Nummer 01 2013
Affärsdrivande app kopplar greppet om kunden
/ Sid 16
Spetsa din kommunikation med
VIDEO
/ Sid 8
Sponsra din egen framgång
PCG Interactives Torger Bjørnstad guidar till sponsring, sid 22
Fru Berg tar över på fem byråer
/ Sid 18
UX
sju trender för marknadsföraren / Sid 20
User Experience – Skapa kundnytta med Service design
/ Sid 24
Duna av Lievore Altherr Molina fr책n Arper
Stockholm i April 2013
Nya möjligheter... Just nu sker en successiv, men över tid riktigt dramatisk förändring i formerna för hur företag och organisationer kommunicerar. De traditionella sätten, som att göra fysiska utskick, annonsera i dagspress m.m har under de senaste tiotalet år gått tillbaka – varje år. De senaste 2-3 åren rejält. Intressant nog har de totala investeringarna i marknadskommunikation istället ökat i snitt något mer än vår samlade tillväxt i samhället. Marknadskommunikation utgör alltså en allt större del av våra tjänster och produkters samlade förädlingsvärde. Vi som verkar i den här omvälvande världen är mitt i en intressant och spännande utveckling. Internt hos oss på PCG ställer det krav på oss som organisation att kontinuerligt utbilda oss och utveckla våra arbetsmetoder. Vi har därför startat en ambitiös utbildningssatsning där vi i en första omgång utbildar ett 25-tal av våra viktigaste personer under ett år. Vi har tillsammans med de två ledande reklamskolorna i Norden, Berghs School of Communication i Stockholm och Westerdals i Oslo, satt samman en skräddarsydd, 12-månaders utbildning som vi kallar PCG Academy. Denna nyvunna kunskap är ingenting vi tänker snåla med. Vår plan är att generöst sprida den vidare. Redan nu efter ett halvår ser jag att vi fått nya infallsvinklar i vårt arbete med att hjälpa våra kunder att nå ut med sina budskap. Vi vill med detta nummer av Communication dela med oss några av våra insikter till våra samarbetsparters och kunder. Jag tror att du som läsare möjligen kan få extra inspiration till att utveckla och effektivisera din organisations sätt att kommunicera. Om du vill ställer vi självklart upp som bollplank och samarbetspart så du kan få bästa möjliga effekt av dina satsade resurser.
Anders Avenberg VD Prinfo Communication Group
Välkommen till prinfo communication group Hos oss finner du specialister och generalister som tillsammans skapar helhetslösningar inom marknadskommunikation, från strategi till produktion. Vår arbetsmodell utgår från en kompetent kundansvarig/projektledare som tar ansvar för hela processen. Vi finns nära dig. Vi förbättrar dina affärer.
Huvudkontor Prinfo Communication Group Holländargatan 21A 111 60 Stockholm Tel: +46 8 441 86 91 www.pcgnordic.se www.prinfo.se ANSVARIG UTGIVARE Anders Avenberg Prinfo Communication Group REDAKTÖR Parasto Sazvar
Skribenter Per Torberger, One Man Show Sara Wilk ad Johan Lionell Fru Berg, Stockholm TRYCK Prinfo Bergs PAPPER Från Antalis Omslag: Keaykolour 100% Recycled, 300 g, Camel Inlaga: Cocoon Offset, 140 g
– si d 3 –
Prinfo Communication Magazine är en klimatkompenserad tidning. Klimatkompensationen görs tillsammans med pappersgrossisten Antalis, och innebär att vi betalar en extra avgift baserad på mängden koldioxid som producerats vid tillverkningen och transporten av papperet i tidningen. Läs mer om klimatkompensationen på www.antalis.se
www.keaykolourpaper.com
Explore ⁄ Innovate ⁄ Inspire Artist Ian Wright’s creative and cultural life is the inspiration for a series of artworks which showcase the new Keaykolour collection — now available in 30% Recycled, 100% Recycled and a unique upcycled range. Distributed by
www.arjowigginscreativepapers.com
Nummer 01 2013
24
18
08
22
16
28
Sälj mer med video....................08
7 marknadsföringstrender 2013.............................20
Video är ett smart, smidigt och ofta kostnadseffektivt sätt att kommunicera med målgruppen. Nu växer intresset. Läs om utvecklingen, möjligheterna och hur du gör för att komma igång.
Vi har samlat de viktigaste trenderna inom marknadsföring 2013. Är du med på tåget?
Sponsra dig till framgång.................................22
Tänk design – skapa bättre tjänster........................12
Många vill ha. Men vem har faktiskt nytta av att ge? Och vilken nytta talar vi om, mer exakt? Sponsring är i värsta fall ett bra sätt att kasta bort pengar på – men det kan också vara en mycket framgångsrik väg till nya affärer. Låt Torger Bjørnstad guida dig till lyckade sponsorskap.
Ett smart sätt att sticka ut i bruset idag är att ge målgruppen något de verkligen behöver. Tyvärr har många upptäckt det – med varierande resultat. Service Design är en arbetsmetod som sätter användaren i fokus och gör det lättare att skapa framgångsrika tjänster och produkter. Vi berättar vad det innebär.
Med användarens upplevelse i fokus...................24
Smart app skapar affärer....................................16 I mataffären hittar du ofta någon som låter dig smaka en bit skinka, bröd eller annat. Målet: att du ska få smak för produkten och köpa den. Men hur gör du när dina produkter inte kan provsmakas? PCG Stockholm gav Hellas kunder möjligheten att enkelt testa alla deras extraljus direkt på sin egen bil.
Fem systrar blir en Fru Berg...............................18
När nästa sajt bara ligger ett klick iväg, gäller det att din egen klaffar i varje del. Det är där user experience design, eller UX, kommer in i bilden.
”Bra reklam tar mottagaren på allvar”............28 Maria Luthelius är copywriter på reklambyrån PCG Stockholm. Hennes vardag handlar sällan om skrivande – men hon är hoppfull inför alla nya möjligheter som står tillbuds idag.
Nyligen gick fem koncernsystrar ihop i den nya reklambyrån Fru Berg. Personalstyrka och bredare kompetens är några av de effekter som kunderna gillar.
– si d 5 –
20
Odla kunskap i
vårsolen Sol. En tjärad eka nedanför bryggan.Vattnet som kluckar strax under ryggen, där du ligger och läser. Äntligen värme. Tid att tänka, reflektera. Johan Wig på PCG Stockholm har listat 10 böcker som kommer att leda dig in i nya tankespår. 3
1
4
2
1: Den hemlige kocken: det okända fusket med maten på din tallrik (Pocket), av Mats-Eric Nilsson, pris: 79 kr (299 kr inbunden) Tycker du att smakförstärkare, emulgeringsmedel, natriumglutamat och andra diverse E-nummer låter som naturlig mat?
4: The Omnivore’s Dilemma: A Natural History of Four Meals, av Michael Pollan, pris: 114 kr Pollan tar reda på matens ursprung. Vilket lidande fick djuren gå igenom innan de hamnade på hans tallrik? En ovanlig och upplysande matresa.
2: Outliers - The Story of Success, av Malcolm Gladwell, pris: 99 kr En Outlier är en person som avviker starkt från normen. Hur kommer det sig att Steve Jobs, Bill Gates, Beatles mfl lyckades bli så framgångsrika?
5: Onward: How Starbucks Fought for Its Life Without Losing Its Soul, av Howard Schultz, Joanne Gordon, pris: 114 kr En fascinerande berättelse om hur Howard Schultz driver upp Starbucks till dagens storlek. En mycket läsvärd bok!
3: Thinking, Fast and slow, av Daniel Kahneman, pris: 149 kr Nobelpristagaren Kahneman lyckas på ett populärvetenskapligt sätt visa hur hjärnan jobbar med system 1, som motsvarar vår intuition och det snabbtänkta, och system 2, vårt långsamma, rationella och förnuftiga tänkande.
6: Predictably Irrational, av Dan Ariely, pris: 119 kr Tror du att vi människor alltid tar rationella beslut? Visste du att våra irrationella beslut till och med går att förutspå?
– si d 6 –
5
9
7
10
8
7: Positioning (Pocket), av Al Ries, Jack Trout, pris: 117 kr Vill du förstå varumärkesbyggande? Börja med boken som introducerade begreppet positionering. Lättläst, underhållande och full med a-ha upplevelser. Det är ett tjänstefel att inte läsa den. 8: Made to Stick (Pocket), av: Chip Heath, Dan Heath, pris: 100 kr Heath utforskar vad som gör att en idé fastnar. Hur och varför sprids t ex vandringssägner så snabbt? Mycket att lära för den som vill skapa morgondagens virala succé.
10: The 4-Hour Chef: The Simple Path to Cooking Like a Pro, Learning Anything, and Living the Good Life, av Timothy Ferriss, pris: 299 kr Effektivitetsmästaren Tim Ferriss visar här hur du systematiskt kan ta dig an nya problem och lära dig i princip allt, t ex bli en grym kock.
à
9: Om jag var din hemmafru, av: Lotta Lundgren, pris: 299 kr Copywritern Lotta Lundgrens kokbok där hon bjuder på ett otroligt roligt språk och inspirerande recept. Riktigt underhållande. Risk för maratonläsning.
Inköpsställen: Akademibokhandeln, Mäster Samuelsgatan 28 www.adlibris.com
– si d 7 –
Rik kommunikation med
video
Podcasts, foton – video. Finns det en naturlig utveckling som gör att vi snart ser mer videomarknadsföring på nätet? Det ser så ut. Här är vad det handlar om.
– Som vi säger på 23: ”Video is taking over the web”. Med det menar vi att den enda säkra utvecklingen på webben, är att kunderna kommer att förvänta sig att hitta videomaterial på din webbplats. Det säger Teddy Falsen Hiis, norskan som är Sverige-chef på nylanserade videotjänsten 23. Självklart har hon, som säljer en tjänst som gör det enklare för företag att bygga upp video-arkiv på den egna webbplatsen, goda skäl att berätta hur viktigt video är i kommunikationen. Men det handlar inte bara om säljsnack, Teddy Falsen Hiis har bärande argument för sina åsikter. – Det händer något i Sverige just nu, en revolution där företag i allt större utsträckning börjar kommunicera med video. Många företag och organisationer börjar förstå sina egna behov och hur videokommunikation bygger värde för dem själva. Sverige ligger långt fram inom området, säger hon. En som varit med under en längre tid, är Björn Falkevik på Falkevik & Danehav. Han är en av pionjärerna i Sverige inom videokommunikation på webben. De senaste åren har han, tillsammans med kollegan Robin Danehav,
– si d 8 –
gått i bräschen för en DIY-revolution inom video i Sverige, och bland annat gjort det till en självklarhet med videosända event. Han berättar om en utveckling från dokumentation till kommunikation. – För oss började det med uppdrag för att filma event som dokumentation. Filmerna kunde också spridas på nätet som marknadsföring, säger han. Björn Falkevik ger många exempel på hur video kan användas i en organisation. Dokumentation är redan sagt – ”att inte filma ett event är att kasta pengar i sjön” säger han – men det kan också användas till exempel för att effektivisera. Istället för att någon ska skriva en instruktion för hur du fyller i företagets tidrapport, filma en intervju med någon som förklarar. Det är också ett alternativ till möten långt bort. – Nyligen hjälpte vi företaget Intellecta med deras lansering av rapporten Twittercensus i Finland. Istället för att bara publicera rapporten på en hemsida och försöka få människor att gå in och läsa, live-sände vi en presentation från vår studio. Sändningen hade över 500 tittare, som dessutom kunde ställa frågor
Den viktigaste fördelen med video är att du kan få sagt mer än med bara text och bild. Ibland är text och bild den bästa metoden, men vad våra kunder har gemensamt är att de ser vilka saker som kan kommuniceras bättre med video. Teddy Falsen Hiis
Teddy Falsen Hiis, Sverigechef på 23
direkt via chat. Genomslaget blev mycket större än om de hade hyrt ett konferensrum i Helsingfors och presenterat rapporten där, säger Björn Falkevik. Han återkommer flera gånger till videos funktion som innehåll. På webben är bra innehåll, eller content guld värt. Till skillnad från vanlig reklam, har bra innehåll väldigt lång livslängd och skapar uppmärksamhet för företaget under lång tid. – Video är ett verktyg som ger dig material du kan publicera när du inte har några andra marknadsaktiviteter. Har du till exempel filmat på ett event du ordnat, kan du publicera filmerna när övrig marknadsföring går på sparlåga, säger Björn Falkevik. Publicerat innehåll finns också kvar mellan de aktiva marknadsföringsperioderna, det blir en slags long tail-marknadsföring. – Använder du till exempel Youtube för dina filmer, så blir det också en otroligt bra plattform för att få kontakt. Många slösurfar och tittar på filmer där. Har du då gjort videon rätt och till exempel berättar att den är kopplad till en bloggpost hos dig, kan det bli en trafikdrivare till din sajt, säger Björn Falkevik. Teddy Falsen Hiis lyfter fram
filmens styrka som kommunikationsmedium. – Den viktigaste fördelen med video är att du kan få sagt mer än med bara text och bild. Ibland är text och bild den bästa metoden, men vad våra kunder har gemensamt är att de ser vilka saker som kan kommuniceras bättre med video, säger hon. Det handlar om att använda video för att fylla det egna företagets unika behov. För en
– si d 9 –
kommun kan det vara att ge medborgarna möjligheten att hålla sig informerade genom att streama möten. För detaljhandelsföretaget kan det handla om möjligheten att klicka och köpa direkt när jag pausat ett klipp, säger Teddy Falsen Hiis. Björn Falkevik säger att video kan vara ett sätt att snabbt positionera sig gentemot andra och hamna högt i resultatlistan hos Google. Han tar ett exempel. – Jag är väldigt stolt över min kökskompost, och gjorde en liten film om den. Komposter är ett ämne som väldigt många pratar om, men få gör film om det. Därför kommer min video väldigt högt hos Google, säger han. Tekniken går snabbt framåt. Det gör att de flesta människor idag går runt med en videokamera i fickan. Steget till att ha en idé till att ha en film på sin webbplats är kort – mycket kort. För gör-det-själv-ambassadören Falkevik är det ett steg alla ska våga ta. Men riktigt så enkelt som att bara lyfta kameran och köra är det inte. – Problemet är att många idag verkligen är textmänniskor. De är inte vana vid att berätta med film, säger han. Därför rekommenderar han att du börjar med att öva. – Det behöver inte vara så svårt. Ger du dig själv 15 försök att förmedla något seriöst, kommer du utvecklas otroligt mycket. Redan på tredje eller fjärde försöket kommer du att ha blivit mycket bättre jämfört med det första. Men hur många tar sig den tiden idag?, frågar han retoriskt. En annan viktig sida är manuset. Genom att skriva ett manus och tänka igenom filmen innan, spar du tid och ökar chansen för ett bra resultat. – Vi utbildar reportrar att bli mobilvideoreportrar idag. Är det två personer som gör en videointervju, kan det bli riktigt, riktigt bra, säger Björn Falkevik.
Björn Falkevik Falkevik & Danehav
Tekniken går snabbt framåt. Det gör att de flesta människor idag går runt med en videokamera i fickan. Steget till att ha en idé till att ha en film på sin webbplats är kort – mycket kort. Björn Falkevik
Foto: Per Torberger
Med två personer kan en hålla i kameran, medan den andra sköter pratet. Det innebär att du slipper försöka hålla koll på filmen när du ställer frågor, och kan koncentrera dig på vad intervjupersonen säger. Ett annat handfast råd inför en filmad intervju, är att genomföra en förintervju. Intervjua helt enkelt intervjupersonen, ställ de frågor du har tänkt ställa och lyssna noga på vad personen säger. Sedan slår du på kameran och ställer de frågor du fick bäst svar på. Annat att tänka på är ljudet. Vind, luftventilation och andra bakgrundsljud som du inte tänker på när du står där och ska filma, kan bli väldigt tydliga och störande i den färdiga filmen. Och om filmen ska bli en verklig intervju där du inte kan ta om igen och igen – testa inspelningsutrustningen innan du gör den skarpa intervjun. Få saker kan vara så irriterande som att komma tillbaka från intervjun och upptäcka att ljudet eller bilden inte har spelats in på rätt sätt. Det är en utbredd uppfattning
Länk: Björns kompostfilm: http://bambuser.com/v/4647
att video är dyrt. Det stämmer, om vi pratar om video i SVT-kvalitet. Men det behöver inte kosta så mycket. Mobilvideo-filmerna Björn Falkevik tar upp kostar inte mycket mer än tiden de tar att spela in och publicera. Ett steg uppåt i kvalitet blir lite dyrare, och så vidare, men det är ett misstag att låta kostnaden för teknisk kvalitet fälla video som kommunikationsmedium för företaget.
– si d 1 0 –
– Den tekniska kvaliteten är inte avgörande, om du inte har konkurrenter som har samma material, säger Björn Falkevik. För marknadschefen är det emellertid inte produktionskostnader som fäller avgörandet om en aktivitet ska bli verklighet eller ej. Istället handlar det om avkastningen: motiverar vår förväntade avkastning insatsen? Till exempel är en reklamfilm i teve lönsam, om kostnaden för att producera den och sända den är mindre än den försäljning filmen genererar. Någon generell siffra för avkastningen kan inte ges. – Det handlar om att hitta vad som innebär maximal avkastning för just ditt företag. För ett företag är det ett antal visningar av ett visst klipp. För en fastighetsmäklare kan det vara att någon som ser en film, bokar en visning av huset som visas, säger Teddy Falsen Hiis, och fortsätter: – Många glömmer att antalet klick inte alltid är det mest värdefulla sättet att maximera return on investment, framför allt inte för video. Björn Falkevik poängterar också att kontaktkostnaden måste tas med i beräkningen. – Min kompostfilm tog kanske 20 minuter att göra. Jag hade väntat mig kanske två–tre tittare, men det blev närmare 20. Det är inte mycket, men jag fick ändå 20 pers att titta på en skitdålig film om min kompost. Det innebär en oerhört låg kontaktkostnad jämfört med mycket annat, säger han. Både han och Teddy Falsen Hiis tror på en ljus framtid för video på webben. Möjligheterna blir hela tiden fler. – Jag gläds över framtiden. Tekniken för video på webben utvecklas snabbt. Det tror jag är något som kommer att leda till ännu större kreativitet i framtiden, säger Teddy Falsen Hiis.
ÄLMHULT
KATTHULT
TENHULT
MULSERYD
ÄLGARYD
PENNOR PÅ SMÅLÄNDSKA Sveriges mest prisvärda pennor med tryck hittar du hos ditt Prinfoföretag.
www.kuvertteamet.se
Text: Sara Wilk Foto: Helene Smedberg Bernstone & Anja Callius
För att utveckla vinnande tjänster räcker det inte med att titta på vad företaget erbjuder. Vad kunderna behöver och vill ha är minst lika viktigt. Tjänstedesign är en affärsutvecklingsmetod som låter användaren vara i fokus – på riktigt.
Vi lämnar barnen på dagis och åker
kollektivt till jobbet. Vi hittar musik vi tycker om på Spotify och tv-program på SVT Play. Ibland lyxar vi till det och går ut och äter, låter någon annan städa vår lägenhet eller beställer hemkörning av färdiga matkassar. Kanske går vi till gymmet på kvällen eller ringer någon med hjälp av Skype. Vår vardag är full av tjänster, även om vi inte alltid lägger märke till dem. Därför är det inte så konstigt att tjänstedesign, eller service design som det också kallas, vinner mark. Det är en metod som hjälper företag att konkurrera i takt med att tjänsterna blir både fler och bättre. Som namnet antyder handlar det om att designa tjänster, och siktet är inställt på att utformningen ska vara förankrad i tjänstens syfte och funktion – något som dessutom gör tjänsten intressant för målgruppen. – Processen som vi använder oss av inom tjänstedesign utgår ifrån användaren. Vi sitter inte och gissar vad användaren vill ha, istället arbetar vi mycket med research. Vi går ut och frågar målgruppen istället för att göra en skrivbordsprodukt, säger Hanna Ydremark, industridesigner i företaget Ydremark designstudio.
– si d 1 2 –
Grundtanken inom tjänstedesign är att användarna själva är bäst lämpade att hjälpa till med utvecklingen av en tjänst som ska locka just dem. Mycket handlar om att förstå kundernas faktiska behov, drivkrafter och önskemål på riktigt, istället för att göra antaganden. Därför involveras användarna under hela utvecklingsprocessen med hjälp av bland annat intervjuer och observationer. – Tjänsteutveckling handlar om att skifta perspektiv och att gå ifrån det traditionella synsättet, där fokus är på det som levereras, till att istället sätta användarna i fokus och utgå från deras behov. Ett gym var till exempel tidigare bara en lokal dit vi gick för att träna. Idag handlar samma gym om mängder av erbjudanden, att skapa en känsla och att bygga en relation, säger hon. Tjänstedesign är en affärsutvecklings-
metod som kan användas för att utveckla nya tjänster och göra befintliga lättare att använda, men också för att förklara tjänster på ett lättförståeligt sätt eller för att anpassa hela processer efter kundernas behov. Metoden kan användas av alla. När Försäkringskassan såg över sina webbtjänster för föräldrapenningen, med målet att
SVT Play har blivit en föregångare för hur vi ser på tv i datorn.
Tjänsteutveckling handlar om att skifta perspektiv och att gå ifrån det traditionella synsättet, där fokus är på det som levereras, till att istället sätta användarna i fokus och utgå från deras behov. Hanna Ydremark,Ydremark Designstudio
PERSONLIG CHECKLISTA
Vänta barn
Mycket att tänka på? Nu när du snart ska få barn är det mycket att tänka på. Här får du tips och råd om hur du ska göra och om din rätt att vara föräldraledig. Vi hjälper gärna till.
Checklista
För blivande föräldrar. Skapa din lista >
Ett av de koncept som Transformator Design tog fram tillsammans med Försäkringskassan var en checklista för blivande föräldrar. Den lanserades nyligen.
göra kontakten med myndigheten så enkel som ommöjligt, använde de sig av tjänstedesign. Information att administrera att få barn Under arbetet genomförde tjänstedesignbyrån Skapa din egen lista Transformator Design över hundra kvalitativa Vad gäller för mig Information sprids via intervjuer med föräldrar för att förstå vad hemsida, MVC, BVC informella nätverk, föräldraforum som skulle kunna bli bättre. De ville också få Skapa förutsättningar för att en av hur det går till när föräldrar söker förberedabild sig föräldrapenning och hur familjesituationen ser ut när ett barn blir sjukt. Under arbetet upptäckte de att synen på föräldrapenningen skiljde sig dramatiskt mellan Försäkringskassan och föräldrarna. Försäkringskassan såg den som en förmån – och då kan det vara okej att ställa krav på användarna att klara av krångliga rutiner. Föräldrarna såg den som en rättighet – och blev frustrerade av bökiga blanketter. Arbetsgruppen konstaterade också att föräldrapenningen är en fråga som omfattar hela familjen, vilket födde en idé om ett slags familjevy där flera vuxna kan ha koll på familjens samtliga ärenden. Genom att fråga användarna hade man alltså fått flera värdefulla insikter som skulle kunna göra tjänsterna smidigare och mer användarvänliga. Tjänstedesign är inte heller bara till nytta
för renodlade tjänsteföretag, enligt Hanna Ydremark. Även traditionella, producerande
– si d 1 3 –
företag har ofta olika kringtjänster. En bilförsäljare säljer inte bara bilar, utan erbjuder ofta också försäkringar, serviceprogram och reservdelar – vilket ökar kontakten med kunderna och förhoppningsvis även omsättningen. – Idag när det är stenhård konkurrens räcker det inte att titta på en del av verksamheten, utan du måste titta på allt. För mig är tjänstedesign ett sätt att angripa hela organisationer, att gå igenom företagets erbjudande och sedan gå ner i detalj för att se vad som kan förbättras, säger hon. Tjänsterna blir dessutom en allt viktigare del av erbjudandet, konstaterar hon. Genomtänkta tjänster har blivit en rejäl konkurrensfördel. – Ju fler konkurrenter det finns, desto högre krav ställs på leverantörerna. Det kan jämföras vid en mognadstrappa: först konkurrerar man med pris, sedan med kvalitet och sedan med design i form av genomtänkt utveckling där tjänsteerbjudandena ingår. När SVT lanserade SVT Play hade de till exempel erbjudit rörligt material på sin hemsida ett bra tag. Men med den nya satsningen arbetade de aktivt med användarna tillsammans med designbyrån Doberman.
De tittade dels på användarnas demografi, dels på hur de betedde sig på internet, dels hur vana de var vid att titta på teve på nätet. Utifrån det arbetade de sedan med ledorden lättillgänglighet och enkelhet för att ta fram ett nytt koncept som skulle komma att bli branschstandard. Ann-Charlotte Geissler ,
Hanna Ydremark Företag:Ydremark designstudio Kunder i urval: Teknikföretagen, Tjeders, Rolling Optics, Popomax och Climatewell.
Ann-Charlotte Geissler Företag: Kalas design och kommunikation Kunder i urval: Almega, Future City, Bemanningsföretagen och Järnvägsentreprenörerna.
projektledare och informatör i egna firman Kalas design och kommunikation, har nyligen fått upp ögonen för tjänstedesign och vad den kan tillföra. – Egentligen är det ganska länge sedan jag kom i kontakt med tjänstedesign för första gången, men då visste jag inte att det var tjänstedesign. På organisationen där jag arbetade samlade vi in information och kunskap om användarna och tog fram så kallade personas, påhittade användare som representerar olika målgrupper. Det är ett spännande sätt att arbeta på och det var så himla enkelt att använda. Användaren var närvarande på ett helt annat sätt, säger hon. Själv ser Ann-Charlotte Geissler många fördelar med tjänstedesign och har nyligen börjat samarbeta med Hanna Ydremark. Bland annat lyfter hon upp att när man ser till vad användaren faktiskt vill ha, minskar risken för att företaget lägger pengar på sådant som i längden ändå inte kommer att gå hem. Det är dessutom ett sätt att skapa en direkt dialog med kunderna. – Det jag lockas av är att det är en kreativ process. Man vet inte riktigt vad utkomsten blir om man sitter tillsammans i ett rum och tänker utifrån de förutsättningar som finns. Men resultatet blir ofta bättre än vad man någonsin hade förväntat sig, säger hon och fortsätter: – Dessutom hjälper tjänstedesign till att hitta tjänstens styrka. Och när behoven hela tiden förändras måste vi följa våra kunder och utvecklas kontinuerligt. Många stora företag arbetar redan med tjänstedesign. Men Ann-Charlotte Geissler ser även en klar nytta för både små och medelstora organisationer. – Den förbättring som görs leder ju till direkt försäljning eftersom det är någonting som kunderna redan har uttryckt att de vill ha. Det företag som är tydligast och erbjuder det bästa, är också det kunden tilltalas av, säger hon. Hanna Ydremark ser att efterfrågan på tjänstedesign ökar, kanske för att allt fler märker av den tuffare konkurrensen där alla kontaktytor räknas. – De flesta företag som jag pratar med förstår att de behöver göra de här förändringarna och är väldigt intresserade. Tjänstedesign är en del av varumärkesutvecklingen och när företagen går igenom vilka de är, hur de uppfattas och vilka de vill vara blir det tydligt att tjänsterna också är viktiga.
– si d 1 4 –
Designprocessen Designprocessen är inte spikrak och varierar från fall till fall. Ett förenklat sätt är att dela upp den i fem olika delar: utforskande (då man gör research, sätter sig in i företaget, genomför användarintervjuer och identifierar problemet), skapande (då man tar fram koncept och idéer), analys (då man går igenom idéerna utifrån tidigare insikter och testar dem), utförande (då man tar fram prototyp och arbetar vidare med tester) samt implementering. Källa: This is Service Design Thinking (John Wiley & Sons)/Hanna Ydremark
Tack Fredrik Nyman för ditt fina bildspråk.
Johner.se gillar [ tillväxt ]
Hur ser tillväxt ut för dig? I vår bildbank hittar du mängder av inspiration som hjälper dig att visa upp verksamheten på ett nytt sätt. Med bilder du inte trodde fanns. Som kommunikatör och kreatör kan det vara skönt att få byta perspektiv ibland. Välkommen till en bildbyrå med ett naturligare uttryck.
”There’s an app for that” Steve Jobs uttalande från 2009 blir mer allmängiltigt för var dag som går. Extraljustillverkaren Hella har lyckats bra med sin app, som ökar försäljningen av extraljus.
i fokus för appmakare Foto: Johan Larsson
Historien om Hellas mobilapp
börjar redan i slutet på 1990-talet. Då släppte företaget en cd-skiva, där potentiella kunder fick se företagets extraljus monterade på mängder av bilmodeller. Tanken var att kunder och återförsäljare skulle kunna se hur en viss belysning skulle se ut på just deras bil. Lösningen kallades Provhytten. När uppkopplingshastigheterna mot internet blivit tillräckligt bra för gemene man, någon gång kring 2005, flyttades Provhytten istället till webben. Där kunde nu användaren själv gå in och prova sig igenom Hellas alla extraljus på sin egen bilmodell. Det var en bra och säljande lösning att kunna visa kunden hur extraljusen såg ut på den egna bilen. Men Provhytten var också en väldigt dyr lösning – de olika biltillverkarna lanserar ständigt nya modeller, precis som Hella själva gör. Att hålla sajtens innehåll uppdaterat och aktuellt var ett tufft och kostsamt jobb. Provhytten ifrågasattes. Behövdes den verkligen? – Då gjorde vi en undersökning bland konsumenter och återförsäljare. Framför allt återförsäljarna var väldigt positiva – det var ett starkt försäljningsargument att kunna visa extraljusen på rätt bil för konsumenten. Ofta var det vad som gjorde att det blev affär, säger Henrik Feldt, art director på PCG Stockholm.
När smartphones slog igenom påbörjades tankarna om att skapa en app istället. Det skulle kunna ge nya möjligheter för Provhytten. – Vi började titta på vad andra gjort. Det visade sig att det fanns mängder med så kal�lade skin-funktioner, att en app kan lägga till saker på en bild du tagit. Till exempel rundade hörn, glada miner och annat, säger Henrik Feldt och fortsätter: – Jag kom på att man skulle kunna fota sin egen bil och sedan lägga ett skin på den. Då skulle det räcka att lägga till extraljusen. Idén presenterades för Hella, som gav sin välsignelse. Byrån började arbetet med att ta fram appen. – Vi började med att titta på vilket innehåll som skulle vara med. Det är viktigt att bestämma det redan från början. När du väl börjat utveckla appen, kostar det mycket att börja ändra sig, säger Henrik Feldt. Hella har många extraljusmodeller med olika styrkor och storlekar. Dessutom ville byrån att appen skulle kunna besvara vanliga kundfrågor direkt, utan att kunden skulle behöva ställa dem till en säljare. – Ännu en gång intervjuades konsumenter och återförsäljare för att kunna välja vilket material som skulle vara med i appen, säger Henrik Feldt. När innehållet var beslutat och klart, började
– si d 1 6 –
reklambyrån att skissa på hur appen skulle komma att se ut. Nästa steg var att diskutera med produktionsbolaget. – Där blev det en del bollande. Produktionsbolaget, som hade mycket erfarenhet av att ta fram appar, tänkte lite annorlunda än vi hade gjort. Det ledde till att vi fick revidera våra skisser och göra tydligare knappar, färre flikar och annat, berättar Henrik Feldt. Det finns flera fällor i en apputveckling. En handlar om navigationen i appen. På en hemsida kan du hoppa från startsidan och långt ner i sajtstrukturen, och sedan tillbaka igen. I en app måste du däremot stega dig fram hela vägen – gör du långa hopp, blir det krångligt att navigera. Slutligen hade appen fått sitt innehåll och form, och produktionsbolaget kunde göra sin del i arbetet. Därefter testkördes appen, innan den lanserades för Iphone. Viktigast var att få ut appen till återförsäljarna, men den blev också ett stående inslag i Hellas reklam under hela året. Emottagandet blev varmt. – Med tanke på att det är en lågintresseprodukt blev det succé. Vi hade räknat med att några hundra personer skulle ladda ner, bortsett från återförsäljarna, men vi kom snabbt upp i närmare 10 000 nedladdningar. Det är mycket för en sådan liten produkt, säger Henrik Feldt.
– Och återförsäljarna var väldigt glada, de fick ett verktyg för att kunna övertyga kunden att köpa. Totalt tog det cirka två och en halv månad att producera Hella-appen. Då inkluderas den två–tre veckor långa väntetiden på godkännande från Apple. – Egentligen tror jag att du kan ta fram en app på cirka en månad, Apples godkännadetid borträknad. Men då är det i de bästa av världar, säger Henrik Feldt. Iphone är inte heller allt. Hellas app togs också fram för Android-telefoner. För några av dem, i alla fall. Eftersom olika Android-telefoner använder olika system och teknik, blir det väldigt mycket svårare att utveckla appar för Android. – I slutänden fick vi nöja oss med att producera appen för de vanligaste telefonmodellerna, säger Henrik Feldt.
Feldt tror på en ljus framtid för appar. Framför allt tror han att två kategorier av appar kommer att ha stor tillväxt. – Dels den finansiella sidan, med banking, betalning, säkerhet, koder, krypteringar och sådant. Dels den pedagogiska sidan och spel – att du kan spela spel och samtidigt lära dig något. Just nu är det väldigt många programmerare som byter Jolt-colan mot vällingflaskan när de får barn, det tror jag kommer att påverka mycket, säger han. De företag som vill ta fram en app, bör lägga en hel del tanke bakom den. Framför allt kring vilken funktion appen har. Har inte appen en naturlig funktion, blir det lätt en ”jasså-effekt”, enligt Henrik. Utvecklingen av appen ställer också höga krav, både på genomtänkt gränssnitt och annat så att den verkligen blir användarvänlig, och bra programmering.
Vi hade räknat med att några hundra personer skulle ladda ner, bortsett från återförsäljarna, men vi kom snabbt upp i närmare 10 000 nedladdningar. Det är mycket för en sådan liten produkt. Henrik Feldt
Appens startsida: Iphone respektive Android. Eftersom Android-telefonerna har olika specifikationer och prestanda, har Hella valt att bara utveckla appen för några av de mest populära modellerna.
Hella återförsäljare: Appen har blivit väldigt populär bland Hellas återförsäljare, men också bland privatpersoner. Genom att inkludera en guide till närmaste försäljningsställe, leder appen hugade spekulanter så nära ett köp som möjligt.
– si d 1 7 –
Alla företag ska inte heller ha någon app. – Många företag har inga behov av en app. Men om du ska göra en, se till att den har en nyttig funktion för användaren eller skapar köp. Det finns väldigt mycket skräp-appar som man inte förstår varför de har skapats, säger Henrik Feldt. Dessutom kan det vara en idé att försöka underhålla. – I morse när jag satt på tunnelbanan, tittade jag runt och räknade lite. Av 23 människor i vagnen, satt 21 med sina telefoner. Kanske blir det viktigare och viktigare att göra sin information både tillgänglig och underhållande i framtiden?
Efter många år i samma koncern men under olika namn, har nu fem PCG-byråer valt att verka i samma varumärke. Därmed har kommunikationsbyrån Fru Berg tagit plats på scenen i Jönköping, Oskarshamn, Stockholm, Vetlanda och Växjö.
Uppdukat för
Fru Berg Foto: Patrik Svedberg & Sara Landstedt
För lanseringen av Fru Berg fotades ett antal koncept- och idébilder. Här är Marie i fullt arbete under fotograferingen.
– si d 1 8 –
Kreativt ansvarig på den nya byrån
Fru Berg Fru Berg består av de tidigare byråerna Kommunikationsbyrån Vinna (Jönköping), Prinfo Bergs (Vetlanda, Oskarshamn,Växjö) och Raymond Sweden (Stockholm). Totalt arbetar idag 19 personer på Fru Berg. Bland kunderna finns Mastec, Högskolan i Jönköping, Elmia, Växjö Kommun, Erikshjälpen, L2 och Lappset. Mer information finns på fruberg.se
är Marie Fernström. Hon ser många vinster med att Jönköpings-kontoret och koncernsystrarna äntligen har samma namn. – För kundernas del innebär det en större trygghet att vi nu är fler till antalet i samma byrå. Det innebär till exempel att vi får bredare kompetens och att vi inte behöver ta in externa resurser vid hög beläggning, säger hon. – För vår egen del innebär det att vi kommer närmare våra kollegor i koncernen. För att tillsätta rätt personer i en arbetsgrupp och arbeta kreativt – med resultatnytta för uppdragsgivaren – krävs att man känner varandra väl. Nu när vi finns under samma paraply, har samarbetet både förenklats och ökat mellan oss. Redan idag har den nya byrån lockat flera nya uppdragsgivare. – Det är något jag tror beror på att vi har blivit större, säger Marie Fernström. De fem byråer som idag blivit en, finns i fyra av fem fall i Småland. Trots att det inte är långt mellan de olika kontoren, är det viktigt att de är representerade på dessa platser. – Den lokala närvaron gör väldigt stor skillnad. Visst, du kan sitta var som helst och arbeta över webben idag, men att vi finns nära våra uppdragsgivare och har bra koll på både deras marknad och konkurrenter, det är en fördel som är svår att konkurrera emot, säger Marie Fernström. Ytterligare en fördel är att det är väldigt lätt för byråerna att träffa sina uppdragsgivare. Fysiska möten har fortfarande avgörande poänger som inte går att jämföra med möten via länk, telefon eller mejl. Fru Berg har tre huvudsakliga
specialistområden. Livsstil, industri och offentlig sektor. En direkt märkbar effekt av att byråerna nu samarbetar tätare är en bredare kunskaps- och erfarenhetsbas. – Till exempel kan vi nu tillföra kompetens inom film och digitala medier internt, säger hon. Att några av byråerna från början härstammar från tryckerisidan, breddar Fru Bergs erbjudande ytterligare. – Vi är en reklam- och kommunikationsbyrå som med fördel arbetar med strategi och konceptuell marknadsföring, men vi kan också fungera som en renodlad produktionsbyrå, säger Marie Fernström. Tack vare sin bredd kan Fru Berg anpassa sina tjänster för att passa varje enskild uppdragsgivares unika behov. – Vårt mål i alla samarbeten är att skapa långvariga relationer med våra uppdragsgivare. Vi ser ofta dessutom att vår branschkunskap inom våra olika specialistområden genererar spännande synerigeffekter hos vår breda flora av kunder. Det uppskattas av båda parter, säger Marie Fernström.
– si d 1 9 –
Marie Fernström Creative Director
Några exempel ur Fru Bergs Portfolio: Högskolan i Jönköping, L2 Design Group, Länstrafiken,Växjö City, Erikshjälpen samt Fru Bergs eget interna manifest.
HÖGSKOLAN FÖR LÄRANDE OCH KOMMUNIKATION HÖGSKOLAN I JÖNKÖpING 2013
”sms” stavas numera ”app” Från och med 1 februari 2013 försvinner möjligheten att betala sin biljett via SMS. Med vår nya app betalar du enkelt och snabbt med betalkort eller faktura. I appen hittar du också tidtabeller och andra funktioner som gör resan enklare. Vi ger 10% rabatt på resor för dig som använder appen! Mer information hittar du på www.jlt.se
Ladda ned på din mobil!
Jönköping MobiTime
I appen väljer du om du ska betala med VISA eller MasterCard eller via Klarnafaktura. Mer information om våra mobiltjänster hittar du på www.jlt.se
FRI PARKERING facebook vaxjocity.se
FRÅN LINNÉ TILL TEGNÉR
trender för marknadsföraren Dags att uppdatera prognoserna igen. Här är sju starka trender för 2013 som du gör bäst i att haka på. Konkurrenterna gör det – se till att inte hamna på efterkälken.
01
Något som blivit allt viktigare de senaste åren är att varumärken är autentiska. Det duger inte att säga en sak och göra en annan. Det företaget säger sig stå för, måste gälla hela organisationen. Listan på företag som fått lida för bristande värderingar kan göras lång idag, från modeföretag med dålig koll på sina fabriker, via vårdföretag, till matföretag med bristande koll på råvarorna. Se till att ditt företag inte blir nästa att valsa runt i pressen.
Var dig själv
02
Företagets samhällsansvar, Corporate Social Responsibility (CSR), klättrar allt högre på marknadsförarens dagordning. På vilka sätt bidrar ditt företag till samhällsekonomin, hur arbetar ni för bättre miljö, vilka sociala åtaganden gör ni? Det kan tyckas orättvist att företag ska ta ansvar för mer än att hålla sig flytande och sysselsätta de anställda. Men faktum är att ett genomtänkt CSRarbete inte bara kommer samhället utanför företaget till gagn – ofta leder det till bättre lönsamhet genom att effektivisera resursutnyttjandet. Därmed något som går att argumentera för inför avkastningsfokuserade aktieägare.
Varumärket tar ansvar
03
Big data, research, benchmarking, fokusgrupper, personalenkäter och alla andra källor till information om varumärkets liv och leverne är guld värda idag. Tack vare all den data du kan samla in, får du möjlighet att skaffa dig mer kunskap om dina kunder, konkurrenter och varumärket självt. Vad kan du göra för att stärka ditt erbjudande?
Full koll på data
– si d 2 0 –
04
Framför allt på webben blir olika bildtjänster, som Pinterest och Instagram, allt mer populära. Många företag har redan visat att det är tjänster som kan bidra till ett varumärkes tillväxt. Men det är inte alltid självklart för ett företag hur det eller dess varumärken ska kunna utnyttja en tjänst som kräver foton eller andra bilder. Hur visualiserar du ditt varumärke?
Visuella varumärken
05
I USA har företag och varumärken redan börjat försöka omvandla sig till upplevelser för sina anhängare. En föregångare är Apple, som med sina produkter, lanseringar, butiker och mycket annat skaffat sig en hängiven skara följare. Det vill fler lyckas med. En av dem är Apples gamla konkurrent Microsoft, som bland annat öppnade egna butiker under förra året – Microsoft stores.
Varumärkesupplevelser
06
Det ska inte behöva sägas. Du är redan less på att höra det. Och kanske är du en av dem som inte alls behöver lyssna. Men mobila enheter – telefoner och läsplattor – tar sakta över som första verktyg för att surfa på webben. Inte professionellt, men privat. Det ställer krav på dig och den upplevelse du lyckas leverera dina besökare. Klarar du dem?
Mobila varumärken
07
Ja, video växer stadigt. Som du kanske redan läst i detta nummer, blir det allt vanligare att företag använder video på webben i sin marknadsföring. Det finns ingen anledning att tro att utvecklingen kommer att vända den närmsta tiden. Så, har du inte redan petat in video i årets marknadsplan, är det hög tid. Vad kan ni göra på video som bidrar till försäljningen 2013?
Rörliga varumärken
– si d 2 1 –
Det finns i huvudsak två skäl till att ett företag sponsrar en verksamhet. Antingen görs det för att hjärtat säger att det är rätt. Eller så görs det som en smart investering. PCG Interactives Torger Bjørnstad guidar till sponsring.
Lönsam lösning med rätt insats
Torger Bjørnstad är strateg på
PCG Interactive i Oslo och har lång erfarenhet av sponsring. Han har varit aktiv sedan länge inom olika organisationer och idrottsrörelsen, och har varit med både på givar- och mottagarsidan i olika sponsringsaktiviteter. Vad kan sponsring bidra med till mitt företag? – Nästan ingenting, om du inte själv är beredd på att investera det arbete som krävs för att det ska bli en bra affär. Om du emellertid är det, kan sponsring bidra på flera olika sätt. – Om du sponsrar som en investering, handlar det om att du ska få tillbaka insatsen med en ränta. Du ska få nya affärer, tack vare sponsringen. Vilka företag kan tjäna på sponsring? – Alla som är beredda att arbeta med din sponsring, kan ha nytta av den. Det krävs att du investerar både tid och pengar. Bortsett från själva beloppet de sponsrar med, använder många företag mellan en och en och en halv gång så mycket pengar i kostnader för sponsringen. – Om inte annat, behövs pengar för att implementera och underhålla sponsringen. Det
kan handla om att du riskerar att få intern kritik för sponsringen – ”titta, vi ska spara, men företaget lägger ut massor med pengar på sponsring”. Då krävs att du kan visa internt att sponsringen ger någonting tillbaka, till exempel genom att bjuda in dem du sponsrar till företaget i olika sammanhang. Men det måste vara målinriktat, precis som all annan verksamhet i företaget.
– En väldigt vanlig orsak är att den som sponsras ser det som en gåva, eller som en betalning för att visa upp en logotyp. Det är för enkelt, och det fungerar sällan. – Det leder till kortvariga samarbeten, något ingen är betjänt av. Därför måste också den som tar emot sponsring investera – inom idrotten avsätter vi mellan 20 och 30 procent av bidraget till det.
Hur gör jag för att lyckas med detta?
Hur väljer jag vem jag ska sponsra?
– Du måste vara väldigt duktig på att definiera vilka sponsringsaktiviteter som kommer att ge någonting tillbaka. Det handlar om att sätta sig ner och fundera på hur du kommer att tjäna på sponsringen. Det finns dels materiella, dels immateriella vinster att göra. – De materiella vinsterna handlar om att du ökar din försäljning genom sponsringen. Sponsringen bidrar till att du blir synlig för din målgrupp och hamnar i deras medvetande. Då gäller det också att välja rätt sponsringsobjekt. – Säljer jag varumärkeskläder, som Gant eller Lacoste, sponsrar jag inte boxning, utan snarare tennis eller golf.
– För att hitta rätt måste du förbereda dig väl och försöka hitta ett sponsringsobjekt som du kan ”äga”, någon där du kan vara en dominerande sponsor eller ensam om. Blir du en av många sponsorer, minskar effekten av din sponsring. – Sedan ska du välja sponsringsobjekt som representerar den position som du vill nå med ditt varumärke.
Finns det några vanliga fel som många begår?
– si d 2 2 –
Vad ska jag se som ett bra resultat av min sponsring? – Som minimum ska du få tillbaka 1,5 gånger pengarna du satsat. Då pratar jag inte om fancy grejer som resor till Nice eller en reklambanner längs Vasaloppet-spåret, utan i rena affärer.
Sponsringen bidrar till att du blir synlig för din målgrupp och hamnar i deras medvetande. Torger Bjørnstad
– Jag tycker också att du kan kräva av dem du sponsrar att de involverar sig i företaget på ett eller annat sätt under sponsringstiden. Och det handlar om mer än att hålla ett föredrag. – Mitt arbete omfattar ofta att ge kreativa råd kring hur ett sponsorskap synliggörs eller används internt. Bland annat kan det ge direkta effekter på affärerna. – Om jag till exempel sponsrar skidåkaren Marcus Hellner och han kommer till mitt företag och säger att ”om alla tar trappan istället för hissen i två månader, får en av er åka med mig till Hawaii på träningsläger”. Om det leder till att fler tar trappan, kan förbättrad kondition och syresättning leda till högre effektivitet och kreativitet, vilket blir lönsamt för företaget. – Kan du med hjälp av din sponsring minska sjukfrånvaron på ditt företag med bara 0,5 procent, kan det innebära väldigt mycket sparade pengar, om du har ett stort företag. – En annan bra möjlighet rör business to business-företag. Den som får sponsring från flera olika B2B-företag, ska se till att erbjuda mötesplatser för sina olika sponsorer. Det ger dem möjlighet att hitta nya kunder eller leverantörer – något som direkt lyfter sponsring från att vara en kostnad till att bli en investering.
Bra exempel!
Tandem sponsrar för affärer PCG-byrån Tandem Reklame i Trondheim har valt att sponsra en av sina kunder, nyetablerade Senter for tidligmusikk. Tandem Reklame sponsrar med kreativa tjänster, bland annat har de arbetat med kommunikationskoncept och grafisk identitet. Genom sin sponsring, får Tandem Reklame kontakter inom universitets- och forskningsmiljön i Trondheim, kontakter som är värdefulla för reklambyrån.
Hoppsan!
Red Bull
Nike
Energidrycksföretaget Red Bull är sedan länge storsponsor till en mängd olika actionsporter. Så fort det hålls event inom skating, snowcross, downhill eller någon annan våghalsig sport, finns Red Bull på plats. Red Bulls sponsring har inneburit att de mutat in actionsport som sin egen plattform.Visst finns det även andra sponsorer och visst finns det event de inte sponsrar, men det finns helt klart starka kopplingar mellan företaget och sporttypen.
Nikes sponsring av sydafrikanen Oscar Pistorius vände till negativ publicitet sedan idrottaren tidigare i år misstänktes för att ha skjutit ihjäl sin flickvän. Affischen med Pistorius och texten ”I am the bullet in the chamber” – ”jag är kulan i patronläget” – blev synnerligen olycklig ur pr-synpunkt i och med den tragiska händelsen.
– si d 2 3 –
UX ger användaren makten över din webb
Målet med UX är att du ska leverera en bättre produkt till användaren. Har du ett UXtänk för dina digitala tjänster, kan du till exempel slippa undan den cykel där webbplatsen görs om vart tredje år. James Royal Lawson
Foto: Charlie Drevstam
UX, eller User Experience Design, ligger som begrepp nära Service design. Men när Service design handlar om helheten och om att skapa tjänster från grunden i alla kanaler, är UX specifikt. Det handlar helt enkelt om att skapa bra användarupplevelser digitalt. Däremot är det svårt att peka ut
exakt vad UX handlar om. – User experience är ett paraplybegrepp. Vad det betyder eller innehåller skiftar mellan olika personers uppfattning. För vissa kan det vara att skapa wireframes, det kan handla om användbarhet, tillgänglighet, gränssnittet mellan människa och dator, interaktionsdesign, grafisk design och annat, säger James Royal Lawson, digital strateg och UX-expert i Beantin Webbkommunikation. Tillsammans med Per Axbom, digital konsult med UX-profil i Axbom Innovation, driver han UX Podcast, en podcast om just design av användarupplevelser. Med den profilen lär James ha fått definiera vad det handlar om många gånger: vi ber honom göra det igen.
– Jag brukar säga att UX är det som syns på skärmen och möter människan. Det är något som ingår i alla definitioner av UX, säger han. För att direkt säga att det är inte bara det som syns som spelar roll. – Även back end-programmeringen spelar roll. Till exempel laddningstider för en sajt eller att en digital applikation fungerar lika bra på datorskärmen som på mobilen och läsplattan, säger James Royal Lawson. Per Axbom tar ordet och nyanserar ytterligare. – För mig handlar det om användarbaserad utveckling. Ytterst handlar det om att förstå människor och människors beteenden, säger han. Målet är, enligt Per, att på bästa möjliga sätt tillgodose användarnas behov, med de resurser man har tillgängliga. – Affärsnyttan, processen och budgeten är alla viktiga faktorer för UX. Det gäller att hitta svaret på vad som går att göra utifrån ens förutsättningar. Alla kan inte göra allt, då gäller det att välja det som ger mest effekt för pengarna, säger Per Axbom. Det vimlar av begrepp och buzzword inom marknadsföring och design.
Frågan är varför vi ska välja att lägga tid och tanke på UX?
– si d 2 4 –
Kanske är det helt enkelt för att UX faktiskt kan värderas i pengar. – Målet med UX är att du ska leverera en bättre produkt till användaren. Har du ett UX-tänk för dina digitala tjänster, kan du till exempel slippa undan den cykel där webbplatsen görs om vart tredje år, säger James Royal Lawson. Det kan också kapa kostnader i utvecklingsskedet. – Om du använder UX-principer när du tar fram en ny sajt eller tjänst, kommer du att lösa många problem innan själva utvecklingen, kodningen, börjar. Det kostar väldigt mycket att bygga om någonting färdigt för att du har gjort fel. Med UX slipper du detta, säger Per Axbom. Användarbaserad utveckling, pratade Per om. För UX-specialisten handlar det om mycket efterforskningar. – Målet är att lära sig vad användarna vill uppnå och hur de tänker. Förr tog man ofta fram en webbplats genom att prata med människor inom det egna företaget. Men du kan inte skapa en upplevelse på samma nivå för användarna, om du inte pratar med dem, säger James Royal Lawson. Idealiskt är att UX-specialisten kommer in tidigt i processen och sedan är kvar tills det är färdigt.
För mig handlar det om användarbaserad utveckling. Ytterst handlar det om att förstå människor och människors beteenden Per Axbom
– Ofta dyker det upp oförutsedda saker under utvecklingen – då är det bra att kunna hantera dem, säger Per Axbom. Men, tillägger han, om du ska anlita en UX-konsult, se till att få tydliga och konkreta svar på vad just den konsulten faktiskt levererar till kunden. – Det skiljer sig mycket mellan olika personer vad de i slutänden lämnar över till kunden. Därför är det viktigt att vara överens om det innan man sluter ett samarbetsavtal, säger han. Netflix är ett exempel på lyckad UX, enligt James och Per. – Tjänsten fungerar lika bra på olika enheter, som webb, mobil och läsplatta, säger Per Axbom. – Och om jag till exempel börjar titta på en film på mobilen på väg hem från jobbet och sedan kommer hem och slår på teven, kan jag fortsätta att titta på samma film från det ställe där jag stoppade på mobilen, säger James Royal Lawson. Det finns en hel del bra appar, sett ur ett UX-perspektiv. Men också många dåliga sajter. – Alla tidrapporteringssystem till exempel. Men generellt är det svårt att peka ut bra och dåliga upplevelser. De bra tänker jag ju inte på, de är bara bra, säger Per Axbom.
– si d 2 5 –
Kort sagt nyheter i korthet
Swish
– betala enkelt via mobilen Nu erövrar betalappen Swish snabbt den svenska bankmarknaden. Appen gör det möjligt att skicka pengar från ditt eget bankkonto till någon annans, bara genom att knappa in dennes mobilnummer i appen. Redan nu har många svenska banker anslutit sig till tjänsten. Appen finns både för Iphone och Android.
Slide Shark
– smidiga presentationer på Ipad Slide shark är ett smidigt verktyg för den som vill skapa presentationer och visa på Ipad eller Iphone. Du laddar helt enkelt upp en powerpoint-presentation via webbläsaren till ditt konto hos tjänsten, sedan kan du visa presentationen direkt på din Ipad eller Iphone. Smidigare blir det faktiskt inte.
Accidens samarbetar med Sundsvall Elnät Sundsvall Elnät har ca 28 000 kunder, trots detta är kunskapen om vad man egentligen betalar för låg. Många förväxlar elhandel med elnät och vice versa. Accidens fick i slutet av 2012 i uppdrag att leda arbetet med att belysa Sundsvall Elnäts kärnverksamhet, att transportera elen. I samband med detta fick byrån även förtroendet att uppdatera den befintliga logotypen samt att ta fram ett grafiskt program med tillhörande budskapsplattform.
90%
Så stor andel av webbanvändarna har en skärmupplösning på över 1024 x 768 pixlar/tum. Detta enligt statistik från W3Cschools.com.
Inte bara en byrå i Malmö PCG Malmö har haft premiär och de är en reklambyrå som satsar stort. Nyrekrytering pågår med målsättning att bli en strategiskt kompetent arbetsgrupp som står sig starkt i den hårda byråkonkurrensen i regionen. ”Vi är inte bara en byrå i Malmö, vi jobbar gränsöverskridande och har Öresundsbron som binder oss samman med kontinenten”, säger Daniel Karlsson, projektledare och strateg på PCG Malmö
Crowdsourcing Premiär för dokumentär-Oscar
För många svenskar innebar Årets Oscarsgala en glad överraskning när filmen Searching for sugarman, med svenske regissören Malik Bendjelloul, vann en Oscar för bästa dokumentär. Men årets Oscars-utdelning innehöll en annan nyhet också. För första gången fick nämligen en crowdsourcad film, kortfilmsdokumentären Inocente, en Oscar. Det är första gången en film som delfinansierats med crowdsourcing, via sajten Kickstarter, erhållit en Oscar. Ytterligare två crowdfinansierade filmer var nominerade, men blev utan utmärkelse.
– si d 2 6 –
Kort sagt nyheter i korthet
Skriv ut ungarnas presenter 3D-skrivare kommer på bred front. De senaste åren har utveckling för denna typ av skrivare, som alltså kan skriva ut tredimensionella objekt, gått i rasande fart. I dag kan du få en avancerad hemmaskrivare för omkring 12 000 kronor, men väljer du en enklare variant kommer du undan med bra mycket mindre. 3D-skrivare väcker stort intresse och det bildas till och med klubbar och föreningar som köper in skrivare som flera delar på. Men det finns också orosmoln. Samma skrivare som kan skriva ut legobitar till ungarna, kan också skriva ut delar som kan plockas ihop till vapen.
Norwegian
Chrome fortsätter växa Allt fler webbanvändare använder webbläsaren Chrome, i första hand istället för Internet Explorer och Firefox. Under 2013 ökade Chromes andel av användarna med nästan 10 procentenheter, medan IE och Firefox minskade med 5 respektive 6 procentenheter.
En fucking väderapp... Stockholmsbaserade designern Tobias van Schneider är upphovsmannen bakom en ny väder-app – en app han kallar ”den ärligaste och mest mänskliga väderappen” som finns. Appen verkar minst sagt vara gjord med glimten i ögat, och passar knappast den som aspirerar till tv-meteorolog, men rolig är den. Initialt finns appen bara för Blackberry, men enligt van Schneider är den inlämnad till Apple för godkännande och alltså snart kanske kan laddas ner till din Iphone. Hur det blir med Android-version finns inga uppgifter om.
populärast i Norge! Norska flygbolaget Norwegians internetreklam var 2012 års mest uppskattade. Företagets reklam fick 45 poäng i mätgrenen ”liking” – långt över tvåan Kunnskapsdepartementets kampanj Bli lærer, som fick 25 procent på liking. Undersökningen har gjorts av norska reklamtidningen Kampanje.
9 miljoner dec 2011 >48 miljoner dec 2012 Antalet användare som besökte webbtjänsten Pinterest mångdubblades under 2012. Tjänsten har också blivit en viktig trafikkälla för många företag, då användarna ofta klickar sig fram till e-handlare och andra bildkällor från Pinterest.
Tandem
Reklamhuset Stjørdal blir Tandem Reklame Reklambyrån Reklamehuset Stjørdal byter namn till Tandem Reklame. Bakom namnbytet ligger en ny, ambitiös satsning på att stärka byrån och dess erbjudande. – Vi vill bli den nya nordiska byrån i Trøndelag. Detta ska vi göra genom att öka vår egen kompetens och via samarbeten med övriga PCG, berättar Trude J Arntsen, byråchef på Tandem Reklame.
– si d 2 7 –
Maria Luthelius Titel: Copywriter och projektledare Företag: PCG Stockholm År i branschen: 20 Exempel på kunder: Svenskt Näringsliv Försäkringsinformation, Skandia, Previa, Prebad, Djurgårdslinjen, Ahlsell. Utanför jobbet: Gärna i ridhuset där hon hittar sin kraft! Rolig anekdot: Maria delfinansierade sin hästs stallplats med krönikor en gång i månaden för Hästmagazinet. Numera skriver hon i Hästmagazinet bara för att det är roligt. Hästen på bilden: Simply Roger B e. Roderik u. Corvette, e. Cortez. Ägare Fredrik Knutsson. Foto: Johan Larsson
Problemlösare med
vass penna – si d 2 8 –
Några exempel ur portfolion:
Ofta handlar det om lösningar som inte är de mest uppenbara. Att vara kreativ handlar om att se på ett problem ur andra perspektiv än det förväntade.
Hej Maria Luthelius, du är copywriter på PCG Stockholm. Vad sysslar en copywriter med egentligen?
jag egentligen inte så mycket, men under åren har jag lärt mig. Och ju mer jag arbetar, desto mer lär jag mig.
– Jag är den i reklambyråns arbetsgrupp som skriver texter. Men innan dess, sker en massa saker. Jag sitter i möten med kunden, gör en massa research och tar fram förslag på möjliga kreativa lösningar till kundens problem tillsammans med de andra i arbetsgruppen.
Vad betyder ”att kunna skriva” – vad kan du som inte andra kan?
Vad innebär ”kreativa lösningar”? – Ofta handlar det om lösningar som inte är de mest uppenbara. Att vara kreativ handlar om att se på ett problem ur andra perspektiv än det förväntade. – Det kan vara så att kunden kommer till oss med en idé om att göra en broschyr. När vi sedan gör vår research och spånar idéer, kan vi upptäcka att det vore mer lönsamt att satsa på en utbildning för företagets säljare. – En kreativ lösning kan också vara hur någonting presenteras, i text och form. Du kan säga saker på olika sätt, en del är mer effektiva än andra. Hur hittar du dessa lösningar? – En viktig del av mitt jobb är att ställa frågor. Genom att göra det, går det att komma fram till det jag kallar det verkliga problemet – det är inte alltid samma problem kunden själv ser. – Det här är något många kunder inte riktigt är förberedda på. De kommer oftare och har bestämt sig för att de vill ha en broschyr, istället för att komma med problemet och efterfråga en lösning. Vad gör dig till en bra copywriter? – Jag är nyfiken, noggrann och stresstålig. Viktigast är nyfikenheten på kunden och kundens omvärld. – För att bli en bra copywriter måste du också kunna skriva. Det är något du hela tiden lär dig mer om – när jag gick ut reklamskolan RMI Berghs för många år sedan, kunde
– Mycket handlar om att förenkla och att göra texten tilltalande. – Sedan tror jag att det är lite som att vara musikalisk. Det är något som finns hos de flesta, men för att bli riktigt bra på det krävs att du övar. Jag har övat i 20 år. – Vad som utmärker en bra skribent är också att det finns ett personligt tilltal i texten, ett personligt språk. Vad är bra reklam? – Bra reklam är smart och tar mottagaren på allvar. – Som reklammakare handlar det om att lösa uppgiften på det bästa sättet. Vilket sätt det är skiftar mellan fallen. Det får inte finnas någon slentrian, det måste vara en tanke bakom varje lösning, och varje del av en lösning. – Slentrian innebär att du inte tar din kund på allvar. Jag tycker det är viktigt att ta kunden på allvar, jag vill verkligen att de ska bli sedda på ett så bra sätt som möjligt.
Installationskonsulten Incoord var i behov av nya medarbetare, samtidigt som de ville stärka sin image, både internt och externt. Vi föreslog att Incoord skulle jaga folk i tunnelbanan, eftersom kontoret låg i Mörby Centrum. Incoord sökte inte vem som helst, så det måste bli en tuff kampanj. Temat blev: Har du vad som krävs? Projektledare: Bosse Eriksson AD: Johan Wig Copy: Maria Luthelius
Moramast ville uppdatera sin produktkatalog. – Nja, tyckte vi, som visste att de snart skulle fylla 40 år. Är det inte roligare att göra en bok? De såg frågande på oss – vad skulle den handla om? Belysningsstolpar, så klart! Projektledare: Ellinor Alicesson AD och fotograf: Johan Larsson Copy: Maria Luthelius
Hur har reklam förändrats på senare år? – På ett sätt är det svårare idag. När jag började med reklam, var det ofta sidan tre i DN och en stortavla som gällde. Det räckte för att synas och för att folk skulle prata om det. Idag finns så många fler kanaler och ett stort utbud – Samtidigt finns också mycket större möjligheter – du kan till exempel skicka en direktreklamenhet till alla som har en röd Volvo och bor på en viss gata. – Tillsammans ställer det här större krav på oss som skapar reklam. Vi måste ha kunskapen att hantera alla kanaler och utbudet och samtidigt dra nytta av alla nya möjligheter.
– si d 2 9 –
Svenskt Näringslivs hemsida med försäkringsinformation till arbetsgivare behövde förändras och få mindre fokus på utbildningar. Det blev en helt ny sida: ny form, ny teknik och nya texter. Nu får arbetsgivaren matnyttig information om vad han eller hon måste göra och tänka på när det gäller försäkringar till sina anställda. Projektledare: Björn Melin AD: Jimmy Fridsén Copy: Maria Luthelius
Krönika Sigge Birkenfalk
doktorand, Svenska handelshögskolan i Helsingfors sigge.birkenfalk@hanken.fi
Om målgrupp är svaret, hur låter frågan? Ställ frågan till en vd, marknadsförare, reklamare eller medierådgivare: ”Om målgrupp är svaret, hur låter frågan?”. Garanterat får du någon form av ”öhh, va?”-svar tillbaka. Få saker i marknadsföringens värld är så självklara, så för givet tagna som målgrupper. Målgrupper, det har man bara. Det tycks vara som att fråga fisken om vattnet. Den kan inte svara på hur man kan förstå vatten eftersom den lever i det. Man kan inte utvärdera ett system i vilket man själv ingår. Du känner säkert igen dig i följande: ”Tänk, pappa, vad många det är som härmar oss.”, sade vår yngsta för några år sedan. ”Efter att vi köpte en Hyundai Santa Fé är det många som också skaffat en”. En smickrande tanke, men knappast. Ett annat exempel: Svärfar: ”Kan du tänka dig, dagen efter att jag provat er Hästens säng, ja, då börjar Hästens med annonsering”. Jag sade: ”Tror du verkligen att det är så?”, ”Tja, vad vet jag, jag har i alla fall inte sett reklamen förut!”. Eller att magarna på stan blir väldigt gravida i samma stund som du ser det blå strecket i Clear Blue. En sak visar tydligt de här exemplen: Vi ser inte vad vi vill se, vi ser vad vi kan se. Vad vi ser av allt det som träffar näthinnan avgörs inte av vår vilja. Det som påverkar vad vi ser, är vad som upptar oss. Är våra tankar upptagna kring att bli gravida, ser vi magarna på stan. Har vi skaffat en Santa Fé, ser vi andra. Svärfars ögon har träffats av ljuset från många av Hästens annonser, men kan inte se dem förrän han provat vår säng. Vi ser inte med ögonen. Vi ser med hjärnan, och vad vi ser med hjälp av hjärnan är en konsekvens av vad som upptar oss. Visst är det så.
– si d 3 0 –
Detta får, eller borde få konsekvenser för oss marknadsförare. Det är inte hur mycket vi tjänar som avgör vad vi ser. Inte heller vårt civilstånd, vilken utbildning vi har, eller vårt postnummer. Inte om vi föredrar viner från nya världen, är kollektivister eller individualister, inte våra värderingar eller om vi väljer en mer vegetarisk kost, eller om vi kör BMW, eller Volvo. Inte heller vår titel på jobbet säger något om vad som upptar oss. Personalchefer ser inte sina företags utmaningar på samma sätt bara för att de är personalchefer, eller om de är ”beslutsfattare i ekonomiska frågor”, det är som sagt vad som upptar oss och våra tankar som avgör vad vi kan se. Detta medför ett annat tänkande kring målgrupper. I stället för att kategorisera människor efter formella kriterier som socioekonomiska, demografiska, värderingar, livsstil eller psykografiska variabler, behöver vi komma närmare våra kunder eller snarare vår marknad. Det är de vi vill ska bli våra kunder vi som marknadsförare behöver lära oss något om. Kanske är det så enkelt att vi ska börja förstå människors resonemang och motiv i stället för att veta vilka bilar de kör och vad de röstar på. Vi ska förstå dem, vad de är ute efter i sina liv, vilka värden de försöker skapa, kanske med hjälp av oss och/eller våra konkurrenter. Vi behöver uppnå denna förståelse, men det gör vi inte genom traditionell kartläggning eller enkäter. Vi måste ut och möta dem, lyssna till dem, ställa frågor av typen ”hur menar du då?”. Gör vi det, kommer nya mönster att växa fram, en ny typ av målgrupper. Det är variationer i de kommunikativa förutsättningarna vi behöver fånga. Jag skulle vilja kalla dem kommunikativa målgrupper. Men det kräver att vi orkar möta människor i vår marknad, inte mäta dem. Det är genom mötet och, framför allt, lyssnandet, en förståelse är möjlig. Det är genom denna förståelse vi själva skulle kunna skilja mellan vad vi vill säga, och vad vi bör säga.
Prinfo Communication Group är Nordens största nätverk av kommunikationsbyråer. Vi kan hjälpa dig med hela ditt marknadsföringsbehov och vi behärskar alla typer av produktioner, både inom tryck och digitalt. Flertalet av våra kunder är i dag mellanstora företag som täcker delar eller hela sitt marknadsföringsbehov via oss. Vi finns där du finns – och där dina kunder finns.
Reklambyrånätverket PCG har som ambition att vara ledande inom marknadskommunikation i Norden. Tillsammans med våra kunder bidrar vi varje dag till att skapa varaktiga värden. Med lokal förankring och med ett integrerat kompetensnätverk, är vi din bästa partner, oavsett vilken bransch eller del av Norden som är din marknad. Du hittar våra PCG-kontor i storstäder som Köpenhamn, Stockholm, Malmö, Oslo och Bergen men även i några mindre som Jönköping, Gävle, Nordfjordeid, Haugesund och Stjørdal.
Läs mer om vårt reklambyrånätverk www.pcgnordic.se
För mer information besök www.prinfo.se
Det är vi som skickar ut tidningen:
Sverige
Alingsås Anderstorp Bollnäs Gävle Jönköping Malmö Malmö Oskarshamn Stockholm Stockholm Sundsvall Vetlanda Virserum Vårgårda Vårgårda Växjö Örebro
BlowUp Prinfo Anderstorp Prinfo I&N PCG Gävle Fru Berg Prinfo Grafiskt Center PCG Malmö Fru Berg PCG Stockholm Fru Berg Accidens Fru Berg Prinfo Bergs Prinfo Vårgårda Studio´81 Fru Berg Prinfo Welins
Verkstadsgatan 4 Allégatan 47 Skidvägen 5 Drottninggatan 34 Brunnsgatan 24 Stortorget 8 (Lejonetpassagen) Stortorget 8 (Lejonetpassagen) Varvsgatan 14 Holländargatan 21A Östgötagatan 67 Östra Långgatan 3 Östra Nygatan 19 Verkstadsgatan 3 Parkgatan 16 Parkgatan 16 Kungsgatan 6 B Dialoggatan 10
0322-194 02 0371-58 89 00 0278-63 65 00 026-420 68 00 036-30 51 20 040-650 97 00 040-650 97 13 0491-76 96 50 08-441 86 80 070-728 28 22 060-64 70 70 0383-56 61 10 0495-24 94 80 0322-66 70 60 0322-64 40 80 0470-57 13 10 019-25 44 00
PCG Bergen Prinfo Rønnes DHR Saga PCG Skarpsinn Nils Sund Trykkeri Prinfo Unique Prinfo Vanberg Prinfo Unique Prinfo Rønnes InMedia PCG Interactive PCG Oslo Prinfo Media Prinfo Profflink Prinfo Kolbotn Tandem Reklame Ibox Reklamebyrå Grafisk Idé
Skuteviksboder 17 Havnegata 32 Oasen Storsenter 3 etg. Austbøveien 16 Oasen Storsenter 3 etg. Austbøveien 16 Fjellveien 1A Bromsveien 5 Myntgaten 9 Borgejordet 21 Kirkegata 22 Øyane 11 Sagveien 21A Sagveien 21A Kyrkjevegen 50 Hamang Terrasse 55 Sofiemyrveien 4 Teglgata 5 Bjellandsvegen 92 Sentrum
+47 92 43 43 00 +47 75 00 91 50 +47 52 84 54 84 +47 98 45 81 00 +47 52 70 33 70 +47 33 02 01 00 +47 32 72 51 50 +47 33 13 22 00 +47 75 17 53 00 +47 57 88 56 80 +47 22 38 70 58 +47 22 38 70 50 +47 53 47 02 40 +47 67 55 03 92 +47 66 89 29 80 +47 92 62 93 97 +47 53 45 67 50 +47 53 76 60 80
Sjömansgatan 26 Bredgade 20 Lauvas street 9
+358 9 681 18 20 +45 33 11 26 00 +371 67 28 38 39
norge
Bergen Brønnøysund Haugesund Haugesund Haugesund Horten Kongsberg Larvik Mosjøen Nordfjordeid Oslo Oslo Rosendal Sandvika Sofiemyr Stjørdal Stord Ølen
danmark, Finland & Lettland
Helsingfors Köpenhamn Riga
Kaktus Integral Balthaus Poligrafija
HÖGSKOLAN FÖR LÄRANDE OCH KOMMUNIKATION Fru Berg
HÖGSKOLAN I JÖNKÖPING
Läs m er på hlk.h j.se
LUST ATT LÄRA HÖGSKOLAN FÖR LÄRANDE OCH KOMMUNIKATION (HLK) är en av fyra fackhögskolor vid Högskolan i Jönköping. På HLK finns utbildningar för dig som vill arbeta som lärare, med information, marknadsföring och journalistik, inom internationellt arbete eller med personalfrågor. Välkommen till oss!
Läs mer om HLK.