vi kommer att få ta del av under projektets gång samt förmedla informaionen vidare efter avslutad projekttid via både skriftliga, visuella, samt muntliga rapporter.

FÖRDJUPNINGSPROJEKTETS GENOMFÖRANDE Vi har gemensamt sökt studielån för vår månad på plats i Tanzania. Flygresan bekostas av oss själva. Praktiska uppgifter som att lösa flygbiljetter, kontroll av vaccinationer samt kontroll av gällande försäkringar kommer vi samordna för bästa möjliga trygghet. Cecilia, Theresia och Emma på Bigwa Folkhögskola har i kontakt med handledare Annelie Hellström godkänt vår närvaro på Bigwa Folkhögskola i Morogoro. Finansiella aspekter som ersättning för stöd under projektets gång kommer att diskuteras och beslut kommer att fattas om adekvat ersättning till våra samarbetspartners. PETROS TENEZAKIS HAR VALT ATT ANVÄNDA NEDANSTÅENDE KÄLLOR RAPPORTER

Tanzania Poverty Reduction Strategy Programme Morogoro Region Socio Economic Profile Svenska Ambassadens MR-Rapport FN:S Milleniemål Sida Country Tanzania report 2007 LITTERATUR

Janet Henshall Momsen –Women and Development in Third World Björn Hägers – Intervjuteknik – Utbildningsmaterial om intervjuteknik


STEFAN LARSSON HAR VALT ATT ANVÄNDA NEDANSTÅENDE KÄLLOR RAPPORTER Tanzania Poverty Reduction Strategy Programme Morogoro Region Socio Economic Profile Svenska Ambassadens MR-Rapport FN:S Milleniemål NÄTVERKSBYGGANDE

Upprätta en kontakt kring efterarbete och möjligt samarbeta med Svensk Tanzaniska Föreningens representanter i Umeå, Gunilla och Ronny Lundberg samt med Umeå Folkets hus, samt med potentiella samarbetspartners i Halmstad och Linköping. Under vår tid i Tanzania kommer vi även vårda våra äldre kontakter och knyta nya ovärderliga vänskapsband inför framtida samarbeten. METOD

Petros Tenezakis och Stefan Larsson kommer att använda sig av det internationella nätverket Framtidsjordens Metodhandbok som samlar verktyg och perspektiv i verksamheter. Denna har anpassats av bland annat Svalorna och UBV för att passa respektive verksamhet. Metodhandboken passar ypperligt för att underlätta en analys av både vårt eget projekt samt de projekt vi kommer att besöka under vår tid i Tanzania. Vi har fått tillstånd av representant för Framtidsjorden att använda oss av denna metod för vårt eget projekt. Under vår vistelse på Valla Folkhögskola har vi diskuterat studier, litteratur och andra kunskapsgivande sätt att förbereda sig inför vår resa. Handledning på Valla får vi via First Class där vi båda framöver kommer att vara aktiva under ledning av Annelie Hellström. Dokumentation kommer ske fortlöpande på plats i Morogoro i form av text och foto och sammansättas under efterarbetet i Sverige. Projektrapport kommer att sammanställas som en del av vårt efterarbete i Sverige. Lämpliga platser att informera allmänheten kommer aktivt att eftersökas.


RESTIDER UTRESA 1 NOVEMBER 2010 STOCKHOLM ARLANDA 20:00 ROM FIUMICINO 23:00 ROM FIUMICINO 00:05 ADDIS ABEBA BOLE 07:50 ADDIS ABEBA BOLE 10:15 DAR ES SALAAM INT 12:55

HEMRESA 1 DECEMBER 2010 DAR ES SALAAM INT 17:00 ADDIS ABEBA BOLE 20:00 ADDIS ABEBA BOLE 00:40 ROM FIUMICINO 05:50 ROM FIUMICIN0 06:50 STOCKHOLM ARLANDA 10:00


PROJEKTETS BUDGET FLYGRESA 6981 KR DISPONIBELT 10000 KR VISUM 400 KR KOST OCH LOGI BIGWA 1680 KR DAR 400 KR STÖDERSÄTTNING 500 KR ÄTA UTE 500 KR TRANSPORT BUSSRESOR 200 KR KOMMUNALT 200 KR BUFFERT OFÖRUTSETT 1000 KR

TOTALT 4880 KR DISPONIBELT 5120 KR




Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.