Detta är en bok - exempelsidor ur boken by Nora KitinmÃ¤ki

VAD ÄR EN BOK? FÖR SMARTA BARN SOM VILL VETA MER OM BÖCKER

JAN KÅHRE OCH NORA KITINMÄKI VAR KOMMER PAPPRET FRÅN?

PAPPER PAPPER är gjort av fibrer som kallas cellulosa och kommer från trä. Fibrer är som tunna små trådstumpar. När de får trassla in sig tillsammans så fastnar de i varandra. Därför håller papper ihop. Papper kan bli ganska starkt, men man kan ju alltid riva det. När man river papper så ser man hur fibrerna sticker ut i rivkanten. Bäst ser man med ett förstoringsglas, och ännu bättre med en lupp. Det är ett lustigt ord för ett litet förstoringsglas som förstorar mycket. Försök riva olika sorters papper. Det är skillnad på hur starkt fibrerna kan hålla ihop pappret. Man ser att fibrerna är ganska korta i tidningspapper. Mjuka pappershandukar har längre fibrer.

2 • VAD ÄR EN BOK? • PAPPRET

TRÄ Varför är TRÄ så hårt? Trä består ju faktiskt till hälften av mjuka cellulosaﬁbrer. Det beror på att den andra hälften är LIGNIN. Det är ett hårt lim som fäster ihop ﬁbrerna. Att det blir hårt kan man ju känna på en träkloss.

HUR FÅR MAN DÅ LOSS FIBRERNA UR TRÄET? Tänk först på några sockerbitar. De är också hårda. Man kan ju bygga med dem. Sätt sockerbitarna i en kopp med hett vatten (eller kaﬀe) och rör om. Då smälter de hårda bitarna. Egentligen skulle man säga att sockret löser upp sig i det heta vattnet. Istället för sockerbitar och hett vatten har vi sockervatten.

På samma sätt går det om man kokar träklossarna. Visserligen mycket länge och mycket hett. Då löser sig ligninet och vi får ligninvatten. Och i ligninvattnet flyter fibrerna omkring. De tar inte skada av kokningen. Sen är det bara att sila bort ligninvattnet. Då blir de rena cellulosafibrerna kvar i silen!

VAD ÄR EN BOK? • PAPPRET • 3

C I en cellulosafabrik kokar man träflis i ett mycket högt torn som kallas kokare.

Kokaren matas uppifrån med ﬂis som förs upp av ett transportband från en stor flishög nere på marken. Flisen som ligger på bandet har ritats större än i verkligheten så du skall kunna se den.

Man fyller också kokaren med vatten ovanifrån. Där finns också endel kemikalier.

Alltihop värms upp med mycket het ånga som ligger runt kokarens övre del.

Flisen måste vara som tunna träspånor. Då drar den genast i sig vatten och blir så tung att den sjunker nedåt i kokaren. Småningom inverkar kokningen så att ligninet löses upp i vattnet. Därför går flisen i allt mindre och mindre bitar.

Nederst i kokaren är ligninet helt upplöst till ligninvatten som på fabriken kallas för svartlut. Nu är fibrerna inte hoplimmade av ligninet längre. Cellulosafibrerna simmar fritt i svartluten och kommer ut genom röret i botten på kokaren. Fibrerna har ritats större än i verkligheten så du skall kunna se dem.

6 I röret nederst på kokaren kommer fibrerna ut. De simmar där i svartluten som är en blandning av lignin och vatten.

��

Vad ÄR är EN en BOK? bok? •• PAPPRET Cellulosafabriken 44 •• VAD

H       Hemma skulle man hälla alltihop i en sil. Då skulle fibrerna bli kvar och svartluten rinna bort. Sedan skulle man spola fibrerna med rent vatten.

��

C

I fabriken är silen en trumma som drivs runt runt av en elmotor. Trumman är ett stort plåtrör med mycket hål i. Då rinner svartluten in i trumman, medan fibrerna blir utanför. Sedan spolas fibrerna bort med rent vatten.

Såhär får vi svartluten i ett rör och fibrerna i ett annat.

��

5 6

8 Vad är en bok? VAD •ÄRCellulosafabriken EN BOK? • PAPPRET • 5

SODAPANNAN När du tänder en tändsticka av trä så är det både cellulosa och lignin som brinner. Så lignin brinner bra. Det ﬁnns så mycket lignin i svartluten att den går att elda upp.

1 Man bränner upp svartluten i något som kallas sodapannan. 2 Den heta röken från elden får vatten att bubbla och koka. Då blir vattnet till het ånga.

SODAPANNAN

3 Den heta ångan får blåsa

på en snurra som kallas turbin. Snurran driver en generator som gör el. Denna el håller fabrikens många motorer igång, fast vi har ritat bara en motor.

4 Ångan blir litet mindre het efter turbinen, för endel av ångans värme går till att göra el. Sedan skickas ångan tillbaka till kokaren för att värma träﬂisen. Så ligninet ger både värme och el.

6 • VAD ÄR EN BOK? • PAPPRET

MEN HÄR FATTAS JU BLÅSTANK OCH INDUNSTARE OCH MATARVAT... SNÄLLA INGENJÖRN, VAD MAN BEHÖVER VETA ÄR MED.

Så här gjorde man PAPPER förr i tiden: Man hade en FORM som är en låda med botten av nät. Nätet kallas VIRA. Formen doppades ner i en stor balja full med FIBRER och VATTEN. När man tog upp formen rann VATTNET bort. Ett ganska vått papper blev kvar på viran. VATTNET kramades ur pappret i en PRESS där man lade pappren mellan FILTAR i ﬂere varv. Sedan ﬁck pappren hänga på TORK.

PAPPERSMASKINEN

Nuförtiden är viran ett brett band i en PAPPERSMASKIN. Viran går runt runt hela tiden. Men viran fungerar som förr att VATTNET får rinna bort.

VAD ÄR EN BOK? • PAPPRET • 7

PAPPERSMASKINEN gör samma sak: Forma, Pressa, Torka.

1. FORM. Blandningen av ﬁber

och vatten sprutas in mellan två viror. Hur pappret går är ritat med rött. Virorna är blå. Virorna drivs runt av rullar som kallas valsar. Pappret ligger mellan virorna.

2. PRESS. Vatten

pressas ur pappret mellan valsar och ﬁltar. Filtarna är gröna på bilden. Kan du följa hur ﬁltarna går runt i maskinen?

PAPPERSMASKINEN

För 200 år sedan tog det en halvtimme att göra pappret för denna bok. 8 • VAD ÄR EN BOK? • PAPPRET

3. TORK. Överst är valsar med ånga inuti. De är heta och vattnet avdunstar från pappret. De undre valsarna har en massa hål och suger vattnet ur pappret. Det är som en dammsugare.

DU KAN GÖRA SAMMA SAK HEMMA I KÖKET!

VALSAR SOM GÖR PAPPRET SLÄTT SOM MED STRYKJÄRN

PAPPRET KOMMER FRÅN MASKINEN SOM STORA RULLAR

På en halvtimme gör maskinen papper till så många böcker att de fyller en lång bokhylla. Det tar en halvtimme för dig att springa till andra ändan av hyllan. VAD ÄR EN BOK? • PAPPRET • 9

KOPPAR KOMMER FRÅN EN KOPPARGRUVA. MEN DET FINNS SÅ LITET KOPPAR I EN BOK ATT VI KAN GLÖMMA DET. VILL DU VETA MERA OM KOPPARGRUVOR SÅ SE EFTER PÅ NÄTET.

GÖRA TRYCKFÄRG Tryckfärgsfabriken köper in färgerna magenta, cyan, gult och svart som färgpulver eller pigment. Pigmenten tillverkas i länder som inte har råd att vara så noga med fabrikernas avloppsvatten. Pulvret blandas ut med ett ﬂytande bindemedel för att bli tryckfärg. Gutenberg använde ju linolja som bindemedel. Vill man få glansiga bilder blandar man in mera bindemedel, vill man ha en matt yta blandar man in mindre.

Också pulvrets kornstorlek påverkar färgen. Mindre korn ger en klarare färg. Först mals färgen i en pärlkvarn. Pärlkvarnen är en roterande trumma med en massa stålkulor som tumlar omkring. Kulorna har samma storlek som ärter eller pärlor. De slår sönder klumparna i färgen. Sedan körs färgen i ett valsverk med tre valsar. Färgen matas in mellan vals A och B. Sedan smetar färgen runt på alla valsar. På så sätt kläms färgen mellan valsarna många gånger. Valsarna har olika hastigheter som pilarna visar. Därför blir färgen också gnuggad mellan valsarna. På så sätt blir kornen mindre och jämt utspridda. Den färdiga färgen skrapas av från vals C.

28 • VAD ÄR EN BOK? • BOKTRYCKNING

OFFSET

Böcker trycks med offset. I offset används en slät plåt som stämpel. Det är inte som potatistryck där man har inskurna fördjupningar i tryckytan. Istället är plåten gjord så att tryckfärgen fastnar på endel ställen på den släta ytan men inte på andra. Den text och de bilder man man vill trycka finns lagrat i datorn. Sedan används en laserskrivare att överföra text och bild på plåten. En offsetplåt är en aluminiumplåt som på ytan har två tunna lager. Det är en mycket stark laser. Den bränner bort delar av det översta lagret. Det undre lagret kommer då fram. Det övre lagret är sådant att tryckfärg fastnar. Det undre lagret igen stöter bort färg. På bilderna ovanför ser vi den obehandlade plåten och sedan samma plåt efter laserbehandling. På den behandlade plåten finns endast runda prickar kvar av det övre lagret. Skulle man nu stryka på tryckfärg så skulle den fastna bara på prickarna. Ett avtryck på papper skulle visa en prickig glad gubbe. På sidan finns här en bild på en del av en riktig offsetplåt. Den har använts att trycka en turistbrochyr. Ser man med förstoringsglas på plåten ser man att all färg är i form av prickar eller raster. Härunder ser du en sådan förstoring.

KAN DU HITTA VILKEN DEL AV OFFSETPLÅTEN SOM BLIVIT FÖRSTORAD?

VAD ÄR EN BOK? • BOKTRYCKNING • 29

DET HÄR ÄR VAD SOM HÄNDER I TRYCKMASKINEN NÄR MAN TRYCKER MED OFFSET. 1 Man sätter in oﬀsetplåten i tryckmaskinen. Lasern har redan bränt bort av ytan det som inte skall ha tryckfärg. Punkterna som blivit kvar stöter bort vatten men drar till sig tryckfärg.

2 Sedan lägger man vatten på plåten. Vattnet stöts bort av punkterna. Därför blir punkterna som torra öar på plåten omgivna av vatten.

3 Nu breder man ut en tryckfärg på plåten.

Tryckfärgen kan vara svart som på bilden. Oﬀsetfärgen är en oljefärg. Olja och vatten blandar sig inte. De stöter bort varandra. Därför fastnar inte färgen på annat än de torra punkterna.

4 Sedan gör man ett avtryck på en gummiyta.

Den blir då till en stämpel med en tydlig bild av vad vi vill trycka.

5 Så är det bara att göra ett avtryck på ett papper. Genom att gummit fjädrar så pressas alla punkterna med samma kraft mot pappret. Det blir ett jämnt och ﬁnt tryck.

30 • VAD ÄR EN BOK? • BOKTRYCKNING

KAN DU SE ATT HÖGER OCH VÄNSTER SIDA HAR BYTT PLATS PÅ EN AV GUBBARNA. VARFÖR JUST PÅ DEN BILDEN?

OFFSETMASKINEN I oﬀsetmaskinen sker allt med roterande valsar.

Offsetplåten är fäst på vals 2. Vals 1 är våt och väter offsetplåten på de ställen där tryckfärgen inte skall fastna. Vals 3 färgar offsetplåten med tryckfärg. Vals 2 överför sedan färgen till gummivalsen 4. Gummivalsen trycker texten och bilderna på pappersarket 5 medan vals 6 håller emot.

I oﬀsetmaskinen trycks färgerna i tur och ordning: Svart-Cyan-Magenta-Gult. Tryckningen sker på stora pappersark som följer varandra i en jämn ström.

VI ÅTERKOMMER TILL PAPPERSARKEN

VAD ÄR EN BOK? • BOKTRYCKNING • 31

TRYCKTA PAPPERSARK Här kommer trucken från tryckmaskinen med de tryckta arken. Nu ser du ungefär hur stora arken är.

Arken är tryckta på båda sidorna. Varje ark innehåller 16 sidor av en bok. Nästa blad visar hur arket för de första 16 sidorna av den här boken ser ut.

Bilden härunder visar hur arket skall vikas: Veck utåt. Veck inåt.

36 • VAD ÄR EN BOK? • BOKTRYCKNING

VAD ÄR EN BOK? • BOKTRYCKNING • 37

��

�

��

� ��

�

��

�

��

�

��

�

��

MEN VARIFRÅN KOMMER FLISEN TILL FABRIKEN?

��

HÄR ÄR EN BILD AV EN CELLULOSAMOLEKYL. MOLEKYLEN ÄR FÖR LÅNG ATT RYMMAS PÅ PAPPRET. VI BEHÖVER ETT PAPPER STORT SOM TVÅ FOTBOLLSPLANER EFTER VARANDRA FÖR ATT BILDEN AV HELA MOLEKYLEN SKULLE RYMMAS MED.

��

VAR KOMMER PAPPRET FRÅN?

��

PAPPRET KOMMER FRÅN MASKINEN SOM STORA RULLAR

��

�

��

�

��

VALSAR SOM GÖR PAPPRET SLÄTT SOM MED STRYKJÄRN

��

I KANTEN PÅ ARKET TRYCKS EN FÄRGREMSA SÅ MAN KAN KOLLA TRYCKFÄRGERNA. REMSAN KLIPPS SEDAN BORT.

BRA ATT DEN KOMMER MED TILL FABRIKEN

�� MEN HUR BLIR DET CELLULOSA I TRÄDEN?

��

�

��

JAG SER FRÅN DATORN HUR MÅNGA OCH HUR TJOCKA STOCKARNA ÄR.

�

��

�

��

�

��

� ��

��

�

SNÄLLA INGENJÖRN, VAD MAN BEHÖVER VETA ÄR MED.

MEN HÄR FATTAS JU BLÅSTANK OCH INDUNSTARE OCH MATARVAT...

�

��

�

��

�

��

�

��

� ��

��

TRÄFLISEN KOMMER FRÅN SKOGEN, FÖRSTÅSS.

��

� ��

��

� ��

��

� ��

�

��

�

��

�

��

�

��

BARKEN ANVÄNDER VI SOM BRÄNSLE

��

38 • VAD ÄR EN BOK? • BOKTRYCKNING

VIKA PAPPERSARK Det är ju lätt att vika papper. Men att vika ett ark i åtta exakt lika stora delar är inte helt enkelt. Isynnerhet när det skall göras väldigt snabbt. Men det ﬁnns maskiner som kan det. Du har säkert märkt att alla maskiner som behandlar papper fungerar med roterande valsar: Pappersmaskinen, arkskärarna, tryckmaskinen. En maskin för vikning använder också valsar. Det är valsarna som gör själva vikningen. Det ovikta pappersarket A matas in i maskinen av valsarna B och C. Sedan böjs arket snett uppåt och in i ett fack S. Där är det stopp för bara halva arket ryms in. Då böjer sig arket nedåt på mitten. Det kommer nu i kläm mellan valsarna C och D. Valsarna drar arket nedåt så det blir dubbelvikt. Arket stoppas mitt för valsarna F och G. Då rör sig en kil E mot arket så att det nyps fast av valsarna. Sedan dras kilen E tillbaka igen. Arket blir här vikt en gång till och skickas vidare av valsarna F och G. Arket stoppas igen, denna gång mitt för valsarna I och J. Där blir arket vikt för tredje gången, då den rörliga kilen H puﬀar in arket mellan valsarna Ioch J. Slutresultatet är en hopvikt bunt K med sexton tryckta sidor i rätt ordning.

ÄNTLIGEN BÖRJAR DET LIKNA EN BOK!

VAD ÄR EN BOK? • BOKTRYCKNING • 39

BINDA ARKEN TILL EN BOK Ordet ’bok’ kommer antagligen från namnet på trädet bok. Förr kanske man använde skivor av bokträ för att rista in tecken och bokstäver. Eller så var det bokens bark man ristade i. Man vet inte så noga. Nu skall vi binda en bok på ett riktigt sätt. Det är inte svårt om man bara är noggrann från början. Vi gör en bok med tomma sidor, som gästbok eller för anteckningar. Vi börjar med inlagan. Alltså det som är mellan pärmarna.

VAD BEHÖVS FÖR INLAGAN? 1. Papper. Kan vara kopieringspapper eller datorpapper. Vi använde papper i olika färger. 2. En vinkellinjal och en blyertspenna. 3. Nål och björntråd. 4. Två stumpar kantband, 1½ till 2 cm breda. 5. Ett smalt grant band som bokmärke. 6. Bokbindarlim (Buchbinderleim). Fås från en hobbyaﬀär. 7. En pensel att stryka ut limmet med. 8. Två fyrkantiga stadiga skivor av trä eller annat material. Skivorna skall vara större än vad boken blir. Dessutom behövs vikter, till exempel en trave böcker. 9. Gamla tidningar att skydda bordet med.

40 • VAD ÄR EN BOK? • BOKBINDNING

1 Vik 24 papper noga på

mitten. Bunta ihop dem tre och tre innanför varandra. Gör vecken skarpa med t.ex. baksidan av ett skedblad.

4 Träd en

ganska lång tråd på nålen. Fäst nålen.

2 Lägg 8 buntar på

varandra. Dra tydliga blyertstreck enligt mått givna till vänster.

5 Sy så här. Drag till så tråden

blir spänd. Drag alltid i mittveckets riktning. Sy på sidan om kantbanden. Skarva tråden med knut som alltid skall bli på utsidan.

7 Stryk ordentligt med

lim på bokblockets rygg. Inget lim på sidorna.

8 Klipp av kant-

3 Stick hål vid alla

märken i varje bunt. Nålen skall gå igenom alla tre papper precis i vikningen.

6 Sy fast bunt efter

bunt tills bokblocket är hopsytt. Knyt ihop den lösa ändan när tråden kommer tillbaka från nästa bunt.

banden så att 11⁄2 cm sticker ut på båda sidor. Limma fast bokmärket.

9 Låt limmet torka i

press mellan två skivor.

VAD ÄR EN BOK? • BOKBINDNING • 41

PÄRMEN SÄTTS IHOP i en automatisk maskin

2 1 Två pappskivor

matas fram så att de ligger med rätt mellanrum mellan sig.

4 2 Mitt i mellanrummet

läggs en pappremsa som kommer från en stor rulle. Remsan kapas så den får samma höjd som pappskivorna.

4 En robotarm med

sugkoppar lyfter upp de tre pappbitarna och lägger ner dem på omslagspapprets limmade sida.

3 Omslaget kan vara

papper men också tyg. Ett omslagspapper dras fram och går ett helt varv kring en stor vals. En mindre vals rullar i ett tråg med lim. Då får omslagspappret lim på det som nu är uppsida, men som blir insida.

5 Omslagspappret

viks ner runt pappskivornas kanter.

6 Sedan pressas

7 6 7 Nu är pärmen färdig.

48 • VAD ÄR EN BOK? • BOKBINDNING

de limmade ytorna ihop av två valsar.

HUR FÄSTER MAN IHOP PÄRM OCH BOKBLOCK? 3

2 3 Stålskivan skjuter in

1 2 Stålskivan

1 Bokblocket läggs

gränsle över kanten på en stålskiva som sedan rör sig uppåt.

drar bokblocket mellan två valsar som plockar upp lim från ett tråg. Valsarna smetar nu lim på bokblockets första och sista sida.

bokblocket i pärmen. Sedan förs både pärm och bokblock in mellan två valsar. Valsarna trycker ihop pärmen omkring bokblocket så insidan av pärmen kommer mot sidorna med lim. Nu är pärm och bokblock hoplimmade i varandra.

4 Den färdiga boken

sätts ännu i press. Nu är boken helt färdig att skickas till bokhandeln.

VAD ÄR EN BOK? • BOKBINDNING • 49

INNEHÅLL En bok måste ju ha ett innehåll också! En författare får en idé. Sedan får författaren inspiration. Alltså lust att skriva. När Charles Dickens började med sin bok Oliver Twist skrev han 1837 till en vän: ”Jag har lagt hela min själ och mitt hjärta i Oliver Twist.” Bakgrunden här är en sida ur Dickens handskrivna originalmanuskript. På tryckeriet tog sättaren hand om manuskriptet och radade bokstäverna typ för typ in i en ram (se bilden). Idag ﬁnns inga sättare mera. Författarna skriver direkt på datorn och texten går som en dataﬁl till tryckeriet.

Sättare

Det är annorlunda med en bok som den här. Det mesta beskrivs med bilder. Då har författaren också en vision av hur sidorna skall se ut. Det gäller att rita, klippa och klistra för att på något sätt förklara hur det ungefär skall se ut. T.ex. har Calles händer klippts in från ett foto som tagits för ändamålet. På fotot håller han en grankotte. Tanken var att odla granplantor. Tyvärr ville granfröna inte gro. Odlingen av tallfrö gick betydligt bättre. Så en bild av en tallkotte limmades in istället för grankotten. För att få allting rätt gjordes många besök på olika företag. Fotograﬁet här bredvid är från ett tryckeri. Det var till hjälp att se maskinerna och tala med en boktryckare. Sedan kan man bättre rita bilder som visar hur maskinerna fungerar. Sedan krävs det en tecknare och en ombrytare för att få sidorna att se bra ut.

50 • VAD ÄR EN BOK? • BOKENS INNEHÅLL

FRÅN TEXT OCH BILDIDÉ TILL FÄRDIGA SIDOR ILLUSTRATÖREN BEKANTAR SIG med texterna och basmaterialet för bilderna som i detta fall grävts fram av författaren. Sedan skissar hon fram en komposition för bokens uppslag, så att texten har rätt storlek och uppdelning för att vara lättläst. Bilderna ska också få det utrymme de behöver.

TYPOGRAFI. Som typsnitt för brödtexten valdes Garamond som

14,25 punkter stor. Rubriker och mellanrubriker lättar till läsningen.

ILLUSTRATIONERNA kan förklara sådant som är svårt att förklara enbart med ord, förtydliga händelseförlopp eller bara göra sidor prydligare. Målet är att ge läsaren något extra utöver det själva texten beskriver.

��

�� VALSA R SOM GÖR PAPPRET SOM MED SLÄTT STRYK JÄRN

PAPPRET KOMM FRÅN ER MASK SOM STORA INEN RULLA R

��

ILLUSTRERA. Illustratören ritar bilderna först med blyertspenna och ritar sedan konturerna rent med en tunn, svart tuschpenna. Även texterna inne i bilderna skrivs med tuschpennan.

�

FÄRG. Sedan färgläggs bilderna med vattenfärger. Det viktiga betonas med starkare färger och mindra viktiga delar dämpas ner färgmässigt.

SKANNA BILDER. Bilderna skannas med en

bildskanner för att fås i elektronisk form så att de kan bearbetas på datorn. Då får också författaren ta en titt på bilderna.

VAD ÄR EN BOK? • BOKENS INNEHÅLL • 51

OMBRYTA SIDOR. Illustrationerna importeras till om-

brytningsprogrammet som bildﬁler och författarens text som en textﬁl. Texterna och bilderna placeras på sidor i programmet och det börjar likna en helhet.

OMBRYTA OMSLAGET. Det ﬁnns olika slags omslags-

alternativ att välja mellan. Mjuka pärmar används i t.ex. pocketböcker, de kan ha ﬂikar med extramaterial så som författarpresentation.

Kartonage dvs. hårda pärmar så som i denna bok.

KORRLÄSNING.

Sidorna och omslaget ska korrekturläsas för att putsa bort slarvfel, sakfel och språkfel. Då allt är korrläst och bildernas placering och storlek är fastspikade måste bilderna ännu göras tryckfärdiga i ett bildhanteringsprogram. Dvs. illustrationerna skalas till rätt storlek och resolution och färgvärlden ändras från RGB till CMYK så att bilderna kan tryckas i fyrfärgstryck.

52 • VAD ÄR EN BOK? • BOKENS INNEHÅLL

Foliering på hårda pärmar. Titeln kan tryckas med t.ex. guldfärg på frampärmen och ryggen med en metallform. Hårda pärmar med löst skyddsomslag.

TRYCKFÄRDIG PDF. Inlagan och

omslaget sparas sedan som varsin pdf-ﬁl. Dessa ﬁler innehåller all den information tryckeriet behöver, dvs. de ombrutna sidorna/omslaget inklusive typsnitt och de länkade bilderna. Tryckpdfarna skickas sedan till tryckeriet.

PLOTTER. Då tryckeriet kollat igenom

tryckpdfarna skickar tryckerifaktorn en plotter av sidorna – antingen en elektronisk version eller en pappersversion – åt ombrytaren. Plottern korrläses av ombrytaren och författaren. Då eventuella fel korrigerats får tryckeriet börja trycka inlagan och omslaget.

DET BEHÖVS MÅNGA SLAGS TRANSPORTER FÖRRÄN EN BOK BLIR FÄRDIG.

Bilden visar hur det gick till när olja, skog och en idé slutligen möttes i denhär boken.

Råoljan som pumpats ur marken har den längsta vägen fram till bokhandeln. Transporten går med både båt och ﬂyg. Kan du följa vägen? Vad är det i de fyra tunnorna på lastbilsﬂaket? Vad är tåget lastat med? Hur kommer bokens idé fram till bokhandeln? VAD ÄR EN BOK? • VÄGEN TILL LÄSAREN • 53

DET STIMULERAR FANTASIN ATT LÄSA KLASSIKER.

54 • VAD ÄR EN BOK? • BOKLÄSNING

BOKEN HAR NÅTT SITT MÅL SÅ HITTADE DEN HÄR BOKEN TILL BOKHANDELN DÄR DEN SEDAN BLEV KÖPT. Eller är den lånad från biblioteket? Det är roligt att gå och titta i en bokhan-

del eller ett bibliotek. Där finns många nya böcker. Men ännu roligare kan det vara att besöka ett antikvariat. Det är en bokhandel som säljer gamla böcker. Sådana som inte längre finns i bokhandeln. Inte heller biblioteken sparar numera gamla böcker. Gamla böcker kan vara väldigt fina. Endel har tillochmed en rygg i läder med guldtext. ”STIG UPP, ELLER SÅ SPRIDER JAG UT DIN HJÄRNA ÖVER GRÄSET.”

KLASSIKER är sådana böcker som redan dina föräldrar, deras föräldrar, och deras

föräldrars föräldrar läste i sin ungdom. Sådana hittar du på antikvariaten. De brukar ha ﬁna bilder till. Det kan vara Oliver Twist, David Copperﬁeld, Tom Sawyer, De tre musketörerna, Greven av Monte Christo, Robinson Crusoe, Skattkammarön, Tusen och en natt, Fältskärns berättelser, Tre män i en båt, Onkel Toms stuga och Quo Vadis. Du får goda råd i antikvariatet.

VAD ÄR EN BOK? • BOKLÄSNING • 55