D Jkallarungeln

Ella suckade tungt.

Hon var superförkyld, och hemma från skolan. Huvudet kändes som om det var fullt av bomull. Hon snöt sig hela tiden, men blev snorig igen på en sekund.

Hon hade bara läst, spelat och sett på tv de senaste dagarna. Allt var tråkigt. Hon hade inte lust med någonting.

Men plötsligt såg hon att ropknappen blinkade röd på nattduksbordet.

Felix behöver mig! tänkte hon. Äntligen händer det något!

Ella hämtade jordgloben som stod gömd bakom kläderna i garderoben, och tog den med sig tillbaka till sängen. Hon tittade på allt hon hade ritat på den: små byggnader, bilar och luftskepp. Hon hade målat stora hav och gigantiska skogar, och till och med ett par tropiska djungler. Nu blinkade det i en av djunglerna.

Undrar vad det är för oppdrag i dag, tänkte hon. Jag måste skynda mig!

Även om hon antog att det skulle vara väldigt varmt i djungeln, tog Ella på sig halsduk, vantar och mössa. Hon var trots allt förkyld, och fick egentligen inte gå ut. Så satte hon försiktigt handen på jordgloben och gav den en liten puff.

Ljuset inne i jordgloben blev starkare.

Ella drogs upp i luften och in mot jordgloben, samtidigt som hon blev mindre och mindre.

Hon hörde vinden susa medan hon föll ner genom molnen. Nedanför henne syntes gröna palmer och exotiska växter.

Det såg ut som om hon var på väg ner i en jättelik regnskog.