2 minute read
DEN OSYNLIGE BANKRÅNAREN
from 9789179774059
by Provläs.se
Den 19 april 1995 går en man vid namn McArthur Wheeler in på en bank i den amerikanska staden
Pittsburgh. Under pistolhot rånar han banken, går vidare till nästa bank och rånar även den.
Advertisement
Wheeler bär inte någon mask och rånen sker i fullt dagsljus, så två övervakningskameror lyckas få tydliga bilder av hans ansikte. Bilderna visas samma kväll på nyheterna och strax därefter kan Wheeler gripas i sitt hem.
Ingen är förvånad över det snabba gripandet – utom Wheeler själv, som utbrister: ”Men jag hade ju på mig saften!”
Det visar sig att Wheeler hade gnuggat in ansiktet med citronsaft för att göra sig osynlig. Han visste att citronsaft används som osynligt bläck och hade därför nått den –enligt honom – logiska slutsatsen att citronsaft borde göra hans ansikte osynligt för kameror.
Wheeler lyckades inte göra sig själv osynlig, däremot lyckades han hamna i en bok som listade ”världens dummaste brottslingar”, och när professor David Dunning läste om historien bestämde han sig för att närmare studera varför vissa människor gör så här konstiga misstag. Tillsammans med sin doktorand Justin Kruger kom han fram till ett fenomen som idag kallas Dunning–Krugereffekten.
Dunning–Krugereffekten innebär att människor som inte är så skickliga oftare tror att de är bättre på något än vad de är. Förklaringen kan enligt David Dunning vara att de saknar förmågan att avgöra ifall de kan eller inte – det krävs ju en viss typ av kunnighet för att göra en sådan bedömning. Vissa kritiker menar att andra faktorer ligger bakom. Så i framtiden kanske vi kommer att ha en annan syn på fenomenet.
DET ÄR INTE bara personer som inte kan saker som överskattar sig själva – de flesta av oss gör det hela tiden. Vi tror ofta att vi är bättre på något än vad vi är, och det får oss att tro att vi även är bättre än andra.
Ett klassiskt exempel är en studie där man frågade ett gäng bilförare om de tyckte att de körde bättre eller sämre än de flesta andra bilförare. Hela 93 procent svarade ” jag kör bättre”. Men alla kan ju inte ha rätt, det är omöjligt! Det här är ett exempel på hur vi överskattar vår egen förmåga.
1
Bilden visar hur mycket vi kan jämfört med hur mycket vi tror oss kunna.
2
Om vi vet lite om ett ämne tror vi kanske att vi vet det som vi behöver veta. Vi tänker typ ”Hur svårt kan det vara?”.
3
Ju mer vi sätter oss in i ämnet, desto mindre överskattar vi vår förmåga.
4 Verkliga experter underskattar istället sin skicklighet.
DET HÄR TÅL att tänkas på: Vem lyssnar du på? Den som är självsäker, men som kanske inte kan så mycket om ämnet, eller en expert som vet mer, men som inte skryter med sina kunskaper?
Det är inte alltid den mest tvärsäkra personen som har rätt, därför är det viktigt att vara kritisk – även mot sig själv. Kanske finns det någon annan som har bättre koll än du? Då kan det vara klokt att lyssna på den personen istället för att försöka övertyga alla om att du har rätt.