inblick

• it-lösningar • resultat • trender • Ditt magasin från LOGICA

Nr 2 juni 2008

Framtidens transporter

Smarta bilar ger säkra vägar Webb 2.0 ruskar om i affärslogiken Portalen styr Sandviks inköp It-kometens snilleblixt

Swedbanks vd Jan Lidén siktar österut

På jakt efter nya affärer 10 snabba på fem röda: Idrottssnack med RF:s ordförande Karin Mattsson

LEdare

Stefan Gardefjord

Det bästa av två världar…

Vårens namnbyteskampanj väckte mycket positiv respons. Vårt budskap om att vi kan erbjuda det bästa av två världar har synts på många håll. Som Logica har vår förmåga att leverera it allt effektivare genom ”blended sourcing” ökat.

Det innebär att vi tillsammans med varje kund kommer överens om den mix av lokal och internationell leverans som passar bäst vid varje tillfälle.

Att våra kunder tycker att vår utveckling är intressant ser vi i flera fördjupade kunddialoger och nya affärer. Vår offshoreleverans till Swedbank är ett bra ­exempel. Affären innebär att Logica bygger upp ett utvecklings- och applikationsförvaltningscenter i Bangalore i Indien för Swedbanks verksamhet.

Läs mer om Swedbank i vår vd-intervju med Jan Lidén (sid 14), där han både berättar om marknaden i stort och om it:s allt viktigare roll i bankens verksamhet.

Vår förmåga att följa med våra kunder ute i världen är viktig också i många andra sammanhang. I det här numret av Inblick kan ni till exempel läsa om hur Sandvik drar nytta av våra ökade kompetenser inom sap för sin nya inköpsportal (sid 22) och hur Scania är på gång att koppla ett internationellt grepp om sitt ­säkerhetsarbete med hjälp av Logica (sid 28). Men vi har ett lika starkt engagemang att möta helt ­lokala behov och förutsättningar. Ett exempel på det är den ­beslutsstödslösning som vi har skapat för Uppsala kommun (sid 30).

6

först & främst

4 Årets it-komet under lupp

John Elvsjös ögonstyrda datorteknik ­skördar rader av it-priser.

5 Notiser i framkant

Tips och nöjen i en väl avvägd blandning, till exempel hur du lockar toppstudenterna till ditt företag och på ett smart sätt hittar trådlösa nätverk i din omgivning.

Avslutningsvis vill jag passa på att berätta att

vi för andra året i rad har vi blivit rankade som främsta outsourcingleverantör av Nordens 200 största outsourcingbeställare, som fått komma till tals i EquaTerras nyligen publicerade undersökning. Vi är mycket stolta över resultatet, som visar värdet av vår starka närhet till våra kunder ­tillsammans med våra konkurrenskraftiga tjänster och lösningar.

Nu står sommaren inför dörren, och jag hoppas att ni får möjlighet att njuta av härligt väder och en riktigt skön semester.

STEFAN GARdefjord Vd, Logica Sverige

Ansvarig utgivare Stefan Gardefjord, Logica Sverige Redaktör Mats Nilsson Hahne, mats.nilsson.hahne@logica.com 08-671 15 23 Redaktionell produktion Intellecta Publicisterna Johan Wickström (projektledare) Sara Bidö (formgivare) www.intellecta.se Omslagsbild: Andreas Lundberg Repro: Turbin Tryck: Åtta.45 Tryckeri AB, Solna ISSN 1651-4572 Inblick ges ut av Logica. Tidningen speglar genom reportage och intervjuer utvecklingen på Logicas marknad. Tidningen kommer ut med tre nummer per år. Du kan prenumerera utan kostnad.

Logica 131 85 Stockholm Tel: 08-670 20 00 www.logica.se

2

inblick 2–08

14

innehåll

nr 2 08

30

22

reportage

6 It-lösningar ger flyt i trafiken

Med smarta it-lösningar går det att optimera alla transporter och samtidigt förbättra miljön. Nu växer intresset för its, intelligenta transportsystem.

10 Bilen läser av väglaget

Bilar som snackar med bilar – går det?

I projektet SRIS testas nya metoder för att förebygga halkolyckor.

13 Webb 2.0 ruskar om affärslogiken

Gränsen mellan internt och externt börjar suddas ut i kölvattnet av webb 2.0.

Vi beskriver varför.

20 Investors skattkista i trygga händer

Mer tid för analys än process. Logicas skräddar­sydda system hjälper Investor att effektivisera bokslutsarbetet.

22 Sandviks portal styr inköpen rätt

50 miljoner kronor i processbesparingar.

Sandviks nya inköpsportal ger både enklare beställningar och pengar över i kassan.

28 Beslutsstöd stärker Uppsala

Uppsala kommun kopplar greppet om de ständigt ökande informationsmängderna med ett beslutsstöd som Logica rullar ut.

30 Informationssäkerhet på Scania

27 It-trender

Systematiska informationsrevisioner har förbättrat säkerheten på Scania.

32 Expertis: Energilösningar

Alltid i inblick

12 Notiser om IT

Framtidens it-lösningar handlar mer om att skapa intäkter än att kapa kostnader, spår analysföretaget Exido i en ny rapport.

14 Porträttet – Jan Lidén

The Cloud, eller molnet, var på allas läppar när Gartners ITxpo öppnade ­portarna i april.

Sveriges folkbank, Swedbank, tuffar på som tåget trots oroliga finansmarknader.

Bankens vd Jan Lidén förklarar hur man ska erövra nya marknader.

Enkla, pedagogiska lösningar som håller koll på koldioxidutsläppen.

34 Nytt från Logica

Vi presenterar Logicas nya HR-chef, nya ­affärer samt ett välfyllt kalendarium.

36 10 snabba med Karin Mattsson

Riksidrottsförbundets ordförande Karin Mattsson berättar om drivkrafter och ­utmaningar.

19 Logica & jag

Alectas nya gigantiska systembygge kunde gå i produktion utan problem – tack vare Logica.

26 Åsikten: Fredrik Härén

Årets talare 2007, Fredrik Härén, förklarar vilka som verkligen har förstått poängen med Internet.

32

»Energibolagen måste inse att de inte bara kan leverera el och energi.«

François Dauphin, logica, om framtidens utmaningar för energibranschen

inblick 2–08

3

foto: susanne kronholm

Först & Främst

John Elvesjö

Årets it-komet styr datorn med ögonen Slumpen gjorde den ofärdiga ­civilingenjören till årets it-komet.

John Elvesjö har utvecklat världens första ögonstyrda dator.

Var 100:e millisekund hoppar pupillen runt innan den får fäste på en punkt på skärmen för att stanna till någon sekund. Vips blir symbolen på skärmen markerad.

– Jag använder aldrig mus numera, säger John Elvesjö, vice vd och grundare av Tobii, när han förevisar en del av finesserna med ­företagets eyetrackingsystem – världens enda ögonstyrda dator.

Det låter lite som science fiction, men ­tekniken är inte så komplicerad egentligen.

En sensor sitter inmonterad nedanför bildskärmen och läser av alla ögonrörelser. Tek­ niken är unik i sitt slag och har en mängd ­användningsområden.

Det mest uppenbara är ju att hjälpa funktionshindrade att få tillgång till den digitala världen.

Men inte bara det, systemet används också i stor skala för att undersöka hur vi (bokstavligen) ser på annonser, tidningar etc – som ett slags analysinstrument inför marknadsföring och kampanjer.

– Det är där vi har den största omsättningen nu, men på sikt finns ju tillväxten inom handikappdelen. Och även inom till exempel for­ dons­­industrin – för att varna om man håller på att somna, säger John Elvesjö, som nyligen fick pris som årets it-förnyare på Kompetensgalan.

Det är ganska uppenbart att det finns en marknad där ute att bearbeta. Och Tobii är på god väg: företaget fick 2007 pris som snabbast växande teknikföretag. Företaget har dubblat omsättningen (nu uppe i 110 miljoner) och antalet anställda de senaste åren.

Merparten av företagets 155 anställda sitter på huvudkontoret i Danderyd, men Tobii har kontor även i Tyskland, England och Norge.

Allt började som en slump. John Elvesjö hade hoppat av civilingenjörsutbildningen på kth efter två års studier och börjat på Ytkmiska institutet. Där kom han på ytterligare en smart uppfinning: en sensor som mäter andelen tvättmedel i vatten – också den ganska unik.

– Den mätte riktning, hastighet och storlek på runda partiklar. Och när jag vände på den upptäckte jag att den fungerade även på ­ögonen – de är ju runda.

4

Låter ju busenkelt. John hävdar att han ganska omgående förstod vidden av upptäckten.

Han startade Tobii 2001 med 5 miljoner i riskkapital. Det är det kapital som ­företaget levt och genererat vinster på fram tills i fjol, då Investor upptäckte potentialen i före­taget och pumpade in ytter­ligare 100 miljoner kronor.

Vad händer härnäst?

– Nu måste vi få upp voly­ merna och göra våra ­pro­dukter billigare och ström­snålare, säger John. johan wickström

Namn: John Elvesjö. ålder: 30. bor: Lägenhet i Stockholm. intressen: Fridykning, språk och musik. favoritpryl: Min motorcykel, en ­värstingsporthoj från Honda.

inblick 2–08

notiser

i framkant

Låt grodan sköta vattningen Snart semester och trädgården börjar se torr ut. Varför inte

liva upp trädgårdsdesignen med en grodprins som sköter ­bevattningen. Gjutjärnsgrodan är inte bara praktisk utan ger även ett litet designtillskott i grönskan – som ett konstverk. www.buxus.se

Nanoskivan kan lagra 200 000 filmer I datorernas barndom var det disketter som gällde, innan cd- och dvd-

skivor slog igenom med full kraft. Bakom hörnet väntar nästa revolution: skivor med nanoteknik som kan lagra upp till 200 000 långfilmer.

Mad nanoteknik kan de digitala bitarna lagras i två nya dimensioner vid sidan av de tre rumsliga som används i cd eller dvd. Utöver detta handlar det om att utnyttja antalet lager i skivorna. I dagens cd och dvd, som är 1,2 millimeter tjocka, utnyttjas bara omkring en tusendels millimeter, vilket innebär att 99,9 procent av skivan inte används. Om tio år kan nanoskivorna resultera i kommersiella produkter tror de australiska forskare som driver projektet, skriver Ny Teknik.

All världens statistik på ett ställe Albaniens fiskproduktion, Indonesiens handelsbalans eller antalet datorer i Brasilien. Nu har FN samlat ihop sin enorma statistikskatt och lagt ut på nätet i ett enkelt webbgränssnitt. I den nya tjänsten, Undata, går det att finna all tänkbar statistik från fn:s 192 medlemsländer sedan starten för drygt 60 år sedan. Du kan sortera och förfina den på en rad olika sätt.

Läs mer på data.un.org.

Så lockar du toppstudenterna Att det är huggsexa om framtidens arbetskraft är väl bekant för

de flesta. Men hur ska man locka in de bästa förmågorna i företaget?

I Handelshögskolans årliga så kallade imagebarometer har studenterna själva fått rangordna vad som är viktigt för att de ska bli intresserade.

Som företag ska du: marknadsföra din bransch och dess framtidsutsikter, inte bara ditt eget företag börja kommunicera med studenterna tidigt under utbildningen anordna företagspresentationer, delta i evenemang med mera tydligt kommunicera framtidsutsikterna och möjligheterna i företaget.

Klä dig trådlöst

Så gör du hemsidan googlig

Antalet öppna trådlösa nätverk, så

Två tredjedelar av alla webbsökningar görs via ­Google.

Vad är hemligheten bakom Googles ­dominans? Kanske ligger det i formen – här är några av Googles egna ­skarpaste designtips för webben: Fokusera på människor – deras liv, arbeten och drömmar.

Enkelhet är kraftfullt.

Våga testa nytt.

Planera för såväl dagens som morgondagens affärer.

Låt ögat njuta, utan att störa hjärnan.

k­ allade hot spots, blir bara fler. I dagsläget finns det uppemot 10 000 platser i Sverige där man kan surfa fritt. På sajten omwlan.se finns uppdaterade kartor med alla platser utsatta. Men det finns mer konkreta verktyg, till exempel en Wifi detector ­t-shirt som lyser upp ju närmare nätverket du kommer. Finns i blått och grönt.

Läs mer på www.megagadgets.se

inblick 2–08

5

Snabbare flöden och färre olyckor

intelligenta it-lösningar optimerar trafiksystemen 6

inblick 1–08

reportaget

It och transporter

Lägre utsläpp, snabbare trafikflöden och färre olyckor. Med innovativ it-teknik går det att optimera hela transportsektorn. Nu växer intresset för ITS, Intelligenta transportsystem.

Text: johan wickström foto: scanpix

När Stockholms stad införde vägtullar våren 2006 var det efter en hård kamp i opinionen.

Idag, några år senare, är systemet relativt oomstritt och gör nytta. Det optimerar trafikflödena kring Stockholms infarter, där drygt 350 000 ­bilister passerar varje dygn. När bilarna kör in i Stockholm läser systemet – i form av kameror/ sensorer – av bilnumret och gör en automatisk girering från bilägarens konto. Systemet har lett till en tydlig minskning av trafiken i innerstan under rusningstid.

Det här är ett konkret exempel på its, Intelligenta transportsystem, det vill säga system där it används för att förbättra och stärka väg- och trans­ portsektorn. Användningen av its har accelererat de senaste sju–åtta åren, även om tekniken inte är ny. Embryot lades redan på 1980-talet med det europeiska Eurekaprojektet Prometeus: – Det var första gången biltillverkarna och elektronikindustrin bör­jade prata med varandra.

Det var (den franske presidenten) Mitterrand som var oroad över att bli beroende av usa och Japan och ville att Europa skulle skapa en egen teknik kring de här frågorna, säger Stig Stig Franzén, professor på Chalmers.

inblick 2–08

Franzén, professor i Människa–maskininter­ aktion vid avdelningen Design på Chalmers ­tekniska högskola i Göteborg.

– Man ville ta ner flygtekniken på marken och sätta den i bilen. Och dra ner kostnaden med minst två nollor.

Problemet var att tekniken tog för mycket plats: – Datorn kunde ju uppta hela bagageutrymmet. Samtidigt var utvecklingen ganska teknikdriven då. Nu pratar man mer om nyttan med tekniken i ett holistiskt sammanhang, säger Alf Peterson på Vägverket, en annan veteran i itssamman­hang.

Så även om de tekniska idéerna var i svang gick utvecklingen lite trögt under 90-talets första hälft. Det som verkligen satte fart på its var kommunikationsteknologins snabba utveckling med olika positioneringstjänster (gps) och Internet. Och på ­senare år har tekniken mognat ytterligare genom trådlösa nätverk och olika typer av sensorer.

Ytterligare ett konkret exempel på nyttan av

its är www.trafiken.nu, en webbplats som ger överblicksbilder över trafikläget i Stockholm, Göteborg och Malmö. På nätet eller via mobilen får alla som ska ut och åka information om var trafiken flyter och var den stockat igen. Det är partierna i Stockholm, Storstockholms lokaltrafik, Stockholms trafikkontor och Vägverket som 7

reportaget

It och transporter

» Vi tittar också på system för att förebygga sömnolyckor. Då läser sensorerna av ­annorlunda rörelse- eller ögonmönster och reagerar om något ovanligt sker.«

alf peterson, vägverket

driver sajten tillsammans i Stockholmsområdet.

– Efter en lite blygsam start i slutet av 90-talet har det blivit en väldigt populär sajt. Det är också ett bra exempel på samverkan över sektorsgränserna – både väg- och spårtrafik finns ju samlade här. Det har blivit samhällsekonomiskt viktigt att hålla den uppdaterad, konstaterar Alf Peterson.

Att utnyttja vägarna optimalt är viktigt för såväl den enskilde individen, företagen som för samhällsekonomin i stort. En beräkning från eu visade att trängsel och trafikstockningar kostar runt 100 miljarder euro per år (en procent av unionens bnp).

Hur ska man komma åt det? Antingen bygger man ut vägarna eller så ser man till att utnyttja de befintliga transportvägarna maximalt. Och med it:s hjälp finns det goda förutsättningar för det senare alternativet Utvecklingen av its-lösningar drivs av effek­ tivitet förstås. Men det finns ytterligare tunga drivkrafter: • Säkerheten – 40 000 personer dör varje år i ­trafikolyckor inom eu, vilket kostar 200 miljarder euro. Inom its finns en mängd smarta till­lämp­ningar för att förebygga olyckor.

• Miljön och klimatfrågorna – transporterna 8

GPS-teknik satte fart på utvecklingen av ITS.

ökar successivt och därmed utsläppen. Med en optimal trafikplanering, kombinerat med en förändring av bränsle och motorer, kan utsläppen reduceras, vilket är nödvändigt för att klara framtidens klimatutmaningar.

Låt oss börja med säkerheten. I Sverige dödas

å­ rligen drygt 400 personer i trafiken. Många av dessa olyckor skulle troligen kunna undvikas med hjälp av smarta it-lösningar.

Redan idag finns det 800 väderstationer längs vägarna som läser av temperatur och vind och ger viktig information till Vägverket, som ansvarar för väghållningen och säkerheten. Men det som kommer på sikt är bilar där inbyggda it-system läser av väglag och skickar vidare informationen till centrala system och andra bilar på vägen. Det är tanken bakom projektet sris, Slippery Road Information System, där bilens it-system läser av och analyserar rörelser i bilens antispinnsystem, bromsrörelser med mera (läs mer på sid 10).

Poängen är alltså att bilarna pratar med andra bilar och trafikledningscentraler. Men det handlar också om att bilen pratar med dig som kör.

Med hjälp av datasystemet (där positionering och alla relevanta vägdata och föreskrifter finns samlat) läser bilen av vilken hastighet det är på

vägen och signalerar eller tjuter när du överskrider hastighetsgränsen. Till exempel genom vibra­ tioner i gaspedalen eller signaler i mobilen – möjligheterna är många. Bilen kan också säga till när du kommer för nära fordonet framför.

En vanligare tillämpning är alkolås som ­troligen kommer införas på betydligt bredare front i framtiden, kanske som sensorer i ratten som analyserar utandningsluften.

– Vi tittar också på system för att förebygga sömnolyckor. Då läser sensorerna av annorlunda rörelse- eller ögonmönster och reagerar om något ovanligt sker, säger Alf Peterson.

Ytterligare en tillämpning är emergency ­e-call, som utlöses med automatik om krock­ kudden löses ut.

Det finns förvisso gott om intressanta tekniska säkerhetslösningar. Samtidigt är det viktigt att an­vändarna är med på noterna, menar Stig Franzen som forskar kring samspelet människor och teknik: – Ibland finns det en tendens att ta fram teknik utan att tänka på användarna. Vi är trots allt stenåldersmänniskor i grunden, så det gäller att anpassa tekniken till människan och inte tvärtom. För att få effekt måste de nya systemen upp-

inblick 2–08

Transporter i Sverige Passagerartrafik Vägtrafik, 40 % Sjöfart, 38 % Bantrafik, 22 %

Godstrafik Vägtrafik, 84% Övrigt, 7% Bantrafik, 9% Källa: SIKA

Vägtrafiken dominerar i det svenska transportsystemet.

Slappa transporter – tekniken sköter resten.

fattas och accepteras som en naturlig del av bilkörningen och verkligen användas. Alla system måste testas noggrant innan man sjösätter dem.

Miljöargumentet har blivit allt viktigare under senare år när its diskuteras. Och det är inte så konstigt. Transporterna står för 30 procent av koldioxidutsläppen i Europa – och vägtransporterna står för den klart största delen av detta – samtidigt som alla transportkurvor pekar uppåt.

– Trafikstockningarna och det ökande transportbehovet kombinerat med en mer global och komplex distribution – allt detta sammantaget ställer högre krav på smarta distributions- och logistiklösningar. Därför har its blivit ett allt viktigare område under senare år, säger Cees de Wijs, Director of Transport Services på Logica.

Logica är en av de tyngre its-aktörerna och har bland annat infört trafikavgiftssystem, digitala infrastrukturer, positioneringssystem och dynamiska trafikkontrollsystem över hela Europa.

I till exempel Helsingfors har Logica infört ett system som håller koll på trafikflödena mellan väg- och tågtrafiken. Om några trafikstockningar uppstår går informationen direkt ut till såväl transportföretagen som till resenärerna.

De avancerade positioneringssystemen öpp­nar en rad nya möjligheter för its-lösningar. Ett inblick 2–08

exempel är Pay-as-you-drive, där bilisterna får betala avgifter beroende på hur långt de kör, och var de kör, istället för en enhetlig skatt. Systemet praktiseras redan i till exempel Italien med gott resultat.

– Försäkringskostnaderna kommer att skena iväg i framtiden, så jag tror att det här även kommer att införas i Sverige. Du kan jämföra med till exempel säkra lås i hemmet – då får du ju en reducerad kostnad i hemförsäkringen, säger Alf Peterson.

Att det blir mer individuella tjänster är dock helt klart. Inom ramen för Trafiken.nu pågår ett arbete för att ta fram en mer mångsidig rese­ plane­rare som även väger in miljökonsekvenser.

Fler parametrar måste då stoppas in, till exempel gång- och cykelmöjligheter.

– På sikt blir det även fler mobila tjänster, säger Alf Peterson när han ska sia om framtiden.

– Smarta telefoner som säger till hur du bör åka. För det är ju en logistisk utmaning att ta sig fram i storstäderna ibland.

Det viktiga – som i de flesta andra it-tillämpningar – blir hur som helst att individualisera och samla in tjänsterna utifrån dina behov.

– Jämför med vädergubben på Aktuellt. Han

börjar i norska kusten och slutar i Skåne, och plötsligt inser du att du missade det som var ­intressant för dig, säger Alf Peterson.

Intelligenta it-lösningar i det dagliga resandet är ett huvudtema för den världskongress om its som kommer att hållas 2009 i Stockholm och som samlar ledande branschaktörer från hela världen. Det gäller att få fram mer vardagsimplementeringar av tekniken. En annan viktig del handlar om att jobba över transportgränserna.

Fokus ligger för det mesta (liksom i denna artikel) på vägtrafiken. Men its handlar ju om att optimera och synkronisera alla transportslag ur ett effektivitets- och miljöperspektiv. Inom flyget finns till exempel gröna flygningar och tågtrafiken skulle spara mycket på att slippa stanna loken vid trånga passager.

Allt handlar om att vässa logistiken.

Inom eu finns ett hårt tryck på att snabba upp its-utvecklingen. Kommissionen tycker att utvecklingen gått lite trögt och ska inom kort lansera en Action plan för its. Under perioden 2007–2013 har eu redan öronmärkt 20 miljarder kronor för olika its-projekt.

Så om några år lär även gemene man bli varse its i sitt dagliga resande. Inte bara när de kör in i Stockholms innerstad kl. 07.30.

9

SRIS förebygger halkolyckor

bilen läser av väglaget Varje år dödas cirka 450 personer i trafiken. Med inbyggda varnings­system i bilarna skulle troligen en del av dessa olyckor kunna undvikas.

I projektet SRIS testas ett nytt system där bilarna läser av väglaget i ­realtid och skickar informationen vidare.

En temperatur som ligger och pendlar kring

Logica driver ITS-utvecklingen • Logica utvecklar och levererar realtids­ trafikinformationssystem, storskaliga ­tillgänglighets- och biljettjänster för allmänna kommunikationsmedel, infrastrukturella övervakningssystem för järnvägen och nästa generations system för vägavgifter. Kunderna finns inom bland annat logistik-, transport- och servicesektorn samt fordons­industrin.

• En mycket stark position inom mobilitet, GPS- och Galileo-baserade positionstjänster och omfattande fakturerings- och betalningssystem gör Logica till en ledande aktör inom betalsystem för vägavgifter.

• Logica är aktivt inom nationella ITS-­ organisationer i bland annat Storbritannien, Frankrike, Finland och Sverige, och är också en av huvudsponsorerna för ITS World Congress 2009 i Stockholm.

För mer information: Gabriel Westrell 08-670 20 00 gabriel.westrell@logica.com

10

nollstrecket och fuktig luft – en farlig kombination. Olycksrisken ökar med 20 gånger i isigt ­underlag. Och bara en knapp femtedel av förarna kan bedöma väglaget korrekt, visar forskningen.

Så varför inte utnyttja alla data som samlas in i bilarna under resans gång och använda det för att förbättra trafiksäkerheten. Det är tanken bakom sris (Slippery Road Information System), ett samarbetsprojekt mellan Vägverket, Logica, Caran och ett antal andra branschaktörer.

– Vi har ju 800 väderstationer runt vägarna som läser av väder och vind och temperatur på vissa vägsträckor. Men det är inte heltäckande, säger PO Sjölander, projektledare på Vägverket.

– Vår huvudutmaning var: Hur kommer man åt friktionen? Vi beviljades medel och bjöd in branschens aktörer för att komma fram till en lösning.

Och sedan vintern 2006/07 rullar ett antal pilot­bilar runt för att samla in information för bedömning. I vintras hade 100 bilar installerat den nya tekniken.

Informationen från bilarna kan delas upp i två delar: • Bakgrundsinformation var 30:e sekund: temperatur, nederbörd och position.

• Händelseinformation: rörelser i bilens anti­ spinnsystem, bromsrörelser med mera.

Informationen ställs samman i ett paket och sänds via gprs- eller sms-teknik till en central server för bearbetning och analys, tillsammans med informationen från väderstationerna.

Att analysera materialet är inte precis trivialt:

det finns ju felkällor som dåliga däck, plötsliga ­rörelser på vägen av gångtrafikanter etc. Så det gäller att hitta räknemodeller som går att använda.

– Målet är både att förbättra säkerheten och trafikantinformationen, men också att förbättra väghållningen i stort och se till att företagen som vi har handlat upp för halkbekämpning kan sköta sina jobb.

Han tar upp en skärm som visar hur det kan se ut.

– Den 6 februari var jag i Härnösand, en kall dag. Då visar kartan de här röda prickarna som till exempel är temperatursignaler och de gula stjärnorna som är säkerhetssignaler, till exempel inbromsningar.

Bilförarna märker inte av något av denna omfattande informationsöverföring – allt sker med automatik. Poängen på sikt är förstås att förarna ska kunna få direkt återkoppling i bilen när det är halt, antingen via mobilen, Internet, navigatorn eller direkt på instrumentbrädan.

– Än så länge har vi inte prövat detta, men vi har gjort vissa tester om hur man skulle kunna presentera informationen. Det optimala sättet är att använda hastighetsmätaren och att den lämpliga hastigheten som man bör följa blir grön­ markerad, säger Lars-Åke Asplund på Logica, som bland annat jobbar med överföringen av ­informationen och hur den ska sammanställas och presenteras.

Det finns stora vinster att göra. Enligt trafik­

konsultbolaget Movea kan staten spara upp till en kvarts miljard per år om sris införs. Men trots detta är framtiden lite oviss för projektet.

– sris tar slut vid årsskiftet. Men vi hoppas att någon myndighet eller aktör kommer in och sats­ar på systemet, säger PO Sjölander, som själv jobbar en hel del med lobbyverksamhet gentemot olika aktörer.

Bilindustrin ska ju helst vara med på tåget och förhandlingar förs.

– Det krävs ingen ny hårdvara i bilarna, endast mjukvara. Och det kan användas till andra saker också, till exempel till pay as you-drive-system, eftersom sris ger en positionering av bilen, säger PO Sjölander. Även Lars Åke Asplund är förhoppningsfull.

– Jag hoppas att systemet får en fortsättning.

Alla bilar måste ju inte ha det. Det räcker med en kritisk massa på kanske 10 procent.

inblick 2–08

Så fungerar halkvarningssystemet SRIS Med korta intervall skickar bilar ut information om temperatur, nederbörd och position. Dessutom sänds information om rörelser i bilens antispinnsystem och bromsrörelser med mera.

Vägverkets väderstation

800 väderstationer runt om i landet sänder lokal information såsom vind och temperatur.

Informationen skickas via GPRS och tas emot av en server som bearbetar alla data i speciella program…

…för att sedan skicka informationen vidare till fordonen som sköter halkbekämpningen.

Server

Bilisterna får informationen via SMS, radio eller GPS-teknik och är förberedda inför kommande väglagssvårigheter som t ex halka.

GRAFIK AV TOMAS ÖHRLING

inblick 2–08

11

notiser

om IT

it-lösningar skapar nya intäkter På sikt kommer vi se fler it-lösningar som skapar nya intäkter snarare än lägre kostnader. Det skriver konsult­företaget Exido i en ny rapport Traditionellt har it varit ett sätt att öka effek-

tiviteten och stärka konkurrenskraften i verksamheten. Att göra saker snabbare oavsett om det handlar om logistik eller produktionslinjer.

– Men dessa traditionella it-lösningar är oftast baserade på standardprodukter som inte ger några varaktiga konkurrens­fördelar. Det som kommer växa framöver är it-lösningar som skapar tillväxt och nya intäkter, säger Niklas Zan­ delin, vd på analysföretaget Exido, som nyligen släppt sin årliga bok om trender och utveckling på it-marknaden, IT i Sverige 2008.

De totala kostnaderna för företagens it-budgetar 2008 hamnar på drygt 180 miljarder kronor, en svag ökning jämfört med året innan, enligt Exido.

– Majoriteten av it-investeringarna handlar fortfarande om att underhålla gamla system, men den växande delen handlar om information, tillgänglighet och kollaboration för att få utväxling på affärerna.

Intresset för att investera i samarbetsapplika­ tioner (collaboration software) ökar starkt bland svenska företag. Kunder, leverantörer och till och med konkurrenter jobbar tillsammans.

– Det blir allt vanligare att köpa funktion ­istället för produkt. Ta Ikanobanken och Holmgrens bil som säljer mil ­istället för en bil. Eller Carlsberg och OBH Nordica som gemensamt säljer en hemölstappning, säger Niklas Zandelin.

Samma utveckling finns i datavärlden där allt fler köper it som funktion, till exempel det medelstora företaget som vill ha 2 000 datautrustade arbetsplatser till en fast kostnad. Inget trassel med drift, uppdateringar eller förvaltning.

Allt levereras nyckelfärdigt, precis som Ikanobilen. Även mjukvarorna inhandlas allt oftare som funk­tion (software as a service).

Andra slutsatser i Exidos bok är bland annat:

• Allt fler it-beslut flyttas ut i verksamheten. 23 procent av de svenska företagens it-investeringar sker utanför it-budgeten, jämfört med 13 procent för fyra år sedan.

• Andelen egenutvecklade it-system minskar till förmån för stora standardaffärssystem, vilket leder till pressade priser på sikt.

• Företagen fortsätter minska antalet itplattformar för att öka säkerheten och stabiliteten.

• Andelen företag som anser att energiförbrukningen är viktig i samband med it-investeringar har ökat från 54 procent 2007 till 78 procent 2008.

Johan Wickström

Swedbank väljer Logica för applikations­utveckling Swedbank lägger ut en stor del av sin applikationsutveckling på Logica. Företagen har tecknat ett fem­årigt avtal som innebär att ­Logica bygger upp ett ­utvecklings- och applikationsförvaltningscenter i ­Bangalore i Indien.

– Vi får en bra resursförstärkning och flexibilitet inom utveckling och applikationsförvaltning. Vår ­leveranskapacitet ökar också, säger Fredrik Runnquist, chef för Gemensam service på Swedbank.

Swedbank, som har cirka 9 miljoner privatkunder och 500 000 företagskunder, valde ­Logica efter en ­inter­nationell upphandling och omfattande utvärdering.

– Vi är mycket stolta över att få detta för­ troende, kommenterar Stefan Gardefjord, vd för Logica Sverige.

Här kan kunden göra jobbet Man kan tro att byggnadsställningar är helt standardiserade produkter, men varje

byggprojekt ställer unika krav på design och utformning – vare sig det gäller tunnelbyggen eller köpcentra. Det internationella företaget Haki, som är marknadsledande på ställningssystem i Sverige, har tagit sin kundservice ett steg längre. Nu kan företagets kunder designa sina egna byggställningar i 3d för att sedan direkt få materiallistor som underlag för beställning.

Det är Logica som i nära samarbete med haki har levererat den nya versionen av ­visualiseringsprogrammet, haki Spec 7.0.

Kolla själv på www.haki.se

12

inblick 2–08

För företag som på allvar integrerar webb 2.0 i sin verksamhet finns stora möjligheter att förena nytta med nöje. De tidigare gränserna mellan internt och externt ­suddas ut när ­ kunder, partners och med­arbetare nu alla blir användare.

Webb 2.0 ruskar om affärslogiken Utan att riktigt kunna säga när det egentligen

började kan vi nog konstatera att webb 2.0 redan till stor del styr vårt sätt att kommunicera. Att läsa och kommentera bloggar är vardag. Du kanske till och med har en egen. Olika former av direktmeddelanden slår ut långsam e-post. Nyheter och allehanda uppdateringar från nätet fås via rss, och gamla barndomskompisar har blivit som nya med hjälp av Facebook.

Vad det hela handlar om och som till stor del också sammanfattar webb 2.0 är att det är användardrivet. Vi är inte längre besökare på en webb­ sida, utan användare av en webbsida. Det är vi som använ­dare som skapar och utvecklar innehåll och tjänster genom att interagera med nya och i många fall okända kontakter i olika former av ­sociala nätverk.

– Åtskilliga studier inom exempelvis sociologi visar att interaktioner med personer som man har svaga relationer till ofta ger större chans till nytänkande och innovationskraft. I skenet av detta ter sig Internets utveckling naturlig då webben är en utmärkt plattform för att nätverka utanför den närmaste kretsen, säger Henrik Carlsson, till vardags projektledare för införandet av en ny strategisk plattform för webben vid Högskolan i Borås.

Webb 2.0 är nu på allvar på väg in i företags­ världen i form av Enterprise 2.0 där framför allt nyttan med bloggar, wikis med mera ska integreras i företagssystemen. De tidigare gränserna mellan internt och externt suddas ut när kunder, partners och medarbetare nu alla blir användare och på olika sätt deltar och bidrar med innehåll och kommentarer.

– Facebook i den populärform som vi känner kan ha haft sina glansdagar, men fenomenet som såinblick 2–08

Henrik Carlsson, projekt­ledare för webben vid Högskolan i Borås.

Webb 2.0 En utveckling av webben där innehållet på webbsidorna till stor del skapas av användarna och är tillgängliga för alla. Typiska exempel på tekniker som samsas under begreppet är RSS, ­wikier, bloggar med flera.

dant kommer med all säkerhet att utvecklas vidare. Nyttan som dessa sociala nätverk kan skapa i form av innovationskraft och möjlighet att sprida erfarenheter och kunskaper står klart för allt fler företag och organisationer, fortsätter Henrik Carlsson.

Externt finns möjlighet att

till exempel ge bättre kundservice, stärka varumärket och öka försäljningen. Internt handlar det om förbättrad intern kommunikation och att underlätta samarbeten. Det är dock viktigt att ta en ordentlig funderare på hur dessa sociala verktyg bäst kan generera nytta och innovationskraft. Det ska vara tydligt och klart för samtliga när, var och hur verktygen ska användas. Först då kommer till exempel en företagsblogg till sin rätt med möjlighet att externt ­positionera sig som en röst med auktoritet och sprida företagets budskap till marknaden. En ­intern wiki kan i sin tur skapa en ovärderlig dynamisk kommunikationsmiljö för hantering av ­exempelvis gemensamma dokument och utvecklingsprojekt.

– Utvecklingen går mot att det är användarna som styr utvecklingen och företagen blir de som bara verkställer önskemålen, säger Henrik Carlsson.

– Jag tror att nästa steg i utvecklingen blir i form av en personaliserad webbplats som du själv helt kontrollerar och gör till navet för all viktig ­information och nätverkande.

Susanna Kull

Blogg Webbsida med personliga kommentarer i journalform med inlägg som läggs i omvänd kronologisk ordning.

Wiki En webbsida där besökarna fritt kan ändra, ta bort och lägga till text och annat material. Ett känt exempel är uppslagsverket Wikipedia.

Mashup En fristående webbsida som är ett hopkok av information eller tjänster från andra webbsidor.

Direktmeddelanden (instant messages) Elektroniska meddelanden mellan personer som samtidigt är anslutna till Internet.

RSS Ett enkelt sätt att följa många webbsidor samtidigt, eftersom nyheterna kommer till dig.

Så snart en uppdatering har skett på utvalda webbsidor skickas ett meddelande i form av rubrik och kort text.

Enterprise 2.0 En användning av tekniker från webb 2.0 i företagssystem, till exempel i form av wikier, bloggar, mashups, där kunder, partners och medarbetare kan delta.

Källa: IDG.se

Följ Henrik Carlssons blogg på: http://nywebb.blogspot.com 13

porträttet

Jan Lidén

Swedbanks vd Jan Lidén siktar österut

På jakt efter nya affärer En kulturintresserad motor­cykel­fantast basar över Sveriges folkbank nummer ett. Swedbanks vd står stadigt trots den finansiella oron och kan blicka tillbaka på ett rekordår. Nu ligger hans fokus på tillväxt österut. Efter framgången i de baltiska ­länderna ­satsar banken även i Ryssland och Ukraina. text: johan wickström foto: andreas lundberg

14

inblick 2–08

Ständigt uppkopplad. Jan Lidén diskuterar affärer från balkongen, 13 trappor upp, på Swedbanks ­huvudkontor vid Brunkebergstorg i Stockholm.

inblick 2–08

15

porträttet

Jan Lidén

Från receptionen ser man rakt ner i shoppingmeckat Galleri-

an och 13 trappor upp i den flotta representationsdelen är det Riksbankens tunga granitfasad som först kommer i blickfånget.

Folkbanken Swedbank är strategiskt placerad mellan konsumenter och räntemakthavarna vid Brunkebergstorg i centrala Stockholm – som ett naturligt smörjmedel mellan marknadsekonomins aktörer.

Trots en mängd uppstickarbanker håller Swedbank tätpinnen hur man än räknar.

– Vi har hälften av alla svenska privatpersoner som kunder, drygt 4 miljoner, och hälften av alla företag. Det är enkelt att komma ihåg, konstaterar Jan Lidén när han ska beskriva kundstocken.

Nu är det ju inte längre så att svensken nödvändigtvis bara har en bank – många är otrogna och håller sig med flera bankförbindelser. Men Swedbank har inte märkt någon avtappning.

Jan Lidén kan se tillbaka på ett rekordår med en 12-miljardersvinst– trots den finansiella turbulensen.

– Varför? Ja, vi gör fler affärer med våra kunder. Den oro vi har sett har inte drabbat oss, säger han. Ännu kanske man ska tillägga. För trots att Swedbank inte är inblandad så påverkas hela obligationsmarknaden på sikt av den oro som startade i USA hösten 2007 genom de osäkra bostadslånen. Fordringarna har sålts vidare och skapat osäkerhet i flera led.

– Vi har nog underskattat omfattningen av problemet. Det finns mer dåliga risker i systemet och det kommer att sprida sig till fler sektorer. Jag tror att tillväxten är på väg ner, säger han.

– Och som bank måste vi vara alerta. Vi måste ha en nära kontakt med våra kunder – se hur vi kan hjälpa dem om de hamnar i problem.

Att gamla Sparbanken – och Föreningssparbanken – numera

har det internationellt klingande namnet Swedbank är symtomatiskt: under de senaste tre–fyra åren har den stora tillväxten i banken skett utanför landets gränser. Med start 2005 påbörjades en satsning i de baltiska länderna genom uppköpet av Hansa­ bank. Det var många som varnade för riskerna och som tyckte att prislappen (16 miljarder kronor) var för hög. Men nu några år senare visar det sig att satsningen var lyckad. En tredjedel av vinsten kommer från de baltiska länderna och numera är Hansa­ bank störst i regionen.

– Vi är den största banken i fyra små länder, brukar vi säga.

Efter detta har Swedbank fortsatt med inbrytningar i såväl Ukraina som Ryssland.

– Man måste ställa sig frågan: Var finns det inte ett utvecklat finansierings- och banksystem? Ja, i till exempel usa och England finns det banker som gör samma saker som vi. Men i öst­ staterna finns det oerhörda möjligheter att bygga upp något nytt. Här kan vi bidra – och här finns tillväxtmöjligheterna, konstaterar Jan Lidén.

I Ryssland har banken startat kontor i Moskva, St Petersburg och Kaliningrad. Tanken är att växa i befolkningstäta regioner, men det är inte problemfritt. Skattekrångel och byråkratiska ­regelverk sätter käppar i hjulet.

16

– Ja, det finns problem på vägen. Men man får inte ge upp, utan inse att saker fungerar annorlunda på olika platser.

Hur som helst, affärerna i Östeuropa växer stadigt och Jan Lidén stänger inte dörren för inbrytningar i fler länder på sikt.

Men hur går det med tillväxten i Sverige när varannan svensk redan är kund?

– Det går absolut att växa mer. Vi kan göra fler affärer med våra företag. Vi tror att de kan tjäna på att vara än mer aktiva med att använda finansiella tjänster.

– Och när det gäller privatpersoner finns det ju ett väldigt bra exempel. Jag läste nyligen en undersökning som visade att nio av tio svenskar vet att pensionen inte räcker – och nio av tio gör inget åt det. Här finns det affärsmöjligheter för oss. Pensionssparandet är inte tillräckligt.

» Vi har hälften av alla svenska privatpersoner som kunder, drygt 4 miljoner, och hälften av alla företag. Det är enkelt att komma ihåg.« Att Jan Lidén har kundfokus går inte att ta miste på.

– Jag försöker hinna med att träffa kunder så ofta det går.

Man måste vara intresserad av varje affärsrelation, för att kunna förstå hur man kan erbjuda dem ännu bättre tjänster.

Jan Lidén började sin bana i läkemedelsbranschen efter ekonomstudierna. Han blev så småningom chef för den nordiska delen av ett amerikanskt läkemedelsföretag. Sedan har det varit bioteknik och dagligvaruhandel, innan bankkarriären i Swedbank påbörjades 1990 där han har haft en rad tunga positioner.

– Jag tror att det är nyttigt att ha den här blandningen, säger Jan Lidén.

Hur är han då som chef?

– Jättebra, eller hur, säger han och tittar på sin pressekreterare Anna Sundblad som sitter bredvid.

– Mitt ledarskap strävar efter att vara situations­anpassat. Jag vet när jag kan saker bättre än mina medarbetare och när jag inte kan det. Om det handlar om avancerade räntemodeller eller att göra storaffärer i Lettland – då finns det medarbetare som kan det bättre än jag. Men min roll är att skapa förutsättningar för dem att utföra sitt jobb.

Bland alla sina roller har Jan Lidén även under en kort tid varit ansvarig för bankens it-funktion, som ibland sägs vara hjärtat i varje banks verksamhet. Hur går det egentligen att ­integrera banksystemen mellan vitt skilda länder?

– Alla vill integrera, men jag tror det finns ett värde att inte gå för fort fram. Det finns en risk för det när man blir stor fort. Jag talar hellre om konvergering än integration.

– Men visst, på sikt går vi mot gemensamma system. Nu ska

inblick 2–08

Jan Lidén skyndar iväg till nästa möte.

Sedan han inledde karriären på Swedbank – eller Sparbanken som det hette då – 1990 har han haft en rad tunga poster innan han tog över vd-posten 2004.

jan lidén familj: Ja. bor: Tyresö. på nattduksbordet: ”Night train to Lisbon”, Emily Grayson. gör på nätet: Betalar räkningar. teknisk favoritpryl: Plotter till segelbåten.

inblick 2–08

17

porträttet

Jan Lidén

» Det är lätt att luras in i tekniken. Men det intressanta är vad vi vill åstadkomma och anpassa tekniken efter det.« exempelvis de baltiska länderna införa ett nytt ­leasingsystem. Och då har jag sagt till vår svenska organisation att lägga fram synpunkter nu – för om några år kommer vi att införa det här i Sverige också, säger Jan Lidén.

– Det är lätt att luras in i tekniken. Men det intressanta är vad vi vill åstadkomma och anpassa tekniken efter det. Att dela upp processer och flöden och se till att it stödjer dessa processer.

Vi är ju runt 1 000 personer som håller på med it i företaget och vi har konsulter – men jag tycker inte att vi har utnyttjat ­tekniken fullt ut.

Nu ska en del av applikationsutveck­­ lingen outsourcas till ­Indien genom ­Logicas försorg.

– Jag tror att vi kan vinna mycket på det. De kan mer än vi om de här sakerna och då blir det högre produktivitet. Det här är deras core business, säger han.

Men finns inte risken att affärshemli­gheter kommer på drift?

– Det är inte tekniken som är det vik­tiga. Det är våra tjänster och servicen som vi ger, och att vi upplevs vara tillgängliga, okomplicerade och proaktiva, som skapar den unika kundrelationen, säger Jan Lidén.

Det senaste året har även präglats av tunga infrastruktursatsningar för bankbranschen. Dels MiFid (Markets in Financial ­Instruments Directive) som handlar om att införa tydligare och mer strikta regler kring värdepappershandel; dels sepa (Single Euro Payments Area) som innebär att alla bankkunder ska kunna betala över eu-gränserna lika snabbt och billigt som inrikes ­betalningar. Det här har satt ett hårt tryck på hela banksektorn.

– Hittills har detta mest inneburit kostnader. Men på sikt ­tjänar vi på det. Det är ju jättebra om betalningarna i Estland ser ut som dem i Sverige, konstaterar Jan Lidén.

Nästa stora gemensamma it-satsning inom Swedbank blir troligen en internetbanksplattform för samtliga banker i koncernen. Och Internet kommer att bli allt viktigare. Jan Lidén tror på betyd­ligt mer interaktivitet i framtidens nättjänster, att de blir mer avancerade och att kunden kan få mer direkt feedback.

– När jag satt i ledningen och vi beslutade oss för den lång­ siktiga it-planen 1996 – då nämnde vi inte Internet med ett ord.

Det har gått snabbt, säger Jan Lidén.

En ny undersökning visar att 56 procent av svenskarna ser ­Internet som sin huvudsakliga bankkontakt, en siffra som ökat stadigt år för år.

18

Internet har förvisso revolutioniserat bankväsendet tillsammans med en kraftfull it-utveckling i övrigt. Få andra länder matchar Sverige i detta avseende, visade en rapport från konsultbolaget McKinseys som kom för några år sedan.

Swedbank är inget undantag. När Sparbanken och Förenings­banken slog sig samman till Förenings­­ sparbanken 1997 var det 19 000 medarbetare – idag har banken cirka 9 000 anställda i Sverige och 23 000 totalt.

Trots rationaliseringarna har Swedbank det mest omfattande kontors­nätet av storbankerna.

– Kontoren behövs även i fortsättningen. Vi kanske till och med öppnar fler nischade kontor där det behövs och stänger andra där efterfrågan är låg. Ofta finns det ett behov av personliga bankkontakter när det gäller komplexa frågor som hur jag ska välja sparandeprodukter eller att strukturera ett kundföretags finansiella flöden och balansräkning.

– Det är viktigt att bankkontoren finns där kunderna vill ha dem, men det krävs att det är tillräckligt många som efterfrågar dem. Småkontor med en till två anställda – det tror jag inte hör till framtiden, säger Jan Lidén som egentligen inte verkar vara urtypen för en vd, vare sig när det gäller bakgrund eller intressen.

Han gillar varken golf, jakt eller managementlitteratur.

I stället är det opera, skönlitteratur och friluftsliv, till exempel segling och skidor, som dominerar.

– Och så gillar jag motorcyklar. Har nyligen köpt en häftig bmw, säger Jan Lidén med ett flin innan han skyndar vidare.

swedbank Swedbank har totalt cirka 9 miljoner privatkunder och cirka 500 000 företagskunder. Koncernen har 459 ­kontor i Sverige, 299 kontor i de baltiska länderna samt 191 kontor i Ukraina.

• Koncernen har även verksamhet i Helsingfors, Kaliningrad, Köpenhamn, Luxemburg, Marbella, Moskva, New York, Oslo, Shanghai, S:t Petersburg och Tokyo.

• Balansomslutning 2007: 1 608 miljarder kronor.

• Antal anställda: cirka 23 000.

inblick 2–08

Alecta

Systemskiftet pressar kostnaderna Med 450 000 utbetalningar i månaden krävs det kostnadseffektiva processer. Alecta sjösatte sitt nya systembygge med stöd av Logica.

– Det kan nog dröja ett tag innan man kan slappna av helt, men

så här långt kan jag bara konstatera att allt har gått helt enligt plan, säger Patrik Wartia, gruppchef på utvecklingssidan vid Alectas ­it-avdelning.

– Precis som planerat har vi lyckats genomföra ett systemskifte utan att våra kunder har märkt av det.

Tjänstepensionsföretaget Alecta förvaltar idag närmare 420 miljarder kronor åt sina ägare, vilka utgörs av 1,7 miljoner privatkunder och 28 000 kundföretag. Förvaltningen sker till låga avgifter och med en avkastning som under de senaste tio åren legat över snittet i försäkringsbranschen.

Med lägre egna kostnader ökar förstås också utrymmet för att hålla nere avgifterna ytterligare för Alectas kunder. Ett led i detta är det aktuella projektet som startades redan 2001 i syfte att ersätta Alectas alla ­tidigare försäkringsadministrativa system.

Logica ansvarade för utvecklingen av utbetalningssys­temet, som levererades redan 2005 och internt går under namnet Urax. Även om Urax är en fristående applikation är den tätt sammankopplad med det övergripande systemet och har därför fått vänta på att hela systembygget blev klart innan den kunde produktionssättas.

Tidplanen, som från början var satt till april 2007, visade sig bli för tajt och man ­bestämde sig för att skjuta datumet framåt, främst för att ge mer utrymme för noggranna kvalitetssäkringar. Det ­visade sig vara en klok investering då systemet den 1 april i år kunde ­sättas i produktion utan några problem. Patrik Wartia berättar att man satsat mycket på noggranna förberedelser.

– Det är naturligtvis resurskrävande, men servicen till våra ­kunder är överordnat allt annat och när det gäller utbetalningar får inget gå fel.

En stor utmaning för Urax är hanteringen av de enorma volymerna. I dagsläget handlar det om cirka 450 000 utbetalningar per månad, med kapacitet för att klara det dubbla. Då Alecta nu går in i nya avtalsområden så kan Uraxsystemets möjlighet att hantera allt större volymer behövas. Logica kommer att fortsätta att ­ansvara för drift och förvaltning via sitt Application Center .

– Vi märkte ganska snabbt att vi själva inte skulle hinna utveckla ett utbetalningssystem, även om vi gärna hade velat. Valet av Logica visade sig bli både ett utmärkt samarbete och en bra lösning för att vinna tid, säger Patrik Wartia.

susanna kull

inblick 2–08

För mer information: Patrik Ljung, 08-670 20 00 patrik.ljung@logica.com

19

foto: anette andersson

Logica & Jag

Skräddarsytt it-system stärker finansjätten

vakar över investors skattkista Graden av finansiell flexibilitet avgör hur snabbt Investor kan agera på attraktiva investeringsmöjligheter. Logicas skräddar­ sydda system underlättar det ständiga arbetet med att förvalta tillgångarna och leverera god ­avkastning till aktieägarna. text: sofia eriksson foto: Kenneth Hellman

twin • Logicas egenutvecklade system för Trea­ sury och Asset Management. ­Används idag av 137 kunder inom finansbranschen, worldwide.

• Ett webbaserat onlinesystem, designat för att hantera affärsprocesser i en ­global miljö. Kan integreras med andra finansiella system och e-handelsstöd.

• Integrerat med Front Office, Middle ­Office och Back Office.

• Exempel på funktioner: riskanalyser i ­realtid, simulering samt finansiella ­prognoser och rapporter.

För mer information: Jörgen Tisell, 08-670 20 00 jorgen.tisell@logica.com

20

2007 var ett händelserikt finansår. Stigande börser, fallande riskpremier, global oro på kreditmarknaden, begynnande tillbakagång i USA, ­likviditetsproblem på kapitalmarknaden – och så ­vidare, och så vidare. 2008 verkar fortsätta i samma anda. Men negativa marknader kan innebära positiva investeringsmöjligheter för Investor.

– Är kontot klart? Ska jag föra över en mille eller? frågar någon i bakgrunden. Vi är på Investors huvudkontor på Arsenalsgatan i Stockholm, en trappa ovanför det eleganta konferensplanets kristallkronor och blanka konferensbord. Det är här man håller koll på vilka affärer som gjorts.

På hur stora summor som ska flyttas och investeras i vilka värdepapper. Men här finns varken mynt eller sedlar, desto fler ettor och nollor.

I ett kontorslandskap utsmyckat med Excel­ ark, barnteckningar och fikalistor finns den elva per­soner starka organisationen Securities Admi­ nis­tration, som har ett administrativt ­ansvar för ­Investors tre affärsområden Kärn­investeringar, Operativa investeringar och ­Private Equity-­ investeringar samt bolagets ­tradingverksamhet.

Sedan tio år tillbaka jobbar man här dagligen i twin, Logicas skräddarsydda system för ­Treasury och Asset Management, och vi hälsar på inför införandet av twin 2. Men först backar vi ett steg.

Anders Eckerwall, chef för Securities Administration, förklarar vad Asset Management betyder på Investorspråk. Investor kliver in i bolag, äger och utvecklar, förnyar ständigt aktieportföljen med siktet inställt på långsiktig avkastning till aktie­ägarna. Asset Management innebär att förstå och förutspå de finansiella riskerna och möjlig­ heterna, att kontrollera flödet av finansiella medel – öppna och stänga portföljen när det är dags.

– Att vi enkelt och snabbt kan göra uppföljningar av våra affärer är viktigt för Investors fram­ gång, säger Anders Eckerwall.

Skräddarsytt it-stöd har hjälpt Investor att ta klivet ur det manuella ”Excelträsket” där man riskerade att drunkna i siffror.

– Vi hanterar dagligen ett enormt antal siffror, dessutom har vi en komplex struktur med 80 ­legala enheter. Exempelvis har vi en enhet som ­redovisar i euro, men investerar i Hong Kongdollar och konsoliderar i svenska kronor. Men tillsammans med Logica kan vi hantera det.

Sedan vi införde twin 1999 kan vi ägna oss mer åt analys än produktion av siffror. twin har skräddarsytts efter Investors vardag.

Systemet täcker in alla affärsområden och speglar både den legala och finansiella miljö de verkar i.

– Eftersom twin kan synkroniseras med andra system hänger den finansiella informationen ihop, säger Anders Eckerwall, men förklarar att det handlar om mer än att bara kartlägga flödet av information. En kärninvestering? En operativ investering? Eller en Private Equity? Systemet värderar varje affär utifrån olika situationer, portföljer och bolag, tar hänsyn till skatteregler och valutaperspektiv.

– Varje morgon använder vi twin för att ta fram prognoser som visualiserar risker och möjlig­ heter, säger Anders Eckerwall.

2003 formulerade Investors finansorganisation en vision för 2007, med målet att säkerställa en ­effektiv bokslutsprocess och samtidigt minska antalet bokslutsdagar. Verksamheten hade växt över världen och kraven på korrekt, snabb information ökade. För att inte få växtvärk valde Investor att se över hela systemstödet, inklusive systemen för ­finans, ekonomi och koncernkonsolidering.

Uppgradera det befintliga twin-systemet eller välja ett nytt system från en annan leverantör?

Två intensiva utvärderingsår väntade. Svettigt för ­Logica, som fick svara på diverse enkäter, fila på prisuppgifter, genomföra workshops, träffa Investors utvärderingskonsulter – och se på när Investor testade konkurrerande lösningar. Men i juli 2007 kom beskedet att Investor än en gång valde Logica, men inte för en uppfräschning av det befintliga twin – i stället valde Investor en helt ny, vidareutvecklad version av systemet, som skulle tas fram i samarbete mellan Investor och Logica.

Varför twin igen?

– twin har bredden, är stabilt och funkar till 99,9 procent. Det är lättöverskådligt och enkelt att hantera men ger en komplex funktion. I jämförelse med konkurrenterna är systemet mer kostnadseffektivt, men det handlar inte i första hand om pengar, det handlar om trygghet.

De ”mjuka” värdena blev till slut det som avgjorde Investors val av leverantör.

– För Logica är vi en stor kund, oavsett om vi inte köper mer än twin. Hos deras konkurrenter hade vi blivit en mindre kund. Logica lyssnar på

inblick 2–08

investor Affärsidé: Att skapa långsiktigt attraktiv ­avkastning genom att investera i företag med god värde­potential och att använda ­Investors erfarenhet, kunskap och nätverk till att göra dem ledande, ”best-in-class”, inom sina respektive branscher.

Börsvärde årsskiftet 07/08: 111 miljarder ­kronor, Stockholmsbörsens 11:e största bolag.

Sysselsätter: Totalt cirka 150 personer, varav drygt 100 i Sverige.

– Varje morgon använder vi prognoser som visualiserar risker och möjligheter, säger Anders Eckerwall, chef för Securities Administration på Investor.

» Exempelvis har vi en enhet som redovisar i euro, men investerar i Hong Kong-dollar och konsoliderar i svenska kronor. Men tillsammans med Logica kan vi hantera det .«

anders eckerwall, investor

våra förslag, ställer upp när det behövs och utvecklar systemet utifrån våra behov. Dessutom blev vi ganska besvikna på de andra leverantörernas lösningar, för de pengarna förväntade vi oss mer. twin 2 införs nu i tre steg, med start i maj 2008 och slutmål i mars 2009. Ett antal förbättringspunkter står på Logicas att-göra-lista. Exempelvis ska bättre funktioner för aktier och fondadministration in i systemet, behovet av manuella insatser ska minskas än mer, systemkartan ska få en familje­medlem mindre på värde­papperssidan, då en redovisningsmodul ska byggas in i twin.

– Asset Management är vår kärnverksamhet och så viktig för framgången. Idag stänger vi våra bolag på 2,5 dagar och rapporterar internt på dag sex. Med hjälp av twin 2 hoppas vi minska antalet dagar ytterligare för att frigöra tid till analys i stället för process, avslutar Anders Eckerwall. inblick 2–08

Jill Lundqvist, Anders Eckerwall och Hans Sjöbeck håller koll på siffrorna.

21

UPPDRAGET

Sandvik

Sandvik har 28 000 artiklar i lager

portalen styr alla inköp text: Sofia Eriksson foto: anette andersson

5o miljoner kronor per år i rena process­ besparingar, är det möjligt? Ja, om man ­årligen beställer enorma ­volymer indirekt material och satsar på centraliserade inköp med hjälp av avancerade SAP-lösningar.

Vi ­hälsade på hos Sandvik, strax innan deras nya inköpsportal ”gick live”.

Vaktkuren ger sitt godkännande, vägbommen går upp

och vi kliver in i ett stycke svensk industrihistoria. Här trängs kmärkta verkstäder med moderna stålverk. Rök stiger ur ­reningsverk, valsverk och rörverk. Här finns järnväg, skrot och brandkår, och mot himlen pekar vattentorn och skorstenar av rött tegel. Här finns huvudkontoret för en koncern som har 47 000 anställda över världen, verksamhet i 130 länder och en omsättning på 72 miljarder kronor. Välkommen till Sandvik.

Det mesta vi ser här tillhör Sandvik Materials Technology, ett av Sandviks tre affärsområden.

22

– Vart den här ska? Det vet jag inte, säger Elaine Söderqvist innan hon ber en kollega om hjälp för att lyfta över fem meter kopparrundstång till trucken. Vi har förflyttat oss till det 3 200 kvadratmeter stora centralförrådet. Elaine har tagit emot ordern från en intern beställare, som i sin tur spelar sin roll i en verksam­het som levererar allt från gruvkrossar till medicinska implantat till kunder inom flyg-, gruv- och fordonsindustrin, kärnkraft och medicinteknik, världen över. Kunderna vänder sig till Sandvik för ett unikt kunnande inom materialteknik och ett varumärke som står för produktivitet i svensk förpackning.

Ja, mycket har hänt sedan 1862, då Sandviks grundare Göran Fredrik Göransson använde den då revolutionerande Bessemermetoden för att tillverka stål. Med varsam hand har en världs­ ledande verkstadskoncern formats, som kan växla upp och ned i takt med marknadens svängningar. Bara de senaste tio åren har Sandvikkoncernen förvärvat mer än 50 bolag över världen.

Varje liten del i helheten ska bidra till högre produktivitet, oavsett om det handlar om it-stöd för kostnadseffektivare processer, avancerad forskning eller koppar på metervara.

I centralförrådet ryms mer än bara rundstång, närmare ­bestämt 27 999 artiklar till. I kilometerlånga hyllor och pater-

inblick 2–08

Elaine Söderqvist, Sandviks centralförråd.

Patrik Skagerlind, globalt inköpsansvarig.

Sandvik Materials Technology, SMT Världsledande tillverkare av högt förädlade produkter i rostfria material, speciallegeringar, metalliska och keramiska motståndsmate­rial samt processanläggningar och sorteringssystem. 9 100 anställda, de flesta i Sandviken.

nosterverk samsas flytvästar med kablar och kaffemuggar, ­kopieringspapper med skyddshandskar, toalettpapper och snöskyfflar med reservdelar – så kallat indirekt material, förnödenheter som inte är direkt kopplade till produktionen.

Varje år köper Sandvik enorma volymer indirekt material, där en stor del passerar centralförrådet.

– Det blir trångt vid utlämningsdisken ibland, konstaterar centralförrådets Pentti Pajamäki och Marie Osta. Runt 25 procent av 1 200 interna beställare kommer själva till förrådet för att hämta ut beställningar de skickat in via allt från fax och ­e-post till wink och sandför – de två beställningssystem som hängt med Sandvik Material Technology sedan sex, sju år. Förrådspersonalen får

inblick 2–08

ett pappersunderlag och sedan börjar sökandet bland hyllorna.

Men snart blir det luftigare kring disken. För fyra år sedan tog Sandvik nya grepp för att centralisera inköpsfunktionerna.

Samtidigt kom Patrik Skagerlind till rollen som globalt inköpsansvarig och förändringsledare – en rejäl utmaning i en verksamhet som är synonym med sin ort. Valet av leverantörer har känslomässiga bindningar, menar Patrik Skagerlind.

– Vi är hårt konkurrensutsatta och inköp är ett område som måste effektiviseras, även om det innebär att vi inte alltid kan gynna lokala leverantörer.

Utifrån devisen ”det ska vara lätt att beställa rätt” har Sandvik beslutat att organisationen måste ha färre beställare, att de 3 300 leverantörerna av indirekt material ska samordnas till 300, och att de gamla inköpssystemen ska ersättas av den nya inköpsportalen egos – ett kombinerat beställnings- och förrådssystem.

– De gamla beställningssystemen är inte effektiva. Du måste veta vilken leverantör som levererar vad och sedan är det fri­ textorder som gäller. 70 procent av fakturorna måste attesteras och det tar tid att reda ut vem som ska betala för vad. Det är frustrerande för alla och ger många vilda fakturor, säger ­Patrik Skagerlind och förklarar att vilda fakturor kommer av beställ-

23

UPPDRAGET

Sandvik

Snart blir det mindre trångt vid centralförrådets utlämningsdisk.

Logica arbetar sida vid sida med Sandviks interna it-leverantör.

» Tanken är att vi ska utveckla moduler som går att använda på alla Sandvikenheter, oavsett om de använder SAP eller inte.«

patrik skagerlind, sandvik

ningar som går utanför Sandviks upphandlade avtal. Med tanke på att de totala inköpen står för 75 procent av Sandviks kostnader, så spelar de vilda beställningarna en avgörande roll för resultatet.

Patrik Skagerlind visar vidare i korridorerna för att knacka

på hos ”e-gossarna” – ett gäng Logicakonsulter som arbetar sida vid sida med gänget från Sandvik Systems Development, ssd, intern leverantör av it. Ett lånat rum med lånat skrivbord, det är it-konsultens vardag och här går premiärnerverna att ta på. Bara fyra dygn bort ska den nya inköpsportalen rulla. Under cirka ett års tid har Logicas konsulter tillsammans med ssd ­designat projektet, processerna och portallösningen – men också en hand­­datorlösning som ska ge centralförrådet en mer papperslös vardag. När Sandvik går hem fredag kväll tar e-gossarna vid för att göra klart till måndag morgon.

24

Logicas uppgift är också att vägleda och överföra kunskap om processer och konfigurering till ssd – för att några veckor efter införandet lämna skeppet helt.

– Vi skulle aldrig klara oss helt själva, ssd bär huvudansvaret men Logica fortsätter att ha en supportfunktion, säger Patrik Skagerlind.

Inköpsprojektet i Sandvik är intressant ur flera perspektiv. Det är ett så kallat ramp-up-projekt enligt sap:s terminologi för produkter som ännu inte nått marknaden. Sandvik Materials Technology har valts ut som en av 20 sap-användande test­piloter i världen.

– En utmaning både för oss och sap. Vi hade många diskussioner kring hur detta påverkar oss. Ett tag tänkte vi dra oss ur, men i stället förlängdes projekttiden med två månader för att vi såg så stor nytta med produkten. Visst har vi svurit under resan, men beslutet var strategiskt rätt. Förr eller senare hade vi varit tvungna att uppgradera ändå.

inblick 2–08

Strategiskt styrda inköp. Rikard Salander, Sandviks projektansvarige, visar hur.

nu är det lätt att beställa rätt Kataloger och kategorier med förvalda leverantörer, pris och sortiment – den nya inköpsportalen eGOS gör det lättare för Sandviks medarbetare att beställa rätt.

Rikard Salander, projektansvarig, demonstrerar hur den nya ­inköpsportalen egos fungerar.

Låt oss beställa en skyddshandske. Vi loggar in och får en kundvagn att fylla.

Här kan vi se tidigare beställningar och söka efter handskar via en sökmotor. ­Beställa från centralförrådet eller från en extern leverantör? Vi kan se produkt­ bilder och vilka favoriter vi markerat sedan tidigare. Via inköpssupporten kan vi skicka in önskemål om produkter och leverantörer och på så vis påverka sortimentet.

– Systemet ger oss kontroll på

vad som beställs och från vem. Vi kan göra detaljerade uppföljningar och styra flödet mot ett visst sortiment eller vissa leveran­ törer för att få en större avtalstrohet, säger Rikard Salander.

Vi väljer en från centralförrådet. Fakturan attesteras sedan elektroniskt och det integrerade förrådssystemet registrerar att handsken försvinner ur förrådshyllorna. För att göra det lättare för förrådspersonalen och minimera pappersanvändningen har en handdatorlösning med streckkodsläsning tagits fram.

Portalen gör det möjligt att strategiskt styra inköpen. Söker man idag efter en skydds­handske så dyker 224 modeller upp på

skärmen. För att minska antalet artiklar i portalen har Sandvik delat in inköpen i tre flöden. Det gröna flödet står för redan upphandlade, avtalade leverantörer där beställningarna inte behöver kontrolleras. Det gula flödet är godkända leverantörer, men där beställaren själv får beskriva produkten i fritext.

Det röda flödet står för ännu icke-godkända leverantörer och produkter där beställaren inte måste skriva en anmodan och få den godkänd innan beställning.

– När vi ser tillräckligt stora volymer i det röda eller gula flödet så kan vi upphandla leverantörer och produkter. Nu ska vi sträva mot det gröna flödet, avslutar Rikard Salander.

Hallå Sandvik – hur gick det?

Eftersom Sandvik globalt inte har några gemensamma pro-

cesser för inköp, så sneglar nu hela koncernen på vad som händer hemma i Sverige.

– Tanken är att vi ska utveckla moduler som går att använda på alla Sandvikenheter, oavsett om de använder sap eller inte, förklarar Patrik Skagerlind.

Allt handlar så klart om sänkta kostnader. Sandvik räknar med 50 miljoner kronor om året i rena processbesparingar.

– Och då har vi inte ens räknat in eventuella besparingar i ­avtalen, säger Patrik Skagerlind och räknar upp andra fördelar med eGOS. Inköpen för indirekt material och förrådshanteringen samlas i ett och samma system. Det går att göra månadsvisa uppföljningar som ger en helt annan spårbarhet och leverans­precision. Inköpen tas till en helt ny nivå.

Fyra dygn kvar, sedan släcks de gamla systemen ner för att ge plats åt eGOS. Patrik Skagerlind är förberedd på en kultur-

inblick 2–08

En vecka efter att den nya inköpsportalen infördes slog vi en uppföljningssignal till Sandvik.

– Jag förväntade mig kaos – och kaos blev det.

Vi har jobbat infernaliskt hårt i smärre förvirring, men överlag har allt har gått bra. Först framöver kan vi följa upp hur den första tiden gått, men känslan är bra, hälsade Patrik Skagerlind.

krock, även om de nya inköpsrutinerna länge kommunicerats i organisationen. Antalet vilda fakturor förväntas öka dramatiskt de första veckorna innan de nya rutinerna sjunkit in.

– Jag förväntar mig kaos på måndag, och det är som det ska.

För mer information: Jan Abrahamsson, 08-670 20 00 jan.abrahamsson@logica.com

25

åsikten Fredrik Härén

Den stora Turbobooster-knappen Om man 1990 hade beskrivit för en svensk att han eller

hon tio år senare skulle ha tillgång till en teknik som gjorde det möjligt att bland annat läsa 50 miljarder sidor information, lyssna på 10 000 radiostationer, titta på miljoner tv-klipp, läsa tusentals tidningar, ringa och skicka brev över hela jorden och ha tillgång till världens största postorderkatalog – allt för 99 kronor i månaden – så var det nog väldigt få som hade trott på det.

Idag har de flesta svenskar tillgång till Internet (och klagar på att det går långsamt). Men även om de flesta svenskar har fått Internet betyder det inte att de har ­börjat använda nätet. De går in på Aftonbladet.se och Blocket.se och ytterligare några svenska sidor.

Nej, de som verkligen har förstått poängen med Internet är människor i utvecklingsländer.

Det är inte förrän man träffar dessa människor och hör dem berätta vad Internet betyder som det går att ana vilken effekt Internet har för mänskligheten. Det kan vara den unga designern i Shanghai som lärt sig tala flytande japanska genom att spela japanska onlinespel. Eller den 28-åriga kinesiska kvinnan som lärt sig flytande engelska och som nu läser en gratis distanskurs i feminism på ett amerikanskt universitet. Eller den 29-åriga Internet-entreprenören jag träffade i Bangalore som på frågan vad han gör en vanlig fredagskväll svarade: ”Jag vet inte vad de andra gör, men jag vet vad jag gör. Jag läser Harvard Business Review online på nätet.”

Medan Internet för oss i den utvecklade världen inne-

bar ett smidigare sätt att få tillgång till vår information så innebar Internet för människor i utvecklingsländer att de över huvud taget fick tillgång till information.

Människor som för tio år sedan hade problem att få tillgång till någon information alls fick hastigt och lustigt tillgång till precis lika mycket information som

en akademiker i Boston eller en journalist i London. Och precis som en hungrig person uppskattar mat mer än en mätt så uppskattar en före detta informationsfattig människa Internet mer än en människa som redan hade mycket information sedan tidigare.

Lime Tit Meng, assistant Chief Executive på Singapore Science Centre, var på besök på en konferens i Boston för några år sedan där Google hade ett bås där de i realtid ­visade upp var i världen användningen av Google var som störst. Klockan var två på eftermiddagen i Boston. Det betyder att det var mitt i natten i Indien och Kina, men för att citera mr Lim: ”China and India were alive – like fireworks!

There were these two big red blobbs. And I thought to myself: Oh, my god! It is 2.30 in the morning there. The ability to access the Internet has really opened up everything.”

» De som verkligen har förstått poängen med Internet är människor i utvecklingsländer.« Att kunna sitta var som helst på jorden och ha tillgång

till all världens information har gjort det möjligt för människor i utvecklingsländer att för första gången på allvar börja konkurrera om att skapa världsledande innovationer. Effekten av detta kommer att bli enorm. Eller som den turkiskfödde och numera Shanghaiboende designern Genco Berk uttryckte det med passande dataspelsjargong: ”The Internet is like a big Turbo Booster Button.”

Ett exempel på detta är Hikmet Coskun Gunduz på Department of Computer Science på Istanbul Bilgi University. På sin fritid försöker Hikmet lösa ett av världens tio svåraste matematiska problem kallat ”P=NP” eller ”non deterministic polynomial time”. Boston Clay Institute har utlovat en miljon dollar till den som lyckas lösa problemet och Hikmet vill bli den som gör det. Tack vare Internet kan han få läsa andras teorier om problemet.

Hikmet försöker inte lösa problemet för att vinna pengarna utan, som han säger, för att ”bli en förebild för andra unga turkar och visa dem att man kan sitta i Turkiet och lösa världens stora problem”.

Hur skulle ditt företag kunna utnyttja det faktum att bokstavligt talat miljoner välutbildade människor i utvecklingsländer nu fått tillgång till information?

Fredrik Härén, Författare och föreläsare inom ämnet kreativitet.

Vald till Årets talare 2007.

26

inblick 2–08

Den globala skalbarheten på Internets tjänster ­påverkar alla it-system på sikt. Utvecklingen visar inga tecken på avmattning, enligt trend­analytikerna på Gartner ITxpo i Las Vegas i början av april.

molnet – it-världens nya buzzword Ett fullspäckat smörgåsbord med framtidens mest innovativa it-lösningar. Ungefär så skulle man kunna beskriva Gartner ITxpo 2008 som tar pulsen på trender och tendenser i it-världen.

I år samlades ett par tusen deltagare i Las Vegas den 6–10 april.

Det nya samtalsämnet på allas läppar var The cloud, eller molnet. Vad är då detta? Ja, enklast kan det beskrivas som ett samlingsnamn för alla skalbara volymtjänster som kan levereras över nätet, vilka blir allt vanligare. I begreppet ryms allt från Googles många tjänster till software as service-lösningar.

– Det är lite flummigt, men molnanalogin är inte så dum: man ser det överallt men man kan inte riktigt ta på det. Men nättjänsterna blir allt fler, och troligen kommer de små och medelstora företagen att vara först med att anamma detta, säger Gustav Widerström, Business development manager på Logica, som bevakade expot.

Just den globala skalbarheten öppnar stora möjligheter. Google lyftes fram som ett exempel på en framgångsrik aktör inom ”cloud computing” med en förmåga att förändra hela affärscykler med sina enorma informationsmängder.

– Google rymmer så mycket data och genom att koppla samman dem på olika sätt kan de ­leverera en mängd nya tjänster. Samtidigt finns

inblick 2–08

det en ­integritets- och säkerhetsrisk förknippad med detta som togs upp på expot, säger Gustav ­Widerström.

En annan viktig trend som togs upp var framväxten av så kallade mash-ups.

– Genom de öppna standarder som många webbaserade program har idag blir det enklare att koppla ihop dem i ett gemensamt gränssnitt.

Ta till exempel en affärskedja som kan ha olika program som till exempel visar lagerhållning, kartor, väderprognoser, försäljningsstatistik etc på samma yta. Det ger en väldig överblick och flexibilitet, säger Gustav Widerström.

Parallellt ökar användningen av it hos kon­

sumenterna, ofta ligger de idag före företagen vad gäller att anamma ny teknik och nya tjänster. Och det gäller i högsta grad 90-talisterna, ”the digital natives”, som kommer att ruska om ordent­ligt i företagen när de gör sitt intåg på ­arbetsmarknaden om några år. ”De förstår inte teknologin, de utnyttjar den”, som det står i en av de powerpointdragningar som sammanfattar den nya generationens teknikinställning.

– Den här generationen kommer att ställa helt nya krav på företagen och innebära en utmaning inte minst för it-avdelningen, konstaterar Gustav Widerström.

Samtidigt med detta ökar trycket från utvecklingsländerna. It-expansionen i till exempel Kina och Indien kommer öka dubbelt så mycket som på de mogna marknaderna under kommande fem år, spår Gartner.

– Vissa länder tar tekniksprång och hoppar över vissa delar av utvecklingen. Till exempel Afrika som slipper bygga fasta nät för sin tele­foni utan direkt kan bygga upp mobilnäten, säger Gustav Widerström.

Så sammanfattningsvis gäller det att vara beredd på en fortsatt snabb utveckling i it-världen. När företagens CIO:er själva ska välja sin viktigaste it-prioritet framöver är det just innovation som ligger i topp. Från att ha legat på en elfteplats för några år sedan, ligger den idag på tredje plats och 2011 kommer innovation att vara den vikigaste frågan för företagen, enligt Gartners analyser.

Vad drar då Logica för slutsatser av allt detta?

– Vi följer utvecklingen noggrant och plockar fram de mest intressanta sakerna så att vi kan hålla våra egna kunder uppdaterade, säger ­Gustav Widerström.

Johan Wickström

»I molnet ryms allt från Googles många tjänster till software as servicelösningar.«

27

Beslutsstöd stärker Uppsala

Konsten att styra en kommun Skräddarsydd ekonomisk information för alla ­användare. Uppsala kommun kopplar greppet om de ständigt ökande informationsmängderna med ett ­besluts­stöd som Logica rullar ut. text: susanna kull foto: Anders Barkfeldt

Historiens vingslag kan höras i Uppsala: Nordens äldsta

universitet, största domkyrkan och platsen för Svea rikes framväxt. Mycket vatten har sedan dess flutit under Fyrisåns broar, och Uppsala kan numera kalla sig för Sveriges fjärde största stad med cirka 185 000 invånare.

Hos Uppsala kommun, som också är den största arbetsgivaren med närmare 12 000 anställda, finns enorma mängder data samlade som ska ligga till grund för hur verksamheten styrs och vilka beslut som fattas. Med tiden har det blivit allt tyd­ligare att en gemensam kunskapsbank för informations­uttag och analyser måste skapas. Helt enkelt ett stöd för kommunens verksamhetsstyrning som enkelt kan hantera och presentera informationen på ett enhetligt sätt för samtliga användare. Valet föll på Logicas lösning för beslutsstöd med Cognos ib-lösning som gränssnitt mot användarna.

– När man som leverantör går in i ett sådant här projekt är det viktigt att ha klart för sig hur en kommun är organiserad eftersom den har så många olika verksamheter och funktioner att hantera. Data ligger ofta spritt i många olika källsystem, vilket gör att det inte bara tar lång tid att få fram informationen utan även att det är svårt att få fram en gemensam bild då det finns så många olika versioner, säger Leif Eriksson, system­ägare vid Uppsala kommun med ansvar för beslutsstödet. Hela funktionen med ­beslutsstöd står och faller egentligen med kvaliteten på källdata.

Det ligger mycket i att en beslutsstödslösning aldrig blir bättre än de underliggande data som ska analyseras.

– Det här med källdata kan vara en rysare och när man går till botten stöter man på problem som är väldigt svåra att förutse.

Olika verksamheter har ibland olika syn på vad som ska dokumenteras, hur det ska göras och benämnas, fortsätter Leif ­Eriksson. Det enda att göra är att enas om hur det ska se ut och sedan se till att konsekvent anpassa data efter det.

I lösningen som Logica tagit fram ligger ett data­lager i bot-

En välbekant silhuett i Uppsala, domkyrkan.

28

ten dit data regelbundet hämtas från olika källor för att ­tvättas.

Det hela sker enligt principen etl – extrahera, tranformera och ladda ned data – och gränssnittet mot användarna ­utgörs av Cognos bi-lösning. Det resulterar i något betydligt mer än bara en sammanställning av data. Lösningen ger möjlighet till ana­ lyser, rapporter, utfallsinformation och nedborrningar på detaljnivå i en rapport. inblick 2–08

För att beslutsstödet ska fungera krävs bra källdata, konstaterar Leif Eriksson, Uppsala kommun.

Anneli Bärnheim, som är controller vid Uppsala produktion vård och bildning, ser redan en rad ­fördelar med beslutsstödet i det dagliga arbetet: – Som användare väljer jag helt själv vilken ­information jag vill se, hur jag vill se den och när. Det ger mig ett underlag inte bara för att kunna fatta ett beslut utan även för att kunna se ­konsekvenserna av ett tidigare fattat.

– Snabbt och enkelt kan jag nu gå på djupet, bryta ner data och göra mängder av urval, vilket är oerhört viktigt i det ekonomiska uppföljningsarbetet. En annan stor fördel är att informationen är tillgänglig för alla.

Att kunna dela data för att skaffa sig en gemensam bild är

också en av de stora fördelarna med beslutsstöd. Då gäller det också att få bukt med det användarmotstånd som så gott som alltid infinner sig när ny teknik införs. Antalet potentiella ­användare i kommunen beräknas till ett tusental och majoriteten utgörs av enhetschefer. Efter ett första försök där generell infor­mation om systemet fördes ut till en stor åhörarskara fick man tänka om. För att få igång användandet krävdes tydligare fokus på de siffror och processer som var relevanta i det dagliga inblick 2–08

»Snabbt och enkelt kan jag nu gå på djupet, ­bryta ner data och göra mängder av urval ­vilket är oerhört viktigt i det ekonomiska uppföljningsarbetet.« anneli bärnheim, controller, uppsala kommun

arbetet. Kommunen valde i stället att utbilda ett antal experter som nu i sin tur fortsätter utbildningen i ­mindre grupper inom respektive enhet.

– Den tekniska utrullningen pågår för fullt och i en första del sprids data för ekonomi och hr etappvis över hela kommunen.

Därefter kommer vi fylla på med styrkortslösningar för två av de största förvaltningarna, säger Leif Eriksson.

– Vi börjar då få något som liknar vårt slutmål, nämligen en rollbaserad portal där alla användare snabbt och enkelt får tillgång till all information som är relevant för det egna ­området.

29

Ökad säkerhet på Scania

Informationsrevisionen Hur gör man informationsrevisioner – inklusive kontroll av medarbetarnas datorer och it-vanor – som samtidigt värnar om respekten för individen?

Hur gör man det i en global organisation med 30 000 anställda? Med Logicas hjälp har Scania format ett revisionsarbete, redo att kliva ut worldwide. text: sofia eriksson

Regler för informationssäkerhet är en sak, att veta att medarbetarna lever efter dem något annat. 2004 sparkade Scania igång en omfattande revision för att ringa in medarbetarbeteenden som leder till oönskat material i it-infrastrukturen. Inte på individnivå, utan kollektivt, understryker Fredrik Sjöblom, ansvarig för Scanias ­Information Management: – Informationsrevisionen handlar inte om övervakning och att leta syndabockar. Det handlar om upplysning och utbildning. Vi litar på våra medarbetare och ger dem frihet under ansvar, men vill att de ska ha rätt kunskap i ryggen.

Rätt kunskap. För Scania betyder det att medarbetarna förstår vikten av informationssäkerhet.

Att plugga in en lånad USB-sticka i sin jobb­dator för att kolla en powerpoint, anteckna lösen­ord på en post-it och sätta upp den på skärmen, eller förgylla arbetsstunden med nedladdad musik – det låter inte så farligt, men kan innebära hot ur olika aspekter, såsom lagringskapacitet, licensproblematik och systemstörningar.

– Informationssäkerhet börjar hos människan.

Det går inte att helt förlita sig på surffilter och liknande, alla medarbetare måste få en chans att förstå hur de själva bidrar, säger Fredrik Sjöblom.

30

– Informationssäkerhet börjar hos människan, säger Fredrik Sjöblom, ansvarig för Scanias ­Information Management.

Scanias revisioner genomförs i flera steg. Efter en grundläggande säkerhetsutbildning blir slumpvis utvalda medarbetare och chefer djupintervjuade för att se om kunskapen sjunkit in. Dess­ utom genomförs en teknisk skanning av deras datorer. Sedan 2005 kommer revisionsteamet från Logica.

– Logica kan Scanias regelverk och standarder och har tillsammans med oss byggt upp ett fråge­batteri. Logicas konsulter genomför intervjuerna och skanningen, tolkar och analyserar svaren, säger Fredrik Sjöblom.

Den tekniska lösningen för datainsamling är skräddarsydd för Scania, men fungerar på alla Windowsplattformar, förklarar Mats Olsson, Logicas projektledare.

– Genom att samla in loggfiler kan vi analysera användarens beteenden. Det görs över nätverk och medför inga störningar för användarna. ­Datorerna kan användas under tiden, säger Mats Olsson och förklarar att facket har gett sitt godkännande till upplägget och att medarbetarna alltid informeras i förväg. Logicas uppgift är också att planera revisionen tillsammans med de informationssäkerhetsansvariga ute i verksamheten.

Att Scania lämnat över revisionsarbetet till en

inblick 2–08

säkrar alla länkar extern part var en förutsättning för att värna om de anställdas integritet. De som intervjuas ska inte utfrågas av kollegor, utan ha full anonymitet.

– Som uppdragsgivare får jag ingen individinformation, utan avidentifierade rapporter om antal ärenden av en viss karaktär, och kan fokusera på olämpliga beteenden i större volymer, säger Fredrik Sjöblom.

Fyra år efter projektstarten är revisionen en del

sionsarbetet redo för nästa kliv. Eftersom revisionerna ska göras på plats ute i världen – bland ­totalt 30 000 medarbetare – är internationella Logica till god hjälp.

– När vi går worldwide möter vi språkmässiga och kulturella utmaningar, men även tekniska och legala. Vi hoppas dra nytta av Logicas nätverk för att göra så kostnadseffektiva revisioner som möjligt, avslutar Fredrik Sjöblom.

av Scanias löpande verksamhet. Alla svenska med­ arbetare och datorer har reviderats minst en gång.

– Vi ser att vi fått en betydligt mer säkerhetsmedveten kultur. Nu har vi koll på läget och kan rikta utbildningsinsatserna bättre. Revisionen görs från centralt håll, men i dialog med cheferna ute i verksamheten, säger Fredrik Sjöblom.

Efter en lyckad utlandspilot i Holland är revi-

Logica – resursstark leverantör av informationssäkerhet Logica fokuserar på säkerhetsområdet för att möta kundernas ökande behov av att skydda känslig information, var den än befinner sig. Logica har ett helhetstänkande på verksamhetens behov och utmaningar när det gäller informationssäkerhet. Policies, riskanalyser, it-revisioner,

inblick 2–08

granskningar med mera skräddarsys och kopplas till kundernas affärsprocesser.

Logicas leverans av informationssäkerhet omfattar bland annat följande tjänster: • Riskanalys • Säkerhetsgranskning • LIS • Utbildning - HAS

• Kontinuitetsplanering • Ackreditering • It-revision • It-forensic • IAM • Tekniska lösningar • Logghantering För mer information: Nils Thulin 08-670 20 00

31

Expertis

Energilösningar

Enklare koll på företagets Klimatfrågan ställer hårda krav på företagen. Men hur håller man koll på utsläppen och får ner kost­naderna? Nu finns det enkla, peda­gogiska it-lösningar för såväl stora som små företag och organisationer. text: johan wickström illustration: lotta sjöberg

32

Klimatfrågan genomsyrar medierna varje dag. Och i spåren av nya eu-direktiv ökar pressen på såväl konsumenter som företag. Fram till 2020 ska eu-länderna minska energiförbrukningen med 20 procent, bland annat med hjälp av handeln med utsläppsrätter och ökade krav på energieffek­tiviseringar.

Samstämmiga undersökningar visar att nästan alla är medvetna om frågans vikt – men att få gör något åt den, åtminstone i mer strukturerad form. Till stor del beroende på att det sak­nas verktyg.

Men nu kommer allt fler smarta it-lösningar för att hålla koll på och hantera klimatproblematiken och utsläppsfrågorna. Och samtidigt få ned kostnaderna.

Ett konkret exempel är EnergiKollen som Växjö Energi nyligen infört. Systemet, som ­Logica i sam­arbete med Växjö Energi tagit fram för energibranschen, visar energiförbrukningen timme för timme, dygn för dygn – vare sig det handlar om fjärrvärme, el eller vatten.

EnergiKollen riktar sig till både konsumenter

och företag och bygger på ett enkelt pedagogiskt gränssnitt: blått är bra och rött är dåligt.

– Vi kommunicerar med räkningar som ger dålig klang. Det här är ett sätt att göra energi­ frågan intressantare och enklare, säger Martin Magnusson på Växjö Energi.

Projektet, som varit i pilotstadiet sedan hösten 2007, kör i vår igång på bred front och riktar sig till samtliga kunder.

– Det här är ett sätt för användarna att på ett enkelt sätt se hur beteende och energiförbrukning hänger ihop. Det går också att jämföra sin energianvändning med andra kunders, vilket också kan ge incitament att minska den egna energiförbruk­ningen, säger Jörgen Rosvall, affärsutvecklare på Logica.

Med EnergiKollen – som för övrigt belönades med det europeiska energipriset European ­Utility Awards 2007 – kan företagen även integrera energi­värden och kostnader i budgetuppföljningar och rapporter. Alla data och rapporter är lättillgängliga via Internet. Har företaget flera an-

inblick 2–08

Stort gap mellan kunskap och handling Åtta av tio personer skulle aktivt minska sin energikonsumtion om de var medvetna om sin användning. Men hälften av de tillfrågade gör ingenting för att spara energi, visar en undersökning som Logica utfört bland 10 000 personer i tio europeiska länder, bland annat Sverige.

Studien visar väldigt tydligt vilken skillnad det är mellan kunskap och handling.

De ­intervjuade fick frågan om hur ofta de genom­för sex olika energisparande beteenden, till exempel minskar belysning, åker mer kollektivttrafik etc. I snitt utförde personerna endast 1,4 av de 6 önskade beteendena. Samtidigt tycker drygt 83 procent av personerna att det individuella beteendet kan ­påverka klimatförändringen.

75 procent av de tillfrågade tycker att det vore bra med smarta energimätare i hemmet.

utsläpp läggningar eller fastigheter så går det att bryta ner alla värden på anläggningsnivå och även jämföra de olika anläggningarna med varandra.

– Ytterligare en finess är att EnergiKollen inne­ ­håller en tävlingsfunktion, så kallad pervasive gaming. Då kan hushåll, skolor och företag etc tävla mot varandra för att få ner förbrukningen, säger Jörgen Rosvall.

Just det individuella anslaget betonas även av François Dauphin, Enviromental offering manager på Logica.

– Poängen är att personalisera alla data. Förutsättningarna för hushållen ser så olika ut och därför gäller det att ha individuella lösningar.

Logica arbetar på flera olika nivåer: från det

globala till det nationella – företaget har bland annat byggt FN:s globala utsläppsregister och nationella register för bland annat Australien, Frankrike och Italien.

Men mest fokus i dagsläget ligger på företagsnivån.

– Vi har nyligen gjort en undersökning bland 200 företagsledare i Europa som visar att runt inblick 2–08

75 procent efterfrågar metoder för att mäta sina klimatutsläpp och hantera dessa frågor. Så här finns en jättemarknad, säger François Dauphin.

Logica har utvecklat ett system, Emissions Logic, för att mäta och följa upp klimatutsläppen. Biltillverkaren Ford är ett av företagen som använder Logicas system, på 54 orter i nio länder.

Systemet samlar informationen utifrån ett anläggningsregister och innehåller dels en rapportmodul för att möta de legala rapporteringskrav som finns, dels en portföljhanterare för handeln på marknaden för utsläppsrätter.

– Systemet analyserar alla in-data och ger verktyg för att minska utsläppen och därmed klimatpåverkan, säger Mikael Larsson, affärsutvecklare på Logica som framhåller att denna lösning är mycket intressant för både tillverknings- och processindustrin samt transportsektorn.

Logica erbjuder även en mer heltäckande miljö­ lösning: teams.

– teams tittar inte bara på koldioxidutsläpp utan ger en mer fullständig miljöredovisning.

Det ger ett slags trafikljus på företagets miljö­

situation och klimatpåverkan så att man ska kunna vidta åtgärder, säger Mikael Larsson som också konstaterar att intresset för energieffekti­ viserings- och klimatlösningar är väldigt stort bland kunderna just nu.

Sammanfattningsvis innebär klimatutvecklingen stora utmaningar för alla företag – men också möjligheter.

– Klimatfrågan förändrar energimix, tekonolo­gier och distribution, vilket gör att gamla affärsmodeller bryts ned. Samtidigt uppstår nya mark­nader, säger François Dauphin.

För energiföretagen är det en jätteut­maning som väntar i spåren av effektivare energi­använd­ning.

– Energibolagen måste inse att de inte längre bara kan leverera el och energi. För att klara sig framöver måste de fokusera på att sälja energitjänster, konstaterar François Dauphin.

För mer information: Jörgen Rosvall, 08-670 20 00 jorgen.rosvall@logica.com 33

Nytt från Logica

Logica levererar informationslösning till vården Samordnad patientinformation är en av de stora it-frågorna inom vården. Nu har Logica fått uppdraget att utveckla Bastjänster för informationsöverföring (bif ), ­vilket är en nationell säkerhetsinfrastruktur för vård och omsorg.

Det är Sjukvårdsrådgivningen svr ab som ingått avtalet med Logica, och svr:s vd Tija Torpe ser fram emot att tillsammans etablera ”en stabil plattform för ökad patientsäkerhet”. bif omfattar nio it-tjänster och kommer att baseras på öppen källkod.

– bif-projektet är ett av de mest intressanta i Europa just nu inom säkerhet och behörighetskontroll, och vi ser fram emot att leverera en tjänst i teknikens framkant, kommenterar Logica Sveriges vd Stefan Gardefjord avtalet, som löper över fem år.

nya affärer Uppsala väljer Heroma som HR-system

BE Group väljer Logica och Microsoft

Uppsala kommun har valt Logicas

Logica ska tillsammans med Microsoft leverera affärssystemet ­ icrosoft Dynamics AX till be Group, ett av Europas ledande ­handelsM och serviceföretag inom stål och andra metaller. Systemet, som ska ­implementeras av Logica i alla tio länder där be Group är verksamma, ska bidra till ett samordnat arbetssätt inom koncernen genom en gemen­ sam systemplattform. Det nya systemet ersätter ett stort antal olika ­affärssystemslösningar och har stöd för gemensamma affärsprocesser som kundorder, produktion, lager, finans, inköp och planering.

– Vi vill expandera främst i Central- och Östeuropa och en gemensam systemplattform är en av förutsättningarna för att kunna göra detta på ett koordinerat sätt, säger Håkan Jeppsson vd och koncernchef på be Group.

hrm-system Heroma för sin personal­ administration. Det nya systemet ska hantera kommunens 20 000 löner och göra det enklare för medarbetarna ­själva att rappor­tera till exempel övertid och frånvaro.

– Vi valde Heroma framför allt för dess användarvänlighet och ser fram emot att jobba i ett modernt och integrerat system, säger Kjerstin Södersten, projektägare på Uppsala kommun.

34

inblick 2–08

kalendarium

Logica är bäst på outsourcing Allt fler nordiska företag satsar på outsour-

cing, visar en färsk studie från konsultföretaget Equaterra. Undersökningen bygger på intervjuer med it- och finanschefer bland 200 av de största it-köparna i Norden.

Av de tillfrågade företagen kommer en klar majoritet att behålla, eller öka, andelen outsourcing jämfört med idag. Studien visar även att

global sourcing, eller offshoring, ökar – från 23 procent 2007 till 41 procent 2008.

Finans- och it-cheferna har även fått betyg­ sätta sina it-leverantörer och i denna jäm­ förelse intar Logica – för andra året i rad – en ­hedrande förstaplats med 67 procents kundnöjdhet. I botten av listan återfinns bland annat ibm och hp.

Logicas experter på Säkerhetsdagen

ITS2008 7th European Congress and ­Exhi­bition on Intelligent ­Transport Systems 4–6 juni, Genève Temat för ITS 2008 är ”Intelligent Transport ­System for Sustainable Mobility”. Logica är guldsponsor och medverkar med flera föredrag på ITS 2008. www.itsineurope.com

ITEC 2008 Stockholm, 10–12 juni Internationell försvarsmässa där bland annat ­Logica kommer att presentera en del av sina tjänster inom området.

Riskanalys, audit/awareness och identity management var Logicas programpunkter på Säker­hetsdagen den 23 april i Stockholm, där Logica är platinumsponsor. På bilden syns från vänster: Anna Dawrin, Mats Olsson, Robert ­Rydell, Werner Köhler, Henrik Bjerneld och Henrik Andreasson.

Skogsnolia

Smarta elmätare i fokus

Umeå, 12–14 juni Skogsnolia är en återkommande branschmässa för skogsföretag. Mässan är sedan starten 1984 en av de viktigaste skogsmässorna i Sverige med cirka 200 utställare och 12 000 besökare. www.nolia.se/skogs

Logica deltog som bronssponsor på Smart

­Metering Scandinavia i Stockholm den 25–26

februari. Drygt 170 personer från världens alla hörn hade samlats för att utbyta erfarenheter kring ”smarta” mätare och hur man kan skapa nya affärsmöjligheter med konsumenten i fokus.

I montern ­presenterade vi våra lösningar för fjärravläsning, mätvärdeshantering och energi­ effektivisering.

Kommek 20–21 augusti, Malmö Kommek behandlar ämnen som är intressanta för såväl förtroendevalda som tjänstemän inom kommunerna, landstingen och regionerna. ­Logica deltar med både monter och ett omfattande program på Kommek. www.kommek.se

Trä & Teknik 2008 27–28 augusti, Svenska Mässan i Göteborg Trä & Teknik i Göteborg är Nordens mest kompletta träindustrimässa. På mässan visas bredden av produkter och tjänster för träindustrins alla delar. Logica har en egen monter på mässan. www.swefair.se

Hallå där Caroline Söder!

Efter drygt fyra år som vd på Trygghetsrådet tar Caroline Söder över HR-ansvaret på Logica.

Hur känns det att börja på Logica?

– Det känns spännande och mycket bra!

Varför tar du steget över?

– Logica befinner sig i en mycket intressant utvecklingsfas som kommer att innebära nya positiva möjligheter. Både för medarbetare och kunder. Uppdraget att skapa förutsättningar för dessa möjligheter genom ett framgångsrikt hr-arbete är fantastiskt intressant.

Vilka blir dina viktigaste uppgifter?

– Logica – och tidigare wm-data – är ett företag med ett mycket starkt varumärke, som byggts upp genom att företagets kompetenta medarbetare levererat konkurrenskraftiga tjänster och lösningar. Detta ska vi fortsätta

inblick 2–08

Forum Dynamics 2008 16 oktober, Tammsvik Konferens & ­Herrgård, Stockholm Logica anordnar användarträff för våra Microsoft Dynamics AX-, CRM- och NAV-kunder.

med. En av de viktigaste faktorerna för att lyckas med detta är att attrahera och rekrytera rätt människor med rätta kompetenser och att ge förutsättningar för medarbetarna att utvecklas. Min uppgift blir att leda arbetet att utveckla, implementera, kvalitetssäkra och följa upp att processerna fungerar.

Uppsala, 1–3 oktober Sveriges största årliga konferens för besluts­ fattare inom det sociala området. Logica deltar som sponsor och visar Treserva, en helhets­ lösning för kommunernas omsorgsverksamhet.

Det är huggsexa om bra it-människor – vad krävs för att Logica ska klara sig i den konkurrensen?

25–26 juni, Helsingfors Logica deltar som technology-sponsor på ­EBA-day och medverkar i en parallell session. www.ebaday.com

– Vår ambition är att vara den bästa arbetsplatsen i vår bransch och det ska även fortsättningsvis göra oss så attraktiva att vi kan såväl behålla och utveckla våra befintliga medarbetare som attrahera många nya ­duktiga medarbetare.

FSS Studiedagar 2008

EBA-day

SIBOS 15–19 september, Wien Logica deltar på SIBOS, som räknas som den främsta branschkonferensen för bank- och ­finans­marknaden. www.swift.com

35

PORTO BETALT B

avs: logica inblick, 131 85 stockholm

Foto: scanpix

10 snabba på fem röda Karin Mattsson, ordförande Riksidrottsförbundet (RF) Namn: Karin Mattsson. Ålder: 36 år.

Bor: Stockholm och Sörmland.

Bakgrund: Arbetade tidigare med ledarutveckling inom LRF. Utbildning: Personalprogrammet, inriktning sociologi.

Fritid: Ridning, skidåkning, umgås med familj och vänner.

It: Egen blogg.

Motto: Lyssna på magkänslan.

Drygt tre miljoner svenskar är med i en idrottsförening.

Med webben som hjälpmedel vill Karin Mattsson, ordförande i Riksidrottsförbundet, öka svenskarnas idrottsintresse ytterligare.

Vad gör Riksidrottsförbundet?

– Vår främsta uppgift är att företräda idrotten gentemot samhället. Vi försöker påverka beslutsfattare och politiker lokalt, nationellt och internationellt att satsa mer på idrotten.

Beskriv din roll som ordförande.

– Som rf:s ansikte utåt går den största delen av min tid åt till att besöka idrotts­föreningar, delta i olika events och träffa politiker. Jag lägger även en hel del tid på interna möten och styrelsemöten.

Hur idrottsintresserade är våra politiker?

– Det tycks ha ökat de senaste åren, vilket syns på det ekonomiska stödet.

Det känns jätteroligt.

Vilka är de stora utmaningarna för RF?

– En utmaning är finansieringen av nya arenor, det vill säga tillgänglig­heten, en annan vårt arbetssätt som framför allt på central nivå kan bli mer effektivt.

Vad driver dig?

– Att hjälpa idrottsföreningar att få ungdomar att ta en aktivare roll i ­föreningslivet. Eftersom jag själv var aktiv som ledare i tonåren inom rid­ sporten vet jag hur viktigt det är att redan som ung få lära sig att ta ansvar och vara delaktig.

Har det blivit svårare att locka unga till idrotten?

– Nej, tvärtom. Däremot behöver vi jobba extra mycket med vissa ­grupper som vi inte når lika bra.

Vilken roll spelar it i denna rekrytering?

– En rätt stor roll. Vi har många duk­ tiga elitidrottare som syns, inte bara i medier utan också via egna bloggar och hemsidor. Förebilder är oerhört viktigt i rekryteringen av unga.

Du har själv en blogg, i vilket syfte?

– För att ge andra inblick i min vardag och konkretisera vad det är jag gör.

Här hoppas jag även att idrottsföreningar ska kunna få tips och inspiration till egna aktiviteter.

Hur kommunicerar ni med era medlemmar?

– Nyligen lanserade vi en ny webbplats, som är vår absolut viktigaste ­informationskanal. Eftersom jag reser mycket i tjänsten behöver jag även vara nåbar via telefon och e-post.

Vilken gren missar du inte i OS?

– Min personliga favorit är förstås ridsporten och då särskilt hoppningen.

Men även friidrott är rolig att se och naturligtvis grenar med svenska medalj­ chanser.