Fakta inför skolvalet

INFÖR SKOLVALET

FAKTA

CHECKLISTA INFÖR SKOLVALET

Några saker att fundera på inför valet av skola: ◗ Var ligger skolan, är det enkelt för dig att ta dig dit på morgonen? ◗ Vill du gå på en stor eller liten skola? Är det stora eller små klasser på skolan? ◗ Vill du gå på en kommunal skola eller en friskola? Lokaler och undervisningsform kan skilja sig en del. ◗ Vill du att skolan ska ha en särskild profil, till exempel mycket självständigt arbete, lektioner på främmande språk eller lektioner förlagda på olika arbetsplatser? ◗ Hur ser lokalerna ut? ◗ Hur är det med lunch på skolan? ◗ Hur många lärare har skolan och är man noga med att de ska vara behöriga? Har lärarna jobbat där länge eller byts de ut ofta? ◗ Hur är det med tillgång till kurator, skolsköterska och studievägledare? ◗ Vad är viktigt för dig? Är det till exempel viktigt med en bra idrottshall och egen dator?

PRATA MED DIN STUDIEVÄGLEDARE Studievägledaren är till för att hjälpa dig med ditt val. Besök hen för att bolla dina tankar och idéer. – Om du av någon anledning inte skulle vara nöjd med den person som är din studievägledare kan du höra dig för vilken studievägledare du kan vända dig till i din kommun. Eftersom gymnasievalet genomsyrar hela årskurs nio, är det viktigt att du får ett så bra stöd som möjligt från studie- och yrkesvägledaren, säger Louise Paulsson.

En fördjupning av informationen i den här guiden finns också i katalogen ”Vad ska jag välja?”.

FAKTA

HÖGSKOLEFÖRBEREDANDE PROGRAM Program för dig som redan nu vet att du kommer vilja studera vidare på högskola eller universitet. Du får en grundläggande högskolebehörighet och områdesbehörighet för olika högskoleutbildningar. Utbildningen sker helt och hållet på skolan med några få undantag. Det finns sex högskoleförberedande program att välja mellan.

YRKESPROGRAM Program som förbereder dig för att börja jobba, eller för att plugga vidare på en högre yrkesutbildning. Det finns tolv yrkesprogram. Upplägget kan se lite olika ut. På utbildningen har man minst 15 veckors APL, ibland mer och går du en lärlingsutbildning är halva yrkesutbildningen på arbetsplatsen istället eller så kan det finnas inslag av så kallat arbetsplatsförlagt lärande – det vill säga en slags praktik.

Tanken med yrkesprogrammen är att du efter gymnasiet ska kunna gå ut i arbetslivet med en yrkesexamen alternativt studera vidare för att skaffa dig en högre yrkesutbildning. På yrkesprogrammen kan du behöva komplettera med några extra kurser för att få grundläggande behörighet till högskola eller universitet. Många av programmen erbjuder därför eleverna att läsa just dessa kurser.

ANDRA UTBILDNINGSFORMER Vid sidan av de nationella programmen (de sex högskoleförberedande programmen och tolv yrkesprogram) finns några andra utbildningsformer, till exempel riksrekryterande utbildningar, särskilda varianter, spetsutbildningar och utbildningar för särskilda målgrupper.

LÄS MER i katalogen ”Vad ska jag välja?” eller prata med din studie- och yrkesvägledare.