Prolog

Det som utspelade sig där Atlanten upphör och republiken Kongo tar vid var en så märklig syn att rykten började spridas om en siren. En magisk varelse som stigit upp ur havet och vistades på stranden i Pointe Noire tillsammans med fiskaren utan ben. Det var en logisk förklaring till varför en vit vacker kvinna besökte honom och det stämde bra ihop med det faktum att just den fiskaren varit med om många andra mystiska händelser. Fler än tio gånger hade döden på ett underligt vis tagit en omväg runt just honom. En gång hade någon stuckit en kniv i hans mage så att blodet runnit ner i den varma sanden, svart av natten. Såret hade varit djupt, men dagen efter var det som om ingenting hade hänt.

Fiskarens far hade enligt sägnen burit på magiska krafter. Ingen visste säkert eftersom fiskaren numera var föräldralös, men någon hade tyckt sig höra att omständigheterna runt faderns död varit mystiska. Även modern hade visst dött en märklig död. När saker sker av oförklarliga skäl är magi inblandat. Att just han skulle dra till sig magiska väsen från havet vore därför inte konstigt.

Men vad ville hon? Skulle han lockas ner till havet och dö som så många andra fiskare därute? Följa med henne ut en natt och lämna efter sig endast vaga minnen av mannen som kal-

7

lades Personne, som alla visste vem han var men ingen riktigt kände. Eller kanske var det han som hade kallat på henne, för att ta honom härifrån, bort från detta usla liv. Till ett liv efter detta som vattendjur, istället för ett halvt liv utan ben.

Historien om sirenen och fiskaren utan ben återberättas än idag av människorna på stranden i Pointe Noire. Med tiden har den färgats av både rykten och överdrifter men är fortfarande ett mysterium.

När de båda försvunnit därifrån efterlämnade de många obesvarade frågor. Var fanns han nu? Hade hon till slut lockat honom ut i havet, eller till något annat land? Nej, han finns nog inte mer, folk som han lever inte länge. Kanske var hon inte en siren, utan en lycksökare som övergett honom någonstans i Afrika. För nog kunde hon inte ha varit en vanlig vit kvinna som var förälskad, som han påstod, inte på riktigt.

Men vad som är på riktigt är precis vad denna berättelse handlar om. Sanningen om vad som hände mellan två människor – olika varandra på alla sätt, men med samma exceptionella mod och vilja att bortse från yttre omständigheter för att finna sin själs vän. Den handlar om kärlek som trotsar så många fördomar och sociala barriärer att den för de flesta anses omöjlig. Som viskar att det finns någonting starkare än nöd, sorg, separation och misslyckanden, någonting som lever när allt annat dör – hoppet.

Tack Frida och Nicolas för det stora förtroendet att få berätta er historia med mina ord.

8