Älskade äldreomsorg En inspirationsbok för ett värdigt åldrande
Innehållsförteckning
Värdighet i ett äldre liv
17
Förändring i åldrandet
17
Undantag i boken
21
Det egna livet
23
Rättigheten att leva sitt egna liv
23
Skyldigheten att leva sitt egna liv
30
Drömmar
32
Relationer
34
Kärlek
35
Lika som andra
36
Det goda livet
38
Det mindre goda livet
39
Det helvetiska livet
40
Det egna livet
41
Hjärtat runt äldreomsorgen
43
Alla berörs
43
Som äldre
45
Som anhörig
48
Som politiker
51
Som anställd
53
Som ideell
55
Som lobbyist
56
Löpsedlarna
57
Ramen runt äldreomsorgen
61
En lagstadgad verksamhet
61
Vanliga tjänsteformer
63
Bo kvar hemma
63
Bo i ett nytt hem
66
Vad säger lagen
68
Ansökan och bedömning
68
Vägledande principer
69
Socialtjänstens mål
71
Kommunens ansvar
71
Socialtjänstens uppdrag
73
Rätten till bistånd
76
Särskilda bestämmelser för äldre
77
Personer som vårdar eller stödjer närstående
79
Tystnadsplikt
80
Vad blir då till icke-frågor
Hjärtat i ramen inom äldreomsorgen
81 85
Äldreomsorgen som yrke
85
Yrkesrollen
89
Sig själv som arbetsverktyg
91
Yrkesstolthet
94
Uppdraget
97
Överleverans
99
Proffsigt jobb
102
Uppdragsgivaren
104
Generellt och unikt
106
Uppskattningstävlan
108
Intimitet
109
Personligt/privat
111
Etiska dilemman
114
Läsa vidare
119
Värdighet i ett äldre liv
Förändring i åldrandet I VÅRT SAMHÄLLE blir äldre allt piggare medan äldreomsorgen kan upplevas allt tröttare. Vi behöver alla stanna upp och ompröva vilka behoven är när man blir äldre och hur vi på bästa sätt kan gå dem till mötes. För att få till ett bra äldreliv krävs nytänkande, innovationer och hållbar samhällsbyggnad på många sätt. För mig handlar äldreomsorgen om mer än att tas omhand när man blivit gammal. Synsättet att det inte är mer än rätt att någon tar hand om oss efter ett långt och hårt liv har varit rådande under många år, men i takt med att samhället förändras, sker förändringar även i synen på äldreomsorgen. Idag förväntar man sig inte att passivt bli omhändertagen. Nu ligger allt större fokus på att kunna leva det liv man levt tidigare, så bra som möjligt, så länge som möjligt och inom så många delar av det tidigare livet som möjligt. Utmaningen ligger nu i hur tjänsterna inom äldreomsorgen ska kunna kompensera för de i takt med ökande ålder allt mer begränsade funktionsmarginalerna i kropp och tanke. Jag väljer att undvika det svartvita kan/kan inte
VÄRDIGHET I ETT ÄLDRE LIV
17
när vi pratar om funktioner och egenskaper för det handlar alltid om i vilken grad man har möjligheter eller begränsningar i ens funktioner. Äldreomsorgens uppdrag är att kompensera för de begränsningar som finns för att göra det möjligt att upprätthålla den handling eller den aktivitet som är del av den äldres liv. Äldreomsorg handlar därför om att ge det stöd som behövs så att personens liv, oavsett hur det är utformat, kan upprätthållas i linje med tidigare inriktning. Med tanke på att villkoren i vårt åldrande i sig och samhällsmiljön för övrigt är under förändring är det viktigt att se över hur vi designar en modern äldreomsorg. Uppdraget är att möta såväl dagens som morgondagens olika behov av stöd i kropp som tanke. Det behövs en ständigt pågående översyn och det är anledningen till att jag skrivit den här boken. Jag vill att den genom dina händer bidrar till att utforma en funktionell äldreomsorg, en äldreomsorg som ger möjlighet till självvalda, aktiva äldreliv utifrån dagens och morgondagens olika förutsättningar. I den löpande texten kommer du att upptäcka att jag valt att inte ange referenser. Det är alltid en avvägning men jag har bedömt det som lättare att följa resonemangen när det vetenskapliga formatet är nedtonat, även om alla tankegångar är väl förankrade i såväl psykologisk teori och aktuell forskning, som utifrån utmanad etablerad praxis. I slutet av boken finner du en lista med rekommenderade böcker från vilka jag hämtat flera av mina påståenden. Idag väljer alltfler äldre att själva hålla sig aktiva framför att bli aktiverade. Ungefär 25 % av alla som idag är i åldern 65-89 anses vara aktiva äldre, vilket är en kraftig ökning från tidigare. Idag utgör det äldre livet (65 år och uppåt) en betydande andel av livet. Under endast en generation har antalet personer som uppnår sin 100-årsdag ökat kraftigt och allt tyder på att en ännu större andel av de som nu är barn kommer att uppnå detsamma. I takt med att allt fler i samhället lever en allt större andel av sitt liv under det
18
ÄLSKADE ÄLDREOMSORG
Hjärtat runt äldreomsorgen Alla berörs ATT BLI ÄLDRE är en del av livet. Äldreomsorgen ligger nära mångas hjärtan och nästan alla är involverade på olika sätt, utifrån olika roller. Alla har sin egen klara uppfattning medan verkligheten är mer nyanserad. Jag vill ge en inblick i hur det kan ta sig uttryck från olika perspektiv, där drivkraft och agenda utgår från den egna relationen till omsorgen, ofta fylld av många och goda syften. Jag kallar det för hjärtat runt äldreomsorgen. En personlig uppfattning med en stark inre kompass som många gånger blir styrande för hur äldreomsorgen borde se ut. Ofta fylld med bränsle till starka övertygelser och tvärsäkra argument för vad som är rätt och fel. Äldrelivet är något som alla har en relation till. Under de egna barnaåren finns mor- och farföräldrarna som viktiga rollfigurer. De äldre släktingarna fortsätter vara viktiga rollfigurer senare i livet när man själv har egna barn, dels i förhållande till barnen, men lika mycket i förhållande till sitt eget föräldraskap. Våra äldre är en del av vår historia och våra rötter och skapar en psykologisk ram för vår tillvaro. I takt med deras ökade ålder och minskande
HJÄRTAT RUNT ÄLDREOMSORGEN
43
funktionsmarginaler blir man förälder till sina egna föräldrar. När yrkeslivet avrundas är det läge att själv kliva in i det äldre livet och plötsligt är man den som själv innehar huvudrollen. Samtidigt berörs så många fler av äldrelivet. Många hämtar sin försörjning från ett vård- och omsorgsyrke, från hjälpmedelsindustrin eller från en servicesektor som har de äldre som en köpstark målgrupp. Många politiker har äldrefrågorna på sitt bord, liksom forskare, administrativa medarbetare, It-teknikers och alla andra som lägger tid på arbetsuppgifter som på något sätt berör äldrelivet. Då har jag inte ens nämnt alla anhöriga och andra medmänniskor som är engagerade i de levnadshistorier och de levnadsvillkor de äldre har. Utgår man från hjärtat runt äldreomsorgen, styrs man av det man själv tror på och är övertygad om. I det läget finns inget rätt eller fel. Var och en styrs av det som hjärtat är fyllt av och det är alltid rätt för den det gäller, oavsett vad andra säger. Det ditt hjärta säger är mänskligt och rätt för dig utifrån din referensram. Det är din personliga karta som vägleder dig i vad som är rätt och riktigt om hur det borde se ut inom äldreomsorgen. Kännetecken för en personlig karta är dock att den med största sannolikhet inte stämmer med någon annans personliga karta. Detta resulterar ofta i missförstånd då båda hela tiden jämför verkligheten med sin egen kartbild. Många som är involverade i äldreomsorgen på ett eller annat sätt har en tendens att försköna förhållandena kring de äldres relationer och situation. Snälla gummor och goda gubbar som vill varandra väl är nidbilder som gärna plockas fram när de äldre diskuteras. Verkligheten är mer nyanserad och frågan kan behöva ställas om hjärtat alltid är rent och om drivkraften har sunda avsikter. Exempelvis kan man ana att en person som genom ett långt liv förnedrat och kontrollerat sin partner vill ha en utformning av äldreomsorgen som gynnar de egna behoven av att upprätthålla denna kontroll. Mitt syfte är inte att svartmåla utan att belysa hur hela den spännvidd av relationer och intentioner som återfinns i övriga samhället även återfinns inom och runt äldreomsorgen. Det får inte glömmas bort. Vissa relationer är stabila och sunda, andra
44
ÄLSKADE ÄLDREOMSORG
Ramen runt äldreomsorgen En lagstadgad verksamhet SAMTIDIGT SOM ENSKILDA förväntningar, värderingar och individuella behov kan vara nog så mångfacetterade, har verksamheten klara ramar som omfamnar och reglerar verksamheten. Det kan vara lokala rutiner och riktlinjer, men framförallt är äldreomsorgen i grunden en lagstadgad verksamhet som är reglerad i socialtjänstlagen (SoL). Att agera på annat sätt än det lagstiftningen lägger förutsättningarna för är, om man drar det till sin ytterlighet, olagligt. Det är därför helt avgörande att man som medarbetare inom äldreomsorgen känner till vad lagen säger. I boken lyfter jag fram och beskriver huvuddragen i lagens viljeinriktningar för att ge dig och dina kollegor stöd i era vardagliga situationer. Det innebär att jag tar mig rätten att vinkla vissa resonemang utifrån äldreperspektiv, även om det kan beröra även andra grupper. Jag har också kunnat utesluta delar i lagen som exempelvis direkt berör barn eller ansvarsfördelningen mellan offentliga myndigheter. Vill du fördjupa dig i lagen och dess juridiska formuleringar hänvisar jag dig till några av de lagböcker som finns på marknaden eller särskilda juridiska originaldokument med förarbeten.
RAMEN RUNT ÄLDREOMSORGEN
61
Även om jag tonat ner det formella språket och minimerat paragrafspråket, kommer du sannolikt uppfatta texten som mer formell under den här delen. Det tycker jag är bra. Det hjälper dig och dina kollegor att komma ihåg och skilja mellan era medmänskliga uppfattningar som jag tidigare benämnt som hjärtat runt äldreomsorgen och mer formella uppfattningar beslutad i Svensk lag, som jag benämnt som ramen runt äldreomsorgen. Bägge behövs för att det ska bli en bra äldreomsorg, på samma sätt som både smeten och formen behövs för att baka en sockerkaka. Formen avgör om det ska bli en avlång eller rund kaka, smeten avgör om själva kakan blir aptitlig. Saknas smeten blir det ingen kaka. Saknas formen skulle smeten rinna ut över hela köket och kakan uteblir även här. På samma sätt tillför socialtjänstlagen stadga och form åt äldreomsorgens mjukare innehåll. Grunden för den socialtjänst vi har idag presenterades redan i 1980 års socialtjänstlag. Ord som demokrati, solidaritet, trygghet och jämlikhet lade grunden för en mer humanistisk människosyn i verksamheterna än tidigare. Socialtjänstlagen är en målinriktad ramlag som ger kommunerna stor frihet att själva utforma sina socialtjänster. Lagen har reviderats ett par gånger, men än idag är huvudtonen att verksamheten ska vila på demokratiska och solidariska värderingar och främja människors sociala och ekonomiska trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och att de äldre ska kunna delta aktivt i samhällslivet utifrån sina förutsättningar. Privata bolag, stiftelser och andra driftsformer som gör anspråk på att bedriva vård- och omsorgsverksamheter behöver ansöka om tillstånd hos Inspektionen för vård och omsorg (IVO). För kommunal verksamhet räcker det att den är registrerad hos dem. Det är också IVO som sedan 1:a juni 2013 har statens uppdrag att kontrollera och inspektera att lagen efterföljs inom såväl offentlig som alternativa driftsformer. Tillsynen är främst inriktad på frågor om laglighet och rättssäkerhet, men också på kvalitet och kompetens inom vården och omsorgen.
62
ÄLSKADE ÄLDREOMSORG
Hjärtat i ramen inom äldreomsorgen Äldreomsorgen som yrke MÅNGA PRATAR GOTT om att kunna arbeta inom äldreomsorgen, kanske ett av de finaste och viktigaste arbeten som finns på arbetsmarknaden. Möjligheten att kunna hjälpa sina medmänniskor ger energi och man fascineras av de äldres livserfarenheter och visdom. Några ser sitt yrke som ett kall, medan andra har en helt motsatt syn på sitt jobb. De mest grundläggande egenskaperna du behöver ha för att göra ett bra jobb med de äldre, men också för att kunna må bra själv är humanism och empati. I jobbet använder du dig själv som arbetsverktyg. Utformningen av ditt verktyg styrs av en mängd faktorer som personlighet, intressen och förutsättningar. Viktigast är ändå förmågan att intressera sig för andra människor och kunna sätta sig in i deras perspektiv. Men det räcker inte med goda intentioner i det här jobbet. Din anställning inom äldreomsorgen började med en anställningsintervju där du sa: Anställ mig, jag bidrar till att verksamheten uppnår sina mål bättre än alla andra som sökt tjänsten. Jag misstänker att du sa det övertygande också eftersom du fick jobbet. Det som hände
HJÄRTAT I RAMEN INOM ÄLDREOMSORGEN
85
sedan var att såväl du som din arbetsgivare skrev under ett anställningskontrakt, ett avtal, en variant av affärsuppgörelse som på något sätt reglerar vad arbetsgivaren vill att du ska göra och vilken lön du ska få för besväret. Jämför med hur du kommer överens med en hantverkare. Du har gjort en ritning på vad som ska göras och hantverkaren har satt ett pris på den ersättning han eller hon vill ha. Ritningen på jobbet är ramen runt äldreomsorgen med lagar, rutiner, policys och de lokala vård- eller genomförandeplanerna. För att utföra jobbet har du satt ett pris, vilket är din lön. OK, känslan kanske inte är att du och dina kollegor direkt satt något pris, men löneförhandlingarna är i grunden ändå en överenskommen prisnivå för det jobb som arbetsgivaren vill ha utfört. Så vad innebär det här? Arbetsgivaren har ett behov som behöver tillgodoses, nämligen äldre medborgare inom kommunen som behöver stöd i kropp och tanke. Ni medarbetare har fått jobben för att tillgodose det behovet, vilket innebär att leverera äldreomsorg i linje med lagens intentioner utifrån de enskildas vård- och genomförandeplaner. Avvikelser från ritningen är lika frustrerande när du gör det inom äldreomsorgen som när hantverkaren gör det i din köksrenovering. Grundförutsättningen för en anställning inom äldreomsorgen innebär med andra ord att det har ingåtts en uppgörelse som i grunden utformats utifrån lagar och ramar som reglerar vad och hur det ska utföras. Genom riksdagsbeslut har Sverige som stat definierat vilken ambitionsnivå och inriktning som ska råda gällande stöd till äldre medborgare. Hur och att det stödet verkställs är kommunernas ansvar att säkerställa. Det är alltså kommunens ansvar att se till att hantverkaren jobbar efter ritningen i ditt kök, om vi fortsätter med liknelsen ovan. Sett ur ett samhällsperspektiv är det lika viktigt att skattepengarna används till att ge rätt stöd till rätt medborgare, som att allmänhetens pengar inte används till att ge äldre en service de inte har rätt till. Något som skulle kunna äventyra samhällets grundläggande rättviseprinciper, även om den enskilde äldre i stunden säkert skulle uppskatta den extra skattefinansierade service de fått.
86
ÄLSKADE ÄLDREOMSORG