handledning till
Svenska kyrkans sociala roll och ansvar i samhället Samtalsuppslag, övningar och processredskap för arbete med Svenska kyrkans roll: • som opinionsbildare • som utförare • i samverkan och samarbete • i gemenskapande • i individuellt stöd
Handledningen anknyter också till antologin ”Nya möjligheter – Svenska kyrkans sociala roll i 2000-talets Sverige”.
Inledning Vilken är Svenska kyrkans sociala roll i det samhälle som växer fram idag? Vad kan vi göra som kyrka? Hur är det förankrat i församlingens uppdrag att förmedla evangelium i ord och handling? Historiskt sett har Svenska kyrkan alltid engagerat sig i sociala frågor och spelat en viktig roll i byggandet av samhälle och välfärd. Hur kan kyrkans diakoni möta samtidens sociala utmaningar på ett trovärdigt sätt – trovärdig både gentemot människor, och trovärdig sitt uppdrag? Varje församling lever i relation till de människor och den närmiljö som omger henne i varje tid av historien. Kyrkans budskap och uppdrag behöver förklaras och levas på ett relevant sätt för att förstås och bära i den livssituation människor står i idag. En viktig del av vårt uppdrag som kyrka är att leva i diakoni, att se och upprätta dem vi möter med respekt och kärlek. Att ständigt försvara människan, som skapad till Guds avbild och hennes okränkbara värde. Diakoni är att leva så bland människor som om Guds rike var känt för alla och verksam i varje enskild händelse. Diakoni är ett Jesusinspirerat förhållningssätt – att möta medmänniskan i ögonhöjd, att ge var och en makten över sitt liv tillbaka. I oktober 2007 beslutade kyrkomötet att starta en process kring kyrkans socialpolitiska roll och ansvar i samhället. Det handlar om en långsiktig, inomkyrklig reflektion inom hela Svenska kyrkan. Under 2009 genomförde tre pilotstift (Göteborg, Härnösand och Västerås stift) en process i några av sina församlingar där de bearbetade frågan om kyrkans sociala roll i samtiden. Syftet var att ta fram redskap som gör det enkelt för den enskilda församlingen att reflektera över hur den ser på sin sociala roll och sitt ansvar i närsamhället. Erfarenheterna från projektet, och de verktyg och metoder som utarbetats, kommer att spridas till alla församlingar och stift. En bok har tagits fram som stöd i reflektionsprocesserna. ”Nya möjligheter – Svenska kyrkans sociala roll i 2000-talets Sverige”. Det är en antologi där ett antal författare bidrar med texter utifrån olika teman. Den här handledningen är ytterligare ett redskap in i reflexionen. Målgruppen för studiematerialet är förtroendevalda i församlingen, verksamhetsansvariga samt de ideella medarbetare som finns i församlingens närhet. I det här materialet har vi valt att fokusera fem möjliga sociala eller diakonala områden där Svenska kyrkan har eller kan tänkas ha en roll att fylla. Samtliga fem är viktiga och säger något om vilka vi är som kyrka. Det kan vara lätt att känna igen sig i någon eller ett par av rollerna men församlingen behöver samtala kring samtliga fem områdena för att tydligare komma fram till vad som är angeläget och lämpligt i er församling. Man kan också behöva finna en balans mellan de olika rollerna. • Kyrkan som opinionsbildare • Kyrkan som utförare • Kyrkan i samverkan och samarbete • Kyrkans verksamhet av gemenskapande karaktär • Kyrkans individuella stöd Vi har valt att låta tre dimensioner genomsyra studiematerialet, en teologisk, en rättighetsbaserad samt en som aktualiserar kyrkans dubbla karaktär som social rörelse och tjänsteproducent. • Vad innebär det att vara en evangelisk luthersk kyrka på 2000-talet? • Hur kan vi arbeta stödjande och främjande i syfte att rusta människor till egenmakt och eget inflytande över sina liv? • Hur kan vi hantera Svenska kyrkans dubbla karaktär av att vara både en social rörelse, driven av engagemang och delaktighet, och en producent av tjänster som människor får del av eller som statliga och kommunala instanser köper av kyrkan?
3
Kyrkans roll som opinionsbildare kapitel 5 Profetisk och politisk diakoni av Ninni Smedberg kapitel 7 Kyrkans sociala ansvarstagande: fem möjliga roller av Sanna Lindström kapitel 12 Ett rättighetsbaserat arbete av Göran Gunner
samtalsfrågor
övningar
1 Kyrkans diakonala handlande kan med fördel ta sin utgångspunkt i de mänskliga rättigheterna. Den första artikeln i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna slår fast att ”Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter”. Har alla människor lika värde och lika rättigheter? Är det så i ert närsamhälle? I församlingen? Vilka brister ser ni?
1 Omvärldsspaning Församlingens profetiska roll innebär bl a att läsa av, lyssna in och tolka det samhälle vi lever i. Försök ringa in den omvärld som er församlings diakoni verkar i genom att ställa följande frågor: • Vad händer i vår omgivning? • Varför händer det? • Vad innebär det på sikt och hur påverkar det oss?
2 Diakoni är att arbeta för förändring – På vilket sätt och på vilka områden vill ni verka för förändring i er när miljö? Varför? Hur?
Vilken bild träder fram? Vilken verksamhet vill vi bedriva utifrån detta?
3 Inom den evangelisk-lutherska trostraditionen talar vi om profetisk-politisk diakoni. Kan kyrkan agera politiskt? Kan kyrkan låta bli att agera politiskt? Finns det överhuvudtaget någon som kan ställa sig utanför ett politiskt skeende? Vad är skillnaden mellan politik och partipolitik? Hur motiverar du ditt svar?
2 SWOT-analys (se Metoder) Ett annat sätt att omvärldsspana är att göra en SWOTanalys. Gör en SWOT-analys kring församlingens sociala arbete. Styrkor (internt)
4 Diakoniuppdraget slutar inte med en enskild insats utan fortsätter arbetet i att synliggöra sammanhang på en samhällsnivå, både i det lokala sammanhanget och ibland på det globala planet Vad kan det betyda konkret i er församling? Vilka roller kan ideella medarbetare, förtroendevalda, anställda spela i detta?
Möjligheter (i omgivningen)
5 Att vara opinionsbildare är inte enbart att skriva insändare och artiklar, det är även att agera opinionsbildande t ex genom lobbying eller att driva en speciell verksamhet. På vilket sätt skulle ni kunna agera opinionsbildande i er församling? I vilka frågor skulle det vara viktigt?
Församlingens sociala arbete
Svagheter (internt) Hot (i omgivningen)
3 Bibelövning I evangelierna agerar Jesus ofta röstbärare för marginaliserade människor – Vilka exempel kommer ni att tänka på? Läs gärna texten/texterna tillsammans och samtala kring de olika personerna i texten utifrån ett rättighetsperspektiv.
6 Att fungera opinionsbildande kan också vara att ge röst åt människor som utsätts för orättvisor och övergrepp. För vem kan er församling vara röstbärare? Hur blir ni det på ett sätt där individen själv blir delaktig? Hur kan församlingen underlätta för individen att själva agera?
4
Kyrkans roll som utförare kapitel 1 Förändringar i samhälle och kyrka av Håkan Stenow kapitel 3 Tro som social praxis: om diakoni i det privata och det offentliga av Anders Bäckström kapitel 9 Svenska kyrkan som social rörelse och tjänsteproducent av Stig Linde kapitel 10 Erfarenheter från en diakoniinstitution av Lotta Säfström kapitel 7 Kyrkans sociala ansvarstagande: fem möjliga roller av Sanna Lindström
samtalsfrågor
övningar
1 Att gå in som utförare i t ex vård, omsorg, skola eller sociala tjänster av olika slag förutsätter en långsiktighet i församlingens åtagande. Vilka är era motiv för ett engagemang som utförare? Hur är idén förankrad? En eldsjäl kan vara avgörande för framgång, men hur säkrar man upp verksamheten om eldsjälen försvinner?
1 Hissen Församlingsavdelningen i Strängnäs stift har gjort en modell för hur en församling kan reflektera på djupet kring en konkret verksamhet. De kallar den ”Hissen” (”Styra, leda medarbeta”, Strängnäs stift 2001). ”Hissen” rör sig mellan fyra våningar. Nya satsningar behöver föregås av en tur med hissen ner mot de lägre våningarna där samtal och gemensam reflexion kan ske kring den verksamhet man står i beredskap att inleda. Utgå ifrån någon konkret verksamhet ni har i församlingen eller som ni planerar, och åk en tur med hissen med hjälp av frågorna:
2 Går det att vara en utförare på kommunalt uppdrag och samtidigt ha en fri och självständig röst i förhållande till samma kommun? Finns det risk att kyrkan förlorar sin trovärdighet som kritisk röst? Vilka möjligheter skapas genom att finnas i båda rollerna? 3 Om kyrkan går in som utförare – vad ger det för ”mervärde” och vilken är kyrkans ”särart”? Jobbar kyrkan på ett annat sätt än andra aktörer i mötet med människor? Hur? Finns det metoder och arbetssätt som är särskilt förenliga med Svenska kyrkans värdegrund? Arbetar ni med sådana metoder?
Aktivitet Vad gör vi och vilka aktiviteter erbjuder vi? (t ex församlingens äldreboende, skola, hemtjänst) Förhållningssätt Hur gör vi det och vad utstrålar det?
4 När man talar om Mänskliga rättigheter ligger det implicit att det också finns någon som har skyldigheter. Vilka skyldigheter har kyrkan när det gäller att vara utförare på välfärdsområdet? Varför?
Värderingar Vilka grundläggande värderingar (människosyn, samhällssyn, kyrkosyn etc) driver oss att göra det vi gör, och att göra det på det sätt vi gör det?
5 Kyrkan är samtidigt både en ”social rörelse”, driven av engagemang och delaktighet, och en ”producent av tjänster ” – förrättningar eller tjänster som församlingen säljer. Det kan upplevas motsägelsefullt och skapa problem, men också innebära möjligheter. Vilka problem ser ni? Vilka möjligheter finns? Hur skulle dessa kunna samspela med varandra?
Teologisk grundsyn Hur ser den gudsbild ut som driver oss att göra detta? Vilka bibliska berättelser ger oss tolkningsmönster för det vi gör?
6 Vilket stöd skulle er församling behöva som utförare i en specifik verksamhet? • Råd/erfarenheter? Kring vad? Av vem? • Ekonomiskt stöd? Var skulle ni kunna få det stödet? • Juridiskt stöd? Kring vad? Var skulle ni kunna få det stödet? Hur påverkar utförarrollen frågor om personal och kompetens?
2 Heta stolen (se Metoder) Gör en ”Heta stolen”-övning kring frågan om att som kyrka tjäna pengar på socialt arbete. • Det är fult att tjäna pengar • Det är ok att finansiera kyrklig verksamhet med del tagaravgifter • Kommunal finansiering av kyrkans verksamhet är ok. • Kyrkan ska inte tjäna pengar på socialt arbete • Skolor i kyrkans regi ska vara avgiftsfria • Eventuell vinst skall gå tillbaka till fattiga • Eventuell vinst ska finansiera annan kyrklig verksamhet • Det är bra med företagssponsring av kyrkans verksamhet
7 I kapitlet Kyrkans sociala ansvarstagande: fem möjliga roller (s 76-77) diskuteras olika positioner som kyrkan kan inta i relation till den offentliga sektorn – avantgarde/ pionjär, komplement, alternativ, ersättning, utförare, kritisk röst, länk. Vilken/vilka roller ligger närmast när ni tänker kring er församling som utförare?
5
Kyrkans roll i samarbete och samverkan kapitel 8 Ideella medarbetares roll: prästens lilla piga eller myndig medarbetare? Av Boel Skoglund kapitel 4 Utsatthetens många ansikten av Marie Fritzon kapitel 7 Kyrkans sociala ansvarstagande: fem möjliga roller av Sanna Lindström
samtalsfrågor
övningar
1 Idag utmanas församlingen av uttalade förväntningar från både enskilda och samhällsaktörer. Vilka aktörer utmanar er församling? Hur och på vilka områden?
1 Värdesättande samtal (läs mer i Metoder) Inventera exempel på lyckad samverkan som församlingen har eller har haft (i den sociala verksamheten eller i annan verksamhet). Den som känner till ett lyckat exempel på sådan samverkan berättar för övriga om detta utifrån följande två frågor: • Vad är du särskilt nöjd med när det gäller denna samverkan? • Vad är du särskilt nöjd med när det gäller församlingens roll och insatser för detta?
2 Vilka nätverk finns du/församlingen med i? Vilka bör ni prioritera? Vem sitter i vilka nätverk? Vad får församlingen ut av detta? Vad bidrar församlingen med? 3 Samverkan inom kyrkan kan också öppna möjligheter i församlingens sociala arbete. Vilka möjligheter ser ni i att samverka mellan församlingar/pastorat? Vad behöver klargöras inför ett sådant samarbete?
Efter berättelsen för ni tillsammans ett samtal kring fram gångsfaktorer utifrån följande frågor: • Vilka faktorer i församlingen och i församlingsmedarbetarens agerande har bidragit till denna väl fungerande samverkan? • Vilka faktorer i omgivningen har bidragit till den goda samverkan?
4 Vilken roll kan ideella medarbetare spela när det gäller samverkan, t ex utifrån sin profession, andra uppdrag i samhället etc? Vilka får frågan att arbeta ideellt i kyrkans sociala arbete? Hur frågar ni? Vilka skulle också kunna vara intressant att engagera?
Samla detta till en lista över faktorer som församlingen bör försöka försäkra sig om i olika former av samverkan kring det sociala arbetet.
5 Ett perspektiv på samverkan kan vara att församlingen rustar t ex personal inom vård, omsorg och skola att möta människors andliga behov. Vilka möjligheter ser ni här utifrån er församling?
2 Tvärtom-övning (se Metoder) Gör en tvärtom-övning kring samverkan mellan församlingar och pastorat. • Dela in er i par eller mindre grupper. Brainstorma under några minuter idéer kring ”Bra sätt att motverka gott samarbete mellan församlingar och pastorat”. Notera på Post it-lappar. • Samla ihop alla idéer på en whiteboard eller på blädderblock. Gruppera ev de lappar som säger samma sak eller som ligger innehållsligt nära varandra. • Enas om tre till fyra idéer som är allra bäst när det gäller att ”försvåra och förstöra samarbete”. • Återgå till smågrupperna och försök vända dessa ”värstingar” till positiva motsatser. Formulera utifrån detta ett antal idéer för sådant som bidrar till gott samarbete mellan församlingar och pastorat. • Samla ihop dessa idéer och samtala om: Vilka insatser behövs för att uppnå detta?
6 På vilket sätt kan kyrkan vara samlande och ta initiativ i en lokal fråga som rör fler än, och kanske inte i första hand, kyrkan själv? Samtala utifrån lokala exempel. 7 Ett arbete som tar sin utgångspunkt i ett rättighetsperspektiv handlar om att påverka strukturer som leder till utsatthet. Ge konkreta exempel på samverkan som skulle kunna bidra till detta.
3 Bibelövning I Matt 5:13-14 beskrivs kyrkan som ”jordens salt och världens ljus” Vad innebär det att vara ”salt” och ”ljus” i kyrkans sociala arbete? Samtala. Skriv eventuellt haikku- eller sinquindikter utifrån bibeltexten och samtalet (se ”Enkla diktformer” under Metoder).
6
Kyrkans roll i gemenskapande kapitel 4 Utsatthetens många ansikten av Marie Fritzon kapitel 8 Ideella medarbetares roll: prästens lilla piga eller myndig medarbetare? Av Boel Skoglund kapitel 7 Kyrkans sociala ansvarstagande: fem möjliga roller av Sanna Lindström kapitel 11 Allt hör ihop – Att se en helhet av Per Söderbäck
samtalsfrågor
övningar
1 Vilka av församlingens verksamheter har i första hand ett gemenskapande syfte? Vad är viktigt för att gemenskap ska bli till?
1 Heta stolen (se Metoder) Vad av detta är en församlingens gemenskapande verksamhet? • Några församlingsbor går stavgång och avslutar med fika i församlingshemmet • Några församlingsbor går stavgång och avslutar med fika på det lokal konditoriet • Söndagens högmässa • Kyrkkaffet • PRO har medlemsmöte i kyrkans lokaler • Modevisning i kyrkorummet som en del av fasteinsamlingen • Församlingen bjuder in föräldrarna i barnverksamheten till pysselkväll • Komministern visar bilder från semestern i Afrika för syföreingen • Diakonens sörjandegrupp • Kyrkokören (Lägg gärna till egna påståenden.)
2 Vem skapar mötesplatserna i er församling? Kan flera bli involverade? Vilka? På vilket sätt? Hur kan det påverka gemenskapen? 3 Hur stort är församlingens ”vi”? Vilka människor känner sig välkomna? Vilka känner sig inte välkomna? Varför? Hur kan ni sänka tröskeln för människors deltagande i gemenskapen? 4 Vilken betydelse har gemenskap för kyrkans uppdrag och identitet? Är vi kyrka även om vi inte har mötesplatser för gemenskap i församlingen? 5 Hur bygger man en församlingsmiljö som är öppen för mångfald och oliktänkande? 6 Inom befrielseteologin arbetar man i så kallade ”basgrupper”. I basgrupperna möts människor för att tillsammans se på sin vardag, analysera den och utifrån det identifiera hur man kan handla för positiv förändring i den egna vardagen. (Metoden kallas ”Se- Bedöm-Handla”. Se s 115 i ”Nya möjligheter”). Vilka grupper i församlingens sociala arbete skulle kunna utvecklas av att arbeta i basgruppens form och med ”SeBedöm-Handla” som metod?
2 Fyra hörn (se Metoder) Vad skapar utanförskap? • Andras gemenskap • Brist på självkänsla • Otillräcklig kunskap • Öppet hörn Vad skapar tillhörighet? • Gemensamt språk • Likartad livsmiljö • Tid tillsammans • Öppet hörn
7 Hur ser den gemenskap ut som bidrar till att återupprätta människors tro på sig själva, sitt eget värde och sina möjligheter? Var i församlingen finns den? Hur kan den utvecklas?
Samtala om tillhörighet och utanförskap i er församling utifrån de kommentarer som kommer fram i övningen. 3 Bibelövning Läs Rom 12:4. Vilka uppgifter i församlingen utförs av vem? Vad binder samman dessa olika uppgifter till en ”kropp”?
7
Kyrkans roll i individuellt stöd Individuellt stöd kan tex vara enskilda samtal, ekonomisk hjälp, stöd i kontakter med myndigheter, praktisk eller materiel hjälp, hembesök. Många fler exempel finns. kapitel 8 I deella medarbetares roll: prästens lilla piga eller myndig medarbetare? Av Boel Skoglund kapitel 4 Utsatthetens många ansikten av Marie Fritzon kapitel 7 Kyrkans sociala ansvarstagande: fem möjliga roller av Sanna Lindström
samtalsfrågor
övningar
1 Vilket slags individuellt stöd efterfrågar enskilda människor i er församling?
1 Trädanalys (se Metoder) Gör en ”Trädanalys” utifrån exempel på utsatthet/utsatt situation som kommit fram i samtalet. Rita ett träd med stam, grenar och rotsystem. Placera det problem ni vill fokusera i stammen. Identifiera tillsammans effekter som detta problem ger. Skriv in effekterna i grenverket. Identifiera tillsammans orsaker till detta problem. Skriv in orsakerna i rotsystemet. Samtala därefter kring: Vilka mänskliga rättigheter kränks eller åsidosätts? Vilka insatser gör ni för att ta hand om effekterna? Vilka insatser gör ni för att komma åt orsakerna? Vilka andra aktörer är involverade i detta? Vilka av dessa kan verka med församlingen i ett förändringsarbete? Vilka kan verka mot?
2 På vilket sätt ges det stödet? Var sker det? Av vilka? Är stödet organiserat? Har ni några särskilda rutiner? Vilken roll spelar anställda medarbetare i detta? Vilken roll spelar ideella medarbetare i detta? Vilken roll spelar den drabbade själv? 3 Vilka får del av församlingens individuella stöd? Vilka andra skulle också kunna vara i behov av stöd? 4 Hur vi agerar påverkas av hur vi ser på människan – talar vi om ”utsatta människor” eller ”människor som befinner sig i en utsatt situation”? Fundera över skillnaden. Reflektera kring dem som i er församling som får del av ett individuellt stöd. Är de utsatta eller i en utsatt situation? Hur påverkar/ borde det påverka arbetet? Kyrkans insatser kan vara inriktade på att lindra effekterna av en utsatthet eller på att förändra situationen som skapar utsatthet. Hur är det i er församling? När lindrar ni nöd? Hur arbetar ni för att komma åt orsakerna?
2 Bibelövning Läs tillsammans Matt 25:35-45 mot bakgrund av kyrkans sociala roll i individuellt stöd och de mänskliga rättigheterna. Ge varandra 3-5 minuter till att skriva ner de associationer som dyker upp utifrån detta. (Man kan skriva stickord eller löpande text.) Därefter skriver var och en en sinquindikt/haikkudikt utifrån de ord/den text man skrivit (se ”Enkla diktformer” under Metoder).
5 Vilka kontakter skapas genom församlingens förrättningar? Hur tas dessa kontaktytor till vara? 6 Självreflektion kan ibland ge nya perspektiv på mötet med andra människor. Fundera enskilt en stund och dela därefter med varandra, parvis eller i gruppen: När upplever du dig utsatt? Vad får dig att känna så? Samtala därefter i gruppen om vad det ger för tankar om församlingens möte med människor i behov av individuellt stöd. 7 Hur stärker vi människors självkänsla? Hur ger vi hjälp till självhjälp?
8
Metoder trädanalys – problemanalys riskerar att åsidosättas. I det här exemplet kan det vara rätten till hälsa, rätten till social trygghet och rätten till en tillfredställande levnadsstandard. Om det finns barn med i bilden aktualiseras också barnets rättigheter enligt Barnkonventionen.
En trädanalys kan man använda för att identifiera effekter och orsaker till en enskild individs livssituation och bestämma hur man tillsammans ska gå vidare för att lösa situationen på lång sikt. Man kan också använda metoden för att analysera ett problem som flera människor har gemensamt och använda underlaget i ett påverkansarbete för att förändra grundorsakerna till problemet i samhället. Analysen görs tillsammans med den/de personer som är ”ägare” av problemet.
Att arbeta med grenverket handlar ofta om att åtgärda eller lindra en akut situation. Den akuta situationen kan vara ett symptom på ett större strukturellt problem i vårt samhälle – rotsystemet. När det handlar om ett strukturellt problem är ofta flera människor drabbade. Nästa steg är att identifiera och kartlägga alla aktörer som är involverade – de som är berörda, de som kan bidra till lösningar och de som är skyldiga att tillgodose människors behov och rättigheter. Förutom den/de långtidssjukskrivna kan det i vårt exempel vara familjen, andra organisationer, kommunens socialtjänst och barn-ungdomsförvaltningen, psykiatrin, försäkringskassan m fl. Därefter görs en handlingsplan för hur man ska gå vidare. Vilka insatser behövs för att ta hand om effekterna? Vilka insatser behövs för att komma åt orsakerna? Vilka är fördelarna och nackdelarna? Hur stärker ni den enskildes förmåga att påverka sin egen situation?
I stammen placeras det problem man vill arbeta med. Det kan t ex vara långtidssjukskrivning. Grenarna i trädet symboliserar de effekter man ser av en viss problematik. I vårt exempel kan effekterna av en långtidssjukskrivning vara dålig ekonomi, att äktenskapet utsätts för en påfrestning, att barnen kommer i kläm, att självkänslan försämras mm. Rotsystemet symboliserar det man uppfattar som grundorsaker till de negativa effekterna. I vårt exempel kan det vara en dåligt fungerande rehabilitering, att socialförsäkringssystemet ger otillräckliga inkomster att leva av, att kommunens föräldrastöd brister mm. I ett rättighetsbaserat arbete innebär nästa steg att man ”översätter” problemet till ett rättighetsspråk. Man identifierar vilka mänskliga rättigheter som kränks eller
swot Börja med att enskilt eller i mindre grupper formulera församlingens styrkor respektive svagheter. Notera på Post it-lappar. Samla ihop detta på fyrfältaren. Samtala om: • Hur bevarar vi våra styrkor? • Hur stärker vi upp de områden där vi ser svagheter?
I en SWOT-analys identifierar man sina styrkor (Strengths), svagheter (Weaknesses), möjligheter (Opportunities) och hot (Threats) genom att rita upp en fyrfältare på ett stort papper eller på whiteboarden. Den övre halvan av fyrfältaren beskriver nuläget och interna faktorer, medan den nedre halvan beskriver framtiden och yttre faktorer. Styrkor (internt) Möjligheter (i omgivningen)
Församlingens sociala arbete
Återgå till de mindre grupperna och formulera Möjligheter och Hot som ni ser i omgivningen. Notera på Post it-lappar. Samla ihop detta på fyrfältaren. Samtala om: • Hur tar vi tillvara möjligheterna? • Hur möter vi hoten?
Svagheter (internt) Hot (i omgivningen)
9
värdesättande samtal Värdesättande samtal är en enkel, men strukturerad form för att lära av det man gör. Utgångspunkten tas i deltagarnas konkreta exempel. Fokus läggs på det som fungerar bra och man försöker identifiera de samverkande faktorer, interna och externa, som bidrar till att arbetet lyckas väl. Med de lärdomarna i bagaget ser man på framtiden, för den aktuella verksamheten och för nya liknande satsningar, och fokuserar på en önskad utveckling istället för på problem och hinder. Modellen ger utrymme för att konstruktivt tala om resurser, kompetenser och möjligheter. Metoden har tre huvudsteg (som kan utformas på olika sätt utifrån tid och sammanhang):
heta stolen Deltagarna sitter på stolar i en ring. Det ska finnas en stol mer än antalet deltagare. Deltagarna får ett antal påståenden att ta ställning till. Den som håller med om påståendet reser sig och byter plats. Den
tvärtom I den här metoden skapar man kreativitet och upptäcker nya perspektiv genom att utgå från motsatsen till det man vill uppnå. Metoden genomförs i fyra steg. Formulera ett uppdrag som motverkar det ni vill uppnå. steg 1: Spåna tillsammans så många idéer ni kommer på för att förverkliga detta ”negativa” uppdrag. Notera på Post it-lappar. Sätt upp idéerna på whiteboard.
steg 1: Värdesättande berättelse/intervju Beskriv verksamheten utifrån: Vad är du mest glad och nöjd med? Vad är du mest nöjd med när det gäller din/er insats? steg 2: Utforskning av medverkande faktorer Samtala om: Vilka faktorer hos personen/organisationen har medverkat till framgången? Vilka andra faktorer har också bidragit till framgången? steg 3: Summering av slutsatser och lärdomar Lista och prioritera de 3-5 viktigaste faktorerna för framgångsrikt arbete på området.
som inte håller med eller är tveksam sitter kvar. Efter varje påstående kan ledaren fråga några av dem som flyttade sig eller valde att sitta kvar varför och hur de tänkte.
steg 2: Prioritera de tre till fyra idéer som skulle vara de mest effektiva för att uppnå detta negativa. steg 3: Vänd på de prioriterade idéerna och försök göra det till en konstruktiv, positiv idé eller handling istället. steg 4: Konkretisera era idéer. Vilka insatser behövs för att uppnå detta? Vem kan göra det? När?
fyra hörn I en Fyra hörn-övning får deltagarna ta ställning till en fråga eller ett påstående genom att ställa sig i ett av fyra hörn i rummet. Hörnen representeras av olika alternativa svar, tre givna och ett öppet alternativ. Samla alla deltagare mitt i rummet. Rummets fyra hörn representerar varsitt alternativ. Läs upp frågan eller påståendet och visa vilket hörn som står för vilket alternativ.
Be deltagarna välja hörn. När alla har valt samtalar deltagarna i respektive hörn om varför man valde som man gjorde. Därefter kan man föra ett gemensamt samtal i gruppen och låta representanter från respektive hörn säga något om varför man valt detta. Avslutningsvis kan ledaren fråga om någon vill byta hörn efter att ha lyssnat till samtalet.
enkla diktformer Sinquin En Sinquindikt har fem rader. Rad ett består av ett substantiv, rad två av två verb, rad tre av tre adjektiv, rad fyra av en fritt formulerad mening, rad fem av ett sammanfattande ord.
Haikku Haikkudikten har tre rader med ett bestämt antal stavelser på varje. Fem stavelser på den första raden sju på den andra och fem på den tredje.
Exempel på Sinquin: Kyrkan Utmanar, delar Ödmjuk, kraftfull, helig En aktiv social roll Möjligheter
Exempel på Haikku: Där under ytan Guds närvaro ger mönster Ett liv på djupet
(substantiv) (två verb) (tre adjektiv) (fritt formulerad mening) (ett sammanfattande ord)
Det finns inga krav på rim eller perfekta meningar, men dikterna kan i sin enkelhet bli mycket uttrycksfulla.
10
grafisk form: www.tradreklam.se
Handledningen har utarbetats i dialog med Anmari Larsson, Elisabeth Hjalmarsson, Maria Leijman, Sanna LindstrĂśm och Carina Ă–jermo. www.sensus.se