bladderbar

Nyheter!

yheterna på Senaste blåljusn med 70 nätet. Landet runt dag! rje va r dagstidninga

w w w .s 1 1 2

SAMVERKAN

.s e

Trevlig läsning!

Nummer 4 2014 Årgång 13 Pris 49 kr Magasin om blåljusverksamheter och specialfordon

Ny teknik kan revolutionera ambulanssjukvården Opererad i 25 timmar - nedsövd i elva dygn - konvalescent i fem månader

Attityder

- kan skapa bekymmer

Racerföraren

- som blev stadens bäste brandman

Region på väg mot egen ambulansdirigering

Vi erbjuder Dig rätt förutsättningar - vid utbildning...

AMBU SAM Torso docka i vuxenstorlek, för basal HLR-träning.

AMBU DOCKOR (torso och helkropp) Flertalet HLR-dockor för basal och avancerad HLR-träning. Finns även för övning i intubation och ventilering på mask.

Tillval: PC-anslutning med HLR program.

AMBU INTUBATIONSHUVUD För träning av alla intubationstekniker.

... och i verkligheten

ZOLL Monitorer och defibrillatorer från ZOLL för sjukhus- och transportbruk. Förenklar och förbättrar samtliga delar av hjärtstoppsberedskap. ZOLL:s unika pacingteknologi är erkänt världen över.

STATPACKS Ett brett sortiment av akutväskor och moduler av hög kvalitet.

AUTOPULSE Ett kompakt och bärbart system som ger mer effektiva hjärtkompressioner på plats och under transport.

För mer information kontakta Medidyne AB I Telefon 0431 - 44 80 50 I www.medidyne.se 2

SAMVERKAN 112 NR 4 2014

WWW.S112.SE

Magasin om blåljusverksamheter och specialfordon Utgivare Tidningen Samverkan 112 ges ut av förlaget On Road Communications AB. Förlaget är privatägt och står ägar- och åsiktsmässigt helt oberoende i förhållande till företag, organisationer och politiska partier.

Utgivningsbevis: 24 224 ISSN: 1650-7487 Adress Pirgatan 2, 374 35 Karlshamn (NetPort Science Park) Tel: 0454-300 800 (vx), E-post: red@s112.se www.s112.se Chefredaktör och ansvarig utgivare: Sven Åsheden, 0454-300 800 (vx), sven@s112.se Reporter Mats Thorner, Mobil: 070-39 73 666 Övriga medarbetare i detta nummer Eric Bengtsson, Mats Jonsson, Anna Kjellsson, Lena König, Elliot Turvall, Hanna Welin, Eva Åsheden och Dag Öhrlund Formgivning Sven Åsheden och Johan Carlsson Produktion On Road Communications AB. Redaktionen ansvarar ej för icke beställt material. För åsikter som framförs i artiklar svarar intervjuade personer och textförfattaren.

Annonser Adviser AB, Västergatan 40, 211 21 Malmö, Dennis Sandström, 040 - 97 04 43, dennis@adviser.se Upplaga: 3 000 exemplar Tryck: Mixiprint, Olofström Prenumeration - www.s112.se/prenumerera/ Ett år 250:-, 6 nummer. Lösnummer 49:- inkl. porto inom Sverige. Utanför Sverige tillkommer ett portotillägg.

Foto framsida: Ragnhild Larsson

Utgivningsplan NR 1 UTKOMMER vecka 8 / 9 Materialdag annonser, 4 feb . ...........................................

NR 2 UTKOMMER vecka 16 / 17 Materialdag annonser, 2 apr . ...........................................

NR 3 UTKOMMER vecka 25 / 26 Materialdag annonser, 3 jun

...........................................

NR 4 UTKOMMER vecka 36 / 37 Materialdag annonser, 19 aug

...........................................

NR 5 UTKOMMER vecka 42 / 43 Materialdag annonser, 1 okt

12

Det goda mötet Mycket intressant! Tittar ganska ofta på TV-programmet 112 - på liv och död. Programmen är fyllda av dramatik i stort och smått. Mitt lite udda intresse ligger i att studera ”blåljuspersonalens” förmåga att sätta sig in i och förstå en annan människas upplevelsebild.

Att kunna kommunicera genom att bli berörd men ändå upprätthålla distansen mellan sig själv och den andre. Det handlar egentligen om två delar; den verbala kommunikationen – det talande ordet och den ickeverbala kommunikationen – kroppsspråket.

Ibland känns det lite "svajigt". Har man verkligen förstått mötets betydelse?

Vänlighet och tillmötesgående är oftast den sammanbindande länken för nå fram till en annan människa. Att lyssna aktivt är både den viktigaste och den mest krävande uppgiften. Utan denna förmåga blir det i regel inte något gott och bra möte.

Min primitiva sammanfattning är att den ”blåljuspersonal” som lyckas allra bäst är den som är närvarande, öppen, lyssnar aktivt, har empati och kryddar med lite humor.

Och visar respekt även om de blir ifrågasatta och känner sig kränkta.

Antalet ambulansuppdrag ökar på de flesta håll i landet i snabbare takt än resurserna. Beslut fattats om att endast de patienter som brådskande måste till sjukhus, alternativt är i behov av vård under transport, ska medfölja ambulansen till vårdinrättning. Övriga patienter ska hänvisas till annat transportsätt.

Ambulanssjuksköterskorna Viktor Henriksson och Petter Majors magisteruppsats handlar om patienters upplevelser av att bli hänvisade till ett annat färdsätt än ambulans.

Uppsatsen medvetandegör på ett bra sätt betydelsen av sjuksköterskans förmåga att skapa det goda mötet utifrån sin egen uppfattning, patientens uppfattning och kanske närståendes uppfattning.

Resultatet visar både på nöjdhet och missnöje hos patienterna. Attityden hos sjuksköterskan spelar stor roll, men även deras förmåga att låta patienten vara delaktig i beslutet. Lättförstålig information om patientens tillstånd och vad som föranleder hänvisningen är också viktigt.

Känslor såsom ilska, uppgivenhet och sorg har framkommit, men också glädje, förståelse och tillit.

De patienter som känt sig väl bemötta, delaktiga och som fått bra information, har behållit eller stärkt sitt förtroende för ambulanssjukvården. En organisation att lita på.

Patienter som inte känner sig väl bemötta, delaktiga eller informerade ger i sin tur uttryck för en stark besvikelse över ambulanssjukvården.

...........................................

NR 6 UTKOMMER vecka 51 / 52 Materialdag annonser, 2 dec

...........................................

WWW.S112.SE

Sven Åsheden Chefredaktör och ansvarig utgivare sven@s112.se SAMVERKAN 112 NR 4 2014

3

SAMVERKAN

18

Innehåll

n e ik v d n a S i n o ti k u d ro p s n Ambula

34

n a m d n a r b e t s ä b s n Stade

Sara Andersson fick Live t

tillbaka

14

44 Attityder - kan skapa bek ym mer 5 7 8 10 12 14 4

Landet runt - aktuella notiser Recension av LEVANDE DÖD Ny teknik kan revolutionera Överraskande lastproblem Herre i luften vid skogsbranden Tidigare händelse - hur gick det sen?

SAMVERKAN 112 NR 4 2014

18 22 24 26 28 32

Tidlös bilbyggarelegans i Sandviken Femstjärnigt Ambulans SM i Golf Bärgaren – arbetsplats mitt i trafikvimlet VG på väg mot egen ambulansdirigering Brandkårsmuséet i Simonstorp Norrlands-ambulans blev djurambulans

34 38 42 44 46 48

Stadens bäste brandman Viktigaste artikeln som forskare Johan, 15, vill rädda liv Attityder - kan skapa bekymmer Nominering 4 - Årets magisteruppsats Marknadsnyheter WWW.S112.SE

Single responder i Sörmland Ambulanssjukvården i Sörmland som tagit fram en specialutrustad akutbil där endast en person arbetar.

Förra året kom bara en av tre ambulanser fram i tid i Gnestaområdet, det vill säga inom en kvart. Men efter att landstinget hade en enmansambulans på försök i området innan sommaren, så förbättrades svarstiderna kraftigt.

– Vi ser i det här området att vi kommer snabbare till patienterna i de situationer när vi har ett prio1 larm, som larmcentralen har bedömt är akut livshotande, säger Jörgen Lifvakt, chef för ambulanssjukvården i Sörmland.

Nu införs en akutbil, en så kallad single responder, som är bemannad med en sjuksköterska och som snabbt kan finnas på plats och göra de första, kanske livsviktiga insatserna, om något skulle inträffa, innan en vanlig ambulans kommer till platsen.

Nytt forskningsfartyg Sverige bör satsa på ett nytt forskningsfartyg som ersättare för det skrotade Argos. Det är rekommendationen i den utredning som bland annat gjorts av Kustbevakningen.

Tre myndighetschefer överlämnade nyligen en gemensamt förprojekteringsrapport till regeringen. Där förordas att regeringen avsätter medel för att bygga ett helt nytt och avancerat forskningsfartyg på 63 meter.

Fartyget, som beräknas kosta 430 miljoner kronor, ska rymma en besättning på 13 man och minst lika många forskare. Det ska utrustas för fiske och vattenprovtagningar med laboratorier där man kan ta in fisk och andra prover direkt från havet.

Fartyget ska kunna stanna ute till havs 16 dagar utan att behöva fylla på bränsle eller andra förråd.

Bilen som utgår från Nyköping, som ska finnas i Gnesta på dagtid och kvällstid, är en specialutrustad akutbil som inte är gjord för att transportera patienter.

– Bilen lämnar ju inte det geografiska området, om patienten åker in med ambulans, den blir ju kvar där. Sköterskan kan ju också bedöma och hjälpa patienter på plats.

Foto: Moderaterna i landstinget stödjer inte landstingsmajoriteSOS Alarm tens satsning på en single responder i Gnesta.

Partiet vill istället lägga sex miljoner kronor på två riktiga dygnet-runt-ambulanser, en i Gnesta och en i Vingåker.

Partiet går till val på att ta pengar från kulturområdet och lägga dem på vården istället. Bland annat vill Moderaterna krympa Sörmlands museums budget till hälften.

Text: Katarina Wahlström SR P4 Sörmland

SMHI:s oceanografiska enhet – Vi är ute till havs varje månad för att övervaka övergödning, syrebrist och algförekomst i de omgivande haven, säger Mikael Krysell på SMHI:s oceanografiska enhet, och det är mycket viktigt med långa och obrutna tidsserier för att kunna följa trender och därmed avläsa effekterna av olika, och ofta mycket dyrbara, åtgärder som vidtas – exempelvis utbyggnad av reningsverk.

För närvarande samutnyttjar SMHI det finska forskningsfartyget Aranda, efter avtal med Finska miljöcentralen (SYKE), men med tanke på ökande krav på miljöövervakning från EU förväntar vi oss att det blir svårt för länderna att i längden dela på ett enda fartyg.

Källa: Kustbevakningen

Förebygg och behandla

hypotermi

direkt på skadeplats

Aktiv värmefilt

WWW.S112.SE

SAMVERKAN 112 NR 4 2014

5

Sjuktransporter hotar akutvården Antalet sjuktransporter mellan olika sjukhus har blivit så många att akutsjukvården nu är hotad.

De många transporterna gör att det inte finns ambulanser redo för akuta utryckningar, säger Ambulansförbundet.

– Det påverkar på så sätt att de akutambulanser som ska stå i beredskap för att rycka ut på akuta sjukdomsfall eller allvarliga olyckor för ofta är upptagna med sjuktransporter emellan vårdinrättningar. Och vi anser att det här håller ju inte, säger Henrik Johansson, ordförande på Ambulansförbundet.

Ekot berättade om att transporter av intensivvårdspatienter mellan sjukhusen ökat kraftigt. Men ambulanstransporterna sker med alla typer av patienter, rikstäckande siffror på det finns inte men enligt Ambulansförbundet har samtliga sjukvårdstransporter ökat och det alltför mycket, det säger ordförande Henrik Johansson.

– Dels har förflyttningarna sin grund att vi har massiva överbeläggningar på landets sjukhus. Vid en stor olycka i en

storstadsregion så kan det bli en ohållbar situation i och med att man då inte har ambulanser i beredskap, säger Henrik Johansson.

Håller inte med Poul Kongstad är verksamhetschef för ambulanssjukvården i Region Skåne och ordförande i Föreningen för Ledningsansvariga inom svensk Ambulanssjukvård. Han håller inte helt med Henrik Johansson om riskerna.

– Det är väl riktigt på det viset att om resurserna inte är tillräckliga för detta så kan man komma i en bristsituation, men det man ska veta är att den här typen av överförflyttningar ofta är planerade och i den bästa av världar att om man ser att man har många förflyttningar så ska man ta in extra resurser så det inte sker, säger han.

Men fungerar det verkligen så i verkligheten?

– Vi har ju i sommar haft en del problem med resurser rent allmänt, men i vardagen annars har vi haft en god beredskap. Jag kan ju inte uttala mig för varje landsting, men jag uppfattar att man har motsvarande organisation i de andra landstingen, säger Poul Kongstad.

Men Henrik Johansson tycker inte att planeringen fungerar och tycker att problemet inte tas på tillräckligt stort allvar.

– Ambulansen ska ha en krisberedskap men en sådan fattas idag i stora delar av Sverige, säger Henrik Johansson, ordförande för Ambulansförbundet.

Text: Karolina Lek SR P4 Stockholm

Drygt femtusen fortkörare Drygt femtusen personer rapporterades för att ha kört fort under polisens hastighetsvecka, v.34, i samband med att skolorna startade. Det är en minskning jämfört med tidigare år.

– Siffrorna visar att det är färre rapporterade fortkörare i år, men det betyder tyvärr inte att antalet personer som kör för fort vid skolorna minskat, utan förklaras av en lägre aktivitet i år än tidigare år, säger Bengt Svensson som är ansvarig för trafikfrågor på Rikspolisstyrelsen.

Polisens insatser under skolstarts-

6

SAMVERKAN 112 NR 4 2014

veckan har haft fokus på ökade kontroller av hastighet vid skolor, daghem och andra platser där oskyddade trafikanter befinner sig. Resultatet visar att antalet personer som körde för fort denna vecka var 5 082. Det kan jämföras med 7 935 år 2013, och 10 055 under 2010 års skolstartsvecka. 228 personer blev av med körkortet.

Flest fortkörare rapporterades i Stockholms län med 994 stycken. Några av polismyndigheterna hade bland annat fullt upp med följderna av skogsbränder och översvämningar, och kunde därför inte satsa på hastighetsveckan.

Källa: Polisen

Tidigare händelser - hur gick det sen?

Omkom i ambulanskrock

Vid lunchtid den 26 december 2012 kolliderade en ambulans och en personbil på riksväg 66 strax söder om Sälen i höjd med Vasaloppsstarten i Berga by. Strax innan olyckan inträffade hade trafikanterna varnats i Sveriges Radio för en brådskande ambulanstransport på väg till Mora lasarett. Ambulansbesättningen skadades, liksom föraren av personbilen.

Kvinnan i 45-årsåldern, som körde personbilen, avled av sina skador.

Hur gick det med själva olycksutredningen?

– Utredningen, där brottsmisstanken var vårdslöshet i trafik, är nedlagd eftersom den brottsmisstänkta kvinnan avled berättar presstalesman Bo Eriksson vid Polismyndigheten Dalarna.

Hur gick det för ambulansbesättning och patient?

– Ambulansbesättningen är helt återställda och i arbete. Patienten blev aldrig skadad vid händelsen berättar verksamhetschef Åke Centervärn, ambulanssjukvården i Dalarna.

Friades för dödsolycka i tingsrätten

Tingsrätten friade den brandbilsförare som under en utryckning körde av vägen vid en mötesolycka i Tolvsbo i Dalarna den 12 juli 2012, då två brandmän omkom.

Den 18 november 2013, sista dagen för överklagan, valde en av de anhöriga att överklaga domen till Svea hovrätt.

Där skriver den anhörige bland annat, att föraren som chaufför, tar på sig ansvaret över brandbilen och att han har ansvar för att passagerarna ska komma fram till olycksplatsen.

"Föraren överskrider hastighetsbegränsningarna och därmed ökar ansvaret ytterligare. (...) Jag anser att NN brustit i sitt ansvar på flera punkter..." skriver den anhörige.

Dödsolyckan togs inte upp av hovrätten.

Brandman omkom under utryckning

En brandbil under utryckning voltade på E 45 söder om Mellerud nära Glashyttan den 30 september 2013.

Tre andra brandmän skadades.

Polisen i Mellerud meddelar att utredningen är nedlagd och ärendet avslutat?

WWW.S112.SE

Recension av LEVANDE DÖD:

Spännande deckare Författaren Mikael Ressem är född 1979 i Gävle där han fortfarande är bosatt.

Han har lång erfarenhet av ambulanssjukvård, både som sjuksköterska och som ambulanschef i Gävle.

VI SES I TYLÖSAND

LEVANDE DÖD är den första boken i serien om Erik Sandström, en levnadstrött ambulanssjuksköterska med ett eskalerande tablettmissbruk.

Motvilligt rycks Erik in i en privat utredning av ett antal mystiska kidnappningsfall.

Det visade sig att offren blivit förgiftade av Alvedon för att sedan gå en plågsam död till mötes. Detta blir starten på något som han helst hade velat hamna utanför.

Eftertanke Tillsammans med sina två kamrater, ordningspolisen Patrik och den minst sagt udda psykpatienten Tomas ger han sig ut på en jakt efter vad som visar sig vara Gävles första seriemördare.

När jag började läsa boken hade jag inga större förhoppningar om att jag skulle bli ordentligt fängslad av berättelsen. Men redan efter något kapitels läsning blev den otroligt spännande och jag ville bara veta mer och mer. Och snart hade jag i stort sett sträckläst hela boken.

En mycket spännande bok, från norrländsk småstadsmiljö, som fick mig att känna kalla kårar längs ryggraden. Boken är lättläst, okomplicerad och enkel i sin text.

Eftersom jag själv arbetar som sjuksköterska inom akutsjukvården var det lite svårt, att stundtals inte vara kritisk, när verklighet och fiktion blandas på ett kusligt sätt.

Men som skönlitteratur är boken intelligent, spännande, medryckande och provokativ rakt igenom. LEVANDE DÖD aktualiserar, på ett lysande sätt, den frikostiga användningen av paracetamol, den verksamma substansen i bl. a. Alvedon.

Ett högaktuell ämne. Det finns förslag om att receptbelägga Alvedon och Panodil.

Nu väntar jag med spänning på den andra boken om den levnadströtte Erik Sandström.

Grattis till Karlskoga

Eva Åsheden

Hämtas av Börje Chemnitz och Peter Carlsson

16-18 september 2014 Tema Patientsäkerhet God och säker vård

HUVUDSPONSORER

KONGRESSPARTNERS Ambulansproduktion i Sandviken Telium Sweden Pensi Rescue Taiga Sievi

www.flisa2014.se www.nilsson.se Tel: 0430-490 50

WWW.S112.SE

SAMVERKAN 112 NR 4 2014

7

Ambulanssjukvå

rd

Ny teknik kan revolutionera ambulanssjukvården Under det senaste året har Googles högteknologiska glasögon, ”Google Glass”, tagit klivet in i vården i allmänhet och akutvården i synnerhet. Inom branschen har man stora förhoppningar att uppfinningen ska revolutionera personalens arbete samt förbättra vården av patienterna. För tillfället utvärderas Google Glass inom en rad olika områden och olika typer av programvara utvecklas i hisnande fart.

Google Glass är högteknologiska glasögon, som kostar 1500 dollar per par och som tillhör kategorin bärbar teknik.

Det som är speciellt med dessa glasögon är att de innehåller ett litet prisma i närheten av höger öga, på vilket grafisk stödinformation projiceras. I själva verket känns det som att man står framför en stor datorskärm.

Den visade informationen beror på vad användaren för tillfället iakttar. Om användaren tittar på en medicin, kan han/hon få information om medicinen; om det är en patient som är i fokus, kan fakta om patienten projiceras på prismat och så vidare.

Enheten är helt röst- och rörelsestyrd och kan till exempel användas för att ta kort, filma, skicka meddelanden, leta efter information och genomföra videosamtal.

8

SAMVERKAN 112 NR 4 2014

Inom ambulanssjukvården kan Google Glass exempelvis nyttjas för att genomföra videosamtal med specialister eller akutmottagningen på det sjukhus dit patienten är på väg.

Ambulanspersonalen kan, utan att behöva använda händerna (som är upptagna med att hjälpa patienten), inleda ett videosamtal och visa samtalspartnern exakt hur patienten ser ut, vad han/hon drabbats av och så vidare.

På detta sätt kan de tillsammans komma fram till bästa vårdlösningen i ambulansen och akutmottagningen är också förberedd på att ta emot patienten som är på väg.

Kan ske med röststyrning Ambulanspersonalen kan även ta fram medicinsk bakgrundsdata om patienten, som kan vara mycket viktiga för val av behandling i ambulansen.

Denna information kan sedan, tillsammans med nytagna foton av patienten och ambulanspersonalens egna anteckningar, skickas direkt till akutmottagningen på sjukhuset.

Och allt detta kan ske med hjälp av enbart röststyrning.

ProTransport-1, ett ambulansföretag i norra Kalifornien, inledde ett projekt med Google Glass för ett par månader sedan.

– Våra Paramedics kan föra över exakt

Text: Elliot Turvall

vad de ser till specialister på sjukhusen och på detta sätt få hjälp i komplicerade fall, förklarar Glenn Leland, på ProTransport-1.

Vi hoppas också kunna förbättra dokumentationen och möjligheterna för patienter på väg till sjukhuset, tack vare Google Glass, fortsätter han.

Konsultation med Google Glass.

På akutmottagningen vid sjukhuset i Rhode Island undersöks för närvarande Google Glass inom ett mycket specifikt område.

För vissa patienter på akutavdelningen behöver en hudspecialist tillfrågas, för att bestämma den lämpligaste behandlingen.

Denna konsultation sker numera med hjälp av Google Glass. Akutläkaren studerar patientens hud och i samma ögonblick ser hudspecialisten precis samma sak på sin datorskärm.

Samtidigt talar de två läkarna med varandra och rådgör om hur patienten ska vårdas.

– Vi vill använda Google Glass för att förbättra telemedicinen på akutavdelningen, säger Dr. Paul Porter, som leder studien.

På sikt hoppas vi att glasögonen ska kunna föra akutvården framåt rejält, till exempel som ett hjälpmedel för sjuksköterskor på ålderdomshem, när de kontaktar en akutmottagning.

Ett av de sjukhus som kommit långt i anWWW.S112.SE

Foto: Beth Israel Deaconess Medical Center University of Arizona College of Medicine

vändningen av Google Glass är Beth Israel Deaconess Medical Center i Boston.

Utanför varje rum på akutmottagningen finns en QR-kod, som läkaren läser av med specialglasögonen. Då får han/hon all information (bakgrund, medicinsk data, med mera) om patienten och kan se dessa fakta framför sig, utan att släppa blicken eller händerna från patienten.

– Jag kan behålla ögonkontakten med patienten, vi kan fortsätta prata och jag behöver inte avbryta honom/henne eller lämna sjukhussängen för att få informationen, berättar Dr. Steve Horng, akutläkare vid Beth Israel-sjukhuset och en av de ansvariga för projektet. I vissa fall kan det vara livsavgörande att få korrekta fakta snabbt.

– Vid ett tillfälle vårdade jag en patient

som drabbats av omfattande hjärnblödning, fortsätter Horng.

Slipper att gå till datorn Tack vare Google Glass, kunde jag omedelbart se patientens allergier och ge rätt medicinering. Tidigare hade jag varit tvungen att gå till en dator för att leta upp informationen, vilket hade tagit mycket längre tid och riskerat patientens liv.

– Nästa steg är att använda specialglasögonen för att utföra uppgifter, inte bara ge information, planerar Horng. Vi vill använda glasögonen för att beställa medicin, boka återbesök och kontakta andra läkare.

– I framtiden kommer Google Glass att revolutionera vårt arbete, spår Horng avslutningsvis.

"QR-koden ger läkaren all nödvändig information om patienten".

”

Våra Paramedics kan föra över exakt vad de ser till specialister på sjukhusen" Trygghet - Ekonomi - Kvalitet

För att insidan räknas En rymlig och ljus arbetsplats för en modern akutsjukvård.

Läs mer på: www.ambulansproduktion.se WWW.S112.SE

Ambulansproduktion i Sandviken AB Mullervägen 23, 811 93 Sandviken Tel: 026-24 51 30

SAMVERKAN 112 NR 4 2014

9

Ambulanshelikop

ter

Överraskande lastproblem Gotland hade beställt en ny ambulanshelikopter men tvingas flyga med den gamla modellen. Den avsevärt modernare Bell 429 var helt enkelt för ”tung” för att klara de hårda kraven.

Det är en något märklig situation som beställaren, storkommunen Region Gotland, har hamnat i.

Helikoptern var ny och efterlängtad men står för närvarande i en hangar i Östersund.

Trots det fungerar ambulansflyget som planerat.

– Vi är förstås väldigt besvikna men har hittat en acceptabel reserv­lösning för ambulanstrafiken. Vi kör med en ny version av den gamla helikoptermodellen, säger Rolf Forsman, beställarechef för Region Gotlands hälso- och sjukvård.

Beprövad modell Kanadensiska Bell 429 är en beprövad helikoptermodell.

Trots det klarade inte maskinen att flyga med tre personer och nödvändig utrustning mellan Gotland och Sveriges fastland.

10

SAMVERKAN 112 NR 4 2014

– Nej. Vi kan konstatera att vi har högre krav än på många håll i resten av världen, säger Rolf Forsman med en viss glimt i ögat.

Det var i april i år som den nya helikoptertypen skulle ersätta den gamla. Efter ett fåtal flygningar konstaterades att den inte höll måttet för de krav som Region Gotland ställer, och för den lagstiftning som gäller, berättar Forsman.

tanke, säger Rolf Forsman.

– Att vi ska klara att flyga från Gotland till fastlandet och sedan vända tillbaka om det av någon anledning inte är möjligt att landa vid tillfället. Det går inte med den nya helikoptern.

Operatören som anlitats för flygningarna, och som har valt ut helikoptertypen, är en av två som i dagsläget genomför ambulansflygningar i Sverige – Medicopter.

För små marginaler Bell-helikoptern vägde för mycket med två patienter och en sjukvårdare ombord, plus den apparatur som krävs vid dagens ambulansflygningar. Ökad vikt innebär minskad mängd reservbränsle och för små marginaler.

Det gotländska ambulansflyget bygger på en enkel grund-

Reservplan När problemen upptäcktes ordnade Medicopter en tillfällig lösning i form av ambulansflygplan, som användes några veckor. Därefter trädde reservplan B i funktion: en helikopter från Norge av samma modell som den gamla Eurocopter EC 145, fast uppgraderad.

– Den har fungerat tillfreds-

ställande för våra behov. Det går ingen nöd på oss i nuläget med den gamla modellen, säger Rolf Forsman.

En av de största fördelarna med att byta till en ny helikopter var att få en maskin som är enklare att serva. Likt moderna bilar kopplas den ihop med en dator som gör felsökningar och analyser av servicebehovet.

Fördelar som försvann Vid servicen behöver färre delar av helikoptern monteras ner, vilket innebär fler timmar i luften.

En mer avancerad autopilot skulle ha varit en annan fördel, om avtalet hade fungerat som det var tänkt mellan Regionen och Medicopter. Är ni kritiska till hur Medicopter har skött det hela?

– Först och främst vill jag beWWW.S112.SE

EN HELHETSSYN KRING KEMISKA OCH TERMISKA OLYCKOR.

”

Enkelt grundkrav: Helikoptern ska klara att flyga från Gotland till fastlandet och tillbaka om det av någon anledning inte går att landa.

Det klarar inte den nya helikoptern.

Rolf Forsman

tona att vi har haft ett mycket gott samarbete med vår operatör, Medicopter. När det gäller en affär i den här storleksordningen är jag kanske lite överraskad över att operatören inte var säkrare på vad helikoptern kunde prestera. Men det verkar å andra sidan ha kommit som en överraskning även för tillverkaren.

Besked innan nyår Hur ser framtiden ut?

– Vi har sagt att vi kan tänka oss acceptera nuvarande lösning om vi får några saker ditskruvade, bland annat en satellittelefon och ett mer ändamålsenligt bårsystem.

När tror du allt är löst?

– Vi ska ta kontakt med Medicopter under hösten för att se om vi ska permanenta nuvarande lösning eller inte. I WWW.S112.SE

praktiken skulle jag tro att allt är klart innan nyår.

Ingen uppsägning av kontrakt Någon eventuell uppsägning av kontraktet är inte aktuellt på grund av den långa upphandlingstiden och fåtalet anbudsgivare, säger Rolf Forsman.

– En upphandling tar flera år. Det är en lång och tidskrävande process som vi helst vill undvika.

Vid en kontakt med Medicopters kontaktperson för avtalet, Agneta Karlfeldt, väljer hon att inte yttra sig.

– Jag vill först diskutera det här i lugn och ro med Rolf Forsman, säger hon.

Text: Eric Bengtsson Foto: Tommy Söderlund

ALLFA EUROPE PREMIUM Allfa Europe ambulansbår Hanterar alla patienter i alla situationer. Liggande/sittande i alla miljöer. Klarar 300 kg.

Ergonomisk Driftsäker Tillverkad i Sverige

www.fernonorden.se Tel: 0520-42 02 00 SAMVERKAN 112 NR 4 2014

11

Kustbevakningen

Herre i luften vid skogsbranden Kustbevakningens flyg deltog i arbetet vid skogsbranden i Sala på begäran från räddningsledaren. Kustbevakningsflygets uppgift i området var att med hjälp av sensorer, IR kamera och bildkamera, dokumentera och skapa en kartbild på brandens framfart och förflyttning i området.

Text: Kustbevakningen Sven Åsheden Foto: Kustbevakningen

Bilder och kartunderlag, med inlagda positioner för ”brandfronten” skickades kontinuerligt ner till räddningsledaren, som snabbt fick en lägesbild över det stora området som brann..

– Vår utrustning passar väl att använda även för denna typ av uppdrag och det känns bra att vi också kan bidra i en svår situation, säger Ronnie Willman, chef för Kustbevakningsflyget.

12

SAMVERKAN 112 NR 4 2014

Möjliggör prognoser Analytiker använde informationen från Kustbevakningsflyget för att göra prognoser, ett antal timmar framåt, om hur brandfronten rörde sig och med vilken hastighet.

Räddningsledaren kunde då flytta sina markstyrkor ut från riskområden till andra områden som måste bekämpas för att försöka begränsa branden.

Helikoptrar fick ny kurs Räddningsledaren och analy-

tikerna har framhållit Kustbevakningsflygets kartunderlag som avgörande för många fattade beslut.

Kustbevakningsflyget fungerade även till viss del som samordnare för de flygande resurserna i området, så kallad Aircraft Co-ordinator (ACO) genom att med information hjälpa och stödja de 10-15 helikoptrar som vattenbombade i området.

Med hjälp av sin IR kamera kunde flygplanet exakt positionera brandhärdarnas trots all rök.

Saknade Rakel Kustbevakningen hjälpte också helikoptrarna att hitta nya kurser för att komma ut från röken när de precis hade vattenbombat och sikten, på grund av brandröken, hade minskat och var obefintlig.

Ytterligare en uppgift för Kustbevakningens flyg var att hjälpa till med radiotrafiken, och vidarebefordra meddelanden, mellan räddningsledaren och de privata helikoptrarna, eftersom dessa saknade Rakel.

Kustbevakningens flyg kommer att fortsätta stödja i området så länge behovet finns.

WWW.S112.SE

a

Ka oc sd Kt vi er •ö v Ka

cK tB •Y är gn

•K em do c

do in

Ka

ma gs

oc

au do

dd

tr a

Br

cK

an

ti ul •m

Övningsdockor för alla situationer!

Kontakta oss gärna för mer information!

www.karnag.se

08-630 10 00 Kustbevakningen har tre avancerade flygplan av typen Dash 8 Q-300. De benämns KBV 501, 502 och 503.

Hemmabasen är Skavsta flygplats utanför Nyköping. Övervakning och spaning bedrivs längs hela den svenska kusten samt över Vänern och Mälaren året om, dygnet runt. Dessutom förekommer regelbundet internationella uppdrag.

STEGBIL FRÅN GIMAEX

Varje flygbesättning består av två piloter och två systemoperatörer. Under flygningen har operatörerna hand om och ansvarar för spaningsutrustningen ombord.

Kan såklart levereras med One Seven tryckluftsskum

Layout: www.stiernform.se

Grattis till Hammarstrand

Hämtas av Gunilla Edin och Ulf Jansson

www.nilsson.se Tel: 0430-490 50

WWW.S112.SE

www.nfrs.se SAMVERKAN 112 NR 4 2014

13

Polis

Livet tillbaka Halmstad

•

Text: Hanna Welin Foto: Martin Lindeborg

Rattfylleristen slungade henne en hårsmån från döden.

För tio år sedan vaknade polisaspiranten Sara Andersson upp efter 25 timmar på operationsbordet. Två frågor ringde i huvudet: Kan jag rida? Kan jag fortfarande bli polis?

14

SAMVERKAN 112 NR 4 2014

WWW.S112.SE

Tidigare händelse - hur gick det sen?

Det var en vanlig rutinutryckning. En bilbrand på väg 540 i Snapparp utanför Halmstad.

Polisaspirant Sara Andersson stod och pratade med bilägaren och brandmannen. Då, i 100 kilometer i timmen på den smala 70-vägen, närmar sig en bil i natten, utan att bromsa trots blåljusen och räddningsfordonet som stod parkerat rakt över vägen.

Sekunden senare: ägaren till den första bilen är död. Sara Andersson, slungad sex meter upp och 23 meter bort, ligger i ett dike med svag puls. Hon andas inte.

Opererad i 25 timmar Operationerna pågick i över ett dygn. I elva dagar låg Sara Andersson nedsövd för att smärtorna inte skulle vara outhärdliga: Frakturer i ben och armar, krossat kindben och skador i ansiktet från ögonbrynen till hakan. Blåmärke på hjärnan och en ficka på ena lungsäcken.

Men inga skador på de inre organen, tack vare skyddsvästen hon haft på.

– Själv minns jag inget av det här. Mitt sista minne är från dagspasset precis innan. Och det är nog tur, säger Sara Andersson.

Det har gått tio år. Men spåren finns kvar, åtminstone de yttre. Ärren och benet som krånglar. Det förlorade luktsinnet. Protesen där vänster öga en gång satt.

– Föraren visade sig ha både cannabis och 1.33 promille i blodet, säger hon och skakar på huvudet.

”

Jag var helt fokuserad på att jag skulle tillbaka där jag slutat."

Sara Andersson

Sommardagen är varm. Sara Andersson har fortfarande några lediga dagar kvar innan hon ska tillbaka till jobbet på Hallandspolisen. Men först ska ett och ett halvtåriga dottern Amanda Rånge skolas in på förskolan.

– Det känns lite konstigt att lämna bort henne.

Men samtidigt har de mycket att erbjuda som inte jag och Niklas har på samma sätt, säger hon.

Sambon Niklas Rånge är också polis. Paret träffades på polishögskolan och har hållit ihop sedan dess.

Det var till Niklas och deras två hundar som Sara Andersson kom hem i rullstol efter veckorna på sjukhuset i Lund.

– Han fanns där för mig hela vägen. Precis som min familj

och vännerna. Också kollegerna spelade en avgörande roll.

Under sjukskrivningen åkte Sara ofta in till jobbet och bara hängde runt och pratade med kollegerna.

– Det betydde väldigt mycket för mig att jag fick ett sådant stöd, säger hon.

>>

VARNINGSLJUS FÖR PROFFS

När det gäller...

Reflexite Flexibright VC612 är ett vidareutvecklat mikroprisamtiskt högreflekterande reflexmaterial ämnat för yrkesgrupper där man ställer stora krav på synbarhet och säkerhet.

Dess egenskaper ger en mycket hög synbarhet i dagsljus såväl som i mörker och en kraftigt ökad synbarhetsfaktor med sina fluorescerande egenskaper vid dåliga väderförhållanden såsom regn eller dimma.

För mer information om Reflexite eller andra av våra produkter ring 0430 - 738 00 R&D Spandex AB, Box 98, SE-312 22 Laholm Sverige Tel. 0430 738 29 | Fax. 0430 133 17 | www.rdspandex.se

WWW.S112.SE

Varningsljus från Ferno Norden när professionella användare själva får välja Marknads bästa ljuseffekt kombinerat med världsledande teknik ger dig ett utryckningsfordon som verkligen syns på vägarna

5 års garanti på elektroniken Patenterad Linjär-LED teknologi

Tel: 0520-420200 www.fernonorden.se E-post: fab@fernonorden.com

SAMVERKAN 112 NR 4 2014

15

>>

Tidigare händelse - hur gick det sen?

Opererad i 25 timmar, nedsövd i elva dygn och konvalescent i fem månader Hon kunde ha blivit avskräckt. Ha ryggat för en framtid som polis. I synnerhet en polis i yttre tjänst.

– Tvärtom. Jag var helt fokuserad på att jag skulle tillbaka där jag slutat, säger hon: – Det är skönt att Niklas har samma yrke, att han förstod och aldrig ifrågasatte mitt beslut.

Konvalescent i 5 månader Med rakat huvud, utan framtänder och en lapp för ögat rul�lade hon in på stationen för att få sin polisbricka.

Godkänd samtidigt som de andra, olyckan inträffade bara veckor innan aspiranttiden skulle ha tagit slut. Fem månader senare var Sara Andersson i tjänst, på Hallands länskommunikationscentral.

– Vi visste ju inte riktigt vad jag skulle klara, med benet som fortfarande krånglade och så.

Men bara ett år efter operationen var hon placerad där hon hela tiden velat vara: i yttre tjänst.

– Jag fick börja i samma turlag som när jag var aspirant, med Lasse, han som hade varit min instruktör. Det tror jag var väldigt bra.

Det är också i uttryckningen hon jobbar än i dag.

– Det är där jag har mitt hjärta. Kanske är det spänningen, alla du träffar. Jag vet inte, men det är det här jag velat göra ända sedan jag var liten flicka.

Hovslagaren var polis Det var hovslagaren som avgjorde. Och hästarna.

Sara Andersson växte upp i Olofström, eller snarare på ridskolan nära huset där hon bodde med sin mamma, kassörska på Ica. Hovslagaren som regelbundet skodde stallets hästar var polis och redan som liten hade hon beundrat rytteriet på den årliga marknaden i samhället.

– Jag minns också att jag tänkte att jag ville ha ett jobb där jag kunde hjälpa folk, som var varierat och där jag fick vara utomhus en del. Så känner jag än i dag.

När Sara kom in på polishög16

SAMVERKAN 112 NR 4 2014

skolan ordnade hon med en betäckning av den häst hon brukade tävla med, som inte var hennes egen. Det blev däremot fölet, Bebbe.

En häst som hon själv har ridit in. I dag har hon och sambon byggt ett stall nära huset där de bor i byn Åled.

Djuren betyder mycket Hemma på tomten huserar höns, i huset bor två kungspudlar, en papegoja, en zebrafink och akvariefiskar. Och en undulat, som kom in till hittegodsavdelningen.

– När kollegerna inte vet vad de ska göra med djuren brukar svaret bli: ring Sara!

Hon skrattar samtidigt som dottern i knäet försöker dra av henne glasögonen.

– Djuren har betytt mycket för mitt tillfrisknande. Tiden efter olyckan kunde jag sitta och lyssna på burfåglarna och bara vara så grymt tacksam över allt.

Livet.

Har olyckan satt spår i dig, en rädsla?

– Nej, jag tycker faktiskt inte det. Enda gången jag kan få lite puls är när en bilbrand larmas ut, men den lägger sig snabbt igen. Ibland, när jag dirigerar ute på E6:an i samband med en olycka, kan det också kännas.

Folk kör som idioter, trafiken är ju den farligaste situationen för oss, säger hon och tillägger utan att tveka: – Men rädslan är aldrig så stark att jag backar undan.

Tror du att du har blivit en bättre eller sämre polis av det som hände dig?

– Bättre. Exempelvis har jag en större förståelse för brottsoffer, hur olika man kan reagera och hur skiftande behoven kan vara.

Mannen som körde på Sara Andersson och vållade bilägarens död, dömdes till två och ett halvt års fängelse. För Sara själv har hans straff aldrig varit det viktiga. Det är däremot arbetet för att förhindra nya rattfyllerister på vägarna.

Hon berättar om en man som hon och en kollega tog med hög promillehalt. Två timmar

Omväxling är bäst Sara Andersson 36 år Inspektör på IGV *i Halmstad.

I byn Åled utanför Halmstad.

Sambo Niklas Rånge, också polis, och dottern Amanda.

Förebilder: Alla som inte ger upp Boktips: "Pojken som kallades Det"

av Dave Pelzer Namn: Ålder: Jobbar som: Bor: Familj:

Filmtips: "Hur många lingon finns det i världen",

regiserad av Lena Koppel.

Gillar inte: Bruna bönor och fläsk.

Plats jag gillar: Hästryggen Man lever bara en gång!

Motto:

”

* IGV = Ingripandeverksamhet

Rädslan är aldrig så stark att jag backar undan" Sara Andersson

senare, efter Saras arbetspass, sitter hon i bilen på väg in till stan – och möter samme man i samma bil på vägen.

– Jag stannade honom. Herregud, bara två timmar senare!

Jag som personligen hade berättat att jag har varit nära att dö på grund av människor som honom.

Det är i situationer som denna som hon kan känna att hon nästan tappar det. Inte så mycket att hon blir oprofessionell, men hon märker hur en hopplöshet riskerar att ta fäste i henne.

– På vissa spelar det ingen roll hur mycket vett du än försöker prata med dem.

Hon suckar tungt, men skakar snabbt av sig uppgivenheten igen.

– Det är bara att fortsätta att göra ett så bra jobb som möjligt.

Tre röster om Sara Andersson: Lars Söderström, polisinspektör Halmstad, Sara Anderssons före detta instruktör: – Hon är en duktig polis, dessutom mycket glad och positiv. Det var hon före olyckan

och det är hon fortfarande, något jag också tror har hjälpt henne genom allt som hände.

Det hade ju kunnat knäcka vem som helst, men Sara tog sig tillbaka, till och med till yttre tjänst.

Michael Barkström, ytbärgare. Fram till för fem år sedan brandman i Halmstad.

– Det var jag som tog hand om Sara när hon slungats i diket och fick henne att börja andas igen. Efter det blev vi vänner. För mig är Sara en hästtjej.

Otroligt snäll, men absolut ingen man kör med. Hon är en av de mest bestämda och envisa personer jag känner.

Niklas Rånge, närpolischef i Hyltebruk och Saras sambo.

– Sara har det mest smittande skrattet som finns. Hon har alltid varit envis och målinriktad, både i tjänsten och privat. Efter olyckan hade jag såklart oroskänslor och hoppades väl att hon inte skulle tillbaka i yttre tjänst. Men det var vad hon ville och då försökte jag inte påverka henne åt andra hållet.

Min egen oro försvann skönt nog efter några år.

WWW.S112.SE

Flow-Safe II revolutionerar ambulanssjukvården

infiniti.se

Första CPAP-systemet med inbyggd manometer och nebulisator Enklare att använda. Allt ligger i en påse och kopplas lätt och snabbt med en enda slang till syrgasbehållaren.

Säkrare. Den integrerade manometern gör att du direkt ser vilket tryck du levererar till patienten. Och säkerhetsventilen gör att du automatiskt undviker övertryck.

Resursbesparande. CPAP-systemet förbrukar hälften så mycket syrgas vilket är en stor fördel, särskilt vid långa transporter. Väljer du Flow-Safe II EZ kan du dessutom både CPAP-behandla och nebulisera patienten med ett och samma system.

Bekvämare. Den elastiska masken är utformad för bästa patientkomfort med ett mjukt pannstöd för tryckavlastning och en nylonhätta som inte fastnar i hud och hår.

Infiniti Medical, med kvalitetsmärken som Masimo, Mercury Medical och Mindray, är en väletablerad leverantör till svensk akutsjukvård. För mer information infiniti.se.

SPECIALFORDON FÖR TUFFA UPPDRAG Vi är marknadsledande på om- och påbyggnationer av fordon för yrkesmässig persontrafik, utryckningsfordon och fordon för gods- och varutransport.

Möt oss på Flisa i Tylösand 16-18/9

Euro-Lans, Karosseriverken, U-Lift: 0457-45 06 00 YdreSkåp: 0381-66 90 00

nordicvehicle.se WWW.S112.SE

SAMVERKAN 112 NR 4 2014

17

Ambulans

Text och foto: Mats Jonsson

Mikael, Janne och Conny ”–ärBengt, kvartetten som inte sprängdes" Bilbyggarna Bengt Olsson, Mikael Lindberg, Janne Carlsson och Conny Johansson har ett företag ihop.

De driver framgångsrika och stadigt expanderande Ambulansproduktion i Sandviken AB.

TIDLÖS BILBYGGARELEGANS – Ambulansproduktion i Sandviken AB förvaltar en snart 100-årig stolt yrkestradition

Conny, Mikael, Janne och Bengt är kvartetten som inte sprängdes.

När Wimans Ambulance gick i konkurs 2003 tog de fyra bilbyggarna över själva. I dag gör deras företag 20-talet storbilsambulanser per år, har 15 anställda och omsätter 39 miljoner.

Ambulansproduktion i Sandviken AB förvaltar en snart 100-årig stolt yrkestradition med hantverksmässigt bilbyggande i Gästrikland.

Först ut var Valbo Karosserifabrik följt av AB Gävle Motorfabrik, Carson och därefter Anders Wiman-företagen.

18

SAMVERKAN 112 NR 4 2013

Janne Carlsson, i dag produktions- och serviceansvarig, har själv varit med och byggt bilar sedan 1974, då han som 20-åring började på Gävle Motorfabrik.

– Så jag börjar snart kunna det här, skrattar han.

Efter en stormig period runt millennieskiftet med bankkris och inställda betalningar från två systerföretag, försattes Wiman Ambulance i konkurs våren 2003.

Conny Johansson, Mikael Lindberg, Janne Carlsson och Bengt Olsson var fyra av de sista anställda som fanns kvar i bolaget när rekonstruktionsförsöket misslyckades och ledningen tvingades ge upp.

Ingen av dem hade någon egen erfarenhet av att driva företag. Men de bestämde sig ändå för att göra ett försök att tillsammans rädda ambulanstillverkningen.

– Vi hade bra kontakt med kunderna och visste att det fanns ett uppdämt behov, säger Bengt Olsson, vd och marknadsansvarig.

Till att börja hade de fyra delägarna bara hjälp av ytterligare en person.

Bästa företag i länet I dag är det totalt 15 som jobbar med ambulansbyggandet i ett välmående företag som 2013 omsatte 39 miljoner kronor och gick med 6 miljoner i vinst.

Flera år i följd har Ambulansproduktion funnits med på topplistorna över Gästriklands bästa företag i undersökningar gjorda av kommunerna i samarbete med länsorgan, högskola och näringslivsorganisationer.

Expansionen har skett i en jämn, försiktig och stabil fart med någon ny anställd varje år.

Inte sällan är det personer med Wimanbakgrund som lockats tillbaka.

– Ambitionen har inte varit att växa snabbt. Vi har tagit vara på de möjligheter som öppnat sig och växt i en stadig takt, konstaterar Bengt Olsson.

Största kunderna är i dag

>> WWW.S112.SE

För fri entré, registrera dig på www.skydd.net BRANDREDSKAP LARM & ÅTGÄRD

RÄDDNINGSFORDON

Arkivmaterial från Samverkan 112 nr 6-2003 – Vår affärsidé är att bygga storambulanser. I första steget satsar vi på att flytta över kundernas skåp till nya chassier, vilket gör att kunderna kan ta till vara redan gjorda investeringar, säger Bengt Olsson, VD och marknadsförare i det nya bolaget.

I november 2003 rullade den första ambulansen ut från det nya företaget Ambulansproduktion i Sandviken AB. Det var en Chevrolet Silverado 2500 Heavy Duty till Uppsala läns landsting med hemort Östhammar.

Text: Jan Hedmark Foto: Ambulansproduktion

NÄTVERKSBYGGANDE

NORDENS STÖRSTA MÄSSA INOM BRAND & RÄDDNING!

NYA AFFÄRSKONTAKTER

BEVAKNING & KONTROLL

NY KUNSKAP

BRANDSKYDD SÄKERHETSSYSTEM

För dig som vill ha total koll på utvecklingen!

SKYDD 2014 presenterar branschens hetaste nyheter inom brandskydd, bekämpning och räddningsarbete.

Innovativt och inspirerande. Du får se allt från släckoch skyddsutrustning till brandfordon och stegbilar.

Branschens ledande aktörer är på plats för att ge dig framtidslösningarna, ny kunskap och en upplevelse i världsklass!

Heta ämnen på Brandscenen – program med fullt fokus på brand och räddning i regi av Brandskyddsföreningen.

Mattias Qvarnström är en av dem som för Gästriklands bilbyggartradition vidare.

Öppna kostnadsfria seminarier – välj bland över 50 olika programpunkter.

Parallellmässa – Nordic Safety Expo – med senaste nytt inom personligt skydd.

Alla utställare, seminarieprogram, hotell & reseinfo m.m. hittar du på www.skydd.net. Välkommen!

14–16 oktober 2014 Ambulansproduktion har kunnat utöka personalen år från år. Andreas Olsson är en av i dag 15 anställda.

WWW.S112.SE

SAMVERKAN 112 NR 4 2014

19

>>

Företagets utveckling

Omsättning Vinst efter finansnetto 2012/2013: 39,2 miljoner + 6,3 miljoner 2011/2012: 22,6 miljoner + 1,8 miljoner 2010/2011: 15,3 miljoner - 1,1 miljon

Efter 40 år börjar man ”–snart kunna det här "

Janne Carlsson

Problem som uppstår med bilbyggandet löses ofta i samtal ute på verkstadsgolvet. Här är delägarna Bengt Olsson och Janne Carlsson i samspråk med Arne Jonsson (mitten).

landstingen i Gävleborg, Uppsala, Dalarna och Västernorrland. Att exportera ambulanser har inte varit aktuellt.

– Huvudsaken är att vi kan supporta de kunder vi har på ett bra sätt. Produkten vi har i dag är förhållandevis dyr och svår att konkurrera med på en europeisk marknad med lite mer kortsiktigt tänk.

Ett bra arbetsfordon Ambulanserna har ända sedan starten varit Chevroletbaserade.

– En bil med tillräcklig kapacitet och motorstyrka med hög markfrigång och bra tillförlitlighet som tål att köras som arbetsfordon, säger Bengt Olsson.

Tillverkningen av ambulansskåpen görs med komponenter från andra tillverkare och monteras ihop på chassin till färdiga storbilsambulanser.

Cirka 600 arbetstimmar lägger Ambulansproduktions bilbyggare ner på grundutförandet 20

SAMVERKAN 112 NR 4 2014

av varje bil som lämnar industrilokalerna i Lövbacken mellan Sandviken och Valbo.

– Det krävs hantverkskunnande och bra blick för det här arbetet. Vi går mest på intresse när vi rekryterar ny personal.

Bilarna gör cirka 50 000 mils tjänst inom sjukvården innan de pensioneras medan själva ambulansskåpen klarar minst tre gånger så många mil ute på vägarna.

En stor del av verksamheten går därmed alltså ut på att byta chassi till renoverade skåp.

– I slutändan ser vi det som en bättre affär att kunna erbjuda kunderna en billigare produkt under en längre tid, säger Bengt Olsson.

Utvecklingen sedan omstarten för elva år sedan har varit styrd av förändrade arbetssätt inom sjukvården, önskemål från kunderna och egna idéer om hur man gör bättre ambulanser med en mer effektiv arbetsmiljö.

Från att tidigare ha varit

snabba transportfordon är dagens ambulanser små rullande akutsjukhus med avancerad teknisk utrustning och bemannade med välutbildad personal.

Fler och fler IT-funktioner Utformningen är styrd av att personalen i dag ska kunna göra mycket mer för patienten innan bilen kommer fram till sjukhuset, så kallad prehospital IT-funktioner med datorer ihopkopplade med övervakningsutrustning gör att ambulanssköterskorna snabbt kan få support från respektive sjukhus. Vårdarstolar finns på båda sidorna så fler än en person kan jobba med en patient eller att en ensam person kan välja sida utifrån behovet i varje situation.

Fortfarande elva år efter starten är kvartetten som tog över den då hotade ambulanstillverkningen osprängd och komplett.

– I en så en komplex produktion är det en styrka att vi är flera personer som kan varsin del, säger Janne Carlsson.

Är det lika kul fortfarande?

– Ja, faktiskt. Vi är nog lite insnöade på att få fram bra tekniska lösningar och gillar de utmaningar vi ställs inför, säger Bengt Olsson.

Hur har det gått att hålla ihop?

– Ha, ha. Den frågan ställde vi oss själva redan från början.

Olikheterna har stärkt oss. Vi tycker ofta olika, men när vi tvingas ena oss om ett gemensamt beslut brukar det oftast bli bra.

Ambulansproduktions delägare: Bengt Olsson, 57, år.

Vd och marknadsansvarig.

Byggt bilar sedan 1988.

Conny Johansson, 54 år.

Konstruktions- och ekonomiansvarig. Byggt bilar sedan 1999.

Mikael Lindberg, 41 år.

Inköps- och kvalitetsansvarig.

Byggt bilar sedan 1996.

Janne Carlsson, 60 år.

Produktions- och serviceansvarig. Byggt bilar sedan 1974.

WWW.S112.SE

Den enkla lösningen vid video intubation Flergång optik. Engångsblad.

Låga kostnader, ingen investeringkostnad.

Optik Återanvändbar i upp till 50 intuberingar Helt isolerad från patienten

Bladet

Dockningsstation

Engångsbruk Två storlekar Fler storlekar kommer

Ladda batteri Visar produktens livslängd och status

Wi-Fi Kamera Videoupptagning 2 Axis Flip screen Wi-Fi PC Phone Surfplatta

Allt i ett Klar att använda Engångsbruk

Vuxna Flergångs + Engångsbruk

Inget kapital investerat

Minskad risk för kontaminering Låga kostnader Ingen investeringskostnad Inga underhållskostnader Kan även användas vid magnetröntgen (MRI)

A360

Vuxen regular 7.0-8.5 ETT

Vuxen small 6.0-7.5 ETT

Dubbel lumen

Nasal

Barn

Komplett system Alltid tillgängligt

Pediatrisk 4.0-5.0 ETT

CODAN TRIPLUS AB I Box 10233 I 434 23 Kungsbacka I tel 0300-356 60 I info@codantriplus.se I www.codantriplus.se

Spädbarn 2.5-3.5 ETT

TRIPLUS

Säker vård kräver bra och säkra villkor i arbetet

Vårdförbundet är den kollegiala mötesplatsen för sjuksköterskor inom ambulanssjukvård.

Läs mer om oss och bli medlem: www.vardforbundet.se/112 WWW.S112.SE

SAMVERKAN 112 NR 4 2014

21

Ambulans SM i

Golf

Femstjärnigt Ambulans SM i Golf

Den 27-28 augusti, avgjordes Ambulans SM i Golf, den första tävlingen någonsin, på natursköna Carlskrona Golfklubb i den Blekingska skärgården. Golfare från Norrbotten i norr till Skåne i söder deltog i denna första tävling för golfspelande ambulanspersonal.

gick i en helkväll med mingel, grillbuffé, havsutsikt och musikunderhållning tillsammans med tävlingens samarbetspartners.

Dag två bjöd stundtals på bländande golf och det blev, som sig bör, en rafflande avslutning och prisutdelning under trivsamma former.

– Historia är roligt. Men det är än roligare att få vara med om att skapa historia tyckte entusiastiske och arrangemangsansvarige Kenneth "Kea" Andersson, ordförande i Karlskrona Ambulans Kamrat/Idrottsförening.

Invigningen den 27 augusti med landstingsdirektören Peter Lilja följdes av en ambulanssiren som utgjorde startskottet för själva golftävlingen.

Vädret var perfekt och förväntningarna stora inför tävlingsformen slaggolf, med "kanonstart", som spelades individuellt över 18 hål.

Fördelen med kanonstart är att deltagarna startar och avslutar spelet ungefär samtidigt.

Alla verkade njuta av en härlig golfeftermiddag som över-

Samarbetspartners är viktiga SM-dagarna inleddes redan den 26 augusti med sponsorgolf. Denna första dag avslutades med prisutdelning och middag på Ronneby Brunn.

– Våra 25 samarbetspartners har varit ett ovärderligt stöd, ett stöd som gjort att historiens första Ambulans SM kunnat genomföras säger Kenneth Andersson.

Men det är lite av win-win, menar de sponsoransvariga på företagen. Vi får synas och umgås under trevliga och seriösa former.

Svensk Mästare - Damer

Text och foto: Sven Åsheden

Carlskrona Golfklubb

Carlskrona GK är Sveriges 3:e äldsta klubb, bildad redan 1906, men det var först 1955 som verksamheten hamnade mitt ute i den vackra Blekingska skärgården på Almö.

Trots läget mitt i skärgården är det fast förbindelse till ön och endast 4 km från E22, mitt emellan Karlskrona och Ronneby.

22

SAMVERKAN 112 NR 4 2014

Paul Håkansson ambulanssjukvården, Karlskrona.

Tre röster om Ambulans SM i Golf 2014 Pelle Windell, ambulanssjuksköterska Uddevalla: – Ett väldigt välordnat och proffsigt arrangemang, rakt igenom.

Bra bana, bra mat, bra service och suverän stämning. Ser redan fram emot nästa års golftävling.

Pia Löfgren, ambulanssjukvårdare Boden.

– Att åka 140 mil, enkel resa, var väl värd mödan. Vi har haft fantastiskt trevligt tillsammans i en underbar miljö. All heder för ett toppenarrangemang!

Bra jobbat Karlskrona!

Nästa SM Golf 20-21/8 2015

Hål 16 har av tidningen Svensk Golf utsetts till ett av Sveriges bästa golfhål.

Pia Löfgren, ambulanssjukvården, Boden.

Svensk Mästare - Herrar

Arrangemangsansvarige Kenneth "Kea" Andersson och segraren i sponsorgolftävlingen Markus Fransson Team Sportia.

Paul Ohlsson ambulanssjuksköterska Helsingborg: – En mix av idrott och att träffa andra ambulanskollegor. Ett otroligt bra arrangemang av Karlskrona Ambulans Kamrat/Idrottsförening och Carlskrona golfklubb.

WWW.S112.SE

Let heavy be light Med Pensi 2000 MA gör vi förflyttningen tryggare och bekvämare – både för våra patienter och för oss som arbetar med patienttransporter.

Den ergonomiska bårens multifunktioner minimerar antal överflyttningar och kan lätt hanteras i trånga utrymmen. Bårens trappcylinder gör det även möjligt för dig som arbetar ensam att förflytta patienter i trappor.

Pensi är ledande inom bårteknik och förser ditt fordon med effektiv utrustning för transport och vård av patienter. Våra produkter är slitstarka, lätta och enkla att rengöra och underhålla.

SEXPUNKTSBÄLTE • TRAPPKLÄTTRARE • ENMANSHANTERING • ERGONOMISK

www.pensi.se

Återförsäljare i Sverige: Mago Scandinavia AB, telefon 0500-48 49 74

IMMOBILISERING FÖR PROFFS Ferno Norden erbjuder dig ett komplett sortiment av professionella produkter för fixering. Hög kvalitet med unika funktioner för en trygg och säker insats i extrema miljöer.

Världsledande premiumprodukter.

3 års garanti på all vakuumutrustning!

www.fernonorden.se Tel: 0520-42 02 00 WWW.S112.SE

SAMVERKAN 112 NR 4 2014

23

Samverkan

Bärgaren

– yrkesmannen som har sin arbetsplats mitt i trafikvimlet Tänk om du hade din arbetsplats mitt ute på en trafikerad väg. Du sitter vid skrivbordet eller står vid din arbetsstation medan lastbilar och personbilar passerar i hög hastighet alldeles intill dig. För att få veta mera om bärgarens arbete, träffar jag Jimmie Persson som arbetar på Assistancekåren i västra Blekinge.

Jimmie är 31 år gammal och har varit i branschen sedan 2003 och arbetar heltid som bärgare sedan fem år tillbaka.

Dessförinnan jobbade han extra på helger och hjälpte till när så behövdes. Jimmies pappa var också bärgare och Jimmie började hjälpa till vid 18 års ålder.

Efter utbildning i Borås gällande alla sorters bärgningar var Jimmies yrkesval klart.

Det var bärgningsbranschen som blev yrkesvalet.

Assistancekåren i Blekinge där Jimmie arbetar klarar av alla sorts bärgningar, alltifrån tunga som lätta uppdrag. Uppdragen omfattar allt från inlåsta bilnycklar, feltankningar, motorfel, transportera bilar mellan verkstäder samt bärgningar i samband med trafikolyckor.

Hur känns det att komma till en olycksplats där räddningsarbetet pågår med skadade och chockade människor på olycksplatsen?

Jimmie svarar att det gäller att vara professionell och att koncentrera sig på det som ska och måste göras.

Naturligtvis är det en otäck arbetsmiljö och efteråt finns det alltid möjlighet att få vara med på räddningstjänstens krissamtal.

Assistancekåren har också resurser att hjälpa sina anställda när behovet är akut.

Bärgaren arbetar i en farlig arbetsmiljö där det för närvarande diskuteras åtgärder för att minska olycksriskerna.

Skyddsfordon med TMA har börjats användas i storstäderna, men inte allmänt ute i landet.

24

SAMVERKAN 112 NR 4 2014

”

Tyvärr är det så i dag att nästan alla kör för fort och risken att olyckan kan hända är skrämmande stor.

Ett alterntiv enligt Jimmie är att använda två fordon, där det ena fordonet skyddar personalen på vägen. Portabla farthinder är också ett hjälpmedel för att få ner passerandes hastighet.

Konkurrensen mellan olika bärgningsföretag är stor och det är inte alltid lätt att få kunden acceptera högre kostnader.

Frågan är viktig då flera bärgare skadats och omkommit under de senaste åren.

Varför blir man bärgare?

Jimmie svarar att man får se yrket som ett ”kall” där man vill hjälpa människor, och då oftast i svåra situationer. Bärgaren ligger oftast i ständig jour och måste vara beredd att arbeta såväl helg som natt.

Jimmie är också vägrapportör och kontaktar trafikcentralen på Trafikverket vid olika händelser. Vägrapportörsarbetet är viktigt, då det är betydelsefullt att få ut aktuell information till trafikanterna om vad som händer på ”bärgningsplatsen”.

Samarbetet med centralen i Kristianstad fungerar bra och många gånger kan bärgningsarbetet underlättas när trafikanterna får aktuell information om vad som gäller.

Projektet "Hinderfri väg” Jimmie berömmer även projektet ”Hinderfri väg” som Trafikverket bedrivit i Blekinge. Där träffades alla aktörer som arbetar med trafikolyckor.

Förståelse för varandras arbete är viktigt och förbättringar diskuterades alltid vid träffarna.

Jimmie uppmanar ALLA trafikanter som ser bärgningsbilens blinkande ljus framför sig, att sakta ned farten ordentligt.

Tänk på att du som trafikant befinner dig på en arbetsplats som är farlig och otrygg för den personal som arbetar där.

Tyvärr är det så i dag att nästan alla kör för fort och risken att en ny olycka ska inträffa är skrämmande stor.

Text och foto: Anders Brorsson Trafikverket

Grattis till Järpen

Hämtas av Håkan Waldeblad och Martin Gyllander

www.nilsson.se Tel: 0430-490 50

WWW.S112.SE

Markleen AB Markleen är en av de världsledande aktörerna inom oljeskyddsbranschen, i Sverige har vi ingenjörsavdelning, tillverkning och försäljning. Vår fabrik ligger beläget i natursköna Åmål vid Vänern och vårt säljkontor i Hisings Backa, Göteborg.

Miljöambulans

Akutlådan

FRÅN INNOVATION TILL PRODUKT Med årtionden av samlad kompetens och uppfinningsrikedom kan vi på Markleen stoltsera med produkter som den extremt starka och flexibla Flexilänsan och Akutlådan som är ett första förband för oljespillet, med oljelänsa, absorbtionsmaterial och mycket annat.

Våra produkter är under ständig utveckling och feedback från våra kunder är extremt viktig för oss, allt för att kunna leverera den bästa servicen och de bästa produkterna på marknaden.

Våra produkter används i miljöer med höga krav över hela världen och vi kan inte komma på något bättre sätt att demonstrera kvaliteten i vårt sortiment.

Välkommen att besöka oss på någon av våra platser.

KONTAKT Markleen AB Backa Bergögata 18 422 46 Hisings Backa info@markleen.se www.markleen.se WWW.S112.SE

Flexi Boom

Översvämningsskydd

KOMMANDE EVENTS Träffa oss ute på mässor!

Vi kommer bl.a demonstrera vår akutlåda och våra länsor.

SKÅNSK BRANDSKYDDSDAG 2014-09-11 MSB Revinge

SKADEPLATS 2014 2014-10-01 Karlstad Congress Culture Centre Utställarplats 35 2014-10-02 Räddningstjänsten Karlstadsregionens övningsfält

INTERSPILL 2015-03-24 - 2015-03-26 Monter A04 Amsterdam RAI Convention Centre SAMVERKAN 112 NR 4 2014

25

g ä v å p n e n o i g e r s d n a l a Västra Göt bulansdirigering m a n e g e t o m

Ambulanssjukvå

rd

”

Arbetsväxling mellan arbete på larmcentral, akutmottagning och ambulans skulle vara kompetensutvecklande och personligt utvecklande för personalen.

Bengt Asplén

Foto: AmbuAlarm

xxxxx

xxxxx

xxxxx

xxxxx

xxxxx

xxxxx

xxxxx

xxxxx

xxxxx

xxxxx

x xxx xxx

AmbuAlarms Incitamentsbarometer.

Siffrorna är maskade eftersom information inte är offentlig.

AmbuAlarm har superkoll AmbuAlarm är Västra Götalandsregionens egna enhet för styrning, utveckling och uppföljning av ambulansalarmering, dvs. prioritering och dirigering av ambulansuppdrag.

AmbuAlarm sköter också alla strategiska kontakter mellan VGR:s prehospitala verksamheter och SOS Alarm.

26

SAMVERKAN 112 NR 4 2014

WWW.S112.SE

F

el kompetens hos SOS Alarms samtalsmottagare gör att Västra Götalandsregionen, VGR, av allt att döma startar egen larmcentral precis som landstingen i Uppsala, Västmanland och Södermanland gör nästa år. I oktober i år avgör politikerna i VGR hur det blir från slutet av 2015.

Det är ett missnöje med SOS Alarms sätt att sköta dirigering och prioritering som ligger bakom planerna.

– Vi är övertygade om att verksamheten fungerar bättre om det är utbildade sjuksköterskor som tar emot patientsamtalen. SOS har misslyckats med att hålla kompetensen på den nivå som varit inskrivet i kontraktet mellan regionen och SOS Alarm, säger verksamhetschefen Bengt Asplén vid AmbuAlarm i Göteborg.

Enhet för övervakning AmbuAlarm är Västra Götalandsregionens speciella enhet som följer upp statistik och kvalitet på ambulansalarmeringen i regionen. Det sker genom att man övervakar SOS Alarms bemanning, prioritering och dirigering av ambulansuppdrag och sedan kartlägger och utvärderar de faktiska kvalitetsnivåerna. Enheten lyder under PKMC, alltså det prehospitala och katastrofmedicinska centrumet i Göteborg.

AmbuAlarm inledde sin verksamhet samtidigt som det nuvarande avtalet med SOS Alarm trädde i kraft 2009. De ansvariga i regionen ville följa upp att SOS Alarm verkligen har förmågan att leverera det som avtalet mellan regionen och SOS stadgar.

Idag är verksamheten etablerad och sex personer arbetar inom enheten, varav två med uppföljningsarbetet.

Avtalsbrott Uppföljningarna har alltså visat att SOS Alarm inte följer avtalet gällande kompetensnivåerna och vad som händer när (det förlängda) avtalet mellan regionen och SOS Alarm går ut nästa höst är ännu inte bestämt.

Men det lutar åt att regionen tar över ambulansdirigeringen i egen regi, precis som treklöver-landstingen i Uppsala, Västmanland och Södermanland gör i juni 2015 (se nr 3-2014 av Samverkan 112).

AmbuAlarm har under en tid förberett ett eventuellt övertagande och påbörjat de tekniska sonderingarna för att organisera en egen larmcentral.

– Det pågår en dialog med ett antal tänkbara leverantörer av utrustning och vi har påbörjat arbetet med att skriva en kravspecifikation inför en upphandling, berättar Bengt Asplén.

– Vi samverkar också och utbyter erfarenheter med landstingen i treklövern och WWW.S112.SE

med 3-4 ytterligare landsting som går i liknande tankar.

Det som återstår är ett politiskt beslut, innan förberedelsearbetet kan gå igång på riktigt allvar. Politikerna tar i oktober ställning till tjänstemannaförslaget att regionen ska ta över i egen regi.

Kompetensen viktig Bengt Asplén ser kompetensfrågorna som en av nycklarna till att kunna bedriva en framgångsrik ambulansdirigering. Han hoppas att regionen som arbetsgivare bättre kan ta hand om vårdpersonal och utveckla en bra organisation för ambulansdirigering i nära samklang med sjukvårdens vårdkedjor och övrig vårdintegration.

Möjligheten att låta legitimerade sjuksköterskor växla mellan arbete på larmcentral, akutmottagning och i ambulans skulle göra arbetet på larmcentralen mer attraktivt och därmed underlätta rekrytering, hoppas han.

– Dessutom skulle en sådan arbetsväxling vara kompetensutvecklande och personligt utvecklande för personalen, säger Bengt Asplén.

Verksamhetschef Bengt Asplén hoppas att arbetet på larmcentralen blir mer attraktivt.

Foto: Privat

Enheter till förfogande Akutambulanser: 82 Transportambulanser: 7 Sjuktransportbilar: 23 Lättvårdsambulanser: 2

Single Responder: 3 Bedömningsbilar: 1 Ambulansbåt: 1 Ambulanshelikopter: 1

247 007 Uppdrag under 2013 Prio 1: 77 542 Prio 2: 107 745 Prio 3: 23 763 Prio 4: 37 957

+ 22 % sedan 2009

Västra Götalands län, Folkmängd: 1 615 084 SCB, 2013-12-31 SAMVERKAN 112 NR 4 2014

27

Museum

”

Volvon togs i bruk ett par dagar före julafton 1934. I grunden var den byggd på en Volvo PV 655 med 6-cylindrig motor på 65 hk.

Välkommen till Brandkårsmuséet i Simonstorp, säger Anders Johansson – själv gammal brandman och brandingenjör med lång erfarenhet.

När Volvo PV-ambulansen från 1934, utrustad med Scaniakaross, togs ur drift 1960 byggdes den först om till EPA-traktor. Den fick också fungera med bikupor och som hönshus.

Men 1977 togs den omhand, renoverades successivt till originalskick och nu kan den emellanåt beskådas av allmänhet och fordonsentusiaster på Brandkårsmuséet i Simonstorp utanför Norrköping.

Historien om Volvo-ambulansen från 1934 och dess öde fram till utställningsklenod är bara en av många smått fantastiska berättelser som besökarna vid Brandkårsmuseet kan ta del av.

28

SAMVERKAN 112 NR 4 2014

Muséet ett par mil utanför Norrköping har sannolikt landets mest omfattande samlingar av brandkårsutrustning. Men även föremål och fordon som har med ambulansen att göra finns att se och blir fler.

Mest brandkårshistoria Annars är det framförallt föremål, rariteter och fordon som speglar svensk brandkårs utveckling som finns i samlingarna.

Det finns allt från hand- och hästdragna kärror till motordrivna fordon från olika tidsepoker. Äldsta föremålen är en handdriven brandspruta som daterats till cirka 1750 och en brandslang som ska vara från 1600-talet.

Att Brandkårsmuséet i Simonstorp har

kommit till kan man tacka traditionellt god materialvård och en rad tillfälligheter för.

Norrköping var en av de allra första orterna i Sverige med yrkesbrandkår. Den startade 1875 och var den andra i landet efter Göteborg. På den tiden var Norrköping en viktig varvsort och behovet av en yrkesbrandkår var stort.

Därefter har Norrköping förvaltat sin brandmateriel väl. En av muséets entusiaster, Anders Johansson berättar: – Det har ju varit så under tidernas gång att brandkårerna sällan slitit ut sitt material och det gäller även fordonen. När material och fordon togs ur tjänst var de fortfarande

>> WWW.S112.SE

Volvo 244 från 1985. Maxlast 330 kg.

Volvo 244 från 1985 med originalinredning

Volvo Pv-ambulans från 1934.

Bäst när det gäller!

Högpresterande LED-arbetsljus för alla tillfällen.

Upp till 4800 lumen!

Varningsljus i världsklass!

Godkända enligt ECE R65 klass 1 eller 2.

Robusta och pålitliga CANBus-baserade styrsystem för alla typer av fordon.

Larmbågar utan kompromisser!

Godkända enligt ECE R65 klass 1 eller 2.

Nohabgatan 12C, Trollhättan I 0520-49 44 40 I www.standby.eu

WWW.S112.SE

SAMVERKAN 112 NR 4 2014

29

>>

Muséets drygt 100 år gamla Dürkopp från 1906 med acetylénlyktor. Användes i Norrköping fram till 1934, mot slutet som skumbil med skumgenerator IFF från 1931

En Mercedes-ambulans från 1988, skänkt till muséet av Malmö frivilliga brandkår. Maxlast 380 kg.

Scania Vabis DLA/ Special av 1915 års modell. Tjänstgjorde ända fram till 1953, vägde 6 ton och hade en 4-cylindrig motor på 60 hk. i bra skick och kasserades inte. Grejerna ställdes undan i förråd och i Norrköping överfördes en hel del material också till Stadsmuséet.

Förråd blev ledigt Med tiden blev samlingarna omfattande och när det svenska Civilförsvaret överfördes från staten till kommunerna i slutet av 1990-talet dök en helt ny lokalmöjlighet upp.

– Det var bland annat det gamla civilförsvarsförrådet i Simonstorp som kom i kommunal ägo. Tillsammans med stor historisk kunskap och entusiasm hos ett antal eldsjälar gjorde det att muséet kunde öppna i de gamla förrådslokalerna år 2002. Nu är det öppet varje sommarhalvår och det kommer ungefär 2000 besökare årligen, berättar Anders Johansson.

Muséet har många riktigt fina klenoder i sina samlingar. När det gäller fordon, så kan man notera att samtliga är körbara och ofta deltar i veteranbilsrallyn runt Sverige.

100 år gammal En nästan hundra år gammal brandbil, en Dürkopp från 1908 är kanske ett av de mest spännande brandfordonen.

Det yngsta fordonet är en Mercedes-ambulans från 1988 och så finns det en Volvo 30

SAMVERKAN 112 NR 4 2014

244 från 1985 och en Sandvikenbyggd Chevrolet med containerskåp.

De tre ambulanserna behöver kanske ha lite mer ålder på nacken för att klassas som riktiga veteranfordon. Men det är roligt att känna igen ”halvgamla” fordon och även roligt är det att se hur ambulanshistorik blivit en del av muséet.

Ambulansklenoder är ett par hästdragna ambulansvagnar. En från 1902 och en från 1914 – med fyra sittplatser istället för bårplats.

– Den var nog mer till för att transportera bort eventuella smittbärare från städerna, snarare än att ge transport till vårdplats, säger Anders Johansson.

Och så är det Volvon!

Så är det Volvo Pv-ambulansen från 1934 och dess fantastiska historia.

Fordonet ägs egentligen inte av Simontorps Brandkårsmuséum, utan av en privatperson.

– Men vi brukar få ha den här för att visa upp. Den används dock väldigt mycket vid filminspelningar. Det gäller även mycket annat ur våra samlingar. De kommer till användning när historia ska skildras på film! Ägaren av ambulansen är en Linköpingsbo. Samma man som också återställde ambulansen till originalskick.

Volvon var den fjärde motordrivna ambulansen i Norrköping och togs i bruk ett par dagar före julafton 1934. I grunden var den byggd på en Volvo PV 655 med 6-cylindrig motor på 65 hk.

Karossen med ambulansskåp kom från Scania i Katrineholm. Ambulansen användes både för sjuk- och olyckstransporter och den bemannades av en chaufför och två vårdare fram till 1938 då man gick över till endast en vårdare och chaufför.

1960 såldes den till en jordbrukare som byggde om den till EPA-traktor. Som sådan var den i drift under 15 år. Under denna tid användes den även för att bära bikupor och det bortmonterade ambulansskåpet tjänade som hönshus.

Ideell förening Brandkårsmuseet i Simonstorp och dess lokaler ägs och drivs numera av en ideell förening. Intäkter får man från inträdesavgifter, medlemsavgifter och för uthyrning av platser för vinterförvaring av husvagnar och husbilar (i en annan förrådslokal i Simonstorp). Totalt lyckas föreningen få in ungefär 500.000 kronor i intäkter varje år och allt arbete sköts ideellt.

Läs gärna mer på föreningens hemsida www.brandkarsmuseet.se WWW.S112.SE

Djurambulans

Norrlands-ambulans blev djurambulans i Blekinge Text: Lena König Foto: Bengt Pettersson

För två år sedan var det bara en dröm. I dag driver de länets första djurambulans.

– Vi är fristående och är inte knutna till någon djurklinik. Djurägaren får själv bestämma vart de vill att vi ska köra deras djur, säger Magnus Andersson.

I ett par år har Anne Almkrantz och Magnus Andersson planerat, sökt olika tillstånd och skaffat en human-ambulans från Norrland som de byggt om.

Men tankarna på att starta en 32

SAMVERKAN 112 NR 4 2014

djurambulans började egentligen gro efter en händelse för några år sedan när Anne Almkrantz förlorade sin häst.

Stoet som var dräktigt hade fått en mycket svår kolik och enda chansen att rädda hennes liv var att tillkalla djurambulans och få henne till ett djursjukhus.

Ambulansen dröjde och när de väl kom saknade de både utrustning och kompetens för att kunna hjälpa stoet som senare dog i svåra plågor i ambulansen.

– Det är en hyllning till Flower och fölet hon bar på. Det hon var med om ska ingen häst

behöva uppleva, säger Anne Almkrantz.

Djungel av regler Sedan en vecka tillbaka är verksamheten i gång men det har krävts en hel del ekonomiska insatser och en djungel av regler och lagar att ta sig igenom.

– Länsveterinären och en djurskyddsinspektör har besiktat bilen och det vara ett finmaskigt nät den skulle igenom, med det gick, säger Magnus Andersson.

Paret har alltid värnat om djur. Anne Almkrantz har haft

sitt stora hästintresse med utbildning från Ridskolan Strömsholm och Magnus Andersson är lantbrukarsonen som under många år arbetat som brandman med djurlivräddning. Än så länge är det hundar upp till 55 kg och alla djurslag där under som får åka med ambulansen men det finns även planer på att utöka verksamheten.

– Min stora dröm är att driva djurambulans för stora djur, säger Anne Almkrantz och fortsätter: – Men nu fokuserar vi på smådjur och gör det så bra vi bara kan.

WWW.S112.SE

Djurambulansen har både bårsläde och bår. På båren finns en specialanpassad och bekvämt inredd bur monterad. Den ger god komfort och är väl lämpad för olika smådjur.

Djurambulansen är till för att transportera djur till och från hemmet och djurkliniker. Det kommer inte att utföras några medicinska ingrepp eller medicinering i ambulansen. Utan det är en ren transport av djuren.

– Men är vi på väg med ett sjukt djur kommer vi naturligtvis att samarbeta med veterinären på kliniken via telefon, säger Anne Almkrantz.

Däremot har de tillgång till ett resursteam.

Ett 20-tal personer med olika djursjukvårdskunskaper finns tillgängliga för dem att ringa in om det skulle bli akuta sjukWWW.S112.SE

domsfall som kräver specialkunskap.

– Vi kör inte bara vid akuta utryckningar, det går också bra att boka oss för ett rutinbesök

Grattis till Sörmland

hos veterinären, som en djurtaxi, säger Magnus Andersson.

”

Länsveterinären och en djurskyddsinspektör har besiktat bilen och det var ett finmaskigt nät den skulle igenom, men det gick.

Magnus Andersson

Hämtas av Conny Stener

www.nilsson.se Tel: 0430-490 50

SAMVERKAN 112 NR 4 2014

33

Brandkår

Denny Hejja, 55, racerföraren som blev -

STADENS BÄSTE

BRANDMAN!

Text och foto: Dag Öhrlund

34

SAMVERKAN 112 NR 4 2014

WWW.S112.SE

Först fick Denny och hans kamrater Fenix-priset för att ha räddat livet på en man vars hjärta stannat.

Därefter fick han pris som kvartalets bäste brandman.

Och bara någon månad senare utnämndes Denny till ”Årets Anställde” för hela staden Ft. Myers.

D

et är med illa dold stolthet Danny Hejja skjuter fram de plexiglasgjutna priserna på sitt skrivbord för att vi bättre ska kunna fotografera dem.

Det är sommar i sydvästra Florida, drygt trettiotvå grader varmt och luftfuktigheten är obarmhärtigt hög. Denny, ledig från brandkåren i fyrtioåtta timmar, ägnar sig istället åt sitt andra jobb – att reparera, serva och lagra stora racerbåtar åt rika kunder.

Historien om den store och så populäre brandmannen började för femtiofem år sedan i Glen Cove på Long Island i delstaten New York, när Denny föddes som fjärde och yngsta barnet till ett ungerskt par som flytt till USA 1956.

Efter High School gick Denny två år på college för att utbilda sig till tv-producent.

– Men jag slog snabbt tankarna ur hågen.

Jag insåg att jag aldrig skulle kunna få ett jobb i branschen utan att ha kontakter.

Den 19-årige Denny var atlet i skolans simteam och slog rekord tre år i rad. Samtidigt jobbade han som livvakt och på fritiden ägnade han sig åt att bygga och reparera snabba hot rod-bilar.

En vän till honom hade en stor racerbåt som Denny hjälpte till att meka med, och en dag tog ägaren ut Denny på en åktur.

– Båten gjorde åttio knop och jag älskade kombinationen av hav och hastighet.

Från den dagen visste Denny att det var båtar han ville jobba med. Han gick några tekniska utbildningar och stack sedan till Florida, där hans syster bodde, i hopp om att få jobb.

– Jag fick anställning hos ett företag som tillverkade racerbåtar, jobbade där i fyra år och lärde mig allt. Sedan stack jag till Miami med femtio dollar på fickan i hopp om att få jobb i ett racingteam.

Drömmen blev verklighet Drömmen gick i uppfyllelse. Under fem år jobbade Denny Hejja hos den mest framgångsrike byggaren av stora racerbåtar. Därefter fick han erbjudande om att ingå i ett racingteam och missade inte möjligheten.

– Jag var 29 år och den yngste crew chief av alla. Nu fick jag möjlighet att tävla mot stjärnor jag bara läst om tidigare. Jag var med och vann sju nationella mästerskap och fyra världsmästerskap, jag fick bo i Japan ett tag och vi slog hastighetsrekord där också.

WWW.S112.SE

Ryktet om den unge racerföraren spred sig. Denny flyttade till det mest framgångsrika stallet – Popeye´s Famous Fried Chicken – och fick bland annat tävla ihop med den världsberömde skådespelaren Chuck Norris i flera år.

Men allt har sin tid. Stallets ägare ville att Denny skulle sluta tävla och istället ta hand om hans dyra leksaker.

Fick nog och startade eget Det ville inte Denny. Han flyttade tillbaka till Cape Coral på Floridas västkust.

– Det låter kanske uppkäftigt men jag hade fått nog av flärden, var trött på att flyga i privata helikoptrar, åka limousine och gå på champagneparties. Dessutom hade min mamma fått en stroke och jag ville ta hand om henne.

Denny hyrde ett magasin för att förvara sina egna båtar och det dröjde inte länge förrän gamla kunder började ringa och be om hjälp. Snart hade han startat firman Marine Performances och fick skaffa en större byggnad för att få plats med alla de båtar som skulle byggas, repareras eller lagras.

Samtidigt kände Denny att något fattades. En annan mening med livet än att köra fort och tjäna pengar.

– Min bäste vän Ronny som var brandman, sa att jag borde följa hans exempel, att det var ett jobb som skulle passa mig.

Sökte utbildning Sagt och gjort. Denny sökte till The Fire Academy i staden Ft. Myers och blev antagen till en fyramånadersutbildning.

– Det var lite roligt att alla instruktörer var yngre än jag. Jag var ju trettiosex år och äldst av alla eleverna!

Varje morgon inleddes med en och en halv timmes intensiv fysisk träning som följdes av teorilektioner om brand, lagar och regler.

– Varje fredag fick vi genomgå ett test på vad vi lärt oss. Om man missade två tester i rad så åkte man ut från utbildningen!

Utbildningen fortsatte med genomgångar av hur bränder börjar, hur gaser och hetlager fungerar och hur man släcker olika typer av bränder.

– Allt det där passade mig med min tekniska bakgrund, jag tyckte att det var väldigt intressant. Under andra halvan av utbildningen, när vi lärt oss allt om slangar, vattentryck och hur man släcker, var det dags att börja praktisera. Vi fick bland annat rökdyka och tävla om vem som kunde krypa längst i röktunnlar med tuber på ryggen. Då var det mycket populärt att koppla ur tuberna på killen framför så att han fick avbryta!

Utbildningen fortsatte. Denny och hans kamrater fick lära sig tekniker för att alltid hitta ut ur en mörk, brinnande byggnad och hur man tar sig loss om man fastnar i föremål inomhus.

– Många pallade inte trycket, utan slutade.

I utbildningen ingick det mesta utom hur man kör brandbil.

– Vi fick lära oss det teoretiska om fordonen, men någon förarutbildning skulle vi inte få förrän vi blev anställda.

När han var klar i skolan bestämde sig Denny, som fått betala tusen dollar för kursen, att betala ytterligare fem hundra för en ny utbildning som skulle göra honom till EMT – Emergency Medical Technician. Under den fyra månader långa kvällsskolan på college fick han lära sig allt om fysiologi, trauman och hur man snabbt diagnostiserar en patient. Därefter följde tjugofyra timmars praktik på en akutmottagning och lika lång tid som praktikant i en ambulans.

Grattis till Strömsund

Hämtas av Tony Sjödin och Magnus Asplund

www.nilsson.se Tel: 0430-490 50

SAMVERKAN 112 NR 4 2014

35

– I dag är utbildningarna något längre, arton veckor istället för sexton för att bli brandman. Och de som utbildar sig till EMT måste praktisera längre än förr både på sjukhus och i ambulans.

När Denny var färdig med sina utbildningar genomgick han delstatens test för brandmän och klarade den med bravur.

Därefter sökte han till brandkårer i tre olika städer i sydvästra Florida.

– Jag blev vald till nummer ett av sextiosex sökande i Ft. Myers och tackade ja.

Samma dag ringde de från de andra brandkårerna jag sökt till och erbjöd mig jobb där också!

Titlar och utmärkelser I dag har Denny femton år som brandman bakom sig. Han har också den prestigefyllda titeln Engineer, vilket innebär att han är en av de få som får köra stegbil. Han är placerad på Station 2, en av Ft. Myers sex brandstationer. Han är också en del av brandkårens Marine Team som sköter om kårens två båtar och tränar tillsammans med polisen och kustbevakningen.

– Man måste ha varit brandman i minst tre år innan man testar till Engineer. Jag väntade i fem år, genomgick testet och klarade det. Det handlar inte bara om körning utan om att kunna bilen tekniskt utan och innan. Du måste genomgå 80-timmarskurser i bland annat hydraulik, pumphantering, vattentryck och därefter genomgå ett test som innehåller tjugo olika moment.

Om Denny hade velat, hade han därefter kunnat sikta på den högsta positionen på brandstationen – att bli Captain.

– Men jag avstod. Jag var för gammal och visste att jag kan pensionera mig bra från den position jag har. Dessutom trivs jag bra med jobbet som Engineer.

Det är inte så svårt att förstå. Medan en Captain ska leda styrkan av brandmän in i en brinnande byggnad, ska man som Engi-

36

SAMVERKAN 112 NR 4 2014

neer alltid stanna kvar vid stegbilen och assistera sina kolleger tekniskt. "Årets anställde" Som brandman kan man pensionera sig efter tio års aktiv tjänst eller det år man fyller femtiotvå.

Denny, som i praktiken redan är pensionerad men valt att jobba kvar några år extra fingrar på priset för ”Årets anställde” och berättar hur han fick det.

– Det var några dagar före jul. De hade ont om folk på Station 3 så jag fick sticka dit och köra räddningstruck istället för stegbil. Vi fick ett larm om att en äldre kvinna hade andningssvårigheter och jag åkte dit tillsammans med en kollega som är Paramedic.

Dörren öppnades av den elvaåriga flickan Lacey som orolig berättade att hennes sjuttioåriga farmor var väldigt dålig. Medan Dennys kollega undersökte och gav patienten en första behandling, såg Denny sig omkring och pratade med flickan.

– Det visade sig att både mamman och pappan var ute ur bilden och att flickan bodde hos sin farmor som uppenbarligen hade det svårt ekonomiskt. Det var rent och snyggt men det fanns varken julgran eller några inslagna paket. Jag frågade henne varför, Lacey berättade att de inte hade råd men hon var full av positivism när hon drog med mig till köket och visade att hon klippt ut en fin gran av gammalt presentpapper och gjort egna juldekorationer. Hon hade dessutom hittat ritpapper i soporna och gjort fina teckningar som hon satt upp.

Så småningom anlände ambulansen.

Denny förklarade för Lacey att hon måste åka med farmodern till sjukhuset, och tog sedan farväl av flickan. Men på väg tillbaka till brandstationen kunde han inte glömma det intryck hon gjort på honom.

– På en liten stund hade hon ändrat hela

min verklighetsbild, fått mig att förstå vad som verkligen betyder något här i livet.

Hennes present var den finaste jag fick den julen.

Till kollegans förvåning vände Denny bilen och körde till ett varuhus. Han köpte en julgran, julgransbelysning, block, färgpennor och en skateboard till Lacey samt kakor till hennes farmor.

– Jag hade gärna velat köpa mer, men du vet hur det tyvärr är i dag. Om en femtiofemårig man som köper för mycket till en liten flicka så kan det tyvärr lätt missuppfattas.

De båda brandmännen körde tillbaka till stationen, monterade granen och belysningen, slog in presenterna och körde tillbaka till Laceys hus där de lämnade alltihop som en välkommen hem-gest.

På stationen berättade Dennys kollega för tjänstgörande kapten vad som skett.

– Han frågade mig om han fick rapportera det. Jag ryckte bara på axlarna, tyckte att jag gjort något som alla i min situation borde ha gjort.

En månad senare kallade skiftets kapten in Denny för ett samtal. Denny blev nervös när han på kontoret också fick se två av stadens brandchefer och chefen för HRavdelningen.

– Jag tänkte ”herregud, hur har jag nu schabblat?”, skrattar Denny. Men de berättade rakt av att jag fått utmärkelsen ”Kvartalets brandman” och att de satt upp mig på listan för de som kvalificerat sig till ”Årets anställde”. Jag glömde snabbt bort det för jag tänkte att det säkert fanns andra som gjort mycket större och viktigare saker än jag.

Ytterligare en månad senare var det dags igen. Denny var på väg att gå av sitt pass när brandchefen ringde och beordrade honom att stanna i byggnaden. Några minuter senare hade han fått det förvånande beskedet om den prestigefyllda utmärkelsen.

WWW.S112.SE

I mars i år inleddes ett borgmästarmöte i stadshuset med att Ft. Myers borgmästare och brandchef överräckte den plexiglasingjutna utmärkelsen och en check på tusen dollar.

– Min familj var där och jag blev oerhört rörd, det var ett av de finaste ögonblicken i mitt liv!

Efteråt har Denny – som själv äger företag, hus, flera bilar, båtar och motorcyklar – ägnat en hel del tid åt att fundera över vad som hände inom honom den där decemberkvällen 2013.

– Vi tycks alla bli mer materiella med åren, även jag. Men Lacey fick mig att inse att det finns annat som betyder mer än saker och den julen blev en av de bästa jag har haft. Än i dag ser jag på livet på ett helt annat sätt. Den där lilla kloka tjejen öppnade mina ögon…

Fakta om brandmännens löner och pensioner: *Brandmännens startlön är cirka 280 000 kronor om året. *En Engineer tjänar cirka 420 000 kronor och har dessutom tillägg för sina år i yrket *En Captain tjänar cirka 560 000 kronor *Brandmän kan pensionera sig efter tio års tjänst eller vid femtiotvå års ålder. Om de väljer att arbeta kvar i upp till fem år, har de full lön under tiden och summan av pensionen för extraåren betalas ut som en klumpsumma när de går i pension.

Fakta om stegbilen, ”Truck 16”: Märke: Pierce Årsmodell: 2006 Pris: 800 000 dollar, cirka 5 600 000 kronor Längd: 14,1 meter Bredd: 2, 79 meter Höjd: 3, 57 meter Vikt 33,3 ton Antal hjul: 6, styrning på samtliga Motor: Cummins diesel, 600 hästkrafter Växellåda: Automatisk, Allisson, sexväxlad Stegens längd: 30 meter Antal passagerarplatser: 4 Bränsleekonomi: 6,2 liter per mil Utrustning: Slangar, sågar, klippverktyg, pumpar, elektriska fläktar, lufttuber, verktyg etc.

WWW.S112.SE

SAMVERKAN 112 NR 4 2014

37

Forskning

The Swedish Cardiac Arrest Register Är ett svenskt kvalitetsregister där alla fall av hjärtstopp i Sverige, där hjärtlungräddning påbörjats, kartläggs.

Syftet med registret är att kontinuerligt följa upp en verksamhet för att i första hand finna svaga länkar och förhoppningsvis eliminera dessa.

Johan Herlitz, professor i Prehospital Akutsjukvård på Högskolan i Borås

Text: Anna Kjellsson Foto: Ulf Nilsson, Mimbild

Viktigaste artikeln under mina 40 år som forskare Antalet personer som lever 30 dagar efter ett hjärtstopp, som inträffat utanför sjukhus, har mer än fördubblats de senaste tjugo åren.

– Vi tror att den viktigaste orsaken är att fler ingripanden görs av vanligt folk. Det beror på den massutbildning inom hjärtlungräddning som har genomförts ute i samhället. På det viset har alla fyra länkarna i överlevnadskedjan efter ett plötsligt oväntat hjärtstopp förbättrats, säger Johan Herlitz, professor i Prehospital Akutsjukvård på Högskolan i Borås.

De fyra länkarna är: • tidigt larm, • tidig start av hjärt- och lungräddning, • att tidigt behandla med hjärtstartare • och vård efter hjärtstopp.

Samarbete mellan sjukvård och kommuninvånare – Hjärtstopp utanför sjuhusen är lika mycket kommunens problem som sjukvårdens. Därför har man satsat på att utbilda allmänheten i hur man räddar varandra. Nu är folk medvetna på ett annat sätt än tidigare.

I praktiken innebär detta att idag räddas ca 500 människor årligen till livet efter att 38

SAMVERKAN 112 NR 4 2014

ha drabbats av ett plötsligt oväntat hjärtstopp utanför sjukhusets väggar.

Resultaten framkommer i artikeln “Improved outcome in Sweden after out-ofhospital cardiac arrest and possible association with improvements in every link in the chain of survival” skriven av Anneli Strömsöe, Leif Svensson, Åsa B. Axelsson, Andreas Claesson, Katarina E. Göransson, Per Nordberg och Johan Herlitz. Artikeln utgör en del av Anneli Strömsöes doktorsavhandling där Johan Herlitz är huvudhandledare.

Artikeln är nu publicerad i European Heart Journal som är den ledande tidskriften i Europa för forskning som berör hjärtsjukdomar.

Har aldrig tidigare påvisats Slutsatsen har de kunnat formulera genom att analysera data i det register som Johan Herlitz är ansvarig för och som han tillsammans med Stig Holmberg var med och startade 1990 – The Swedish Cardiac Arrest Register.

– Detta är kanske den viktigaste artikeln som jag har varit med om att skriva under de nära 40 år som jag har arbetat med klinisk forskning.

– Artikeln speglar inte bara frukten av ett långsiktigt, målmedvetet arbete utan också hur ett samarbete mellan sjukvården och kommuninvånarna kan utvecklas på ett framgångsrikt sätt. Något liknande har mig veterligen aldrig tidigare påvisats i vårt land, säger Johan Herlitz.

Foto: Hjärt-Lungfonden

I sommar har Hjärt-Lungfondens kampanj Hjärtsäkra Sverige gjort en landsomfattande turné för att öka kunskapen om hjärtstartare och hjärt-lungräddning.

WWW.S112.SE

SWEDEN

Inbjudan till

Hjärtstoppscentrum på Södersjukhuset i Stockholm den 10 -11 november 2014

Hjärtstoppscentrum på Södersjukhuset i Stockholm, har i samarbete med Seattle och Svenska HLR-Rådet nöjet att bjuda in till ett första nationellt ”Resuscitation Academy Sweden” -möte,

Målsättning

Deltagarna ska uppmuntras i att implementera och driva projekt inom sin egen organisation och region i syfte att förbättra omhändertagandet vid hjärtstopp och därmed öka överlevnaden.

Erkänt duktiga föreläsare som: Sten Rubertsson, Johan Herlitz, Jacob Hollenberg, Jo Kramer-Johansen, Per Nordberg, Helge Myklebust, Mattias Ringh med flera.

Kursen ges under 1,5 dagar på Södersjukhuset i Stockholm. Resa och logi bekostas av deltagaren.

Kursavgiften är 995 SEK (inkl. moms) och inkluderar för- och eftermiddagskaffe, lunch samt middag på kvällen dag ett.

Målgrupp

Vi vänder oss till nyckelpersoner som har möjlighet att implementera nya strategier och kunskap inom sin egen organisation, som: ► Verksamhetschefer och vårdutvecklare inom ambulanssjukvård och akutsjukvård. ► Ambulansläkare eller medicinskt ansvariga. ► Räddningschefer och sjukvårdsansvariga inom polisen. ► Personer med nyckelfunktioner och stort mandat att fatta beslut inom sin organisation.

För de som önskar delta i det vetenskapliga symposiet om hjärtstopp den 11 nov i Södersjukhusets aula, kan ansluta sig efter lunch.

Priset för kurs + symposium är 1 500 SEK.

Anmälan sker på Svenska HLR rådets hemsida: www.hlr.nu

Under ”Centrala utbildningar” Antalet deltagare är begränsat och ett urval kommer att ske med regional hänsyn.

Mer information om kursen lämnas av: thomas.hermansson@sodersjukhuset.se, WWW.S112.SE

anders.backman@sodersjukhuset.se,

leif.svensson@ki.se SAMVERKAN 112 NR 4 2012 2014

39

Betald annonsplats

info@alarmforbundet.se Telefon: 018 - 430 11 10

Livets stjärna – vår etiska kompass

Det har varit en hektisk period med farande kors och tvärs i vårt avlånga land.

Förbundet har genomfört 30 torgmöten och flera stations och universitetsbesök. Till detta ska läggas förhandlingar och medlemsmöten.

Kollektivavtal Förhandlingarna kring kollektivavtal är nu inne i ett viktigt skeende och det går inte att ta miste på att vissa aktörer fått stora orosfrossan av förbundets framryckningar.

Efter tio år och en enad arbetstagarorganisation har vi mer än väl bevisat att vi är ett fackförbund av ambulanspersonal för ambulanspersonal, ett fackförbund att räkna med.

De aktörer som försöker förminska förbundet och därtill förhindra oss att sluta kollektivavtal blottlägger behovet av en facklig reformering. Under förarbetet med att slipa på argumenten för att sluta kollektivavtal har mängder av legala texter, promemorior, direktiv och utredningar plöjts igenom.

Flera möten har också ägt rum med beslutsfattare och välvilliga närstående organisationer.

Internationella arbetsorganisationen (ILO) är FN:s fackorgan för arbetslivsfrågor. ILO har som grundläggande mål att bekämpa fattigdom och främja social rättvisa.

I uppgifterna ligger att främja sysselsättning och bättre arbetsvillkor i hela världen samt att värna om föreningsfrihet, organisationsrätt och kollektiv förhandlingsrätt.

Sverige blev medlem av ILO år 1920 genom sin anslutning till Nationernas Förbund (NF). Enligt ILO:s konvention (nr 98) ska åtgärder vidtas för att uppmuntra och främja utvecklandet och utnyttjandet i största möjliga omfattning av anordningar för frivilliga förhandlingar mellan arbetsgivare eller arbetsgivarorganisation, å ena sidan, och arbetstagarorganisationer, å andra

40

SAMVERKAN 112 NR 4 2014

sidan, i syfte att få till stånd en reglering av anställningsvillkoren genom kollektivavtal (artikel 4).

De allmänna principer som anges i artikel 4 i ILO:s konvention (nr 98) betonas ytterligare i ILO:s konvention (nr 154) om främjande av kollektiva förhandlingar som ratificerades av Sverige 1982 (prop.

1981/1982:166). Konventionen är tillämplig på alla arbetsmarknadens områden (art.

1.1).

Enligt artikel 5 i konventionen ska åtgärder vidtas för att främja kollektiva förhandlingar. Syftet med åtgärderna ska bl.a. vara att möjliggöra kollektiva förhandlingar för alla arbetsgivare och alla grupper av arbetstagare samt att successivt utsträcka kollektiva förhandlingar till alla frågor som rör bestämmandet av arbets- och anställningsvillkor och/eller reglering av relationerna mellan arbetsgivare och arbetstagare och/ eller mellan dessas organisationer (art. 2 och art. 5).

I konventionen anges vidare att åtgärder vidtagna i syfte att främja kollektiva förhandlingar inte får utformas så att de hindrar den kollektiva förhandlingsfriheten (art. 8).

Därför kommer förbundet utifall vi stöter på patrull eller försvårande omständigheter involvera ILO samt rättsvårdande myndigheter.

Den svenska modellen och Sveriges internationella åtaganden på arbetsmarknaden är att kollektivavtal som huvudregel bör vara förstahandsvalet vid reglering av den svenska arbetsmarknaden, vilket förutsätter att alla fackföreningar bereds möjlighet att sluta avtal.

Dock finns enligt förbundets sätt att resonera situationer där det är nödvändigt att lagstifta, eller att förtydliga lagstiftningen.

Slutsatsen är att utrymmet för att ingripa med förhindrande aktioner genom att fortsätta förvägra förbundet ett kollektivavtal eller att inskränka parternas möjligheter till

att träffa kollektivavtal strider mot föreningsfriheten och de konventioner som Sverige ratificerat.

Vi bedömer att olika försök att hindra förbundet att sluta kollektivavtal strider mot Sveriges internationella åtaganden.

Vi kommer därför inte nöja oss med nakna bortförklaringar.

De ILO- konventioner som vi belyser beskriver tydligt arbetstagarnas grundläggande fackliga rättigheter och att förbundets förhandlingsfrihet inte får påverkas.

Förbundet är i frågan om kollektivavtal envisare en sju eldröda grisar.

Oroande löneskillnader som leder förbundet mot MBL-förhandlingar Inte den minsta ljusstråle tycks trängt in i många arbetsgivares minnesmörker då det gäller kollektivavtal, lönepolicy och sund löneutveckling.

Förbundet ser på sina håll löneskillnader på flera tusenlappar och hur medlemmar förvägras rätten att få sina löner justerade, eller åtminstone få arbetsgivarens motivering till varför lön inte står i paritet till erfarenhet, skicklighet, lojalitet, ansvarsområden och anställningsår.

Vi anser att dagens löneskillnader omöjligt går att motivera och att effekten av stora löneskillnader får en rad negativa effekter som även utifrån ett arbetsgivarekonomiskt perspektiv slår helt fel. Vi anser att de strukturella löneskillnaderna bara kan äga ett syfte; att trötta ut medarbetare och öka rörligheten på arbetsmarknaden.

Provanställningar, visstidsanställningar och timanställningar synes vara tidens melodi på många håll i ambulanssverige. Vi kräver hänsyn och rent spel i motsats till egoism och girighet. Det handlar om människor och dess rätt till rättvis lön och trygga långsiktiga anställningar.

Från fackligt håll upplever vi att positionerna mellan arbetsgivare och arbetstagare ofta blir låsta, varvid konflikten knackar på dörren.

WWW.S112.SE

Betald annonsplats

och vägvisare Anställd A har efter tio (10) års tjänst och en rad välskötta ansvarsområden, formell och reell utbildning, skötsamhet och flit flera tusenlappar lägre lön. Vid årlig lönerevidering händer föga och anställd A cementeras in i låglöneligan på arbetsplatsen.

När den anställde tar upp den fullt befogade frågan med hänvisning till policy och kollektivavtal blir personen besvärlig.

Lönelåsning föder ilska, frustration och uppsägningar. Vi anser att lönen i många avseenden går att likna med betyg, vilket för den som presterar, håller tider, utvecklas och är lojal ändå inte förmår höja sin lön. Därmed devalveras ofta tjusiga policys kring löneutveckling och lönepolitik.

Risken blir överhängande att arbetsgivaren också får mindre engagemang och förlorar både bred och djup kompetens, vilket skulle kunna sammanfattas i den kända meningen: ”man får vad man betalar för”.

Livets stjärna – vår etiska kompass och vägvisare Symbolen ”Star of Life” (livets stjärna) används i stora delar av världen som kännetecken för prehospital sjukvård.

Den sexuddiga stjärnan har en eskulapstav, vilket är läkekonstens symbol med rötter till den grekiska mytologin och de sex uddarna symboliserar olika skeden i omhändertagandet av skadade och sjuka.

Livets stjärna symboliserar också något mycket centralt, som ytterst har med hjälpsamhet att göra. Livets stjärna förenar också prehospital personal världen över.

Oavsett nationalitet, religion eller kön så förenar den individer som valt att göra skillnad. Förbundet anser att det på mer en ett sätt förpliktigar att bära livets stjärna.

Genom att värna människors hälsa och undsätta sjuka och skadade gör vår yrkesgrupp reell skillnad. När förbundet lyfter frågor om insyn, beredskap, övning och trygga anställningsvillkor ligger det helt i linje med att hedra stjärnan.

WWW.S112.SE

Räddningstjänsten har också en stjärna, men med åtta uddar, där varje udd i stjärnan har sin speciella betydelse och därtill beskriver en etisk normsamling för hela yrkeskåren, där bl.a. skicklighet, omtanke, uppmärksamhet, uthållighet och mod finns beskrivna.

Skiftande bedömning om framtida kompetens Ansvaret för att organisera och styra ambulanssjukvården ligger idag på landstingen. Landstingen har ansvar för att hälso- och sjukvårdspersonalen inom ambulanssjukvården har den kompetens som krävs för att kunna ge prehospital akutsjukvård... under ambulansuppdrag.

Det finns ca 1 500 yrkesverksamma ambulanssjukvårdare i riket. Medelåldern inom yrkesgruppen är hög. Inom 5 år beräknas 16 procent att gå i pension. Av det totala antalet anställda Ambulanssjukvårdare finns flest i Stockholm, Västra Götaland och Skåne (37 procent).

Resultatet av intervjuer och remissvar från 14 landsting visar att det görs skiftande bedömning kring vilken kompetens som framgent behövs i olika delar av landet:

En symbol med symboler Den sexuddiga stjärnan ”Star of Life” har i sig en klassisk symbol: I mitten av stjärnan finns en ”eskulapstav”, en stav omslingrad av en orm, vilken är läkekonstens symbol och har rötterna i den grekiska mytologin.

De sex uddarna symboliserar olika skeden i omhändertagandet av skadade och sjuka, vilka i fri översättning lyder: 1 6

2

5

®

3

4 1. Upptäcka sjukdom/skada 2. Larma 3. Räddningsenheter sänds ut 4. Vård på hämtplats 5. Vård under transport 6. Transport till definitiv vård

5 av 14 landsting uppger att de vid rekrytering av ambulanspersonal efterfrågar både sjuksköterskor och undersköterskor.

9 av 14 landsting uppger att de vid rekrytering av ambulanspersonal enbart efterfrågar sjuksköterskor.

5 av 9 landsting har dessutom fattat formellt beslut att ambulansbesättningen på sikt enbart ska bestå av sjuksköterskor.

Något som Västernorrlands läns landsting realiserat.

Snart släpper Alarm Ambulansförbundet tillsammans med samrådsgrupp Reform en lägesanalys av svensk ambulanssjukvård.

Henrik Johansson Förbundsordförande Alarm Ambulansförbundet

SAMVERKAN 112 NR 4 2014

41

Johan, 15, vill rädda liv

Samverkan

– drömmer om att bli polis eller ambulanssjukvårdare/sjuksköterska

Text och foto: Sven Åsheden

• Höör 15-årige Johan Månsson Christell i Höör har engagerat skolkamrater, lärare, kommunpolitiker och tagit initiativet till en återkommande HLR- och blåljusdag i sin skola.

Det var i augusti 2012 som han berättade om sitt skolarbete, där han frågat 25 elever och 25 lärare på sin skola i Höör om de kunde utföra hjärt- lungräddning (HLR).

Arbetet visade att få elever och lärare på skolan visste hur man gör, trots att det finns med i kursplanen för idrott- och hälsa.

Grattis till Sörmland

HLR är något som alla högstadieelever ska lära sig konstaterade Johan och här på min skola var det bara ett fåtal elever och lärare som kunde det.

– Jag ringde helt enkelt upp kommunens kultur- och fritidschef Freddy Friberg och berättade om min studie. Ett möte ordnades på kommunhuset och där fick jag träffa ansvariga tjänstemän och företrädare för räddningstjänsten berättar Johan Månsson Christell.

Blev stor uppmärksamhet Johans avslöjande väckte mycket uppmärksamhet och han blev intervjuad i många medier.

– Att bli så här engagerad för att rädda liv ligger kanske till viss del i släkten, min mormor är före detta narkossköterska, och jag ville skapa en debatt om hur viktigt det är att folk kan HLR, förklarar Johan.

För Johans del började intresset när han gick i årskurs 6.

Vid ett besök på Kulturkalaset i Hörby gick han en "provapå-kurs" i HLR, som Röda Korset arrangerade.

Hämtas av Karl-Eric Carlsson och Mats Hedqvist

www.nilsson.se Tel: 0430-490 50

42

SAMVERKAN 112 NR 4 2014

Vill skapa trygghet Efter mötet på kommunhuset skickade han mail till professionella företag som håller på med hjärtstartare och hjärt-lungräddning.

Och Johan fick svar. Företagen Techmedico i Karlshamn och Lifehelp i Helsingborg skänkte HLR-utbildning för lärare och elever och Laerdal Medical skänkte en hjärtstartare.

– Idag kan både

Johan Månsson Christell lägger mycket tid på det han gillar mest av allt, sitt HLR-projektet i Höör. elever och personal på Sätoftaskolan i Höör påbörja hjärtlungräddning och hantera en hjärtstartare berättar en stolt Johan vidare.

HLR- och Blåljusdag Den 4 och 5 juni arrangerades HLR- och Blåljusdagen för årskurs 7 på Sätoftaskolan och Ringsjöskolan. Ett initiativ av Johan Månsson Christell. Det var andra året som Räddningstjänsten, Polisen och ett antal andra företag medverkade.

Syftet med Blåljusdagen är att elever ska känna sig tryg-

gare i sin vardag och få ökad beredskap och kunskap i frågor som gäller att skydda och rädda liv.

– Jag vill bli polis eller ambulanssjukvårdare för att kunna vara en del av samhällets trygghet. Jag vill ha ett spännande och varierande arbete där jag får hjälpa andra människor säger Johan.

Följ Johan på Facebook 2012 startade Johan Facebooksidan: Vi som kan HLR. E-mail: johanchristell@hotmail.se WWW.S112.SE

Effektiva kontinuerliga kompressioner Full energi upp till 360 joule Direkt kontakt med sjukhuset För varje patient som behöver det

Kontakta oss för visning och information om vår senaste unika innovativa lösning

True CPR™ Coaching device

Lifesaving Innovations from Physio-Control För mer information kontakta din Physio-Control representant eller ring kundservice på telefonnummer:

0770-870 120

/PhysioControlNordic

www.physio-control.se

Examensarbeten

Attityder - kan skapa bekymmer Foto: Magnus Mårtensson, MM-foto

Viktor Henriksson och Petter Major har undersökt hur nio patienter upplevt att bli hänvisade till annat färdsätt av sjuksköterska i ambulans.

Beslutet att ringa 112 och begära hjälp är svårt för många patienter och att sedan bli nekad att få åka ambulans upplevs olika av våra patienter.

Arbetsgruppen som arbetar med Årets Magister 2015 har läst igenom 27 olika nomineringar och just patient perspektivet är ovanligt bland magisterarbetena.

Detta beror troligen på svårigheterna med att intervjua patienter både etiskt och att få patienter att delta i dessa viktiga arbeten.

Verksamhetens förståelse av patientens upplevelse och samhällets kunskap om ambulanssjukvården är viktig.

Deras arbete visar även vikten av att få återkoppling på det arbete som ambulanssjukvården gör. Verksamheten och utbildningarna talar mycket 44

SAMVERKAN 112 NR 4 2014

om forskning och vetenskaplig grund för det utvecklingsarbete som sker inom verksamheten.

Mycket baseras på goda arbeten med fokus på sjuksköterskans arbete och upplevelse. Statiska underlag för resultat och effektivitet är en annan grund vid beslut för implementering av stöd och nya rön.

Däremot saknas ofta patientens upplevelse av den utveckling vi arbetar med inom ambulanssjukvården.

Det stora bekymret Patienten har en förväntning på hjälpen som denne kallar på.

Oftast en mycket hög förväntning. Detta är bra, vi är bra på det vi gör.

Det finns en anledning till varför patienter ringer till 112 eller vårdguiden. I regel en anledning som är ett rop på hjälp relaterat till en akutsjukdom, men det är även en stordel som har mindre akuta besvär eller till och med besvär som vi inom ambulanssjukvården ser som banala.

Här kommer det stora bekymret med oss inom ambu-

lanssjukvården. Vi har förutfattade meningar, alla har en erfarenhetsbank och denna ger en grund för åsikter och ibland attityder.

Våra attityder, jag skriver våra då det troligen berör alla i någon grad, skapar bekymmer genom att vi ibland inte lyssnar på patienten, vi är till exempel trötta kl. 05 på morgonen eller hungriga efter många timmar i arbetet.

Henrikssons och Majors resultat visar på just detta. Patienterna var i regel missnöjda p.g.a nonchalans och en negativ attityd. Det här måste vi som ambulanspersonal ta åt oss av.

Visserligen är det några få av nio patienter som uttryckt detta, men bör ändå ses som en varningsklocka.

Nationell uppryckning Positiv attityd med ett informativ syfte verkar ha gjort ett bra och proffsigt intryck på patienterna. I de situationer som personalen satt sig ner och pratat och diskutera upplevde patienterna inga problem med att åka i egen bil eller på annat sätt

till akutmottagningen. Märkligt nog uppfattas arbetet som att medborgarna inte är beredda på att ambulanspersonalen tar en sådan diskussion.

Här behöver verksamheten nationellt rycka upp sig och informera allmänheten när och varför ambulans skall larmas.

Ambulanssjukvården är ingen oändlig resurs och detta måste allmänheten få veta. Tillsammans med information om hur verksamheten arbetar och att kompetensen i ambulanserna idag är en helt annan än 1983.

Janne Kautto ordförande Riksföreningen för Ambulanssjuksköterskor

Årets Magisterarbete inom ambulanssjukvård.

Nominera ditt förslag till: info@ambssk.se WWW.S112.SE

Vi skapar nya möjligheter

Stoppa blödningen inom 5 sekunder ITClamp50 är en innovativ lösning för att snabbt och enkelt stoppa blödningar.

ITClamp50 är en självlåsande kirurgisk klämma med suturnålar som tränger genom huden och fäster hudkanterna.

En justerbar låsmekanisim ökar eller minskar trycket över såret för att erhålla önskad vätsketät förslutning eller sårstängning.

Adolfsbergsvägen 31 • 168 66 BROMMA • Tel.08-715 55 10 • info@im-medico.se

NOMINERING NR 4

– Patienters upplevelser av vårdmöten när

sjuksköterskor inom ambulanssjukvården hänvisar till annat färdsätt Författare: Viktor Henriksson och Petter Major Huvudområde: Vårdvetenskap Nivå och poäng: Magisternivå, 15 högskolepoäng

Kurs: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård Handledare: Gabriella Norberg och Birgitta Wireklint Sundström Examinator: Anders Bremer, Högskolan i Borås

Petter Major (till vänster) och Viktor Henriksson Foto: Jonas Blank Nominerat förslag

Förtroende för en sjuksköterska i ambulans är stort och de litar på dennes kompetens.

Patienterna menar att när ambulanspersonalen anländer vet de att de är i goda händer och att de nu ska få hjälp på något sätt.

En upplevelse av trygghet beskrivs. "Är de legitimerade ambulansförare och sköterskor så känner jag mig trygg. Så det har jag ingen svårighet att göra, att lita på dem."

Några enkla tips från uppsatsen: – – – –

God attityd Gott bemötande Ge patienten begriplig information Låt patienten känna sig delaktig i beslutet

Sammanfattande text: Sven Åsheden

Viktor Henriksson och Petter Major har valt att undersöka Patienters upplevelser när ambulanspersonalen hänvisas till ett annat färdsätt än ambulans.

Viktor Henriksson och Petter Major berättar varför: – Upplevelsen är helt enkelt sparsamt studerad och resultatet påvisar både nöjdhet och missnöje hos patienterna. Vårt patienturval består av två ambulansdistrikt

Bemötandets betydelse

Patienternas upplevelse karaktäriseras av att antingen uppleva ett trevligt bemötande eller ett bristfälligt bemötande.

Ett trevligt bemötande är betydelsefullt.

Andra upplevde ambulanspersonalen som både otrevliga och nonchalanta.

Att bli trevligt bemött Patienter beskriver mötet med ambulanssjuksköterskan som att de var snälla, trevliga och bra att ha att göra med. De blev väl bemötta och behandlades på ett respektfullt sätt. Detta borgar för ett lyckat möte där patientens upplevelse präglades av positivitet.

"Jag tycker att jag har blivit behandlad väldigt bra [..] De var så trevliga båda två."

Att bli bristfälligt bemött Personalen har varit korta i tonen, uppträtt stressade och i vissa fall varit rent otrevliga. Patienterna har känt sig ifrågasatta och skuldbelagda för att de ringt efter ambulans.

Andra patienter menar att de aldrig såg delar av ambulansbesättningen. De befann

46

SAMVERKAN 112 NR 4 2014

sig utanför och pratade i telefon. Det finns fall där ambulanspersonalen vägrat komma in och istället ringt upp och bett patienten komma ut till ambulansen.

Ett bristfälligt bemötande skapar en negativ känsla som överskuggar hela mötet.

"De hade ju han den killen... den kraftige killen med sig, men han var ju aldrig i närheten av dem… Han stod ju i telefonen hela tiden… Det kändes nonchalant."

Tillitens betydelse

En del av patienterna litar fullkomligt på sjuksköterskans bedömning och efterföljande beslut. Andra känner mindre tillit och ställer sig frågande till sjuksköterskans kompetens.

Att lita på sjuksköterskan Patienterna menar att de litar på sjuksköterskan och dennes bedömning. Tilliten bygger på att de själva ser sig som lekmän i sammanhanget medan ambulanspersonalen är de som kan och bör ta beslut om patientens behov av vård.

Att hänvisas till annat färdsätt sågs inte som ett problem då tilliten till sjuksköterskan gjorde att de kände sig övertygade om att ambulanstransport i deras fall var onödigt och kunde ersättas med annat färdsätt.

Hänvisningen sågs dessutom som en positiv upplevelse då patienterna fann det smidigt att kunna ta sin egen bil till vårdinrättning.

"Det är ju personal som jag litar på, det är så jag känner. De kan det här. De vet."

Att känna trygghet Patienterna beskrev en form av trygghet som är relaterad till den tillit de känner.

Misstro till sjuksköterskan Patienter uttrycker att de inte känner förtroende för ambulanssjuksköterskan och ställer sig frågande till om denne verkligen har kompetens nog att göra bedömningar av denna svårighetsgrad. Även sjuksköterskans låga ålder nämns som ett skäl till minskat förtroende.

"Jag tänkte på det att de var väldigt unga... Är de verkligen kompetenta för att avgöra om jag är så sjuk som jag var eller om jag inte är det?"

Delaktighet

Patienter för en dialog med sjuksköterskan och beslutar tillsammans om bästa möjliga fortsättning. Andra fall vittnar om personal som fullkomligt förbiser patienten och tar beslut ovanför deras huvud.

Ta gemensamt beslut Patienter menar att sjuksköterskan i ambulansen var resonabel och samtalsvillig.

Ingenting gjordes utan patientens medgivande. Diskussionen kring vilket färdsätt till vårdinrättningen som ansågs lämpligast var ett gemensamt beslut som diskuterades fram mellan sjuksköterskan och patienten.

Då patienten fick vara med och ta del av beslutet skapades en positiv känsla och det sågs som en självklarhet att åka med annat fordon än ambulans när möjligheten fanns.

"Utifrån deras bedömning och att de förberedde akuten så såg inte jag det som ett bekymmer att sitta i egen bil […] Vi fick samsyn så att vi tog egen bil."

Att få information Patienterna menar att när de fick god information om sitt tillstånd ökade också deras förståelse och mötet upplevdes positivt.

Oavsett hur akut eller icke akut det var eller vilken vårdnivå och färdsätt som lämWWW.S112.SE

pade sig bäst, upplevdes information om tillståndet som viktigt.

God information skapade trygghet hos patienten som innebar minskad oro och att ett lugn infann sig. Informationen främjade acceptans och förståelse för vilket färdsätt som i det specifika fallet var lämpligast.

"Ambulanskillarna skötte sig bra, de var informativa […] De ringde upp till akuten, de återkopplade till mig hela tiden om vad som hände […] Hela tiden så informerade de mig, nu gör vi det här och vad anledningen till varför vi gör det är för att du skall se det här. De var som jag upplevde det, jäkligt pedagogiska."

Att sakna information När informationen var bristfällig skapades missnöje hos patienterna. Att inte förstå och få vara delaktig i besluten upplevdes negativt och en frustration och förvåning infann sig hos patienterna.

I vissa fall har sjuksköterskan försökt förklara varför patienten hänvisats till annat färdsätt men inte lyckats speciellt bra.

I andra fall har sjuksköterskan sagt till patienten att denne inte behöver åka ambulans utan att ge en närmare förklaring.

Jag kände ju att jag inte klarade mer och så fick jag inte följa med! Jag var helt chockad! Så jag sa: - Men herregud, jag fick inte följa med! Jag har aldrig varit med om det förut […] Jag blev väldigt förvånad för jag hade inte väntat mig det att jag inte skulle få åka med.

Bekräftelse som patient

Patienterna menar att de känner sig bekräftade som individer men också att de fått hjälp med det som de önskat.

Att bli bekräftad Patienter vittnar om en sjuksköterska i ambulans som såg dem som individer. Undersökningarna handlar inte endast om att kontrollera vitala parametrar. Patienterna upplevde sig som respekterade människor och behandlas på ett bekräftande sätt.

Att ambulansen kommer till dem upplevs bekräftande i sig, men än mer bekräftade är det när sjuksköterskan såg dem och mötte dem med respekt för individens integritet och livsvärld.

"De lugnade mig genom att prata med mig och jag var inte bara ett stycke utan jag var en människa som de snackade med. För de pratade ju med mig […] de glömde inte mig utan de pratade med mig och informerade. Och när de skulle undersöka någonting… ja, de slängde inte bara på mig grejerna, de frågade först."

Att få hjälp Patienter upplevde sig hjälpta av sjuksköterskan trots att de hänvisades till annat färdsätt än ambulans. Dessa patienter hade WWW.S112.SE

inte nödvändigtvis hade en förväntan på att transporteras av ambulansen till sjukhus.

Inte ens en föreställning om att de skulle behöva åka till sjukhus var given. Det som upplevdes positivt var att de fick någon som kom till dem och bekräftade att deras upplevda sjukdomstillstånd inte var mer akut än att de med annat färdsätt än ambulans kunde ta sig till vårdinrättning.

"De kommer för att hjälpa en, oavsett vad det är […] De kommer och kollar till en. Det är ju också skönt, tycker jag, att bli omhändertagen om man är sjuk."

Nekad patientroll

Upplevelsen har varit att ambulanspersonalen tyckt att de inte är sjuka nog, att de har ringt i onödan och på så sätt belastar ambulansverksamheten. En negativ upplevelse av mötet framträder och en tvekan att i framtiden kontakta ambulanssjukvården om behovet skulle uppstå.

Att känna sig i vägen Detta var inte den första känsla som infann sig och inget som patienten reflekterade över när de påkallade ambulans. Detta framkom först när personalen anlänt och genom sitt bemötande belastade patienten med skuldkänslor över att ha sökt hjälp.

Personalen har varit stressade och sagt att de har bråttom därifrån på grund av att det finns andra mer sjuka som behöver hjälp.

Detta har belastat patienten med en känsla av att ha påkallat ambulans i onödan. Även fall där patienten fått mediciner och sedan skickats med taxi till sjukhus förekommer. Det framkommer vidare att hänvisningen till annat färdsätt i sig inte var det stora bekymret, utan känslan av att belasta verksamheten och att vara i vägen var det som skapade den negativa känslan av att inte få vara patient.

"De satt och klagade på hur lite ambulanser, att de bara hade två ambulanser…

De klagade på det till mig bara som är patient… Hur lite resurser de har och…

Det kändes kasst […] Då hade jag känt mig ännu mer i vägen… Förmodligen ännu mer, eftersom de var så dryga och stressade."

Att sakna bekräftelse Patienterna upplevde att sjuksköterskan i ambulansen menat att de inte är sjuka nog att få medfölja i ambulansen till sjukhus, trots den egna upplevelsen av sjukdom.

Det finns fall där patientens upplevelse är att sjuksköterskan nekat dem att söka vård överhuvudtaget. Patienterna beskriver en ointresserad ambulanspersonal som står frågande till varför patienten sökt hjälp och verkar ointresserade av att höra svaret.

Att söka hjälp vid sjukdom eller upplevelse av sjukdom och sedan få höra att man inte är sjuk nog skapar en negativ känsla.

Själva sköterskan, han tittade aldrig på pappret. [...] Han brydde sig inte utan han ville härifrån […] Han var ju intresserad av att komma härifrån så fort som möjligt. […] Han tyckte ju det att jag var ju inte dålig tillräckligt, för att åka med dem.

Att känna sig övergiven Inte nog med att de, till sin stora förvåning, nekades att medfölja ambulansen till sjukvårdsinrättning, de upplevde dessutom att de inte fick någon hjälp av sjuksköterskan på plats. Det framkommer exempel där patientens upplevelse av ambulansbesättningen varit att de endast kommit in och pratat en stund och sedan åkt utan att ha undersökt patienten. Känslan av att stå utan hjälp har överskuggat patientens upplevelse av mötet.

"De funderade på hur de skulle göra och sen åkte de. Och då var det till ingen nytta att de kom hit. De kunde lika gärna ha låtit bli."

Missnöjsamhet

När sjuksköterskan hänvisat till annat färdsätt framkommer det i flera fall en stark missnöjsamhet. En förväntan och tro om att bli hjälpta till sjukvårdsinrättning när de påkallat ambulans skapar både förvåning, besvikelse och uppgivenhet när de istället blir hänvisade till ett annat färdsätt.

Att känna besvikelse Patienterna menar att de inte hade påkallat ambulans om de inte ansåg sig behöva.

Att då hänvisas till att åka i ett annat fordon till sjukvårdsinrättning kränker patienterna som menar att de själva vet vilken hjälp de behöver.

"Jag har aldrig varit med om att de inte tar med en om en behöver det. Jag menar att man kan väl själv avgöra om man behöver det, om man kan ta sig dit för egen maskin eller om man måste ha hjälp. Och nu behövde jag ju hjälp för att komma dit.

Jag menar, jag hade ju inte klarat att ta mig dit själv."

Att känna uppgivenhet När patienten inte får den hjälp denne förväntat sig och inte heller förstår varför, skapas känslor av ilska och sorg men också en känsla av att ge upp.

Att ringa efter ambulans är för många patienter en sista utväg och när de inte får följa med i ambulansen skapar det en känsla av uppgivenhet och ibland till och med likgiltighet. Patienterna beskrev en känsla av lamslagenhet och att inte orka kämpa för sin sak. De gav upp.

"Jag gav på sätt och vis upp [rycker uppgivet på axlarna]. Klockan var ju mycket också. Så jag gick och lade mig och tänkte det att lever jag inte mer så lever jag inte mer. Skit samma."

SAMVERKAN 112 NR 4 2014

47

Marknadsnyheter Skräddarsydda kurser i oljeskydd Säker patientförflyttning Nu har vi startat våra utbildningar! Vi erbjuder skräddarsydda kurser i oljeskydd för Er personal, innan utbildning går vi igenom vilka riskzoner som finns inom Ert område. Våra utbildare har över 30 års erfarenhet, varit utbildare för Statens Brandnämnd, SRV, MSB. Erfarenheter från saneringar nationellt och internationellt, jobbat med utbildningar, forskningsprojekt, förevisningar samt saneringar i Baltikum, Asien, USA, Svalbard och Nordkap.

Markleen AB, Mob: 0722 41 21 59, victor.blom@markleen.se, www.markleen.se

Taiga deltar i internationell forskningsstudie Projektet SUPFES är ett svenskt initiativ med syfte att hitta fungerande alternativ till dagens fluorerande ämnen* – substanser som belastar miljön och är hälsovådliga. Projektet som spänner över fyra år och innefattar forskare från Swerea IVF, Chalmers och Stockholms Universitet samt utvalda svenska varumärken som Haglöfs (outdoorkläder- och utrustning), Mini Rodini (barnkläder) och Taiga (yrkeskläder). Taiga har stort intresse i miljöfrågor och detta projekt ligger helt i linje med vårt tänk att utveckla våra produkter med lång hållbarhet och god funktion”, säger Roland Iwanow, produktchef på Taiga. *Fluorerade ämnen har viktiga tekniska användningsområden i funktionella textilier där de används för att ge olje- och vattenavvisande egenskaper.

Pollux Carrier 720 är konstruerad för säker förflyttning av patienter med behov av livsuppehållande medicinskteknisk utrustning. Ombordtagning medels vinsch och lösa ramper. Sexpunktsbälte samt lårbensbälte, detta torde öka patientsäkerheten flerfalt jämfört med den tidigare lösningen med enbart ett fyrpunktsbälte.

Pollux Carrier 720 Gen lll är utrustad med integrerade system för Oxygen och Andningsluft, automatisk växling mellan intern och extern gaskälla, denna lösning undanröjer handhavandefel. Den elektriska strömfördelningen har uppgraderats med personsäkringsskydd fördelat över två separat inkommande grupper.

Pollux Carrier 720 har en öppen arkitektur vilket möjliggör enklare lösningar och större flexibilitet för befästningar av apparatur. Två ramar för apparatbärare, en främre vridbar fast monterad och en bakre avlyftningsbar. I utrymmet under patient finns två IVA skena. Vikt: 50 kg, Max lastvikt: 300 kg (inkl patient).

MAGO Scandinavia AB, Telefon: 0500-48 49 74, info@mago.se, www.mago.se

Till salu

Taiga AB, Telefon: 0709-66 69 06, roland.iwanow@taiga.se, www.taiga.se

KVD, Telefon: 0303-373 100, kundtjanst@kvd.se, www.kvd.se

Förflyttningskunskap för Ambulanssjukvården Förflyttningskunskap Grundutbildningför förAmbulanssjukvården handledare Grundutbildning för handledare Målgrupp: personal inom ambulans och akutsjukvården Målgrupp: personal inom ochförakutsjukvården Kursinnehåll: Enambulans teknikbank att undvika att bära och lyfta.

Kursinnehåll: för att undvika att bära tung och lyfta.

Baserat påEn ettteknikbank principbaserat arbetssätt.

Fokus patient.

BaseratKurstid: på ett principbaserat arbetssätt.

Fokus tung patient.

27-29 januari 2015 Kurstid: 27-29 januari 2015 Kursplats: Flöjelbergsgatan 7A Mölndal Kursplats: Flöjelbergsgatan Ring för offert: 031-27 7A 25 Mölndal 30, Ring för offert:office@modernarbetsteknik.se 031-27 25 30, E-post: E-post: office@modernarbetsteknik.se

48

SAMVERKAN 112 NR 4 2012 2014

WWW.S112.SE

UTRUSTNING FÖR PROFFS Säkrare ambulanssjukvård när standarder ses över

Andningsvård Förbandsmaterial Akutväskor Övervakning

Det händer mycket inom ambulansstandardiseringen. Den europeiska standarden för vägambulanser ska revideras och parallellt påbörjas även revidering av standarden för transportkuvössystem.

Vägambulanser Representanter från svensk sjukvård, fackförbund, myndigheter och industri deltar aktivt i detta arbete. Arbetet är just nu i sin linda i den internationella arbetsgruppen, men svenska experter har drivit och fått gehör för att öka fokus på säkerhet för patienter och personal nu när standarden ska revideras.

– Vi ser fram emot revisionen och att patientsäkerhet, vård- och arbetsmiljö på ett bättre sätt ska tydliggöras i standarden, säger Stig Holmberg, länsansvarig Ambulanssjukvård i Norrbottens läns landsting.

Till exempel ska man lägga till specifika krav på inredning och funktion i ambulansen för att bedriva vård på bästa sätt i ambulansen. Andra aspekter på ergonomi och säkerhet är stol- och bältesplacering för vård under färd, samt ljudnivåer och vilka larmsystem som bör ingå.

Transportkuvössystem Parallellt kommer också den europeiska standarden för transportkuvössystem revideras. Arbete leds av professor Uwe Ewald från Akademiska barnsjukhuset i Uppsala. Det centrala är framförallt gemensamma krav för hur barnet ska fixeras inne i kuvösen, något som inte varit reglerat hittills.

Revideringsarbetet ska även komma fram till på vilken ledd det är mest lämpligt att kuvösen lastas och säkras i fordonet. Allt för att minimera skadeverkningarna på barnet vid en eventuell olycka.

I SIS kommitté Ambulanssjukvård deltar flera tillverkande företag, vårdorganisationer, myndigheter och professionsföreningar som är med och påverkar de kommande europastandarderna inom ambulanssjukvård.

Vill du delta eller vill du ha mer information?

Välkommen att kontakta Joakim Falk, projektledare på SIS, joakim.falk@sis.se, tfn 08-555 522 59

WWW.S112.SE

Tel: 0520-420200 www.fernonorden.se E-post: fab@fernonorden.com

Grattis till Ljusdal

Hämtas av Sören Bergvik och Roger Östlund

www.nilsson.se Tel: 0430-490 50

Ambulans 2015 28-29 april 2015 Scandic Infra City

15 minuter från Arlanda flygplats 20 minuter från centrala Stockholm SAMVERKAN 112 NR 4 2014

49

Marknadsnyheter Nilsson förstärker sitt säljteam Mikael Nelson är från den 1/8 anställd hos Nilsson Special Vehicles i Laholm. Han kommer närmast från Euro-Lans i Backaryd där Mikael varit anställd i 8 år och ansvarat för insatsbilar byggda på Volvo XC70 .

www.infiniti.se

Sanering av kemiskt spill Trivorex® är ett absorberande och neutraliserande pulver för alla typer av kemiska spill. Det är verksamt mot såväl syror, baser, oljor, lösningsmedel m.m. Med dess inbyggda pH indikator så kan man enkelt avgöra vilken typ av kemikalie som är aktuell, liksom när fullgod neutralisering har uppnåtts.

Pulvret är ofarligt att hantera i sig självt. Lämpliga användningsområden är både på olycksplatsen, liksom vid sanering av räddningsfordon och utrustning.

Nya stetoskop Medidyne AB har tagit in nya stetoskop av hög kvalitet, med 14 olika motiv/bilder.

Under FLISA-konferensen kommer vi att sälja dessa på plats.

Medidyne AB, Telefon: 0431-44 80 50 info@medidyne.se

För mer info: www.medicalcare. se Medical Care System MCS AB, Flen

Elmanövererad bårsläde

Taiga förstärker med ny mönsterkonstruktör Maria Larsson kommer närmast från Åhléns i Stockholm där hon arbetade som mönsterkonstruktör för segmenten ytterplagg och byxor samt Åhléns eget varumärke Vera. På Taiga kommer Maria att arbeta som mönsterkonstruktör i nära samarbete med produktutveckling och produktion och kommer att arbeta för att finslipa plaggen ytterligare. ”Det ska bli oerhört roligt att få jobba med en annan sida av branschen, där plaggen och dess funktion är så viktiga och gör riktig nytta för brukaren. Taigas tydliga miljöprofil var också bidragande – jag har ett stort miljöengagemang”, säger Maria om sin nya roll.

Maria Larsson tillträdde sin tjänst i augusti månad.

SAMVERKAN 112 NR 4 2014

Flow-Safe II tar akutsjukvården till en ny nivå. Första CPAP-systemet med inbyggd manometer för att säkerställa vilket tryck du ger patienten.

Infiniti Medical AB Telefon: 08-792 12 40 info@infiniti.se

Nilsson Special Vehicles Telefon: 0430-49 050 info@nilsson.se www.nilsson.se

50

Nytt CPAP-system

TAIGA AB Telefon: 0709-66 69 09 ann.rydholm@taiga.se www.taiga.se

Allfa EasyLoad en ny ergonomisk bårsläde som höjer och sänker patient och bår med ett knapptryck.

Allfa EasyLoad är nu klar och krocktestad.

Premiärvisning sker på FLISA i Halmstad.

Telefon: 0520-42 02 09

Vi ses där!

Teamet på Ferno Norden AB. www.fernonorden.com

Önskar ditt företag att presentera marknadsnyheter?

Maila till: info@s112.se Tjänsten är gratis för våra annonsörer!

Vi kräver högupplösta bilder och komprimerad textvolym!

WWW.S112.SE

FOUR.C MOBILE

STATUSRAPPORTERING, ÄRENDEHANTERING & NAVIGERING  Ta emot uppdrag

och information från ledningscentralen direkt på skärmen.

 Kör direkt till

bifogade koordinater med den integrerade navigatorn.

 Bekräfta enkelt

genomförda moment via virtuella statusknappar.

www.celab.se/fourc

STOCKHOLMSMÄSSAN WWW.S112.SE

TRÄFFA OSS PÅ MÄSSAN SKYDD DEN 14-16 OKTOBER

MONTER A27:30 SAMVERKAN 112 NR 4 2014

51

SYNA BEREDSKAPEN! TESTA DIN VERKLIGHET I TAIGA TEST CAMP. Utbildningen för dig som arbetar i riskfyllda miljöer och utomhus oavsett väder. Teori och praktik i unik simuleringsanläggning: Taiga Climate LabTM.

TAIGA TEST CAMP L ÄS M E R O UTBILDNINGM N PÅ TAIGA .SE E

Annebergsvägen 3 432 95 Varberg Telefon 0340-66 69 00 www. taiga.se