RG
En tidning om ett gymnasiealternativ för unga med svåra rörelsehinder.
N E G N I N D TI 02 13 • 2 0 19 -2 NUMMER
gr 1 • w w w.r
h .n u
» Umyrkeeå- att bli lärare Dröm
holm kom och tillbaka » Stotocck ro kholm till K Från S
org på sin dröm » Görita evåb gade satsa Vikto
nstad » Krisvetr imaig att jag kan göra skillnad Det dri
Kom ihåg!
Lämna in din ansökan senast 15 januari
INNEHÅLL 3
Riksgymnasiet
13 Frågor & funderingar
- En skola på dina villkor - Hur fungerar det ekonomiskt när jag studerar
4
“Drömyrket - att bli lärare”
6
Fotboll, mat och musik
8
Vågade satsa på sin dröm
14 Frihet och självbestämmande - Riksgymnasiets elevhem
16 Bliss på Riksgymnasiet i Göteborg
Shokofeh - Alla är olika och olika är bra. Det vill jag att alla ska förstå
- RgRh Göteborg
18 Habilitering
Bilbo - Det politiska intresset startade tidigt
- En helhet
19 Fotokollage
Viktoria - Idag verkar inget kunna stoppa henne.
10
Det driver mig att jag kan göra skillnad
12
Studier som passar dig
20 Kontaktinformation
Erik - brinner för de stora politiska frågorna, framför allt miljö och klimatfrågorna
4-5
6-7
ing får ni träffa fyra elever ; I denna tidn ilbo, Viktor ia oc h Er ik. Shokofeh, B
8-9
Ansvarig utgivare: Calina Folme Grafisk form: Zanshin Kommunikation
10-11
Tryck: Litografen
Riksgymnasiet - En skola på dina villkor
För varje sak som du tycker att du inte kan, finns det minst tio saker som du klarar hur bra som helst. För varje hinder finns en möjlighet. Riksgymnasiet är en gymnasieskola för dig som är svårt rörelsehindrad. Skillnaden mellan att gå på en vanlig gymnasieskola och att gå på Riksgymnasiet är att här får du ett större stöd och en mer personligt anpassad studiesituation.
När du vågar bryta mönster, lämna tryggheten och prova dina vingar kommer du att upptäcka nya styrkor hos dig själv. På Riksgymnasiet arbetar vi för att du ska utvecklas på alla plan och att du ska lämna oss med ny kunskap och en tro på din egen förmåga. Välkommen till Riksgymnasiet, en skola på dina villkor.
HUR FUNGERAR DET EKONOMISKT NÄR JAG STUDERAR? När du studerar på Riksgymnasiet har du rätt till studiebidrag från CSN. Om du bor på elevhem har du även rätt att få Rg-bidrag från CSN som täcker kostnader för mat, boende och hemresor.
RG-BIDRAG FRÅN CSN Du kan få Rg-bidrag om du är antagen till Riksgymnasiet och är beviljad plats på elevhem (om din hemort ligger för långt bort för att du ska kunna pendla).
AKTIVITETSERSÄTTNING kan man få från och med juli det år man fyller 19 år. Bidragsbeloppen efter avdrag av preliminär skatt ligger normalt någonstans mellan fem och sex tusen kronor per månad.
Rg-bidraget täcker kostnader för elevhemsboende, hemresor samt vid behov, dagliga resor till och från skolan. Bidrag ges för max 18 tur- och returresor mellan studieorten och den ordinarie bostadsorten. En anhörig kan få bidrag för att komma på besök på studieorten istället för att eleven reser hem. Om du har mer än sex kilometer mellan skolan och ditt boende på studieorten, kan du ha rätt till ersättning för dagliga resor. Du ska i första hand kontakta din hemkommun för att se om de lämnar sådan ersättning. Om du får ersättning från din hemkommun, exempelvis i form av busskort, kan du inte få ersättning från CSN. Mer information se: www.csn.se/bidrag-och-lan/studiestod/bidragfor-gymnasiestudier-i-sverige/rg-bidrag
STUDIEBIDRAG FRÅN CSN Barnbidraget går över till studiebidrag kvartalet efter att du fyllt 16 år. Studiebidraget ligger på 1250 kronor per månad och betalas ut under 10 månader, från september till juni. Bidraget betalas ut med automatik till alla gymnasieelever till och med vårterminen det år man fyller 20 år. Om du är utländsk medborgare behöver du fylla i en ansökningsblankett och skicka in till CSN för att få studiebidrag. Mer information se: https://www.csn.se/bidrag-och-lan/studiestod
RG-TIDNINGEN • #13 • 2019/2021
3
“Drömyrket - att bli lärare”
Shokofeh Taheri Ålder: 17 år Hemort: Nu är det Umeå. Jag är dock född i Afghanistan, men har främst vuxit upp i Iran, Grekland och i Sverige. Intressen: Elhockey (som jag var tvungen att sluta med på grund av mina nackbesvär), gå på gym, lyssna på musik (främst iransk och persisk musik men även Ed Sheeran). Drömyrke: Lärare. Det bästa med RH: Att man kan läsa i sin egen takt, vilket skapar mindre stress och ett bättre mående.
4
RG-TIDNINGEN • #13 • 2019/2021
17-åriga Shokofeh Taheris väg till RH i Umeå har varit allt annat än rak. I sitt bagage har hon packat ner ett mantra mer än något annat, som är raka motsatsen mot vad hon många gånger själv hittills har fått uppleva. - Alla är olika och olika är bra. Det vill jag att alla ska förstå, säger hon bestämt. Att Shokofeh Taheri kom till Sverige var i slutändan ingen slump. Under tiden som flyktingar i Grekland fick de höra många bra saker om Sverige från olika människor, inte minst om man har en funktionsvariation. När familjen väl kom till Sverige öppnades också helt plötsligt andra möjligheter för Shokofeh. - Världen är orättvis. I de andra länderna jag bott i, har det varit dåligt med anpassningar och hjälp om man som jag har en funktionsvariation. Dessutom har de allra flesta också trott att jag inte har någon hjärna för att jag inte är som alla andra, säger hon. Som ett exempel berättar hon om att skolan i Iran, där hon gick de första skolåren, inte var anpassad för folk med funktionsvariationer. Det gjorde att hon ofta kom sent till lektionerna och blev därefter straffad av läraren. - Mitt klassrum låg på tredje våningen, och trappstegen var jättehöga för mig. Det fanns ingen hiss och ingen ville hjälpa mig. Det enda läraren gjorde när jag kom sent till lektionen var att skälla på mig och slå på mina fingrar med linjalen. I Sverige konstaterar hon att det är väldigt annorlunda. - Förutom att samhället är anpassat för alla och att det finns mycket hjälp och stöd att få, blir man bemött som vem som helst av andra människor. Även om man sitter i rullstol, säger hon. Sedan hösten 2017 går hon på Dragonskolan i Umeå, där hon under första året endast hade engelska med RH. Övrig tid läste hon på Barn- och fritidsprogrammet, men upplägget fungerade tyvärr mindre bra. - Jag hade svårt att hänga med i tempot, då jag var borta en hel del på grund av läkarbesök. Det i sin tur gjorde att jag blev stressad över att hamna efter, och då började jag må dåligt över det. Till i år så har därför upplägget förändrats. Shokofeh läser fortfarande Barn- och fritidsprogrammet, men har alla sina lektioner tillsammans med andra RH-elever. - Tempot är mycket behagligare för mig och dessutom är vi färre elever och fler lärare i klassrummet. Det är en lyx, säger hon med ett skratt och tillägger: - En av de bästa sakerna med RH, är att det finns möjlighet att läsa gymnasiet på fyra år. Den möjligheten kommer jag också att ta tillvara på.
Hon har redan stakat ut slutmålet, till vilket hennes nedpackade mantra om att “alla är olika och olika är bra” utgör en viktig anledning. - Jag vill bli lärare på lågstadiet, och det har att göra med hur jag blev behandlad när jag själv gick de första åren i skolan i Iran. Jag ska inte göra skillnad på en person, oavsett kön, ursprung eller om personen har en funktionsvariation. Förutom att bli lärare, har hon även en del andra planer. - Jag funderar också på att skriva en bok i framtiden. Det är mycket som jag skulle vilja berätta, som jag har varit med om under min resa från Afghanistan till Sverige, säger Shokofeh. Text och foto: Niclas Lind
BESÖK UMEÅ Ungdomar som är intresserade har tillsammans med anhörig möjlighet att besöka Riksgymnasiet i Umeå, för att få en inblick i vad verksamheten har att erbjuda. Besöket görs efter en överenskommelse när som helst under läsåret och skräddarsys efter elev och anhörigas önskemål. Det finns möjlighet att träffa skolpersonal, få en rundvandring på skolan, besöka lektioner på olika program, träffa elever som redan går på Riksgymnasiet och besöka habiliteringen med personal. Är det aktuellt med elevboende finns möjlighet att besöka och övernatta på elevhemmet. Elever som redan blivit antagna inbjuds till ytterligare besök för att se vilka anpassningar som behövs. Det brukar vara i april-maj. Då får eleven fördjupad information om skola, habilitering och den som beviljats boende kan prova att bo på elevhemmet. För mer information kontakta: Cathrin Karlsson 070-255 28 81 cathrin.karlsson@umea.se RG-TIDNINGEN • #13 • 2019/2021
5
Fotboll, mat och musik
Bilbo Spongberg Ålder: 18 år. Hemort: Stockholm. Intressen: Politik över lag. Drömyrke: Journalist. Det bäst med RH: Man får vara ärlig.
Från Stockholm till Krokom och tillbaka Livet har inte alltid varit spikrak, men efter att jag fick den här möjligheten, att gå på Riksgymnasiet har livet vänt till det positiva. Bilbo Spongberg föddes i Stockholm och flyttade till Krokom utanför Östersund när han var 6 år gammal. Han går nu på RgRh i Stockholm och går 3:e året på Mediaprogrammet. Bilbo bor på elevhemmet som tillhör skolan. Han ville bosätta sig i Stockholm för att kunna komma in på en utbildning som var anpassad för behoven han har. Hans skolgång var ganska tuff innan. Bilbo trivs för det mesta på både elevhemmet och skola men tycker att det är för lite gemensamma aktiviteter på boendet. Det blir ofta för mycket tv-tittande vilket resulterar i att man inte umgås med dem andra runtomkring. TELE2 ARENA ÄR BRA NÄR DET GÄLLER BÅDE FOTBOLL OCH KONSERTER Bilbos största intresse är sport, framförallt fotboll och tennis. Han åker ofta och tittar på matcher på Tele2 arena. Det laget i fotboll han hejar på är Hammarby. Även hemma i Krokom tittar han på fotboll, då är det bara Östersunds If på Jämtkraft arena som gäller. Bilbo tycker även om att äta ute på restauranger. Han tycker om att testa olika maträtter. Restaurangen Pinchos är en favorit eftersom att
Även konserter är ett intresse, ställen som till exempel Debaser, Tele2 arena, Gröna Lund, Friends arena och Globen har god tillgänglighet. På Gröna Lund finns det även rullstolsplatser, det finns plats för ungefär 17 rullstolar. Man måste dock inte stå där för att man har rullstol. Bilbo och hans kompisar stod nästan längst fram när dem var på Melissa Horn. Det var fantastiskt. Det politiska intresset startade tidigt. Bilbos mormor satt i EU parlamentet och det gjorde att han fick inblick i politiken. Bilbo är aktiv i Vänsterpartiet och Ung Vänstern. Text och foto: Erik Björklund, Ida Engström och Lucas Söderlund
BESÖK STOCKHOLM Elever som går i årskurs åtta och nio är välkomna att boka in ett besök på RgRh Stockholm. Under besöket får man information om verksamheten, rundvandring på skolan, habiliteringen och elevhemmet. De elever som går årskurs nio har även möjlighet att komma till Stockholm för att gå med en klass under en eller två dagar. I samband med besöket kan man också prova att bo på elevhemmet.
de har ett stort utbud av smårätter, tapas. Det är stor skillnad på utbudet av restauranger i Stockholm jämfört med Krokom. Musik är ett annat stort intresse, det är allt från metal, Dark Funeral, till soft, Melissa Horn.
RgRh Stockholm är en del av skolorna som fysiskt finns på S:t Eriks gymnasium, Kungsholmen. Det finns möjlighet att läsa i liten grupp eller med stöd i en vanlig klass. Skolgång är även möjlig på andra gymnasieskolor inom Stockholm stad, se valetarditt.se För mer information kontakta: Magnus Wingstedt, tel 076-124 26 72 magnus.wingstedt@stockholm.se RG-TIDNINGEN • #13 • 2019/2021
7
Viktoria vågade satsa på sin dröm
Viktoria Frank Ålder: 18 år. Familj: Mamma, pappa och tre bröder. Bor: Elevhemmet i Angered. Intresse: Ridning och simning. Drömyrke: Sjuksköterska. Det bästa med RH: Man får anpassning efter individens behov.
8
RG-TIDNINGEN • #13 • 2019/2021
Hon höll på att bli kvar på barnhemmet i Litauen. Men i sista stund kom de – hennes nya föräldrar. För Viktoria Frank öppnade sig möjligheter till ett helt annat liv. Idag verkar inget kunna stoppa henne.
Viktoria kommer in genom de stora glasdörrarna på Krokslätts äldreboende. Hon har den röda skjortan på och känns som en självklar del av arbetsplatsen. Viktoria går på Riksgymnasiet och läser på vård- och omsorgsprogrammet på Angeredsgymnasiet. Det här är hennes första vecka på praktik. – Det känns jättespännande. Jag är väldigt intresserad av demenssjukdom och vad som händer i hjärnan. Så jag är på rätt ställe, säger hon. Hon hälsar på alla. En boende, en klasskompis, chefen och handledaren. Alla vill de kramas och snacka. Det råder inget tvivel om att Viktoria är en social varelse. – Det är nog min starkaste sida. Att jag är så social. Men ibland kan det bli för mycket. Jag vill så gärna umgås med folk och åka till stan och hitta på saker att jag inte alltid lyssnar på min kropp. Jag blir lättare trött än andra och borde egentligen vila mer, säger hon. Hon syftar på sin sjukdom. Viktoria är född med AMC, en sjukdom som gör att vissa av hennes leder är felställda och att hon har brist på muskelmassa. Sjukdomen påverkar hennes liv mycket, men hon låter den inte begränsa henne. – Först tvekade jag på om vård- och omsorg var rätt för mig. Jag tänkte att jag kanske borde välja handel- och administration istället, där jag kunde sitta bakom en disk eller ett skrivbord. Men sen släppte jag den tanken för att jag insåg att det är så mycket jag kan göra i vården ändå, trots att jag har min sjukdom och behöver en elstol. Riksgymnasiet var rätt val för henne. Hon uppskattar den fina gemenskap som finns och att man har rätt till en assistent. En viktig del är också elevhemmet, som gör att hon har nära till skolan och slipper jobbiga transporter. Hennes föräldrar har betytt mycket för henne. Om det inte varit för dem hade hon kanske blivit kvar på barnhemmet i Litauen där hon tillbringade sina första år. Hennes pappa, som är läkare, fick in en patient som berättade om Viktoria. Om att hon behövde ett nytt hem – och det snart! Viktoria var redan sex år. Skulle hon hunnit fylla sju skulle hon inte kunnat bli adopterad.
Men familjen, som redan hade tre söner, tvekade inte. De hämtade hem en efterlängtad dotter. – Mamma och pappa har verkligen pushat mig. De har sett till att jag har kommit så här långt. Men nu, på Riksgymnasiet, känner jag att jag får chansen att klara mig själv. Kanske har hennes tuffa start påverkat henne. Idag låter hon inget stå i vägen för sina drömmar. Hon pratar glatt om att skaffa egen familj och ett eget hem. När det gäller jobb och karriär finns det också en tydlig plan. – Jag vill bli sjuksköterska och jobba på sjukhus. Gärna med intensivvård. Men först vill jag jobba lite. Kanske här, säger Viktoria, innan hon återvänder in på avdelningen. Text: Johanna Olsson Foto: Rickard Strid
BESÖK GÖTEBORG Varje år, fredag vecka 45, inbjuder Riksgymnasiet i Göteborg alla intresserade till ett öppet hus. Speciellt välkomna är alla ungdomar med rörelsehinder som går i skolår åtta eller nio. Riksgymnasiet och dess små undervisningsgrupper är lokalintegrerade i Angeredsgymnasiet i nordöstra Göteborg. Man kan också bedriva sina studier inom Riksgymnasiets ram i vanlig klass på Angeredsgymnasiet, på andra program eller vid andra skolor i Göteborg. Du som går i nian kan även göra ett längre besök hos oss under två till tre dagar under särskilda besöksveckor. Då får du som elev följa en klass, besöka habiliteringen och även prova att bo på elevhem. För mer information kontakta: Annci Haag, tel 031 - 367 15 22 E-post: annchristin.haag@educ.goteborg.se
Det driver mig att jag kan göra skillnad En ruggig höstkväll träffas vi på Eriks mysiga rum på Frimus elevhem som ligger på Östra Storgatan 24 i Kristianstad.
Erik Lagerlöf Ålder: 18 år. Uppvuxen: Växjö. Program: Samhällsprogrammet med beteendeinriktning. Drömyrke: Politiker. Det bästa med RH: Personalen som är otroligt kompetent.
Erik är uppväxt i en villa 6 – 7 km utanför Växjö centrum med sin mamma, pappa, syskon och en hund. Att Erik hamnade i Kristianstad började med att han träffade studievägledaren som föreslog att han skulle söka till Riksgymnasiet i Kristianstad. Hon beskrev alla fördelar men den första reaktionen var att han ville stanna kvar på skolan i Växjö. Efter mötet gick Erik till sitt rum och funderade och kom fram till att det studievägledaren hade sagt kanske inte var så dumt ändå. Därefter läste han RG-tidningen och googlade Riksgymnasiet i Kristianstad. Han upptäckte bland annat att man kunde lägga upp gymnasiestudierna på 4 år istället för 3 år om rektorn beviljar detta. Det skulle innebära att studierna kunde genomfördas i en lugnare takt och möjliggöra habiliteringsinsatser under skoldagarna. Nu var Erik nyfiken på Kristianstad och besökte Riksgymnasiet vid två tillfällen. Först ett endagsbesök och sedan en gång till, då han stannade i tre dagar och bodde på elevhemmet. Besöken kändes väldigt inspirerande och Erik tänkte, vad kan egentligen gå fel? Efter flytten märkte Erik att det var bekvämt att bo mitt i centrum med närhet till alla butiker och caféer. Dessutom är det gångavstånd till stationen och därifrån tar det bara två timmar att åka hem. Bra kommunikation underlättar för Erik eftersom han jobbar ideellt i Växjö med handikappgolf och är fritidspolitiker i Miljöpartiets lokalavdelning. Uppdragen ger energi och hjälper honom att orka med studierna. – Det driver mig att jag kan göra skillnad på olika sätt, säger Erik. En annan fördel är att man träffar många andra som är i samma situation och där man kan ha ett erfarenhetsutbyte. - Jag har fått ut så mycket mer genom att gå här. Det är stor skillnad mot tidigare skolgång. Där fick jag hela tiden bråka mig till den hjälp som jag hade rätt till. Det var byte av assistenter med jämna mellanrum så det blev aldrig någon kontinuitet. Så är det inte alls nu även om jag är ganska självständig. Här får man hjälpen serverad på ett silverfat. Man kan själv påverka mycket som elev och du blir sedd till max, berättar Erik. Erik läser samhällsprogrammet med beteendeinriktning och tycker att han har valt helt rätt. Eriks favoritämnen är samhällskunskap och psykologi men i princip gillar han allt som han läser på utbildningen. Nu när han har kommit halvvägs så kan han konstatera att den har givit honom så mycket. Bara att komma hemifrån har gjort att han utvecklats mer. Personalen är fantastisk och Erik anser att han har bra kontakt med alla. - Vi har ett bra samspel jag och personalen. Skola,
habilitering och elevhem spelar ingen roll, överallt är de otroligt kompetenta, säger Erik. På elevhemmet är stämningen på topp och Erik har många kompisar både i skolan och på elevhemmet. Det finns också en fritidsgrupp där man kan planera saker med personalen och ha egna önskemål. I idrottsförening tränar många elever med målet att åka till Göteborg för att tävla i Göteborg Open. Senast det begav sig var Erik med, fast som fotograf. Habilitering är inlagt två dagar i veckan och då går Erik på gym. I samband med att idrottsföreningens aktiviteter sker på tisdagar så har han också lagt in ett individuellt pass på gymmet. - Alla habiliteringsinsatser är schemalagda vilket gör att jag hinner med dem. En lösning som fungerar eftersom det går att lägga upp studierna på fyra år. Detta är en av de bästa sakerna med Riksgymnasiet, tycker Erik. Efter gymnasiet har Erik tänkt lägga mer tid på politiken och han brinner för de stora politiska frågorna, framför allt miljö och klimatfrågorna. Även sådant som rör utbildning för personer med olika funktionsnedsättningar. Det är viktigt att de får samma möjligheter som alla andra. Eventuellt kan det bli mer med golfen också, funderar han. Eriks drömmar hänger nära ihop med studierna och tanken är att han ska läsa vidare på Linnéuniversitetet i Växjö, kanske blir det statsvetenskap. Med de orden avslutar vi intervjun och Erik följer med ner på innergården där vi säger hejdå. Foto & Text: Christer Persson
BESÖK KRISTIANSTAD Elever som går i åttan är välkomna till Riksgymnasiet på ett endagsbesök för att få övergripande information. Den som går i nian är välkommen på ett tre- eller fyradagarsbesök. Besöket görs efter överenskommelse, när som helst under läsåret och skräddarsys utifrån elevens önskemål. Det finns möjlighet att besöka lektioner på olika program, träffa personal från habiliteringen och prova att bo på elevhem. För mer information kontakta: Anna Håkansson, tel 044-13 61 15 eller anna.hakansson@kristianstad.se RG-TIDNINGEN • #13 • 2019/2021
11
Studier som passar dig Alla som börjar på Rh-anpassad utbildning utformar sin egen individuella studieplan tillsammans med en studie- och yrkesvägledare, specialpedagog eller med rektor. Planen utformas utifrån det program som du kommit in på och de behov av stöd som du har. Skolgången anpassas sedan på olika sätt utifrån vilka behov man har.
Om det finns särskilda behov kan rektor med stöd av skollagen förlänga studietiden. Den individuella studieplanen omprövas flera gånger under studietiden och du kan ändra dina val. Program På Riksgymnasiet kan du läsa ett nationellt program eller ett introduktionsprogram. För att bli antagen till ett nationellt program i form av ett yrkesprogram krävs godkända betyg i kärnämnena; svenska, engelska och matematik samt i minst fem andra ämnen. För att bli antagen till ett nationellt program i form av ett högskoleförberedande program krävs godkänt i kärnämnena;
12
RG-TIDNINGEN • #13 • 2019/2021
svenska, engelska och matematik och i minst nio andra ämnen. Skulle du inte uppfylla kraven läser du på introduktionsprogram. Ämnes- och kursplaner Utbildningarna på Riksgymnasiet följer de ämnesplaner och betygskriterier som finns i gymnasieskolan. Elevassistent Som elev på Riksgymnasiet har du tillgång till elevassistenter under skoldagen som kan ge dig stöd i klassrummet, på dina raster och vid lunchen. Elevassistenterna hjälper dig med de saker som behövs göras under skoldagen.
Frågor & funderingar UMEÅ
CKHOL M STO
GÖTEBORG
KR
ISTIANSTAD
Får vem som helst läsa på Riksgymnasiet? För att bli antagen till Riksgymnasiet måste du ha slutfört den sista årskursen i grundskolan eller motsvarande. Du ska vara under 21 år, ha ett svårt rörelsehinder och ett behov av en RH-anpassad utbildning och habilitering. Vissa elever är i behov av boende på elevhem, eftersom det är för långt att pendla, men i övrigt gäller samma regler som för vilket gymnasium som helst. Hur ansöker jag? Blanketter: Det behövs flera blanketter för att söka till Riksgymnasiet, be din studie- och yrkesvägledare hjälpa till med ansökan. Blanketterna finns på Specialpedagogiska skolmyndighetens (SPSM) hemsida: https://www.spsm.se/skolalternativ/efterspecialskolan/rh-anpassad-utbildning. Ansökan skall vara inskickad till Specialpedagogiska skolmyndigheten, Box 1100, 871 29 Härnösand senast den 15 januari. I vissa fall kan antagning ske löpande under året. Har du frågor gällande ansökningarna kontakta SPSM, Växeln, tel. 010-473 50 00. Ansökan: Vid ansökan måste vissa handlingar följa med: ifylld ansökningsblankett som omfattar önskemål om riksgymnasieort, behov av habilitering och eventuellt behov av elevhemsplats. Pedagogiskt utlåtande som rektor i din hemskola ansvarar för. Åtgärdsprogram som skolan senast utfärdat för dig. Habiliteringsutlåtande som utfärdas av habiliteringsansvarig. Kopia av habiliteringsplan. Läkarintyg som beskriver ditt rörelsehinder. Kopia av höstterminsbetyget. Personbevis. Antagningsbesked I månadsskiftet mars/april får du besked från nämnden om du blivit antagen eller inte. Vill du överklaga beslutet gör du det till Skolväsendets överklagandenämnd. Varmt välkommen till våra skolor i Umeå, Stockholm, Göteborg och Kristianstad!
RG-TIDNINGEN • #13 • 2019/2021
13
Frihet och självbestämmande Välkommen till Riksgymnasiets elevhem.
Att bo på elevhem är en spännande upplevelse och för många det första steget mot ett vuxenliv. Studenttiden handlar inte bara om studier, det är även en tid för personlig mognad och utveckling.
När du bor på elevhem utmanar du dig själv, du provar kanske för första gången att stå upp för dina behov och ta plats. Riksgymnasiets elevhem är precis som vanliga studentbostäder, skillnaden är att det alltid finns personal i boendet. Personalen ser till att du har det du behöver för att känna dig trygg och trivas. Förutom en gemensam middag så bestämmer du själv över din tid, du får bjuda hem kompisar, umgås med de andra eller ta det lugnt på ditt rum. Du kommer att skaffa dig erfarenheter och verktyg som du har nytta av i ditt vuxna liv, lära känna nya människor och få vänner för livet. Ett självständigt boende Alla som bor på elevhem gör en planering tillsammans med personalen. Då kommer vi överens om hur mycket stöd och hjälp du behöver med tvätt, städning och planering av vardagsaktiviteter. Målsättningen är att du som elev ska bli så självständig som möjligt. Som elev på Riksgymnasiet har du minst en kontaktperson. Kontaktpersonalen finns till hands för att svara på frågor, hjälpa till att beställa hemresor och samordna de människor som finns runt dig. Närhet Riksgymnasiets elevhem ligger inom gångavstånd från huvudskolan på varje ort. På elevhemmen bor du antingen i korridorboende eller i lägenhet. Kök, vardagsrum och ibland även badrum delar du med de andra eleverna. Rummen är möblerade med säng, skrivbord, bokhylla, byrå, gardiner och lampor men du får ta med dig egna möbler om du vill det. Det finns också möjlighet till att ha telefon- och internetabonnemang kopplat till sitt rum.
14
RG-TIDNINGEN • #13 • 2019/2021
Foto: Jessica Sandberg
UMEÅ
I Umeå finns ett elevhem som ligger i centrala Umeå. Det är ett korridorboende där varje rum har toalett och eget kök/kokvrå. Det finns även små lägenheter knutna till detta boende. Det tar ca tio minuter att gå från elevhemmet till Dragonskolan.
STOCKHOLM
Elevhemmet i Stockholm är placerat i gamla Sankt Görans gymnasium som är nyrenoverat till studentboende. Byggnaden som är kulturhistoriskt värdefull har varsamt byggts om. Det finns mindre rum med gemensamt kök och även två mindre lägenheter där man kan bo mer självständigt. Elevhemmet ligger 10 minuters promenad från RGRH Stockholm (huvudskolan). I närområdet ligger även ett köpcentrum som heter Västermalmsgallerian.
GÖTEBORG
Elevhem finns i lägenheter nära Angereds centrum där två till tre elever delar lägenhet. Det finns en mindre lägenhet där man kan bo mer självständigt under en del av sista läsåret. Elevhemslägenheterna ligger på promenadavstånd till Angeredsgymnasiet, Angereds Arena, Angereds centrum och Lärjeåns dalgång. Till Göteborgs centrum tar det 20 minuter med spårvagn.
KRISTIANSTAD
Det finns tre elevhem som alla ligger i centrala Kristianstad. Elevhemmen är korridorsboende, där varje rum har ett litet trinettkök, egen dusch och toalett. Det tar ca fem minuter att gå från elevhemmet till Söderportgymnasiet, som är huvudskola för Riksgymnasiet i Kristianstad.
För mer information se sidan 3.
RG-TIDNINGEN • #13 • 2019/2021
15
Bliss på Riksgymnasiet i Göteborg
”Viktigt för oss som tala med bliss att få betyg för alla har rätt att få betyg i sitt hemspråk”
På Riksgymnasiet för rörelsehindrade Göteborg arbetar vi med att anpassa kurser för dig som använder Bliss eller annat AKK-sätt. Om du är en van bliss-användare och vill arbeta med att utvidga ditt språk eller om du är nybörjare inom bliss stöttar vi dig utifrån dina förutsättningar. Sedan 90-talet har Riksgymnasiet Göteborg bedrivit en kurs med fokus på alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) och bliss för icke-talande elever, denna kurs drivs än idag. Målet med kursen är att eleverna ska använda, stärka och utveckla sitt bliss-användande eller AKK-sätt såväl i skolan som i vardagen. I kursen studerar eleverna bliss-språket teoretiskt och övar på praktisk användning av sitt AKK-sätt. Kursen drivs i samarbete mellan skolan och habiliteringen (förstelärare i AKK, logoped och AKK-assistent). “I kursen kan vi väva samman den teoretiska kunskapen med det kommunikativa användandet” säger logoped, Karin Björkman. Innehållet i bliss-kursen varierar mycket liksom upplägget för varje elev. En del elever läser kursen i kombination med grundskolekurser eller gymnasiekurser och möjligheten finns även att som elev läsa kursen externt från annan skola. “Det viktigaste är att varje elev utmanas och stöttas utifrån sina kommunikativa förutsättningar” säger förstelärare i AKK, Christian Bengtsson. Under skoltiden på Riksgymnasiet i Göteborg får eleverna stöttning av skolans elevassistenter i sin kommunikation. Elevassistentens uppgift är att lära sig elevens individuella kommunikationssätt och vara behjälplig med tolkning i undervisningen. En stor del i arbetet med att utöka sitt ordförråd är att få tillgång till symboler. “En del elever vill oftast få tillägg till sina kartor med ordförklaringar eller känslouttryck som de saknat hela livet och då måste vi skapa dessa symboler till eleven med hjälp av webbtjänsten Bliss
online och lägga till deras kartor” säger AKK-assistent Paul Nemorin. Under Lpf 94 bedrevs bliss som en lokal kurs på Riksgymnasiet Göteborg och i den kursen hade de blissande eleverna även möjlighet att vid kursens slut få betyg i sitt språk med G, VG eller MVG. När Gy2011 infördes togs de lokala kurserna bort och då försvann även bliss som nationell kurs. Två gånger sedan 2011 har därför Riksgymnasiet i Göteborg ansökt till Skolverket om att återigen få bedriva bliss som nationella kurser i enlighet med Gy2011. Skolverket har dock gett avslag med motiveringarna att bliss bör inrymmas i teckenspråk eller i svenska samt att särskilda språkkurser riskerar att hämma elevernas utveckling av språket. I januari 2017 ansökte Riksgymnasiet för rörelsehindrade Göteborg, tillsammans med sina blissande elever för tredje och förhoppningsvis sista gången till Skolverket om att låta blissande elever läsa sin kurs som nationell språkkurs på gymnasiet. Ansökan till Skolverket stöttades med en rad stöduttalanden från organisationerna RBU, ISAAC, Bliss Communication International och GIL - independent Living som alla påvisade att rätten till sitt språk är en rättighet för alla. I januari 2019 hoppas vi att Skolverket fattar beslutet att blissande elever har rätten att få läsa sitt språk som kurs i skolan och att de har rätten att få betyg i sitt språk. Text: Christian Bengtsson Foto:Rickard Strid
VAD ÄR BLISS? Bliss är ett symbolspråk som från början utvecklades av Charles Bliss för internationell kommunikation. Bliss är uppbyggt på ett logiskt sätt och består av ca 5.500 symboler. Alla symboler är uppbyggda av de ca 120 nyckelteckensymbolerna som bliss består av. Språket har en egen grammatik och symbolerna kan kombineras till nya begrepp. Vem använder bliss? Bliss används av personer som har stora svårigheter med talet. Bliss används i ett 30-tal länder och är översatt till fler än 15 språk. Varför används bliss? Strukturen i bliss ger unika möjligheter för icke-talande med begränsad läs- och skrivförmåga att kommunicera. Språket går snabbt och lätt att lära sig och ger möjligheter att kunna uttrycka sig nyanserat. RG-TIDNINGEN • #13 • 2019/2021
17
Habilitering - En helhet Vi på habiliteringen har särskild kunskap om hur det är att leva med funktionsnedsättningar. Vårt uppdrag är att stötta dig socialt, psykologiskt, medicinskt och pedagogiskt. I skolan samarbetar vi med personalen så att du får de anpassningar och det stöd du behöver för att kunna tillgodogöra dig undervisningen så bra som möjligt. När det finns behov samarbetar vi också med elevhemmet för att vardagen ska fungera på ett bra sätt. Habiliteringen är inlagd på ditt schema för att du ska ha mer tid för det du vill göra på din fritid. Balans mellan habilitering, personlig utveckling, fritid och studier är viktig för att du ska må bra och trivas. Trivs du i skolan, kan du lättare lära dig nya saker.
Lättillgängligt Habiliteringen ligger i nära anslutning till huvudskolan på varje studieort och har också lokaler på skolan. Habilitering efter behov Du och habiliteringspersonalen gör tillsammans upp en plan för hur din habiliteringstid ser ut. Det är dina behov som styr och därför kan habiliteringen se väldigt olika ut för olika personer. Insatserna kan bestå av friskvård, träning, rådgivning, samtalsstöd, anpassningar och utprovning av hjälpmedel. Teamet På habiliteringen arbetar vi i team. Detta innebär att olika yrkesgrupper samarbetar kring planering och upplägg. De yrkesgrupper som finns representerade på habiliteringen är fysioterapeut/sjukgymnast, logoped, arbetsterapeut,
18
RG-TIDNINGEN • #13 • 2019/2021
kurator, psykolog och på vissa orter även dietist, sjuksköterska och habiliteringsläkare. Vuxenblivande På Riksgymnasiet och habiliteringen lägger vi stor vikt vid transition. Detta innebär att vi tillsammans med dig planerar för och arbetar med att göra övergången till vuxenlivet så bra som möjligt. Hur det arbetet ser ut i praktiken skiljer sig åt mellan olika elever och beror på förutsättningar, behov och önskemål. För det mesta handlar det om att utveckla sina förmågor att leva ett självständigt liv, att fundera kring och planera för tiden efter gymnasiet. Det kan också handla om att lära känna sig själv med styrkor och svårigheter och att få samtala om samlevnad och familjebildning.
RG-TIDNINGEN • #13 • 2019/2021
19
Skola Rektor Jennifer Hedström Tel: 070-567 26 06 E-post: jennifer.hedstrom@umea.se
Skola Biträdande rektor Anna Högfors Lindståhl Tel: 076-129 34 44 E-post: anna.lindstahl@stockholm.se
Dragonskolan Dragongatan 1 903 22 Umeå
RgRh Stockholm, S:t Eriksgymnasium Polhemsgatan 35 104 20 Stockholm
Habilitering Enhetschef Zarah Gunnarsson-Routledge Tel: 070-261 64 79 E-post: zarah.gunnarsson.routledge@umea.se
Habilitering Verksamhetschef Kaisa Lilja Tel: 08-508 426 41 E-post: kaisa.lilja@stockholm.se
Elevhem Enhetschef Susanne Johansson Tel: 070-374 78 63 E-post: susanne.a.johansson@umea.se
Elevhem Boendechef Eva-Marie Rynbäck Tel: 08-508 426 88 E-post: eva-marie.rynback@stockholm.se
www.rgrh.nu Följ vår blogg på: www.rhumea.wordpress.com
www.rgrh.nu
KONTAKTINFORMATION
Skola Rektor Calina Folme Tel: 031-367 15 13 E-post: calina.folme@educ.goteborg.se
Skola Rektor Tony Ivarsson Tel: 044-13 52 99 E-post: tony.ivarsson@kristianstad.se
Angeredsgymnasiet Grepgatan 9 424 65 Angered
Söderportgymnasiet Rg/Rh Västra Boulevarden 53 291 31 Kristianstad
Habilitering Verksamhetschef Monica Johansson Tel: 031-332 04 09 E-post: monica.johansson@brackediakoni.se
Habilitering Enhetschef Catarina Kampf Tel: 044-19 46 01 eller 044-19 46 00 (sekr) E-post: catarina.kampf@skane.se
Elevhem Verksamhetschef Monica Johansson Tel: 031-332 04 09 E-post: monica.johansson@brackediakoni.se
Elevhem Elevhemschef Anne-Lie Nilsson Tel: 044-13 62 01 E-post: annelie.nilsson@kristianstad.se
www.rgrh.nu
www.rgrh.nu