Arjeplogar'n nr 7, 2022

LINE VANN JUNIOR SM

Line Palopää som ni kunde läsa om i Arjeplogar’n nr 3 2022, vann i augusti junior SM i rullskidskytte.

Vad betyder den här vinsten för dig?

- Vinsten ger ett kvitto på hur jag står mig jämfört med de som är ett år äldre och att det är möjligt att göra bra resultat senare i vinter, säger Line.

ARJEPLOG I STUDENTLITTERATUR

Enormt kul att Arjeplog omnämns i studentlittera turen ”Marknadsföring”, av Anders Parment.

Det står bl a så här: ”Många kommuner i Sverige och utomlands arbetar aktivt med varumärkesplattformar och varumär kesmanualer, till exempel Arjeplog, Skövde, Wien, Amsterdam, Edinburgh, Vadstena och Eskilstuna.”

RESULTAT MAJLUNKEN

Lite sent kommer här ändå information kring antalet deltagare i årets Majlunk: 3 701 namnunderskrifter. Däremot skriver kommunen på sin hemsida att de inte kan skriva ut namnen på de 29 korade vinnarna, pga GDPR. Vinnarna är meddelade.

Tiden springer iväg och snart är vi inne i oktober. Det är en månad som av många upplevs mörk och kall, i väntan på snön som gör allt lite ljusare.

Den här årstiden betyder dock inte att allt står stilla, tvärtom, det är mycket på gång och förberedelserna inför vintern är påbörjade på många håll.

Arjeplog är som vanligt en aktiv kommun, se bara all information i denna Arjeplogar’n och alla spän nande annonser.

Ni som har möjlighet; ut och njut av den friska luf ten!

//Mona Piribauer

mona@arjeplogarn.se, 070-669 29 48

Niebsurte

höstfärger och härligt höstväder.

För alla åldrar! Välkommen delta på en kvällstur till Renberget. Vi startar både kl. 15.45 och kl. 16.30 vid Djuptjärn för er som vill göra sällskap. Varm kamin och Tacos & dryck väntar i Renbergsstugan. Servering mellan kl. 17.30–18.00. Ingen kostnad. Seved Blomgren fixar en Naturquiz på vägen upp. Alla som är 25 år eller yngre får en pannlampa av fint märke den här kvällen. Det är en möjlighet för mörkervandrare genom Leader Lappland. Bra va?!

Lördag 8/10 2022: Final

Top of Arjeplog kl. 12 på torget

2022 års Top of Arjeplog avslutas med att vi bjuder på grillat & dryck. Alla hälsas välkomna, även om du inte gått en enda topp i sommar. Kanske har du frå gor om toppvandring? Start kl. 12 vid vattnet, nära torget. Vi finns på plats mellan kl. 11.45–12.45. Inför utlottning: Ta med ditt kort eller om du inte själv kan närvara, sänd via Messenger i FB-gruppen. Det går självklart också bra att lämna in kortet i Silvermuseets reception eller på Granns Järn & Bygg. Ses! www.topofarjeplog.org

Elvira Öberg till Arjeplog

Hon tävlar för Piteå skidskytteklubb och tog flera medaljer i Olympiska spelen 2022. Elvira Öberg kommer till Arjeplog fredag den 14 oktober 2022 och berättar om sin passion. Under dagen träffar hon elever på Kyrkholmsskolan, men det blir även tid för en öppen träff – alla åldrar är välkomna.

I samarbete med Arjeplogs Sportklubb erbjuds unga att prova på skytte.

Vi har en frågesport med skidtema längs

1 km-banan på Djuptjärn kl. 15–17 med priser.

Alla bjuds på något att grilla & dricka.

Värmande eld finns. Välkommen! Läs mer här: www.topofarjeplog.org

Nya sidor!

Hej och välkommen till de här nya sidorna från Arjeplogs kommun – här kommer kom munens verksamheter att be rätta om både smått och stort som är på gång.

Till höger kan vi bland annat läsa om en satsning som jag är mycket glad över – nämligen kommunens inflyttningsfunk tion! Vi kommer behöva bli fler Arjeplogare om alla lediga jobb inom både företag och välfärd ska kunna fyllas av rätt personer. Då är det (bland annat) viktigt att kommunen utvecklar och vässar välkom nandet av nya invånare.

Du kan också bidra till att fler får upp ögonen för Arjeplog –exempelvis genom att tipsa en vän eller bekant om det goda livet såväl som de jobb Ar jeplog kan erbjuda! Tillsam mans är vi de bästa ambassa dörerna!

Vid sidan om detta kan jag kort konstatera att vi nu går mot slutet av en mandatperi od. Som kommunstyrelsens ordförande vill jag tacka er alla som varit och gjort er röst hörd i de olika valen – det är viktigt! Allt gott!

Sanna Strand - Arjeplog kommuns nya inflyttningssamordnare

Sanna Strand är vår nya inflytt ningssamordnare. Hon kommer arbeta för ökad inflyttning och ökad attraktionskraft. Med glatt humör och nya idéer kommer hon arbeta med mottagandet av potentiella nyinflyttare.

- Vi är i uppstartsfasen just nu och vi arbetar med att kartlägga och se vilka vägar vi ska ta för att öka vår attraktionskraft. Det är i sam verkan med flera, som näringsli vet och våra medborgare, som vi kan hitta lösningar. Vi samverkar också med Argentis och Lärcentra för att stärka den lokala kompe tensen, säger Sanna Strand.

Sanna Strand, Arjeplog kommuns nya inflyttningssamordnare.

Foto: Martin Stråmo

Finare badstrand och ny padelhall till nästa år

Hösten är här och snart stundar vintern, men Arjeplogs kom mun har redan börjat rusta upp badstranden i Nåtti och påbör jat bygget av en ny padelhall in för nästa barmarkssäsong.

Stranden i Nåtti är ett eftertraktat utflyktsmål som vi arbetar för att göra ännu trevligare. En ny väl komstskylt kommer sättas upp, en grillkåta ska byggas för mysigt samkväm och stranden får också ett nytt fräscht handikappanpassat utedass.

Allt knyts samman med trall från vägen till grillkåtan, samt en bit ner på stranden, så att fler får lätt are att ta sig ned.

Har du frågor om hur det är att bo, leva eller arbeta i Arjeplog, kontakta Sanna på 0961-141 38.

Argentis, på initiativ av före tagare i Arjeplog, har sökt och beviljats ett projekt via Leader Lappland för att bygga en padel bana. Arjeplogs kommun, ASK och ungdomsprojektet Youth Up North är samverkanspartners. Banan byggs bakom Sporthallen, på Strömvägen i Arjeplog.

Den bruna sträckan på bilden repre senterar den nya spången som ska byggas. Grillkåtan är markerad som en orange cirkel.

Bild: Samhällsbyggnadsavdelningen

Isak Utsi (S), kommun styrelsens ordförande

Surströmmingskalas på Vaukagården

I slutet på augusti bjöds de bo ende på Vaukagården och Tall backen på surströmmingskalas, vilket uppskattades av alla som var med. Cirka 30 boende blev bjudna, surströmmingsbristen till trots.

Även hemtjänsten har serverat surströmming.

- Vi hade tur som fick tag i någ ra burkar alls. När jag ringde var de egentligen slut, men en kund hade avbokat sin beställ ning. Vi fick tag i såpass många att våra äldre kan bli bjudna en gång till i höst. Det känns fint att kunna bjuda på detta, säger Peter Byrne, kostchef.

Lyckad spelhelg i Medborgarhuset

Youth Up North-projektet och ungdomssamordnaren Magnus Ranberg arrangerade LAN med brädspel och tevespel på Medbor garhuset helgen 3-4 september. Samtidigt ordnade biblioteket vis ning av VR-glasögon och teknik lego.

Skördefest på förskolan

Alla förskolans barn och pedago ger har haft skördefest. Barnen fick göra köttsoppa, morotsbröd och bärpaj. Hushållningssällska pet kom på besök och bjöd barnen på bär och grönsaker att smaka på. Förskolans 4-åringar har dess utom varit på bussutflykt till Gal tis för att få utforska närområdet.

På gång:

Arjeplog stod värd för Norrbottens Arbetsmarknads- och vuxdagar 2023

Norrbottens kommuner arrang erade Arbetsmarknads- och vux dagarna 2023 i Arjeplog den 1415 september.

Deltagare från 14 kommuner fick tillfälle att diskutera arbets marknadsfrågor och kompetens försörjning tillsammans under konferenspass på Lyktan och

Hornavan Hotell. Samtidigt fick de chansen att gå på Silvermuse et för en särskild guidning och på filmvisning på Centrumbiogra fen, där Lärcentra, inflyttarservi ce och Argentis berättade om hur Arjeplogs kommun arbetar med frågor om inflyttning, utbildning och näringsliv.

Nina Lango, rektor för Lärcentra och vuxenutbildningen, presenterar visionen om Lärcentra som multifunktionell mötesplats. Foto: Eva Karlberg

Kristina Unnes var en av flera i personalen som var med för att genomföra ett trevligt surströmmingskalas. Foto: Martin Stråmo

Detta händer i Arjeplogs församling

Med reservation för eventuella ändringar.

För löpande information, besök oss på Facebook eller vår hemsida www.svenskakyrkan.se/arjeplog-arvidsjaurs-pastorat

Torsdag 29 september

15.00-15.30 ”Kom och sjung” i Medbor garhuset, för barn 7-10 år. Övning varje torsdag. Söndag 9 oktober medverkar barnen i kyrkan. Ledare: Lillemor Zielinski och Veronica Rönnqvist.

Söndag 2 oktober

11.00 Högmässa i Arjeplogs kyrka med Mats Björk. Sång, musik Lillemor Zielinski.

Torsdag 6 oktober

15.00-15.30 ”Kom och sjung” i Med borgarhuset, för barn 7-10 år. Ledare: Lillemor Zielinski och Veronica Rönnqvist.

Tisdag 11 oktober

13.00-14.30 Tisdagsträffen i Kyrk strömsgården med Anders Mattson och Jenny Karlsen.

18.00 Musikcafé i Laisvalls Klubbstuga med Anders Mattson. Servering.

Torsdag 13 oktober

15.00-15.30 ”Kom och sjung” i Medbor garhuset, inför advent och Lucia. Barn årskurs 1-5. Kaffe till föräldrarna. Ledare: Lillemor Zielinski och Veronica Rönnqvist.

Söndag 16 oktober

Lördag 8 oktober

10.00 - 12.00 Tipsrunda i Arjeplogs kyrka med foton tagna i kyrkan, vin nare meddelas vecka 42. Vi bjuder på kaffe, Välkomna!

16.00 Jojk och berättarföreställning med Jörgen Stenberg i Arjeplogs kyrka, fri entré. Samarr: Arjeplogs kommun.

Söndag 9 oktober

11.00 Marknadsgudstjänst i Arje plogs kyrka med Kristina Anders son, musik Lillemor Zielinski. Barn medverkar med sång, samisk sång

11.00 Högmässa i Arvidsjaurs kyrka. Välkomnande av Kyrkoherde Mats Björk, musik William Berglund. Buss/bil avgår från torget i Arjeplog och tillbaka efter gudstjänsten/kyrkkaffet. Anmälan till pastorsexpeditionen senast 6 oktober. Tel: 0961-612 50, 612 52 eller arjeplog.forsamling@svenskakyrkan.se

Torsdag 20 oktober

15.00-15.30 ”Kom och sjung” i Medbor garhuset, inför advent och Lucia. Barn årskurs 1-5. Kaffe till föräldrarna. Ledare: Lillemor Zielinski och Veronica Rönnqvist.

Söndag 23 oktober

11.00 Högmässa i Arjeplogs kyrka med Kristina Andersson, musik Lillemor Zielinski.

Måndag 24 oktober

14.00-15.30 Inre hälsa-för dig mitt i livet, i Kyrkströmsgården med Jenny Karlsen och Veronica Rönnqvist.

Måndag 10 oktober

14.00-15.30 Inre hälsa-för dig mitt i livet, i Kyrkströmsgården med Jenny Karlsen och Veronica Rönnqvist.

Samtalsgrupp om sorg

Tisdag 25 oktober

13.00-14.30 Tisdagsträffen i Kyrk strömsgården med Jenny Karlsen.

Varmt välkomna!

Arjeplogs församling erbjuder möjligheten att vara med i en samtalsgrupp om sorg.

För varje träff finns ett givet tema med fokus på den egna sorgen, egna minnen och frågor. Det mellanmänskliga mötet som uppstår är sorgegruppens styrka, när vi delar med oss så får vi oftast så mycket tillbaka. Därför är det också väldigt viktigt att det råder tystnadsplikt, det som sägs i gruppen stannar där.

Torsdag 29/9 kl 12.30-14.00 har vi vår första träff. Vi håller till på Kyrkströmsgården. Sex träffar före jul och så har vi en återträff efter jul.

Har Du frågor kan du ringa/sms:a Kristina Andersson 070-2578311 eller Jenny Karlsen 073-5142102

VÄLKOMMEN att vara med!

Bokbordet

Fynda böcker på bokbordet i kyrkan. Där finns även Natalya Ivanovas CD ”Ro för själen”.

Kyrkis på Kyrkströmsgården kl. 9.30-12.30 måndagar

Här träffas föräldrar och barn för lek och gemenskap. Det finns fika och möjlighet att värma medhavd lunch. Varmt välkomna! //Veronica

Tisdag 25 oktober

18.00 Musikcafé i Slagnäs församlings hem med Veronica och Sture, servering.

Torsdag 27 oktober

15.00-15.30 ”Kom och sjung” inför advent och Lucia. Barn årskurs 1-5, i Medborgarhuset. Ledare: Lillemor Zielinski och Veronica Rönnqvist.

Fiskflyg tar över

Heli:s verksamhet

Sommaren 2022 stod det klart att Fiskflyg förvärvat Helis helikoptrar och tar över verksamheten. Från och med 1 oktober finns vi baserade i hangaren på Hamnplan i Arjeplog och Emil Sundberg kommer att jobba kvar som bas chef och pilot. Vi ser fram emot att ta vid och fortsätta med den verksamhet som Heli har bedrivit framgångsrikt under många år. Heli i Arjeplog kom mer fortsätta att driva fiskecampen i Miekak som tidigare och den flygope rativa verksamheten fortsätter som tidigare genom Rotor Service Norden.

Vi kommer bland annat att erbjuda persontransporter, upplevelser, invente ring, lyftjobb, flyguppdrag inom eldistribution samt flygtjänster inom ren skötseln.

Fiskflyg är ett familjeägt helikopterföretag grundat 1942 med huvudbas i Porjus och helårsbasering i Arjeplog. Vi har totalt nio helikoptrar med olika kapacitet och har säsongsbaser under sommarhalvåret i Kvikkjokk, Stora Sjöfallet, Ritsem, Kiruna och nu även i Tjärnberg. Fiskflyg är ett företag med kunskap och lokalkännedom och har en egen serviceverkstad för smidigt underhåll. Fiskflyg ägs och drivs idag av tredje generationen Per, Fredrik och Stefan.

Kontakta oss för ytterligare information: 0973-400 32 booking@fiskflyg.se

Följ oss på våra sociala medier: @fiskflygab Fiskflyg

Fiskflyg AB och Heli i Arjeplog AB är samarbetspartners sedan 2015 i det gemensamma flygbolaget Rotor Service Norden AB.

Foto: Magnus Emlén

Som medlem i Norra Skog erbjuds du alltid våra bästa priser, rabatter och premier. Du är med och delar på vinsten vi skapar och dessutom får du förmånlig ränta på de affärer du gör hos oss. På så sätt ser vi till att en levererad kubikmeter aldrig slutar att växa i värde för dig.

Ring Felix så berättar han mer. 073-064

Fjällkrafts Ladies Night Mat - Föredrag

Tisdag 11 oktober på Hotell Lyktan

Samvaro

nn

18.00 Inleder vi kvällen med middag

Program efter maten: Fjällkraft Arjeplogs kvinnliga nätverk

LINNEA ERIKSSON - Min resa från kol till diamant

På programmet: middag & trevlig samvaro

SANNA STRAND - Somliga bygger bo intill hjärtat direkt

ANNA BLOMGREN - Det som inte dödar, det härdar

ingela lekfalk det blir inte som det blir, det blir som man gör det Ingela Lekfalk är en prisbelönt dokumentärfilmare, regissör och radioproducent som skapar diskussion och debatt låta människor ta plats. Med dokumentärfilmer som ‘Saras värld’, prisbelönta ‘Jenny - Gud och tystnaden’ och ‘Hur startar hon samtal och lyfter frågor som är besvärliga. Hennes produktioner är genomgående angelägna berättelser mänskliga rättigheter i form av lika värde oavsett kön, ålder, förutsättningar, politiskåsikter, religion eller etnisk bakgrund.

inger-elise pedersen

“Att hjälpa mina medmänniskor är inget jobb för mig, det är en livsväg som jag vet har varit förutbestämd sedan lång tid tillbaka.”

Lyktan

info@hotellyktan-arjeplog.se meddela ev matallergier vid anmälan

Anmälan senast fredag 24 februari till Hotell Lyktan, tel 612 10.

Kvinnor & tjejer i alla åldrar, varmt välkomna!

Kvinnor i alla åldrar är varmt välkomna!

Fjällkraft

Arjeplogs kvinnliga nätverk

Visste du...

… att du kan chatta med en läkare eller sköterska via ”Digitalen”. Digitalen är öppen vardagar 8.00-18.00 och helger 9.00-15.00. Du behöver e-legitimation och en internetuppkopplad mobil. Scanna QR-koden för att komma till Digitalen →

… att om du har akut smärta, feber,urinvägsinfektion, öron- och ögonbesvär, kan du komma in till hälsocentralen och boka en tid på Lättakuten. Gäller besvär som du känt i högst 14 dagar. Lättakuten är öppen vardagar 9.30-11.00.

… att du kan förnya dina recept på 1177.se

Alla besök utom akuta händelser måste bokas

10 Arjeplogar’n Ny i Arjeplog? Samling vid ICA kl 17.30 så går vi tillsammans till Ladies Night.

Friliggande villa, Arjeplog

Tisdag 11 oktober kl. 12-15 Arjeplogs bibliotek

Har du frågor som rör uppvärmning, energihushållning, solceller eller annat som har med energi att göra? Passa då på att träffa energi- och klimatrådgivaren och ställa dina frågor på drop-in-mottagningen. Privatpersoner, företag och föreningar är alla välkomna.

Har du inte möjlighet att komma på drop-in kan du även få kostnadsfri energirådgivning på kontorstid vardagar via telefon eller e-post.

Kontaktuppgifter till den kommunala energi- och klimatrådgivaren i Arjeplogs, Arvidsjaurs och Älvsbyns kommuner:

Erika Groth 0929-170 63 erika.groth@alvsbyn.se

Fritidshus

Gallajaur, Arjeplog

Arvidsjaur 0960- 558 50 arvidsjaur@lansfast.se lansfast.se/arvidsjaur

Tomt i Galtisjaur, Arjeplog

073-800

Bambu/merinoull

(S-XXL)

Bambu diabetikersockar(37-48)

Bambu BH(seamless)

Bambu herr t-shirt

Bambu sportsockar(37-48)

Bambu trikåbyxa

Bambu stödstrumpor (4färger)

Bambu toppar

Bambu underställ

Bambu barnunderställ(86-164cl.)

Bambu trosor (8modeller)

Bambu linnen

Bambu långkalsonger

Bambu boxer (S-XXXXL)

Bambu nattlinnen

Bambu-/merinoullsockar

Fosterfördrivning Sommaren 1907

Här kommer fortsättning på tidigare arjeplogaren Carl-Oskar Lundströms genomgång av berättel ser från domstolsprotokoll m.m. för Arjeplog från 1640-talet fram till och med 1930-talet.

På nybygget Bredviken invid Hornavan, omkring åtta kilometer öster om byn Jäkkvik, bodde makarna Hilma och Karl Burman. I mitten av juli månad 1907 var de 21 respektive 31 år och hade en son på drygt åtta månader. På gården fanns åttaåriga Viktoria Karlberg, som tjänstgjorde som barnskötare, och 24-åriga pigan Alma Karlsson. Almas rykte var förmodligen inte det bästa på grund av att hon fött två barn trots att hon var ogift. Det ena barnet avled efter två dagars levnad och det andra fick släkten hjälpa till att ta hand om.

Fredag 12 juli

Makarna Burman skulle vistas i Arjeplog under den stundande kyrkhelgen. Pigan Alma rodde ut dem till ångslupen Iris när den var på plats i Jäkkvik. Under makarnas frånvaro skulle hushållet och kreaturen skötas av pigan Alma och åttaåriga Viktoria, som därmed var ensamma på gården. Under kvällen blev Alma plötsligt sjuk. När hon gick till sängs sa hon till Viktoria: ”Kanske åt morgonen är jag död.”

Lördag 13 juli

Alma blev försämrad och låg stundvis till sängs under dagen. Hon steg upp och skötte hushållet och ladugården men orkade inget mer än det. Någon mat klarade hon inte av att äta.

Söndag 14 juli

Hela söndagen låg Alma till sängs, med undantag av att hon var i ladugården och tog hand om korna. Under kvällen blev hon än sämre och fick svåra kräkningar un der natten.

Måndag 15 juli

När Alma tidigt på morgonen skulle mjölka de fyra kor na var hon flera gånger nära att svimma. För att kvickna till drack hon och tvättade huvudet i kallt vatten. Den fjärde kon klarade hon inte av att mjölka, utan lade sig för att vila. Hon skickade sen i väg Viktoria för att valla fåren.

Efter att Viktoria återkommit från vallningen bad Alma henne att tömma den bleckbunke hon spytt i. Alma bad henne att kasta innehållet bakom en sten i skogen ovan för gården. Viktoria gjorde som hon blev ombedd. Väl ute på gården såg hon något konstigt i bunken. Hon häll de ut innehållet i skogen. När hon kom tillbaka sa hon till Alma: ”Kors i alla tider vad ni har spytt. Det var både ben och händer i det.” Alma svarade: ”Tig och håll mun nen. Det var ingenting, du får ej säga det för någon.”

Vid klockan 16 kom makarna Burman hem. De fann Alma sängliggande och klen och hon hade då sagt att ”Nu ha’ ni smittat ned mig. Nu har jag samma sjukdom som David.” Hon syftade då på Karl Burmans bror, som i likhet med andra familjemedlemmar varit sjuk i

en magsjukdom under våren. Fru Burman lät då droppa lyptol (ett antiseptiskt medel till stor del bestående av al kohol) på en sockerbit och gav den till Alma. Det var den medicin övriga i hushållet haft under vårens magsjuka. I denna stund tyckte sig fru Burman känna lukten av sva vel från Alma, men tänkte inte särskilt på orsaken. Alma bjöds därefter på kaffe och bröd, vilket hon fick i sig.

På kvällen när Hilma Burman var på väg till ladugården kom Viktoria och bad henne titta på vad Alma kräkts. Förutom en del ystad mjölk låg där ett foster som var ca 10–12 centimeter. Hilma Burman hämtade sin man och visade honom och de bestämde att inte ta upp detta med Alma förrän hon blivit friskare. De lät linda in fostret i ett papper att förvaras tills vidare.

Tisdag 16 juli

Alma var fortsatt mycket sjuk. På morgonen klagade hon över att hon frös. Fru Burman värmde en fäll och när hon bytte ut den mot den som Alma låg under såg hon blodfläckar i bädden. Alma förklarade det med att hon haft borta sin menstruation sedan strax efter påsk, men nu fått så rikliga blödningar att hon trott sig blöda ihjäl. Fru Burman frågade om de skulle skicka efter doktorn, men Alma svarade att hon inte ville detta och att hon nog skulle bli frisk.

Vid 12-tiden på dagen avled Alma.

Onsdag 17 juli

En kista iordningställdes och makarna Burman samt två personer från Jäkkvik lade Alma i denna. Samtliga kände en stark lukt från den döda kroppen. Hur Almas plötsliga sjukdom och död uppstått stod klart för alla. I hemmet fanns fosfortändstickor och det var känt att gra vida kvinnor ibland förgiftat sig med fosfor för att bli av med fostret. Förutom svavellukten från Alma hade fru Burman även känt svavelliknande lukt i den bunke som Alma kräkts i.

Epilog

Alma Karlsson begravdes i tysthet den 7 augusti 1907 på Arjeplogs kyrkogård. En begravning i tysthet betydde att det inte var någon klockringning, vilket var att betraktas som ett straff.

Alma försökte framkalla missfall, vilket uppdagades på ett rysligt sätt. Vilken man som gjort henne gravid får vi aldrig veta och den mannen gick fri från både skam och straff. Hilma Burman var även hon gravid under nämnda sommar. Hon och Alma var nästan jämnåriga men hade helt olika förutsättningar. Alma var ogift men gravid. Den stora skam som ännu ett utomäktenskapligt barn skulle leda till blev för mycket. Hon försökte göra det hon trodde var bäst i rådande situation.

/Carl-Oskar Lundström

Källa: Länsmannen i Arjeplogs distrikt, AI:1 1895-1917, polis förhörsprotokoll 21 juli 1907.

3 kilometer från gränsen till Västerbotten, med 2,5 mil till Sorsele och 5,5 mil till Arjeplog, ligger en av gränsbyarna; Nyby.

- Här bor vi och trivs jättebra, säger Irene Holmqvist, en av nio bofasta i Nyby.

- Vi tillhör Arjeplogs kommun, har postadress i Sorsele och när vi hade fast telefon så var det Arvidsjaurs rikt nummer, berättar Irene. Det kunde vara ganska tjorvigt med t ex posten.

- Precis. När jag bodde kvar i byn så fick man jämt för klara, säger Irenes syster Nina Rönnholm.

Var gick ni skola?

- Äldsta syrran gick i Mellanström och i Arjeplog. Vi gick i Sorsele. Skolbussen gick från Arjeplog till Sorsele och plockade upp mjölkhämtare hela vägen in till Sor sele till mejeriet. Vi fick åka med till Buresjön och sen vidare mot Sorsele. Det tog ungefär en timme.

Irene, Nina, deras kusin Lilian Johansson som har stuga i Nyby och deras faster Mona Rönnholm som tillsam mans med sin man Stig bor tillfälligt i sitt barndoms hem i byn, berättar om Erust Renberg som körde deras skolbuss och var en väldigt viktig person för alla.

- Han kom med posten, sex dagar per vecka. Det var en trygghet för alla, han såg t ex om det lyste som det skulle i husen. Ibland skottade han av bron åt nån när hans liks passerade.

- Han gjorde allt han kunde för att hjälpa folk, menar Mona.

- När han väntade på att vi skulle sluta skolan i Sorsele, så satt han på Gulf, berättar Irene. Och en gång var mamma och pappa i Arjeplog och kom på att de skulle gå på motionsdans, men mamma hade inte med sig några dansarkläder.

- Då ringde pappa till Gulf i Sorsele och bad Erust åka förbi hemma och hämta dansarkläder i garderoben, säger Nina.

- Erust sa som han alltid sa: ”No gå hä bra”, berättar Irene.

- Han var som en fritidsledare, säger Nina. Vi fick sitta i skolbussen och vänta tills de äldre barnen slutade sko lan. Vi lekte blindbock m.m. i bussen. Han var så snäll.

- Förutom skolbussen så kom det när vi var små, två varubussar per vecka från Handelsbolaget och Konsum i Sorsele och en från Westermarks i Arjeplog. I Fjällnäs som ligger på gränsen till Västerbotten, fanns en Kon sumbutik.

- Vi tänker inte så mycket gränsvis, säger Lilian. Det finns en ganska ny förening som heter Gränsbyarnas intresseförening. Det är fantastiskt att man kan gå över kommun- och länsgräns och ha en gemensam förening. Vi jobbar för att hålla igång gränsbyarna.

- en av gränsbyarna

NYBY ÄR DRYGT 130 ÅR

Byn är från 1888, August och Anna Rönnholm var för sta nybyggarna i Nyby.

- Det var min farmor och farfar, berättar Mona. Anna var prästdotter från Sorsele. Hennes pappa var Karl Natanael Fjellström. Anna och August - som var från Norrsele utanför Sorsele - träffades och hon blev gravid. Augusts familj var handlare och hade det också gott ställt. Hans pappa hjälpte dem igång med huset i Nyby.

- Förr var det så att den sträcka de kunde gå mellan sol uppgång och solnedgång, skulle de få inmuta. Det här hör till ursprungliga Gargaurskiftet, säger Mona.

- De levde nog ett strävsamt liv, första barnen var tvil lingar som dog vid födseln. Men de fick många fler barn. De slog myrhö och hade utkomst från det, säger Mona. Man hade inte begrepp tidigare om att skogen var värd nåt. Det begrep handlarna däremot.

- Sen blev även kolmilor en utkomst, menar Nina.

Byn växte och här bor och bodde förutom familjen Rönnholm bl a även Mauritzsons, Olofssons och Deger falk.

Många kom för att fira Nyby 100 år. Foto: Johan Fjellström

Nina, Lilian, Irene och Mona, vid stenen som avtäcktes vid hundraårsjubileet. Det är en påbörjad kvarnsten.

- När vi var små så var det en väldigt aktiv by. Det var många kor och de gick lösa, även hästarna gick lösa. Då var det grindar och hagar överallt, berättar Nina.

- Det är inte så backigt i Nyby, men backen där stenen står betyder mycket, menar Nina. Där åkte vi pulka och plockade blåklockor.

- Det var roligt att åka pulka nerför taket på uthuset vid backen, säger Mona. Men då kom farbror Knut ut och skrek att ”nu he je je därifrån innan ja kom å däng je”. Han var rädd att vi skulle trampa igenom taket. På den tiden var det spåntak.

- Man var ju tvungen att hitta på allt möjligt, för inte satt mamma och pappa på golvet och lekte med oss, säger Irene. Pappa skar t ex till masonitskivor som vi använde som pulkor i backen.

- Vi lekte mycket i kol-lådorna som fanns när vi var små, säger Nina.

- Vi satte även tändstickor i kottar och lekte med, säger Lilian.

- Och råpotatisar lekte vi med, skrattar Mona.

- Vi hör till den generationen som använde det som fanns, säger Lilian och Mona.

- Det fanns t ex inget vatten och avlopp när vi var små, säger Nina. Inte ström i varje hus i början heller.

- När vi bodde i gammelstugan så hade vi utedass bred vid ladugården, berättar Irene. Då hade vi en oxe som hette Columbus och jag minns när man skulle springa från stugan till toaletten och han kom rusande. En del gånger hann man inte stänga dörren. Oj så rädd man var.

ELSTRÖM OCH TELEFON KOM TILL BYN

- 1948 kom ström till byn har Gösta Degerfalk berättat, säger Lilian och Irene. Han sa att då var det en stor fest som kallades Lysfest.

- Det är ju snart 75 år sedan, så Gösta undrade om vi inte skulle ordna en Lysfest till sommaren.

- Jag minns när mamma gick till ladugården och hade radiuslykta, berättar Mona. Trots att man hade ström så hade man oftast en enda lampa i varje gård.

- Telefon fanns inte heller i alla hem i början, berättar Irene. I början på 60-talet hade vi då ingen.

- Senare hade vi bara en direktlinje mellan oss och far mor, berättar Nina. Som en sorts ”nödtelefon”.

- I Gargaur satt Helena Landström som telefonist och i Fjällnäs (tidigare Måskenåive) fanns det också en tele fonstation.

- Min sambo Leif som växte upp på samhället, brukar säga att ”Nina, det låter som att du är född på 1800-ta let”, säger Nina skrattande.

- Allt det där har gjort att man klarar sig bra i alla si tuationer, tror Lilian och får medhåll av de andra.

LYCKLIG BARNDOM

- När vi var små var det evighetssomrar med bara bra väder, menar Lilian.

- Vilken lycklig barndom man hade, minns Nina, som har en stuga här och barndomshemmet finns kvar.

- Vi hade några riktigt roliga somrar när byavägen byggdes, berättar Nina. Då fick vi åka lastbil hela som rarna och arbetarna bodde i vår gammelstuga.

- På den tiden tog Anny och Göte emot sommarbarn från Berlin, som vi fick möjlighet att lära känna och det var jättekul.

Hur gick det med språket?

- Vi lekte med dem så det löste sig.

- Då vi inte visste vad vi skulle göra, så brukade vi gå ner och borsta korna i ladugården, säger Irene.

- Sen städade vi ladugården eller så hade vi gymnastik i höhopen eller trampade skidbackarna ”för hand”, säger Nina.

- När jag blev större så tyckte jag att det var så roligt att mjölka korna, säger Irene. Tänk när jag lutade huvudet mot kobenet och hörde hur dom idisslade medan jag mjölkade, det var så fantastiskt. Tänk vilken lycka.

- Jag kan inte komma på nåt som inte var bra, menar Nina.

EN LEVANDE BY

88-åriga Ruth Mauritzson bor även hon i byn. Ruth flyttade hit 1960 till sin då blivande man Arthur.

- Athur byggde en bagarstuga till mig, som jag fortfa rande använder ofta, säger Ruth.

- Jag brukar säga till Irene och Bertil att det vore lug nare för dem om jag skulle flytta från byn, menar Ruth. Men då svarar de: aldrig!

Tord Abrahamsson har bott i Nyby i snart 40 år. Brodern Thomas kom lite senare. De bodde tidigare i Kiruna och är glada över att bo i byn.

Ruth visar sin stora hibiskus som är ett skott från en blomma som blev 13 år gammal.

- Irene och Bertil är en riktig serviceinrättning, konsta terar Lilian och Nina. Utan dem skulle det inte fungera i byn. De hämtar mat åt några, plogar byavägen m.m.

- Lilian, du brukar ju säga att det händer jämt nåt i Nyby, säger Irene.

- Ja jag har andan i halsen när jag är här, säger Lilian. Det är alltid nåt på gång, det brummar och det spikas och sågas och folk kommer och far.

- Nyby är i högsta grad en levande by, menar Lilian.

Ruth bakar i bagarstugan med hjälp av Torvald Karlsson.

ARGENTIS - Arjeplogs näringslivsbolag

NÄRINGSLIVSBOLAGET ARGENTIS BERÄTTAR HÄR OM SIN VERKSAMHET:

I Arjeplog är det Argentis som har ansvar för näringslivsverksamheten i kommunen. Vi ska stötta och utveckla näringslivet i Arjeplog, vilket vi gör genom företagskontakter inom alla olika typer av branscher. Även stöd till blivande före tagare ingår. Kortfattat kan man säga att vi kan hjälpa till vid nystarter av företag, vid utveckling av redan befintliga företag samt vid nyetablering ar. Argentis är inte är en kommunal verksamhet men vi arbetar på uppdrag av Arjeplogs Kommun.

VAD VI GÖR PÅ ARGENTIS

-Vi har till uppgift att hjälpa alla typer av företagare plus de som ännu inte startat företag men som funderar på att göra det. Vi jobbar med alla typer av näringslivs frågor, ingen fråga är för liten eller stor, berättar Lotta Lestander, VD på Argentis.

En vanlig missuppfattning är att den som hör av sig till Argentis måste vara ansluten till någon företagarorga nisation, vilket inte alls stämmer.

- Nej, man behöver inte vara ansluten till någon organi sation för att vända sig till oss, vi är till för alla företag, förtydligar Therese Stenvall, projektledare.

Argentis jobbar både behovsanpassat och proaktivt.

Vilket innebär att vi både fångar upp lokala behov och jobbar med omvärldsbevakning, för att stötta med det som kanske inte är ett behov just nu men som kan kom ma att bli aktuellt längre fram.

- Vi försöker förutse vad företagen kan tänkas behöva hjälp med på sikt genom att hålla koll på trender och aktuella frågor. På så vis kan vi erbjuda stöd som inte efterfrågats men som ändå kan vara värdefullt för våra lokala företag, berättar Stina Ederlöv, projektkommuni katör.

VID START AV FÖRETAG

Argentis kan vara behjälplig under hela processen, från idé till uppstart. Vi stöttar i att söka starta-eget bidrag via Arbetsförmedlingen, validerar affärsidéer, hjälper till att skriva affärsplan, ta fram budget och kalkyler för att kolla om en affärsidé är ekonomiskt hållbar. I valide ringen ingår också att stötta den blivande företagaren i att göra marknadsundersökning, titta på kundgrupper, nischer, prissättning och se vilka eventuella tillstånd som kommer att behövas.

- Vi tittar också på tidigare erfarenheter, vad personen har i sitt bagage som kan vara användbart om man känner sin bransch och om man har kunskaper i före tagsekonomi. Vi anpassar våra insatser till den blivande företagaren, hjälpen ser därför olika ut, berättar Lotta.

En målgrupp där Argentis försöker motivera fler att starta företag är gruppen unga. Bland de befintliga fö retagen i Arjeplog är det endast ca 6,5% som ägs/drivs av personer under 30 år.

- Vi försöker bjuda in ungdomar till samtal för att väcka intresse för företagande. Under sommaren har vi i sam verkan med Arjeplogs Kommun och Region 10 haft sommarlovsentreprenörer anställda, så fem lokala ung domar har drivit företag där de bakat, tvättat bilar och klippt gräs, berättar Lotta.

ARGENTIS SAMARBETEN

För närvarande jobbar fem personer på Argentis, tre på heltid och två på deltid. En viktig del i näringslivs arbetet är de samarbeten vi har med andra kommuner, för att på så vis öka de lokala resurserna och den lokala kompetensen. Inte minst har den tuffa tiden under coro napandemin visat att det varit värdefullt att samarbeta, med kollegorna i Norr- och Västerbotten. Även den ökade digitaliseringen har gjort det möjligt att samar beta över läns- och kommungränserna på ett helt annat sätt än tidigare.

- Vi jobbar med ett projekt som utvecklar besöksnäring en och som drivs av Swedish Lapland Visitors Board, där alla kommuner i Norrbotten ingår plus Skellefteå och Sorsele, berättar Stina Ederlöv och Anna-Lena Le Goascogne, destinationsutvecklare.

- Att kroka arm med andra ger ökad motivation, inspi ration och så breddar man kompetensen. Plötsligt finns det flera andra att fråga och man kan gemensamt jobba för att utveckla saker och ting och blir även en påver kansfaktor, menar Therese Stenvall, som driver ett pro jekt inom ramen för samarbetet som kallas Region 10. I Region 10 ingår förutom Arjeplog även Arvidsjaur, Sorsele, Malå, Storuman, Norsjö, Dorotea, Åsele, Vil helmina och Lycksele.

Coronapandemin var en tuff tid för de flesta företag. Trots detta hade Arjeplog inga pandemirelaterade kon

Jonas Karlsson, administratör och Stina Ederlöv, projektkommunikatör.

Foto: Johan Fjellström.

kurser bland de lokala företagen. Kanske är företags strukturen en del av förklaringen till det, att företag i Arjeplog ofta har flera olika ben att stå på. Försvinner en verksamhet har man andra kvar.

- Under pandemin hade vi dock betydligt fler företags kontakter än vanligt, många företag som vi inte haft kontakt med tidigare hörde av sig. Både för att vi för sökte höra av oss i större utsträckning för att stötta men också för att företag som i vanliga fall klarar sig bra hade det tufft. Då försökte vi finnas där för att hjälpa så gott vi kunde, berättar Anna-Lena.

ARJEPLOGS FÖRETAGSKLIMAT

Under mer än tjugo års tid har Svenskt Näringsliv årli gen skickat ut enkäter som mäter svenska företags upp levelser av att driva företag i sina respektive kommuner. Svaren ger en bild av hur företagsklimatet uppfattas och gör det möjligt att jämföra Sveriges 290 kommuner med varandra. För Arjeplogs del har rankingen på senare år förbättrats, där man under 2020 utsågs till årets klätt rare i Norrbotten med en andra plats i länet. En plats som Arjeplog sedan har behållit.

Det lokala företagsklimatet utvärderas löpande med målet att försöka förbättra och utveckla näringslivsverk samheten. Svenskt Näringslivs enkät är ett av verktygen för det.

- Vi försöker verkligen ta till oss kritik och fånga upp det som är utmaningar för våra företag. Genom före tagsklimatrankingen får vi ofta bekräftat att de utveck lingsområden som lyfts också är det som sedan syns i enkätsvaren, säger Lotta.

Argentis har under flera år jobbat strukturerat för att förbättra företagsklimatet, bland annat genom samver kan med Arjeplogs Kommun, med andra lokala aktörer och andra näringslivsfrämjare.

- Ett av våra utvecklingsområden är att fånga upp lo kala behov och anpassa vårt stöd så att det verkligen är det som företagen vill ha. Vi försöker också bli bättre på att informera om vad vi gör så att våra företag och an dra vet vad som är på gång och vad vi kan erbjuda för typ av stöd, berättar Lotta.

BESÖKSNÄRINGEN I ARJEPLOG

De senaste tio åren har besöksnäringen fördubblats i destinationen Swedish Lapland med nyetablerat före tagande, ökad sysselsättning och fler skatteintäkter som resultat. Idag räknas besöksnäringen som en av regio nens mest snabbväxande basnäringar. Genom samar betet med Swedish Lapland har andelen internationella besökare ökat i regionen och statistik visar även att andelen sommarturister ökat. Vilket förstås även gäller Arjeplog.

- Besöksnäringen är en viktig del i ekosystemet och vi skulle kunna ta emot ännu fler gäster på sommaren. Sommarturismen är en liten doldis som man inte pratar lika mycket om som vintersäsongen. Tyvärr har pande min påverkat besöksnäringen negativt och många har fått ställa om sin verksamhet för att klara sig och för att hitta nya kundgrupper. Glädjande nog ser sommaren ut

att ha varit över förväntan. När vi pratat med våra före tag så upplever många att de känt av att det går år rätt håll, berättar Anna-Lena.

VAD VI GÖR PÅ ARGENTIS JUST NU

I och med de stora gröna investeringar som pågår längs norrlandskusten är hållbarhet och etableringsfrågorna starkt i fokus. Här samarbetar Argentis i sina nätverk och försöker jobba strategiskt för att bygga attraktivitet för att på så vis locka etableringar till kommunen.

-Det vi har en del av i Arjeplog är så kallade ”mikro etableringar”, människor som flyttar hit och som sedan startar verksamhet av något slag. De försörjer primärt sig själva men är ändå viktiga för samhället och nä ringslivet, säger Lotta.

- Vi har som vi berättat många olika samarbeten och om vi eller kommunen får en förfrågan av företag uti från, så samarbetar vi. Vi är aktiva i olika forum och om någon hör av sig och vill flytta hit, starta företag eller ta med sig ett befintligt företag då är vi självklart på tårna, berättar Therese.

Annat aktuellt som Argentis jobbar med just nu är bil besiktningsfrågan och att hinna ställa i ordning utom huspadelbanan innan vintern. En padelbana som man i samverkan med kommunen, företagare och förenings livet har sökt bidrag för att kunna bygga, som en del i attraktionsarbetet.

- Att göra bra saker i det lilla gynnar även samhället i stort.

VD Lotta Lestander, destinationsutvecklare Anna-Lena Le Goascogne och projektledare Therese Stenvall.

Valresultat

Arjeplogs kommun 2022

Källa: resultat.val.se

Personröster - SocialdemokraternaKommunvalet

Personröster - Folkinitiativet

Valdeltagande år 2018 var 80,71 % (antal röstberättigade 2312)

Valdeltagande år 2014 var 78,28 % (antal röstberättigade 2431)

Personröster - Liberalerna

Personröster - Centerpartiet

Personröster - Vänsterpartiet

Smått & gott

TREVLIGT INITIATIV!

Är du kvinna och ny i Arjeplog?

Vill du ha någon att gå med på ”Ladies Night”?

- Fjällkraft som anordnar Ladies Night, erbjuder den som vill, att träffas vid ICA en halvtimme innan det börjar, så går vi dit tillsammans, säger Illona Fjell ström.

(Se annonsen på sidan 10.)

30 ÅR SEDAN. VAD HÄNDE 1992?

- Tidningen Arjeplogar’n startas av Johan och Illona Fjellström. Succén är ett faktum!

- För sjätte gången vinner Sverige världsmästerska pet i ishockey den 10 maj 1992. I finalen, som spe las i Prag, besegrar Tre Kronor grannlandet Finland med 5-2.

- Vad som ibland kallats ”räntekrisen” under senare år inträffar den 16 september 1992 när Riks banken tvingas höja marginalräntan till rekordhöga 500 procent. Under de tre dagar då den svindlande 500-procentsräntan tillämpas stoppas utlåningen hos samtliga svenska banker och bankomaterna runtom i Sverige stängs.

- 21 februari har filmen ”Änglagård” premiär.

- TV-serien ”Rederiet” har premiär.

Källor: Bl a nyheter24.se

KANELBULLENS DAG

4 oktober är det återigen dags för ”Kanelbul lens dag”. En otroligt viktig dag, om ni frågar Redaktör’n!

Har jag nåt nytt revolutionerande recept på kanelbullar då?

- Nja, mitt tips är helt enkelt att göra bullarna så stora som möjligt och välfyllda.

Föreningsannons

Vårt varma Tack

till Er alla som hedrat minnet av vår älskade mamma

Gunhild Lundström

vid hennes bortgång och begravning.

Ewa, Elsy, Cohn, Yvonne och Elisabeth med familjer

Ett särskilt tack till hemtjänsten, kostservice och Hälsocentralen.

DAGENS ROS

Vill skicka en hel bukett rosor och massor med kramar till lärare, resurspersonal, fritidspedagoger, rektorer och skolsköterska som har hand om 6-års verksamheten och fritids på Silverskolan!

Att vara 6 år och leva med diabetes är tufft ibland!

vara förälder till ett barn med diabetes är inte heller så lätt. Men ni gör det så mycket lättare att bära! Ni är helt fantastiska och

glada och tacksamma att ni finns!

Massor

Föreningsannons

Kommer batterifabriker och grönt stål att rädda klimatet?

Sammanlagt finns planer på investeringar för 700 miljarder i Norrbotten med koppling till klimatomställningen.

De nya industrierna väntas ge många tusen nya jobb och ge en rejäl befolkningsökning i flera kommuner. Men lever de stora satsning arna upp till löftena och förväntningarna?

Vad krävs för att klara både jobb och klimat omställning på ett hållbart sätt?

Kom och lyssna på Arne Müller, frilansjournalist och författare, som bland annat bevakar utvecklingen inom den svenska gruvindustrin ur ett miljöperspektiv.

Onsdag 26 oktober klockan 18.00 på Silvermuseet. Välkomna!

Lämna ansökan senast söndag 23 oktober. Det går bra att lämna ansökan per e-post!

Månadens Ulrika

HEJ ALLA LÄSARE AV ARJEPLOGARN!

Eftersom matte hade så rörigt i huvudet nu så tog jag - Oblio Kisse Kavat - på mig att skriva en gästkrönika. Eftersom matte antagligen nämnt mig i sina krönikor så tänkte jag att det kunde vara på sin plats att ge min version av vårt liv. Jag är rätt säker på att vi inte har samma syn på saker och ting och jag kan eventuellt ha blivit framställd på icke fördelaktigt sätt i vissa frågor.

Ta det här med hygien till exempel. Matte använder en massa vatten vilket gör att efteråt uppstår ett stort behov av handduk. Det kallas visst dusch det hon gör. Hon har hittills inte tagit efter mina tvättrutiner trots att jag vet att hon studerat mig och min katt-tvätt. En natt när jag betett mig kvällen innan, fick jag sova hos matte. När jag sen vaknade på natten fick jag en lysande idé. Jag kunde tvätta matte när hon sov, så skulle hon ju vinna lite tid nästa dag. Eftersom bara huvudet stack fram bestämde jag mig för att tvätta håret på henne. Jag hann tvätta rätt mycket (eller mycket å mycket, matte är ju korthårig) innan hon vaknade och fnissade och sa att jag kittlade henne. När hon sen råkade känna på håret och upptäckte hur blött det var, muttrade hon att hon minsann skötte sin hygien på sitt sätt. Hon klev upp och gick på toa och jag gjorde ju som vanligt, tog mitt ansvar och följde henne på toa. Hips vips försvann hon sen från toan och stängde in sig i sovrummet. Oförskämt på min ära för jag var ju inte klar med hennes hårtvätt.

En annan grej här i höst är ju mattes svamp-mani. Jag har ju hört henne säga att man måste bli bekant med svamparna och lära känna (igen) dom. Hur kan man göra det på ett bättre sätt som kattonge än att krypa ner i korgen till svamparna? Tror ni det var populärt?

- Nej, nej, nej. Svamp är inget för katter påstod hon då och sa även att jag aldrig skulle få äta svamp för det var inget för en katt. Vad vet hon om det? Matte är väl ingen katt heller. Hon äter så mycket svamp på hösten att det kanske växer ut en hatt på henne? Eller också blir hon taggig av all taggsvamp? Hon kan vara taggig ibland även om inte taggarna syns än så länge. När jag klöser henne på benen känns i alla fall inga taggar, däremot kommer det blod ibland. Det måste ju vara skönt för matte att veta att hon inte lider av blodbrist, fast uppskattningen för mina ben-klös är obefintlig.

Förresten, jag glömde ju presentera mig lite mer nog grant i början. Jag är ju en kattonge som flyttade till matte och husse i mitten på juni. Alla säger att jag är väldigt fin och söt och då odlar jag mitt storhetsvan sinne. Matte odlar lite blommor och dom tar jag hand om på mitt sätt, som vanligt utan något beröm för mina blomskötar-talanger.

//Oblio Kisse Kavat

070-669 29 48, www.arjeplogarn.se Tryck: Lulegrafiska, 0920-24 77 90

& Hanna

Text och foton: Ulrika Westerlund

Mvh