KN
F
TE
N
S
H E MS
N
T
E
D LÖJ E
IKH
Ä
Påsöm är ett folkligt yllebroderi som kännetecknas av en enorm blomsterprakt i vackra klara färger. Tekniken har förekommit i Floda i Dalarna men broderiet är så ståtligt att det letat sig utanför dräktskicket och i dag kan det pryda allt från kuddar och bonader till väskor och kläder och det är inte bara dalkullor som håller i nålen. I häftet Påsöm visas hur du syr allt från enkla rosor i plattsöm till lotusblommor i schattersöm. Tydliga stegför-steg-beskrivningar och mängder av illustrationer och inflikade tips gör att du snabbt förstår hur du ska göra. Du får också veta hur du bygger upp ett mönster med hjälp av mallar och hur du går till väga om du vill brodera på stickat. ANNA-KARIN JOBS ARNBERG är född och upp
vuxen i Floda socken i Dalarn. Hon fick tidigt ta del av bygdens textila arv och lärde sig att brodera av sin mor och gammelmoster. I dag har Anna-Karin mästarbrev i broderi och har under många år varit en mycket uppskattad kursledare.
H E M S LÖJ D E N S T E K N I K H Ä F T E N
Påsöm
ISBN 978-91-87471-18-6
9 789187 471186
Anna-Karin Jobs Arnberg HEMSLÖJDENS FÖRLAG
Vilken blomsterprakt! Påsöm är namnet på ett folkligt yllebroderi från Floda socken i Dalarna. Broderiet är så praktfullt att det letat sig utanför dräktskicket och i dag kan det pryda allt från kuddar och bonader till väskor och kläder och det är inte bara flodakullor som håller i nålen. Tekniken har en brokig historia och broderi motiven har förändrats genom tiderna. Redan i mitten av 1700-talet, möjligen ännu tidigare, broderades enkla slingor och stiliserade blom-, stjärn-, kryss- och rombformer på en del dräkt plagg. Broderierna var gjorda på fri hand och garnerna var växtfärgade i rött, blått, gult och grönt. Under 1860-talet importerade man mjuka garner färgade med syntetiska färger i starka kulörer och nyanser som rosa, lila, blått och rött. Garnet hette zephyrgarn och gav inspiration till nya uttryck och blomstermönster. Samtidigt blev det högkonjunktur i bygden och broderierna exploderade i pompösa blomstermotiv. Kanske fann traktens kvinnor inspiration bland de im porterade yllemuslinstygerna i rosiga-, rutiga- och orientaliska mönster som blev allt vanligare? Av dessa tyger syddes tröjor vars mönster kan ha inspirerat flodakvinnorna till den broderade blomsterprakten. Under mellankrigstiden ut vecklades påsömmen till att bli en småskalig hem industri i socknen där kvinnorna broderade bland annat kuddar, spjällband och skrivbordsmattor till försäljning. Framemot sekelskiftet 1900 börjar kraftigare och mer naturalistiska blommor och blad att synas i kompositionerna. Det blev vanligt att använda mallar att sy efter. Mallen kunde vara en urklippt tapetblomma eller en bild ur en tidning. Broderiet går alltså från stilistiska motiv, till att bli naturalistiska motiv. Nu fanns lilje konvaljer, dahlior, styvmorsvioler, prästkragar och en mängd andra blommor i broderierna. Många påsömmerskor utvecklade en egen stil vilket kan urskiljas i valet av blommor, färger och kompositioner.
1
2
Det här behöver du Garn, fyrtrådigt löst tvinnat i olika kulörer. Sträckning på garnet ska vara ca 300 meter/100 gram. Förr använde man sig av zephyrgarn som är ett mjukt, löst spunnet och tvinnat garn av merinoull. Det garnet tillverkas inte längre, men ibland kan man ha tur och hitta det på loppmarknader och liknande. I dag får vi istället sy med till exempel Appeltons tapestry wool eller fyrtrådiga garner. Ullgarnet tillsammans med de kulörta färgerna ger broderiet den fylliga karaktär som är så kännetecknande för påsöm. Kläde, gärna vävd i tuskaft, i tjocklek ca 500–530 gram/m². Även vadmal i tunn och smidig kvalitet går bra. Chenillenål, det vill säga en nål med udd. Det är viktigt att nålen banar väg för garnet så att inte garnet slits för mycket, i den här boken används nål nummer 18. Mallar till blommor och blad, uppritade på styvare papper och urklippta. Mallarna är till stor hjälp när du ska komponera ett mönster. Läs mer om mönster på sidan 34. Skisspenna, ej permanent, till exempel Gelly Roll eller an nan markeringspenna. Det går också bra med en skräddarpen na. Den här pennan använder du när du skissar upp ett mönster på ylletyget. Vattenfast tuschpenna som fungerar på kläde, till e xempel Edding, Paint, Pen Touch, Pilot, Uni, Paint Marker med flera. Se till att du köper en penna som har en tunn udd, från 0,7 mm till 1 mm. Med den här pennan fyller du i det uppskissade mönstret när du känner dig helt nöjd. Stadig plastficka är bra att ha när du ska rita mönster till vantar eller annat som kräver att mönstret spegelvänds. När du ritar mönstret behöver du även en penna som fastnar på plast, till exempel Pilot Märkpenna Super EF Svart. När mönstret är klart klipper du ut det och får på så sätt en schablon. Gaffel och borste till gaffelfrans. Du kan tillverka din egen gaffel med hjälp av ett par vanliga stickor och en träkloss. Läs mer om hur du gör en gaffelfrans på sidan 45. Sax, gärna en broderisax för att klippa av trådar och en papperssax för att klippa ut mallar.
3
PENSÉER Pensén blev populär i påsömmen under första halvan av 1900-talet och är fortfarande en mycket omtyckt blomma att brodera. Den förekommer i en mängd olika färgställningar, allt från blå, lila, gula, röda och rosa.
1.
Börja brodera plattstygn i de tre nedre kronbladen med färg 1.
Mall till pensé.
Cirka 6 stygn. Cirka 7 stygn.
2. Byt
till färg 2. Börja att sy plattstygn utefter ena kanten vid färg 1 och schattera sedan mellan varje tidigare stygn i färg 1. Brodera en halva i taget. Gör likadant på alla tre kronblad.
Schattera så här: sy två plattstygn bredvid varandra, sy därefter ett längre stygn som går ner mellan två av stygnen i den tidigare nivån.
För att få en symmetrisk form, brodera en sida i taget.
14
3. Byt
till färg 3. Gör ”ögonfransar” med plattstygn i de två tomma kronbladen.
4. Fyll
de två sista kronbladen genom att schattera med färg 4.
5. Markera
mitten av blomman med tre små gula stygn.
15
GRÖNA BLAD ”Det är det gröna som gör hela broderiet”, brukar jag säga till del tagarna när jag har kurs. Blomster prakten behöver blandas med en mängd gröna blad och slingor.
Mall till småblad.
Småbladen kan dyka upp ett och ett eller flera tillsammans.
Fortsätt lägga platt stygnen parallellt med det första stygnet.
Det är viktigt att det första stygnet blir som en stjälk.
Lägg INTE stygnen så här!
24
25
KN
F
TE
N
S
H E MS
N
T
E
D LÖJ E
IKH
Ä
Påsöm är ett folkligt yllebroderi som kännetecknas av en enorm blomsterprakt i vackra klara färger. Tekniken har förekommit i Floda i Dalarna men broderiet är så ståtligt att det letat sig utanför dräktskicket och i dag kan det pryda allt från kuddar och bonader till väskor och kläder och det är inte bara dalkullor som håller i nålen. I häftet Påsöm visas hur du syr allt från enkla rosor i plattsöm till lotusblommor i schattersöm. Tydliga stegför-steg-beskrivningar och mängder av illustrationer och inflikade tips gör att du snabbt förstår hur du ska göra. Du får också veta hur du bygger upp ett mönster med hjälp av mallar och hur du går till väga om du vill brodera på stickat. ANNA-KARIN JOBS ARNBERG är född och upp
vuxen i Floda socken i Dalarn. Hon fick tidigt ta del av bygdens textila arv och lärde sig att brodera av sin mor och gammelmoster. I dag har Anna-Karin mästarbrev i broderi och har under många år varit en mycket uppskattad kursledare.
H E M S LÖJ D E N S T E K N I K H Ä F T E N
Påsöm
ISBN 978-91-87471-18-6
9 789187 471186
Anna-Karin Jobs Arnberg HEMSLÖJDENS FÖRLAG