9789186433215

Page 1


Om författaren Lars Fält har ett gediget intresse för uteliv och överlevnad och har lärt sig mycket av naturfolken, men det är främst via det militära han har utprovat sina praktiska kunskaper. Allt han skriver om är alltså väl utprovat. Trots uppväxten i skånska Malmö var det Sveriges norra delar som tidigt lockade. Efter värnplikten flyttade han tillsammans med sin fru Louise till lappländska Kiruna och en tjänst som yrkesbefäl vid Arméns Jägarskola. Flytten gick vidare från Kiruna till Karlsborg där Lars blev trupputbildare vid Fallskärmsjägarskolan och var drivande i utvecklandet av en överlevnadsenhet. Senare startade han Försvarets Överlevnadsskola, där han under många år har drillat värnpliktiga att uthärda de allra svåraste förhållanden. Lars Fält är en av de främsta författarna inom området och han är även erkänd internationellt. Han håller fortfarande välbesökta kurser inom uteliv och överlevnad, med deltagare från hela världen. Han har tidigare gett ut åtta böcker, bland andra kritikerrosade Uteliv med överlevnadskunskap, Vinterfärden och Friluftsboken. Han har nyligen, tillsammans med Bo Weslien, skrivit boken Skogsliv – återupptäck kunskaper för naturnära liv och färder i skogslandet, utgiven på Vildmarksbiblioteket.

Alf Lannerbäck Denna bok tillägnas minnet av Alf Lannerbäck (1929-2010), mästerlig illu­ stratör och en god vän. Lars Fält

5 Uteliv_vintern.indd 5

11-08-05 11.39.56


Förord Vintern avskräcker normalt många människor från att gå ut. Värmen inomhus lockar mer än kyla, kalla vindar och mörka dagar. Stadsmänniskan utsätter sig oftast bara för extrema väderhändelser under korta perioder – till och från bilen eller bussen/tåget eller en kortare promenad för att handla eller rasta hunden. Dessa korta vistelser utomhus kan man oftast klara med otillräcklig klädsel och obefintlig planering. Priset man betalar är att man börjar frysa efter några minuter och utevistelsen förknippas med olust och obehag. Den kunskap och erfarenhet man samlar på sig är således begränsad och bristfällig. Problem och till och med livshotande situationer kan då uppkomma när bussen eller tåget blir försenat eller uteblir eller bilen kör av vägen. För många människor är utelivet en del av en god livskvalitet. För att uppnå detta krävs att utevistelsen, särskilt under vintertid, kan genomföras under säkra, trygga och behagliga former. För många människor har kunskap om detta insamlats under otaliga vistelser i vinterlandskapet – en kunskap ofta uppbyggd på trial and error – prova och misslyckas. Genom en ständig återkoppling mellan det som fungerat och det som inte fungerat byggs en bank av erfarenhet som gör varje person till sin egen expert. Många vet alltså vad som funkar under olika förhållande, men få kan förklara varför och hur det funkar. Människans vandring in i vinterlandskapet bygger på detta faktum. Det gäller alla så kallade ursprungsbefolkningar på norra halvklotet – exempelvis eskimåer och samer. Var och en av dessa befolkningsgrupper representerar exempel på en lyckad anpassning till extrema klimatförhållanden med dåtidens till buds stående medel. Forsknings- och utvecklingsarbete under förra och detta århundradet har påtagligt ökat vår förståelse av hur dessa anpassningar varit möjliga men också banat väg för ny teknik och nya möjligheter att överleva i och njuta av extrema klimatförhållanden. Denna utveckling tog fart särskilt i samband med andra världskriget, då militären tvingades att agera under mycket skiftande förhållanden. Att skicka unga, oerfarna soldater till alla hörn av världen med både kyla och värme som tillkommande riskfaktorer, krävde omsorgsfull planering, forskning och utbildning. Dagens kunskap om människans förmåga att anpassa sig till och arbeta under extrema förhållanden började formas under denna period, självklart med utnyttjande av den kunskap som utvecklats hos ursprungsbefolkningen. De senaste 50 årens forskning inom försvar, folkhälsa, arbetsliv och idrott har starkt ökat vår kunskap och förståelse av hur människan fun­gerar i extrema miljöer och vilka möjligheter hon

6 Uteliv_vintern.indd 6

11-08-05 11.39.56


har att anpassa sig och överleva.Vi kan idag förklara våra förfäders möjligheter och begränsningar på basis av dåtidens kunskap, materiel och redskap. Samtidigt har dagens forskning och tekniska utveckling på ett helt annat sätt skapat förutsättningar för att utforska, betvinga och uppleva mer av naturen. Moderna material i kläder erbjuder bra klimatskydd med betydligt mind­re vikt än dåtidens klädsel – mindre att bära och bättre skydd mot kyla, väta och vind möjliggör mer extrema utflykter i vinterlandet. Nästan all typ av utrustning – ryggsäck, tält, skidor, redskap, orienteringsutrustning m m, har gradvis förbättrats genom en kombination av praktisk erfarenhet, ny kunskap och moderna material. Färdens utmaningar och faror kan ligga i plötsliga väderomslag, i strapatser och tillbud som kräver fysisk ansträngning eller i olyckstillbud eller faktiska olyckor. Sådana händelser måste finnas med i tankarna och planeringen inför färden. Vindens kylverkan är säkert känd av de flesta. Nyare forskning har delvis reviderat det gamla vindkyleindex, som använts i mer än 50 år.Vi använder nu begreppet vindkyletemperatur. Effekten av vind uttrycks som en temperatursänkning även om den faktiska lufttemperaturen är densamma. Starka vindbyar i fjällen och höga hastigheter på snöskoter innebär en omedelbar risk för kylskada på bar hud, vilket vanligtvis är i ansiktet. Vindkyletemperaturen skall inte tillämpas på kroppen i sin helhet. Här spelar klädsel och aktivitet en helt avgörande roll. Fuktiga och våta kläder är ett gissel i kalla miljöer. Även om moderna material finns som delvis kan ”hantera” kroppens fukt, så är den bästa lösningen att i god tid anpassa klädseln efter skiftande klimat och aktivitet. Kloka råd ges i boken om hur en funktionell klädsel byggs upp och anpassas för vinterturen. Det är idag på många sätt lättare att ta sig ut i vinterlandet, både kring våra städer och ute på landet. Fjällen och vildmarken lockar som aldrig tidigare. Äventyret har blivit en del av marknadsföringen av modern turism.Vädret rår dock ingen över och dåligt klimat kan man inte försäkra sig mot. Riskerna är desamma och finns där hela tiden. God kunskap och planering samt förutseende och ändamålsenligt beteende underlättar på färden, gör den säkrare och bidrar till en stark naturupplevelse. Denna bok är ett utomordentligt hjälpmedel för de som vill prova på utflykter i vinterlandet. Här finns många kloka och erfarna råd från en som varit med länge – både ute i naturen och i vetenskapens marker. Ingvar Holmér Professor Laboratoriet för termisk miljö Lunds universitet.

7 Uteliv_vintern.indd 7

11-08-05 11.39.56


Innehållsförteckning Vintermiljön 10 Vår vinterförmåga 14

Friluftsliv på vintern 19 Utrustning 23

Kläder 23 Huvud- och handbeklädnad 29 Sovsäckar och liggunderlag 30 Ryggsäckar 32 Skidutrustning 35 Vallning 37 Pulkor 41 Snöskor 44 Tillverka snöskor 45 Hundspann 47 Tält 50 Friluftskök 52 Kolmonoxidförgiftning 55 Koodlik 56

Mat och dryck 57 Energibehov 57 Maten 60

Säkerhetsutrustning och sjukvård 63 Sjukvård 65 Kylskador 68 Brännskador 74 Skav- och tryckskador 76 Ledbandsskada 78 Frakturer 78 Sårskador 78 Koldioxidförgiftning 79 Sjukvårdsmateriel 80 Hygien 81 Sömn 81

8 Uteliv_vintern.indd 8

11-08-05 11.39.56


Färden 83

Planering 83 Gruppen 86 Ledaren 87 Vädret 89 Förberedelser 88 Vinterled 90 Under färden 91 Hårt väder och nedsatt sikt 97 Orientering 98 Kartor 103 Orienteringshjälpmedel 109 Lägerliv 19 Snöbivackering 113

Säkerhet 131 Isar 131 Laviner 136

Litteraturförteckning 154 Register 155

9 Uteliv_vintern.indd 9

11-08-05 11.39.56


Vintermiljön Sverige är ur klimatsynpunkt ett kallt land. Huvuddelen av året är medeltemperaturen lägre utomhus än inomhus, vilket innebär att vi måste klä på oss när vi går ut för att inte frysa. Meteorologiskt är vintern den årstid när dygnets medeltemperatur stadigt håller sig under noll grader Celsius. Längst är vintern i norra Sverige med sju månader, kortast i södra Sverige med cirka två månader. Vårt avlånga land (157 mil) innebär stora variationer från torra snöförhållanden med konstant temperatur i norr till besvärliga lössnöförhållanden med stora temperaturskillnader i söder. Vinterns längd kan också variera år från år.Vad man menar med vinter beror nog också på var man bor eller är född. Vintern betyder något annat I februari månad är det fortfarande vinter i större delen av Sverige.

10 Uteliv_vintern.indd 10

11-08-05 11.39.57


för Lappeasuandobon än för Lundabon. För de flesta av oss betyder dock vintern snö. När man säger att man längtar efter en riktig vinter, menar man ett vitt tjockt snötäcke. Förutsättningen är, att temperaturen understiger 0 grader Celsius, då blir det snö vid nederbörd. Vintermiljön är i dagens urbaniserade samhälle för många människor en besvärlig och kostsam period. Bostäderna är dyrare att värma upp och då även vintern är en mörkare tid ökar ju även belysningskostnaderna.Vi behöver också själva varmare kläder och mer mat, då kaloriförbrukningen ökar under den kalla årstiden, speciellt vid utomhusarbete.Vi köper också mer vitamintillskott då vi under vinterperioden har färre soltimmar.Våra bilar drar mer bränsle (25-100 %) vid kallstarter och vid körning beroende på att motståndet från snön gör att vi oftare måste använda lägre växlar. För samhället tillkommer snöröjning, sjöfarten måste hålla vattenlederna isfria, järnväg och flygfält måste också snöröjas etc. Därtill kommer sjukhuskostnader på grund av halk- och trafikskador som brukar öka vintertid. I denna statsmiljö (se bild nästa uppslag) har skenet från läger­ elden ersatts av TV: n och datorn. Även i glesbygden i norra Sverige ser man inte ofta barn ute och leka i snöhögarna. Den urbana kulturen växer sig allt starkare. I dag har allt färre sina rötter i glesbygd och småorter nära naturen. Enligt statistik från USA har en genomsnittlig 18-åring sett ungefär 40 000 mord på TV.Vi har också skaffat oss sådana komplicerade system som vi inte förstår och heller inte kan kontrollera. En dator kan t ex på några minuter göra ett misstag så stort att det skulle ta många människor månader att överträffa. I dag när de flesta människor inte längre lever nära naturen, är naturupplevelserna viktiga inslag i vårt liv. Undersökning visar också att huvuddelen av svenskarna skulle vilja bo nära naturen. Vårt naturintresse är ett starkt genetiskt behov och en inre längtan hos oss. Vi åker t ex till fjällen för att vara nära naturen och uppleva den. De flesta åker till fjällanläggningar där allt är förberett och man kan åka både utförsåkning och längdåkning i preparerade spår och samtidigt bo bekvämt. Denna aktivitet är mycket populär i Sverige.Vi har idag mer bråttom och vill uppleva mycket på kort tid så fjällvistelsen blir därför ofta längst en vecka, man tar då vardagsstressen med sig ut i fjällen och är därför sämre förberedd på en nödsituation. På 60-talet var till exempel en normal fjälltur två veckor lång. I dag skulle vi kalla en sådan fjälltur för en expedition. Friluftsliv har idag felaktigt blivit ett samlingsbegrepp för olika aktiviteter i naturen.

11 Uteliv_vintern.indd 11

11-08-05 11.39.57


Hundspann, människa och hund i samverkan, friluftsliv på naturens villkor.

I denna bok definieras begreppet friluftsliv på följande sätt: Ett enkelt liv där färden är nödvändig för att upptäcka och intellektuellt stimuleras i en naturlig miljö. Därför bör vistelsen vara naturnära och så ursprunglig som möjlig, annars missar man upplevelsen.

Vår vinterförmåga Människans förutsättningar Människan är ett tropiskt däggdjur som genom årmiljonerna varit skapt för att leva utan kläder i en temperatur av +7 grader Celsius. Då fungerar människans värmebalans och kroppen har en konstant inre kroppstemperatur på +37 grader Celsius, utan att ämnesomsättningen ökar vid vila. Vid hårt arbete kyler svettningen av den varma huden. Att vi människor trots detta kan leva och bo i arktiskt klimat beror dels på vår anpassningsförmåga, dels mest på våra kunskaper när det gäller att tillverka och använda skyddande klädesplagg, det vill säga hålla kroppen i värmebalans. För att kroppen skall fungera krävs energi (mat och vatten) så att hjärtat kan pumpa, musklerna utföra arbete och hjärnan fungera. Den

14 Uteliv_vintern.indd 14

11-08-05 11.40.00


För många är friluftsliv idag en aktivitet som erbjuder utförsåkning, snowboardåkning och andra ”häftiga” aktiviteter. Enkla, traditionella, men fortfarande mycket njutbara, former för friluftsliv kommer i skymundan. Men även de som är så beroende av en hög grad av stimulans, uppskattar den orörda naturen.

Några viktiga punkter att tänka på: Ditt eget psyke Du måste acceptera att du kommer att frysa, vara trött och du kommer att känna en större hjälplöshet under vinterturen. Det är inte farligt att frysa om du vet hur du skall göra för att snabbt bli varm igen. Att trivas och utnyttja kylan och snön positivt är mycket en attitydfråga. Din kunskap Erfarenhet och planering av vinterturen ställer stora krav. Ett misstag under sommaren som exempelvis kvarglömd utrustning hemma, kan leda till att man blir en erfarenhet rikare, men under vinterturen kan detta misstag vara livsavgörande. Kunskap är grundstenen till vinterfjällvana. När man omsätter kunskapen i verklikheten skaffar man sig erfarenhet. Utrustning Utrustningen skall, speciellt på vintern, skydda utsatta ställen på kroppen som huvudet, bålen, händerna och fötterna. Du skall också kunna hantera utrustningen med vantar/handskar påtagna. Funktionen är viktig! – Ligger man insnöad på fjället i flera dygn, välsignar man kvalité.

20 Uteliv_vintern.indd 20

11-08-05 11.40.04


Vätska och föda Vätskebehovet ökar vintertid delvis genom att det försvinner vätska genom utandningsluften.Vid inandning måste dessutom kroppen värma upp och fukta den torra luften. Tyvärr minskar törstkänslan vid kallt väder. Därför måste du planera ditt vätskeintag. Drick varje timme, små mängder! Du bör dricka minst 4–5 liter varje dygn vid normal ansträngning. Kylan gör att kroppen förbränner mer energi för att hålla värmebalansen. Detta innebär att du måste bära med dig något mer mat vintertid. Några erfarenhetsmässiga säkerhetsbestämmelser i kyla: Upp till -15 grader: då har man råd att begå några misstag. -15 till -30 grader: då har man råd att göra ett eller två misstag. -30 och kallare: då har man inte råd att göra något misstag. Vindens effekt Vindkyletabellens historia går tillbaka till 1939 då forskarna Paul Siple och Charles Passel gjorden en uppskattning av vindens kyleffekt på människan i Antarktis. Meterologisk vinddata görs på 10 meters höjd. Denna gjordes mot små cylindrar i plast med vatten i, där man mätte hur fort dom frös till is. Denna tabell har under åren delvis korrigerats. 2001 tillsattes en internationell forskningsgrupp under Canadensiska institutet för militär och civil miljömedicin. Ny forskning byggde på försök med människor med exponerad bar hud i framförallt ansiktet, där vi förlorar värme fortare än kroppen kan återvärma. Det är därför vi upplever att det är kallare när det blåser. Hastighet på 10 m höjd

Hastighet vid markytan

2 5 10 15 20 25

1,3 3 7 10 13 17

v10 m/s

vmark m/s

0

-2 -5 -7 -8 -9 -10

-5

-8 -11 -14 -15 -16 -17

-10

-14 -17 -20 -22 -23 -25

Luftens temperatur, °C -15 -20 -25 -20 -24 -27 -29 -31 -32

-26 -30 -34 -36 -38 -39

I den nya tabellen används också meterologisk vind, det vill säga på 10 meters höjd, men den är nu omräknad till 1,5 meter där vinden normalt är svagare. Vindkyletabellen är avsedd att användas för att ge allmänna råd om klädsel vid utomhusaktiviter och idrottsevangemang. Under en fjälltur är erfarenhet och att välja väg med hänsyn till vind mycket viktigare. Om man måste gå i motvind är en ansiktsmask (av ull eller neopren) och ”slalomglasögon” som inte begränsar synen åt sidorna, optimalt. Kapuschongen används vid rast eller som reserv.

Uteliv_vintern.indd 21

-32 -36 -40 -43 -45 -46

-30

-37 -42 -47 -50 -52 -53

-35

-43 -49 -53 -56 -59 -61

-40

-49 -55 -60 -63 -66 -68

21 11-08-05 11.40.04


22 Uteliv_vintern.indd 22

11-08-05 11.40.05


Handskar och vantar Handbeklädnaden skall skydda handen och handleden mot kyla och även mot värme från exempelvis en öppen eld, där varma föremål hanteras. Vintertid behövs mot kylan både tumvantar och tumhandskar.Vid sträng kyla är ett par femfingervantar närmast handen oumbärliga för finarbete med exempelvis ett enmanskök. Även när det gäller händer skall flerskiktsprincipen användas. Ta aldrig i metall med bar hand vid sträng kyla. Risk för kylskada!

Bra handskar ska vara delbara för att ge möjlighet till torkning. En bra kombination är innervante av ull för värme och ytterhandske i läder för slitstyrka. Vid utgrävning och hantering av snö bör man använda en skalhandske av vattentätt material, inte läder.

29 Uteliv_vintern.indd 29

11-08-05 11.40.10


Grundvallning Grundvallningens syfte är att göra skidan motståndskraftigare mot fukt och nedslitning, dels utgöra fäste för ytvallan. Som grundvalla används trätjära som värms in i skidan. Grundvalla så här: • • •

Gör rent glidytan från gammal ytvalla och smuts. Värm skidan försiktigt med blåslampa eller över öppen eld. Värm från mitten på skida för att undvika att skidan blir skev. Används öppen eld som värmekälla bör den ha övergått till koleld. Lågan bör inte komma i direkt beröring med glidytan då dels tjärans egenskaper försämras och glidytan kan förkolas. Stryk med pensel ut ett tunt lager med trätjära och värm. Tjäran blir av värmen tunnflytande och tränger in i träets porer. Detta sker när tjäran bildar blåsor. Tjäran får aldrig brinna! Tjäran skall värmas in, inte brännas.

38 Uteliv_vintern.indd 38

11-08-05 11.40.13


exempelvis karbinkrokar i dragskalmens ände, knyt ihop linorna på mitten för att förhindra att linorna trasslar in sig i skidorna när det inte är spända. Fäst därefter karbinkrokarna till den främre dragaren i dragselen. Lägg inte skalm med draglina direkt i snön. Den fryser lätt och blir ohanterlig när den åter skall använda.

Pulka med en dragare.

Utförsåkning med två dragare.

Utfförsåkning med en dragare.

Pulka med två dragare.

43 Uteliv_vintern.indd 43

11-08-05 11.40.17


Gör så här för att tillverka improviserade snöskor: • Bind ihop med en klämknop två fingrar från spetsen. Klämknopen är framtagen för nylonlina och kan dras åt mycket hårt, men kan inte återanvändas. • Ta ut tyngdpunkten och fäst en tvärslå två fingrar framför med hjälp av klämknopar. • Sätt hälen på den bakre tvärslån och märk ut platsen för den främre tvärslån. Bind med klämknop. • Bredden på snöskon ska vid tvärslåarna vara som en hand med utsträckra fingrar. • Skär med kniven jack på slanorna, cirka två fingrar från änden och bind med constrictorstek så att ändarna nästan går ihop. En ännu säkrare metod är att placera en tvärslå i änden. Den fästs med klämknopar. • Fäst en lina i spetsen och böj försiktigt snöskons främre del uppåt och fäst i främre tvärslån. När slanorna har torkat kan linan tas bort. • Bindning kan göras antingen av den som suttit på den avbrutna skidan eller av lina, lampveke eller en gummislang.

46 Uteliv_vintern.indd 46

11-08-05 11.40.21


• • • •

Använd rymliga kängor med plats för ”tågymnastik”. Borsta bort snö som fastnat på kläderna, innan den smälter. Håll uppsikt på kamraternas ansikten.Vita fläckar är varningssignaler. Grimasera med ansiktet för att öka värmen och sätta igång blodcirkulationen.

Grimasera för att öka värmen och sätta igång blodcirkulationen. Håll uppsikt på kamraternas ansikten.Vita fläckar är varningssignaler.

Raynauds fenomen Blir dina fingrar och tår lätt kalla och vita, och kanske till och med domnar, när du är ute på vintern? Då har du antagligen Raynauds fenomen. Det är extra vanligt hos kvinnor. 20% av kvinnorna lider av den åkomman, mot bara 2% av männen. Symptomen börjar normalt uppträda i tonåren. Det kan se ut som köldskador men det är det alltså inte i detta fall. Raynauds fenomen är inte farligt men kan vara lite besvärligt om man älskar att vara utomhus på vintern. Det kan dessutom göra lite ont när det släpper. Raynauds fenomen gör att blodkärlen drar ihop sig extra mycket. De vidgar sig inte heller som de ska när man kommer in i värmen, vilka kan orsaka smärta och svullnad. Detta kan du göra för att lindra problemen: • • •

Smörj in dig med nitroglyecinsalva. Kräver recept. Undvik att röka (även andra nikotinhaltiga medel kan påverka). Undvik att ha ringar (fingrarna kan svullna när du kommer in i värmen och ringarna kan då stoppa blodflödet, om det vill sig illa).

73 Uteliv_vintern.indd 73

11-08-05 11.40.31


Brännskador Solen

Nässkydd och pannskydd mot brännskador från solen.

Vi tål mindre sol än vi tror. På sen- och vårvintern när solljuset är som intensivast på kalfjället är det vanligt med solskador. De starka solstrålarna som reflekteras mot den vita snön gör att man utsätts för mer ultraviolett ljus än vad huden tål. Hudens sätt att skydda sig mot strålningen är att öka pigmenteringen (man bli solbränd). Rödlätta personer med låg pigmenteringshalt är speciellt känsliga för solstrålningen. Solkräm med hög skyddsfaktor minskar solstrålningens verkningar. Särskilt utsatta ställen är näsan, öronen, sidan av halsen, och läpparna. Läpparna är särskilt utsatta, eftersom de inte innehåller något pigment, använd därför ett cerat med hög skyddsfaktor. Speciellt viktigt för den som har anlag för herpes – munsår.Viruset aktiveras nämligen av sol och vind. Första symptomen på brännskador är, svidande rodnader och små blåsor som kan övergå i öppna sår. Tänk på att den ultravioletta strålningen även förekommer i mulet och disigt väder. Förebyggande behandling: • Använd solglasögon med sidoskydd. • Använd huvudbonad med skärm. • Näsan är ofta hårt utsatt för solen, tejpa eller fäst en ”lösnäsa” i solglasögonen. • Använd solkräm med hög skyddsfaktor. • Vänd inte ansiktet mot solen i onödan.

Snöblindhet Nödglasögon av papp kan också fungera vid snöblindhet.

Snöblindhet är en brännskada som orsakas av den ultravioletta strålningen. Strålningen är lika skadlig oavsett från vilket håll den träffar ögat. Det är därför viktigt att ögonen är skyddade mot ljus, även från sidan. Den ultravioletta strålningen tränger även igenom moln och dis. Använd därför alltid solglasögon, även vid mulet och disigt väder. Symptom: • Ögongloberna blir röda, kliande och med en känsla av irritation i ögonen (sand i ögonen). Symptomen kommer oftast på kvällen, flera timmar efter det att man utsatts för solljuset. • Nedsatt synförmåga och smärta, ofta i kombination med kraftigt tårflöde. • Man tappar synförmågan.

74 Uteliv_vintern.indd 74

11-08-05 11.40.32


Färden Planering Naturen är varken för eller emot dig, den behandlar alla lika. Den tar inte hänsyn till att man glömt kniven eller kompassen hemma. Ett misstag under sommarhalvåret kan leda till att man bli en erfarenhet rikare, men under vintern kan detta misstag vara livsavgörande. När man planerar en färd i naturen använder man kartan som underlag för att leta upp lämpliga färdvägar, övernattningsplatser och sevärdheter. Planera flexibelt och ha reservalternativ eftersom väderförhållanden och eventuella skador m m kan kullkasta den uppgjorda planen. När man är utvilad är det lätt gjort att planera in för långa dagsmarscher i början av turen. Erfarenhetsmässigt är det de första dagarna, innan allt fungerar i gruppen, som är de tyngsta, därför bör man lägga in kortare dagsetapper i början. I slutet blir ju också ryggsäcken lättare allt eftersom provianten äts upp och då kan också dagsetappernas längd ökas, även om det inte är något självändamål med långa dagsetapper. Gruppens tidigare erfarenheter (fjäll- och vintervana) och färdigheter (orientering, första hjälpen osv) samt storlek måste också värderas vid planeringen. Många anser att en fyrmannagrupp är idealisk därför att man då enkelt kan dela till exempel mat, kök och tält. Erfarenhetsmässigt bör storleken på gruppen aldrig överstiga 15 deltagare per ledare.

Små grupper är en förutsättning för stora upplevelser.

83 Uteliv_vintern.indd 83

11-08-05 11.40.34


Vind

Verkningar

0–3 meter i sekunden Svag vind

Vinden knappast kännbar

4–8 meter i sekunden Måttlig vind

Vinden känns tydligt. Risk för kylskada på bar hud. Lös snö virvlas upp av vinden (snödrev).

9–13 meter i sekunden Frisk vind

Jobbigt att gå mot vinden. Ansiktet skall skyddas med huva och slalomglasögon. Snödrevet kan vid lössnö bli manshögt. Vid hårt före är snödrevet tätt och lågt som gör att markkonturerna försvinner. Ledaren bör överväga olika säkerhetsalternativ, då detta för de flesta är gränsen för en njutbar fjälltur.

14–20 meter i sekunden Svårt att orientera sig. Högt snödrev Hård vind sätter ner sikten till högst ett par hundra meter. Svårt att hålla ihop en grupp. Det kan vara svårt att stå på skidorna. De flesta upplever vinden som ”storm”. 21–24 meter i sekunden Vind- och snödrev gör det omöjigt att Halv storm ta sig fram på skidor även i medvind. Mycket besvärligt att ta sig fram till fots i medvind. Sikten obefintlig och orien tering nästan omöjlig. Mer än 25 meter i sekunden Storm

Räddningen är att komma inomhus eller under snöytan. Säkraste sättet att förflytta sig är krypande.

Vinterled Vinterlederna är markerade med stolpar med ett kryss i toppen, så kallade ledkryss, som står med 40 meters mellanrum. Två kryss på en stolpe markerar att leden där ändrar riktning. Stolparna är mellan 2,5 till 3 meter höga för att vara synliga även vid stort snödjup. I vissa fall kan hela stolpen täckas av snö, till exempel i svackor. För att återfinna leden kan man fästa säkerhetslinan i den senast synliga

90 Uteliv_vintern.indd 90

11-08-05 11.40.37


Hårt väder och nedsatt sikt I hårt väder eller vid andra tillfällen, när sikten är ringa eller obefintlig, ställs stora krav på omdömet vid förflyttning. Om du måste förflytta dig och inte kan invänta bättre väderförhållanden, är det viktigt att planera vägvalet, så att du undviker plötsligt uppdykande faror i form av laviner och stup. Vid förflyttning kommer det också att ställas stora krav på noggrann kompassgång. Kompassriktningen måste kontrolleras ofta så att du håller riktningen. För att underlätta förflyttningen skall du sträva efter att utnyttja markerade leder, telefonledningar, renstängsel eller dylikt. Avläsning och markering av terrängdetaljer och stegning skall ske fortlöpande, så att du hela tiden vet var du befinner dig. Råkar du eller din grupp ut för hårt väder på kalfjället måste ni snabbt söka skydd. Åtgärder vid förflyttning i dålig sikt: • Håll ihop gruppen. I hårt väder eller dimma kan det vara nödvändigt att ni sammanlänkar er med en säkerhetslina. Linan skall träs igenom ryggsäcksmesen, utom på första och sista man, där linan knyts fast, annars riskerar förflyttningen att bli ryckig. • Håll reda på utrustningen, en handske eller mössa försvinner omedelbart om du är ovarsam i den hårda vinden. • Behåll lugnet, alla i gruppen skall ha en uppgift, några som spårar, en som håller kompassriktningen, en som räknar steg eller stavisättningar. • Använd kompassen och lita blint på den. Försök genast innan sikten försvinner att ta ut kompassriktningen. • Se upp för bäckraviner. Du kan lätt falla ner i dem och isen där är ofta mycket förrädisk. • Förflytta dig om möjligt med vinden i ryggen. För att komma i skydd kan det vara bättre och säkrare att välja att färdas en längre sträcka med vinden i ryggen än en kortare i motvind. Måste du gå mot vinden, och om snöförhållandena medger det, är det i regel lämpligast och minst kraftödande att ta sig fram till forts med stavar. Stavarna hjälper dig även att hålla balansen då sikten är obefintlig.

Sök lämplig plats för att gräva nödbivack.

97 Uteliv_vintern.indd 97

11-08-05 11.40.42


Pejling 1 – Rikta kompassens marschpil mot berget. 2 – Vrid kompasshuset tills den röda kompassnålen pekar mot N i kompasshuset. 3 – Lägg kompassen med ena kanten över den plats där du befinner dig på kartan. 4 – Vrid hela kompassen tills meridianerna blir parallella med kompasshusets hjälplinjer. N på kompasshuset skall peka mot N på kartan. 5 – Rita en linje från din plats på karta mot berget. 6 – Identifiera berget på kartan. Som hjälp för att mäta avståndet Används kompassens linjal. Vid klar sikt framträder bergets detaljer tydligt och man bedömer då oftast avståndet för kort. Då kan det vara värt att pröva ”gafflingsmetoden” för att säkrare bestämma avståndet. Man gör bedömning av vad som kan vara det längsta avståndet (högst 3 kilometer), respektive kortaste avståndet (1 kilometer). Uppskattat avstånd blir då 2 kilometer.

106 Uteliv_vintern.indd 106

11-08-05 11.40.47


• • • •

Använd en liten borste för att borsta bort snön från dina kläder och övrig utrustning innan du går in i tältet. Förstör inte sovsäckens egenskaper genom att stoppa ner blöta grejor i sovsäcken – den är inget värmeskåp. Resultatet blir oftast våtvarma kläder och en kall natt. På morgonen, ta på dig tröja m m efter hand som du kryper ur sovsäcken. Ha frukosten förberedd i absiden.Värmen i tältet återkommer snabbt när köket ”går igång”.

Snöbivackering Under en flerdygnsfärd i fjällen utnyttjar många grupper numera snöbivackering som ett alternativ under någon eller några övernattningar. Den erfarenhet man då får kan bli mycket värdefull i en nödsituation. Den som har lärt sig att övernatta i snön, har i en nödsituation lättare att se snön som en vän och bostad. Snön är ett mycket an-

113 Uteliv_vintern.indd 113

11-08-05 11.40.50


Nödbivacker Om gruppen på grund av hårt väder inte kan eller orkar förflytta sig måste ledaren besluta om nödbivackering. Beslutet måste tas medan gruppmedlemmarna har krafter kvar för att gräva. Nödbivacken skall framförallt skydda mot vinden och kylan. Gruppen skall i bivacken kunna tillaga mat och dryck i avvaktan på bättre väder. Bivacken måste vara enkel och kunna byggas snabbt, använd därför skidor, stavar och vindsäckar som byggnadsmaterial. Nödbivacken kan vara en kombination av de traditionella bivackerna eller en inte helt färdiggrävd bivack. Snökantsgrop kan bli en nödkantsgrop.

Gör så här: 1. Gräv ett ingångshål. 2. Gräv rakt in cirka 70 centimeter per person. 3. Utvidga en sida (eller båda sidorna) till en sittbänk. 4. Ta in utrustningen i bivacken och blocka igen igångshålet med skidor, stavar och vindsäck samt täta med snö. Använd en ryggsäck som dörr.

124 Uteliv_vintern.indd 124

11-08-05 11.40.57


Vindsäck/bivacksäck En vindsäck är en mycket viktig säkerhetsdetalj när man inte medför tält. Den kan vara skillnaden mellan att överleva ett riktigt oväder mot att inte göra det. Att i hård vind krypa in i vindsäcken kräver övning, så att man är förberedd när det händer! Det är bra att använda vindsäcken ofta, även när vädret är bra som ett enkelt vindskydd eller att göra det varmt och skönt vid en rast.

Varm och go rast i vind­ säcken. Gräver man en grop för fötterna blir det extra varmt.

Gör så här: 1. Försök att hitta en plats som är så vindskyddad som möjligt. Om möjligt, gräv en grop/nisch för att sitta i. 2. Ta fram säkringslinan och fäst den runt midjan, så att vindsäcken inte blåser bort. 3. Ta därefter ut vindsäcken ur påsen och dra den över dig och dina kamrater. Låt säkringslinan sitta kvar runt midjan. 4. Lägg ryggsäckarna mot vinden. Lägg in liggunderlag och sovsäckar i vindsäcken.

125 Uteliv_vintern.indd 125

11-08-05 11.40.57


”Var trygg – följ rygg”. Barblåsta partier som åsar, kammar och ryggar brukar vara säkra.

Under färden När ni färdas så håll ett öga på terrängen och förhållandena, uppdatera det ni kom fram till när ni planerade färden och var beredd på att det inte alltid är och blir som man tänkt. Sök varningstecken. Finns tänkbara utlösningsområden, lavinbanor eller avlagringsområden i närheten? Omvärdera tidigare beslut vid behov. Det är viktigt att alla i gruppen får komma till tals och känna sig delaktiga. Det är aldrig fel att vända om eller ta en annan väg. Gles skog och buskar ger inget skydd mot laviner. I tät skog är det fortfarande möjligt med ytlaviner. Man kan säga att om det finns utrymme för skidåkning i skogen så finns det även utrymme för laviner. Det är även bra att känna till markytans beskaffenhet. Har den grov struktur är det gynnsamt vid ringa snödjup. Blanka klipphällar och moss- eller gräsbeklädda ytor är lavinfrämjande glidlager. Det krävs lutning för att laviner skall utlösas. Hur brant måste det vara och hur bedömer man en sluttnings lutning? Studier har visat att snöflaklaviner utlöses vanligtvis i sluttningar med 30–50 graders lutning. De kan i särskilt ogynnsamma fall även utlösas i områden med 22–55 graders lutning. Riktigt blöta laviner kan utlösas vid så små lutningar som 15 grader. Det är vanligt sent på våren då det bildas smältvattenbäckar under snötäcket.

142 Uteliv_vintern.indd 142

11-08-05 11.41.13


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.