Göra skillnad om människors egen förmåga att förändra sina liv
om barnens rätt till en framtid utan våld sadias arbete ger barnen hopp
kriget tvingade dem att lämna allt
4 | 2013
gabriel och kriget
Splittrade familjer får hjälp i flyktinglägret På bara några månader har Alis liv förändrats drastiskt. Efter en tre månader lång flykt genom öknen dog hans hustru. Nu lever han ensam kvar med sina tre barn i flyktinglägret Batil i Sydsudan i en miljö som präglas av sjukdomar, fattigdom och nöd. På en träsäng i ett tält byggt av presenningar spända mellan träpålar ligger en flicka i femårsåldern. Med blodröda och variga ögon stirrar hon apatiskt upp i taket. Ansiktet är fullt av utslag. En man i 30-årsåldern kommer fram till oss och presenterar sig som Ali Abdallah. Han är flickans farbror. När vi undrar vad det är för fel på flickan rycker han på axlarna och skakar bekymrat på huvudet. – Hon har varit sjuk sedan i morse. Det florerar många olika sjukdomar i 2
lägret. Våra barn är nästan alltid sjuka. Även om vi tar dem till sjukhuset i lägret blir de inte friska. Många barn dör, säger han. dog efter förlossningen I Batil-lägret i den sydsudanesiska delstaten Upper Nile lever 37 000 människor som har flytt strider som blossade upp hösten 2011 mellan regeringstrupper och rebeller i Blue Nile i Sudan. Ali är en av dem. Hans yngsta son, Ismail Ali, är endast två månader gammal.
– Min fru blev mycket sjuk efter förlossningen. Vi tog henne till Läkare Utan Gränsers sjukhus i lägret där hon fick vård. Men det hjälpte inte. Efter fyra dagar dog hon av gula febern, säger Ali med darrig röst. Nu bor han med sina tre barn i ett av fem tält på en liten höjd i lägret. I de andra tälten bor hans bröder och deras familjer. Solens strålar bränner obarmhärtigt över tälten. Några av familjens småbarn, de flesta halvnakna och alla barfota, har sökt skydd i skuggan av ett
foto: jesper klemedsson/ikon
foto: jesper klemedsson/ikon
Ali är änkling och tar hand om tre barn. Hans fru dog i gula febern och tre andra barn svalt ihjäl när de tvingades fly från sitt hem i Sudan.
Många flickor får aldrig chansen att gå i skolan eftersom de tillbringar dagarna i ända med att bära vatten till familjens tält. Ett problem som Svenska Kyrkan och LWF vill lösa genom att samarbeta med de lokala flyktinggrupperna.
par träd som skjuter upp ur den gråaktiga torra jorden. Vi slår oss ned i ett av tälten. Ali berättar att hans yngsta son på två månader fick en amma efter att hans fru dog genom Svenska kyrkans samarbetspartner LWF (Lutheran World Federation). Men nu har han tagits in på lägersjukhus efter aptitlöshet och ihållande diarré. – Han har vägrat låta sig ammas i flera dagar, säger Ali bekymrat. fick lämna allt LWF besöker regelbundet Alis familj för att ge stöd och råd om barnavård. De har fått nappflaskor, barnolja, mjölkpulver, barnkläder och annat som en
småbarnsfamilj behöver. – Dessa gåvor betyder oerhört mycket för oss. Vi skulle aldrig ha haft råd att köpa dem själva, säger Ali. Han ser generad ut och påpekar att innan de blev flyktingar behövde ingen i familjen hjälp. Hemma hade de allt de behövde. – Det var kriget som tvingade oss att lämna allt: vår mat, våra djur, våra kläder och alla våra besparingar. Nu väntar vi bara på att det ska bli fred så att vi kan återvända hem, säger han. ”barnen var livrädda” Alis familj kommer från byn Djego i Blue Nile. Där försörjde de sig som herdar och lantbrukare. Under Alis
uppväxt förekom alltid sporadiska strider mellan sudanesiska soldater och rebeller. Det hände ofta att civila dödades och att hus brändes ned. När striderna trappades upp och Alis by attackerades, flydde familjen och släkten i panik. En lång vandring mot den sydsudanesiska gränsen tog sin början. – Det var hemskt. Ibland var vi utan mat och vatten i flera dagar. Tre av våra barn svalt ihjäl under flykten och ett par gånger blev vi bombarderade av flyg. Barnen var livrädda, säger Ali. Efter tre månader passerade familjen slutligen gränsen till Sydsudan där de togs emot av FN-personal. Nu går familjens äldre barn i en av LWF: s åtta u grundskolor i lägret. De yngre får 3
ensamkommande flyktingbarn placeras i familjer Ali är långt ifrån den ende ensamstående föräldern i lägret. Mängder av familjer har splittrats under flykten. I vissa fall har männen stannat kvar i Sudan, medan kvinnorna och barnen har flytt. I andra fall har en av föräldrarna dött. – Många bor med mycket gamla mor- eller farföräldrar som är analfabeter och inte prioriterar att barnen får gå i skolan. Dessa barn är mycket sårbara, säger Gospel Tom Atem som är socialarbetare på LWF.
foto: jesper klemedsson/ikon
förskoleundervisning på LWF:s så kallade barnsäkra platser, dit även de äldre går efter skolan för att delta i lagsporter och lekar. Genom att etablera barnvänliga platser är ger man barnen skydd och psykosocialt stöd, samtidigt som barnen lär sig nya saker och får leka och bara vara barn.
I flyktinglägren finns också ensamkommande flyktingbarn, vars föräldrar antingen är kvar i Sudan eller har hamnat i andra flyktingläger, till exempel i Etiopien. LWF:s personal jobbar med att samla in så mycket information som möjligt om barnen så att de ska kunna återförenas med sina familjer. Arbetet sker i samarbete med ICRC (Internationella Röda Korset), som har hand om spårning och återförening av familjemedlemmar. – De allra flesta av de ensamkommande flyktingbarn vi har identifierat lever nu hos fosterfamiljer eller med nära familjemedlemmar, säger Tracy Arach, LWF: s barnskyddssamordnare. ■ bengt sigvardsson
läs mer på www.svenskakyrkan.se/p173
LWF:s arbete i lägret • Svenska kyrkans internationella arbete stödjer LWF via ACT (Action for Churches Together). • LWF: s övergripande roll i lägret är att möjliggöra barns rätt till utbildning och skydd. • De åtta grundskolorna och de 16 barnvänliga platserna öppnades i oktober 2012.
• Tillströmningen av flyktingar har minskat kraftigt på senare tid. Därför har LWF börjat inrikta sig mer på långsiktiga program. Hit hör fosterfamiljsprogrammet. • LWF har också bildat och utbildat barnskyddskommittéer. De besöker tälten, informerar om barns rättigheter, dokumenterar olika problem för barnen i lägret och rekommenderar lämpliga fosterfamiljer till de ensamkommande barnen.
Fagradin är 15 år och kommer från Bau i delstaten Blue Nile i Sudan. Han har redan levt ett år i flyktinglägret Batil.
låt haItis barn dricka rent vatten Varje år dör 3,4 miljoner människor på grund av smutsigt vatten och bristande sanitet. Största delen är barn. Rent vatten ger bättre hälsa, bättre hygien och minskar risken för kolera och dysenteri. Solvatten renar vatten och räddar liv genom filtrering, UV-strålning och solvärme. I år delas Solvatten ut i Haiti. Ge direkt på www.svenskakyrkan.se/solvatten
4
foto: thomas ekelund/ikon
Gabriel och kriget
Gabriel vill ingenting hellre än att bo kvar i byn där hans släkt bott i tre generationer. Han älskar skolan, sin familj men gerillan och paramilitärernas framfart i trakten har förstört mycket i hans och andra barns liv.
Gabriel är 16 år och har svårt att möta min blick när vi börjar prata. Han talar svagt och stötigt. Han vet varför jag är här, att jag vill prata med honom om hur det är att växa upp i El Veinte, i Colombia. Han börjar genast tala om paramilitären och gerillan. Om rädslan och skräcken. I byn El Veinte bor en av Colombias ursprungsbefolkningar. Gabriels familj har bott här i snart tre generationer. El Veinte var relativt förskonat från inbördeskriget fram till mitten av 90-talet. Men nu passerar ideligen armésoldater, paramilitärer och gerillatrupper.
rädd av att vara sysslolös Gabriel återvänder till rädslan och berättar igen hur farligt det är att gå på vägen. Han kan inte längre leka i skogen, inte spela fotboll. Minorna de lägger ut kan finnas var som helst. För två år sedan dog en pojke byn. Han lekte med en färgglad sak han hittat, en bomb som detonerade i hans händer.
mardrömmar Gabriel har mardrömmar. Det händer att han kissar i sängen. ”Det kommer män hit med vapen. De lägger ut minor längs vägen. När de är här får vi inte gå ut, mina föräldrar får inte gå till vår mark för att plocka bananer. De går in i våra hus, in på gården. Jag blir rädd, jätterädd.” Gabriel vet att de vill tvinga hans familj och grannar att flytta. De vill ha marken. Men familjen vägrar flytta på sig. Gabriel säger att det gör ont att tänka på dem som tvingas flytta.
svenska kyrkans stödjer ursprungsbefolkningen Svenska kyrkan stödjer ASOREWA (Asociación Orewa) en organisation för Chocós ursprungsbefolkning. Ursprungsfolken är en diskriminerad grupp vars rättigheter ständigt kränks. Deras avlägset belägna byar är hårt utsatta för påtryckningar från olika väpnade aktörer liksom av multinationella företag. Arbetet består bland annat av att besöka och stödja byarna i Chocó samt att bedriva påverkansarbete för att förbättra ursprungsbefolkningens mänskliga rättigheter. För att stärka lokala demokratiska organisationer i Colombia ger Svenska kyrkan också stöd genom utbildning. På det sättet blir ASOREWA starkare i sitt arbete med att ge befolkningen styrka och kunskap att förändra och uppnå en hållbar livssituation – också för barnen. ■
”jag älskar min pappa” Gabriel går i skolan i grannbyn. Han älskar skolan. Han älskar att lära sig nya saker. Och han vill göra något bra för sina föräldrar. Kanske bli lärare. Gabriel har också lektioner då han får lära sig om sin egen kultur, om indianernas ursprung och språk. ”Jag vill bo här i resten av mitt liv”, säger han. ”Jag älskar min pappa och vill bo med honom så länge jag kan. Utan honom och min familj är jag ingenting.”
thomas ekelund
Fakta om … Colombias inbördeskrig har varat i över 50 år med ohyggliga konsekvenser för civilbefolkningen. Paramilitära grupper, vänstergerillan och statliga militära trupper drabbar ständigt samman och riktar ofta våldet mot civila. Barn och unga – särskilt de som bor i fattiga områden - drabbas hårdast av konflikten. Utan andra framtidsutsikter är de tacksamma mål när väpnade grupper och kriminella gäng rekryterar. Många gånger förekommer också tvångsrekrytering. Med en uniform och vapen i hand väcker barnen rädsla och respekt och får därigenom en identitet. Många av flickorna och pojkarna är under 14 år gamla. Vissa hamnar i strider medan andra får laga mat, tvätta kläder, springa ärenden och utnyttjas sexuellt. Sexuellt våld används systematiskt i konflikten, många av dem som r ekryteras våldtas också och graviditeter förekommer långt ner i åldrarna. Sex och en halv miljoner barn och unga i Colombia lever i fattigdom, mer än en och en halv miljon går inte i skolan och tre miljoner har inte tillgång till den enklaste sjukvård. Hälften av landets internflyktingar är minderåriga. Svenska kyrkan stödjer arbetet via LWF med urfolksorganisa tioner för att stärka deras rättigheter. För att rädda dem krävs vårt stöd.
läs mer på www.svenskakyrkan.se/p90
5
engagerad foto: jesper klemedsson/ikon
Hjälper barnen bearbeta svåra minnen från kriget När soldater kom till Sadias hemstad och började attackera husen och människor på gatan, flydde hon med sina barn. Nu engagerar hon sig för att göra barnens tillvaro i flyktinglägret drägligare.
minnen från våld och död Barnen kommer från olika delar av Blue Nile och har alla upplevt våld eller död på nära håll. På de barnvänliga platserna får de hjälp att bearbeta sina upplevelser
barnvänliga platser • I Batil-lägret finns 16 barnvänliga platser som har upprättats av Svenska kyrkans samarbetspartner LWF (Lutheran World Federation). • När aktivitetsledarna misstänker att ett barn har svårt att hantera sina hemska upplevelser kontaktas någon av organisationerna i lägret som kan ge professionell hjälp. • LWF koncentrerar sig på barns säkerhet och utbildning och driver även lägrets åtta grundskolor.
6
genom aktiviteter som fotboll, sång, dans eller undervisning i engelska. Aktivitetsledarna, som alla är flyktingar och har fått utbildning av LWF, har lärt sig tolka tecken på om ett behöver psykosocialt stöd eller annan behandling och stöd. – Det kan till exempel visa sig genom att ett barn isolerar sig, är ovanligt tyst eller mycket aggressivt. Dessa barn behöver mycket stöd, säger Sadia. Vissa pratar mycket om sina upplevelser i Blue Nile. Då försöker Sadia få dem att fokusera sina tankar på framtiden istället. Hon är förundrad över vilken positiv inverkan aktiviteterna har över barnen. – När vi startade var många aggressiva. De brukade slåss och förolämpa varandra. Då sa jag ”behandla inte varandra på samma sätt som soldaterna behandlade er i Sudan. Förolämpningar och slagsmål leder bara till nya konflikter.” berörs från djupet av hjärtat Sadia vittnar också om hur de barnvänliga platserna blir en grund för fortsatt vänskap mellan olika folkgrupper i Blue Nile. – Jag blir berörd i djupet av mitt hjärta
av barnens omtänksamhet om varandra. De har lärt sig att kommunicera och har framtiden i sina händer. Den fred vi skapar här tar vi med oss när vi återvänder hem, säger hon. Plötsligt utbryter en glad allsång på engelska. Eftermiddagsaktiviteterna har dragit igång. Två barn rusar fram till Sadia. När hon tar dem i famnen skiner hennes ansikte av glädje. – Barnen har övertygat mig om vad jag ska göra när jag återvänder till Blue Nile. Jag ska fortsätta att jobba med barn, säger Sadia. ■ bengt sigvardsson
Sadia Khalifa är 27 år och är en av de flyktingar som genom LWF fått utbildning om barns rättigheter och konceptet bakom de barnvänliga platserna. Hon har nu lett aktiviteter för barnen i fyra månader. Sadia är själv en av de över 100 000 människor som tvingats fly våldet mellan den sudanesiska armén och rebeller i delstaten Blue Nile. Sedan sommaren 2012 lever hon nu i ett enkelt tält tillsammans med sina tre barn i Batil-lägret, ett av fyra flyktingläger i Maban.
foto: jesper klemedsson/ikon
Sadia Khalifa, 27 sitter på en träbänk i flyktinglägret Batil i Sydsudan. Överkroppen och huvudet är insvept i en lång blå sjal, med en glipa för ansiktet. Som de flesta flyktingar i lägret är Sadia född och uppvuxen i Blue Nile i Sudan. Nu arbetar hon som aktivitetsledare på en så kallad barnvänlig plats i flyktinglägret. – Jag ville göra något som bidrar till fred. Barnen är vår framtid, säger hon.
tre snabba svar
u Hur gör jag när jag vill ändra på mitt autogiro? Vi behöver ditt namn, adress och personnummer för att göra en ändring. Vill du höja eller sänka ditt belopp behöver vi också veta med vilken summa. Mejla in dina uppgifter på info@svenskakyrkan.se eller ring oss på 018-16 96 00!
Bli månadsgivare idag som månadsgivare tar du ställning för utsatta människor i hela världen varje månad. Tillsammans med dig vill Svenska kyrkans internationella arbete ge fler människor möjlighet att förändra sina liv. Ditt stöd behövs!
u Hur ger jag en sms-gåva?
du får en ängel att bära på rockslaget som tack för dina gåvor.
Det är enkelt. Skicka ordet HOPP till 72 950 så ger du 50 kr till Svenska kyrkans internationella arbete. Andra gången du ger en sms-gåva blir du automatiskt registrerad hos Wywallet, mobiloperatörernas gemensamma bolag för sms-betalningar. Du kan när som helst avsluta sms-betaltjänsten från Wywallet genom att skicka ordet AVSLUTA i ett sms till 71798.
frågor? Kontakta Informationsservice på 018-16 96 00 eller info@svenskakyrkan.se anmäl dig idag: Fyll i talongen, klipp ut den, skriv under och lägg i ett kuvert där du skriver: Svenska kyrkan, Givarservice, SVARSPOST, Kundnr 750001300, 758 00 Uppsala (Portot är betalt).
Läs fullständiga autogirovillkor på www.svenskakyrkan.se/givare
u Hur gör jag för att hylla eller hedra någon med en gåva till Svenska kyrkans internationella arbetet?
Ja, jag vill ge fler utsatta människor ett värdigt liv!
Det är enkelt: välj motiv och fyll i ditt minnes- eller hyllningsblad direkt på webben: www.svenskakyrkan.se/minne
jag vill varje månad ge: 300 kr/månad
200 kr/månad
Valfritt: _______ kr/månad (minimibelopp 50 kr/månad)
Personnummer Förnamn, Efternamn
foto: jesper klemedsson/ikon
Gatuadress, Nummer Postnummer, Ort Tel dagtid
Tel mobil
E-post ¨ Jag vill ha informationsbrev via e-post.
Välj och fyll i ett av följande tre alternativ:
eller B
A Bankens namn
Personkonto
-
eller
Clearingnummer, 4 siffror + eventuellt kontrollnummer
I Batil-lägret, Sydsudan finns 16 barnvänliga platser som stöds av Svenska Kyrkan. Här får barn och ungdomar bearbeta sina upplevelser genom tillgång till lek, sport och dans.
Plusgirokonto
Jag har tagit del av villkoren för betalning via autogiro och bekräftar det genom min namnteckning nedan.
Ort och datum
Namnteckning
53-k550
-
C Bankkonto
krönikan
Vi drömmer alla om att se våra barn växa upp i trygghet och med hopp om framtiden. Men det finns andra, mörkare krafter, som förvandlar den drömmen till en mardröm. I Sudan, i delstaten Nile Blue, började mardrömmen när regeringstrupper på jakt efter rebeller skövlade byar och tvingade människor på flykt till grannlandet Sydsudan. Ali Abdallah överlevde flykten, men förlorade tre av sina barn. I flyktinglägret dog hans fru i gula febern. Svenska kyrkans partner på plats, LWF arbetar i det flyktingläger där Ali och hans lilla familj försöker överleva. LWF ger barnen möjlighet att gå i skolan. Gabriel lever i Chocoprovinsen i Colombia. Han, som så många andra barn i den delen av Colombia, känner inte till något annat än inbördeskriget mellan terrororganisationen FARC, regeringen och paramilitära grupper. Kriget har pågått i mer än 30 år och skapat flest internflyktingar i hela världen. Gabriel är rädd men vill bo kvar. Han är rädd för utlagda minor längs vägen. Han är rädd för att de ska tvingas flytta. Svenska kyrkans internationella arbete handlar om människor som Ali och Gabriel. Våra gåvor skapar möjlighet för dem att överleva och försiktigt hoppas på framtiden – även om vi inte vet när krigen slutar. Det viktiga är att vi är uthålliga i vårt stöd – det är vårt medmänskliga ansvar!
erik lysén
internationell chef, svenska kyrkan
Mejla till info@svenskakyrkan.se eller ring oss på 018-16 96 00 mån–fre 9–12 och 13–15.
Från vänster: Siv, Maria, Daniel och Helena
Gåvor för framtiden Vill du förändra framtiden för medmänniskor som lever i utsatthet? Beställ vårt testamentsmaterial med ett mejl till testamente@svenskakyrkan.se eller ring Givarservice 018-16 96 00.
Göra skillnad ges ut av: Informationsavdelningen, Kyrkokansliet, 751 70 Uppsala Kontakt: info@svenskakyrkan.se, www.svenskakyrkan.se, 018-16 96 00 Ansvarig utgivare: Gunnar Sjöberg Redaktion: Eva Pérez Järnil Omslagsfoto: Jesper Klemedsson/IKON Göra skillnad ges ut fyra gånger per år: februari, maj, september och november.
Produktion och tryck: Ineko, 2013-sk12610
Ge barnen en framtid utan våld!
Har du frågor eller synpunkter på arbetet eller vill höja ditt månads givande? Vill du få information via e-post eller kanske information om ett särskilt projekt? Du funderar kanske på att ge bort en hyllningseller minnesgåva? I alla frågor är du varmt välkommen att kontakta Givarservice så hjälper vi dig.
foto: linda mickelsson/ikon
foto: magnus aronson/ikon
Välkommen till Givarservice – vi svarar på dina frågor