Sammanfattning och diskussion

församlingsbildande i Pingströrelsen, Jan Zetterlund416 - missionär och pastor inom EFK, evangelisten Gerda Åström417 - “Västerbottens apostel” som var verksam i början av 1900-talet och David Miranda418 - missionär och grundaren av Deus É Amor i Sao Paulo. Förkunnaren Martin Scott, förkunnaren och lovsångsledaren Stina Brockmann samt förkunnaren och författaren Anita Barker nämns också.419

Olika källor visar sig utgöra inspiration för olika delar i verksamheten. I intervjun med Anders Olsson i Connect Church blev detta särskilt tydligt. Enligt Olsson har Magnus Persson och församlingen United inspirerat till “hur man kan leva en församlingsplanteringslivsstil som ger frukt i vardagen”. Från Hillsong har man hämtat sätt att skapa attraktiva gudstjänster. Det amerikanska församlingsplanteringsnätverket Association of Related Churches (ARC) har varit en inspirationskälla i frågor om vissa strukturer och givande.420

4. Sammanfattning och diskussion

Jämförelsen av hur projekten/församlingarna har varit eller är organiserade visar både på likheter och skillnader. Dotterplanteringarna och nätverksplanteringen liknar varandra i det att de har mentor eller kontaktperson som de håller regelbunden och tät kontakt med. Med dessa kan arbetets utmaningar diskuteras. Men det finns ganska stora variationer i hur kontakten med mentor/kontaktpersonen fungerar. Betoningen kan antingen ligga på att just vara en kontaktperson mellan planta och moderförsamling eller också att enbart vara en mentor som vägleder i planteringsprocessen. Delvis beror detta på att erfarenheterna av att bilda församlingar varierar. Att vara moderförsamlingens kontaktperson gentemot planteringen innebär ju inte per automatik att denna har erfarenhet av den typen av arbete. Styrkan med att tillhöra planteringsnätverket, vilket alla nya projekt inom Pingst - fria församlingar i samverkan ska göra, är att få ta del av den kompetens som de erfarna församlingsbildarna besitter.

416 Pettersson, Pingst. Skeå., intervju 2015-05-21. 417 Pettersson, Pingst. Skeå., intervju 2015-05-21. Se även Ramstrand, Ulrika och Magnus Wahlström 2014 Gerda Åström i Alvarsson, Jan-Åke (red.) Svenskt frikyrkolexikon s. 511. 418 De Moura & Backer-Meurke, Gud är kärlek, intervju 2015-08-24. 419 Enoksson, Fjällkyrkan, intervju 2015-10-18. 420 Olsson, Connect Gtb., intervju 2015-05-19.

138

Dotterplanteringarna skiljer sig från de övriga främst genom att de får praktiskt och ibland även ekonomiskt stöd från moderförsamlingen. Hur detta stöd konkret ser ut skiftar dock kraftigt mellan projekten. Det är avgörande hur man ser på relationen mellan moderförsamling och planta och hur den förras ansvar formuleras. Avsaknaden av praktiskt och ekonomiskt stöd är det som nätverksplanteringen ser som svagheten med modellen. Baksidan med att en annan församling stöttar arbetet kan dock enligt informanterna vara att det ibland kan bli ganska lång väg mellan tanke och handling eftersom större beslut måste förankras också i moderförsamlingen.

Det angivna motivet till att plantera församlingar är framför allt evangelisation, oberoende av planteringsmodell. Missionsbefallningen och Apostlagärningarnas berättelse om den första församlingens expansion utgör den bibliska grunden. Församlingsbildande arbete drivs alltså först och främst som evangelisation, ett ordnat sätt att sprida budskapet till människor. Nya församlingar behövs för att nå ut. Däremot förekom i intervjumaterialet inte tanken om att nya församlingar behövs för att kunna gestalta Guds rike på ett annat sätt än vad som sker i de traditionella församlingarna. Det kan jämföras med planeringarna inom EFK där det förekommer initiativ som drivs av viljan att forma en alternativ församlingssyn i nya former.421 Inte heller i fallet “en församling på flera platser” beskrivs upplägget som en teologiskt motiverad form utan istället som ett effektivt sätt att arbeta. Möjligen kan Stockholm Life Church ses som ett steg i en annan riktning, när de istället för att använda gudstjänsten betonar vardagsrummets gemenskap.

Motiven till val av planteringsmodell är hos några av representanterna, från alla modellerna, i huvudsak praktiska omständigheter. Bland de som använder dotterplanteringsmodellen förekommer också hänvisningar till församlingens ansvar inför en annan församling. Som bibliskt stöd för denna syn anges Jerusalemförsamlingens roll i Apostlagärningarna och Paulus relation till församlingar som de framträder i hans brev.

Ansvaret inför och stödet från en annan församling präglar dotterplanteringen. Tanken är dock att församlingen på lite sikt ska bli fristående, undantaget är återigen “en församling på flera platser”. En problematisering av församlingens frihet förekommer sällan eller aldrig i intervjuerna. Kan det ha skett en förskjutning i synen på församlingen

421 Nygren, Cahtrine samordnare för EFKs församlingsbildande arbete, intervju 2015-05-05.

139

inom Pingströrelsen, från en betoning på den fria församlingen422 mot en syn där den lokala församlingen inte är sig själv nog? Å andra sidan kan det också vara ett uttryck för den mer traditionella tanken om utposter.423 Utposterna var dock ofta belägna i närområdet.424 “En församling på många platser” är inte på samma sätt geografiskt begränsade. Frågan är om detta, i sin förlängning, kan öppna för framväxten av “samfund” i “samfundet”?

Det framträder inte någon tydlig koppling mellan planteringsmodell och sättet att se på församlingen och församlingens arbete. Generellt sett är det en relativt samstämmig bild av församlingen som framträder. Synen på ledarskap visade på något större skillnader, även om det i huvudsak handlar om gradskillnader, från tjänaren via ett tydligt kollektiv till en ensam visionsbärare. I många fall framstår utformningen av ledarskapet som mer avgörande än till exempel valet av organisationsform eller hur församlingen ska struktureras i övrigt. Det avgörande sägs vara innehållet och inte formen.425 En viss typ av ledarskapssyn kan dock inte knytas till en viss typ av planteringsmodell. I fråga om verksamhet framstår de nya församlingarna inte som speciellt nyskapande i jämförelse med etablerade frikyrkoförsamlingar. Här finns dock säkert ganska stor variation i hur man utformar de olika samlingarna, en aspekt som tyvärr fallit utanför denna studie.

Även om det finns stora likheter i synen på församlingen innebär inte det att plantan blir en kopia av moderförsamlingen. Skillnaderna handlar då framför allt om hur man organiserar församlingen och troligtvis även om uttryckssätt i till exempel gudstjänster. Undantaget från detta är när det handlar om “en församling på flera platser”, där det finns stora likheter mellan moder och planta.

Det slående i fråga om inspirationskällor är att det har östs ur ganska många olika källor, även om några var återkommande. Det verkar som att allt som talade för församlingsbildande verksamhet var uppmuntrande för den som, inom en rörelse där start av nya församlingar inte varit fullt ut accepterat, funderade på eller längtade efter att få plantera. Kopplingarna mellan inspirationskällorna och sättet att arbeta är i de flesta fall inte uppenbara. Undantagen är Gud är kärlek, Connect Church och New Life

422 Jfr. Struble 1982.. 423 Se vidare Joel Halldorf i denna skrift, kapitel 2. 424 Jämför till exempel med Filadelfiaförsamlingens i Stockholm utposter, se Thörn 2014. 425 Ett sätt att tänka kring tron som präglat Pingströrelsens teologi, se Josefsson 2005.

140