Reach out 1-2010

”Vi bondade väldigt starkt för att få Saab att överleva, det var som att lägga relationen i en tryckkokare.”

Victor Muller om sitt samarbete med Jan Åke Jonsson

#1/2010

En tidning från Västsvenska Industri- och Handelskammaren

15 tips för starkare nätverk

3 maj

Handelskammardagen: ✓ Chris Anderson om ”Free” ✓ Så gör du affärer med Kina ✓ Jan Åke Jonsson tar priset

FÖRÄNDRING & FRAMTID

Familjeliv, Google och Milestones om fallgropar och möjligheter

Nätverk:

Kontaktskapande i tre steg på Next&Now

Utbildning:

Hitta rätt bland regler och lagar i vd-djungeln

Juridik:

Så löser du konflikter genom medling

E R KlOKa

affäRSRÅd VISIONSBYRÅN Visst skulle det kännas skönt. Att ha någon att lita på när de stora frågorna kommer upp på bordet. När det blir aktuellt med ägarskifte i familjeföretaget. När stora investeringsbeslut ska tas. När du vill vara säker på att du betalar rätt skatt.

Med kontor på 125 orter varav 15 kontor i Västsverige finns vi alltid nära med kloka råd och handgripliga tips för en bättre

pwc.com/se eller ring 020-VISION

affär. Vi är naturligtvis fortfarande Sveriges största experter på revision och hjälper dig även med den löpande ekonomiadministrationen för effektiv hantering av löner och fakturor, redovisning och deklarationer, ja allt stöd du behöver för att utveckla din affär, dina drömmar och visioner. Ta steget in i framtiden och gå in på pwc.com/se eller ring 020-VISION.

Ledare Tidningen utges av Västsvenska Industri- och Handels­kammaren fyra gånger per år.

REDAKTION Ansvarig utgivare Robert Odenjung, informations­ ansvarig handelskammaren Projektledning Anna Werner och Robert Odenjung Produktion Rubrik AB www.rubrik.se Redaktör Sara Wennerström sara@rubrik.se | 031-719 06 04 AD/Layout Hanna Finnström och Monica Johansson Omslagsfoto Åsa Dahlgren Papper MultiArt Silk Tryck Grafiska Punkten Utgiven i april 2010.

För insänt, ej beställt material, ansvaras ej.

ANNONSERA

9

Förändring & framtid.

Familjeliv, Google och Milestones om att göra affärer i nya världar.

INNEHÅLL: 16 Trygg väg in i Kina.

Wikström VVSKontroll tog steget in på världens största marknad.

Karin Hedman, Rubrik AB 031-719 06 09, karin@rubrik.se Annonsprislista finns på www.handelskammaren.net/ reachout

PRENUMERATION

Göteborgs Hamnbana en fråga för hela Sveriges näringsliv.

32 Jan Åke Jonsson och

Vi är företrädare för det västsvenska näringslivet och en mötesplats där människor och företag kan inspireras och skapa affärer. Vår kompetens, våra tjänster och vårt nätverk är vår styrka i arbetet att skapa tillväxt och utveckla framtidens Väst­sverige. Tillsammans med våra 2 600 medlemsföretag arbetar vi för ett västsvenskt näringsliv i världsklass.

Bli medlem Kontakta vår sälj- och marknads­ koordinator Stina Olén på 031-83 59 53 för bokning av ett personligt möte med en av våra affärsutvecklare. Alla fysiska och juridiska personer som driver näringsverksamhet av kommersiell natur inom Västsvenska Industrioch Handelskammarens upptagningsområde (Västra Götaland samt Varbergs kommun och Kungsbacka kommun) kan bli medlemmar. www.handelskammaren.net/ medlemskap

v

åren är förändringens tid, speciellt i år när vi har haft en rejäl vinter. Inte bara årstiderna står inför en växling.

Västsvenskt näringsliv har i alla tider levt med omställningar. Men aldrig har förändringarna skett snabbare än i dag. inte minst internet och olika former av sociala medi-

20 Parallella spår. Så blev

www.handelskammaren.net/ reachout

Att nå framgång i förändringens tid

Victor Muller om Saab, ledarskap och samarbete i en märklig tid.

6 Starkare nätverk – 15 tips som bygger relationer.

15 Chris Anderson till Industri- och Handelskammardagen den 3 maj.

19 Fråga juristerna.

25 Krönika: En dag i maktens korridorer.

28 Snitslad bana genom vd-djungeln.

er ritar om kartan för hur, var och med vem vi gör affärer. Klick-ekonomin är här. Hur påverkas västsvenskt näringsliv av den förändringen? Vad krävs för att vi ska fortsätta att vara en attraktiv region att göra affärer i?

Det är frågor som handelskammaren arbetar med varje dag. I den här tidningen kan du läsa en intervju med tre västsvenskar som ingår i våra nätverk, och som delvis har svar på de här frågorna. Missa inte intervjun med Andreas Svenungsson, pr- och kommunikationschef på Google, Ylva Hvarfner, vd på Familjeliv och Carl Henrikson, vd för Milestones.

Dessa tre kommer att finnas i publiken på Handelskammardagen 3 maj. På scen har vi bland andra Chris Anderson, författare till The Long Tail och Free, och Jan Åke Jonsson och Victor Muller, Saab-Spyker.

Handelskammardagen är din chans att delta i samtalet om Västsveriges framtid. Missa den inte: www.handelskammaren.net/3maj

apropå förändring.

I handen håller ni nu en nyhet från vår sida,

Johan Trouvé

vd Västsvenska Industrioch Handelskammaren

30 Medling – enkel lösning på stora problem.

– Vi gör Västsverige starkare –

38 Rundabordssamtal på Next&Now – nätverk i tre steg.

Följ västsvenskt näringsliv från insidan varje dag.

Johan Trouvé bloggar på: johantrouve.wordpress.com

reach o u t

|

april 2010

|

3

Medlemsnytt Vinjett

text: Robert Odenjung foto: Heike Andersson

Stavrous Louca från ”Klass 9A” gav råd om ledarskap

h

andelskammarens affärsnätverk Next&Now växer. Nu startar helt nya grupper i Skaraborg.

Stavros Louca, matteläraren i tv-serien Klass 9A, gav goda råd till nätverksdeltagarna: – Våga vara auktoritär. Och lär känna varje medarbetare även som privatperson. Lyssna in dina med­ arbetare. Lär känna deras drivkrafter och motiv. Då når du framgång med ditt team, säger Stavros Louca. ◗

Nätverksträffen samlade många intresserade åhörare.

Stavros Louca intervjuades av handelskammarens Jenny Wulf Karlsson.

Läs mer om affärs­ nätverket Next&Now på sidorna 38–39 eller besök www.handelskammaren. net/nextnow

Folkspaningen • Business Region Göteborgs nye vd heter Patrik Andersson. Han är 43 år och är för närvarande bankchef för Swedbank i Göteborg.

Andersson efterträder Lennart Olausson.

• Borås Wäfveri har en ny vd, han heter KarlHenrik Koit.

• Ricard Robbstål blir ny vd för GöteborgsPosten. Robbstål efterträder Lars Rundblom som nyligen utsågs till marknadsdirektör i Stampen AB. Robbstål är 39 år och kommer närmast från jobbet som försäljnings- och marknadsdirektör på tidningen.

• Håkan Hellström, vd Castellum AB och styrelseledamot i Västsvenska Industri- och Handelskammaren, föreslås till ny styrelse­ ledamot i Rabbalshede Kraft AB. • Johan Andinsson är ny vd för reklambyrån Valentin & Byhr. Andinsson kommer närmast från vd-roll i Design Communication-koncernen.

Läs mer på: www.handelskammaren.net/sv/ Asikter/Medlemsforum/Folkspaningen

4|

R E A C H OUT

|

APR IL 2010

” Våga vara auktoritär. Och lär känna varje medarbetare även som privatperson.”

Företagsspaningen W.L. Gore & Associates är Sveriges bästa arbetsplats

W.L. Gore & Associates, företaget bakom GORE-TEX® -materialet, är Sveriges bästa arbetsplats.

– Även om alla som jobbar på Gore redan var stolta över sin arbetsplats och sina produkter sträcker vi på oss lite extra idag, säger Gunnar Carlsson, vd för Gore Scandinavia i Mölndal.

Undersökningen av vilka som är Sveriges bästa arbetsplatser har genomförts av Great Place to Work® Institute Sverige för åttonde året i rad. I USA har undersökningen gjorts årligen sedan 1997 och presenteras i tidningen Fortune Magazine.

Nya tankfartyg minskar bränsle­förbrukningen

Concordia Maritime beställer tankfartyg från koreanska Samsung för leverans under andra kvartalet 2012. Investeringen uppgår till strax under 500 miljoner kronor och fartygets tekniska utrustning och design medför att bränsleförbrukningen kan redu-

ceras med upp till 10–15 procent jämfört med standartonnage.

SafePay minskar risken för rån

Gunnebo har nyligen lanserat andra generationen av SafePay, Gunnebos slutna kontanthanteringssystem. Sedlar och mynt som hanteras inom SafePay systemet exponeras aldrig för omgivningen, vilket eliminerar risken för rån mot butik. En rymlig myntskål möjliggör att ”en full näve av osorterade mynt” kan läggas i skålen och vilket gör att betalningarna går snabbare.

Netonnet växer

Netonnet fortsätter att expandera och öppnar en lager shop i Uppsala. Det är företagets tolfte i ordningen och den planeras att invigas till hösten 2010.

Läs mer på: www.handelskammaren.net/ sv/Asikter/Medlemsforum/Foretagsspaningen

Medlemsnytt

text: Anna Werner foto: Tidbecks

Tidbecks klarade krisen Peter Elgh blev vd precis innan lågkonjunkturen kom. Nu har han tagit Tidbecks genom krisen. Här delar han med sig av sina viktigaste lärdomar.

när peter elgh summerar för-

Peter Elgh, vd Tidbecks.

sta halvåret 2010 är det med en skön känsla i kroppen. Fram till semestrarna i sommar har Tidbecks full beläggning i produktionen. Det beror framför allt på att kunder, som i sin tur har kunder i Kina, har lagt stora beställningar.

– Än är faran inte över. Vi kan inte utesluta ytterligare en nedgång i konjunkturen. Men det känns stabilt nu, och spännande och roligt inför framtiden, säger Peter Elgh.

Situationen var betydligt

mörkare i oktober 2008. Då hade Peter Elgh nyligen blivit vd efter två år som produktionschef.

– Beläggningen i produktionen gick ned från 1 100 timmar per vecka till 700 timmar per vecka på mycket kort tid, säger Peter Elgh.

Redan i november tvingades Tidbecks lägga ett första varsel.

–Som ledare fick jag helt andra utmaningar än jag väntat mig när jag tackade ja till jobbet. Det viktigaste blev att stå trygg i det jag trodde var rätt, och att kommunicera till mina med­arbetare att vi skulle klara företaget igenom krisen tillsammans, säger Peter Elgh.

Nedgången i produktionen var inte enbart negativ. Med ett långsammare arbetstempo fick Peter Elgh möjlighet att genomföra den sammanslagning

av Tidbecks två produktions­ enheter som han planerade innan krisen kom.

– Tack vare det har vi ökat både produktivitet och effektivitet, säger Peter Elgh.

– Mitt recept för att klara en kris är enkelt: tänk inte för mycket, lita på magkänslan och visa vägen. ◗

Fakta:

Tidbecks

Grundades 1840 och är ett av de äldsta bolagen i Sverige.

Producerar nät- och tråd­ produkter till industrin.

Ligger i Ljungsarp mellan Borås och Jönköping.

30 anställda.

Bolaget är medlemmar i handelskammaren. www.tidbecks.se

Syns vi inte finns vi inte!

Bli medlem du också.

För ett konkurrenskraftigt näringsliv krävs att våra politiker förstår vår verklighet så att mer resurser satsas i Västsverige inom exempelvis infrastruktur, skola och riskkapital.

2600 västsvenska företag tycker detta arbete är viktigt och är därför medlemmar i Västsvenska Industri- och Handelskammaren. Är detta viktigt för ditt företag? Bli medlem!

Kontakta ditt regionkontor, adress och telefon hittar du på vår hemsida.

Följ vårt arbete Handelskammarens vd bloggar på johantrouve.wordpress.com Följ oss på Facebook.com, sök på Handelskammaren.

Twittra med oss på twitter.com/handelskammaren.

Nätverka med oss via LinkedIn.com, sök upp Stina Olén, marknadskoordinator.

www.handelskammaren.net RE A C H OUT | ma r s 2 0 1 0 | 5

Vinjett affärer Smartare

text: Sara Wennerström foto: Heike Andersson

Förberedelser

1

nätverk – en av dina ar-

betsuppgifter . Avsätt tid för nätverkande. Vänta inte till den dag du står där och behöver hjälp. Det är lät�tare att be om tjänster den dag du är etablerad i nätverket och har hjälpt andra på olika sätt.

Dessutom är nätverk en form av omvärldsbevakning, där du skaffar dig koll på vad det pratas om just nu. Där kan du fånga upp trender, få inspiration och nya tankar.

Delta i nätverk både fysiskt och på webben. Det personliga mötet är oerhört viktigt när man vill skapa förtroende, och webben ett bra sätt att följa upp och hålla kvar relationen.

2

rätt mix av nätverk .

Sök upp de nätverk som du tror att du kan ha mest nytta av. Det kan vara klokt att delta i flera typer av nätverk.

• Branschrelaterade, där du träffar kontakter inom ditt område.

• Yrkesrelaterade, där du träffar andra med liknande yrkesroll.

• Lokala eller regionala nätverk, med människor från ditt geografiska område.

• Breda affärsnätverk, där människor från vitt skilda håll möts.

• Sociala nätverk, där man samlas kring ett visst intresse, allt från golf till körsång.

• Nätverk i vardagen. Skickliga nätverkare har sin radar uppe även i kassakön på Ica eller när de hämtar på dagis. Här gäller det dock att gå lite mer varsamt fram.

3 6|

r each o ut

|

tänk igenom din pre -

sentation. Hur introdu-

cerar du dig själv på tjugo

a pril 2010

Gå med!

Gå med i ett av handelskammarens nätverk!

Vi finns över hela Västsverige. Läs mer på sidorna 38–39 eller besök www.handelskammaren. net/affarsnatverk

sekunder så att mottagaren blir intresserad? Vilken kompetens vill du framhäva? Öva hemma så att det sitter naturligt.

4

Alla affärer bygger på relationer och förtroende.

Ju mer aktivt du jobbar med att bygga relationer – desto mer framgångsrik blir du.

Här är 15 tips som stärker ditt nätverk.

ska vara professionellt och spegla ditt företags verksamhet.

Gärna tryckt på ett papper som går att skriva på både med blyerts och kulspetspenna. Ett foto på visitkortet ökar chanserna att bli ihågkommen.

känner dig bekväm i, inte något du tror att andra förväntar sig. Hel och ren är huvudsaken.

Gärna med någon detalj som sticker ut och gör att människor kommer ihåg dig. Det kan vara en snygg slips, mönstrad skjorta eller en färgstark scarf.

5

7

vistitkortet

förbered dig väl . Titta gärna på en deltagarlista och fundera över om det är några personer du är särskilt intresserad av att prata med. Läs på om personerna och företagen.

Ha gärna några öppningsfraser på lager. Hej, vad tyckte du om föreläsningen? Vilket företag kommer du ifrån?

6

utstrålning och kläd-

sel . Peppa dig själv och försätt dig i en positiv sinnesstämning. Välj kläder du

sätt upp mål. Om du sätter upp mål som du sedan utvärderar kommer du att bli mer framgångsrik som nätverkare. Bestäm dig innan du går till en träff vad du vill uppnå, det kan vara personliga eller professionella mål. I dag vill jag ha tio nya kontakter. I dag vill jag träffa en underleverantör till Volvo.

I dag vill jag komma bort från mitt skrivbord och få ny energi.

Det skadar inte heller att vara påläst och uppdaterad på aktuella samhällsfrågor.

Daniel Börjesson, Alfons interiör på Next&Nowmingel i Sjuhärad.

På nätverksträffen

8

pejla rummet. Börja med att hålla lite låg profil och iaktta hur andra gör. Till exempel är det inte självklart att man skakar hand i alla mingelsammanhang.

I utkanten av rummet står ofta ensamma personer som det är lätt att få kontakt med, det är bra som uppvärmning. Fortsätt sedan med att söka upp eventuella personer som du vet att du vill träffa.

9

mingelsamtalet. En bra nätverkare växlar mellan att lyssna, ställa frågor och att prata om sig själv.

Ge personen din fulla uppmärksamhet. Börja med en kort introduktion. Var tydlig med vad

du letar efter och vad du kan erbjuda. Styr in samtalet på relevanta ämnen för att ganska snart landa i frågan om det finns möjlighet till ett utbyte. Var öppen och tänk på att den du pratar med i sin tur är dörröppnare till nya kontakter och samarbeten, även om ni till synes inte har några omedelbara beröringspunkter. Ett mingelsamtal bör vara mellan 5–10 minuter.

10

mingel utomlands .

När du minglar utanför Sveriges gränser är det ofta andra regler som gäller. Ta reda på det innan. I USA är det till exempel brukligt att man framhäver sig själv på ett sätt som vi inte är vana vid.

13

dokumentera. Avsätt tid för uppföljning. Hitta ett bra sätt att hantera dina visitkort och dokumentera dina kontakter. Anteckna på varje visitkort något som får dig att minnas personen och vad ni pratade om.

Gör listor över vilka personer du träffat i vilka sammanhang, det är också ett bra sätt att i slutändan se konkret resultat av ditt nätverkande. Prioritera bland kontakterna.

14

uppfyll dina löf-

ten. Om du har sagt att du ska ringa eller ta en lunch med någon – se till att det blir av. Annars blir effekten att du tappar i trovärdighet.

11

var generös .

Bjud på dig själv och dina kontakter. Om du träffar en person som behöver något – rekommendera andra i ditt eget nätverk så har du hjälpt flera. Gå alltid in med attityden att det är lika viktigt att ge som att få. Bjud gärna in fler personer i samtalet.

12

att lämna och gå vi-

dare . Det här är den del av minglandet som de flesta har svårt för. Man kan känna sig oartig när man lämnar någon för att gå vidare, men tänk på att det är ett av minglets grundförutsättningar och en regel som alla är införstådda med.

Trots allt handlar det om att ut-

15

håll kontakten .

Via brev, telefon och sociala medier.

Skicka personliga e-post (inte säljbrev!) till dem du fick bra kontakt med. Finns det någon av dina kontakter du vill rekommendera? Pratade ni om någon aktuell tidningsartikel, youtube-film eller ett intressant företag? Skicka länken!

Nästa steg kan vara att ringa och boka ett möte eller en lunch.

Kolla upp om ni är aktiva i samma sociala medier. Följ på twitter, och bjud gärna in kontakten till Linked In, men var försiktig med facebook. Där är det inte självklart att alla vill ha sina affärskontakter. Kolla i så fall upp hur personen i fråga verkar använda sitt facebook-konto, eller se om det finns en fan-sida för personens företag. ◗

Christoffer Parkhagen, Watch it Live och Henrik Swegmark, Tools.

nyttja tiden och träffa så många som möjligt. Avsluta med att antingen bestämma att ni ska höras igen, eller boka ett möte.

I annat fall kan du säga något i stil med att det var trevligt att träffas, vi ses igen!

Uppföljning

Christer Olsson, Rob. Holmquist och Anette Jensen, Jewellery by Heart.

RE A C H OUT

|

A PR I L 2 0 1 0

|

7

Vinjett affärer Smartare

Mingelprylar BLI EN SKICKLIG NÄTVERKARE

av Katarina Widoff och Jeanette Gardner.

Här är en handbok med mängder av rakt-på-sak-råd för minglare och för att bygga ett strategiskt kontakt­ nät. Dess­utom bjuder skickliga nätverkare – till exempel Amelia Adamo, Gudrun Sjödén och Lars Nittve – på sina bästa tips.

VISITKORTSFODRAL

Visitkort är ett måste, både att ge och få. Här ses två visitkortsfodral i aluminium och rostfritt stål från Emform Presenti. Storlek: 93 x 62 x 10 mm och 100 x 60 x 10 mm.

Pris 80 kronor resp. 150 kronor på deskstore.com

FÄRGSTARKT

Snygg penna att anteckna med om du vill göra en extra notering på någons visitkort.

Från Ordning & Reda, priset är 39 kronor/styck och pennorna finns i flera färger.

Mingel, konsten att knyta kontakter

Så botar du din fobi!

av Leena Männik Styren Boken ger mängder av konkreta råd och handfasta tips för den osäkre minglaren och är en värdefull handbok för alla som minglar själva eller anordnar mingel för andra. Här finns även recept på bra mingelmat och förslag på mingelövningar.

almanackor i präglat skinn

Hur ser det ut för dig nästa vecka? Snygga almanackor för proffsminglaren från Bookbinders Design.

Finns i två storlekar och kostar 180 resp. 220 kronor.

n

Har du mingelfobi? I så fall är du långt ifrån ensam. De flesta människor känner allt ifrån blyghet och obehag till rädsla och panik inför ett mingel. Tänk på det när du ser folk leende glida runt i rummet, till synes som fisken i vattnet.

Bästa sättet att bota fobin är att träna. Gå en mingelkurs, pröva dina vingar och tillåt dig själv att misslyckas. Träna på att vara den som tar kontakt, så kommer du snart att känna dig mycket säkrare.

”Nätverk blir vad man gör det till” ervös, utelämnad och stressad.

Tre ord som beskriver hur jag kände mig första gången jag deltog i handelskammarens Next&Now-nätverk.

Innan jag blev medlem i nätverket fick jag höra saker som: –Men Helena, varför är du nervös? Du som är så pratsam och spontan, nätverkande kommer passa dig som handen i handsken!

Men själv var jag osäker. Vad ska jag säga? Hur kan det leda till affärer? Dessa och många andra frågor ställde jag mig. Och ja, det tog ett antal gånger innan jag lyckades lista ut hur det här med nätverk fungerar. Och ännu fler innan jag slutade vara stressad över att jag faktiskt förväntades säga något.

8|

r each o ut

|

a pril 2010

nu har jag varit aktiv i Next&Now i drygt ett år och ser fram emot varje träff. I dag skulle jag uttrycka mig på ett helt annat sätt om hur jag känner inför att träffa andra deltagare i handelskammarens nätverk: Det är givande, roligt och utmanande!

Att nätverka handlar om många saker. Att skapa affärer, visst, men också om saker som rekrytering och erfarenhetsutbyte. Själv är jag med i flera nätverk, av olika anledningar. När det gäller Next&Now är jag med för att skapa affärer! handelskammaren hjälper till att skapa rätt förutsättningar. De sätter samman grupper utifrån bransch och skapar mötesstrukturer. Men det är självklart upp till mig hur jag utnyttjar möjligheterna.

Det gäller att ta vara på de tillfällen som ges. ◗ helena wallskog vd dedicate reklambyrå

Utmaningar

text: Sara Wennerström foto: Åsa Dahlgren illustration: Thobias Löfqvist

Förändring & framtid

I den digitala revolutionens spår följer förändringar som innebär att gamla ekonomiska modeller faller samman. Helt plötsligt kan man tjäna stora pengar på att ge bort saker gratis. Kina får ett allt större inflytande och vi måste anpassa oss efter nya målgrupper, kommunikationsmönster och konsumentvanor.

På Industri- och Handelskammar­ dagen den 3 maj är temat förändring och framtid. Vi sammanförde tre företagare till en diskussion om hur man hittar rätt väg i en värld där kartan ständigt ritas om. reach o u t

|

april 2010

|

9

Utmaningar

Familjeliv, Google och Milestones. Tre företag med vitt skilda affärsidéer men med ett gemensamt. De verkar på en plats som inte fanns för tjugo år sedan, och där tempot är svindlande högt.

Ylva Hvarfner, vd Familjeliv Media Familjeliv Media driver sajterna Bröllopstorget, Sveriges största forum för bröllop, och Familjeliv. se som är Sveriges största community för barn- och familje­frågor. Hit kommer människor för att söka in­ formation och dela med sig av erfarenheter. Företa­ get startades 2003. Tillsammans når webbplatserna cirka en halv miljon unika besökare per vecka. Det mesta av innehållet skapas av medlemmarna själva i olika forum och varje dag skrivs tiotusentals inlägg.

Totalt finns i dag över 51 miljoner inlägg i forumen.

Förra året ökade Familjeliv.se antalet besökare med 60 procent och utsågs av Dagens Media till en av vinnarna på Internet 2009. Samma år blev sajten också utsedd till Sveriges bästa community enligt Internet World. Försäljningen av annonser har varit framgångsrik: Tack vare ett varierat utbud av annon­ seringsmöjligheter ligger försäljningen hittills i år 50 procent högre än samma period förra året.

10 |

r each out

|

a pril 2010

Andreas Svenungsson, pr- och kommunikationschef Google Norden Googles startades 1998 och har i dag nästan 20 000 anställda över hela världen. Företagets målsättning är att ordna världens samlade information och göra den tillgänglig för alla. Basen i verksamheten är värl­ dens största sökmotor som ständigt utvecklas för att bättre förstå vad användaren är ute efter. Bland annat har Google utvecklat en unik infrastruktur och den banbrytande PageRank-teknik som har kommit att ändra hur sökningar genomförs. Googles teknik utnyttjar nätets gemensamma ”intelligens” för att bestämma hur viktig en webbsida är.

Kring all den data som finns indexerad bygger Google ett stort antal tjänster, varav vilka de flesta är gratis för användarna. Affärsmodellen bygger på mikrobetalningar, det vill säga att annonsörerna betalar per klick. I dag är Google det näst största mediet i Sverige efter TV4. Google har också utmärkt sig som en av de mest attraktiva arbetsgivarna.

Vilka stora förändringstrender har betytt mest för era respektive företag? andreas: Det är flera huvudtrender, men den huvud­ sakliga är att människor använder sig allt mer av sök för att hitta produkter. När Google startade fanns det 25 miljoner sajter på Internet, nu är vi uppe i tusen miljarder. I takt med att informationsmängden ökar blir relevant innehåll allt viktigare, det gäller både sökresultat och annonser. ylva: För oss är det människors sätt att umgås på nätet, att dela med sig och själva skapa innehåll. Vi har också nått framgång genom att involvera kunderna i affärsutvecklingen och lyckats med att driva relevant trafik via sökmotorer och partners. carl: Den största förändringen som vi har dragit nytta av är att kommunikation har blivit gratis. Det har öppnat möjligheten för oss att jobba med utvecklare var som helst i världen. Det blir lättare för oss att hitta rätt specialister för olika uppdrag.

Carl Henrikson, vd Milestones Milestones startades 2009 och arbetar med utveckling av IT-system inom marknadsföring och kundvård, samt mobila applikationer för iPhone, Google Android, Windows Mobile och Symbian.

Bland produkterna finns kundklubbsapplikationer och appar med funktioner som är kopplade till geografisk position.

Företaget har två anställda i Göteborg. De arbetar med kundkontakt och projektledning. Utvecklingen sker i Rumänien. Dels för att nå högre kostnads­ effektivitet, men också för att kunna erbjuda kunderna större flexibilitet och kvalitet genom ett brett kontaktnät med olika specialister.

Applikationen Trip Journal, som tagits fram på utvecklingscentrumet i Rumänien, vann första pris i Android Developer Challenge, ett pris som delas ut av Google för att uppmuntra utvecklingen av applikationer för Android, som är Googles operativ­system för mobiltelefoner.

Hur viktigt är det att vara först? ylva: För oss har det varit avgörande. När Familjeliv startade fanns redan målgrupp som hade efterfrågat just ett sådant forum. Nu har vi 51 miljoner inlägg vilket gör att vi har en unik informationsbank – och en stark position när det gäller att bli hittad av sökmotorerna. andreas: Det kan säkert vara en fördel att vara först, men inte i alla lägen. Se på Ellos till exempel, som valde att ligga lågt när stora e-handelsföretag som boo.com gjorde sina misstag i början av 2000-talet. När tiden var mogen kunde Ellos satsa och hade med sig värdefull kunskap från misstag som andra hade gjort. carl: Att snabbt identifiera trender och ha rätt timing är absolut det viktigaste. För tio år sedan pratade alla om mobilapplikationer, WAP och”blue”. Men marknaden och den tekniska infrastrukturen var inte mogen. Det är först nu som den mobila trenden slår igenom på allvar.

Gratis är en av de stora trenderna i vår tid. Hur gör man för att ta betalt i en värld där många förväntar sig att saker ska vara gratis? andreas: Google hittade en lyckosam affärsmodell där tjänsterna är gratis och finansieras helt av annonser.

Just nu är det en försvinnande liten del av tjänsterna som vi tar betalt för. Man måste hitta grupper som har så stor fördel av en viss tjänst att de är villiga att betala.

Det gäller till exempel tjänster där det krävs kundsupport, för det skulle vi inte kunna erbjuda i samma utsträckning när det gäller våra gratistjänster.

reach o u t

|

april 2010

|

11

Utmaningar

”Man måste hela tiden vara beredd på att omvärdera sin position.

Konkurrensen hjälper oss att tänka till och nischa oss ännu tydligare.”

”Jag tror inte att folk är reklamtrötta.

Däremot vill de ha smart och relevant reklam som de har nytta av.”

12 |

r each out

|

a pril 2010

ylva: När det gäller mötesplatser som vår kan man inte räkna med att kommersialisera sin tjänst från dag ett, det gäller att först få tillräckligt många användare för att den ska bli attraktiv för både besökare och annonsörer. carl: Man bjuder på ett gratis smakprov och är tydlig med avsändaren. När man har skapat en relation blir det lättare att ta betalt. Se på Chris Anderson själv, när han lade ut sin bok Free som pdf på nätet gick försäljningen av den tryckta boken upp.

Vad är det som styr utvecklingen, tekniken eller användarna? ylva: Förr var det tekniken som drev utvecklingen, nu ligger allt fokus på kunderna och vad de vill ha. Och vad de vill ha förändras nästan dagligen känns det som.

Samtidigt måste man balansera det mot annonsörernas intressen och de egna resurserna. andreas: Precis så är det. Ingenting är viktigare för oss än användarna, att ha deras förtroende. Att de upplever att de får innehåll och annonser som känns relevanta för dem. Konkurrenterna finns bara ett klick bort. Något som vi alltid fokuserar på är integritet. Människor vill allt mer kunna välja vilken information de vill dela med sig av och inte – och det ställer nya krav på oss. carl: Det är användarna som styr. I och med att det har blivit allt lättare att mäta hur tekniken används, så kan och måste företagen reagera mycket snabbare. Det leder till bättre program och tjänster hela tiden. Till exempel betygsätts alla mobilapplikationer hela tiden på iTunes och Android Market.

Den digitala revolutionen innebär helt nya möjligheter till marknadsföring, samtidigt som det pratas om reklamtrötta konsumenter. Hur blir man framgångsrik med sitt budskap? carl: Jag tror att man måste se på marknadsföring på Internet mer som ett samtal än som en envägskommunikation. Framför allt tror jag på verktyg som kopplar ihop företag och användare, där användaren verkligen har nöje och utbyte av reklamen. När besökaren själv söker upp reklamen, då har man lyckats.

ylva: På Familjeliv har vi sett det som en utmaning att hjälpa annonsörerna att göra reklamen mer attraktiv för våra besökare och tillgodose deras specifika behov. Vi är plattformen där företag kan möta sina kunder och erbjuda dem kunskap och mervärde. Till exempel har vi verktyg och experter som sponsras av relevanta företag. Till exempel Semper som sponsrar barnmatsexperter och Pampers som tillhandahåller planeringsverktyg. andreas: Jag tror inte att folk är reklamtrötta. Däremot vill de ha smart och relevant reklam som de har nytta av. På Google märker vi att besökarna oftare klickar på sponsrade länkar än själva sökresultaten. Det ger också annonsörerna en möjlighet att möta kunden i exakt det ögonblick de är intresserade av en viss produkt.

Just nu finns en stark tendens bland företag att ge sig ut i sociala medier. Hur ska man egentligen göra om man vill marknadsföra sig effektivt i den kanalen? ylva: Det är helt rätt att söka sig dit kunderna är.

Men man måste ha gjort sin hemläxa och ha strategin klar först. carl: Jag tror inte att man ska underskatta hur mycket dialog man måste vara beredd till. Många ser de sociala medierna som gratis marknadsföring, men det kräver att man tar sig tid att kommunicera. Det räcker inte med att bara finnas där. andreas:Nej, i så fall måste man se till att bygga sitt varumärke på ett så bra sätt att det sprids viralt. Jag tror att det finns stor potential, särskilt i videoformatet. Ett bra exempel är Evians filmer med bebisar som åker rullskridskor, det är en av de mest sedda kampanjerna på Youtube. carl:Jag tror att man måste våga experimentera lite också, man lär sig efter hand. Om man är osäker när det gäller närvaron på Internet tycker jag att man ska lyssna hellre än att prata. Hör vad kunderna säger om ditt företag, om din typ av produkt. Sedan kan du bygga strategin utifrån det. Många företag har en övertro på att deras produkter i sig ska vara intressanta.

Jag tror att de sociala medierna ska användas till att visa vem man är, snarare än vad man säljer.

När Internet slog igenom var Sverige ett föregångsland på IT-området. Vart tog försprånget vägen? andreas: Svenska företag ligger generellt ganska långt efter företag i exempelvis England och Holland när det gäller att göra business online. Jag tror att det beror på att vi är för rädda att misslyckas. När svenska marknadschefer köper reklam ligger fokus mycket på kreativitet. Om man tittar på en mer mogen marknad som England så har marknadscheferna där ett helt annat förhållningssätt till mätbarhet och return on investment. Där lägger företagen i snitt 60 procent av sin onlinebudget på sökord. I Sverige är den siffran 30. Vi möter fortfarande stora företag som inte vet hur man använder sig av sökordsmarknadsföring. Faktum är att av dem som söker på mobilt bredband är det 70 procent som klickar på annonserna, och inte på sökresultaten. ylva: I vissa fall beror det på att marknadschefernas rådgivare inte alltid har hängt med i utvecklingen. De är duktiga på att rita annonser, skriva copytext och köpa space i TV-kanalerna, men vet generellt ganska lite om de möjligheter som finns på webben.

De förändringar som pågår nu, hur påverkar de möjligheterna att göra affärer på Internet? carl: Det unika med att driva affärer på Internet är att marginalkostnaden för att bygga ut affären är så försvinnande liten. Amazon är ett bra exempel.

Har man redan en webbshop för böcker kan man lika gärna sälja cyklar, kajaker eller 7 000 sorters marmelad. Hyllutrymmet är obegränsat. Det innebär framför allt att man inte längre behöver vara inriktad på hit driven economy. Det finns plats även för produkter med en mindre målgrupp. Ta till exempel film. Att distribuera filmrullar till biografer kostade extremt mycket pengar förr och man var tvungen att bestämma sig för vilka man trodde mest på. Med digital distribution behöver man inte tänka på det sättet längre. Det är själva kärnan i Chris Andersons teori ”The Long Tail”, att många nischer tillsammans blir lika viktiga eller till och med viktigare än hits.

DU VET VÄL ATT LISEBERG ALLTID STÅR ÖPPET FÖR FÖRETAGSARRANGEMANG? Med Nordens största nöjespark och flertalet restauranger inom parkens grindar finns alla möjligheter att skapa oförglömliga arrangemang – året om! Vare sig det är kick-off, galamiddag, lansering eller konferens så har vi unika lösningar.

Och önskar ni övernatta har vi tre olika boendeanläggningar att erbjuda; Hotell Liseberg Barken Viking, Lisebergsbyn Kärralund och Hotell Liseberg Heden.

Ring 031-400 200, så syr vi ihop ett paket som passar just er.

Välkommen till Nordens största eventanläggning!

ViLL du Veta MeR OM KONfeReNs OcH eVeNt? RiNg 031-400 200 eLLeR gå iN på LiseBeRg.se LiseBeRgs VäxeL 031-400 100

RE A C H OUT

|

A PRI L 2 0 1 0

|

13

Utmaningar Hur gör man för att hela tiden ligga steget före och hålla koll på både risker och möjligheter? ylva: Det är vår största utmaning, särskilt eftersom vi är ett litet bolag med bara tretton personer. En sak som också har förändrats är utvecklingstakten. Den är så oerhört hög nu, och man måste hela tiden välja och prioritera och sedan fokusera på det. Vi tittar mycket på andra communities när det gäller utvecklingen av våra funktioner. Bland annat har facebook blivit en norm för vad människor förväntar sig både när det gäller funktioner, gränssnitt och innehåll. Man måste hela tiden vara beredd på att omvärdera sin position.

Konkurrensen hjälper oss att tänka till och nischa oss ännu tydligare i förhållande till andra aktörer. Hos oss kan man till exempel vara anonym och diskutera känsliga ämnen på ett annat sätt än på facebook.

Vad blir nästa stora förändring och hur snabbt kommer den? andreas: Att internet huvudsakligen kommer att användas i mobilen. På Google har vi nyligen uttryckt oss så här, "mobile first", i jämförelse med PC:n. Skiftet pågår just nu. Vi kommer snart inte att ha program eller appar i själva datorn eller telefonen i samma utsträckning. Det mest finns in the cloud, i molnet. Både program, applikationer och tjänster. Det gör livet

”Redan i dag ägnar vi européer längre tid åt att surfa via mobilen än att läsa dagstidningar. Ändå har vi bara skrapat på ytan när det gäller vad mobiler kommer att göra.”

betydligt enklare och mer mobilt för både användare och företagare. ylva: Jag tycker att tempot i sig är en av de stora förändringarna. Den mobila trenden är stark, därför lanserar vi nya mobiltjänster nu i vår. Konsumenterna är framtidens makthavare, vilket också ställer högre krav på företagens etik och miljötänkande. carl: Redan i dag ägnar vi européer längre tid åt att surfa via mobilen än att läsa dagstidningar. Ändå har vi bara skrapat på ytan när det gäller vad mobiler kommer att göra. Plats, tid, vänner, rörelse, läge, intressen, aktivitet… all information som finns i mobilen ger möjligheter att skapa ännu större relevans i budskapen, inte minst geografiskt. Vi kommer också se väldigt många affärsapplikationer flytta ut till mobilerna. Det kommer också att öka mätbarheten eftersom mobilen är en personlig sak – till skillnad från en pc som kanske används av flera personer. Jag tror att förändringarna kommer snabbare än vi kan föreställa oss. Den närmaste fem åren kommer det att hända lika mycket som de senaste trettio åren. En mobil revolution är redan på gång i tredje världen. Ett exempel är Kenya, där har redan 25 procent av befolkningen bank via mobilen. Motsvarande siffra för oss svenskar är 5 procent. Den förändringen tror jag är positiv och kommer att innebära stora möjligheter även för oss. ◗

ANNONS

MAUD OLOFSSON, VI VILL GÖRA DET LÄTTARE ATT FLYGA! Visste du att det finns komponenter från Volvo Aero i över 90 procent av alla nya större flygplan?

Med vår unika kompetens utvecklar vi nya, lättare delar till flygmotorer som drar mindre bränsle. Det gör att vi hör till de företag i Sverige som kan göra störst skillnad för den globala miljön.

Vi tar sjumilakliv - och det behövs. Det krävs en rejäl satsning på flygforskning för att hantera miljöutmaningen. Många plan som flyger är gamla och ett generationsskifte står för dörren! Och vi vill vara med! Och vi har teknologier!

Teknologierna behöver dock lämna ritbordet. Det finns en orsak till att länder med flygindustri har ett samarbete mellan industri och stat. Det går inte att ta fram ny flygteknologi utan statlig samverkan. Vår förhoppning är att regeringen även fortsättningsvis satsar klokt, i samspel mellan samhälle och företag.

Vänliga hälsningar

www.volvoaero.se

Kalendarium

Industri- och Handelskammardagen Handelskammardagen 2010 handlar om förändring och framtid. Välkommen till en kväll där vi tillsammans söker nya svar på hur Västsveriges företag kan ta sig an framtidens utmaningar.

Kina får ett allt större inflytande över Västsverige. Vad betyder det för dig och ditt företag?

Hur kan ni dra nytta av de förändringar som sker?

Hur påverkas era affärsmöjligheter av att geografi spelar en allt mindre roll när kommunikations- och konsumtionsmönster förändras?

Vårt tema:

Kvällens värd:

Johan Trouvé, vd handels-

kammaren.

3 maj 2010 kl 17-20.

Var? Kongresshallen, Svenska Mässan Köp biljett: Gå in på www.handelskammaren.net/3maj När?

❯

På Facebook eller Twitter.

Sök efter handelskammaren.

Följ oss:

Jan Åke Jonsson och Victor Muller, Saab-Spyker. Chris Anderson, chefredaktör för Wired Magazine. Författare till böckerna The Long Tail och Free. Magnus Lindkvist, framtidsforskare och vd för Pattern Recognition. Årets talare 2009.

På scen:

Utbildning 4 april Tullhantering – grund 15 april Remburshantering 3 maj Momshantering vid EU-handel 4 maj Export- & importdokument – Skövde

Handelskammardagen är Västsveriges största affärsmingel. I år väntas 1 500 personer till Kongresshallen. Hos oss träffar du rätt kontakter.

Psst!:

3 maj

Industrioch Handelskammardagen

6 maj Diplomutbildning i vd:s roll och ansvar 20 maj Incoterms – Borås

Jan Åke Jonsson, vd Saab Automobile och mottagare av handelskammarens utmärkelse.

Medlemsmöte

27 maj Incoterms

15 april Frukostklubben i Kungsbacka

27 maj Affärsjuridik vid internationella affärer

25 maj Frukostklubben i Kungsbacka

23 augusti Diplomutbildning i styrelsearbete

23 augusti Frukostklubben i Kungsbacka

Magnus Lindkvist, framtidsforskare och Årets talare 2009.

För fler evenmang, utbildningar och medlemsmöten i hela Västsverige, gå in på www.handelskammaren.net/kalender

Chris Anderson, chefredaktör för Wired magazine.

Nätverk 15 april Next&Now Fyrbodal Walter Fortgens, Pininfarina 16 april Next&Now Sjuhärad Andreas Svenungsson, Google 22 april Next&Now Göteborg Lars Kry, Proffice

3 maj Handelskammarens affärsnätverk Vip-Event Handelskammardagen

6 maj Next&Now Skaraborg Peter Ek, OBH Nordica

4 juni Exec Göteborg - Vårmiddag 17 juni Next&Now Skaraborg Ayad Al Saffar, Ur&Penn

Internationella affärer

text: Gustaf Höök

Satsa i Kina eller göra det enkelt för sig och låta bli?

Wikström VVS-Kontroll i Göteborg valde att ta steget – till viss del tack vare Västsvenska Industrioch Handelskammaren.

Trygg väg in i Kina

w

ikström VVS-kontroll är ett av många västsvenska företag som har börjat göra affärer med Kina. Göteborgsföretaget – som arbetar med projektering och besiktning inom VVS- och energi­ området – har inlett samarbeten med två kinesiska parter: byggkonsulten/-entreprenören Hundred Group och arkitektfirman BCKJ, båda baserade i Peking.

Wikström VVS-Kontroll hjälper Hundred Group med energisparande åtgärder i fastigheter och varit VVSrådgivare när BCKJ ritat en stor kontorsbyggnad. projekten är dock inte resultat av någon medveten strategi, utan snarare frukten av några sammanträffanden.

– Vår medarbetare Torkel Andersson höll ett föredrag för en grupp svenska arkitekter, säger Lotta Berggren, chef för Wikströms dotterbolag DELTAte.

16 |

r each out

|

a pril 2010

Stefan Pettersson, Lotta Berggren och Louise Xu Lilja från Wikström VVS-Kontroll (trion till höger i bilden) tillsammans med representanter från Hundred Group under ett besök i Peking.

– När han berättade att vi har en filial i Kinna trodde en av arkitekterna att han sade Kina.

Arkitektens firma samarbetar med BCKJ och det visade sig att DELTAte och Wikström VVS-Kontroll sitter på kunskap som är eftertraktad i Kina. Det knöts kontakt med BCKJ och senare – efter att Torkel Andersson gästat en utställning i Peking – även med Hundred Group.

Då fanns redan en jordmån för att det kinesiska fröet skulle gro hos Wikström. Vd:n Stefan Pettersson har tidigare jobbat med Kina-projekt åt Volvo lastvagnar och dessutom hade företaget nyligen anställt kinesiska Chalmers-studenten Louise Xu Lilja, som visat framfötterna som praktikant.

– Louise blev en naturlig bro mot Kina, säger Stefan Pettersson. Det var mycket lättare att kommunicera med kineserna när vi hade en medarbetare som talar språket.

Samtidigt behövdes något mer – särskilt sedan Hundred Group och BCKJ i somras besökt Göteborg med en veckas mellanrum. Hundred Groups representanter var så angelägna om ett samarbete att de föreslog ett joint venture.

–Vi kände att vi behövde mer på fötterna innan vi fattade några beslut, säger Stefan Pettersson. Därför anlitade vi handelskammaren för att få veta mer om samverkansformer och om den kinesiska marknaden. utredningen blev ett ovärderligt verktyg, inte bara

i Kina-relationerna.

–När möjligheten att göra affärer med Kina dök upp fanns lite delade meningar inom företaget, säger Stefan Pettersson. Detta var ju något nytt och ganska komplicerat, så beslutet var inte självklart. Men när vi fick en oberoende utredning att utgå från fick frågan en helt annan tyngd. När både fördelar och nackdelar spaltas upp blir det mer trovärdigt än om informationen kommer bara från dem som driver frågan.

Han fortsätter: – Utan handelskammarens utredning är det inte säkert att vi hade gått vidare med Kinaspåret. Saken kunde mycket väl ha runnit ut i sanden.

Men det gjorde den alltså inte. I stället tecknades samarbetsavtal med Hundred Group och senare även med BCKJ. – Vi gör en mjukstart i stället för att gå direkt in i ett joint venture, säger Stefan Pettersson. Allt väsentligt om hur vi ska jobba ihop finns ändå reglerat i avtalen.

Vi låter 2010 bli ett uppstartsår och sedan får vi se hur vi går vidare. Men självfallet finns tankar på att expandera våra uppdrag till kontinuerlig verksamhet i Kina.

I så fall kommer Wikström VVS-Kontroll att fortsätta anlita handelskammaren.

– Ja, för den har tjänster som passar företag som arbetar i Kina, inte bara dem som vill in i landet. Det skulle kännas som en naturlig förlängning. ◗

Fakta:

Wikström VVS-kontroll

Wikström VVS-Kontroll bildades 2003 genom en sammanslagning av företagen Wikström VVS-Konsulten och VVS-Kontroll. Bägge har en lång historia: Wikström startades 1954 och VVS-Kontroll startades 1968.

Wikström VVS-Kontroll har cirka 45 medarbetare och tre kontor: Huvudkontor i Göteborg och filialer i Kinna och Vänersborg. Företaget har också två dotter­bolag: DELTAte (jobbar framförallt med alternativa VVSlösningar) och ReadMe (säljer ett streckkodsbaserat datasystem för drift- och underhåll).

Läs mer om internationella affärer på: www.handelskammaren.net/affarsnatverk

”Kunden ska kunna styra sin motpart” Intresset för världens största marknad växer bland företag i Västsverige och i takt med detta väcks många frågor. Handelskammaren kan hjälpa till att besvara några av dem.

h

andelskammaren anlitas av företag som vill göra affärer eller etablera sig utomlands. När det kommer till Kina är hjälpen extra värdefull. Marknaden är enorm och det kan vara svårt att på egen hand få fram relevant information.

– Vi sätter ihop projekt-team i Kina, säger Martin Henningsson, ansvarig för IBC (International business contacts).

– Genom att prata med bland annat provinsregeringar, miljömyndigheter, konkurrenter och slutanvändare kan vi ge kunden en bred bild.

Uppdraget för Wikström VVSKontroll var ganska typiskt. Det handlade dels om att analysera den potentiella partnern och ge råd om ägandeformer, dels om att titta på den kinesiska marknaden i stort.

– Kunden ska ha den kunskap och de kontakter som behövs för att kunna ställa krav och för att styra sin motpart under förhandlingar, säger Martin Henningsson.

Vilken är den vanligaste frågan ni brukar få om Kina?

– Det vanligaste är att svenska företag vill importera från Kina

och då frågar de ”hur vet vi att det här kinesiska företaget är okej?”. Följdfrågan brukar gälla om man kan kolla upp detta online.

Och vad svarar ni då?

– Till och börja med är det bara en del av alla kinesiska företag som ens finns på webben. Och det är väldigt svårt att göra en fullständig företagsbesiktning i Kina. Ägarbilden kan till exempel vara väldigt komplex.

Han fortsätter: – Men givetvis är det bra att ta reda på så mycket som möjligt. Den som vill hitta en unik produkt att sälja i Sverige kan besöka någon stor mässa, till exempel Kantonmässan. Och vill man skapa sig en första bild är webbportalen alibaba.com en bra start. ◗

Martin Henningsson tror att fler västsvenska företag har potential att etablera sig i Kina.

reach o u t

|

april 2010

|

17

Internationella affärer

text: Gustaf Höök illustration: Lene Due Jensen

Osäker inför affärsresan till Kina? Sluta oroa dig.

Kineser är oftast nyfikna, positiva och inställda på att komma överens, men det finns kulturella skillnader det är bra att tänka på.

Handelskammarens Kinaexpert Martin Henningsson har bott i landet och sitter på mångårig erfarenhet av affärer med Kina. Här bjuder han på handfasta tips för såväl affärsumgänge som sociala sammanhang.

Gör rätt på affärsresan Affärer • ta god tid på dig. I Kina skapar du personliga relationer innan det är dags att göra affärer. Bli inte frustrerad om ditt besök inte börjar med effektiva möten eller om du inte på stört får svar på dina frågor om företaget. Detta kommer så småningom när ni har lärt känna varandra. Avsätt även tid för utdragna förhandlingar. En tumregel är att lägga på trettio procent på tiden du tänkt tillbringa i Kina. Givetvis bör hemmaledningen ha koll på att du behöver gott om tid på dig.

• senioritet smäller högt. Det är en fördel att ha arbetat på företaget några år.

• glöm inte visitkortet. Kortet visar vem du är, så tänk på hur det är utformat. Kinesisk baksida är en bonus. Dela ut kortet med två händer lite lagom formellt.

18 |

reach out

|

a pril 2010

Socialt • titlar är viktiga. Den konfucianska filosofin med tydlig rangordning genomsyrar det kinesiska samhället. Har du en position med mandat, låt det synas i titeln. Kineser bedömer ofta ert intresse för affären efter hur hög rang representanten har.

• lär dig att avvakta. Om det blir tvärstopp, släpp frågan och återkom senare. Det är kanske bättre att slänga in den när ni just har sjungit karaoke tillsammans.

• kontinuitet och uppföljning är viktig. Eftersom personliga relationer är avgörande kan det vara klokt att avsätta en person eller ett team som ansvarar för Kina-kontakterna. Dessutom krävs på sikt en egen etablering på plats eller åtminstone täta resor till Kina. Ju mer ni träffas, desto bättre för affärerna.

• vänskap och affärer hänger ihop. I Kina är det vanligare och viktigare än i Sverige att bli vän med sin affärspartner. Kineser gör inte affärer lika kliniskt, så var inte rädd för att bli personlig och berätta om dig själv och din familj.

Detta fungerar även på distans.

Skicka gärna bilder och inled mejl med ”hello, good friend”.

• var lugn och positiv. Kineser i gemen är glada till sinnet och ser på världen med nyfikna ögon.

De gör affärer med inställningen att allt löser sig, så visa att du resonerar likadant. Var trygg i dig själv och visa ingen osäkerhet.

• nobba aldrig maten. Att inte tappa ansiktet är viktigt för en kines, så tacka inte nej till något som bjuds. Du kanske inte gillar alla rätter, men spela med, smaka och ha trevligt.

• ha trevligt vid middagsbordet.

Det är här ni umgås och skapar relationer, och svåra frågor kan plötsligt lösa sig efter trevlig samvaro. Att bli hembjuden till din värd är en ynnest så tacka alltid ja – även om resan egentligen är slut och du längtar hem.

Tackar du nej tänker kinesen ”nähä, han vill inte bli kompis med mig”. Detta kan påverka affärsrelationen.

• var nyfiken. Ställ många frågor och visa intresse för dina värdars kultur. Om du säger att du inte kan äta med pinnar kommer alla att vilja lära dig.

• var inte rädd för karaoken.

Efter maten är det vanligt att sjunga karaoke. Det hör till god ton att delta och det spelar ingen roll hur bra eller dåligt du sjunger.

Det viktiga är själva ansträngningen.

Juridik

Fråga juristerna

Har du frågor om juridik? Skriv till juristerna@handelskammaren.net! kan man utesluta en leverantör vid upphandling?

Vi ska genomföra en upphandling och befarar att ett företag som tidigare misskött sig kommer att lämna anbud.

Under vilka förutsättningar är det möjligt att utesluta en leverantör med hänvisning till ”allvarligt fel i yrkesutövningen” enligt 10 kap. 2 § 1 st. 4 LOU?

Detta måste avgöras från fall till fall efter en samlad bedömning, men ett exempel kan vara fel som medför fara för människors hälsa och fel som består i överträdelser av miljö- eller konkurrenslagstiftningen. När det gäller fel av typen ”yrkesfusk” är det svårare att dra generella slutsatser. Även om det konstaterats att ett allvarligt fel begåtts föreligger i regel inte skäl att utesluta en leverantör om denne vidtagit erforderliga åtgärder så snart ansvarig företrädare fått kännedom om felet. I denna del krävs att åtgärderna – för att förmå ”läka” felet – i tillräcklig grad minimerat risken för nya fel av liknande art och omfattning.

Det finns skäl för en

Johan Lidén Gärde Wesslau

Lars Lövgren MAQS

upphandlande myndighet att iaktta försiktighet när det övervägs att utesluta en leverantör. Leverantören måste beredas tillfälle att yttra sig angående 1) felet som sådant och 2) vilka (eventuella) åtgärder som vidtagits med anledning av felet.

Slutligen vill vi uppmärksamma att det av 10 kap. 3 § 3 st. LOU framgår att en leverantör som är registrerad i en officiell förteckning över godkända leverantörer i ett land inom EES ska presumeras inte ha gjort sig skyldig till allvarligt fel i yrkesutövningen.

Roland Adrell, Johan Lidén hur sänker vi lönerna?

Jag och mina två syskon driver ett mindre industriföretag. Det har gått väldigt bra i

Patrik Ottoson MAQS

några år, vi gick från 15 till 30 anställda på bara fem år. Nu har vi haft en nedgång som vi tror är temporär, därför vill vi undvika uppsägningar.

Finns det några juridiska möjligheter att tvinga fram lönesänkningar för att rädda anställningarna? svar: Huvudregeln är att ett anställningsavtal inte kan ändras ensidigt av arbetsgivaren. En lönesänkning kan däremot alltid komma till stånd om den anställde accepterar detta förutsatt att sänkningen inte strider mot kollektivavtal som arbetsgivaren är bunden av. Om de anställda inte går med på en lönesänkning har arbetsgivaren möjlighet att säga upp personal på grund av arbetsbrist och erbjuda dem återanställning på nya

villkor med lägre lön. På så sätt kan alltså en lönesänkning tvingas fram mot de anställdas vilja. Ett sådant arrangemang måste föregås av fackliga förhandlingar och är i många fall enbart möjligt när kollektivavtal saknas.

Framtvingade lönesänkningar är ett känsligt ämne och bolaget måste därför noga överväga de risker som detta kan medföra i form av eventuella domstolsprocesser och bad-will. Det enklaste och säkraste sättet att få till stånd en lönesänkning är på frivillig basis. Vilken väg ni än väljer rekommenderar vi att ni tar kontakt med en arbetsrättsadvokat eftersom båda alternativen kräver ingående analys och omgärdas av ett omfattande regelverk.

Lars Lövgren, Patrik Ottoson

SC P GÖTEBORG

svar: Just denna bestämmelse utgör en av de mer svårtillämpade så kallade. diskvalifikationsgrunderna.

Eftersom rättspraxis är begränsad måste frågan hanteras med viss försiktighet.

Det åligger den upphandlande myndigheten att klart visa att leverantören gjort sig skyldig till ”allvarligt fel” i yrkesutövningen.

Roland Adrell Gärde Wesslau

Du vet väl om att du som medlem i handels­kammaren har tillgång till en timmes kostnadsfri juridisk rådgivning?

Om du vill veta mer kan du kontakta: Lotta Ostler, 031-83 59 91 eller Jörgen Andersson, 031-83 59 43

LÄGESRAPPORT: GÖTEBORGSREGIONEN ÄR UTSEDD TILL SVERIGES BÄSTA LOGISTIKLÄGE FÖR NIONDE ÅRET I RAD ! KOLLA LÄGET PÅ W W W.PORTGOT.SE

Lobbying & politik

text: Sara Wennerström & Jan-Olof Ekelund foto: iStockphoto

December 2006.

Oron över vad som ska hända om det inte blir en utbyggnad av Marieholmsbron och Hamnbanan växer.

Det här är historien om hur handelskammaren arbetade sida vid sida med andra aktörer för att lyfta frågan till nationell nivå.

Resultat: Politikernas uppmärksamhet. Och byggstart 2013 istället för 2019.

Spelet om Hamnbanan

December 2006

Handelskammaren antar ett infrastrukturmanifest där Hamnbanan klassas som en av de absolut viktigaste satsningarna. Lobbyarbetet med att lyfta frågan på den politiska agendan börjar. De kommande åren handlar det om att göra många olika typer av insatser – allt ifrån att ordna seminarier och skriva debattartiklar till att nämna frågan i rätt sammanhang och äta lunch med rätt folk.

reach out

|

a pril 2010

I en proposition från regeringen står att förbindelserna med Göteborgs Hamn är viktiga för svensk industri. Det är en positiv signal.

2008

20 |

September 2008

SEPTEMBER

OKTOBER

NOVEM

Ensos logistiksystem. Ett kortare stopp innebär att vi inte kan leverera och att kunderna tappar förtroendet för oss, säger Stig Wiklund.

– Ett längre stopp skulle innebära att flera svenska pappersbruk skulle få allvarliga produktionsstörningar.

1

från väg till järn väg.

Att transportera med tåg är smidigt och kostnadseffektivt. Om sårbarheten i godstågsystemet minskar kan fler välja järnvägstransport.

2

konkurrenskraften.

Svensk industri är beroende av fungerande godstransporter. Störningar i trafiken innebär stora ekonomiska förluster.

DECEMBER

3

miljön.

I dag går hälften av godset till Göteborgs Hamn via järnväg, hälften via lastbil.

En fördubbling av godset skulle också innebära en markant ökning av lastbilstrafiken om banan inte byggs ut.

4

en stark hamn.

Det är viktigt för hela Sverige att Göteborgs Hamn kan bibehålla och utveckla sin position som Nordens viktigaste gods-

JANUARI

Stig Wiklund, vice vd Stora Enso Logistics och ordförande i Näringslivets Transportråd.

nu är byggstarten planerad till 2013, vilket innebär att utbyggnaden till dubbla spår och en ny Marieholmsbro står klar kring 2016.

Processen med att nå målet har varit lång.

–Vi på handelskammaren har velat dra vårt strå till stacken för att lyfta frågan, särskilt när vi förstod att projektet låg så pass sent i plan, berättar Stefan Gustavsson, ansvarig Stefan Gustavsson, ansvarig Public Public Affairs.

–Vi jobbar mycket med infra-­ Affairs på handelskammaren. ­strukturfrågor som gäller vår egen region. Men i det här fallet handlade det om att lyfta frågan till nationell nivå. Det har varit oerhört viktigt, eftersom det hela tiden handlar om en stenhård kamp mellan regioner – alla vill ha sina projekt genom­förda. ◗

Därför är Hamnbanan viktig

2009

MBER

g

öteborgs hamnbana är ett exempel på hur snabba samhällsförändringar sätter tröga system i gungning. För tio år sedan var det få som kunde ana vilken betydelse

den skulle komma att få för hela

Sveriges näringsliv. Utvecklingen för godstransporter på tåg gick snabbare än väntat.

– Många såg Hamnbanan som ett lokalt Göteborgsintresse. Lobbyarbetets främsta uppgift blev att visa att den är oerhört viktig för näringslivet i sin helhet, berättar Stig Wiklund, vice vd på Stora Enso Logistics och ordförande i Näringslivets Transportråd.

– Att vi till slut lyckades beror till stor del på att vi var många aktörer som jobbade parallellt från olika håll i en mängd olika forum för att informera beslutsfattarna om läget. År 2000 var godstrafiken på Hamnbanan förhållandevis liten. Banan var inte ens elektrifierad och godstågen fick byta till diesellok vid Sävenäs. I dag går ett tjugotal dagspendlar från Göteborgs Hamn till olika orter i Sverige, och Göteborgs Hamn räknar med att fördubbla godsmängden på tåg inom 10–15 år. Det har spekulerats om att Hamnbanan skulle slå i kapacitetstaket redan i år. Men tack vare förbättringsåtgärder ser Banverket nu att det kör ihop sig först 2015–2016. Då kommer godsmängderna att vara så pass stora att många svenska industriföretag riskerar stora problem med sina transporter om inget görs.

– Hamnbanan är i dag den svagaste länken i Stora

nav. I dag går 30 procent av Sveriges export härifrån. En ökning av godset skulle innebära att hamnen ännu bättre kan tillgodose näringslivets behov.

5

fler arbetstillfällen.

Godshanteringen flyttas i stor utsträckning till så kallade ”dry ports” på andra ställen i Sverige. På kombiterminaler för lastbil och järnväg skapas nya arbetstillfällen.

FEBRUARI

Februari 2009

Vägverket och Banverket har fått i uppdrag att lägga fram ett förslag till infrastrukturplan som sträcker sig från 2010–2022.

– Nu börjar vi fatta misstankar om att Hamnbanan inte ligger så bra till, berättar Stefan Gustavs­ son, ansvarig Public Affairs på handelskammaren.

– Bland annat förstår vi att en utbyggd Marieholms­bro inte kommer med i förslaget, eller att den ligger väldigt långt fram i tiden. Vi bjuder hit Minoo Akhtarzand som är generaldirektör på Banverket för att ta upp det här till diskussion, och hon tackar ja.

MARS reach o u t

|

april 2010

|

21

Politik & lobbying

Juni

21 april

Banverket och Vägverket lämnar Banverkets generaldirektör Minoo Akhtarzand ett nytt inofficiellt förslag till infraoch handelskammarens vd Johan Trouvé står och strukturplan, och nu är Hamnbanan väntar på tåget. Om några minuter åker de från med. Den ligger visserligen så Centralen ut mot Göteborgs Hamn tillsammans sent som 2019, men man har med några av handelskammarens medlemsföretag i alla fall avsatt 2,78 miljarder till i ett chartrat tåg. Nu gäller det att övertyga genesatsningen. raldirektören om hur viktig Hamnbanan är för hela Sveriges industriföretag.

Samma dag kommer det inofficiella planförslaget.

Utbyggnad av Hamnbanan och en ny Marieholmsbro är inte med alls. Under resan ut mot hamnen hålls ett seminarium där Göteborgs Hamn presenAlmedalsveckan är i full gång. Handelskammarens terar sina satsningar på ökat vd Johan Trouvé och Stefan Gustavsson, ansvarig gods. Representanter från Public Affairs, arrangerar ett seminarium med Banverket berättar om HamnBanverket och Vägverket. banans sårbarhet och känsliga – Nu är Hamnbanan med i plan, ropar generalI GT publiceras en debattartikel punkter. Uppe på Marieholmsdirektör Minoo Akhtarzand när hon kommer dit. på handelskammarens initiativ. bron stannar tåget en stund – Det var en framgång att hon direkt associerade Den är undertecknad av västsvenoch frågan blir oerhört konkret. till Hamnbanan när hon fick syn på oss, säger Steska representanter från samtliga Ett stopp på den här bron får fan Gustavsson. Men vi var fortfarande inte nöjda. riksdagspartier. Syftet är att skapa ödesdigra konsekvenser för Byggstart 2019 var alldeles för sent och nu var enad kraft för att lyfta frågan på leveranssäkerheten. målet att försöka tidigarelägga projektet. Diskusriksnivå. sionen om Hamnbanan fortsatte under seminariet.

Juli

12 maj

APRIL MAJ JUNI JULI AUGUSTI 22 |

r each out

|

a pril 2010

”Nu talar vi med en röst” Magnus Kårestedt, vd för Port Authority, har i flera år kämpat för att en utbyggnad av Hamnbanan ska ses som en nationell angelägenhet.

– det är inte svårt att övertyga våra lokala politiker men att få gehör från riksdag och regering har historiskt varit betydligt tuffare, konstaterar Magnus Kårestedt.

Han lyfter fram en viktiga händelse som fick upp Hamnbanan längst fram på dagordMagnus Kårestedt, ningen. vd, Port Authority – När regeringen tog fram sitt infrastrukturpaket under 2008 utan att några pengar var öronmärkta för Hamnbanan blev vi tvungna att agera på bred front. Vi hade sedan tidigare ett gott stöd från Västsvenska Industri- och Handelskammaren och det blev ännu mer påtagligt med nyutnämnde vd:n Johan Trouvé. Han har ett genuint miljöintresse och ser järnvägssatsningar som en viktig del i arbetet för hållbar utveckling.

– Göteborgs Hamn, handelskammaren och Närings-

Läs mer om handelskammarens åsikter och projekt: www.handelskammaren.net/asikter

5 september

Debattartikel publiceras i GP. Avsändarna är handelskammarens vd Johan Trouvé, Göteborgs Hamns vd Magnus Kårestedt och Stig Wiklund, vice vd på Stora Enso Logistics och ordförande i Närings­livets Transportråd (en sammanslutning av ett 30-tal stora godstransportörer i Sverige). Syftet är att understryka hur viktigt det är att byggstarten sker betydligt tidigare än 2019.

2 november

livets Transportråd agerade tillsammans och vi fick igång en bra dialog med både Banverket, Vägverket och regeringen.

– Avgörande tror jag var att vi talade med en röst och hade mycket sakliga och konstruktiva samtal med regeringskansliet. Vi ville inte upplevas som den gnällige kusinen från landet, utan få gehör för att en utbyggd Hamnbana är en förutsättning för att stora delar av det svenska näringslivet ska kunna utvecklas på ett bra sätt. med en tidigareläggning av Hamnbanan kan Göteborgs Hamn hållas fast vid sina expansiva planer med fördubblade volymer fram till 2020.

– Beslutet togs i grevens tid. Banverket har hittills gjort ett fantastiskt arbete med att öka kapaciteten på Hamnbanan. Men innan nya Hamnbanan står färdig kommer vi under en period nå kapacitetstaket och de problemen som uppstår då får vi ta hand om på bästa sätt, konstaterar Magnus Kårestedt. ◗

Nu lämnar Banverket och Vägverket sitt officiella planförslag till regeringen. Från och med nu är det Regeringskansliet som äger frågan, och handelskammaren flyttar sitt fokus dit.

– Vi hade identiferat två personer som väldigt viktiga. Den ena är Hans Lindblad, som är statssekreterare under finansminister Anders Borg, med särskilt ansvar för infrastruktur. Den andra är Leif Zetterberg, statssekreterare under infrastrukturminister Åsa Torstensson på Näringsdepartementet. Vi bad om att få ett möte med dem, tillsammans med Volvo, Göteborgs Hamn och Näringslivets Transportråd.

16 november

Handelskammaren, Volvo, Göteborgs Hamn och Näringslivets Transportråd träffar Hans Lindblad och Leif Zetterberg i Stockholm.

– Jag tror att det här mötet var avgörande för hela frågan av två skäl, säger Stefan Gustavsson.

– Dels hade vi så pass tunga intressenter med oss – de representerar i princip hela Sveriges gods. Dels pratade vi om frågan ur ett nationellt perspektiv och lyckades skapa en förståelse för vilka konsekvenser det får för svensk industri om inget händer.

Efter mötet blir Näringslivets Transportråd inbjudna av Minoo Akhtarzand att diskutera förskottering på projektet.

SEPTEMBER OKTOBER NOVEMBER reach o u t

|

april 2010

|

23

Politik & lobbying

”Beslutet var en stor lättnad” För Löfbergs Lila hade ett längre stopp på Hamnbanan inneburit intensiv skytteltrafik med lastbil. Och merkostnader på 100 000 kronor per dag. löfbergs lila är med sina 27 000 ton kaffe per år en av Sveriges ledande tillverkare.

Företaget är beroende av ett jämnt råvaruflöde på 6–7 containrar varje dag. I dag går all import av råkaffe på båt och sedan godståg via Hamnbanan till rosteriet i Karlstad. JärnChrister Sonesson, vägsspåren går ända in i fabriproduktionschef och ken, där avlastningen sker. ansvarig för lager – Än så länge har det fungerat och logistik på Löfbergs Lila. bra. Tågtransporterna är snabba, miljövänliga och kostnadseffektiva. Det är väldigt skönt att vi nu slipper planera för alternativa lösningar, säger Christer Sonesson som

är produktionschef och ansvarig för lager och logistik på Löfbergs Lila. ett längre stopp på hamnbanan eller stora förseningar i trafiken hade inneburit att Löfbergs Lila hade fått lägga om transporterna till båt på Göta Älv eller till lastbil. Det hade medfört längre ledtider och merkostnader på omkring 100 000 kronor om dagen.

När det gäller utflödet med färdigt kaffe går all trafik i dag via lastbil, men Christer Sonesson berättar att man nu söker kunder som kan ta emot gods på tåg.

– Vi har gjort tester och det fungerar väldigt bra för oss att lägga transporter på tåg. Det främsta skälet är att vi vill ha så liten miljöpåverkan som möjligt, men också att vi inte vill bli för beroende av en viss typ av transporter, säger Christer Sonesson. ◗

”Än så länge har det fungerat bra. Tågtransporterna är snabba, miljövänliga och kostnadseffektiva. Det är väldigt skönt att vi nu slipper planera för alternativa lösningar”

5 februari December

Hearing om höghastighetståg på näringsdepartementet.

– Det här är ett exempel på hur vi väcker frågan vid olika tillfällen, säger Stefan Gustavsson. Jag ställde mig positiv till frågan om höghastighetståg, men menade också att regeringen måste kunna prioritera en satsning på de 2,7 miljarder som Hamnbanan kostar – i förhållande till höghastighetståg för 125 miljarder. Bland åhörarna fanns flera viktiga personer från departementet. Ju fler gånger frågan väcks i olika sammanhang, desto större chans att den får genomslag.

24 |

reach out

|

a pril 2010

2010

DECEMBER

Tv-sänt seminarium med infrastrukturminister Åsa Torstensson.

I sitt inledningsanförande talar hon om att satsningar måste göras för att svensk industri ska stärka sin konkurrenskraft. Det enda konkreta exempel hon nämner är Hamnbanan. För ett varuproducerande företag i Norrland kan en utbyggnad av Hamnbanan, och lösning av den flaskhals som den innebär, vara den enskilt viktigaste åtgärden, menar hon.

– Det är precis det här vi vill höra, säger Stefan Gustavsson. Hon kopplar ett företag i Norrland till ett objekt i Göteborg, och då har vi lyckats med att skapa förståelse för vidden av problemet.

JANUARI

8 februari

Infrastrukturminister Åsa Torstensson besöker Göteborgs Hamn. Samma dag publiceras en debattartikel i GP, undertecknad av handelskammaren, Näringslivets Transportråd och Göteborgs Hamn.

Februari

Det blir klart att satsningen på Hamnbanan drar igång redan 2013. Just nu pågår utredning av ny Marieholmbro och upphandling av konsulter till projektet.

–Vi är väldigt glada att makthavarna har lyssnat på näringslivet, säger Stefan Gustavsson.

FEBRUARI

MARS

Krönika

En dag i maktens korridorer på min dagliga promenad till handelskammarens kontor i Volvohuset vid Kungsträdgården passerar jag först förbi Rosenbad, kastar sedan en blick på Riksdagen och om det är fint väder händer det att jag tar en liten omväg förbi näringsdepartementet. En stenkast bort ligger bland annat huvudkontoret för Svenskt Näringsliv, Exportrådet, Vinnova och Lärarnas Riksförbund. Vid kaffeapparaten möter jag Robert från Volvo Aero, som sitter lite längre bort på samma våning.

– Det är mycket fokus på finans- och näringsdepartementet nu inför vårpropositionen, säger han. jag öppnar kalendern.

I dag ska jag äta lunch med en medarbetare på IF Metall. Vi ska prata allmänt om läget inom industrin i Västsverige, och konkret om ordförande Stefan Löfvens medverkan i ett seminarium i Almedalen. Det är viktigt att förmedla en positiv bild av Västsverige som en dynamisk region som ser möjligheter efter krisen. Under det gångna året har media målat upp industrin som något som hör till det förflutna. Vi tar upp detta till diskussion på ett seminarium

i Almedalen och vill, bland annat tillsammans med Stefan Löfven, visa på att den bilden är felaktig.

Senare i dag har jag ett möte med några medarbetare på Svensk Vindenergi. Det blir ett tillfälle att prata om den expansiva vindkraftsbranschen i Västsverige, med bolag som Rabbalshede Kraft som förbereder sig för börsnotering. Det är positivt att miljödepartementet prioriterar utbyggnaden av vindkraft, men det krävs fler politiska beslut för att komma bort från de långa handläggningstiderna. Jag vill diskutera samarbete med Svensk Vindenergi för att fortsätta driva vindkraftsfrågan, genom att agera som remissinstans i samband med nya regeringsförslag, löpande kontakter med miljö- och näringsdepartementet, och seminarier i Stockholm, Västsverige och i Almedalen.

I morgon sätter jag mig på tåget till Göteborg. Det är viktigt att hålla tät kontakt med kollegor och medlemsföretag i Västsverige så att jag fortsatt kan föra Västsveriges talan här i huvudstaden. ◗ katrien vanhaverbeke,

public affairs stockholm

ANNONS

Skanska bygger för ett bättre klimat Projekt Gårda Kontorscenter är mer än ett spektakulärt bygge och ett nytt landmärke för Göteborg.

Bakom fasaden döljer sig smarta lösningar som både människor och miljö mår bra av.

Göteborgs första gröna kontorshus ligger strategiskt placerat vid E6 i Gårda, nära kollektivtrafik och med promenadavstånd till Ullevi och Svenska Mässan.

–Vi vill kunna erbjuda lokaler som har den senaste tekniken och som samtidigt har låg klimatpåverkan, Henrik Ahnström berättar Henrik Ahnström, projektledare på Skanska Fastigheter Göteborg.

Helst ska man inte behöva ta bilen till jobbet, därför kommer det att finnas miljöbilpool och gott om cykelparkeringar i huset. I källaren finns dessutom gratis cykelpool.

Hyresgästerna får vara med och utforma planlösning, materialval och färger. Dessutom får de hjälp att hitta energismarta lösningar med hjälp av Skanskas energirådgivare.

På entréplanet finns en gemensam reception, bistro, restaurang, café och butik. En våning upp finns

ett konferenscenter med bland annat videokonferens.

–Du ska inte behöva resa för att kunna hålla möten.

På så vis minskar du både restid och klimatpåverkan, säger Henrik Ahnström.

Huset är klassat som GreenBuilding, eftersom man har 25 procent lägre energiförbrukning än vad som är kravet för nybyggda kontor. Dessutom är projektet först i Norden med en precertifiering enligt den allra högsta nivån Platinum enligt LEED (Leadership in Energy and Environmental Design) som är ett av

världens ledande system för att miljöutvärdera och certifiera byggnader.

Universitetsstudier visar att produktiviteten hos företag i den här typen av miljöer är högre än i konventionella kontorshus.

–Vi på Skanska lever som vi lär, därför kommer vi själva att flytta in i huset. Det kommer att krävas betydligt mer av denna typ av byggnation framöver.

Gårdaprojektet ligger idag i framkant på vår resa mot riktigt grönt byggande, säger Henrik Ahnström.

www.skanska.se/garda

Handslag

Storsatsning på infrastruktur de kommande tolv årens satsning på väg och

järnväg i Sverige uppgår till 482 miljarder.

Satsningen i Västsverige är rekordstor, berättar infrastrukturminister Åsa Torstensson.

Arbetet med att flytta fram de västsvenska positionerna har gett resultat.

Handelskammaren har varit lösnings­ inriktad genom nya idéer för att finansiera en snabbare vägutbyggnad. Opinionsbildning i media och möten med politiska beslutsfattare har varit verktyg i strävan efter effektivare transportlösningar. Nu syns en ljusning i trafikeländet: Bättre förbindelser över Göta älv i Göteborg, färdigställande av motorvägsutbyggnad och satsningar för att få Västsveriges spårbundna kommunikationer att fungera bättre för både gods och arbetspendling. Äntligen! ◗

Infrastrukturminister Åsa Torstensson och Stefan Gustavsson som är ansvarig för infrastrukturfrågor på handelskammaren.

Representanter från kommunstyrelsen.

Fr v. Anders Flanking, Kent Johansson, Jan Hallberg och Helene Odenjung.

Kinas vice president på lunch hos landshövdningen Lars Bäckström och Kinas vice president Xi Jingpin är lika gamla och bägge födda i Ormens tecken. Det fick handelskammarens vd Johan Trouvé veta när landshövdingen bjöd på lunch, samma dag som Geely och Ford undertecknade köpeavtalet som gör Volvo Personvagnar kinesiskt.

– Låt oss glädjas att en lång tid av spekulationer för de västsvenska biltillverkarna är över, skriver Johan i sin blogg: johantrouve.

landshövding

wordpress.com ◗

26 |

R E A C H OUT

|

A PR IL 2010

Stort intresse för presentationen av det västsvenska infrastrukturpaketet. Korsvägen i Göteborg var fylld med journalister och andra intresserade.

Grönt besök i Skaraborg miljöpartiets språkrör

Peter Eriksson besökte Skaraborg i mitten av mars för att uppdatera sig om åkerinäringens förutsättningar, och träffade bland annat handelskammarens regionchef Peter M Larsson.

Det var Åkeriföreningen i Skaraborg som stod för inbjudan och Peter Eriksson skrev på ett avtal om att träffas igen för att diskutera transporter och logistik på ett konstruktivt sätt. ◗ Maud Olofsson och Xi Jingpin.

Peter Eriksson och handelskammarens regionchef Peter M Larsson, på besök hos Åkeriföreningen i Skaraborg.

Nu är medlemmarna sökbara på nätet Varför lanseras medlems­ registret på webben?

David Hagetoft, affärsutvecklare och ansvarig för medlemsregistret på nätet, berättar mer:

Medlemsregistret hittar du på: www.handelskammaren.net/sv/Sokforetag

För det första är vi givetvis otroligt stolta över våra närmare 2 600 medlemsföretag, som egentligen är våra ägare, och att vi fått deras förtroende att företräda dem. Därmed vill vi också visa vilka de är.

Den andra anledningen till att vi lanserar matrikeln är att ge våra medlemsföretag ett plattform att marknadsföra sig. Handelskammaren är en internationell mötesplats och vår webb är ett naturligt första steg för utländska företag som söker affärspartners i Sverige.

Vilken information kan jag hämta ur registret?

I första delen, som vi lanserar idag, är det möjligt att se vilka som är medlemmar i Västsvenska Industri-

och Handelskammaren. Det är möjligt att söka på företagsnamn, region och bransch.

Vilka möjligheter är det som öppnar sig för våra medlemmar i och med denna satsning?

Det är en möjlighet att söka upp andra företag som ingår i Handelskammarens nätverk av medlemsföretag. Det är en plattform för företagen i vår region att marknadsföra sig inom regionen såväl som internationellt.

Kommer den att utvecklas?

Absolut! Det vi jobbat med den senaste tiden är framförallt att standardisera gränssnitten i våra system så att grunden är lagd att kunna utveckla vår digitala kommunikationsplattform. Vi har i och

med det skapat mycket goda förutsättningar att utveckla matrikeln.

Mer konkret så är nästa steg en digital mötesplats/matrikel för vårt affärsnätverk med syfte att underlätta kontaktskapandet mellan dem som ingår i handelskammarens affärsnätverk.

Utmaningen är att hitta rätt nivå och inte försöka ersätta befintliga digitala mötesplatser, som till exempel LinkedIn och Facebook. Vi kommer istället att använda kraften i dem och knyta samman dessa med handelskammarens möten som sker ansikte mot ansikte. Nätverksmatrikeln ska inte bli ännu ett ställe att skapa en omfattande profil som måste hållas uppdaterad, den ska vara ett digitalt komplement till det värde vi redan skapar i handelskammarens affärsnätverk. ◗

Stampen-gruppen är en snabbt växande mediekoncern som idag är en av Sveriges största ägare av dagstidningar. Stampen äger också interaktiva mötesplatser, tryckerier, distributionsbolag och gratistidningar.

Stampen omsätter över 5 miljarder kronor.

www.stampen.com RE A C H OUT

|

ma r s 2 0 1 0

|

27

Vinjett Utbildning

text: Christian Ericsson foto: Getty Images

Snitslad bana genom vd-djungeln

d

et är mycket man ska förstås aktiebolagslagen (ABL). Det finns tänka på som verkstäl- miljöbalken. Det finns regler om ekonomi, lande direktör. Agera i bokföring, arbetsmiljö, skatter, pensioner samråd med styrelsen, … och då har vi inte ens nämnt de speciella förverkliga visioner, regler som gäller för börsnoterade företag. leda det dagliga arbetet och hitta rätt folk att stödja en i arbetet. Allt på ett ansvarsfullt – en vd måste naturligtvis vara införstådd sätt, med aktieägarnas bästa i bakhuvudet. med de lagar som rör hans uppdrag och den Men som om det inte vore nog är man som verksamhet han är satt att leda, till exemvd omgärdad av ett snårigt buskage av lagar pel ABL. Men man ska vara medveten om och bestämmelser. Först och främst har vi att det finns så mycket mer än det som står

28 |

r each out

|

a pril 2010

Miljö en vd:s roll och juridiska ställning är med andra ord inte alldeles glasklar. I den omfattande miljöbalken döljer sig flera potentiella fallgropar. Miljöbalken är på över 30 kapitel, och ersätter ett tidigare lapptäcke av olika miljölagar. I detta enorma verk finns bestämmelser om bland annat vattenverksamhet och miljöfarlig verksamhet, samt bestämmelser om straff- och skadeståndsansvar. Malin Wikström, advokat på Gärde Wesslau, berättar: – Jag tror att de flesta har bra koll på till exempel ABL, men det är viktigt att vara medveten om vilka potentiella risker som finns dolda i miljöbalken. Man måste vara orienterad om vilka delar som kan beröra den egna verksamheten, och vet man inte om vilket ansvar man har kan det komma obehagliga överraskningar.

Som exempel nämner hon fastigheter som genomgår asbestsanering. Det gäller att vara noggrann när man lämnar direktiv till en underleverantör för utförande av saneringen, för om det slarvas med det farliga ämnet kan man som vd i värsta fall bli personligt ansvarig.

– Uppsåtlig spridning av miljöfarliga ämnen, eller underlåtenhet och slarv, kan leda till straffansvar. Och det är viktigt att komma ihåg att ansvar enligt miljöbalken aldrig kan avtalas bort, säger Malin Wikström.

i lagen, berättar Anders Kinntorph, advokat på Nordic Law. Han är specialiserad inom områdena köp och försäljning av företag samt kommersiell avtalsrätt, och är en av föreläsarna på den vd-utbildning som handelskammaren håller i maj–juni. Anders Kinntorph fortsätter: – Bland annat finns en mängd tyst uttryckta regler, till exempel om lojalitet, som har precis samma tyngd som lagregler.

Är du vilse i vd-djungeln? Tappat bort dig bland ogenom­trängliga lagar i regelträsket? Som tur är finns det kunniga guider som kan leda dig på rätt spår. Här får du råd från några av föreläsarna på handelskammarens vd-utbildning. hallå där, margit

Mer utbildning

Organisation

Mer info om handelskamma­ rens vd-utbildningar finns på www.handelskammaren.net/ vdutbildning. Kontakt: Jessika Wassberg, 031-83 59 55.

förhoppningsvis behöver vd-skapet i de allra flesta fall inte leda till så allvarliga konsekvenser som fängelse. Det finns ju andra, roliga aspekter på att vara vd. Att besluta om belöningssystem och incitament, till exempel. Men inte ens i den här skenbart lugna delen av djungeln kan man slappna av helt.

– Att besluta sig för rätt belöningssystem kan vara ganska bökigt, säger Raoul Svensson, advokat på Vinge.

Det finns nämligen en flora av system på marknaden, alla med olika innehåll. Teckningsoptioner, bonusar, nyemissioner, syntetiska optioner… hur ska man som vd veta vilket som passar bolaget bäst?

– Det beror på bolagets storlek, och vilken fas man befinner sig i, svarar Raoul Svensson och fortsätter: – Ett annat område man behöver vara orienterad om är skatter och avgifter. Jag skulle säga att det krångligaste är momsdeklarationer och inkomstdeklarationer, och att de lämnas i tid. Det är viktigt att det finns väl inarbetade rutiner. En vd bör också veta vad som behöver göras om företaget blir utsatt för skatterevision.

mahlapuu. Du är vd för PharmaSurgics och ska gå handelskammarens vd-utbildning. Vad har du för bakgrund?

– Jag har en gedigen och tung forskningsbakgrund och har disputerat inom molekylärbiologi. Under min tid som forsknings­chef har jag haft personalansvar och drivit utvecklingsprocessen. Sedan december 2009 är jag vd.

Vad ser du som den största utmaningen för dig nu när du blivit vd?

– Visionerna och den dagliga verksamheten känns oproblematiska. Den största utmaningen blir att lära mig mer om ekonomi och juridik.

Den direkta interaktionen med styrelsen och ägarna är till exempel ny för mig.

Vad ser du fram emot att lära dig?

– Jag behöver lite mer solid bas vad gäller ekonomi, bolagsstämmor, styrelsemöten och årsredovisningar. Det kan handla om lagar som jag inte känner till, och som jag tycker att det är svårt att hitta information om. När det gäller forskningsartiklar vet jag precis var jag ska börja leta, men inte var man hittar regler kring vd-rollen.

Ekonomi själva kärnan i all bolagsverksamhet är kapitalförsörjningen. Utan pengar kommer man ingenstans. Och som väntat finns det fällor även här. De pengar bolaget drar in genom verksamheten, självförsörjningen, brukar inte innebära några problem. Men så fort det ska till annat kapital, från till exempel riskkapitalbolag eller bank, krävs att vd samspelar på en helt ny nivå med styrelse och ägare.

– Det här är några av de tyngsta frågor

bolag kan jobba med. Nya pengar kan ju till exempel innebära att man får nya ägare.

Och behov av finansiering kan uppkomma plötsligt, vare sig det handlar om en konjunktursvacka eller att en möjlighet till förvärv öppnar sig, berättar Ola Gravenfors, partner på Censor AB. Banker och andra finansiärer är alltid noggranna. Inte minst ledningen hamnar under luppen, och då behöver man ta hänsyn till saker man kanske aldrig tidigare

tänkt på – kreditvärdighet, eller om någon styrelseledamot har en tidigare konkurs i bagaget. Riskkapitalbolag kan också titta på saker som visioner, framtidsplaner och hur bra ledningen är på att kommunicera.

– Plötsligt exponeras man på ett helt nytt sätt, och det innebär en del risker om man inte har gjort sin hemläxa. Det är till exempel lätt att tappa fokus på den dagliga verksamheten så att bolaget rentav börjar gå dåligt. ◗

reach o u t

|

april 2010

|

29

Vinjett Juridik

text och foto: Ingrid Hellgren Sjöberg illustration: iStockphoto

Medling

– en enkel lösning på svåra problem När du hamnat i en affärsmässig tvist är det lätt att starka känslor tar över. Motparten ska så klart tryckas till ordenligt. Och eftersom du har rätten på din sida har du inget att förlora i en rättegång. Eller?

o

Fakta:

CEDR-medlare

Processrättsadvokaterna Pär Caldenby, Anders Bergqvist, Per Fridén och Jörgen Larsson är fyra av de utbildade CEDRmedlare som går att nå via Västsvenska Industri- och Handelskammaren.

Vill du få mer information om vad handels­kammaren kan hjälpa till med när det gälle­r tvistlösning, kontakta Lotta Ostler (031-83 59 91) eller Jörgen Andersson (031-83 59 43). Läs mer på www.handelskammaren.net/medling

fta är det goda rådet att vänta ett ögonblick, konstaterar advokat Per Fridén.

Det finns flera fallgropar om ni ger er på en rättsprocess i domstol. Dels kan du förlora för att du har fel, du kanske inte kan analysera det rättsliga på ett bra sätt. Eller så kan du förlora för att domstolen dömer fel.

Du kan också förlora för att du inte kan bevisa din rätt. Ytterligare ett sätt är att förlora fast du vinner, till exempel om motparten saknar betalningsförmåga. I alla dessa fall hade medling varit att föredra, eller i alla fall en förhandling.

Per Fridén är utbildad medlare och övertygad om att vi kommer att få se mer av medling i Sverige framöver. I många delar av världen får man inte ens gå till

domstol förrän man prövat medling.

Orsaken är att domstolsärenden kostar för mycket.

– Men det handlar också om att många inte har tid att gå till domstol och vänta i kanske flera år. För att driva ett företag framgångsrikt måste du vara i rörelse, står du stilla så sjunker du. medling enligt cedr-metoden* är en av de tvistlösningsmetoder som uppvisar bäst resultat, lösningsprocenten är upp emot 90 procent. En av orsakerna till detta är att metoden bygger på frivillighet från båda parters sida, vilket ökar oddsen för en lösning. Processen leds av en oberoende specialutbildad medlare som har till uppgift att lotsa parterna genom tvistlösningens olika faser tills de gemensamt funnit en lösning som parterna är nöjda med.

Så fungerar CEDR-processens olika faser:

30 |

1. Förberedelse 2. Inledning

3. Utforskning

4. Förhandling 5. Summering

I förberedelsefasen beslutar parterna att ”nu ska vi medla”. Via handelskammaren får ni kontakt med medlare som bokar dag för medling och skaffar en lokal på en neutral plats. Medlaren uppmanar parternas ombud att sammanfatta tvisten på ett par sidor.

I utforskningsfasen talar medlaren med parterna var för sig och fångar upp deras behov och intressen och vad som är viktigt för respektive part. Medlaren för bara vidare sådan information som part gett okej till.

I förhandlingsfasen bryter medlaren ner tvisten i beståndsdelar, kollar om det stämmer med verkligheten, försöker coacha parterna att hitta okonventionella lösningar. Det är parterna själva som ska hitta lösningen på problemet.

r each out

|

a pril 2010

I inledningsfasen träffar medlaren sedan parterna var för sig på avsatt dag.

Parterna ges då tillfälle att föra fram sina ståndpunkter.

Gemensamt skapar ni en agenda för mötet och diskuterar hur ni går vidare.

I sammanfattningsfasen summeras slutligen lösningen. Fungerar den i verkligheten, vem ska skriva avtal eller hur går ni vidare om medlingen inte fungerat?

Case

Parter som träffar en frivillig lösning är också väsentligt mer benägna att verkligen fullgöra avtalet och betala, även om det inte finns direkta ”öppna” tillgångar, säger advokat Pär Caldenby.

CEDR-medlingen är också en snabb process, ofta kan medlingen starta bara inom några veckor och själva medlingen pågår vanligtvis under en dag. Att processen är så snabb innebär också att den är betydligt mer kostnadseffektiv än ett domstols- eller skiljeförfarande. per fridéns kollega Anders Bergkvist, även han advokat och CEDR-medlare, menar att man når resultat på flera nivåer med hjälp av medling.

– Dels på en processuell nivå, eftersom CEDR-medling har en så hög lösningsgrad, dels på en känslomässig och psykologisk nivå. Dessutom når man faktiska materiella resultat vid en lösning.

Det som är häftigt med medling är att det kan göras när som helst och att det är parterna som själva löser tvisten. Vår roll som medlare är att bistå parterna med energi och trygghet och en verklighetskontroll, att få dem att fundera på om deras känslor och krav är rimliga, säger Anders Bergkvist. ◗ * CEDR=Centre for Effective Dispute Resolution

d

Tvist kring samarbetsavtal

enna tvist uppstod cirka 5,5 Mkr. Konsekvensen blev att B mellan företag A lämnade in en stämningsansökan mot A. och företag B angående deras avtals- trots att en stämningsansökan lämmässiga samarbete nats in fortsatte parterna att ha direkt­ och den framtida utvecklingen av detta. kontakt, eftersom de var beroende av A är tillverkare av skor och pjäxor varandra för att fortsätta sina verksamoch B har distribuerat dessa produkter heter. Det fanns alltså ett betydande ett tiotal år baserat på muntliga över- intresse hos båda parter att upprättenskommelser. B har också varit infor- hålla goda relationer och finna en godmellt inblandad i utvecklingen av vissa tagbar lösning på krisen. Av denna anledning enades parterna om att förprodukter. söka lösa tvisten genom medling. tvisten uppstod mellan de två föreEtt par månader efter att beslutet togs tagen när A önskade att avbryta eller om att medla nådde parterna en lösning åtminstone ändra samarbetsvillkoren genom att de kom överens om ett nytt med B, ett samarbete som värderades till distributionsavtal. ◗

Fördelar CEDR • • • • •

Snabbt.

Frivilligt.

Hög lösningsprocent.

Affärsmässig lösning.

Lösningen behöver inte vara begränsad till tvistens omfattning.

• Kan rädda relationen mellan motparterna.

• Ger möjlighet att ”osa av sig” inför medlaren.

• Kan lösa tvister som inte är processbara, t ex ägarkonflikter.

Vad kostar det?

• Medlaren: Cirka 15–25 000 kronor per dag (delas av parterna).

• Handelskammaren: 8 000 kronor (utser medlare, hjälper till med administration och kanslifunktion samt erbjuder lokal).

reach o u t

|

april 2010

|

31

Västsvenskar

text: Sara Wennerström foto: Tommy Holl och Saab Automobile

Handelskammarens utmärkelse

Jan Åke Jonsson belönas med handelskammarens utmärkelse av första storleken för avgörande insatser inom det västsvenska näringslivet. Priset delas ut på In­ dustri- och Handelskammardagen den 3 maj. Motiveringen lyder: ”Under det senaste året har diskussionerna om Saab Automobiles framtid varit heta och publika.

Under hela den processen har Jan Åke Jonsson stått upp för företaget på ett energiskt, uthålligt och professionellt sätt. Jan Åkes hårda arbete och förmåga att hantera de många olika intressenterna – befintliga ägare, potentiella köpare och representanter för såväl media som politiken – har förstärkt bilden av honom som en högt respekterad ledare innanför fabriksgrindarna i Stallbacka och som en förebild för andra i det västsvenska näringslivet.”

Lugn i stormen Vägen: Lång och svår med brutala uppförsbackar och branta stup. Bakom ratten: En man som hela tiden trodde på sig själv, sina medarbetare och bilen han körde.

Vi träffade Jan Åke Jonsson och Victor Muller för ett samtal om ledarskap under svåra förhållanden.

32 |

RE A C H OUT

|

APR IL 2010

d

u har varit vd på Saab i fem år, haft svårt att parera rykten och spekulationer. Jag har men började på företaget redan sagt till mina anställda att hör ni inte från mig så besom 22-åring. Hur skulle du be- höver ni inte tro på vad som sägs. skriva Saab-andan?

Om du tror på din produkt är det också lättare att vara positiv i din framtoning hur svart det än ser ut.

Mycket av ursprunget kommer Det tror jag har spelat en väldigt stor roll i attityden från varumärket som sådant. Det har varit unikt och annorlunda ända från början, med influenser från high hos våra anställda. tech och flygindustri. När man vågar vara först med olika saker är det många som attraheras av det, och till Vad tycker du om att fokus har flyttats mycket till företaget. Det ger något av en underdog-känsla. Du är dig som person? lite annorlunda, en otippad segrare. Det Det är något som följer med jobbet. Jag ”Jag hade skapar en kämparglöd och en gemenskap. tycker att det är kul att prata om Saab kunnat och om bilar, men är inte så jätteroad av gömma mig intresset kring min person. Jag inser att Hur ser du tillbaka på året som har det finns ett intresse, och då får jag acvarit? här inne Vi har gått igenom allt som ett företag ceptera det. på kontoret, i svårigheter kan gå igenom. Inte bara stänga döromprioriteringar och rationaliseringar, Har du alltid varit så stabil och lugn, ren och låta utan rekonstruktion, strategisk översyn, eller är det något som kommer med alla andra likvidation och försäljning ett par gånger. erfarenhet? undra vad Ett märkligt, märkligt år.

Både och. För det första är jag en ganska lugn person, jag oroar mig sällan och bryr som händer Du har sagt att ledarskap är väldigt mig inte så mycket om rykten. Och med – helt fel. Du viktigt inte minst i en sådan här situlång erfarenhet har du sett det mesta. När måste vara ation som ni har varit i. Hur skulle du mina direktrapporterande kommer och synlig.” beskriva dig själv som ledartyp? oroar sig för olika saker måste jag vara Det här året har vi ägnat oss mer åt ledarskap än att lugn och sansad och ta mig an problemen systematiskt. driva företaget, och hur vi har gjort det kanske stäm- Jag kanske till och med är lite iskall i vissa fall, vilket mer ganska bra med hur jag är som ledare. Först måste gör att jag kan upplevas som likgiltig i internationella du skapa dig en bild av situationen. Tror du på den plan sammanhang. Där är man mer spontan och emotionell, eller verksamhet du har? Är du övertygad om att det man visar när man är irriterad eller glad. här är rätt? Om svaret är ja har du en solid grund att stå på. Sedan måste du kommunicera mycket och Dina medarbetare verkar inte tycka att du är någon iskall kille. När du kom hem från USA och konsekvent. Jag hade kunnat gömma mig här inne på hade utverkat en tidsfrist på en månad från GM kontoret, stänga dörren och låta alla andra undra vad som händer – helt fel. Du måste vara synlig, inte bara att hitta en ny köpare blev du mottagen med blommed anställda och återförsäljare utan också med me- mor och presenter.

Ja, det stod 400 människor och väntade när jag kom dia. Om du har något nytt att säga spelar inte så stor roll. Det är bättre att gå ut och säga att vi inte har några tillbaka, och det hade tydligen varit någon form av innyheter, annars kommer spekulationerna igång. samling. Jag fick ett äppelträd, en weekend i Grythyttan och ett livslångt medlemskap i AIK. Det var en jätte­ Har ni kunnat ligga steget före media hela tiden överraskning. Det är lite osvenskt också att man gör på när det gäller informationen till medarbetarna? det sättet. Vd:ar blir ofta kritiserade och får sällan den här typen av uppskattning, det var helt fantastiskt.

Vi har varit först med det som är fakta, men vi har

reach o u t

|

april 2010

|

33

t

Västsvenskar

”Ett märkligt, märkligt år” hösten 2008 General Motors vill sälja Saab.

Den svenska regeringen erbjuds att köpa, vilket näringsminister Maud Olofsson säger nej till.

GM begär Saab i rekonstruktion, vilken kommer att pågå till augusti samma år.

senter, bland annat en med svensk anknytning.

5 januari Manifestation av ett 20-tal Saab­ entusiaster utanför GM:s huvudkontor i Detroit.

20 februari

Det offentliggörs att Koenigsegg tillsam­ mans med investerare från bland annat Norge, blir de nya ägarna.

12 juni

8 januari GM meddelar att de har inlett nedlägg­ ningen av Saab Auto­ mobile genom att begära företaget i likvidation.

Samtidigt kommer man fortsätta att studera de inkomna buden.

Saabs fackliga företrädare talar vid ett protestmöte mot ned­ läggningen.

Samma dag klockan 12 lägger de anställda på Saab Automobile ned arbetet och samlas till en manifestation utanför Stallbackas grindar för att protestera mot nedläggningsbeslutet. De kräver att GM i stället ska sälja Saab Automobile till Spyker. Under januari samlas Saab-entusiaster till stöddemonstrationer världen över.

12 januari

Koenigsegg meddelar att man tänker ta in kinesiska BAIC som minoritetsägare eftersom det saknas medel för att genomföra köpet.

9 september

Europeiska investeringsbanken be­ viljar lån på drygt fyra miljarder kronor under förutsättning att svenska regeringen ger statliga garantier.

21 oktober

Koenigsegg meddelar att affären av­ bryts, med motiveringen att deras tidsgräns för det planerade förvärvet som var satt till senast den 30 november inte skulle kunna hållas.

24 november

General Motors beslutar att Saab Automobile ska få en må­ nad på sig att hitta en ny ägare. Nya bud kommer in, bland annat ett från den lilla nederländska biltillverkaren Spyker.

1 december

Allt är klart för affären med Spyker, men 06.45 ringer chefen för GM Europa, Nick Reilly, upp Jan Åke och meddelar att GM vill lägga ner Saab.

18 december

20 december Spyker läg­ ger ett förnyat bud på Saab. Det bekräftas också att det finns fler intres­

34 |

reach out

|

a pril 2010

Likvidato­ rerna Peter Törngren och Stephen Taylor inleder arbetet med att avveckla Saab.

Vad säger dina medarbetare om dig som ledare?

Jag har fått massor av mejl, brev och telefonsamtal från anställda, återförsäljare och kunder, och det främsta de upplever är att jag vågar stå upp för det jag säger och tror på. Jag hade kunnat säga upp mig och gå någon annan stans i stället för att kämpa vidare.

Hade du funderingar på vart du skulle ta vägen?

Inte alls, inte en sekund.

Jag stannade för att jag trodde på Saabs framtid och det tror jag många har tagit till sig och påverkats av. I ledningsgruppen är det bara en person som har slutat under den här tiden.

Annars är det vanligt i en sådan här kris att du får grupperingar och intressekonflikter.

”Nedläggning har vi inte pratat om över huvudtaget. I det ögonblick man börjar spekulera i hur illa det kan sluta finns risken för grupperingar.”

Har du några konkreta råd till företagare som befinner sig i en liknande process?

Jag tror att den absolut viktigaste frågan är kommunikation och information. Jag har varit 100-procentigt öppen med mina direktrapporterande med vad som händer. Vi har haft frekventa möten där vi har pratat om ledarskap och fokuserat på hur vi skulle lösa olika frågor. Nedläggning har vi inte pratat om över huvudtaget. I det ögonblick man börjar spekulera i hur illa det kan sluta finns risken för grupperingar.

13 januari

går GM till slut med på att sälja Saab Automobile till Spyker efter att den svenska regeringen går med på att stå som garant för ett lån på 4,2 miljarder kronor från Europeiska in­ vesteringsbanken och att Victor Muller försäkrat att den ryske affärsmannen Vladimir Antonov inte finns med i bakgrunden.

26 januari

Köpekontrak­ tet undertecknas.

23 februari

Bandet på mon­ teringsfabriken i Trollhät­ tan rullar igång. Äntligen.

22 mars

När du satt den 18 december och skrev brevet om nedläggning till dina anställda, trodde du att det verkligen var över eller hade du något hopp kvar?

Just den dagen var lite tjurig faktiskt (skratt). Vi hade jobbat hårt och hade kommit väldigt långt med Spyker. Vi var samlade i Stockholm och väntade på Victor Muller som var på väg upp. Kvart i sju på morgonen fick jag samtalet om nedläggning från GM. Det var… oj. Vad händer nu? Alla var besvikna och även jag.

Men så tog det en dag, Victor ringde och så var vi på den igen. Han var så beslutsam att vi skulle lösa det här.

Så det gick över ganska fort om jag ska vara ärlig.

Saabs överlevnad handlar inte bara om de 3 500 jobben på företaget, det har pratats om så mycket som 8 000 jobb i Västsverige. Hur ser du på Saabs fortsatta roll i västsvenskt näringsliv?

Det hade blivit stora problem för Västsverige om vi inte hade lyckats. Nu ser vi hur underleverantörer i regionen drar tillbaka sina varsel och vi spenderar stora pengar nu för att få in 9–5 i produktion. Jag tror starkt

på konkurrenskraften i Sveriges fordonsindustrikluster. Nu måste vi som ledare ta ansvar för att ingen länk i den här infrastrukturen fallerar eller försvinner från marknaden.

Ser du möjligheter till närmare samarbeten?

Absolut. Nu tror jag att det är viktigt att framtiden för Volvo klarläggs så snart som möjligt. Med Spyker som ägare har vi mycket större flexibilitet att samarbeta med en mängd olika partners som vi tidigare inte kunde göra. Det ger enorma möjligheter i Västsverige att utveckla fordonsindustrin.

Hur ser du på framtiden för Saab som varumärke, vart är ni på väg?

Jag läste någonstans att krisen var bra för Saabs varumärke. Att underdog-perspektivet skulle göra det ännu mer intressant att köpa våra bilar. Jag vet inte om jag håller med… men jag tror att Saabs varumärke passar bra in i hur världen utvecklas och i det premiumsegment som vi jobbar i. Du vill ha unika bilar, du vill inte vara vem som helst. victor muller kommer in i rummet och slår sig ner

i fåtöljen bredvid Jan Åke Jonsson.

Vi har pratat om vad som kännetecknar ett bra ledarskap i en svår tid. Vad tycker du? victor : Behåll lugnet och var chef. Om du inte tror att du är ledaren kommer ingen annan att tro på dig heller! Om du vacklar kommer du att tappa de duktiga medarbetarna direkt. Håll kursen framåt och folk kommer att hoppa från en klippa med dig.

På vilket sätt är ni två olika eller lika varandra som ledare? victor : Jag tycker att vi har väldigt olika ledarstilar men de matchar varandra extremt bra. jan åke: Vi är båda energiska, entusiastiska och målinriktade. Jag har styrkan i att leda ett stort företag med allt som det innebär med utveckling och distribution. Victor har många fördelar när det gäller design, att skapa relationer och strategiska samarbeten. victor : Vi slåss definitivt inte om samma stol, utan är trygga med varandra på de positioner vi har. Jag tycker att Jan Åke är en så mycket bättre ledare än jag någonsin kommer att bli. Att Jan Åke satt kvar som vd var en av förutsättningarna för att affären skulle genomföras. En tuppfight om makten hade bara tagit energi från det vi ska ägna oss åt.

Victor, hur ser du på det senaste årets händelser så här i backspegeln? victor : Jan Åke och jag har varit igenom en resa

Fakta:

Jan Åke Jonsson

ålder:

59 år. i centrala Stockholm. familj: Fru, två utflugna barn och tre barnbarn. fritid: Springer gärna, tillbringar tid i sommarstugan i Oxelösunds skärgård. bakgrund: Utbildad till dataingenjör. Anställdes som 22-åring på Saab 1973. Sedan dess har han haft olika chefsbefattningar inom Saab och General Motors. Vd på Saab sedan 2005. bor:

reach o u t

|

april 2010

|

35

Västsvenskar

till helvetet. Det skapar en grund som det normalt tar flera år av samarbete för att bygga upp. Vi har levt 20 timmar om dagen tillsammans i en situation som är det närmaste krig man kan komma utan att skjuta med gevär. Vi bondade väldigt starkt för att få Saab att överleva, det var som att lägga relationen i en tryckkokare.

Under så hårt tryck antingen försvinner man, eller också skapas något väldigt bra.

”Jan Åke och jag har levt 20 timmar om dagen i en situation som är det närmaste krig man kan komma utan att skjuta med gevär.”

Vad är det främst som du vill tillföra Saab? victor : Jag är en entreprenör och kommer utifrån med nya perspektiv. Det är precis vad Saab behöver nu, bland annat i form av nya idéer och samarbeten.

Det finns ingen som kan rädda oss om vi misslyckas.

Inget kavalleri från Detroit. Vi har äntligen kontroll över vårt eget öde, vilket är något som det här företaget har längtat efter. jan åke: Det är vår största utmaning; hur drar vi

36 |

r each out

|

a pril 2010

nytta av att vi är små? Victor har ifrågasatt en del, undrat varför vissa saker måste vara så komplicerade när vi inte längre är del av GM-byråkratin.

Vad har du för uppfattning om Västsveriges näringsliv? victor : Än så länge har jag bara sett Saab, och det har varit positivt såklart.

Mottagandet här har varit helt otroligt, det är tuffa och motiverade människor. Jag tittade just på närvaron i fabriken, den är 98 procent! Skulle någon bli påkörd av tåget på väg till jobbet så skulle han eller hon troligtvis resa sig och gå hit ändå.

Har du sett den här typen av lojalitet förut? victor : Ja, det har jag sett i mina egna företag, men inte på den här nivån. En sådan här kris tar på de anställda något oerhört. Det är inte roligt att gå och fundera över hur man ska försörja sina barn. Folk jobbar inte här för att de måste, utan för att de vill. De älskar

”Jag är helt trygg med att det är Jan Åke och inte jag själv som sitter i vd-stolen, det var en förutsättning för att affären skulle bli av,” säger Victor Muller, vd för Spyker och styrelse­ ordförande i Saab Spyker Automobiles.

varumärket och är så känslomässigt knutna till företaget att nedläggning helt enkelt inte är ett alternativ.

De gav aldrig upp, och orsaken till det är att Jan Åke aldrig gav upp. Han må ha varit orolig på insidan men han visade det aldrig utåt.

JanÅke,hadedunågonsinpanikbakomdenlugna och trygga fasaden? jan åke: Nej, det hade jag inte. Man vet att saker går upp och ner, det finns alltid nästa dag, nästa vecka, nästa månad. victor : Det hjälper om du vet att du gör allt du kan.

Om saker inte hade gått vägen hade du aldrig behövt anklaga dig själv, för vi gjorde allt. Som tur var överlevde vi. Men det kunde lika gärna ha gått precis tvärtom.

Hur nära var det? victor : Det var mycket nära. Fram till 11 på förmiddagen den 26 januari var allt helt oklart. Affären blev klar klockan 18. Det var osäkert in i det sista.

Jan Åke, vad betyder det för dig att få handelskammarens utmärkelse? jan åke: Jag blev väldigt överraskad. Det klart att det är oerhört roligt när man får ett erkännande för något man gjort. Särskilt när det gäller insatser för något man verkligen brinner för och har fått kämpa för. ◗

Glädje och lättnad. Victor Muller och Jan Åke Jonsson hyllades som hjältar i Trollhättan när köpet var klart. Nu väntar ett tufft och viktigt arbete för att ta Saab ett steg vidare.

GÖTEBORG – KIEL

Ta hotellet till Europa!

Parkera bilen på vårt flytande hotell och låt oss köra. Från Kiel är det nära till Tysklands och övriga Europas metropoler!

Tur&Retur Special Göteborg–Kiel 5+bilen inkl en 4-bäddshytt t/r från

4.990:-

Läs mer och boka på www.stenaline.se, 031-704 00 00 eller hos din lokala resebyrå. Bokningsavgift tillkommer vid personlig service.

Vinjett Nätverk

text: Sara Wennerström foto: Anna Werner

Nätverkande i tre steg Mingellunch, rundabordssamtal och speed-meeting.

Det nya upplägget på Next&Nows rundabordssamtal hjälper deltagarna att knyta fler kvalificerade kontakter.

t

Så här går det till:

11.30

Lunchmingel. Samtliga delta­ gare samlas i röda kammaren för lunch vid stående bord.

En gästföreläsare håller en kort och inspirerande före­ läsning på tio minuter. Det kan vara framgångsrika före­ tagare, politiker eller andra aktuella personer.

12.10

Rundabordssamtal. Deltagarna delas in i grupper om tio per­ soner. Alla får göra en kort pre­ sentation av sig själva, sedan följer ett samtal som ofta utgår från de tankar som gästföreläsaren har väckt. Här diskuteras aktuella och intressanta framtidsfrågor, del­ tagarna delar med sig och tar del av andras visioner och erfarenheter.

13.00

Speed-meeting. Deltagarna i tiogrupperna får träffa varandra i tre minuter. Det är här man byter visitkort och undersöker möjligheterna till utbyte.

38 |

V H K | mar reach outs |2010 a pril 2010

idigare har alla deltagare i Next &Now tillhört en fast grupp som man fått följa under ett helt år. Men i samband med lågkonjunkturen förra året kom önskemål om att få träffa andra i hela nätverket, Maria Ek, ansvarig därför görs konceptet om. för Next&Now – I princip alla affärer görs i Göteborg. i dag via nätverk, och lågkonjunkturen har ställt ännu större krav ”Jag går häripå företagen att synas i rätt sammanfrån med en hang. förväntan – Därför öppnar vi nu grupperna så att deltagaren får träffa nya kontakter över vad varje gång. Deltagaren väljer själv vilnästa möte ket datum han eller hon vill komma, säkommer att ger Maria Ek, ansvarig för Next&Now i ge. Det gör att Göteborg.

jag kommer att prioritera Next&Now i min kalender.”

Ola Rönn, ägare Ola Rönn Pharma Development

rundabordssamtalet innebär två timmars intensivt program som ger deltagarna möjlighet att lära känna varandra under olika former. Indelningen i mindre grupper gör att de får

Next&Now next& now är handelskammarens affärsnätverk för dagens och morgondagens ledare. Ett år med Next&Now innebär: • Tillgång till ett starkt affärsnätverk med 600 deltagare från olika branscher i hela Västsverige.

• Fyra rundabordssamtal på din ort: Borås, Göteborg, Lid­köping, Skövde, Trollhättan eller Uddevalla.

• Åtta större nätverksträffar. Du kan deltaga i Next&Now även om ditt företag inte är medlem i handelskammaren.

minst tio värdefulla kontakter med sig hem från varje träff.

– Det är oerhört viktigt att det blir bra kvalitet på de kontakter man får, säger Maria Ek. – Jag sätter ihop grupperna så att de blir så breda som möjligt vad gäller bransch, befattning och ser till att konkurrenter inte hamnar ihop. Där finns allt från stora industriföretag till jurister, reklamkonsulter och banker.

I grupperna får deltagarna reflektera över viktiga framtidsfrågor. När man ses igen vid andra träffar finns det fler deltagare man kan relatera till på ett närmare plan.

– Vi vill att deltagarna ska känna att de verkligen har jobbat och fått ut något av träffen när de går härifrån, säger Maria Ek. ◗

”På två timmar har jag hunnit med god mat, inspirerande föredrag, intellektuella samtal, speedmeetings och kaffe. Vilket effektivt arbetspass!”

Kent Kierdorf, vd Lisebergs Gäst AB

Vill du vara med?

Är du intresserad av att vara med eller har du frågor om nätverket? Kontakta: göteborg Stina Olén, 031-83 59 53 borås Jenny Wulf Karlsson, 033-41 05 55 skövde /lidköping Peter M Larsson, 0500-59 50 31 uddevalla / trollhättan Kent Jellmund, 0522-149 20 Läs mer: www.handelskammaren.net/nextnow

TSG nya tsg - grupper

startar i maj. I Göteborg startar en taktikoch strategigrupp med ny inriktning för bolagsjurister.

I samma veva startar ännu en grupp för vd och en med inriktning på exportfokuserad tillväxt. I Fyrbodal startar grupper för ekonomichefer och vd i maj/juni. TSG är ett nätverk där individ- och verksamhetsutveckling sätts i främsta rummet. Här träffas personer på ledningsgrupps­ nivå som behöver bolla tankar och idéer med andra i samma yrkesroll. läs mer om tsg på: www.handelskammaren.net/tsg kontaktpersoner: Per Jernow, 031-83 59 14, eller Kent Jellmund, 0522-149 20

Exec vårt vd - nätverk exec har nya medlemmar. Bland andra Peter Nilsson (Capee Group AB), Mathias Nordlander (Kaffeknappen Göteborg AB), Marcus Helmer (Helmerverken AB), Linus Risne (AB Nordiska Wemag) och Linus Lindström (Xenit AB). De ska träffas under mentor Mats Axells ledning under 2010. Mats Axell kommer från Censor AB. Exec är handelskammarens vd-nätverk. Syftet är att utvecklas i vd-rollen, knyta affärs­kontakter och få erfarenhetsutbyte både på individ-, företags- och branschnivå. läs mer om exec på: www.handelskammaren.net/exec kontaktpersoner: Nita Silverspjuth, 031-83 59 03, eller Marcus Holhammar, 033-41 05 55

Hotellrum för vinnare

Tuffa förhandlingar? Nya kontakter? Införsäljningsoffensiv?

Efter en natt i våra helt nybyggda rum kan du inte misslyckas. Stora, snyggt inredda, bekväma rum med fantastisk utsikt över Göteborg och nära till allt.

Bor du hos oss gör du samtidigt en insats för miljön och får en stor ekologisk frukostbuffé. Välkommen. scandichotels.se/opalen, 031-751 53 00

Välkommen till Svenska Mässan!

Program

våren 2010

23–26 sep

Bok & Bibliotek

21–23 april

XII Svenska Kardiovaskulära vårmötet

6–9 okt

22–25 april

Göteborgs Motorshow

EADV 2010 – 19th Congress of the European Academy of Dermatology and Venereology

27–29 april

Vitalis

13–16 okt

ECTRIMS

4–6 maj

Logistik & Transport

5–7 maj

ÖNH-dagarna

14–16 okt

Bostadsrättsmässan

– Öron, näsa- och halssjukdomar

19–21 okt

Gymnasiedagarna

19–21 maj

Yrkes SM

26–28 okt

ProcessTeknik

11–15 juni

ESHG 2010

26–28 okt

Scanautomatic

1–2 nov

Mötesplats Skola

– 42nd European Human Genetics Conference

27 juni – 2 juli

11–17 juli

FEBS 2010

– 26th Congress of the European Committee for Treatment and Research in Multiple Sclerosis

– 35th FEBS Congress – The Federation of

4–7 nov

Hem & Villa

European Biochemical Societies

11–13 nov

Kunskap & Framtid

ISA – XVII World Congress of Sociology

18–20 nov

Swedental

18–20 nov

Odontologisk Riksstämma

Program

hösten 2010

24–26 nov

IDA Idrottsanläggningar

10–15 aug

IFLA – International Federation of Library

24–26 nov

BAD

Associations and Institutions

1–3 dec

Medicinska Riksstämman Göteborg

23–27 aug

Kirurgveckan

11–12 dec

Fitnessfestivalen

24–27 aug

Trä & Teknik

31 aug–3 sep

Ortopediveckan 2010 tillsammans med Seventh SICOT/SIROT Annual International Conference

15–16 sept

Eventdagarna

15–17 sept

VIND2010 – Perspektiv 2020

Mer information om arrangemangen på www.svenskamassan.se

412 94 Göteborg. Tel: 031-708 80 00. Fax: 031-16 03 30.

Besöksadress: Mässans Gata/Korsvägen. E-post: infomaster@svenskamassan.se www.svenskamassan.se