Medborgarnas praktiska problem under luppen

TEXT: MARKUS LYYRA, SVENSK ÖVERSÄTTNING: KALLE KEIJONEN

Nordiska ministerrådets informationstjänst Info Norden kontaktades 2019 mer än 200 gånger av medborgare bara i Finland. Trots att informationstjänstens mandat hade utvidgats att omfatta även företagsfrågor kom de allra flesta frågorna från vanliga medborgare. Frågorna besvaras naturligtvis, men därtill försöker informationstjänsten att identifiera de eventuella gränshinder som ligger bakom frågorna.

Begreppet gränshinder kan låta oklart för många. Det syftar inte på något konkret hinder som står på riksgränsen utan det handlar om en oklar lag eller regel i de olika nordiska länderna. Dessa oklara lagar eller regler får inte hindra en nordisk medborgare från att flytta till ett annat nordiskt land eller att studera, jobba eller bli företagare i de övriga nordiska länderna. En gränsgångare möter ofta gränshindersproblem också om hen pendlar mellan olika länder, till exempel mellan Köpenhamn och Malmö eller mellan Torneå och Haparanda.

ETT EXEMPEL PÅ DETTA är beslutet om SINK som en nordisk gränsgångare behöver från det svenska Skatteverket och som kan ta upp till mer än 12 veckor att få. Utan beslutet måste den som bor i Finland men jobbar i Sverige betala dubbla skatter i både Finland och Sverige eller alternativt avstå från sin lön under de 12 veckorna.

En brokig mångfald av frågor

Informationstjänsten ställdes igen mycket varierande frågor, vilket är också ett bevis på att det fortfarande krävs arbete på många olika områden av både politiker och tjänstemän. Frågorna handlade om såväl distansjobb i ett annat land, skatter, studiemedel och andra socialförmåner i de andra nordiska länderna som erkännande av yrkeskvalifikationer, harmoniserade byggregler, transportsamarbete, geoblockering och ett nordiskt elektroniskt ID.

166 875 ihmistä sai eläkettä toisesta Pohjoismaasta toiseen vuonna 2016 2016 mottog 166 875 personer i Norden pension från ett annat nordiskt land

Kuva / Bild: Johannes Jansson/norden.org

GRÄNSHINDERSEKRETARIATET HAR känt till många av frågorna sedan flera år, och det är redan bråttom med till exempel erkännande av yrkeskvalifikationer om man tänker till exempel på den brist på sjuksköterskor som råder i de samtliga nordiska länderna och hur situationen i framtiden bara kommer att bli värre.

FRÅGOR OM DISTANSJOBB är däremot mycket utmanande eftersom det inte finns någon entydig lösning, utan de måste ofta bedömas från fall till fall och ta hänsyn till allt från vad som räknas som frågeställarens egentliga bosättningsland om hen bor en del av tiden i det andra landet, till hur familjeband påverkar bosättningslandet.

Att definiera problemen är vägen till lösningar

Info Norden har under det senaste året mer och mer kontaktats av personer som har tröttnat på att det är nästan omöjligt att sköta ärenden med myndigheter i ett annat nordiskt land utan landets eget bank-id. Det finns många som till exempel skulle vilja ta reda på hur mycket de tjänat in till pensionen, göra ändringar hos skattemyndigheter, ansöka om socialbidrag eller söka studieplats i ett annat nordiskt land, men utan landets bank-id krävs det i praktiken ett personligt besök hos myndigheten. Speciellt när det numera har blivit allt vanligare att distansjobba i andra nordiska länder har behovet att ändra ens egna uppgifter mitt i kalenderåret ökat.

NOBID-PROJEKTET, som har pågått redan länge, syftar på att underlätta detta problem. Projektets ambition är att medborgare i de nordiska och baltiska länderna redan under detta år skulle kunna legitimera sig elektroniskt i de övriga länderna. Estland har varit en banbrytare i projektet, följt på nära håll av Norge och Danmark. Finland har av någon anledning blivit efter med e-legitimation, trots att Finland annars ofta är en banbrytare då det gäller digitaliseringen.

DANMARK STÅR I ÅR FÖR ordförandeskapet i Gränshinderrådet tillsammans med Färöarna och Grönland och Bertel Haarder, medlem i Nordiska rådet som också agerar som Gränshinderrådets ordförande i år, håller ID-frågan högt på agendan, men lyfter också gärna den fråga han har arbetat länge med, geoblockeringen. Han anser att det är viktigt att fortsätta arbeta för att de nordiska ländernas public servicekanaler öppnar upp sitt programutbud i de övriga länderna. I dagsläget blockerar många stora public service-bolag sina program så att de inte kan ses i andra nordiska länder, och speciellt har den stora sverigefinska minoriteten i Sverige sedan många år tillbaka krävt ändringar i Yles programbegränsningar. Ofta grundas begränsningarna med upphovsrättsliga frågor och därför finns det ingen enkel lösning för problemet, bland annat av avtalstekniska skäl.

11 072 nuorta sai opintotukea koko opinto-ohjelmaansa toisessa Pohjoismaassa lukuvuonna 2016 - 2017. 2016 - 2017 mottog 11 072 unga studiestöd till en hel utbildning i ett annat nordiskt land. Kuva / Bild: Yadid Levy/norden.org

Vision 2030 guidar arbetet

De nordiska statsministrarna godkände redan förra året en vision som syftar på att göra Norden till världens mest integrerade region år 2030. Det gemensamma målet är också grunden för Gränshinderrådet, som grundades 2014, och för vilka frågor rådet prioriterar.

TROTS ATT MAN OFTA tror att Norden är ett harmoniserat och integrerat område visar de nämnda problemen att fallet inte är så. Det finns i dag många olika problem att lösa och de kräver en djup juridisk analys innan man kan sätta i gång med eventuella lagändringar i de olika länderna. När man tidigare bestämde om till exempel passfriheten eller den gemensamma nordiska arbetsmarknaden var lagstiftningsarbetet lättare och man behövde till exempel inte ta hänsyn till EU-lagstiftning. I dag måste man också tänka på EU-lagstiftning när man skriver gemensamma nordiska avtal om till exempel försvarssamarbete.

MEN I ÅR KAN MAN se att det finns en gemensam ambition att fokusera på de lösningar på konkreta problem som skulle underlätta medborgarnas vardag i Norden. Årets prioriterade områden från harmoniserade byggregler och transportsamarbete till ett nordiskt elektroniskt ID, avskaffande av geoblockering och erkännande av yrkeskvalifikationer visar att Nordiska ministerrådet tar visionen på allvar och har börjat fokusera på de problem som man träffar varje dag och som försvårar vardagen för dem som bor i Norden.

GRÄNSHINDERRÅDET ÄR OCKSÅ medveten om problemen med till exempel hur långt det kan ta för en gränsgångare att få ett skattebeslut, men det är egentligen inte ett problem som Gränshinderrådet kan lösa utan det handlar snarare om en resursbrist hos det svenska Skatteverket. Därför måste vi alla samarbeta ännu djupare för att kunna förverkliga den gemensamma visionen om världens mest integrerade område 2030.