bladderbar-5-6-2016

Magasin om blåljusverksamheter och specialfordon Nummer 5/6 2016 Årgång 15 Pris: 59 kr

Stort dubbelnummer

Single Responder

synas och höras

nya trafikinstruktörer

nya helikoptrar

– ett starkt koncept

– för säker utryckningskörning www.s112.se

– Standby Group

– ger polisen örnkoll samverkan 112 nr 5/6 2016

1 Senaste blåljusnyheterna på nätet. www.S112.se

AED 3 BLS Xtremt liten och lätt.

Xtremt tålig design. Xtrem funktionalitet.

Ny halvautomatisk defibrillator med HLR-feedback för både vuxna och barn, med kort analystid (under 8 sek).

Ambu Man WiFi Helt ny HLR-docka med unik trådlös funktion som styrs av valfri styrenhet, t.ex. iPad.

Enkel, snabb och effektiv metod att etablera vaskulär access.

Vår mission och existensberättigande är att göra skillnad - varje dag. Tillsammans med våra kunder och samarbetspartners arbetar vi för att rädda liv och förbättra livskvalitén för de människor som kommer i kontakt med våra produkter.

Medidyne AB I Tel +46 431 448 050 I www.medidyne.se

ledare

ett händelserikt år 2016 har varit ett år med många olika händelser inom ”blåljusfamiljen”. omorganisation har lett till stora påfrestningar och effekterna har debatterats flitigt. Över 800 poliser har valt att lämna Polismyndigheten för att gå vidare till andra yrken.

Polisens stora

Räddningstjänster runtom i landet har haft en stor ökning av IVPA- och sjukvårdslam.

Det nya kollektivavtalet för deltidsbrandmän har orsakat ett ramaskri och nu hotas räddningstjänsten av massuppsägningar. Räddningstjänsten har även drabbats av tragiska olyckor som på flera sätt påmint oss om yrkets utsatthet.

för stora besparingskrav som lett till en hel del högljudda debatter. Under året har vi bland annat skrivit om bemanningsbranschens utbredning inom ambulanssjukvården, vilket vi även gör i detta nummer på sidorna 46-48. För välutbildade specialister i bristyrken är uthyrningsuppdrag en lönsam affär. En komplex och samtidigt paradoxal verklighet blottläggs. Uppenbarligen lyckas bemanningsbolagen med något som landstingen som arbetsgivare misslyckats med; nämligen att rekrytera sjukvårdspersonal.

Ambulanssjukvården flaggar

Jag har tillbringat

drygt femtio år inom ambulanssjukvården eller i dess närhet.

Under åren som gått har jag med stor spänning följt förändringar och åsiktsyttringar kopplade till olika blåljusfrågor.

I mitten av 90-talet trodde nog många att ambulanssjukvårdarna skulle försvinna från ambulanssjukvården för all framtid.

Men så tycks det inte bli. Läs mer om detta i Henriks krönika på sidorna 50-51.

Mina år inom

ambulanssjukvården har lämnat kvar väldigt många positiva minnen som ofta dyker upp i skallen.

Visst, tiderna var annorlunda då, men olyckorna och sjukdomarna i stort sett desamma. Att idag ta del av olika, ofta hårdnackade diskussioner, känns ibland en smula förvånande. Frågeställningar, som i själva verket borde förena alla intressenter, leder i stället till fackligt käbbel, som tar bort allt fokus från själva sakfrågorna.

Under 2016 har jag flera gånger reagerat över hur många olika prioriteringar och pessimistiska åsikter det finns inom blåljussektorn. Men jag har också reagerat över alla engagerade, ambitiösa och fantastiskt duktiga medarbetare som det finns inom blåljus. All heder till er som håller "blåljusfanan" högt.

BLÅLJUSALLIANS. När

människor med en stark gemensam strävan och delade värderingar går samman, då skapas ibland allianser. I en allianssamverkan kan såväl organisationer som enskilda individer få ökad slagkraft i viktiga frågor. Kanske något för framtiden? vi 2016 till handlingarna och laddar batterierna för 2017. Ett jättestort tack till alla er läsare, annonsörer, journalister, krönikör, annonssäljare och alla ni andra som har varit delaktiga i ett underbart samarbete under 2016.

Avslutningsvis önskar jag er alla ett riktigt Gott Nytt 2017!

Nu lägger

Sven Åsheden Chefredaktör och ansvarig utgivare sven@s112.se

Utgivare

Tidningen Samverkan 112 ges ut av förlaget On Road Communications AB. Förlaget är privatägt och står ägar- och åsiktsmässigt helt oberoende i förhållande till företag, organisationer och politiska partier.

Utgivningsbevis 24 224 ISSN: 1650-7487 Postadress Pirgatan 2, 374 35 Karlshamn Tel: 0454-300 800 E-post red@s112.se

www.s112.se

Chefredaktör och ansvarig utgivare: Sven Åsheden, 070-603 40 53 Formgivning Sven Åsheden och Johan Carlsson www.s112.se

Månad Nummer Materialdag Utgivningsvecka

Mars

April

Juni

September

December

1

Mässnummer Ambulans

2-3 Dubbelnummer

4

5-6 Dubbelnummer

2017

8 maj

14 aug

13 nov

26-27 april

v 24

v 37

v 51

PreHospen symposium 9 mars

6 feb v 10

Övriga medarbetare i detta nummer Jan-Erik Blidberg, Lena M Fredriksson, Anders Edström Frejman, Henrik Johansson, Rebecca Lindblom, Fredrik Mårtensson, Joacim Olsson, Mikael Signon och Sören Viktorsson.

Produktion On Road Communications AB Redaktionen ansvarar ej för icke beställt material. För åsikter som framförs i artiklar svarar intervjuade personer och textförfattaren.

Annonser Sven Sandberg Telefon: 0470-802 02 eller 070-594 62 00

Upplaga 2 500 exemplar Tryck: Mixiprint, Olofström Prenumeration www.s112.se/prenumerera/ Ett år 250:-, 6 nummer, varav två dubbelnummer Utanför Sverige tillkommer ett portotillägg.

Foto framsida Volvo Cars Tipsa oss... Tipsare skyddas av källskyddet och är garenterad full anonymitet.

samverkan 112 nr 5/6 2016

3

innehåll

24

8

fältchef på åland

Single Responder – starkt koncept

40 nya ögon i skyn

22 nya instruktörer

6 blåljusnytt Blandat

8 Ambulanssjukvårdens Single Responder Ett skarpt koncept

12 nilsson xc90 ambulans

Tillmäts allra största vikt på Åland

30 snabbare hjälp International Rescue Organisation

32 ÄNDRADE KRAV för BÅRAR OCH BÅRSLÄDAR

Nu är den här

Sverige backar till 10G

14 skakigt i arjeplog

34 PÅ KTC upplevs verkligheten

Blåljusgnissel

Nästan som på riktigt

16 Ambulansverksamheten utbildar Tre stora behandlingsbara trauman

18 Med fokus på att synas och höras Standby i Trollhättan

20 i norge uppskattas arbetslivserfarenhet Ratad i Västernorrland

22 nya instruktörer För säker utryckningskörning

24 fältchef Prehospital ledningsmodell

4

28 samverkan och samarbete

samverkan 112 nr 5/6 2016

36 snabbspår Flipp eller flopp?

38 full koll på läkemedel Lättnavigerat beslutsstöd

40 POLISENS nya ögon i skyn Nya helikoptrar

46 bemanningsföretagens entré Uppföljning och en ny granskning

52 en bra kollega - oerhört viktigt Porträtt - Emmy

54 alarm ambulansförbundet Det är vår tid nu

56 VÅRDA I AMBULANS UNDER PRIO 1 UPPDRAG Magisteruppsats

60 kluriga frågor - trygghet och säkerhet Talesperson Hans Wallmark

62 Wi-fi uppkopplad och redo Ny och banbrytande teknik

64 marknadsnyheter Lite av varje

65 krysset Nytt Blåljuskorsord

66 Lösning och vinnare till korsord i nr 4 Vinnarna fick 3 Trisslotter var

50 krönika - vem är kapten på titelskutan Kolumnist Henrik Johansson www.s112.se

Med Pensis ergonomiska utförande klarar du enkelt alla lyft rätt och riktigt

Pensi löser alla svåra passager vid överflyttning av patienten

Med ett enkelt knapptryck lastar och lossar du patienten tryggt och säkert in och ur fordonet

Let heavy be light Pensi gör det möjligt att lasta utan tunga lyft. På ett säkert och ergonomiskt sätt lastas patienten med enbart ett enkelt knapptryck. Bårens multifunktioner minskar antalet överflyttningar och gör transporten bekvämare och – både för våra patienter och för oss som arbetar med patientförflyttning. Pensi är ledande inom bårteknik och förser ditt fordon med den bästa utrustningen för transportoch vård av patienter.

SEXPUNKTSBÄLTE • TRAPPKLÄTTRARE • ENMANSHANTERING • ERGONOMISK

Återförsäljare i Sverige: Mago Scandinavia AB, telefon 0500-48 49 74

www.pensi.se

blåljusnytt

AKTUELLT. Sveriges inrikesminister Anders Ygeman och Norges justitie– och beredskapsminister Anders Anundsen invigde den 16 november sammankopplingen av svenska Rakel och norska Nödnett. Invigningen skedde i samband med en stor gränsräddningsövning i Storlien/Meråker.

Sverige och Norge först i världen att koppla samman nationella radiokommunikationssystem

– Det här är ett viktigt led i att stärka vår förmåga att samverka över gränserna.

Smidigare kommunikation kommer att underlätta räddningsinsatser, stärka vår förmåga att förebygga brott och att hantera olyckor och kriser, sade inrikesminister Anders Ygeman.

testas på en gränsövning Invigningen äger rum i samband med en stor övning där cirka 250 svenska och norska poliser, ambulanssjukvårdare, brandmän och frivilliga ska samverka vid en bussolycka på E14 mellan Meråker i Norge och Storlien i Sverige. I övningen testas både metoder, rutiner och kommunikationen i Rakel och Nödnett.

– Med sammankopplingen av Rakel och Nödnett kommer vi att enklare få en tydlig samlad lägesbild vid våra gemensamma uppdrag, säger Rune Reinsborg, övningsledare och politioverbetjent vid norska polisen. Vi undviker missförstånd när alla får samma information samtidigt och får mycket bättre förutsättningar att lösa uppdraget.

Svensk-norskt avtal undertecknas I anslutning till invigningen undertecknas avtal om sammankopplingen av general-

Kustbevakningen på plats under älgjakten

Kontroll av jägare på Torsö i Vänern

6

samverkan 112 nr 5/6 2016

Tor-Helge Lyngstøl, direktør, DNK och MSB:s generaldirekt Helena Lindberg undertecknar avtalet.

Svensk och norsk räddningspersonal samt polis arbetar på skadeplatsen.

direktör Helena Lindberg, MSB, samt direktør Tor-Helge Lyngstøl, DNK. – Detta avtal är även det första i sitt slag där två länder kommer överens om hur sammankopplingen mellan nationella kommunikationssystem ska ske. Bakom avtalet ligger ett bra samarbete med våra norska syskonmyndigheter, säger Helena

Lindberg, MSB:s generaldirektör.

– Det vi gör här kan bli vägledande för liknande gränsöverskridande samarbeten i Europa, säger hon. På så sätt kan man se oss som ett pilotprojekt inom ISITEP, det EU-projekt som har stött det norsksvenska samarbetsprojektet ISI. ■

AKTUELLT. Kustbevakningen förknippas sällan med älgjakt, men faktum är att myndigheten regelbundet genomför jaktkontroller i kustnära områden oavsett vilket typ av vilt som jagas.

avlagd jägarexamen och vapenlicens.

– Jägarna brukar ha mycket bra koll på alla papper som man ska ha med sig under passet och det är sällan något saknas.

– Jaktkontrollerna utgår från en tillsynsplan som är specifik för just Vänern.

Tillsynsplanen sträcker sig över hela året men de flesta kontrollerna görs när jakten är som mest intensiv, som vid älgjakt.

– Det är viktigt att vi är ute och gör dessa kontroller, både för att upprätthålla lagen men också för att informera om att detta ingår i våra arbetsuppgifter, säger Richard Ullman Magnusson som inte haft några problem med att byta ut sjön mot skogen.

– Detta är bara ett exempel på hur omväxlande s arbetet som Kustbevakare faktiskt är. Vi finns till sjöss, i luften, i hamnarna och även i skogen avslutar Richard Ullman Magnusson. ■

Det uppstod en viss för-våning bland de morgonpigga jägarna på Torsön i Vänern när Kustbevakningen dök upp för att kontrollera licenser och intyg under älgjaktens första timmar.

– Jägarna blev nog lite överraskade när vi dök upp, men de är glada att vi gör de här kontrollerna, säger kustbevakaren Richard Ullman Magnusson som för dagen bytt böljande vågor mot granar och blåbärsris.

Richard och kollegan Jenny Larsson var med när jakten startade vid femtiden. Vid lunchtid hade ett 10-tal jägare kontrollerats på Torsö som är en av Vänerns större öar.

– Richard berättar att man under en jaktkontroll bland annat tittar på ID-kort,

Källa: MSB Foto: Thomas Henrikson

Källa och Foto: Kustbevakningen www.s112.se

ÖVNING. I ett snöigt Visby lyfte i början av november Svenska Nationella Ambulansflyget (SNAM). Destinationen var Arlanda och besättningen ombord tog hand om svårt skadade patienter som transporterades vidare till sjukhus i Stockholm.

Scenariot i övningen var ett flygplanshaveri på Visby flygplats där kapaciteten för skadade patienter på Visbys lasarett inte räckte till. Ett dussintal patienter var därför tvungna att transporteras till fastlandet för fortsatt vård.

– Lyckligtvis har resursen SNAM inte behövts användas så ofta. Vid tsunamin 2005 och 2008 för att hämta skadade européer efter terrordådet i Mumbai för intensivvårdstransport till de skadades hemländer. Därför är övningarna oerhört värdefulla för att vi ska kunna öva och utvärdera våra insatser. Årets övning har gått bra och vi är mycket nöjda, säger Anna-Karin Hamrén verksamhetsansvarig på enheten för insatser.

Unik svensk resurs SNAM är en unik resurs som kan användas både nationellt och internationellt vid händelser när ambulansflyg inte räcker till eller finns att tillgå.

– Vi har anmält SNAM till EU:s resursbas för att andra länder ska kunna ta del av den här unika resursen. På samma sätt som Sverige vid behov kan dra nytta av resurser som andra länder har, sade inrikesminister Anders Ygeman som observerade övningen.

SNAM övas vartannat år. I årets övning deltog MSB, Region Gotland, som var värd för övningen, Socialstyrelsen, Swedavia, SAS, Västerbottens läns landsting och Stockholms läns landsting.

Vid övningen skulle även ett finskt medicinskt evakueringsplan ha deltagit, men de fick tekniska problem och kunde tyvärr aldrig lyfta. Eftersom mottagandet

Lyckad övning av Svenska Nationella Ambulansflyget

Upp till 12 skadade. Efter beslut tar det sex timmar att bygga om flygplanet från en Boeing 737-800 från SAS till ett avancerat ambulansflyg. Sex av vårdplatserna i har intensivvårdsutrustning med så kallade MICU-bårar. MICU-bårarna kan lyftas in och ut ur flygplanet och har egna batterier och syrgas.

av internationellt stöd skulle övas var den svenska förstärkningsresursen för värdlandsstöd även på plats. Deras roll är att stödja och kooridera mottagandet av inter-

nationell hjälp. Under dagen fick de nya uppgifter som de löste trots att mottagandet av internationell hjälp uteblev. ■ Källa: MSB Foto: Thomas Henrikson

LULEÅ i Norrbotten - XC70

REGION HALLAND- XC70

Sten Vuopio och Mikael Sundelin - 142 mil hem

Patric Andersson och Martin Johansson

Grattis Tel: 0430-490 50 www.nilsson.se

www.s112.se

samverkan 112 nr 5/6 2016

7

ambulanssjukvård / Nyköping

Ambulanssjukvårdens Single Responder – ett starkt koncept

Text och foto: Sven åsheden

112112NrNr4 42014 2014 erka nkan SamvSamver

8

samverkan 112 nr 5/6 2016

Nyköping är inte bara välkänt för kanotkungen och olympiern Gert Fredriksson, med sina sex OS-guld, utan även för sin toppmoderna ambulansstation. www.s112.se

Euan i dialog med SOS-operatören i Norrköping.

Vårt fordon, en Nilsson XC70 Single Responder, har alla moderna utrustningsdetaljer, färddator, tekniskt stöd för ensamarbete och headset.

S

amverkan 112 fick åka med Euan Morin, som är ambulans- och intensivvårdssjuksköterska i Nyköping, och en av fyra sjuksköterskor som bemannar det som på fackspråk kallas Single Responderenhet.

Fredagspasset startade kl 10.00 och slutade kl 22.00 på kvällen.

Varför denna medåkning? Jo, för att få svar på hur en erfaren Single Responder sjuksköterska arbetar.

Bakgrund Ambulansstationens upptagningsområde är södra länsdelen i Sörmland och omfattar förutom Nyköpings kommun även kommunerna Oxelösund, Trosa och Gnesta. Drygt 90 000 invånare bor i området men under sommartid ökar invånarantalet markant.

Nyköping har tre dygnsambulanser, 1 Single Responder enhet, 1 dygnsbil som utgår till Vagnhärad och 1 dagbil som utgår till Gnesta. Samtliga enheter bemannas under veckans alla dagar.

Euan Morin är född i Skottland. Är 38 år. Har studerat i Uppsala. Blev färdig sjuksköterska 2006. Jobbade hela 2009 på en akutmottagning, på ett av Sydneys www.s112.se

Landstinget Sörmland var ett av tolv landsting som anmäldes till Justitieombudsmannen, JO, för TV-programmet "112 - På liv och död". Där TV-tittaren kunnat följa ambulanspersonalen i bland annat Nyköping.

Rutiner och krav för medåkning, av annan än sjukvårdspersonal, i ambulanssjukvårdens fordon har uppdaterats efter anmälan.

största sjukhus, i Australien. Euan brinner för att utveckla svensk ambulanssjukvård i allmänhet och Single Responder (SR) verksamhet i synnerhet. ensamarbete Klockan är 10:00.

– Euan Morin har blåst och genomfört obligatorisk alkotest och dagens arbetspass kan börja med genomgång och kontroll av bil och utrustning. Efter genomgång och kontroll blir det en pratstund med SOS-operatören i Norrköping.

Bilen är fullt utrustad med läkemedel och medicinsk utrustning, precis som i ambulanserna. Undantaget är bår.

SR-sjuksköterskans befogenheter och generella direktiv gäller som för övrig ambulanspersonal.

I en SR-miljö är det omöjligt att helt utesluta hot- och våldsituationer.

– Euan betraktar själva fordonet som det bästa fysiska skyddet om en våldssituation skulle uppstå. Nyköpingsstationen har väl utvecklade rutiner för att försäkra sig om den egna säkerheten.

– Det finns överfallslarm, direktkopplat till SOS Alarm, både i den personliga utrustningen och i fordonet.

– Exakta säkerhetsdetaljer avslöjar vi dock inte i denna text.

Vid 11-tiden.

– Besked från SOS Alarm att Gnestaambulansen är upptagen. Vi rullar nu mot Gnesta. En sträcka på cirka 45 km.

– Euan berättar, att SR-enhetens primära uppgift är att förstärka ambulanssjukvården i främst östra Sörmland.

Framför allt i Gnesta med omnejd under dag och kvällstid. Men oftast rör sig SR-enheten i den geografiska periferin, Gnesta och Vagnhärad, när dessa ambulanser är ute på uppdrag.

– Vi åker på alla prioriteringsnivåer. Vårt huvudmål är att ambulanssjukvården ska nå 80 % av befolkningen inom 15 minuter vid Prio 1-uppdrag.

– Vårt fordon, en Nilsson XC70 Single Responder, har alla moderna utrustningsdetaljer, färddator, tekniskt stöd för ensamarbete och headset. Upphandling av ett bröstkompressionssystem pågår.

– Om en patient tidigare varit föremål för ambulanssjukvård, kan vi se och läsa dessa journaler på den högra bildskärmen, visar Euan.

Vårt samtal handlar till stor del om Single Responder-begreppet, som aktualiserats mer och mer i Sverige, när ambulansresurser inte räcker till.

Det ska tilläggas att arbetssätt och uppdragstyp varierar stort över landet. ► samverkan 112 nr 5/6 2016

9

ambulanssjukvård / Nyköping

Uppställningsplats och personalutrymmen finns i anslutning till Gnesta Vårdcentral.

I Avla/Gåsinge finns ett fungerande Räddningsvärn/ frivillig brandkår. Brandmännen har ingen ersättning för sin beredskap. Får endast betalt om de rycker ut.

Under vår färd genom det vackra Sörmländska landskapet, handlar vårt samtal mycket om filosofiska ämnen.

– Ämnen som ödmjukhet, mod, gott omdöme, personlig trygghet, ett öppet synsätt, nyfiken, problemlösningsförmåga, kunskap, intresse, beslutsamhet, medvetenhet, värdegrund och attityder.

Det är i denna komplexa ämnesflora vi finner egenskaperna, som en ensamarbetande duktig SR-sjuksköterska måste ha.

– Euan har en inställning till sitt arbete och till sitt uppdrag som känns ytterst tilltalande. Han förmedlar trygghet, lugn, beslutsamhet och ödmjukhet.

– Han söker alltid ny kunskap och utbildar sig för tillfället i prehospital ultraljudsundersökning, så kallat pointof-care ultraljud. En undersökningsmetoden som Euan verkligen tror på.

– På väg mot Gnesta har Euan, vid ett flertal tillfällen, en dialog med SOS-operatören i Norrköping. Tillsammans stämmer de av några prio 2 och 3-larm. Samtal som präglades av förståelse, engagemang för varandras bild av patientens tillstånd och tillhörande bedömning. Ärenden hamnar på så sätt rätt från början.

Samarbete med räddningstjänsten?

Vän av ordning måste undra varför den här typen av enheter har så många olika namn i Sverige. First Responder, First Single Responder, Single Responder, Akutbil, Bedömningsambulans och Bedömningsbil?

– Euan har full koll. Responderverksamhet är ett internationellt begrepp och liknande arbetssätt finns etablerade i till exempel England och Australien.

First Responder: Används i de flesta engelsktalande länder för den resurs som kommer först till plats, oavsett utbildning. En ”first responder” kan vara en lekman. Termen bör undvikas i Sverige så att inte mer begreppsförvirring uppstår än vad som redan finns.

Single Responder: Enhet som bemannas med en person, oavsett utbildning.

Fordonsval baseras på den miljö denne arbetar i, tex cykel, MC eller personbil.

Förstärkningsenhet: Fordon bemannat med en sjuksköterska som gör en initial sjukvårdsinsats i väntan på ambulans. Används även till bedömningar av patien10

samverkan 112 nr 5/6 2016

ter utan uppenbart behov av ambulanssjukvård och eller ambulans. Vanligt verksamhetsområde är landsbygd.

Bedömningsenhet: Fordon bemannat med sjuksköterska som primärt skickas på uppdrag där patient inte bedöms vara i uppenbart behov av ambulanssjukvård och/eller ambulanstransport. Nyttjas i första hand till prio 2 och 3 uppdrag.

Vanligt verksamhetsområde är städer.

Lättvårdsambulans: Fordon utrustat med bår och en personal. Ombesörjer oftas transporter mellan olika vårdinrättningar. Kan även ha roll som förstärkningsoch bedömningsenhet.

Akutbil: Är den inte bemannad med en person är det ingen Single Responder.

Akutbilarna är oftast bemannade med två personal med hög medicinsk kompetens.

Går in under begreppet ”Specialenheter”.

Min egen erfarenhet från ambulanssjukvård säger mig att yrkesrollen SR-sjuksköterska kräver många speciella egenskaper.

– IVPA-avtal finns med samtliga räddningstjänster i Sörmland. Kriteriet för IVPA-larm är begränsade till hjärtstopp eller hotande hjärtstopp i form av luftvägsstopp, berättar Euan.

Efter en kort lunch- och fikastund i Gnestalokalerna, som ligger i anslutning till Vårdcentralen, åker vi förbi ambulansstationen i Vagnhärad och sedan vidare mot Nyköping.

– Funktionen Single Responder ska ses som en bro mellan ambulanssjukvården och övrig vård. En samverkan i dess bästa form.

– Om ärendet känns rätt och lämpligt för vår SR-enhet, då åker vi på direkten säger Euan och tillägger, – Vi erbjuder även sittande skjuts till rätt vårdinstans om detta känns mest rätt och lämpligt för patienten.

Bemötandets betydelse

Min upplevelse av Euans patientmöte kan sammanfattas så här:

– En god attityd och ett gott förhållningssätt till patient, annan vårdpersonal och/eller närstående, skapade bra och lämpliga in- och utgångar i vårdmötet.

– Samtalen var resonabla och vänliga, vilket i sin tur skapade en bra lägesbild inwww.s112.se

1

”

2

– Den här typen av enhet borde finnas i varje stad, tycker Helen Källman, SOS-operatör i norrköping"

1. – En helt ny SR-anpassad ryggsäck är under utveckling. Spännande samverkan mellan SR-verksamheten i Sörmland och Sacci i Borlänge, berättar Euan.

2. Det tog inte många minuter innan kollegorna var på plats.

nan själva undersökningen påbörjades.

– Noggranna och omfattande undersökningar handlade inte bara om att kontrollera alla vitala parametrar. Den skapade mycket god kontakt med patient och närstående.

– Ingenting gjordes utan patientens samtycke. Även diskussionen kring vilket färdsätt till vårdinrättningen som ansågs lämpligast, var ett gemensamt beslut som diskuterades fram mellan Euan och patienten.

– Hen behöver besöka akuten och erbjuds skjuts i SR-enheten. Ett beslut som tas med patientens samtycke.

– När patienten ska förflytta sig upptäcker Euan att planeringen inte kommer att fungera. Det behövs en ambulans. Det tog inte många minuter innan kollegorna var på plats.

– Personen är noggrant undersökt och alla förberedelser för avtransport är avklarade. Ambulanspersonalen får en bra överrapportering. En förutsättning för att uppnå hög patientsäkerhet och tryggthet för patienten.

Ingen livsviktig tid har gått förlorad med det här arbetssättet. Viktigt att nämna i sammanhanget. www.s112.se

När personen är lastad i ambulansen kontaktar Euan akuten, som får en muntlig och mycket utförlig rapport om patientens situation, en relevant sjukhistoria, aktuellt tillstånd och några tänkbara åtgärdsförslag.

Euans förhållningssätt och attityd till sin yrkesrollen visar på en stor förmåga att utöva personcentrerad vård. Ett begrepp som idag sprids alltmer inom sjukvården.

Vid personcentrerad vård förflyttas makten från professionen till patienten genom ökad delaktighet.

Euans rapport gav sjuksköterskorna på akutmottagningen tid att förbereda sig innan patienten anlände med ambulans.

bara positivt Vid 21-tiden kontaktade jag "vår" SOSoperatör i Norrköping.

Hur upplever du och ni Single Responderverksamheten i Nyköping?

– En Single Responderenhet borde finnas i varje stad. Vi har alltid en jättebra dialog med SR och för vår del känns allt bara positivt, säger kvällens SOSoperatör Helen Källman.

Nu lider arbetspasset mot sitt slut. Vi lämnar Gnesta och åker mot ambulansstationen i Nyköping.

– Euans arbete, som han frivilligt valt, är ansvarsfullt med höga förväntningar både från allmänhet och arbetsgivare.

SR-sjuksköterskor avoderas på lite olika sätt i landet. Som ett fast extra månadsbelopp eller som ett extra lönetillägg per arbetspass. Är du nöjd med ditt löntillägg?

– Jag är inte missnöjd. Mitt extra lönetillägg är 1 500 kr per månad.

Ett stort tack Euan för en intressant och spännande Single Responder dag! ■ samverkan 112 nr 5/6 2016

11

ambulanssjukvård / Fordon

nu är den här nilsson xc90 ambulans Efter tuffa testronder är den redo att köra ikapp "kollegorna" med sin dokumenterade lastkapacitet på 700 kg.

Text: sven åsheden FOTO: Nilsson Special Vehicles

N

ilsson Special Vehicles är numera börsnoterat och listat på Nasdaq Stockholm First North. Regelverket för börsbolag säger att ny kurspåverkande information inte får lämnas till exempelvis journalister om den inte samtidigt offentliggörs.

Ett faktum som till viss del påverkat detta reportage.

Officiellt premiärvisades Nilssons nya XC90 Ambulans, en måndagskväll i september, på Helsingsborg Arena dagen före årets FLISA-kongress.

På plats kunde vi, ett 60-tal personer, se en ambulans som glänste med sina tuffa och självsäkra designdetaljer.

Två paradgrenar Såväl aktiv som passiv säkerhet är Volvos paradgrenar. Detta i kombination med Nilssons mångåriga kunnande som bilbyggare, har resulterat i en ambulans som säkerligen kommer att motsvara alla högt uppskruvade förväntningar från den svenska och norska marknaden.

Nilsson XC90 kan levereras antingen med en rak dieselfyra på 235 hk eller med en bensinmotor på 254 hk.

Ambulansen har en åttastegs automatlåda och fyrhjulsdrift från Haldex som standard. Frigångshöjden är respektabla 23 cm vilket ökar möjligheterna att ta sig fram även under svåra väderleks- och terrängförhållanden.

Instrumenteringen är helt ny. Där mätarna vanligen brukar sitta är det helt svart. Tändningslåset är nyckelfritt och 12

samverkan 112 nr 5/6 2016

motorn startas med ett vred på mittkonsollen. Samtidigt tänds de digitala instrumenten. sjukhytten Sjukhytten, som är 10 cm längre än på föregångaren XC70, har utvecklats utan kompromisser. Låg vikt, en stark konstruktion i kolfiber och god lastförmåga har varit viktiga Nilsson-egenskaper från start.

Nilsson är den enda påbyggaren i norden som har en egen helbilsgodkänd och typbesiktigad ambulans, med en totalvikt under 3 500 kilo och en dokumenterad lastkapacitet på 700 kg.

Fordonet och dess inredning uppfyller mer än väl Transportstyrelsens och den Europeiska unionens standarder för ambulanser EN 1789 och EN 1865.

Infästningar för bår och vårdarstolarkan motstå upp till 20G. Transportstyrelsens nya krav som trädde i kraft 2016-07-01 kräver endast 10G för bår, bårsläde och dess infästningar.

Nilsson XC90 Ambulans vilar tryggt i Volvofamiljens klassiska värld, med garantier, hög säkerhet, fyrhjulsdrift, hög markfrigång, hög lastkapacitet, helbilsgodkännande och typbesiktigad.

Kunderna lär bli nöjda. ■

www.s112.se

1

3

2

4

1. Ambulansens motor startas med ett vred på mittkonsollen. Informations- och manöverskärmen med vida valmöjligheter, manövereras ungefär som en läsplatta. Ersätter vanliga knappar. 2-4. Sjukhytten är utvecklad med tonvikt på ergonomi och för att kunna ge bästa möjliga vård under transport - med bibehållen säkerhet. www.s112.se

samverkan 112 nr 5/6 2016

13

Räddningstjänst / Reportage

Hans-Eric Jonsson, räddningschef i Arjeplogs kommum.

skakigt i arjeplog

Foto: LiLAB

I Norrbottens inland gnisslar Räddningstjänsten över att Polisen inte tar fullt ansvar för sitt uppdrag. / Text: Fredrik Mårtensson

P

olisen pekar hellre på fördelarna med samverkan och lovar bättre bemanning.

– Det blir tydligare för varje år att vi förväntas sköta en del polisiära uppgifter vid exempelvis trafikolyckor med trafikdirigering. Det behövs en ordentlig diskussion kring detta för det skapar irritation och kan även ses som en arbetsmiljöfråga, säger Hans-Eric Jonsson, chef för Räddningstjänsten i Arjeplog.

Han tror att det är en problematik som Arjeplog delar med många mindre kommuner med deltidsstyrka.

Arjeplog, en av Sveriges ytmässigt största kommuner, har en brandstation i centralorten där 28 personer delar på jour samt två räddningsvärn.

– Vi åker ut på olyckor med fem man och säg då att vi tappar två som behövs för att spärra av vägen och ytterligare en som ska säkra mot brand om vi behöver rädda personer när exempelvis två fordon kolliderat. saknar polisnärvaro – Allt blir mycket svårare och det känns frustrerande när Polisen säger oftare att de inte kan skicka någon patrull. Jag har ju jobbat här sedan mitten av 90-talet och förstår ju varför: förr fanns fyra poliser i Arjeplog och den senaste tiden bara 1,75 tjänster.

Förutom trafikdirigering saknar Räddningstjänsten ofta polisnärvaro för att hämta in uppgifter vid bränder. Polisen ska också ansvara för att ta hand om ägodelar som finns kvar i fordon efter olyckor och det upplever Hans-Eric Jonsson sköts sämre numera.

– Ofta frågar polisen oss om vi sett någonting misstänkt eller om någon inblandad varit berusad och visst hjälper 14

samverkan 112 nr 5/6 2016

vi till och lämnar uppgifter men frågan är vilken kvalitet det blir i utredningarna om inte Polisen finns på plats. klart reglerat Han tycker även att samarbetet med fjällräddningen, som bygger på att ansvarsfördelningen regleras i avtal mellan staten och fjällkommunerna, har brister och reagerar på en drunkningsolycka i höstas.

– Det är klart reglerat att Polisen som i det här fallet ska ansvara för eftersök av försvunnen person när det sker ovan odlingsgränsen med minst 400 meter från farbar väg. Ändå lade man ut insatsen på oss och vi gjorde allt vi kunde i mörkret och beställde lokal helikopter som resurs framåt morgonen.

– Först då, ett halvt dygn efter att mannen anmälts försvunnen, börjar

Polisen tänka till och se det som sitt ansvar och vill att helikoptern ska avbeställas. Det ska inte behöva vara sådana gränsdragningsproblem när ansvarsfördelningen faktiskt är tydligt reglerad. Vi tvekar aldrig att åka ut men Polisen måste faktiskt skärpa sig på det här området, säger Hans-Eric Jonsson som fortfarande väntar på återkoppling från Polisens regionledningscentral om hanteringen av drunkningsolyckan. blåljusfunktioner ska samarbeta Kennet Vikström, lokalpolischef i Pite älvdal som täcker södra delen av Norrbottens län, håller inte med om att polisiära uppgifter läggs över på Räddningstjänsten.

– Min utgångspunkt, och där jag har jag starkt stöd från de direktiv och sigwww.s112.se

naler som staten skickar ut, är att samhällets blåljusfunktioner ska samarbeta. Inte för att skjuta över ansvar utan för att det är effektivt.

– Det kan inte vara en stor sak om Räddningstjänsten får sköta en del trafikdirigering när man är först på plats. Så har egentligen alltid skett och någonting som hände ofta när jag var verksam som polis i Stockholm. Det finns endast fyra trafikolyckor registrerade i Arjeplogs kommun under hösten och jag tror nog inte att Räddningstjänsten åkt på alla dem.

Kennet Vikström vill hellre lyfta fram fördelar med blåljussamverkan.

– Det kan vara vi som har hjärtstartare i bilarna, vilket blir allt vanligare, eller att Räddningstjänsten åker ut för suicidprevention enligt den modell som finns i bland annat Jönköpings län med goda resultat. Mer samverkan ger bra resultat.

Han har dock förståelse för den frustration som finns kring polisbristen i Norrbottens inland, men säger att bemanningssituationen håller på att förbättras.

– Arjeplog har haft 1,75 tjänster och

Arjeplogs kommun, med centralorten här på bild, är en av Sveriges största till ytan men med allra minsta befolkningstätheten.

Foto: LiLAB

får nu ytterligare en heltid. Grannkommunen Arvidsjaur har fått två nya poliser och även i Älvsbyn, som stärker upp mot Arvidsjaur, har vi fler i tjänst. Allt detta är mycket positivt.

Hur kommer det att märkas?

– Vi kan lägga mer resurser på prioriterade områden som stölder, framför allt villainbrott, att bekämpa narkotikahandeln och trafikövervakning, säger Kennet Vikström. ■

fakta: arjeplog Arjeplogs kommun (ca 2 800 invånare) i sydvästra delen av Norrbottens län och gränskommun mot Norge är på flera sätt en extrem kommun.

Sveriges fjärde kommun till ytan (något större än Skåne) men av de minsta befolkningsmässigt och med den allra lägsta befolkningstätheten.

Med över 8 700 sjöar och vattendrag räknas den som Sveriges vattenrikaste kommun.

VITTANGI i Norrbotten - XC70

VÄSTMANLANDS LÄN - XC70

Kenneth Pekkari och Fredrik Johansson - 173 mil hem.

Anders Sandvik och Fredrik Leek

Grattis Tel: 0430-490 50 www.nilsson.se

www.s112.se

samverkan 112 nr 5/6 2016

15

ambulanssjukvård / Utbildning

Ambulansverksamheten utbildar Text: Jan-Erik Blidberg och Joacim Olsson FOTO: Niklas Göransson / Kungälvsnyheter och fredrik borge

Ambulansverksamheten vid Kungälvs sjukhus har vid tre tillfällen genomfört en utbildningsdag för samtlig ambulanspersonal i att identifiera och behandla de 3 stora behandlingsbara dödsorsakerna vid penetrerande trauman. Katastrofala blödningar, övertryckspneumothorax och ofriluftväg är tillstånd som obehandlade leder till döden.

– för livshotande trauman Scenariot är en explosion som skett i ett parkeringshus. Det är rökigt och brandlarmet ljuder under pågående scenario. Miljön att utföra arbete i är besvärande.

M

ed perspektivet hur ambulansverksamheten utbildningsmässigt stod rustade vid händelser liknande de vid:

• Skjutningen på Vårväderstorget i Göteborg • Svärdattacken på Kronanskolan i Trollhättan • Sprängningen av bilen i Torslanda.

Tactical Rapid Primary Survey Inom verksamheten finns ambulanssjuksköterskor med både militär och civil erfarenhet och ett program sattes ihop i samråd med ambulansöverläkare Joacim Linde. Ambulanssjuksköterskan Jan-Erik Blidberg höll tillsammans med kollegorna Jonas Lernbrink och Mats Bäckström i programmet för utvecklingsdagarna.

Konceptet som snabbt ger överblick kallas TRaPS (Tactical Rapid Primary Survey). På under 60 sekunder per skadad skall sjukvården klara identifiera livshotande blödningar och allvarliga andningsproblem samt ha gjort en första sållnings C-ABCDE för patienten.

Här syftar "C" till att som första prioritet åtgärda en livshotande blödning, till exempel från en avsliten extremitet. mix av militär och civil akutmedicin Livshotande problem som katastrofal blödning, ventilpneumothorax och ofri luftväg åtgärdas direkt under denna första primärbedömning.

Således får ambulanspersonalen ett verktyg att snabbt gå igenom flera skadade och vid behov behandla livshotande tillstånd i avvaktan på grundligare undersökningar och avtransport mot sjukhus.

Instruktörerna har sett en väldigt positiv utveckling och att kollegorna har tagit till sig utbildningen väl. En styrka har varit att ha Ambulansöverläkaren med under utbildningsdagarna och att 16

samverkan 112 nr 5/6 2016

Stationer med riktade övningar användes för att praktisera den teoretiska utbildningen. På denna station tamponeras en fingerad artärblödning i ljumske av ambulanssjukvårdaren Lars Carlsson, ambulanssjuksköterskan Catrin Caris-Tilgman assisterar och fortsätter undersökning enligt TRaPS.

Fredrik Barin och Katharina Falkman vid ambulansen i Stenungsund var två av de som var med under dagens övning. De instämmer båda två med att de olika övningsmomenten var relevanta och verklighetstrogna. de scenarion som arbetats med har varit relevanta.

Själva konceptet har blivit en bra mix mellan militär och civil akutmedicin och i slutändan är det patienten som är vinnaren. Personalen är stolt att Kungälvs

Ambulansverksamhet kunnat få till en sådan här utbildning och det visar att ambulansen har stor bredd och kompetens inom egen verksamheten. Traumatiska hjärtstopp var även en typ av skada som övades under dessa dagar. ■ www.s112.se

Säkerhet och arbetsmiljö i fokus Två personer sitter bekvämt och vårdar patienten under färd, fastspända och framåtvända. Vi ser till att du som jobbar i ambulans aldrig behöver göra avkall på arbetsmiljö och säkerhet.

Vill du veta mer?

026-24 51 30

Läs mer på: www.ambulansproduktion.se

www.s112.se

Mullervägen 23, 811 93 Sandviken

samverkan 112 nr 5/6 2016

17

företagsreportage / Standby

Med fokus på att synas och höras Standby i Trollhättan föddes i slutet av 70-talet, när två underhållstekniker på SAAB, Tommy STenberg AND Karl-Åke BYström, förstod att utryckningsfordon behöver bättre utrustning för att kunna påkalla fri väg. Ett nytt litet företag såg därmed dagens ljus.

Foto: Martin Länje Temmes

Text och foto: sven åsheden

I

början av 90-talet övergick Tommy och Kalles hobbyverksamhet till en heltidssysselsättning. Tio år senare hade Standby 15 anställda som konstruerade, tillverkade och sålde sirenförstärkare, ljusramper och styrsystem för olika specialfordon.

Den blå Standby-rampen kunde nu ses på polisbilar, brandbilar och ambulanser runtom i Sverige. Larmbågen kunde även fås i gult utförande för bland annat bärgningsbilar. bland de största i europa Idag, nästan 40 år senare är Standby Group AB, genom förvärv av Mercura i Frankrike och en del av Pintsch Bamag i Tyskland, ett av de största företagen inom blåljus i hela Europa.

– Vårt fokus ligger på att utveckla, tillverka och sälja larm- och varningsutrustning för utrycknings-, arbets- och specialfordon, berättar Per Lindblom som är marknads- och försäljningschef på företaget.

Med hjälp av banbrytande teknik har Standby utvecklat högeffektiva LEDsystem och CAN-busbaserade styrsystem samt egenutvecklade fordonsdatorer.

Fördelen med CAN-bustekniken är att man kan reducera antalet kablar till ett minimum, vilket ger lägre vikt och snab18

samverkan 112 nr 5/6 2016

bare installation, samtidigt som fordonet kan få många olika tilläggsfunktioner.

Standbys utbud av olika varningsljus, ljusramper, rotorljus, arbetsljus och avancerade system som styr ljus, ljud och en mängd andra funktioner i ett utryckningsfordon känns oändligt, åtminstone för mig som reporter.

– LED-lampor med dubbla funktioner.

Ljus för trånga utrymmen. Den tunnaste (9 mm) E-godkända LED-lampan på världsmarknaden. Den minsta (diameter 30 mm) E-godkända LED-lampan. Roterande LED-fyr utan rörliga delar. nyheter för UTryckningsfordon Den senaste i raden av blåljusramper är W1, som finns i olika varianter och för olika ändamål. Fem år av intensiv utveckling och utprovning, där inget lämnats åt slumpen. Världsklass på aerodynamik, elektronik och LED-teknik.

W2c är en vidareutveckling av W1 och är en tvåfärgad larmbåge, där Standby kombinerat blått och gult ljus i samma båge.

– W1-bågarna innehåller och kan innehålla ett stort antal funktioner, allt från grundläggande 360°gult ljus till sidoarbetsljus, skyddsljus/arbetsljus och fullt styrbar trafikvisare via CAN-Bus, berättar Per Lindblom.

Per Lindblom, marknads- och försäljningschef på Standby.

Det polisiära manöversystemet, POLMAN®, är ett av de mest avancerade styrsystemen från Standby. POLMAN® har gjort polisarbetet enklare och förbättrat arbetsmiljön avsevärt i polisens fordon.

Systemet är standard i svenska polisbilar sedan 2013 och är nu på väg att lanseras i fler länder. Idag installerar Norsk polis POLMAN® i sina fordon.

Enkelt uttryckt handlar det om att samla alla viktiga funktioner på en niotums tryckkänslig touchskärm i stället för att ha dem utspridda på instrumentpanelen.

För polisens del har det bland annat handlat om blåljus, sirener, dörrlås, Rakel, navigation, kartor, kamera med mera. www.s112.se

Ny elektronik utvecklas och tillverkas i samarbete med Binar. Ett 30-tal ingenjörer är involverade.

Begagnad och defekt utrustning ersätts snabbt med felfri begagnad utbytesenhet. Kunden har eget ANV-ID.

POLMAN®

Avancerade tester och loggningar på all ny och begagnad elektronik före utleverans till kund. Allt registreras.

Batterirekonditionerare

Handyknapp

Foto: Standby

handy-knapp Med ett enkelt tryck på den lilla blå knappen, som placeras på valfri plats i anslutning till föraren, får utryckningsföraren direkt tillgång till sirén och blåljus eller enbart blåljus, utan att släppa blicken från vägen när det är bråttom.

Handyknappen är utrustad med en liten lysdiod som indikerar de olika funktionerna. Lätt att se även i en mörk förarmiljö.

Batteri-rekonditionerare Elektronisk utrustningen i ett utryckningsfordon är beroende av bra batterikapacitet, för att kunna prestera på topp.

När ett fordon står avstängt eller går på tomgång dräneras batterier på kraft och kapacitet.

– Rent fysiskt bildas då ett isolerade lager av blysulfatkristaller på batteriets celler, som i sin tur minskar batteriets kapacitet, säger Per Lindblom och tillägger.

– Batterirekonditioneraren sänder högfrekvent spänning och strömpulser genom batteriet med en frekvens av 10 000 Hz i sekunden. Aktiviteten håller batteriets celler rena från kristaller och återställer de aktiva cellmaterialen till ursprungsskick.

– Resultat. Laddningstiden förkortas och livslängden förlängs med flera år, utan att skada känslig elektronisk utrustning. www.s112.se

stark ägare 2004 sålde Karl-Åke Byström sitt Standby AB till Binar AB, som ägs av Pomonagruppen. Tidigt använde Standby Binar som utvecklingspartner och det är Binar som utvecklat elektroniken bakom de olika Standby-systemen. Båda företagen hade mycket gemensamt, långt innan affären blev av.

Affären gav Standby helt nya ekonomiska möjligheter att expandera.

Binar-gruppen bedriver verksamhet inom tre huvudområden: First Responder Technology, Industrial Solutions och Verkstad.

I Sverige har gruppen sammanlagt cirka 350 anställda i Trollhättan, Olofström, Tidaholm, Tranås, Hjo och Surte. Verksamhet bedrivs också i Tyskland, Frankrike, Finland och Kina.

NY vd och koncernchef Chalmersutbildade Robert Jakobsson började som ny VD och koncernchef för Standby Group den 24:e oktober 2016.

Här ingår förutom Standby AB i Trollhättan även nybildade Standby Pintsch i Tyskland och Mercura i Frankrike.

– Robert berättar att han har 25 års erfarenhet från produktutveckling och internationella leverantörskontakter inom

Robert Jakobsson ny VD och koncernchef för Standby Group.

Automotive. Samt några år bakom sig som konsultsäljare.

– Han kommer närmast från Volvos och Geelys gemensamma utvecklingscenter CEVT i Göteborg, som designat och utvecklat Geelys och Volvos nya bilmärkeLynk & Co. – Målsättningen är att på ett smart sätt skapa mervärden genom att ta tillvara på styrkorna inom Standby, Mercura och Standby Pintsch utan att förlora den lokala kunskapen om vad kunderna behöver. Kundfokus är alltid det viktigaste för Standby Group, avslutar Robert Jakobsson. ■ samverkan 112 nr 5/6 2016

19

ambulanssjukvård / Norge

i norge uppskattas arbetslivserfarenhet

2014 fick ett 30-tal ambulanssjukvårdare sluta i Västernorrland när landstinget endast ville ha sjuksköterskor i sina ambulanser.

Flera fick nytt jobb i Norge.

Efter två år inom norsk ambulanssjukvård kan Gert Thelin konstatera att det var rätt att våga ta steget till jobb i Norge.

Text: Fredrik Mårtensson FOTO: Fredrik Mårtensson och privat

E

fter 38 år som landstingsanställd i Västernorrland tog Gert Thelin karriären till andra sidan kölen. Nu är han ambulansearbeider i lilla Otnes och stortrivs.

– Här känner man sig uppskatta på

20

samverkan 112 nr 5/6 2016

ett annat sätt än i Sverige och inte minst arbetslivserfarenhet värderas högt, säger Gert när vi träffas hemma i Sundsvall.

Några dagars ledighet hemma i radhuset och sedan bär det iväg igen till jobbet i Norge, där har tjänstgör på heltid efter ett sjuveckorsschema.

– Det tar en hel dag att pendla från bostad till jobbet och det är förstås en nackdel men ändå känns det som att det är värt alla mil, säger Gert.

I maj 1976 klev han in på ambulansen i Sundsvall – och blev kvar hos samma arbetsgivare fram till 2014.

Intressanta och lärorika år som dock förmörkades en aning av tvister med arbetsgivaren på slutet.

Landstinget Västernorrlands beslut att gå över till enbart legitimerade sjuksköterskor i ambulansen gjorde att ett 30-tal ambulanssjukvårdare blev över.

Gert Thelin var fackligt aktiv för Kommunal: – Det kändes verkligen som slöseri på kompetens och lite bittert var det att

arbetsgivaren inte ville lyssna på våra förslag om en mjukare övergång, exempelvis att vår grupp kunde bli en resurs för en ny sjuktransportorganisation eller att man åtminstone erbjöd avtalspension, säger Gert.

Men nu är det historia. Redan 2013 fick han möjlighet att göra studiebesök inom norsk ambulanssjukvård tillsammans med kollegor från Västernorrland.

Ingen besvärande byråkatri i norge Flera av dem jobbar nu liksom Gert i Norge. Ett tufft miljöbyte, kan tyckas, för en person i 60-årsåldern, men för Gert Thelin var den ingen tvekan.

Byråkratin i Norge var inget större problem. Han blev auktoriserad att jobba inom ambulanssjukvården med behörighet inom trinn 2 (steg 2) på en tregradig skala.

– Det innebär att jag får ge läkemedel igen – med undantag för främst Ketalar och Fentnanyl som kräver trinn 3. Och det känns ju som ett förtroende med www.s112.se

min bakgrund där vi under senare år inte haft den möjligheten i Sverige efter Socialstyrelsens nya bestämmelser som kom 2005. Tidigare var det vanligt att vi exempelvis gav morfin för smärtlindring och adrenalin vid hjärtstopp, berättar Gert Thelin. att bli uppskattad är en extra bonus Just att känna sig uppskattad av arbetsgivaren återkommer han till flera gånger och det handlar om mer än att lön och förmåner är betydligt bättre.

– Bara en sån sak som att få ett presentkort på 500 kronor när man fyller jämnt – i mitt fall 60, säger han och ler.

– Tempot överlag känns också lite lugnare i Norge. Man hinner ta paus mellan utryckningarna på ett annat sätt.

Med förmåner inkluderade landar en årslön på omkring 500 000 norska kronor och då är också den norska valutan i regel värd 5-10 procent mer än den svenska.

Har det varit svårt att komma in i jobbet i Norge?

– Inte direkt. Kanske lite språket i början, men sällan numera. Och ofta får man prata med svenskar – exempelvis är många av sjukhuskardiologerna i mitt distrikt svenskar som man kommunicerar med vid hjärtproblem.

– Likheterna är också större än skillnaderna med i princip samma läkemedel och behandlingsriktlinjer i båda länderna. Skillnader är framför allt att läkarna är mer tillgängliga i Norge och att man samverkar betydligt mer med de många ambulanshelikoptrar finns där.

Samverkan med läkare kan både ske

Allt handlar inte om lön och förmåner. Omtanke och uppskattning är guld värd. Gert fick ett presentkort på 500 kronor när han fyllde 60 år.

genom den distriktsläkarjour som har läkarvakt – legevakt – eller läkare som finns vid Akutmedicinsk kommunikationscentral, AMK, som är den norska motsvarigheten till SOS Alarm.

Vid traumafall samverkar vägambulansen ofta med narkosläkare i ambulanshelikopter. kompetens kontrolleras årligen Gert Thelin jobbar i Otnes, cirka 8 mil från svenska gränsen i höjd med Idre och Särna i norra Dalarna på den svenska sidan.

Det är norsk glesbygd med små byar, många sjöar och kuperad terräng. Stationen i den lilla byn med några hundra invånare har bara en ambulans och närmaste lilla sjukhus finns i Tynset, drygt sju mil bort.

Gert är anställd av Sykehuset Innlandet, som består av flera sjukhus i distriktet

med det i Hamar som traumasjukhus.

Hans och kollegornas kompetens för trinn-behörighet kontrolleras årligen med kunskapsprov inom det norska systemet för prehospital akutmedicin, Nakos.

– Det blir rätt mycket tid på vägarna med ibland 40-50 mil per arbetspass och då tar det i regel längre tid med transporterna i Norge. Det är smala, krokiga vägar med 70 eller i 80 i hastighetsbegränsning, säger Gert Thelin.

Finns det något du saknar från Sverige?

– Det är klart att man saknar de gamla arbetskamraterna när man var så länge på samma jobb, men vi har bra sammanhållning även där jag jobbar nu. I jobbet ska det väl möjligen vara att journalarbetet var lite smidigare i Sverige. Det är fortfarande mycket pappershantering i Norge. ■

marknadsnyhet

Placera utrustning där du önskar - tryggt och säkert

Ferno Norden Telefon: 0520-42 02 00 www.s112.se

IN-TRAXX blev en mycket omtalad nyhet under Flisa 2016 i Helsingborg.

Konceptet ger en flexibilitet i ambulansen som vi aldrig sett tidigare.

Modulsystemet har väggmonterade skenor. Och på bara några minuter kan man utan verktyg enkelt flytta utrustning till den plats man önskar.

Det är lika enkelt att flytta utrustning mellan olika fordon. Sjukhytten i ett transportfordon kan, med hjälp av IN-TRAXX, snabbt inredas till en akutambulans. Alla delar är krocktestade utifrån Europakrav EN 1789 samt de nya tuffa kraven i USA på 26G. Mejl: fab@fernonorden.com samverkan 112 nr 5/6 2016

21

Räddningstjänst / ambulanssjukvård/ Trafikinstruktörsutbildning

Text: Mikael Signon Foto: Privat

Övre raden från väster: Patrik Aspengren, Räddningstjänsten Dala Mitt, Anders Pollack, Ambulans Landstinget Västmanland, Jonas Karlsson, Mariehamns Räddningsverk Åland, Sören Zackrisson, Ambulans Region Halland, Jenny Skoog, Räddningstjänsten Skåne Nordväst Helsingborg, Niklas Carlander, Ambulans Region Halland, Stefan Olsson, Nerikes Brandkår Örebro, Johan Andersson, Ambulans Region Halland, Thommy Foogde, Ambulans Landstinget Värmland, Marcus Eriksson, Ambulans Region Örebro, Peter Andersson, Ambulans Region Halland, Klas Eriksson, Nerikes Brandkår Örebro och Marcus Hammar, Ambulans Region Örebro.

Nedre raden från vänster: Per Edén, Utbildningsledare/Pedagog Högskolan Dalarna, Micke Signon, Kursansvarig Söderhamn, Sebastian Rommeling, Mälardalens Brand- & Räddningsförbund Västerås, Egon Johansson, Ambulans Landstinget Västmanland, Patrik Lindberg, Mariehamns Räddningsverk Åland och Conny Sjöström, Ambulans Region Halland.

nya instruktörer som brinner – för säker utryckningskörning A

kut- och katastrofmedicinskt centrum i Umeå har nyligen genomfört ytterligare en lyckad trafikinstruktörsutbildning.

Denna gång bedrevs utbildningen i Örebro i samarbete med Nerikes Brandkår, som ska ha en eloge för sitt engagemang. Det är också mycket intressant att se att räddningstjänsten i Örebro har kommit långt i sitt tänkande kring säker arbetsmiljö när det gäller utryckning.

Man kan konstatera att det är ett gott resultat av den trafikinstruktörsutbildning som nu går in på det 10 året.

Sedan starten har nu cirka 120 - 130 trafikinstruktörer blivit utbildade.

På många håll i landet har trafiksäkerheten och arbetsmiljön kommit upp på

22

samverkan 112 nr 5/6 2016

agendan vilket är glädjande! För att tydliggöra ett exempel som betyder mycket för säkerheten, är att ingen åker obältat under utryckning.

Rökskydden är placerad utanför i skåp vilket medför att bälten inte är förlängd utan är i originalutförande från fordonstillverkare. Inga lösa hjälmar eller annat på podiet får förekomma i hytten vid färd hos många räddningstjänster idag.

I år hade vi också deltagare från Åland som tagit del av den insiktsinriktade utbildningen.

Efter första veckan åkte man tillbaka till Åland för att bygga om sitt brandfordon för att kunna använda säkerhetsbältena på ett riktigt sätt.

Ett tydligt och bra exempel på värdet

på utbildning, d.v.s. insikten om att det är ingen bra säkerhet att sitta obältad under utryckning. Det borde vara en självklarhet, men tyvärr har vi långt kvar i Sverige när det gäller säker utryckning.

Arbetsmiljö och säker utryckning Trafikutbildningen är ett systemskifte från budskapet att manövrera och köra undanmanöver i höga hastigheter till att jobba mer med arbetsmiljö i ett utryckningsfordon.

Utbildningen fokuserar också på klok taktisk utryckning där insikten om tidsvinst och höga hastigheter inte är alltid en framgångsfaktor vid ett uppdrag.

Allt för många olyckor sker idag med blåljusfordon och oftast är det den mänswww.s112.se

kliga faktorn som är orsaken då vi ligger för nära vår gräns. Hastighet, distraktion och oerfaren utryckningsförare är en olycklig kombination.

Om dessutom trafikinstruktörer runt om i vårt land ger ett felaktigt budskap kan utbildningen få effekten av överskattning av sin egen förmåga och olyckan kan vara ett faktum.

Utbildningen syftar till en mer realistiskt nivå på utryckningen där vi måste höja säkerhetsnivåerna och där vi tar hänsyn till andra trafikanter.

Idag kan vi konstatera att utryckningsföraren utsätter andra trafikanter för risk i syfte att begära fri väg.

Ett exempel är 2+1 väg där ett utryckningsfordon håller för korta avstånd och pressar sig förbi och de s.k. ”Svallvågsolyckor” uppstår.

Vi är dessutom ett rullande skyltfönster i Nollvisionens anda, att medvetet inte följa trafikregler då vi är på tjänsteuppdrag är en medveten felhandling som ger dåliga signaler till övrig trafik och vår trovärdighet urholkas!

Fler unga män och äldre har svårt att hålla hastigheten vid vanligt uppdrag.

Detta stämmer också hos den vanliga trafikanten enligt Sonja Forward på VTI. insiktsinriktad utbildning I utbildningen ger vi kunskap och motivation om varför det är viktigt att följa trafikregler och riktlinjer i utryckningen.

Efter avslutad utbildning har trafikinstruktörer förändrat synen på sig själv och kommit till insikt om att uppgiften som trafikutbildare är inte bara koner och pinnar.

Ett antal studier har under åren genomförts där de båda strategierna med färdighetsträning och insiktsinriktad utbildning jämförts. Dessa studier har visat att färdighetsträning kan leda till en överskattning av den egna kompetensen samt att det är svårt att träna upp färdigheten på kort tid (Gregersen, 1996; Katila et al., 2004).

Den insiktsinriktade utbildningen utgår ifrån tänkandet att få föraren att inse att möjligheten att hantera en uppkommen kritisk situation är begränsad när det väl händer.

En annan tanke är att få förarna att köra med större säkerhetsmarginaler, framför allt genom bättre hastighetsanpassning (Molina et al., 2007; Nolen et al., 2002; Nolen & Nyberg, 2009). GDEmatris. www.s112.se

Från vänster: Jonas Karlsson, Räddningsverket Mariehamn, Åland, Patrik Lindberg Räddningsverket Mariehamn, Åland och Patrik Aspengren, Räddningstjänsten Dala-Mitt

I dagens förarutbildning anses det viktigt att skapa insikter om risker i trafiken och motivera till en säker kör stil.

Förutom vissa grundläggande basfärdigheter betonas vikten att kunna reflektera och värdera sina egna färdigheter i förhållande till det som förmedlas i utbildningen.

Individ anpassa utbildningen Som utbildare in sin egen organisation är det viktigt att individ anpassa utbildningen.

Vi har olika behov och bakgrund, många som lämnar högskola eller SMO har mycket liten erfarenhet i trafiken därför bör man titta på inividen som söker yrket och att individens behov ska styra utbildningen.

Det behöver dock på sikt inte vara en nackdel att gå in med liten körvana, utan här har utbildaren verkligen möjlighet att lägga rätt värderingar som resulterar i ett säkert beteende i trafiken.

Delat ansvar Att trafikinstruktören har en seriös syn på sin yrkesutövning är viktigt eftersom det i stor utsträckning vi själva skapar de normer och värderingar som utgör ramarna för en säker utryckningskörning detta i samråd med ledningsorganisation.

I enlighet med aktuell forskning på området bör utbildningsplan fokusera på s.k. insiktsinriktad körutbildning till skillnad från tidigare mera färdighetsinriktade utbildningar.

Det är varje arbetsgivares ansvar att säkerhetskälla en god arbetsmiljö och att se till att arbetstagaren har nödvändig utbildning och kompetens. Studier har

visat att det finns en koppling mellan årlig riskutbildning och personalens uppfattning av ledningens engagemang.

Syftet för hela utbildningen är att åstadkomma en smartare utryckningskörning som är både säkrare och effektivare.

Det kallas för en insiktsinritad körning och handlar väldigt mycket om att ändra kulturer och attityder som leder till ett smartare beteende baserat på forskning, vetenskap och erfarenheter.

Pedagogiska grunder För att instruktörerna skall få ett effektivt redskap att föra fram dessa viktiga budskap ägnas en väsentlig del av utbildningen åt pedagogiska metoder inriktat mot vuxenlärande, såsom: • Inlärningstrappor • Retorik • Minnesteknik • Multipla intelligenser • Konsten att lyssna • Konstruktiv feedback • Konsten att skapa motivation • Praktisk presentationsteknik I utbildningen ingår många praktiska övningar där hela utbildningen avslutas med att deltagarna självständigt eller två och två genomför en egen presentation på något av utbildningens viktiga trafiksäkerhetsteman.

Det kan t.ex. handla om trötthet, tidsvinstteorin, nollvisionen, fordonsdynamik eller olika säkerhetshetssystem.

Röster från Utbildningen ”Många aha-upplevelser, fått insikt om riskerna” ”Insiktsutbildningen har gett mig ett annat synsätt på utryckningskörning” ”Empatiska och engagerade lärare som skapat trygghet och kunskap i gruppen” ■ samverkan 112 nr 5/6 2016

23

ambulanssjukvård / Åland

FÄLTCHEF

– en nischad prehospital ledningsmodell Klarare ledningsansvar, effektivare räddningsinsatser och större tillfredsställelse i jobbet. Det är några av effekterna efter att ambulanssjukvården tillsammans med räddningstjänsten i Mariehamn 2015 införde en modell, där särskilda fältchefer leder den prehospitala sjukvården. text och Foto: sören viktorsson

D

et snöar lätt denna morgon, då fältchefen och ledande ambulanssjuksköterskan Tom Göstas samt fältchefen och ambulanssjukskötare Jani Monthan plockar upp Samverkan 112:s reporter utanför ett denna årstid glest bebott hotell.

– Räddningsverket ligger bara några minuter härifrån, på västra sidan av Mariehamn. Räddningstjänst och ambulans samverkar i samma hus och i stort sett är det samma personalstyrka som roterar och sköter bägge verksamheterna, berättar de. Åland är, som bekant, en del av Finland. Ön, med knappt 30 000 invånare, skiljer sig på flera punkter från det finländska fastlandet.

24

samverkan 112 nr 5/6 2016

Här finns exempelvis bara ett officiellt språk, svenskan. För övriga Finland stipulerar grundlagen att offentlig service ska ges på "bägge inhemska språken", alltså såväl finska som svenska.

- Vi läser finska som tillval i skolan men jag talar det inte särskilt bra, säger Tom Göstas, när vi kommit fram till stationen och satt oss ned i ett konferensutrymme.

- Jag är tvåspråkig, berättar Jani Monthan, eftersom både min far och mor är finsktalande och jag har bott och studerat i Finland.

Det var 2013 som Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS) tillsatte en arbetsgrupp för att få ordning på vad man upplevde som ett trassligt prehospitalt nätverk. År 2015 kom så en ny organisation för öns ambulanssjukvård, med en modell

där särskilda så kallade fältchefer gör ett medicinskt intryck i den operativa verksamheten. samverkan och utbyte på en ny nivå - Förutom mig och Jani är vi ytterligare tre fältchefer. Två av dem är stationerade på akuten vid Ålands centralsjukhus.

- Det ger oss en förbättrad samverkan och ett utbyte på en ny nivå. Vi vet vad som är aktuellt uppe på akuten och personalen där har fått ökat kunskap om vad som händer här på räddningsstationen, dessutom kompletterar vi varandra med våra respektive arbetsplatsbakgrunder, förklarar Tom Göstas och Jani Monthan.

►

www.s112.se

Snabb och smidig simulering

iSimulate förvandlar ett enkelt scenario till avancerad medicinsk simulering.

•

Två ihopkopplade iPads

• • • • •

Träna var och när du vill Skapa och kör realistiska simuleringar snabbt och enkelt.

Monitor med multipla parametrar, defibrillator och AED läge 83 ECG vågformer Visa EKG,ultraljud och provsvar

•

Bygg dina egna scenarior

ALLYTEC AB • Tel 08-31 00 46 • kontakt@allytec.se • www.allytec.se

25

ambulanssjukvård / Åland

– Vi leder den prehospitala sjukvården och är samtidigt en medicinsk resurs till såväl brandmännen som ambulanssjukvårdarna. Enkelt uttryckt tillför vi en nischad kompetens, fastslår Tom Göstas.

Ambulanssjukvården på Åland leds rent medicinskt av ansvarig läkaren på akutkliniken Petter Westerberg, som till sitt förfogande i operativ verksamhet har fältcheferna, tillsammans med cirka 35 brandmän/ambulanssjukvårdare.

Varje enskilt arbetspass består i grunden av en brandförman, en fältchef/ambulanssjuksköterska samt sex kombinerade brandmän och ambulanssjukvårdare – Det är en modell som Tom Göstas har dubbla kompetenser, brandförekommer även i övriga man och ambulanssjuksköterska. Idag ansvarig Finland och är nödvändig på en för Fältchef-verksamheten i Mariehamn. sådan här liten ö, konstaterar Jani Monthan.

Reformen från 2015 innebär att det Fältchefen har alltså ett vidsträckt operafinns olika nivåer av sjukvårdskompetivt ansvar och för det krävs naturligtvis tens. Vårdnivå, Basnivå och Första insats. hög kompetens, inte minst vad gäller att – Vi fältchefer kommer in i bilden snabbt kunna göra medicinska bedömnexempelvis vid livshotande eller brådsingar. kande uppdrag med behov av vårdnivå.

Begreppet ”vårdnivå” innebär i praktiken både brand- sjuksköterskeutbildade att det finns ett team bestående av minst Gemensamt för såväl Tom Göstas som en legitimerad sjuksköterska tillsamJani Monthan är att de började som brandmans med en ambulanssjukvårdare vid män, men sedan har vidareutbildat sig. patienten, säger Tom Göstas.

– Jag läste till brandman i Kuopio på finska och sedan till sjukskötare på svenHur kan det då konkret gå till? ska i Åbo, berättar Jani Monthan.

När ett larm gått och en ambulans – Och jag har hela min utbildning med brandman/ambulanssjukvårdare från Sverige. Först till brandman vid åker ut, följer fältchefen om så bedöms räddningsverkets skola i Sandö och dänödvändigt med i egen bil. refter ambulanssjuksköterska vid Örebro – Vi finns då där som ett medicinskt universitet, förklarar Tom Göstas. stöd för kollegorna och har även ett För behörighet att bli fältchef krävs att stort antal delegeringar vad gäller läkeman är legitimerad sjuksköterska.

Larmcentral - 112 Är en enhet inom Polismyndigheten Åland. Har samma breda funktion som SOS Alarm i Sverige. Här arbetar 1 larmchef och 6 larmoperatörer. Operatörerna arbetar i treskift.

LANDSKAPET åland

Vårdö Mariehamn Föglö

26

samverkan 112 nr 5/6 2016

Mariehamns Räddningsverk I Mariehamn finns Ålands enda heltidsbrandkår. Här finns det minst en brandförman, en fältchef/am-

medel som genast kan tillföras patienten, förklarar Tom Göstas.

Vad skiljer mot hur det går till i Sverige?

– Den svenska ambulansen åker med legitimerad sjuksköterska även på uppdrag som inte kräver detta. I vårt finska system låter vi patientens behov styra vilka resurser och kompetenser som kommer till platsen.

– En annan skillnad är att hos oss får ambulanssjukvårdarna exempelvis ge en rad mediciner intravenöst, sätta nålar och intubera kliniskt döda patienter. Det har ni ju tagit bort i Sverige, påpekar Tom Göstas. mycket nöjda med ledningsmodellen Såväl han som Jani Monthan verkar mycket nöjda med den nya ledningsmodellen och drar gärna paralleller med grannlandet i väst.

– I Sverige har man spridit ut ledningsansvaret på nästan all personal. Man jobbar mer utifrån att första ambulans tar ledningsansvaret.

– Men då kan det ju hända att personal som inte trivs med detta ansvar får

Jani Monthan har liksom Tom Göstas dubbla kompetenser. Här framför Räddningsverkets Akutbil.

bulanssjuksköterska och sex brandmän/ambulanssjukvårdare i tjänst dygnet runt. Det finns dessutom 18 frivilliga brandkårer, uppdelade i tre distrikt, med varsin brandchef.

– Mariehamns branddistrikt (Grönt på kartan), – Norra Ålands branddistrikt (Orange på kartan) och – Södra Ålands branddistrikt (Rött på kartan).

www.s112.se

det på sig. Vi som är fältchefer här har ju ändå själva frivilligt valt det och alla vet om att det ligger på vårt bord att ha ledningsansvaret, påpekar Tom Göstas.

– I Sverige jobbar man mycket under SOS Alarm eller annan ambulansdirigering. Vårt koncept innebär en styrning av dem som faktiskt jobbar ute i själva verksamheten. Fältchefen är just den person som har överblick och helhetsbilden på plats, tillägger Jani Monthan.

Tom Göstas ger ett konkret exempel på hur man med den nya modellen kunnat spara resurser: – Vi åker väldigt mycket till polishuset och gör bedömningar exempelvis i arresten. Förr skulle dessa personer först föras till akuten, nu kan en fältchef åka till polisstationen och i många fall konstatera att det inte behövs någon ambulans eller vistelse på akuten, vilket är win-win från bägge håll.

Hur ser ni på den svenska modellen med Single Responder-bilar?

– Jag tror inte man riktigt kan jämföra funktionerna länderna emellan. Även om den medicinska kompetensen är motsvarande den vi har på vår fältchefsenhet, så jobbar Single Responder-enheterna i Sverige i större utsträckning med att avlasta ambulansuppdrag och vinna tid i perifera orter, medan vårt uppdrag förutom exempelvis bedömningslarm även är att upprätthålla sjukvårdsledning i vårt geografiska område, svarar Jani Monthan. samarbete är ett nyckelord Bägge fältcheferna betonar vikten av samarbete med allt från hemsjukvård till polis och akut etc, vad gäller att implementera en så här stor reform.

Men kanske har någon eller några i er egen organisation känt sig förbigången...?

Jani Monthan och Tom Göstas framför Mariehamns ambulanshelikopter. Åland har över 6.500 namngivna öar, varav ett hundratal är bebodda. Det krävs både land- luft- och sjöburna enheter för att klar olika behov.

Räddningsverket har även specialberedskap inom den prehospitala akutsjukvården. TEMS– Tactical Emergency Medical Support. Gruppen är utbildad i polisens arbetssätt vid krävande situationer och händelser och består av 1 läkare (Med.ansvarig), 2 ambulanssjuksköterskor (Fältchefer) och 2 ambulanssjukvårdare.

– Det var ju en farhåga vi hade, men så verkar det inte ha blivit. Hos oss har ambulanssjukvårdarna inte blivit av med några av sina delegeringar.

– Det enda som skett är att vi tillfört ett komplement i form av en effektivare ledningsmodell och den så kallade vårdnivån som vi ska uppnå enligt förordningen. Den uppnår vi alltid tillsammans med en ambulanssjukvårdare och aldrig ensam, säger Tom Göstas.

Så går vi på lunch, bara ett stenkast från räddningsstationen, och kommer i samspråk med en svensk brandman från Uppsala som just flyttat till ön och fått ett vikariat här.

Det bjuds på ugnsbakad lax, förmodli-

Räddningsdykare Räddningsverket upprätthåller räddningsdykarverksamhet för hela landskapet Åland.

ut inom 60 sekunder och en tredje som kan rycka ut efter 15 minuter.

En fjärde ambulans kan bemannas efter att man ringt in ledig personal.

Ambulans Ålands ambulanser är placerade vid Mariehamns Räddningsverk och utför uppdrag på fasta Åland samt i kommunerna Vårdö och Föglö.

Det finns två ambulanser som rycker

Helikopter Skärgårdshavets Helikoptertjänst SHT, tillhandahåller helikopter och pilot. Mariehamns Räddningsverk bemannar med en ambulanssjukvårdare och en HEMS-besättningsman.

www.s112.se

gen upptagen ur havet invid oss, och till kaffet passar Samverkan 112 på att fråga när en åländsk fältchef känner "flow".

Tom Göstas: – När man fått till en transportkedja, som från början verkade mycket svår och komplicerad. När en patient från någon av alla våra öar transporterats till sjukhuset med god vård under vägen, då kan jag känna mig tillfreds med livet.

Jani Monthan: – Jag skulle säga ungefär detsamma.

När man haft god samverkan med polisen och frivilliga brandkåren och andra inblandade och hela kedjan fungerat och allt rullat på och patienten fått bästa tänkbara vård, då känns det fint. ■

HEMS-besättning krävs för att helikoptern skall kunna starta med kort varsel, flyga i mörker och landa i terrängen. Helikoptern kan flyga under dygnets alla timmar när vädret tillåter detta.

Vid dåligt väder används sjöbevakningens Super Puma helikopter.

Källa: Ålands Landskapsregering , Landskapsalarmcentralen

samverkan 112 nr 5/6 2016

27

Räddningstjänst / Åland

samverkan och samarbete tillmäts allra största vikt på Åland text och Foto: sören viktorsson

– Ett lyft för mig som räddningsledare!

Så kommenterar stationsbrandmästare Krister Koskinen i Mariehamn reformen med fältchefer.

R

ött och vitt i samverkan är vad som gäller inom räddningstjänsten på Åland. En modell Krister Koskinen ser många fördelar med.

– Vi märker ju ute på olycksplatserna hur bra det fungerar, i och med alla känner varandra väl och kan varandras arbete.

– Rent bemanningsmässigt är vi rätt tunna och kan stötta varandra ute på platsen, eftersom vi så att säga talar samma språk. Det är heller inga problem att sätta in någon från röda sidan på den vita och tvärtom, konstaterar han.

Men, kan man verklig vara en lika skicklig brandman som ambulanssjukvårdare eller ambulanssjuksköterska..?

– Det är naturligtvis svårt att vara lika bra på allting. Men jag tycker ändå att vår modell här på Åland har så många fördelar.

Enligt stationsbrandmästare Krister Koskinen har reformen med fältchefer inneburit ett "lyft".

– En ny kompetens har tillförts huset.

För mig som räddningsledare är det ju suveränt att ute på olycksplatsen ha det här bollplanket.

– Och naturligtvis ger det också positiva effekter vad gäller patienterna.

Varför man i Sverige inte har denna modell, vill Krister Koskinen inte spekulera i.

– Men som ålänningar har vi naturligtvis stort intressa av vad som sker hos er.

Många av oss här har studerat och läst upp sina kompetenser i Sverige.

samverkan 112 nr 5/6 2016

Nu när fältchefsreformen väl börjat sätta sig, vad annat är aktuellt hos er?

– Vi funderar nu kring hur vi ytterligare kan förbättra strukturerna på den röda sidan. Det är ett arbete där fältcheferna är involverade och vi hade nyligen bland annat en föreläsare från Medelpad.

ÅLANDS CENTRALSJUKHUS Sussi Sjövall och Anne-Marie Sporre vid Ålands Centralsjukhus har hjärtat på rätta stället.

T

ack vare ett ambitiöst HLR-arbete lyckades de på fyra år väsentligt öka antalet överlevande.

Svenska HLR-rådets program är förebilden för den samordnade HLR-utbildning på Åland, som avdelningssköter-

Ålands enda heltidsbrandkår. Här är man minst en brandmästare, en fältchef/ambulanssjuksköterska och sex brandmän/ambulanssjukvårdare, i tjänst dygnet runt.

28

– Även finska sidan är så klart mycket viktig. Som ålänningar är vi vana vid att titta åt bägge hållen och så plockar vi "russinen ur kakan".

skan Sussi Sjövall och sjuksköterskan Anne-Marie Sporre startade upp 2009.

– Då var överlevnadsstatistiken betydligt sämre och för oss som ålänningar, med svenska som modersmål, var det naturligt att studera hur man gjort i Sverige, berättar Anne-Marie Sporre.

Sagt och gjort, med kollegan Sussi Sjövall, som även hon arbetar vid akutmottagningen, for de till Marstrand som

Stationsbrandmästare Krister Koskinen tycker att reformen med fältchefer inneburit ett "lyft". www.s112.se

vid denna tid var högborgen för HLRrådets utbildningar.

– Vi gick ett flertal kurser. Eftersom detta standardiserade utbildningsprogram var helt nytt för oss, blev det intensiva dagar med mycket pluggande - även kvällstid - när de andra var lediga, minns Sussi Sjövall och skrattar.

Att sjukvårdsledningen från första början var med på tåget hade stor betydelse.

I mars 2009 var således de bägge åländskorna legitimerade HLR-instruktörer.

De startade sedan i maj med att först utbilda läkarna och sommarpersonalen.

På hösten började de även utbilda övrig personal inom Ålands hälso- och sjukvård.

Första fokus låg på att utbilda personalen vid intensiven, akuten och operation i alla stegen (HLR+AED, S-HLR samt A-HLR).

– Samma höst startade vi också instruktörsutbildningar på sjukhusets alla enheter, det vill säga även för personal som inte är sjukvårdsutbildad, förklarar Anne-Marie Sporre. mycket bra överlevnadsstatistik Hur gick det? Statistiken talar sitt tydliga språk. År 2010 var överlevnadsstatistiken på Åland vid hjärtstillestånd prehospitalt 10 procent och intrahospitalt 20 procent.

Statistiken för 2015 är ännu inte helt klar, men för 2014 var motsvarande

En dag ska hela Åland ”förklaras som hjärtsäker zon" siffror 36 procent prehospitalt och 57 procent intrahospitalt.

– Här på sjukhuset är vår policy att hjärt- och lungräddning ska startas omgående och defibrillering utföras inom tre minuter, berättar Sussi Sjövall. År 2013 utbildades ambulanspersonalen vid Mariehamns räddningsverk i programmets alla steg. Fem ambulanssjukvårdare på räddningsverket fick även utbildning till instruktörer.

– Runt 70 procent av hjärtstoppen sker utanför sjukhuset och nu är rutinen att ambulanspersonalen arbetar på plats, minst 20 minuter med A-HLR. – Det är avsevärt mer effektivt att arbeta på plats än under transport i ambulansen och detta arbetssätt är en viktig orsak till den ökade överlevnaden, fastslår Anne-Marie Sporre. lovordar samarbetet Såväl Anne-Marie Sporre som Sussi Sjövall har bara lovord till övers för samarbetet med räddningsverket.

– En gång om året kommer de hit till

oss för repetition. Fältcheferna säger även till när de har ny personal som behöver utbildning, berättar Sussi Sjövall.

Tillsammans har de båda "hjärtentusiasterna" också tagit fram en unik liten produkt, en minnessticka som all A-HLR- utbildad personal nu bär på sig och där de olika stegen anges exakt.

– När det är bråttom och handlar om att rädda liv kan det vara svårt att läsa den finstilta texten på handlingsplanen.

Stickan är en förenklad och strukturerad modell av planen vad gäller de olika momenten , förklarar Anne-Marie Sporre. lovordar samarbetet Idag har alla anställda inom Ålands hälso- och sjukvård gått igenom grundläggande HLR-utbildning, även exempelvis adminstrativ personal, kökspersonal, vaktmästare med flera.

– För en tid sedan segnade en äldre man ner just när färjan från Sverige anlöpte Mariehamn. En ur vår administrativa personal, som är utbildad HLRinstruktör, påbörjade genast kompressioner och använde en hjärtstartare.

– En tid senare fick hon ett fint tackbrev av mannen och hans hustru, berättar Sussi Sjövall.

Under gångna hösten har 26 lärare på Åland utbildats till instruktörer i skol-HLR. Deras uppdrag är att i sin tur utbilda elever i sjätte samt nionde klass.

Ett stort steg i rätt riktning, tycker avdelningssköterskan Sussi Sjövall och sjuksköterskan Anne-Marie Sporre.

Fast naturligtvis nöjer sig dessa entusiaster inte enbart med detta...

– Nej, vårt mål är att alla som kan ska lära sig HLR och att Åland en dag ska kunna förklaras som "hjärtsäker zon"! ■ Visste du att...

"Hjärt-entusiasterna" Anne-Marie Sporre och Sussi Sjövall har tillsammans tagit fram en unik liten produkt, en minnessticka som all A-HLR- utbildad personal nu bär på sig och där de olika stegen anges exakt. www.s112.se

... över 2 miljoner personer reser till Åland varje år, främst genom kryssningstrafiken.

Ambulanssjukvårdens uppdrag ökar med över 30 % sommartid.

samverkan 112 nr 5/6 2016

29

projekt / Reportage

lemmar, i en storstad kan det handla om en radie på en kilometer och här i skärgården avsevärt mer, förklarar Sebastian Mansnerus.

Men, undrar vän av ordning, finns det inte risk att man därmed har sammankallat ett smärre läkarsymposium..?

– Inte alls. Högst fem personer kan svara på ett och samma larm, svarar Dan Nylund.

Från vänster; Sebastian Mansnerus (ambulanssjukvårdare/brandman), Malin Ringbom (läkare) och Dan Nylund (ambulanssjukvårdare/bradman). Tre av fem IRO-grundare.

snabbare hjälp På Åland har företaget International Rescue Organisation tagit fram en app, som från exempelvis en olycksplats söker sjukvårdsutbildade inom en nära radie. text och Foto: sören viktorsson

– Systemet bygger på frivilliga deltagare och dessa får absolut inte stå i vägen när den offentliga räddningspersonalen väl är på plats, påpekar Sebastian Mansnerus och Dan Nylund.

– Hela verksamheten är uppbyggd kring den speciella app vi tagit fram och hoppas ska vara lanserad vid årsskiftet.

Idag har ju nästan alla en smarttelefon, fastslår Malin Ringbom.

I sin kombinerade funktion av brandmän och ambulanssjukvårdare på en plats med ett hundratal bebodda öar, har Sebastian Mansnerus och Dan Nylund haft gott om tid att fundera kring effektiv räddning.

– Om det till exempel sker en olycka i skärgården och man ringer 112, så tar det ju ett antal minuter innan den offentliga sjukvården är på plats.

– Men kanske finns redan på ön eller på en grannö en läkare eller någon annan person med sjukvårdsutbildning, sammanfattar Dan Nylund hur tankarna gått.

För ett och ett halvt år sedan bildades tillsammans med läkaren Malin Ringbom, IT-konsulten Kim Kalmer och kirurgen Haile Matheme företaget International Rescue Organisation.

seriös utbildningskontroll Appen är gratis att ladda ner, men i skrivande stund finns ännu inga användare. Däremot har drygt 500 sjukvårdsutbildade personer, främst på Åland och i Sverige, redan via företagets hemsida anmält sig som frivilliga för att ingå i verksamheten.

– Vi har sedan kontrollerat alla namnen mot i Sverige Socialstyrelsen och på Åland samt i Finland mot motsvarigheten Valvira, berättar Sebastian Mansnerius.

Att använda appen är okomplicerat.

Har man själv råkat ut för en olycka eller motsvarande, eller om man blir vittne till något sådant, är det bara att trycka på en larmknapp.

– Då går larmet ut till alla våra med-

30

samverkan 112 nr 5/6 2016

en vass idé som vann tävling International Rescue Organisation vann nyligen en tävling i grenen affärsidéer för uppstartsföretag med tillväxtmöjligheter i Rosland (Norra Stockholm, Roslagen, Åland och Åbo), vilket ger dem ett års konsulthjälp vad gäller företagande och ekonomi, etc.

– Vi är ju till professionen räddningspersonal, påpekar Sebastian Mansnerius och Dan Nylund.

Mot den bakgrunden har de gjort klart, att den här verksamheten på inga villkor får störa offentliga räddningspersonalens jobb.

– Nu för vi samtal med Riksföreningen för ambulanssjuksköterskor (RAS) i Sverige just om bland annat riktlinjer för detta.

– Får vi inte branschen med oss har appen ingen framtid, framhåller Dan Nylund.

Men de tre som Samverkan 112 intervjuar tror stenhårt på produkten.

– Användningsområdena är ju så många. Vi ser exempelvis framför oss hur den kan vara till hjälp på hotell, flygplatser och färjor etcetera, berättar Malin Ringbom. fler funktioner i framtiden En bit framåt i tiden hoppas man även att till appen kunna tillföra exempelvis funktioner där en skadad person närmare kan knappa in vilken hjälp han eller hon behöver.

– Och gärna även en funktion där den som gjort en räddningsinsats efteråt kan få hjälp att hitta någon som bistår med briefing, påpekar Malin Ringbom.

Om vi ser ännu längre framåt i tiden...?

- Vi siktar internationellt. Och i framtiden kan det komma att bli som så att alarmet går till en italienare som är på semester på Åland, eller att någon av oss själva använder appen och får hjälp när vi befinner oss på Hawaii, avslutar Dan Nylund. ■ www.rescueorg.com www.s112.se

PLATINUM CHANNEL PARTNER Mission Critical Radio Systems Specialist Professional & Commercial Radio Elite Specialist

LEDNINGSSTÖD FÖR VERKSAMHETSKRITISKA TILLÄMPNINGAR. Under namnet Four:C Family tillhandahåller vi applikationer för såväl central som mobil ledning. Lösningar som idag bidrar med ökad kontroll och effektivare kommunikation hos bland andra...

• Falköpings Räddningstjänst • Rtj Karlstadsregionen • Länstrafiken i Örebro Län

• Länstrafiken Västmanland • StorStockholms brandförsvar • Rtj Östra Götaland

celab.se/fourc

31

ambulanssjukvård / Arbetsmiljö

ÄNDRADE KRAV för BÅRAR OCH BÅRSLÄDAR – Sverige backar till 10G

Text och illustrationer: sven åsheden

Kalle Blomgren, ambulanssjukvårdare - NU-sjukvården, jobbar såväl internationellt som nationellt med standardiseringsarbete för att stärka standader inom ambulanssjukvården.

Kalle Blomgren, ambulanssjukvårdare, NU-sjukvården.

Foto: Privat

– Det är många intressanta frågeställningar som kan förändra arbetsmiljön inom ambulanssjukvården framöver, berättar Kalle Blomgren och syftar bland annat på den Europeiska unionens standarder för ambulanser EN 1789 och EN 1865 Kalle vet, han var med redan när Allfa-båren introducerades som arbetsredskap i slutet av 80-talet. omfattande miljöarbete Prehospital arbetsmiljö är omfattande och varierande.

Studier visar att ambulanspersonal i hög utsträckning drabbas av fysiska besvär som rygg och nacksmärtor.

Det är mycket på gång framöver berättar Kalle och nämner Danmark som förebild.

– I Danmark har de danska facken krävt, via arbetmiljömyndigheten, att alla nyproducerade ambulanser ska levereras med motoriserad bår.

– Intressant är att de gått lagstiftningsvägen för att få till denna förändring. Om det finns godkända produkter på markanden som förbättrar arbetsmiljön, då ska dessa användas tyckte myndigheten.

Och idag är det ett upphandlingskrav.

Ny författning 2016-07-01 För att begripa effekten av de krafter som nämns i normerna (10G och 20G) måste man förstå två delbegrepp, energi och anatomi. ► Sida 59

32

samverkan 112 nr 5/6 2016

Transportstyrelsens författningssamling

EN 1789

EN 1865

TSFS 2016:22

Denna standard reglerar faststättning av bår i Vägambulans.

Bår, med docka 75 kg, bårsläde och dess infästningar ska krocktestas med en kraft av 10G i fem olika riktningar. Är den standard som samtliga Europiska tillverkare och beställare utgår ifrån.

standarden reglerar själva båren, bårsystem och utrustning.

EN 1865 är en standard för bårutrustning i vägambulanser. Här behandlas specifikationer för bårar och annan förflyttningsutrustning.

Varje land fattar sitt eget beslut om EN-standarden ska behandlas som lag eller mer som riktlinjer. Tyskland är det enda land idag som har EN 1865 som lag.

www.transportstyrelsen.se/ TSFS/TSFS 2016_22k.pdf Föreskriften trädde i kraft 2016-07-01 och innehåller följande krav - se sida 105.

Utryckningsfordon för transport av sjuka eller skadade ska uppfylla kraven i rad K1–K3, K4 eller K5 i tabellen.

Kraven K1–K3 och K4 är de gamla kraven, baserade på 20G. Alternativt kan man använda krav K5 (EN 1789 med 10G). 10G kravet gäller i dagsläget enbart för ambulanser. Om remissen, som är ute, går igenom kommer Transportstyrelsen att tillåta 10G även till andra fordon med bår- eller sängplats.

Sverige satte egna regler 2012 Den nya föreskriften krävde 20G, med docka 75 kg, i 2 riktningar framåt och bakåt. Ett krav som endast ett fåtal leverantörer klarade. En människokropp kan klara av maximalt 12 G-krafter.

www.s112.se

senterat sin nya författningssamling TSFS 2016:22.

– Som SIS-representant kan jag bara stå för det som finns beskrivet i standarderna, inte uttala mig om tolkningar av aktuella föreskrifter. Men det verkar som att det nya är att hänvisningen till EN 1789 är tillämpbar (dvs 10G), säger Joakim Falk, projektledare.

Ett anatomiskt ”kinematikresonemang” ger informationen att ingen människa kan överleva någon av gravitationskrafterna 10G eller 20G. 2012 satte Transportstyrelsen nya normer för hur ett krocktest av bårslädar och bårar, ska genomföras. Normerna var riktigt tuffa!

Myndigheten krävde att bår, med docka 75 kg, bårsläde och dess infästningar ska testas med en kraft av 20G i 2 riktningar, framåt och bakåt för att bli godkända.

Standardtestet för övriga Europa var och är 10G i fem olika riktningar.

VARNINGSLJUS FÖR PROFFS Högsta Kvalitet 5 års Garanti

Transportstyrelsen Svarar på frågan: Kan vi idag hänvisa till krav K5 - EN 1789 med 10G, när det handlar om till exempel motorassisterade bårar. Kravet har ju tidigare varit 20G ?

– Det är rätt uppfattat att tidigare var kravet 20G. Sedan 1 juli 2016 är kravet 10G, säger Karin Wiese, MSc Mechanical Engineering på Transportstyrelsen. ■

Sverige har backat från 20G Det har varit viss förvirring om tolkningen kring bårinfästningar på ambulanser efter det att Transportstyrelsens pre-

Tel: 0520-420200 www.fernonorden.se E-post: fab@fernonorden.com

Lösa föremål i ambulans- och sjuktransportfordon

Övervakningsutrustning vikt 12 kg

Ambulansbår vikt 30 kg

5 000 kg 4 800 kg

När det är livsviktigt att synas!

4 000 kg

Ett föremål som väger 30 kg, väger vid en krock i 50 km/h - 1 200 kg.

Vikten ökar 35-40 ggr.

VC 612 Flexibright är en prismatisk reflexvinyl med extrema egenskaper när det gäller reflektion och slitstyrka, Reflexite Flexibright VC612 är ett på något som är väldigt viktigt vidareutvecklat mikroprisamtiskt fordon där det reflexmaterial ställs höga ämnat krav högreflekterande yrkesgrupper där man ställer stora påförsynbarhet.

När det gäller...

3 000 kg

krav på synbarhet och säkerhet.

2 000 kg

1 920 kg

Som mångårig leverantör till Dess egenskaper ger en mycket hög Blåljusorgnisationer, vet vii på synbarhet i dagsljus såväl som mörker och en kraftigt ökad R&D Spandex vadsynbarhetsfaktor som krävs. med sina fluorescerande egenskaper

viddu dåliga väderförhållanden såsom Vill veta mer? regn eller dimma.

1 200 kg

1 000 kg Kontakta oss på: 0430 738 00 eller maila på info@rdspandex.se

480 kg 50 km/h

100 km/h

50 km/h

100 km/h

För mer information om Reflexite eller andra av våra produkter ring 0430 - 738 00 R&D Spandex AB, Box 98, SE-312 22 Laholm Sverige Tel. 0430 738 29 | Fax. 0430 133 17 | www.rdspandex.se

www.s112.se

samverkan 112 nr 5/6 2016

33

ambulanssjukvård / Forskning

text: Rebecca Lindholm Foto: Suss Wilén

PÅ KTC upplevs verkligheten - nästan som på riktigt

Att låta vårdstudenter öva på kliniska färdigheter i realistiska miljöer kan vara ett sätt att säkra framtidens kompetens.

P

å Högskolan i Borås har man under hösten öppnat ett Kliniskt träningscentrum, KTC, som ska komma både studenter och branschen till nytta. Övning ger färdighet och därför är praktikperioder, eller verksamhetsförlagd utbildning som det kallas, en hörnsten i alla vårdutbildningar. Men det är svårt att säkerställa att alla kritiska moment som studenterna behöver öva på faktiskt inträffar – verkligheten går ju inte att styra.

Högskolan i Borås har, som ett av få lärosäten i Sverige, satsat på ett eget KTC. Det är en högteknologisk övningsmiljö där teori möter praktik och där verkligheten faktiskt går att styra. Simulering, projicering, ljud, ljus och kameror ingår och bakom all teknik finns en tydlig pedagogisk idé.

– Det här ska inte ersätta den verksamhetsförlagda utbildningen men kan fungera som ett komplement. Forskning visar att simulering är en viktig pedagogisk modell, säger Henrik Andersson, föreståndare för KTC vid Högskolan i Borås.

Miljön kan vid första anblicken liknas vid en vårdavdelning.

Anders Sterner, styr kamerorna från kontrollrummet

34

samverkan 112 nr 5/6 2016

Dockor som ska föreställa patienter ligger nedbäddade i sjukhussängar med droppställningar intill. Men mycket skiljer sig så klart. Exempelvis alla kameror som är monterade i taken och som styrs från ett kontrollrum.

Med hjälp av avancerad kamerateknik spelas praktiska moment in. Studenter och lärare kan tillsammans titta på det filmade materialet, live eller i efterhand, och reflektera och dra lärdommar. Lärarna kan också enkelt följa ett händelseförlopp.

Hela vårdkedjan praktiseras – Vi kan följa en process. Säg att en student står inför omhändertagande av en patient, läkemedelordination och iordningsställande av medicin. Alla de här stegen kan vi följa med hjälp av inspelning för att säkerställa att studenten arbetar patientsäkert, säger Henrik Andersson.

När studenten sedan ger läkemedlet till patienten, som i det här fallet är en docka, kan man också följa upp eventuella biverkningar.

– Det kan handla om en ordination www.s112.se

Robert Sköld, universitetsadjunkt, ställer in doceringen på en sprutpump.

Med KTC kan vi säkerställa att studenten arbetar patientsäkert, säger Henrik Andersson.

smärtlindrande, till exempel ett antal milligram morfin som ska ges intravenöst.

Först verkar allt gå bra men efter en liten stund får patienten exempelvis andningsproblem. Det här förloppet av läkemedelsbiverkningar kan vi simulera och därmed får studenten feedback direkt.

Realistiskt sammanhang är viktigt Henrik Andersson berättar vidare att satsningen har planerats under lång tid och inneburit omfattande renoveringar av den enklare övningsmiljö som fanns på högskolan sedan innan.

En av nyheterna på KTC är möjligheten att bygga upp olika miljöer med ljudoch ljusprojicering. Exempelvis kan man projicera en trafikolycka, ett vardagsrum eller en vårdavdelning med tillhörande ljudeffekter som trafikbrus, skrik eller apparatpip.

– Det är otroligt viktigt att öva i en verklig kontext och det är också viktigt att det finns möjlighet att göra fel utan att det blir farligt för patienten. Studenterna lär av misstagen på ett säkert sätt, säger han. www.s112.se

Till skillnad från sjukhus, som har liknande övningsmiljöer, har ett lärosäte till uppgift att examinera praktiska moment.

Många vinster för ett lärosäte – Med den utrustning som finns nu kan vi spela in examinationer och gå tillbaka och titta i lugn och ro i efterhand. Som bedömare finns det alltid en risk att du missar något men med de här förutsättningarna kan vi genomföra en rättssäker examination.

– Vi kan också se till att studenterna får öva på ovanliga situationer som kanske inte förkommer under den verksamhetsförlagda utbildningen och på så sätt kan de egentligen få ett certifikat. Har man gått i Borås har man klarat av det här eller det här, fortsätter Henrik Andersson och ger exempel på ovanliga situationer som hjärtstopp eller hotade luftvägar.

KTC vid Högskolan i Borås slog upp sina portar under hösten 2016, men är inget färdigt koncept.

Henrik Andersson och hans kollegor planerar flera forsknings- och utvecklingsprojekt. Bland annat vill de imple-

mentera ett dataspel som pedagogiskt verktyg för att öva upp till exempel ambulanssjuksköterskestudenters förmåga till kommunikation och empati i samband med vårdande bedömningar.

– Det är viktigt med utrymme för utveckling. I dag är en utbildningstekniker, en doktorand, fyra adjunkter och tre lektorer knutna till KTC på olika sätt och tillsammans ska vi driva det framåt.

Kan komma fler till nytta Nu tittar KTC-medarbetarna på hur fler intressenter ska kunna utnyttja miljön för kompetensutveckling.

De tänker sig att olika typer av vårdteam, som exempelvis ambulans eller hemsjukvård, ska ha möjlighet att hyra in sig när övningsmiljön står tom.

– Det är faktiskt flera som redan har hört av sig, vilket är jätteroligt. Så fort vi blivit varma i kläderna vill vi att det ska komma fler till nytta, avslutar Henrik Andersson. ■ samverkan 112 nr 5/6 2016

35

ambulanssjukvård / Forskning

snabbspår - flipp eller flopp?

– Vilka skillnader blir det för patienter med misstänkt höftfraktur som tas in via ett snabbspår jämfört med dem som kommer till akuten? Det håller forskaren Glenn Larsson på att ta reda på, och resultaten verkar vara något förvånande.

G

lenn Larsson är ambulanssjuksköterska och ansvarig för verksamhetsutveckling inom ambulanssjukvården i Region Halland. Han är också doktorand och har nu kommit ungefär halvvägs i sitt arbete med en avhandling om prehospitalt omhändertagande och snabbspår vid höftfrakturer.

I en del av forskningen har han undersökt förloppet för patienter med misstänkt höftfraktur som kommer in via snabbspår, och alltså tas direkt in till röntgen, jämfört med de som kommer in via akutmottagningen. Det handlar om cirka 400 patienter i ett randomiserat urval inom ambulanssjukvården i Halland. lika för båda patientgrupperna – Det jag har sett hittills är att fördelarna med snabbspåret är att patienterna snabbt kommer till röntgen, blir undersökta och inskrivna vid vårdavdelning, säger han. Men sedan har jag inte sett några fler fördelar, vilket är lite förvånande. De som kommer via snabbspåret opereras till exempel inte snabbare och de har inte kortare vårdtid, inte mindre komplikationer och inte lägre mortalitet. Det mesta är likadant för båda patientgrupperna. Än så länge går det bara att spekulera i varför resultatet ser ut så här.

– Det är nog olika faktorer som påverkar, säger Glenn Larsson. Kanske att det inte finns tillgång till operationssalar, eller att andra patienter har prioriterats högre inför operationer, eller

36

samverkan 112 nr 5/6 2016

att man i första hand har nöjt sig med att nå målet att minst 80 procent av alla höftfrakturpatienter ska opereras inom 24 timmar, vilket man också i det närmaste har lyckats med. Men eftersom det finns forskning som styrker att det är ännu bättre för patienterna att opereras ännu tidigare, är det ju något man borde satsa på. Men som sagt, jag vet inte orsakerna här.

Resultatet som han har fått fram handlar alltså om Hallands sjukhus, ett medelstort sjukhus. Glenn Larsson säger att det kanske ser annorlunda ut på andra ställen i landet, till exempel vid stora sjukhus som eventuellt har längre väntetider på akuten. patientmissnöje med informationen En annan del av hans forskning fokuserar på patienternas nöjdhet med omhändertagandet.

– Där har jag gjort en enkätundersökning i efterhand, och även den visar att patienterna är ungefär lika nöjda oavsett om de kom via snabbspår eller akuten, säger han. Å andra sidan har ju varje patient inte kunnat testa båda varianterna. Jag tycker det är viktigt att vi undersöker patienternas uppfattningar, för att få reda på vad de verkligen tycker. Här visade det sig till exempel att omkring var tionde patient var missnöjd med informationen de fick – det är något vi bör titta närmare på.

Nu kommer Glenn Larsson att bland annat undersöka patienternas kognitiva

förmåga och om det föreligger skillnader beroende på om de kommer via snabbspår eller inte. Han ska också titta närmare på de patienter som visade sig inte ha höftfraktur. Omkring 30 procent av de med misstänkt höftfraktur visade sig vid röntgen ha en annan diagnos, som bäckenfraktur eller andra skador på bäcken eller höft. mer delaktiga i vårdutvecklingen Glenn Larsson är verksam i Region Halland, men har ett nära samarbete med PreHospen vid Högskolan i Borås.

– Vi som är ute i verksamheten behöver ha ett tätt samarbete med högskolan, eftersom de utbildar ambulanssjuksköterskor som sedan ska jobba hos oss, säger han. Det är viktigt att till exempel underlätta för studenterna att få tillgång till patientjournalsystem inför sina magisteruppsatser, så att de kan göra verklighetsbaserade undersökningar som vi i verksamheten direkt kan ha nytta av. I förlängningen gör detta också att medarbetarna kan bli mer delaktiga i vårdutvecklingen och det är väldigt viktigt. ■ Text: Lena M Fredriksson

Visste du att... ... den 9 mars 2017 kommer Glenn Larsson att presentera sitt arbete vid ett forkningssymposium som anordnas på PreHospen vid Högskolan i Borås.

www.s112.se

AKMC Akutsjukvården i Västerbotten

Inbjudan till Trafikinstruktörsutbildning för utryckningsförare hösten 2017

Trafikinstruktörsutbildning - Oktober 2017 Fokus har flyttats från körteknik i hög fart till smarta beteenden och rätt attityd. Resultatet blir effektivare och säkrare utryckningar.

Under utbildningen får du redskap och träning för att på ett pedagogiskt sätt föra budskapet vidare.

Kursdatum:

Veckorna 40 - 42 (Måndag - Fredag)

Sista anmälningsdag:

4 september

Kursort:

Gävle

Kurslängd:

10 dagar

Målgrupp:

Anställda inom Ambulanssjukvården, Räddningstjänsten, Tullverket och Kustbevakningen.

Eller andra grupper som är ansvariga för trafiksäkerhet för sin personal.

Kursavgift:

21 000:- SEK, ex. moms, per person.

Lunch, fika och kursmaterial och färdigt utbildningsmaterial ingår.

Kostnader för resor och boende betalas av kursdeltagarna själva.

Antal deltagare:

Max 16

Trafikinstruktör:

Mikael Signon

Föreläsare:

Pontus Albertsson, Med Dr.

Anmäl dig på direkten för att säkerhetsställa en utbildningsplats!!

Peter Nord, fd. Polismyndigheten Stockholm Claes Pekkala, Räddningstjänsten Ulf Rydh, olycksutredare. Trafikverket.

Pedagogik och ledarskap: Per Edén

Anmälan: Uppdaterad info: Frågor besvaras av: www.s112.se

www.vll.se/akmc www.utryckningskorning.se Kursansvarige Mikael Signon Tfn: 070-623 0450 mikael.signon@iamsafe.se

samverkan 112 nr 5/6 2016

37

marknadsnyhet / Reportage

full koll på läkemedel - med lättnavigerat beslutsstöd Text och foto: sven åsheden

Läkemedelsbiverkningar och hur ett läkemedel påverkar ett annat, interaktion, utgör ett stort hälso- och sjukvårdsproblem, säger innovatören, sjuksköterskan, barnmorskan, adjunkten, interaktionsdesignern och egenföretagaren Eva-Lott Eitrem från Karlskrona.

– 30 % av alla patienter som söker sig till en akutmottagning gör det på grund av läkemedelskomplikationer.

– Varje dag används mer än 18 miljoner definierade dygnsdoser av läkemedel i Sverige, berättar Eva-Lott Eitrem. förebyggbara akuta inläggningar 2013 uppskattade Socialstyrelsen i en rapport att det under ett år genomfördes ca 860 000 akutmottagningsbesök i Sverige av personer som är 65 år eller äldre. Av dessa ledde ca 415 000 fall eller 48 % till en akut inläggning på sjukhuset.

Rapportens slutsats var också att cirka 33 000 fall, drygt 8 procent, orsakats av läkemedelsbiverkningar. Av dessa akuta inläggningar skulle cirka 20 000 fall eller 60 % kunna undvikas om läkemedelsinteraktioner upptäcktes i ett tidigare skede.

Många fel i läkemedelslistorna Studier visar också att en stor andel av den information som finns i patienternas läkemedelslistor innehåller felaktigheter.

En vanlig källa till felaktigheter är att patienter byter vårdgivare och vårdnivå.

Vid dessa övergångar är det tämligen vanligt med fel i läkemedelsordinationerna. Att det sedan finns en brist på kommunikation mellan olika vårdgivare eller vårdenheter är ytterligare en faktor som kan leda till olika felaktigheter.

Rutiner och samverkan fungerar inte alltid mellan olika huvudmän.

– Fler läkare och fler diagnoser medför också en ökad risk, liksom att hälso- och sjukvården använder olika IT- system. Där flertalet av systemen inte kan kommunicera med varandra, vilket vore önskvärt, säger Eva-Lott.

När patientinformationen inte följer 38

samverkan 112 nr 5/6 2016

patienten hela vägen i vårdkedjan, ökar risken för olika typer av misstag, som kan ge upphov till allvarliga vårdskador.

– Utöver patientens lidande kostar läkemedelsrelaterade problem samhället omkring 20 miljarder kr/år, berättar Eva-Lott.

Optimalt vore förstås att information överförs automatiskt mellan olika datasystemen. Då skulle säkerligen förekomsten av olika informationsöverförings- och dokumentationsfel minska drastiskt.

Olika säkerhetsproblem, ekonomiska och tekniska begränsningar gör dock detta svårt att realisera. problematiken Det är inte alltför ovanligt att personer på egen hand, eventuellt med stöd från anhöriga eller bekanta, genomför behandling med olika receptfria läkemedel.

Men det är inte bara receptbelagda läkemedel som kan ge upphov till interaktioner, problematiken gäller även receptfria läkemedel och naturläkemedel.

– En person som stod på epilepsimediciner tog Alvedon. När hen tog detta receptfria läkemedel fick hen stora epilepsianfall. Man ska inte heller kombinera blodtryckssänkande medicinen Salures och Ipren och absolut inte Cipramil och

Ipren – det ökar risken för magblödningar, berättar Eva-Lott.

TVå innovationer Eva-Lott Eitrem berättar att It-företaget EviDos AB grundades 2011 i Karlskrona, och vi har tagit fram två innovationer.

– Dels EviDos som är avsett för professionen och dels appen MinMedicinApp som hjälper privatpersoner att ha bättre koll på sin medicinering.

– EviDos, är ett webbaserat beslutstöd för sjukvården. Programvaran har vi utvecklat tillsammans med, och speciellt för, yrkesgrupper som hanterar läkemedel.

Läkare, tandläkare, sjuksköterskor, tandhygienister och apotekspersonal.

– Programvaran är ett effektivt verktyg som, i samma bildskärmsvy, ger användaren en samlad och uppdaterad information. Verktyget hämtar all sin information från säkra databaser som FASS, SIL, Sfinx.

– Verktyget kan skapa en läkemedelslista och presenterar interaktioner mellan läkemedel. Det räknar ut en dosering och visar ordinationen med både siffror och bild. EviDos kontrollräknar en dosering och larmar om doseringen är orimlig.

– Programvaran kan integreras med andra system och är CE-märkt. www.s112.se

– Appen "MinMedicinApp" som man laddar hem till sin Iphone eller Android hämtar sin information från bl. FASS. I applikationen finns läkemedelsinformation om biverkningar och doseringar.

– Läkemedel som ska tas regelbundet eller vid behov läggs in i "Mina Läkemedel". Appen ger besked om de passar ihop eller ej.

– Appen påminner om när det behövs ett nytt recept, när medicinerna börjar ta slut och när medicinerna ska tas. Om användaren inte bekräftar påminnelsen så skickas ett meddelande till en närstående person som man själv lagt in, avslutar Eva-Lott Eitrem. ■

Eva-Lott Eitrem visar i sin mobilapp om läkemedel går att kombinera.

Grönt ljus = Inte några problem att kombinera.

Gult ljus = Oklart - sök mer information.

Rött ljus = Ska absolut inte kombineras.

Nya Akutväskan med förbättrad in- och utsida Några produktfördelar: Valfrihet mellan modulsystem eller traditionellt Flexi XL-system Du bygger insidan själv Framtagen med Ambulanspersonal Ergonomiskt förbättrat bärsystem Generösare utrymme, bättre planerad Tyg Cordura, extra slitstarkt

IM-MEDICO SVENSKA AB TEL: +46 8 715 55 10 | E-POST: INFO@IM-MEDICO.SE WWW.IM-MEDICO.SE

www.s112.se

samverkan 112 nr 5/6 2016

39

polis / Polisflyget

POLISENS nya ögon i skyn

I början av 2016 fick den del av polismyndigheten som ansvarar för helikopterflyget sina nya helikoptrar. Den nya plattformen innebär ett rejält tekniksprång jämfört med den senaste flottan från tidigt 2000-tal.

Med de sju nya Bell 429-helikoptrarna har polisen helt nya möjligheter att observera, rapportera, söka och utföra brottsbekämpning.

Text: Anders Edström Frejman foto: Anders Edström Frejman och polisen

S

verige är relativt unikt med att ha haft ett polisflyg från så tidigt som 1964. I Europa är det är bara Tjeckien som har ett polisflyg som är äldre. De började så tidigt som 1936. I Skandinavien är det – utöver Sverige - bara Norge som har poliser i luften.

– Norrmännen studerade vår organisation och drog i gång sin enhet så sent som runt år 2000. Norge är ju annars en mycket stor helikopternation, mycket beroende på deras geografi samt den omfattande offshoreverksamheten.

Ambulanshelikopterverksamheten och sjöräddningen är till exempel mycket väl utbyggd i vårt västra grannland, säger Göran Ramström, pilot och baseringschef, Polisflyget Stockholm/Arlanda.

Både danska och finska polisen får i vissa fall förlita sig på militärflyget när de ska ha hjälp. Men även från svenska polisen.

– Det svenska polisflyget har till exem-

40

samverkan 112 nr 5/6 2016

pel varit i Danmark i samband med det stora miljömötet då Barack Obama var där. Jag flög för något år sedan till exempel på ett uppdrag till Åland och bistod i samband med ett större rån.

Hur har polisflygets roll utvecklats över tiden?

– Det började förstås i samband med Nikita Chrusjtjovs besök 1964, men i övrigt var de mycket trafikövervakning under det första decenniet. Parallellt blev det mer eftersök av försvunna personer, vilket fortfarande är en mycket stor del av det vi gör idag. Trafikövervakning har i stort sett försvunnit och ersatts med brottsbekämpning, vilket ju är polisens huvuduppgift.

De sista 15-16 åren har man fått mycket fler uppgifter runt brottsbekämpning.

Och det kommer sannolikt bli mer av den senare varan i och med den nya utrustningen.

Göran Ramström, pilot och baserings-chef

www.s112.se

– Genom att vi har en skarpare kamerautrustning kan vi göra iakttagelser med god kvalitet på större avstånd. Så det är klart att som spaningsplattform mot grov brottslighet så har det skett en stor utveckling.

SPaning på hög höjd Faktum är att polisen kan vara på så stor höjd att brottslingar på marken inte är medvetna om polisens närvaro i luften.

Och även om de ser helikoptern så kan man inte alltid från marken visuellt avgöra om det är en polishelikopter eller en civil helikopter.

– Att kunna göra iakttagelser på längre distans är förstås en mycket stor fördel.

Vi har dessutom blivit påskjutna tidigare och det enda skydd vi egentligen har är att ligga på ett större avstånd från en eventuell skytt. Det kan vi definitivt göra nu.

Augmented Reality, "förstärkt verklighet", används för att komplettera videoströmmar med kartdata som överlagras i bilden. Detta ger personalen verktyg för att enklare genomföra t ex eftersök.

Fakta:

Men hur kommer det sig att polisflyget i Stockholm hamnade på Arlanda?

– Tullinge fick vi inte vara kvar på, eftersom man bestämde att man skulle bygga bostäder där. Då hamnade vi en tid på Berga Örlogsbas. Där fick vi inte vara kvar på grund av att helikopterflottiljen flyttade därifrån då amfibieregementet flyttade dit.

Försvaret tyckte inte att det gick att blanda verksamheterna. Då hamnade vi tillfälligt ute på Myttinge.

Det senare visade sig inte hålla tillräcklig nivå på säkerheten. Till exempel placerade någon ut ett oidentifierat föremål nära polisens helikoptrar i samband med det stora värdetransportrånet i Västberga, vilket effektivt höll polisen kvar på marken…

– Efter det beslutades att polisflyget skulle vara lokaliserat vid en flygplats.

Då återstod endast två flygplatser i Stockholm då både Tullinge och Barkaby flygfält var nedlagda, nämligen Bromma och Arlanda.

– Vi skulle helst varit stationerade på Bromma då vi har majoriteten av jobben som är någorlunda samlade runt Stockholms bebyggelsemassa. Det hade varit idealiskt.

Inget nattflyg på bromma Bromma lider av att de har en miljödom som säger att de inte få ha verksamhet på natten. Efter klockan 2200 vardagar och 1700 på helger får inget lyfta eller landa från Bromma.

– Det gör det omöjligt för oss att ha verksamhet där.

www.s112.se

operatör på heltid

All personal i helikoptern inklusive piloten är poliser. Den tekniska utrustningen i polishelikoptern är så avancerad att man idag låter dedikerad personal ägna sig heltid åt att sköta utrustningen.

Från och med 2012 har man därför heltidsanställda operatörer. Tidigare roterade man så att till exempel även piloterna kunde sköta tekniska system såsom länk, värme- och videokamera. Så är det alltså inte längre.

Hur dagens polisflyg är organiserat skiljer sig med andra ord markant från de tidiga polishelikoptrarna där personalen till exempel satt med stoppur och klockade bilar från luften när trafikövervakning var en viktig del av polisflygets verksamhet.

Dagens besättning består av en pilot och en eller två operatörer.

Polisens första Bell-helikopter från 1964 hade en fast monterad och helt manuell Hasselbladskamera. Manövererades av piloten. Piloten siktade med ett enkelt hårkors bredvid kameran.

Därför blev det Arlanda som ligger cirka tio minuters flygtid från centrala Stockholm. Med tanke på att majoreten av uppdragen - som tidigare nämnts - ligger söder om Arlanda så minskar helikoptrarnas ”effektiva arbetstid” med cirka 20 minuter. Det är ganska mycket eftersom

helikoptrarna kan vara i luften mellan 2,5 till 3 timmar beroende på effektuttag. två av sju i huvudstaden Stockholm har två av de totalt sju helikoptrar som polisflyget disponerar. Med andra ord kan de turas om i det fall kontinuerlig närvaro i luften.

– Det kan vara vid större händelser, även om det är väldigt sällsynt.

Polisen och ambulansflyget har under många år använt Eurocopter EC135.

►

samverkan 112 nr 5/6 2016

41

polis / Polisflyget

Men nu valde alltså polisflyget att byta till Bell. Samma tillverkare som de två första generationerna polishelikoptrar.

Han berättar att ambulansflyget i Stockholm lite längre fram kommer att byta helikoptrar. Men då väljer man en nyare version av Eurocopter. Den som efter ägarbytet hos tillverkaren nu heter Airbus H145 och som dessutom är en storleksklass större än EC135 som används idag.

Vad var grundorsaken till beslutet att köpa nya helikoptrar?

– Vi behövde byta ut den polisiära tekniska utrustningen från år 2000 i form av kamera och videolänk i de sex helikoptrar vi hade kvar av EC135. Detta eftersom utrustningen började falla för ålderstrecket och att det saknades reservdelar.

Att förnya befintliga helikoptrar med modern teknik skulle varit för dyrt.

– Anledningen är att tekniken är en integrerad del av helikoptern. Eftersom vi behövde komplettera med en sjunde helikopter efter haveriet i Göteborg 2007 var valet enkelt. Vi behövde köpa en helt ny fordonsflotta, eftersom vi måste använda samma helikoptertyp i hela organisationen.

En polishelikopter är en plattform för två eller tre poliser att göra observationer, dokumentera och rapportera och inte att transportera som till exempel ambulansflyget i stor utsträckning gör.

- Vi behövde en relativt lätt helikopter för att hålla nere alla kostnader. Klassindelningen medför att en större helikopter ställer andra krav på flygföretagsorganisationen och krav på hur helikoptrarna är utrustade.

nota på 470 miljoner En storlek större blir alltså betydligt mycket dyrare och för Polisen som behöver sju helikoptrar valde man förstås att ligga kvar i samma storleksklass. Notan landade på cirka 470 miljoner i och finansierades delvis med försäljning av de sex gamla helikoptrarna.

Göran Ramström är noga med att polisflyget inte hade någon favorit vid upphandlingen. Det var till slut bara Bell som – enligt Polisen – kunde leverera en helikopter till den önskade tidpunkten samt enligt de specifikationer som polisflyget satt upp i sin kravspecifikation.

Till exempel att även all polisiär utrustning skulle ingå i affären med leverantören.

– Eftersom vi är en myndighet så 42

samverkan 112 nr 5/6 2016

Helikoptrar innebär en dyr kapitalinvestering oavsett om de är i luften eller som på bilden vid en planerad service. Därför flyger Stockholmshelikoptrarna 900 timmar vardera per år.

behövde vi göra en offentlig upphandling och bara de efterföljande juridiska delarna av upphandlingen fördröjde affären med cirka ett år.

Sedan i januari 2016 är de sju helikoptrarna av typen Bell 429 i tjänst och finns i Malmö, Östersund, Boden, Göteborg och Stockholm/Arlanda. De två senare orterna har två helikoptrar vardera.

Men nästan en halv miljard är ju ändå rätt mycket pengar. Vad är det egentligen ni har köpt för skattebetalarnas pengar?

– Sju helikoptrar med den bästa polisiära utrustning som är möjlig att köpa för pengar. Kameraenheten i nosen innehåller värmekameror, videokamera och en kombination av dessa.

En stor skillnad jämfört med tidigare är bland annat möjligheten att i realtid överlagra kartinformation direkt i bilden.

– På så sätt är det oerhört mycket enklare att leda markpatruller till rätt plats.

Göran Ramström förklarar att det faktum kameran vet exakt ”vad den tittar på” med gatunamn och gatunummer i överlagrad i bilden är utomordentligt användbart till exempel när man följer en flyktbil eller gör ett eftersök.

– Vi kan även länka in bilden direkt till ledningscentralen i polishuset så att de kan ta över ledningen. Då kan den polis i helikoptern som sköter utrustningen helt och fullt fokusera på att rikta kameran på en motorcyklist som buskör

inne på gångvägar, bankrånare i en flyktbil eller vad det nu är man följer.

viktig dokumentation

Skärpan i videoströmmen och möjligheten att ”sätta ut bokmärken i filmen” ger verktyg till att i efterhand samla in bevismaterial att använda i samband med en rättegång.

Till exempel är det vanligt att stöldgods eller knark dumpas genom rutan under en flykt. Genom att dokumentera och GPS-positionera sådana händelser kan åklagarens arbete underlättas.

– Om vi kan dokumentera att knark till exempel kastats ut genom höger bakruta och vi kan filma vem som kliver ut ur samma dörr vid ett gripande så skulle innehavet i bästa fall kunna knytas till denne individ. jobbar helst från luften Han berättar att polisen generellt låter helikoptern ”jaga” istället för att markpatruller ska provocera eller stressa fram farliga situationer på marken.

– Istället styrs markpatrullerna med hjälp av detaljerad information från helikoptern så att de kan ligga steget före och ”möta” den flyende. Tidigare ropade ledningscentralen upp de bilar som de visste låg närmast. Nu kan polispatrullerna på ett bättre sätt positionera sig eftersom de får kontinuerliga rapporter över radion exakt hur det man följer rör sig. www.s112.se

Fakta: helikopterns kameror A Den första Bell-helikoptern från 1964 hade en fast monterad helt manuell Hasselblad-kamera som manövrerades av piloten. Piloten ”siktade” med ett enkelt hårkors bredvid kameran. 2016 års upplaga av polishelikopter kan sägas vara en superavancerad flygande plattform för brottsbekämpning, spaning och eftersök.

Kamerahuvudet som hänger under nosen på Bell 429 innehåller förutom en lasermätare även tre kameror: Video, IR och low-light-kamera.

Den senare är en svartvit bild som är bra vid gryning och skymning. Den infraröda kameran (IR) är egentligen två, eftersom den kan hantera två olika delar av det infraröda delen av ljusspektrat. Därför talar man om att man förutom IR-kamera även har en SWIR (Short Wave Infra Red).

Helikopterns personal med hjälp av nämnda fyra kameror se i ett betydligt större spann av ljusspektrat än man kunde tidigare och självklart med avsevärt högre bildkvalitet. IR-kameran och videokameran kan dessutom steglöst kombineras i en och samma videoström.

Beroende på det ljusförhållande som råder för tillfället kan operatören välja hur videoströmen ska vara sammansatt av dessa två. Till exempel för att kunna skilja en ”busbil” från en följande radiobil med blåljus.

bra räckvidd Videolänken har lång räckvidd. Det är till exempel inga problem att länka en videoström från Uppsala till polishuset i centrala Stockholm. Ännu så länge använder man ingen videoöverföring via mobilnätet även om den möjligheten finns. Det beror främst på säkerhetsaspekter och att man idag når långt med den nya digitala videolänken.

Kartöverlagringssystemet kommer från Churchill Navigation, värmekamerorna från Flir, strålkastaren från Thomen, pejlutrustning från SAR DF. Den senare används för att pejla det Farkost-ID från nödsändare som aktiveras och skickas via satellit till Bodö eller Paris när fartyg till sjöss kapsejsar respektive flygplan råkar ut för ett haveri. För att hitta farkostens exakta position behöver man dock pejla på slutet.

– Det händer rätt ofta att vi behöver www.s112.se

Polishelikoptrarna har pejlutrustning som bland annat används när man bistår sjöräddningen

Kamerahuvudet som hänger under nosen innehåller förutom en lasermätare även tre kameror: Video, IR och low-light-kamera. Den senare tar en svartvit bild som är bra vid gryning och skymning.

pejla för sjöräddningscentralens räkning.

Till exempel när en fritidsskeppare råkar ha en sjö-VHF (sjöradio) som hakat upp sig på kanal 16. Nödfrekvensen och anropsfrekvensen är ju den samma.

Om radion hakar upp sig så blockerar den med sin bärvåg hela nödfrekvensen.

Vi pejlar in signalen och ser till så att någon kontaktar skepparen om vi själva inte lyckas göra detta.

Polishelikoptrarna är givetvis utrustade med komradio för det nationella TETRAbaserade komradionnätet RAKEL. Det radiosystem som bland annat används för samhällskritiska funktioner som polis, räddningstjänst, ambulans och allt

mer inom kommunal verksamhet.

– TETRA är ju ett cellindelat nät. Och ett problem för oss som flyger är att flera markbaserade basstationer uppfattar oss med samma styrka, vilket leder till ideliga byten av stationer. Ända sedan RAKEL infördes inom polisen har vi haft problem med kommunikationen.

Därför har man dedikerat ett färre antal marksationer till luftburna enheter för att systemet enklare ska kunna bestämma sig för en mast. har satellittelefoner Eftersom RAKEL-täckningen inte är tillräcklig till exempel i fjällvärlden samverkan 112 nr 5/6 2016

► 43

polis / Polisflyget

Läsplattan med digitala flygkortet kommunicerar ...med den trådlösta routern som är monterad under trådlöst över Wi-Fi... den portala Rakelterminalen.

Satellittelefon, kan kommunicera med omvärlden oavsett geografisk plats.

och utanför Sveriges gränser så är samtliga sju helikoptrar utrustade med satellittelefoner. Allt för att säkerställa att helikoptrarna ska kunna kommunicera med omvärlden oavsett geografisk plats.

Polisflyget i Stockholm kör 900 timmar per år och helikopter.

– Det är ett extensivt nyttjande av helikoptermaterielen som går att jämföra med hur mycket de stora operatörerna vid offshoreverksamhet använder sina helikoptrar för att transportera personal och förnödenheter till och från oljeplattformar, konstaterar Göran Ramström.

Kapitalkostnaden för materielen är så hög och personalen kostar oavsett om man står i hangaren eller är i luften.

Därför används materielen flitigt.

– Visst är den rörliga kostnaden i form av drivmedel och service stor för en helikopter stor, men i förhållande till investeringen så är den relativt liten.

Därför flyger vi mycket.

44

samverkan 112 nr 5/6 2016

Den digitala videolänken har en mycket stor räckvidd.

TETRA-baserad komradio.

jobbar treskift I samband med intervjun berättar Göran att personalen till exempel denna förmiddag spanat efter stulna båtar på Värmdö och positionerat och styrt en markpatrull till en funktionsnedsatt yngling på ett fält utanför Uppsala.

Personalen i Stockholm jobbar treskift då polisflyget måste finnas tillgängligt, dygnet runt året om. Det innebär samtidigt att personalen kan få arbeta en bra bit från hemmabasen under ett skift.

– I vintras hamnade exempelvis en besättning i Norrland då de under ett skift fick leta efter en försvunnen person i Kalix. Det tar en stund att åka även om marschhastigheten är över 250 kilometer i timman, men det är viktigt att ett sök kan påbörjas så snabbt som möjligt.

Men det ställs stora krav på personalen när det kommer till att använda den tekniska utrustningen. Det gäller att välja rätt taktik.

– Visserligen är det lätt att skilja en älg eller rådjur från en människa i en värmekamera. Men letar man efter ett försvunnet barn i dagsljus ger en röd vante som man ser med blotta ögat kanske en bättre ledning än sök med IR-kamera. Vanten har ju inte längre någon värmeprofil om den tappades för en timme sedan.

Göran Ramström berättar att man en gång på 90-talet vid ett tillfälle letade efter rånare utanför Luleå.

– Det var dagen efter och vi sökte i ett sommarstugeområde efter värmeutslag från till exempel eldning i en kamin.

Då fick jag i IR-kameran se något som kanske skulle kunna vara ett ansikte i ett fönster.

– Vi ledde en patrull till platsen som försiktigt tog sig fram till platsen, men döm om vår förvåning när vi konstaterade att det var en ekorre som satt på fönsterbrädan! www.s112.se

www.s112.se

samverkan 112 nr 5/6 2016

45

bemanningsbranschen / Artikelserie

bemanningsföretagens entré Vi har tidigare skrivit om bemanningsbolag och företag som fakturerar ambulanssjukvården i Gävleborg och Göteborg.

Här kommer en uppföljning och en ny granskning.

Text: Henrik Johansson FOTO och Illustration: Sven åsheden

E

fter vår senaste granskning av faktureringen inom ambulanssjukvården så har Sahlgrenska enligt egen uppgift helt upphört med att hyra in ambulanspersonal.

Region Gävleborg brevlåda fylls dock av fakturor från såväl stora som små bemanningsbolag.

Vi ska även berätta om ett antal nyetablerade mindre bolag, som hyr ut personal till ambulansmarknaden i Stockholms län.

Ambulansbolag kan via dessa mindre bolag slussa in

personer som slagit i det så kallade "övertidstaket" hos sin ordinarie arbetsgivare, med enda skillnaden att lönen betalas ut från ett annat bolag.

Det finns skäl att åtminstone anta att det rör sig om konstruktioner, för att undkomma ett besök från Arbetsmiljöverket. Övertidsreglerna har kommit till av en anledning och man kan fråga sig om inte dessa konstruktioner kan bli en dyrköpt erfarenhet för såväl bemanningsbolag, anställda som arbetsgivare.

Anställda som redan nått eller passerat maxgränsen på 200 övertidstimmar övergår i vissa fall till att bli så kallade konsulter i bemanningsbolag. "tvätteriverksamhet" Anställda återkommer i vissa fall till den arbetsgivare där de har sin tillsvidareanställning, men nu som konsulter. Samma arbetsuppgifter och samma ambulanser väntar på dem, men lönen kommer från ett annat bolag.

Detta krockar förstås med intentionen bakom arbetstidsoch arbetsmiljölagen.

Det finns synnerligen goda skäl för såväl Arbetsmiljöverket som Skatteverket att fästa misstankar om brott mot arbetstidslagen, med dessa upplägg.

Upplägget och verksamheten kan närmast liknas vid ett "tids-tvätteri". Övertidsgränser tvättas bort genom anställningar hos bemanningsbolag.

Vid en inspektion skulle exempelvis Arbetsmiljöverket,

Vecka 27, 28, 2016 6 dygnspass i Region Gävleborg Vecka 37, 2016 1 dygnspass / helg i Region Gävleborg

46

samverkan 112 nr 5/6 2016

www.s112.se

utan några större bekymmer, kunna konstatera att det finns brister i hur personal anlitas på ambulansmarknaden.

Det hela sker förhållandevis öppet och risken för upptäckt är relativt liten, då det uppenbarligen finns människor som vill fylla på sitt bankkonto en smula.

Som vi skrev i förra numret av Samverkan 112 Nr 4 2016.

Goda förtjänster och snabba utbetalningar ger livet lite extra njutning. arbetstidsplanering - böter Arbetsmiljöverket kan och bör ställa krav på arbetsgivarens arbetstidsplanering och därtill komplettera kraven med kännbara böter.

Detta förutsätter i många fall att skyddsombuden eller kollektivavtalsbärande parter anmäler den här typen av verksamhet.

På vissa håll tycks det råda en återhållsamhet med bevakningen av arbetsmiljön

i allmänhet och övertidsuttag i synnerhet från arbetsmarknadens parter.

Det kan förstås vara frestande för de fackliga organisationerna att hålla kostnaderna nere genom att endast vidta åtgärder när olyckan väl är framme.

Kontrollen av bemanningsbolagens verksamhet och dess kollektivavtal (om det alls finns avtal) görs sällan.

Det anses ofta okonventionellt att aktivt deklarera sin mening i faktiska frågor som berör arbetsmiljön och det kan vara en orsak till tystnaden bakom fenomenet fakturering inom ambulanssjukvården.

Det förefaller dock besynnerligt att kollektivavtalsbärande fack inte höjer rösten i frågor som är kopplade till grundläggande och i lag stadfästa arbetsvillkor, som rätten

►

Clever Care Sverige AB Bolaget registrerades: 2015-05-28.

Org.nummer: 559015-3242 Verksamhet & ändamål: Företaget skall bedriva personal-

uthyrning inom vård och omsorg.

Kontor: Kungsbacka (Hallands län).

Auktoriserat bemanningsföretag: Nej. Kvalitets- och miljöcertifierade: Uppgift saknas

TimPrisuppgifter från augusti 2016

Bemanningstyp: Ambulanssjuksköterska Timtaxa - Normal tid: 700,00 kr OB kväll: 70,00 kr OB natt: 90,00 kr OB Helg: 100,00 kr

AMB Flex Bemanning AB Bolaget registrerades: 2015-09-30 Org.nummer: 559028-3924 Verksamhet & ändamål: Föremålet för bolagets verksamhet är

uthyrning av personal inom sjukvård och offentlig sektor, handel med värdepapper, fastighets förvaltning, grafisk formgivning och därmed förenlig verksamhet.

Kontor: Åryd (Kronobergs län).

Auktoriserat bemanningsföretag: Nej. Kvalitets- och miljöcertifierade: Uppgift saknas

TimPrisuppgifter från augusti 2016 Bemanningstyp: Ambulanssjuksköterska Timtaxa - Normal tid: Uppgift saknas OB kväll: Uppgift saknas OB natt: Uppgift saknas OB Helg: Uppgift saknas

Enligt faktura, torde timpriset hamna på 817 kr

FlightMed & Confectionery AB Bolaget registrerades: 2015-12-10.

Org.nummer: 559040-3910 Verksamhet & ändamål: Aktiebolaget ska utföra akutmedicinska

tjänster och transporter, konfektyrtillverkning samt utbildning, försäljning av varor och tjänster inom sjukvård, te, kaffe och konfektyr och därmed förenlig verksamhet.

Vecka 30, 2016 1 dygnspass i Region Gävleborg

Kontor: Malmö (Skåne län).

Auktoriserat bemanningsföretag: Nej. Kvalitets- och miljöcertifierade: Uppgift saknas

TimPrisuppgifter från augusti 2016

Bemanningstyp: Ambulanssjuksköterska Timtaxa - Normal tid: 589,00 kr OB kväll: 70,00 kr OB natt: 90,00 kr OB Helg: 100,00 kr

www.s112.se

samverkan 112 nr 5/6 2016

47

bemanningsbranschen / Artikelserie

”

I arbetstidslagstiftningen förekommer en mosaik av centrala arbetstidsbegrepp"

att erhålla pensionsinbetalningar, rätten att erhålla lön för utfört arbete och infriandet av tydliga arbetstidsregler.

Vid granskningen av vissa vårdgivares krumbukter kring hanteringen av övertid förefaller de ständigt återkommande diskussionerna om generella arbetstidsförkortningar som fullkomligt tandlösa.

Det duger inte att från arbetsgivarhåll utropa "det är en extraordinär situation" då otyget med exempelvis gigantiska övertidsuttag pågått under flera år.

Att ange bristande ekonomi som skäl till utebliven övning, eftersatt fordonsflotta och uteblivna pensionsinbetalningar ter sig bara löjligt.

Låg följsamhet av tvingande regelverk kan inte heller motiveras med dålig ekonomi.

I arbetstidslagstiftningen förekommer en mosaik av centrala arbetstidsbegrepp.

Dessa är ordinarie arbetstid, jourtid, övertid och mertid.

Arbetstiden får uppgå till högst 40 timmar per vecka och vid behov kan arbets48

samverkan 112 nr 5/6 2016

tiden uppgå till 40 timmar i genomsnitt under en fyraveckorsperiod.

Med jourtid avses tid då arbetstagaren står till arbetsgivarens förfogande på arbetsstället för att vid behov utföra arbete.

Sådan jourtid får, om det är nödvändigt mot bakgrund av verksamhetens natur tas ut med högst 48 timmar per arbetstagare under en tid av fyra veckor eller 50 timmar under en kalendermånad. Övertid definieras som sådan arbetstid överstigande ordinarie arbetstid och jourtid.

Arbetstidslagen reglerar inte frågan om skyldighet för arbetstagaren att arbeta övertid och lagen innehåller inga regler om ersättning (AD 2003:11 med hänv. I AD 2001:78). sammanhängande veckovila För att deltidsanställda inte ska fungera som arbetskraftsreserv finns regler som begränsar rätten att ta ut mertid, av motsvarande slag som vid övertid.

Mertid definieras som

sådan arbetstid vid deltidsanställning överstiger arbetstagarens ordinarie arbetstid och jourtid. Arbetsledningsrätten begränsas av ett antal regler.

En arbetsgivare ska i normalfallet underrätta arbetsagaren om förändringar av arbetstiden minst två veckor i förväg.

Därutöver ska alla arbetstagare ha minst 11 timmars sammanhängande dygnsvila.

Arbetstagaren äger rätt till trettiosex timmars sammanhängande veckovila, vilken så långt som möjligt ska förläggas vid veckoslut.

Härutöver finns regler om raster, måltidsuppehåll och pauser. Arbetstidslagens regler är i många delar så kallat semidispositiva med EU-spärr (prövad i AD 2008:39 och 2008:49).

Arbetsgivare som överträder regelverken, som ovan behandlats, utan stöd av kollektivavtal eller dispens från Arbetsmiljöverket kan råka ut för straffsanktioner.

Innebär arbetsgivares handlande avsteg från kollektivavtal är sanktionerna den

sedvanliga för kollektivavtalsbrott – skadestånd.

Detta förutsätter att kollektivavtalsbärande fackförbund väcker talan mot arbetsgivaren. schyssta bemanningsbolag Tråkigheter som följer av risktagande med fakturering kan lamslå och reducera en annars god rättskänsla och god moral.

När regelverk kring arbetstider och handhavande av läkemedel förlorar sin avsedda effekt, så försvinner även resonansen av sunt förnuft.

Sveriges ambulanssjukvård behöver varje uns av entusiasm som går att frambringa.

Sänkta krav, förtäckt övertid och vantolkningar av regelverk får konsekvenser för såväl tredje man som den anställde.

Fakturaregnet visar tydligt att pengar spelar roll i alla led.

Det ska understrykas att det finns schyssta bemanningsbolag på marknaden som i ett läge där arbetsgivarna inte mäktar med att attrahera personer att ta en anställning erbjuder personal. ■ www.s112.se

www.s112.se

samverkan 112 nr 5/6 2016

49

krönika

GPS-systemet är ett ovärderligt hjälpmedel för Larmoperatör Gunilla Stjärnström.

Saxat från TM Räddningsmedicin 1993

Kommunals appell "proffs på båda stolarna"

– EKAR NU MELLAN ADMINSTRATIONSBYGGNADER OCH AMBULANSHALLAR

T

iderna förändras, och med den ambulanssjukvården. Sedan en tid så sker flera samtal om hur landstingen runt om i landet ska kunna anställa fler ambulanssjukvårdare, det vill säga icke legitimerad vårdpersonal, för tjänst inom ambulanssjukvården.

Ekot från Kommunals appell "proffs på båda stolarna" kastas mellan adminstrationsbyggnader och ambulanshallar - men överfört i siffror från landstingens högborgar.

Vissa landsting talar öppet om saken - exempelvis Stockholms läns landsting (SLL), som rekordsatsar på en lika ny som tidsmässigt snabb kurs för ambulanssjukvårdare.

Under cirka fyra månader ska 30 till 40 personer utbildas av ambulansbolag som har driftavtal med SLL. Under kursens gång erhåller ambulansadepterna en studie-lön.

I Skåne och Västra Götaland finns föga förvånande - liknande planer.

50

samverkan 112 nr 5/6 2016

Vad som däremot är en smula överraskande är att landstingen i Gävleborg, Dalarna och Uppsala skissar på en ny gemensam strategi med syfte att anställa ambulanssjukvårdare på bred front.

Man säger det inte högt.

Men det handlar om att det idag är svårt att möta de fullt befogade lönekraven från många grundutbildade och specialistutbildade sjuksköterskor.

Rörligheten bland sjuksköterskor anges också som skäl för en ny rekryteringsordning i verksamheterna.

Officiellt heter det kort och gott: det råder en strukturell brist på legitimerad personal.

Yrkesroller fria för tolkning Jag har i tidigare krönikor berört begreppet "ambulanssjukvårdare". Titeln är fri att klistra på i stort sett vem som helst, vilket skapar stort tolkningsutrymme för arbetsgivarna.

Inom alarmeringen råder samma tolkningsrymd kring

begreppet "larmoperatör". Det finns således inget titelskydd för de nu nämnda titlarna.

Det kan dock vara av intresse att bekanta sig med den språkliga innebörden av olika titlar.

För att söka vägledning i de motiv som legat till grund för exempelvis titeln "ambulanssjukvårdare" måste vi dyka ned i syftet med begreppet och dess betydelse - hur det kan eller bör tolkas.

Denna form av tolkning kallas allmänt för syftes- eller ändamålstolkning efter det grekiska ordet härför, teleologisk tolkning.

Motiven återfinns i första hand inom utbildningsväsendet, eller mer rättvist beskrivet; det utbildningsväsen som tidigare utbildade ambulanssjukvårdare. Örebro universitet bedrev en tvåårig utbildning som ledde fram till högskoleexamen.

De senaste åren godkände Yrkeshögskolan statligt bidrag till utbildningar som motsvarade 1 års studier, vilken

ledde fram till Yrkeshögskoleexamen.

Kommer efterfrågan av icke legitimerad personal att bestå?

Bilden är svåröverskådlig och komplexiteten i samhällsekonomin gör frågan om framtidens bemanning inom ambulanssjukvården i först hand kommer vara kopplad till rådande ekonomi.

Många landsting är hypertrofisk enkelspåriga, det vill säga i besittning av ett självförtroende utan täckning.

En sak är säker - den fasad som är rest i diverse utfästelser om kompetens håller nu på att falla samman på många platser i landet.

Dagens regelverk ger inte icke legitimerad ambulanspersonal möjlighet att hantera läkemedel förutom medicinsk oxygen.

Iordningställande och administrering av läkemedel ska i alla lägen utföras av legitimerad personal.

I praktiken ser det ofta annorlunda ut. www.s112.se

KANGOOFIX IVO - Inspektionen för vård och omsorg har tydliggjort regelverket, men det verkar i föga grad gjort intryck på lejonparten av landets vårdgivare inom ambulanssjukvården.

Risken för represalier för den långa raden avsteg från styrande regelverk har varit låg.

Det har lett till en ökning av attityder som kan sammanfattas som "Det verkar ju funka" eller "Vi chansar - det händer nog inget".

vem är kapten på titelskutan Utbildningar som bedrivits via Yrkeshögskolan eller universitet har fått upphöra då trenden på många platser tidigare varit att anställa legitimerad personal.

Branschen har tidigare givit

tvetydiga budskap. Säkerligen för att inte förarga endera yrkesskrå.

Vem är kapten på skutan lastad med yrkestitlar?

– Jag tror det går att identifiera vem som är kapten på skutan av titlar.

– Landstingens kamrerer är fast beslutna att inte lämna kommandobryggan om det så uppstår en orkan.

– Saken är nämligen den att landstingens ekonomi överprövar såväl föreskrifter som kvalitetssäkrade utbildningar med både bredd och djup.

Kaptenen är den tysta överenskommelse för att anpassa "produktionen" till minskade skatteintäkter. ■

KangooFix ger en säker, trygg och varm transport av nyfödda barn Inspired Safety Innovation

Henrik "Hoffa" Johansson, kolumnist henrik@s112.se

Tel: 0520-420200 www.fernonorden.se E-post: fab@fernonorden.com

Tel: 0430-490 50

Grattis

www.nilsson.se

NU-sjukvården - Västra Götaland Lotta Löfgren, Morgan Sjöberg och Peter Hertin hämtar 2 st XC70 bedömningsbilar.

TORSÅS - Kalmar län

Jan Gullstrand hämtar en XC70 till Torsås i Kalmar Län.

www.s112.se

samverkan 112 nr 5/6 2016

51

ambulanssjukvård / Porträtt

”

Att kunna göra reell skillnad och se möjligheterna" Text: henrik johansson foto: privat

en br

t g i t k i v t r ö h r e o a g e l l a ko

Berätta lite om din bakgrund

– Jag började arbeta som sjukvårdsbiträde inom vården. Då i Nynäshamn efter det att jag arbetade med att isolera källartak, ett mellan varven slitsamt yrke. Tiden inom hemtjänsten var oerhört lärorik. Jag kände aldrig obehag eller negativ stress när det inkom trygghetslarm eller när en människa insjuknat.

– Läste estetisk linje med inriktning mot musik, huvudinstrument var gitarr men jag spelade även lite trummor.

– Under högstadiet spelade jag i ett band med namnet "Ule" och vi spelade på Nixtafestivalen - en lokal musikfestival för högstadieelever.

Under gymnasietiden så blev det lite julshower. Att stå på scen kändes helt naturligt.

– Jag sökte vid 20-års åldern till sjuksköterskeutbildning.

Kom på Karolinska institutet året därpå, och läste sedan på distans via högskolan Gotland.

52

samverkan 112 nr 5/6 2016

– Efter en tid flyttade jag till Gotland. Jag kan varmt rekommendera distansstudier. Vi arbetade mycket i ett virtuellt lärosystem som heter Ping Pong. Vissa studier fick jag slita hårt för att komma in i. Men jag gav mig fan på att klara av det. Å det gick ju bra!

Hur höll du modet uppe under studietiden

– Det gäller att ha hög självdisciplin. Ämnet vetenskapsteori upplevde jag under studietiden som mindre intressant, men jag inser idag hur värdefullt det är för min profession.

– Jag skrev min C-uppsats om patienters upplevelse av att drabbas av en vårdskada.

Under studietiden arbetade jag extra, bland annat på akuten i Visby, där jag fick en värdefull praktisk träning. Vi var en liten enhet som fick hantera en mängd olika skador och sjukdomstillstånd.

När började du fundera på ambulanssjukvården?

– Jag visste tidigt att jag ville börja arbeta vid ambulansen. Så efter examen blev det naturligt med sommarjobb i Örebro län. Jag fick dispens den första månaden.

Arbetade även inom privat sjukvård en tid.

– Därefter började jag på akutmottagningen vid Södersjukhuset. Där skolades jag in på alla områden. Det var utan tvekan en givande tid med mängder av lärorika patientfall. Under tiden på SÖS läste jag enstaka kurser parallellt.

– Under min specialistutbildning till ambulanssjuksköterska skrev jag om att möta patienter med panikångest prehospitalt. Det var en kvalitativ studie som visade att panikångest ofta var kopplad till bröstsmärtor som sökorsak till sjukvården.

– Det finns ingen given metod för hur patienter med panikångest ska omhändertas prehospitalt, därför använder

ambulanssjuksköterskorna olika sätt för att försöka bryta en panikångestattack.

– Det är viktigt att utstråla lugn och ro kring patienten för att skapa en känsla av trygghet i den prehospitala vårdmiljön.

– Jag fick en tjänst på Falck Ambulans AB som bland annat bedriver ambulanssjukvård i Stockholms län. Där väntade en lokal introduktionsutbildning och sedan var man i tjänst.

Läste du specialistutbildningen på distans?

– Min specialistutbildning läste jag på 75 % fart, vilket innebar 1 1/5 års studier. Utbildningen skedde på distans, vilket passade mig perfekt.

Ser du dig själv som förebild?

– Ja det gör jag. Det är viktigt att sträva efter att vara närvarande. Jag siktar på att läsa en handledarutbildning då introduktionen i detta yrke är viktig, och alla har någon gång varit

www.s112.se

nya på jobbet. Det är viktigt att nya kollegor känner stöd från handledare och kollegor under introduktion mm.

– Ambulanssjukvården har gett mig vänner för livet.

Har du fått vänner genom jobbet?

– Utan tvekan. Arbetar man tillsammans en tid så lär man känna varandra väl.

En av mina vänner som jag lärt känna i jobbet, ska jag fira nyår med. Där har det helt klart utvecklats starka vänskapsband.

Hur viktigt är det kollegiala?

– Vi vet aldrig vad vi kommer fram till och då är det superviktigt att teamet i ambulans känner varandra väl.

För mig är det oerhört viktigt att känna tillit till kollegan.

Det viktigast är att man känner till varandras styrkor och svagheter och kan samarbete när det väl gäller.

Nämn en god egenskap som ambulanssjuksköterska?

– Det är en kombination av saker. Bland annat behöver man vara en problemlösare.

Ligga steget före - att kunna tänka sig in i olika tänkbara scenarior. Vi ska kunna ta oss an alla människor oavsett vem det är. Att inte göra skillnad på människor. Empati.

Har du själv blivit utsatt för hot och våld?

– Ja flera gånger. Vid ett tillfälle drog en person kniv mot oss, vilket har etsat sig fast och skrämt mig. Det blir en dubbel kränkning när gärningsmannen inte heller bemödar sig att komma på rättegångar som gång efter annan får ställas in då personen uteblir. Jag levde i tron att så pass allvarliga brott leder till anhållan och häktning fram till dag för dom.

Vad har du för framtidsplaner?

– Jag kommer läsa en handledarutbildning. Jag var ett tag inne på att söka mig till helikoptern - det var oerhört intressant att få hospitera där, men nu har jag slagit det ur hågen ■

Vad tycker du illa om?

– Att känna mig otillräcklig. Ambulanssjukvårdens skuggsida

Vad anser du är negativt inom ambulanssjukvården och de miljöer ni besöker?

– Kvinnosynen lämnar mycket att önska i vissa områden. Ja det är djupt tragiskt egentligen hur illa många människor far av den kvinnosyn som även vi inom ambulansen kan möta.

– Kanske var det ett av huvudskälen till att jag valde att söka mig till ett annat

www.s112.se

Nu sök er vi nya kolleg or!

distrikt. Jag arbetar idag åt Samariten Ambulans som bedriver ambulanssjukvård i Stockholms län. Jag trivs jättebra vid arbetsplatsen.

– Sedan är förstås hot och våld något som är helt skruvat. Vi kommer för att hjälpa människor och möts ibland av hotfulla eller nedsättande kommentarer, eller i värsta fall våld.

– Vi konfronteras ofta med människor som utsatts för våld, som ibland är påverkade av droger och alkohol.

Vill du arbeta inom ambulanssjukvården? regiongavleborg.se/ambulans

EASYFIX READY2GO Säker (krocktestad) 3 års Garanti Ergonomisk Komfortabel

Inspired Safety

Fakta: emmy Ålder: 27 år Bor: Stockholm Favoritfärg: Turkos och guld.

Instrument: Spelar gitarr ibland Förebilder: Det är många, jag försöker ta till mig av andras sätt att arbeta. Finns många härliga människor inom ambulanssjukvården.

Innovation

Tel: 0520-420200 www.fernonorden.se E-post: fab@fernonorden.com samverkan 112 nr 5/6 2016

53

Betald annonsplats

ambulansförbundet

Hot och våld

Box 3047, 750 03 Uppsala Tfn: 018 - 430 11 10 Tfn: 073 - 343 55 00 www.ambulansforbundet.se

Lär av historien

"För att förstå sin framtid, måste man kunna sin historia" var det någon som sade.

Uttalandet går att applicera på många samhällsföreteelser, alltifrån säkerhetspolitik till fackligt arbete.

Det är lätt att ta saker och ting för givet. I arbetslivet sådant som rätt till semester, löneökningar, o.s.v. Lätt att glömma förfäders hårda arbete och strider för att åstadkomma dessa förmåner.

Delvis har fackföreningarna bidragit till detta själva. Senast Kommunals skandal, fler exempel finns på fartblinda fackförbund.

Trots detta har vi som individer ett val och ansvar.

Bevisligen i och på en arbets-

marknad som kan beskrivas som hårdare och otryggare.

Antalet arbetsgivare inom ambulanssjukvården som agerar mer och mer maktfullkomligt ökar, en utveckling som vi i förbundsstyrelsen kan skriva under på. Allt vanligare att höra från kollegor är "jag ser ingen större anledning att gå med i facket" Sådana uttalanden göder av förklarliga skäl maktfullkomliga arbetsgivare som helst vill slippa facklig inblandning, såvida inte den inblandningen består av lättduperade jasägare.

En sak har historien lärt oss, nämligen: Desto fler vi blir, desto starkare blir vi.

I slutänden är sällan ensam stark.

Historien påvisar även, att det oftast är de stora facken som tyvärr står för de största skandalerna.

Ambulansfacket kommer aldrig att kvala in som "storfack" Här finns insyn och transparens.

Vi behöver dock bli ännu fler.

Därför vänner och kollegor, anslut er till ambulansfacket!

Med vänlig hälsning Lars Hansson,

Ombudsman Ambulansfacket

54

samverkan 112 nr 5/6 2016

Alarm-Ambulansförbundet har länge förutspått och varnat för den utveckling och de konsekvenser vi nu ser av ett Sverige som på många håll är ett helt laglöst land som står i brand.

Det är i sig ingen raketforskning för lyfter man blicken så kan man se att samma sak händer runt om i stora delar av världen.

För att ta ett exempel som geografiskt sett är nästan så långt bort man kan komma från Sverige så kan jag berätta för er att ambulanspersonal i Australien ställs inför i stort sett identiska arbetsmiljöproblem beträffande hot- och våld situationer som vi upplever här i Sverige och det är inte i sig bara det faktum att vi utsätts för samma problematik, det ökar!

Den minskade moralen, uppfattningen för vad som är rätt och fel och den ökade graden av våld, samt hur lätt man numera bestämmer sig för att avlossa ett skjutvapen gör att vi löper stor risk att hamna i korselden under vår yrkesutövning eller i värsta fall vara måltavlor. ”Det utslitna argumentet att vi inte ska gå in i farliga situationer är lika förkastligt som att strunta i att ta på sig säkerhetsbältet i bilen, du vet aldrig när det smäller, oavsett hur försiktigt du än kör, för du har ju inte en aning om vad du möter” Det är naivt att tro att vi inte inom en snar framtid

kommer att få ta farväl av en kollega som mist livet till följd av våld i någon form.

Det utslitna argumentet att vi inte ska gå in i farliga situationer är lika förkastligt som att strunta i att ta på sig säkerhetsbältet i bilen, du vet aldrig när det smäller, oavsett hur försiktigt du än kör, för du har ju ingen aning om vem du möter.

Vi behöver bemöta den här utvecklingen och vi måste göra det nu. Inga större utredningar, arbetsgrupper eller vetenskapliga studier från exempelvis Libanon är nödvändiga.

Ambulansförbundet har som sagt länge uppmärksammat frågan och har således ett färdigt åtgärdspaket. I skrivande stund ska jag om tre dagar åka på rättegång, en kollega stryptes till medvetslöshet under sin yrkesutövning.

Jag är glad att det är en rättegång jag tar tåget till och inte en begravning.

Vänner och kollegor, anslut er till ambulansfacket!

Med vänlig hälsning Gordon Grattidge Talesperson hot- och våldsfrågor

www.s112.se

Betald annonsplats

Det är vår tid nu Det är naturligtvis på sin plats att inleda med att önska alla medlemmar och kollegor en riktigt god jul och ett gott nytt år. Jag ska försöka mig på att sammanfatta året i förbundet på ett så kortfattat och läsvärt vis som möjligt, det är svårt, det är mycket som pågår nu och det är det som kännetecknar förbundet just nu, hårt arbete. Årets sista rader skrivs från en fönsterplats på kulturhuset i Stockholm med utsikt över Sergels torg, julstämningen har ännu inte infunnit sig på samma vis som i min hemort i Hälsingland där snön ligger vit på taken och alla ambulanser har fyrhjulsdrift, det är nog just de, avsaknaden av snön som är avgörande, men ett som är säkert är att julen kommer till oss alla, oavsett var vi än befinner oss i landet.

Snön kom och gick fort i stora delar av landet och vi kunde med förskräckelse följa hur lätt ambulanser i vissa delar av landet slogs ur drift på grund av nederbörden, brist på ändamålsenliga fordon slog ut delar av vår redan utarmade beredskap.

Varför frågar vi oss, svaret är lika mångfacetterat som komplext men kortfattat kan vi nog våga oss på att säga; att om man prioriterar besparing och i vissa regioner även vinst i välfärden framför god beredskap så är ambulanser som inte tar sig fram i vinterväglag en av de många effekter man ser, och jag vill inte tänka tanken på hur förödande det skulle kunna vara för patienten eller kollegorna i fordonet.

Beredskap har varit och är en stor fråga för Ambulansförbundet, jag vill nog säga att det tyvärr är direkt eller indirekt den dominerande frågan i våra förhandlingar runt om www.s112.se

i landet. Populära tilltag som ”dynamisk dirigering”, ”flytande ambulanssjukvård” och den ökande graden av ”bedömningsbilar” som ersätter ambulanser och beredskap i ett område är inte sällan en rökridå för besparing.

Det senare kan av ledningen tutas i kollegor som exempelvis; ”spännande och utvecklande” eller som en ”spjutspets”, ni kollegor bör vara vaksamma och kritiska i sammanhanget, vi anser att där en bedömningsbil eller liknande ersätter en ambulans gynnar den varken patient eller personal och står för en rad av arbetsmiljöproblem och risker som bland annat ensamarbete medför.

Vidare i beredskapsfrågan kan vi också konstatera att huvudmännen över lag vill styra oss närmare primärvården, ännu närmare.

I stora delar av landet utför vi primärvårdsuppdrag och bistår den kommunala hälso- och sjukvården med bedömningar och inte sällan transporter som hälso- och sjukvården skulle kunnat bespara patienten om denne hamnat på rätt vårdnivå från början.

Vår största patientkategori, den äldre sköra multisjuka patienten som ofta befinner sig i livets slutskede transporteras runt gång på gång för att andra nivåer inom hälso- och sjukvården inte tar sitt ansvar.

Man nagelfar alla verksamheter och ambulanssjukvården hamnar lätt under lupp där ledningen tycker sig kunna nalla på viktig beredskapstid, alltså den tid ambulansen befinner sig på stationen utan uppdrag.

Beredskap är för många huvudmän skrämmande nog ett främmande begrepp där man hellre förordar produktion!

Ni har säkert hört att ”bilarna ska rulla” och ni upplever på många platser mer och mer tid i ambulans med uppdrag som ligger och väntar, ökad övertid, inget uppehåll för att äta o.s.v.

I kölvattnet av produktionstänket hamnar bortsett från beredskap även utbildning, övning, utrustningskontroll, fordonsvård, friskvård, samverkan och i värsta fall arbetsglädjen och den egna hälsan.

Direkt eller indirekt kan det även sätta patientsäkerheten i gungning. Kontinuiteten i yrket minskar, personalomsättningen ökar, rekryteringen blir svårare.

Det är inte längre självklart att alla vill jobba på ambulansen, folk står inte längre med mössan i hand och ber om ett jobb, marknaden är för stor och den enskilde tolererar inte vilka arbetsvillkor som helst.

Vi har under året bevittnat massuppsägningar i aldrig tidigare skådad skala, en region som anställer militärer, värnpliktiga för att arbeta i ambulans.

Vi har aktörer som själva undergräver ambulanssjukvårdarens yrkesroll och utveckling genom att smygande och plötsligt starta ”snabbutbildning” till ambulanssjukvårdare, ett hån mot dom som genomgått en fullvärdig kvalitativ utbildning och ett stöveltramp på oss i förbundet som idogt arbetar för att

legitimera alla kategorier av ambulanspersonal.

Sammanfattningsvis är förbundet med och petar i det mesta! Vi måste vara där, bevaka våra intressen, andra exempel är; utryckningskörkort, säkerhet på olycksplats, hot- och våld, alarmering, listan kan göras lång.

Bortsett från övergripande och stora frågor har vi förhandlat i enskilda medlemsärenden och begär förhandlingar i stort sett alla regioner där vi har medlemmar.

Vi lämnar yttranden, remisser och förslag till förbättring, vi möter politiker, vi medverkar i media, vi lyfter hela tiden vårat yrke och våra medlemmar, vi syns och hörs och refereras till.

Vi är i tillväxt och nya medlemmar ansluter sig, vi har tiden framför oss, det är vår tid nu!

Personligen har mitt år präglats av en mängd möten med medlemmar och kollegor på er hemmaplan, något som är och alltid kommer att vara fundamentalt i mitt fackliga arbete, vi är familj, vi tar hand om varandra, vi har fått förtroendet att föra er talan och det är vi stolta över, något jag alltid bär med mig.

Var rädd om varandra!

Med vänlig hälsning Gordon Grattidge Styrelseledamot Ambulansförbundet.

samverkan 112 nr 5/6 2016

55

magisterarbeten / Nominering nr 3 - 2017

kollegans körsätt - en av flera otrygghetsfaktorer Riksföreningen för ambulanssjuksköterskor har valt att nominera ”Ambulanssjuksköterskors upplevelser av att vårda i ambulans under prio 1 uppdrag” till årets magisteruppsats.

M

otiveringen är att det är viktigt att belysa ambulanssjuksköterskans arbetssituation och säkerhet i samband med utryckningskörning eftersom blåljuskörning påverkar både arbetsmiljön, trafiksäkerheten och patientsäkerheten.

Den prehospitala miljön är unik inom hälso och sjukvården och den bjuder på många utmaningar för att se till att erbjuda en högkvalitativ och säker vård i akuta situationer. Den första vårdkontakten som fås av patienter med akuta tillstånd sker ofta prehospitalt med ambulanspersonal. Patienter känner sig lättade och tacksamma då ambulans anländer.

Under utryckning är ambulanssjuksköterskearbetet ett riskfyllt arbete i flertalet avseenden. Det finns en mängd evidens på att en ambulans under larm (prio 1) är en svår arbetsmiljö att arbeta i, med faror för personal och patient.

Syftet var att belysa ambulanssjuksköterskors upplevelser av att vårda i ambulans under prio 1 uppdrag.

Lundälv (2005) skriver att, brådskande ambulanstransporter handlar om att en ambulans måste köras i trafiken så att en svårt sjuk eller skadad patient kan komma till mottagande sjukhus under en så kort tid som möjligt.

Transporten måste ändå ske på ett sådant sätt att inga ytterligare följdskador tillkommer. Då krävs det ibland att hastigheten är högre än hastighetsbegränsningen föreskriver genom att ambulanssjuksköterskan som framför fordonet påkallar fri väg. Ambulans, polis och räddningstjänst använder sig av blåljus och siren för att påkalla fri väg. Dock medför en stigande hastighet en ökad risk för personalen och medtrafikanters säkerhet.

Detta förhållande mellan en stigande hastighet, och olyckor och skador är ett väl utforskat område. Enligt Trafikverket (2015) ”ökas risken för en dödlig olycka nästan tre gånger om hastigheten överskrids över gällande hastighetsgräns med tjugofem procent, statistiskt sett” (det vill säga att köra 100 km/tim där hastighetsgränsen är 80 km/tim).

Eftersom förhållandet mellan hastighet och risk inte är linjärt blir kraftiga överskridanden dramatiska. Petzell (2006) beskriver i en studie att företrädare för

Alla medborgare är beroende av snabb hjälp vid krissituationer eller sjukdomsfall. Det är viktigt att hjälpen kommer fram så snabbt som möjligt, så effektivt som möjligt och i tid. Samtidigt så måste hjälpen komma fram på ett så säkert sätt att det inte äventyrar den utsatta eller andras liv eller säkerhet, inte heller äventyra de som framför hjälpens liv.

Ambulanssjuksköterskor har ibland behov av att snabbt kunna anlända till utsatta eller sjuka som är i behov av akut sjukvård.

Riksföreningen för ambulanssjuksköterskor

Beatrice Palmgren samverkan 112 nr 5/6 2016

sjukhyttens arbetsmiljö är viktig Det är viktigt att ambulanssjuksköterskans arbetsmiljö även i sjukhytten på ambulansen är anpassad för dessa förhållanden och att det ska gå att genomföra vården på ett så säkert sätt som möjligt.

Ambulanssjuksköterskan ska kunna ha på sig exempelvis bilbälte under hela färden samtidigt som vård utförs. Det ska även gå att nå samtlig utrustning för vård utan att behöva knäppa av sig bilbältet under en brådskande transport av en patient. Även patienten och alla föremål i fordonet ska sitta fast på ett säkert sätt under en brådskande transport.

Denna specifika vårdmiljö ställer speciella krav på ambulanssjuksköterskan att hantera. Lite har forskats på ambulanssjuksköterskans upplevelse av att vårda under dessa specifika omständigheter. ■ Beatrice Palmgren Peder Nyström

transporten måste ske säkert

56

svensk ambulanssjukvård påpekar att det händer olyckor med ambulanser i alltför stor omfattning, vilket utgör en riskfaktor för ambulanspersonalen som drabbar både den transporterade patienten men även dess medföljande passagerare. Ambulanssjuksköterskan bör vara medveten om dessa risker med att framföra ett fordon under utryckning.

Peder Nyström www.s112.se

UPPLEVELSER AV ATT VÅRDA I AMBULANS UNDER PRIO 1 UPPDRAG Sex män och två kvinnor mellan 26 år och 48 år, verksamma på fyra olika ambulansstationer i Västra Sverige ingick i studien. Ambulanssjuksköterskorna hade arbetat mellan två och sex år.

Textsammanfattning: sven åsheden

Fakta: magisterexamen

Fakultet: Sophiahemmet Högskola D-uppsats: Magisternivå, 15 hp. Specialistsjuk-

sköterskeprogrammet inriktning

ambulanssjukvård, 60 hp Författare: Peter Fredriksson och

Tomas Gustavsson Handledare: Peter Svensson Examinator: Anders Rüter

rullande ambulans, under ett prio 1 uppdrag, är ett väldigt speciellt utrymme.

Sjuksköterskan är i rörelse under själva vårdarbetet vilket påverkar den egna tryggheten.

– Tryggheten var väldigt beroende på hur kollegan framförde fordonet under vårdarbetet. Körsättet var det mest frekventa svaret som en otrygghetsfaktor. ”Ibland kan man uppleva att föraren kör så att man känner sig osäker. Saker jag inte kan påverka. Man blir störd i vårdandet utav detta” Peter Fredriksson och Tomas Gustavsson. Foto: Privat

Ni har valt att undersöka ambulanssjuksköterskors upplevelser av att vårda i ambulans under prio 1 uppdrag. Varför detta val?

– Under utryckning är ambulanssjuksköterskearbetet ett riskfyllt arbete i flertalet avseenden. Det finns en mängd evidens på att en ambulans under larm (prio 1) är en svår arbetsmiljö att arbeta i, med faror för personal och patient.

Detta faktum önskade vi belysa, säger Peter och Tomas.

– Vid analys av intervjumaterialet framkom fyra kategorier: 1. att känna otrygghet, 2. att känna trygghet, 3 att www.s112.se

känna tillfredställelse, och 4 att känna sig begränsad.

Att känna otrygghet Den otrygghet som upplevdes av ambulanssjuksköterskan under ett prio 1 uppdrag härrörde främst på kollegans körsätt, brister i den egna säkerheten, stress och höga förväntningar.

Otrygghet på grund av körsätt – En påtaglig otrygghetsfaktor var kollegornas körsätt, något som påverkade trygghet negativt, säger Peter och tillägger.

– Det framkom att vårdutrymmet i en

– Den körstil som kollegan använder är en faktor som påverkar känslan av trygghet för ambulanssjuksköterskan i vårdandet under prio 1 uppdrag.

– Känslan av att inte ha kontroll på vad som händer i trafiken, känslan av att vårdutrymmet rör på sig, känslan av att inte kunna veta när kollegan är tvungen att snabbt bromsa ner fordonet och känslan av utsatthet när bilbältet ej används är det som framkommit mest som osäkerhetsfaktorer på grund av körsättet. Det upplevdes att det kunde störa vårdarbetet om det blev ett prio 1 uppdrag där kollegan kört med en vad som beskrivs av informanterna, som en ”ryckig” körstil.

►

samverkan 112 nr 5/6 2016

57

magisterarbeten / Nominering nr 3 - 2017

Otrygghet på grund av brister i den egna säkerheten

– Att ambulanssjuksköterskan känner sig otrygg berodde främst på svårigheter att behålla bilbältet på för att underlätta vårdarbetet. En stor risk som ignoreras.

– Risker i den egna säkerheten tas med hänsyn till patienten. Även otrygghet på grund av risken att utsättas för våldsamma patienter i ett litet begränsat vårdutrymme är något som kan skapa otrygghet.

– Det upplevdes en utsatthet i kontakten med dessa patienter. Strategier för hur sjuksköterskan skulle kunna komma bort från patienten om en sådan situation uppstod utarbetades mentalt.

– Tankar på flyktväg om det skulle behövas fanns närvarande i vården av dessa patienter, säger Tomas.

”Och det som var specifikt är att det är mycket att göra under transport man känner en viss otrygghet i detta att man jobbar i ambulansen utan att vara fastspänd med säkerhetsbälten. Hastigheten är hög.

Och det är en obehaglig känsla för säkerhetens skull.”

Otrygghet på grund av stress och höga förväntningar

Peter berättar att stress och höga förväntningar, både från patienten och anhöriga och sig själv är även det faktorer som skapar otrygghet för ambulanssjuksköterskan i vårdandet under prio 1 uppdrag.

– Att inte veta vad som väntar, väl framme på plats, dåligt med information under framkörningen, att inte alltid veta vilken behandling patienten behöver och hur olycksplatsen ser ut skapar stress och otrygghet under dessa uppdrag.

– Larm om barn som är svårt sjuka eller skadade upplevdes som extra stressande.

– Patientens akuta tillstånd skapar även det anspänning hos ambulanssjuksköterskan under dessa uppdrag. Det upplevs att det är mer bråttom med dessa prio 1 uppdrag och detta skapar stress.

Många arbetsuppgifter skall klaras av på kort tid för att få kontroll på situationen vilket blir stressande för ambulanssjuksköterskan. En upplevelse av att inte hinna med har framkommit ett flertal gånger, säger Peter.

”Det som är under prio 1 är att det är mycket som ska göras under kort tid man kan känna att man inte hinner med och göra det man vill och ska göra under en transport då patienten mår dåligt.”

58

samverkan 112 nr 5/6 2016

Att känna trygghet

Trygghetsskapande faktorer som påverkade ambulanssjuksköterskans upplevelse av att vårda under prio 1 uppdrag var främst, trygghet med sin yrkeskollega, trygghet i att ha tydliga behandlingsriktlinjer, att känna sig säker i sin arbetsmiljö i sjukhytten och något som framkom väldigt tydligt var tryggheten som kom med erfarenhet.

Trygghet med sin kollega

Tomas berättar, att tryggheten med sin egen arbetskollega visade sig vara väldigt betydelsefull och framkom i många utav de svar vi fick från informanterna, säger Peter och tillägger. Trygghetens skapades av att känna sin kollega för att få förtroende. Det är en trygghetsskapande faktor att sjuksköterskan litar på och känner sin kollegas förmågor både i samarbetet med patienten och i förmågan att framföra fordonet under dessa prio 1 uppdrag.

– Det skapar trygghet att ha en bra kollega för att ihop kunna lägga upp en handlingsplan, att bolla åtgärder med och att ligga på samma nivå.

– Ambulanssjuksköterskan som många gånger är ensam i vårdarbetet med sin kollega, som inte alltid är sjuksköterska upplever även trygghet med att vid mer akuta tillstånd hos patienten även kunna få assistans i sjukhytten av en kollega i vårdandet under uppdraget in till sjukhus.

– Detta upplevdes underlätta vårdarbetet att få den hjälpen, att kunna dela upp arbetsuppgifter och att ha någon att bolla åtgärder med. Även att kollegan upplevs köra mjukt är viktigt för att känna sig tryggare under vårdarbetet vid prio 1 uppdrag i ambulansen framkom, säger Tomas. ”På vägen fram så försökte vi tänka ut hur vi skulle göra på platsen, alltså vem gör vad, och vad ska vi fokusera på. Jag vet att vi då tänkte och diskuterade att vi lastar barnet och åker in fort som möjligt.”

Även upplevelsen av den egna säkerheten och tryggheten i sjukhytten påverkades av vilken kollega sjuksköterskan jobbade med, framkom tydligt.

”Ja, vi litade nog på att föraren inte skulle köra ihjäl oss.”

Trygghet med tydliga behandlingsriktlinjer

– Att arbetet kan struktureras efter tydliga riktlinjer och behandlingsmetoder skapar trygghet och stöd för ambulanssjuksköterskan i vårdarbetet under prio 1 uppdrag visade det sig, säger Peter.

– Behandlingsriktlinjer, strukturerat omhändertagande genom olika minnes algoritmer från sin utbildning där sjuksköterskan i bokstavsordning går igenom åtgärder, såsom LABCDE, OPQRST, SAMPLE och algoritmer för hjärtstopp.

Alla sådana riktlinjer och algoritmer är en stor trygghetsfaktor i ambulanssjuksköterskans omhändertagande under prio 1 uppdrag.

– Även upplevs att patienterna under prio 1 uppdragen uppvisar tydligare symtom än vid prio 2 och prio 3 uppdrag och därför upplevs det lättare att utgå ifrån behandlingsriktlinjerna vid dessa uppdrag, berättar Peter. ”Våra behandlingsriktlinjer hjälper oss att behandla och administrera läkemedel.

Prio 1 uppdrag är ofta en sida i behandlingsriktlinjerna och där står det vad man ska göra om man inte vet. Det är ett stöd och en trygghet i fall man kommer av sig av någon anledning.”

Trygghet genom yrkeserfarenhet

– Upplevelsen av stress minskar under dessa uppdrag med yrkeserfarenhet visade det sig. Sjuksköterskan anpassar sitt arbetstempo efter uppdraget utan att för den skull uppleva en högre stress om det behövs – Har sjuksköterskan hanterat liknande situationer och patienter tidigare under ett flertal gånger så skapar detta en trygghet i vetskapen i att bemästra detta uppdrag. Sjuksköterskan litar mycket till sin kliniska blick som upplevs komma av erfarenhet, säger Tomas.

”Jag känner ingen större stress för att det är en prio 1 eller prio2 man har jobbat en hel del år inom yrket så jag känner mig trygg i arbetet.”

Att känna tillfredställelse

Det framkom tydligt i intervjuerna med informanterna att vårdandet under prio 1 uppdrag ändå gav sjuksköterskan tillfredställelse i många fall. Både i den egna yrkeskompetensen och med den vårdmiljö sjuksköterskan hade att arbeta i.

Tillfredställelse av den akuta situationen

– Många av informanterna upplevde stimulans av att sättas på prov och få arbeta med det som tränats på, att ha kontroll över situationen och att uppdraget ställer högre krav. Informanterna upplevde det som att de blev mer fokuserade under dessa uppdrag. Fokuseringen innebar även att informanterna kunde www.s112.se

skärma bort mindre viktiga detaljer i den akuta situationen som upplevdes positivt.

– Under uppdraget upplevdes att dessa prio 1 uppdrag beskrivits av informanter ”var lite roligare” och även upplevdes det att efter uppdraget varit genomfört, så fick sjuksköterskan tillfredställelse av att ha hanterat den akuta situationen på ett bra sätt och att insatta åtgärder givit ett positivt resultat hos patienten, säger Peter ”Det som skiljer prio 1 uppdrag är att man ökar tempot lite, man snäpper upp sig och tycker egentligen att det är lite roligare.

Det känns lite som att det är det här vi är här för.”

Tillfredställelse över den egna vårdmiljön

Tomas berättar att analysen av studien gav både tillfredställelse och frustration över den egna vårdmiljön. Den tillfredställelse som upplevdes var tillfredställelse med utrymmet som sådant, mycket i jämförelse över hur det varit tidigare i äldre typer av ambulanser. Det har gjorts förbättringsåtgärder som i många fall upplevdes som positiva.

– Det fanns även en tillfredställelse över att vara ensam med patienten och därigenom skapa en god patientrelation.

”I ambulansen så blir man ju, man har ju det rummet man har och man har sig själv. Sitter kollegan i fram så är det ju bara jag och patienten. Och då får man ju tänka till lite.”

Att känna sig begränsad

Här framkom fyra underkategorier, berättar Peter och Tomas.

Begränsningar på grund av den egna säkerheten

– Den främsta begränsningen att utföra vårdhandlingar under prio 1 uppdrag upplevdes vara prioritering av den egna säkerheten i den rullande ambulansen kontra att bälta loss sig för att utföra vissa vårdhandlingar på patienten och nå viss utrustning.

– Det kunde bli så att sjuksköterskan helt enkelt valde bort vissa åtgärder som annars skulle gjorts om hen varit iett stillastående sjukrum.

”Det är ju ett litet dilemma för vi ska ju ha bältet på oss och det går ju inte närman ska ner till foten och sätta en nål. Och stanna när du har en dålig patient som du inte vet hur dålig den är. Och när du vet att du har en timma och fyrtiofem minuter dåligt väglag in till sjukhuset så vill man rulla.” www.s112.se

– Det blir ett val av strategi som ambulanssjuksköterskan ställs inför, att utföra vårdhandlingar inför transporten eller att utföra dem under transporten som inte alltid upplevdes som lätt.

– Detta strategival baserades på hur ambulanssjuksköterskan uppfattade patientens tillstånd och tiden in till sjukhuset från skadetillfället eller sjukdomstillfället.

– Det visade sig att ju längre bort från sjukhuset patienten befann sig, ju mer vårdåtgärder gjordes under färd vid dessa akuta prio 1 uppdrag för att spara tid. ”Vi står kvar utanför huset, vi känner att det är bättre att få allting under kontroll här då och vi vill ju smärtlindra henne och så där. Och gör man det så känns det ju som att då går det ju rätt så fort att få i ordning patienten liksom.”

Begränsningar i det egna vårdutrymmet

– Informanternas upplevelse av begränsningar av att utföra vårdhandlingar i det egna vårdutrymmet under prio 1 uppdrag förutom den egna säkerheten, handlade mestadels om upplevelsen av att det var trångt och att det kunde vara bullrigt.

– Det blev svårigheter att utföra vissa moment på grund av det begränsade utrymme vården utfördes i och det blev svårigheter att auskultera vissa ljud framförallt med stetoskopet som upplevdes begränsande i vårdandet av patienten, säger Peter.

”Det är ju som det här med hur man ska sitta när man sätter nål eller, det är ju inte som på sjukhuset, du kan höja armen, du kan sätta på lampan så att den lyser precis på venen när du ska sätta, det blir annorlunda.”

Begränsningar på grund av stress – Att inte hinna göra vissa vårdåtgärder var återkommande av hur ambulanssjuksköterskan upplevde det var att vårda under prio 1 larm.

– Det upplevdes som stressigt att inte veta hur dålig patienten egentligen var och i vissa fall upplevde informanterna att inte vissa moment som kanske borde gjorts, hanns med eller var tvungna att prioriteras bort på grund av patienten symtom.

– Detta berodde då oftast på att ambulanssjuksköterskan prioriterade en snabb intransport i stället för dessa vårdåtgärder eller att hen kände att hen var ensam och att det hade behövts vara fler vårdare som hjälpts åt med patienten för att göra dessa vårdåtgärder.

Ambulanssjuksköterskan kände sig utsatt på grund av sin ensamhet med patienten under dessa uppdrag och detta upplevdes som stressande, säger Tomas. ”Det som är under prio 1 är att det är mycket som ska göras under kort tid man kan känna att man inte hinner med och göra det man vill och ska göra under en transport då patienten mår dåligt.”

Begränsningar på grund av språksvårigheter

– Ambulanssjuksköterskan vill ju bilda sig en uppfattning om patientens tillstånd genom både vitala parametrar och en anamnes från patienten eller en närstående.

– Att inte kunna få denna anamnes på grund av att patienten inte talar svenska eller något annat språk som ambulanssjuksköterskan behärskar upplevdes som begränsande av vårdhandlingar under dessa prio 1 uppdrag.

”Det var ju språket. Han pratade ju varken engelska eller svenska. Han tittade ju på mej och jag förstod ju att han hörde mej och så men det gick ju inte att få nån liksom uppfattning om hur ont han hade, vi förstod ju att han hade jätteont då. Smärtskattning gick ju inte liksom.”

Slutsats

Ambulanssjuksköterskans upplevelse av att vårda i ambulans under prio 1 uppdrag är enviktig faktor att ta i beaktning.

Det är i huvudsak där vården med patienter bedrivs och attskapa förutsättningar i den miljön skapar förutsättningar att bäst bedriva god och adekvatvård för patienter i nödställda situationer.

Studien påvisade behov av trygghet hosambulanssjuksköterskor i form av utbildning i körteknik, konflikthantering, stressbearbetning och träning på de moment i yrket som utförs sällan men ändå ofta skaparstress.

Denna studie visade att stress har olika inverkan på ambulanssjuksköterskan. I vissa fall upplevdes det belastande med denna stress då en kritisk patient kräver vård.

I andra falltycktes det att stressen skapar motivation och skärpa vid akuta uppdrag med kritiskapatienter.

Den egna säkerheten sätts ofta åt sidan för patientens bättre vårdande.

Miljön fören ambulanssjuksköterska kan i vissa fall vara en begränsning i den egna upplevda säkerheten, avslutar Peter och Tomas. ■

samverkan 112 nr 5/6 2016

59

kluriga frågor / Artikelserie

kluriga frågor om trygghet och säkerhet Först ut är nya Moderaternas försvarspolitiska talesperson Hans Wallmark.

Text: henrik johansson foto: moderaterna

Hur ser partiet på begrepp som civil beredskap och har Sverige enligt er en god ambulans- och räddningstjänstberedskap, eller finns det skäl att utveckla beredskapen? Är verksamheterna rätt budgeterade utifrån samhällsutvecklingen, med en äldre och ökande befolkning?

– MSB och Försvarsmakten har påbörjat arbetet att utveckla och stärka totalförsvaret. I det arbetet utgör det civila försvaret en viktig del och hur det civila försvaret fungerar i händelse av kris och krig är beroende av en god krisberedskap i fredstid. När det gäller det civila försvaret så har ju ambulans- och räddningstjäns-

terna nyckelroller för att två av de tre centrala målen ska kunna uppfyllas, d.v.s. värna civilbefolkningen och säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna.

– I och med att frågan om totalförsvaret varit satt på undantag en längre tid kommer det att krävas ett omfattande arbete med att kartlägga behoven och komma med förslag på nya processer.

– Resultatet av detta arbete kommer bli vägledande avseende vilka resurser som behövs till ambulans och räddningstjänst. Som ni nämner så utgör också faktorer som en större och åldrande befolkning viktiga utgångspunkter när det gäller resursfrågan.

– Det ligger dock utanför det arbete som vi håller på med i försvarsutskottet.

Hur ser partiet på en privatisering av ambulans, räddningstjänst och rättsvårdande aktörer (ex polis). Anser partiet att ambulanssjukvård ska drivas med landsting som huvudmän? Räddningstjänst med kommunerna som huvudmän?

Följdfråga: har partiet övervägt att utreda en statlig ambulanssjukvård eller räddningstjänst?

– Det vägledande måste vara att fokus ligger på kvalitet och likvärdighet i den tjänst som levereras, inte vilken huvudman som respektive aktör har.

– När det gäller beredskapen vid kris och krig är det viktigt att de resurser som finns oavsett om de har offentliga eller privata huvudmän kan tas i anspråk.

– Det är en viktig del i den återtagna planeringen för totalförsvaret att kartlägga hur det ser ut idag och vad som behövs göras framgent.

– Utöver fokus på kvalitet och likvärdighet är även en bra samordning centralt. D.v.s. att det finns väl upparbetade

60

samverkan 112 nr 5/6 2016

www.s112.se

Hur ofta bör ambulans och räddningstjänst öva enligt er mening? Har partiet en plan för den civila beredskapen vid en allvarlig händelse?

– Moderaterna och Alliansen har pekat på just hur central övning är för att kunna hantera skarpa situationer. Överhuvudtaget är det viktigt att det finns en målstyrning i verksamheten där det finns tydliga mål av vad som är skyddsvärt och hur man ska prioritera vid en kris.

– I det sammanhanget blir övningar viktiga tillfällen att säkra att den kedjan fungerar. Vi har föreslagit att länsstyrelserna i enlighet med MSB:s rekommendation bör få i uppdrag att se över de riktlinjer som i dag finns för länsstyrelsernas krisberedskap när det gäller krav på övningsverksamhet och beredskap.

– Dessa riktlinjer bör vara på en generell nivå och beakta de specifika regionala förutsättningarna som sätter villkoren för de olika länsstyrelsernas verksamhet.

– På en mer generell nivå vill vi också ge Statskontoret i uppdrag att brett utvärdera den svenska krisberedskapen samt de relevanta myndigheternas beslutskedjor.

– Denna utvärdering ska fungera som ett underlag

www.s112.se

i den kommande försvarsberedningens arbete. Vi vill ge nästa försvarsberedning ett bredare uppdrag som tar hänsyn till alla de civila hot och risker som Sverige står inför.

Diskuteras ovanstående frågor inom partiet? Är frågorna prioriterade inom den politiska diskussionen?

– Det finns ju ett brett spektrum av frågor som rör ambulans och räddningstjänst som absolut diskuteras i partiet.

– Vi har också lagt fram förslag som gäller allt från blåljuspersonalens säkerhet till förmågan att kunna rekrytera tillräckligt med deltidsbrandmän.

– Det var också alliansregeringen som tog initiativ till utredningen om alarmeringstjänsten som en myndighet.

– Vi i den moderata försvarskommittén försöker också så ofta som möjligt komma ut och se verksamhet på plats.

– Den 23 maj i år genomförde vi tillsammans med hela den moderata riksdagsgruppen ”En dag i räddningstjänsten”. Vi var då ute hos räddningstjänster över hela landet för att se hur den dagliga verksamheten fungerar och för att fånga upp eventuella problem.

– Det är en viktig återkoppling för oss när vi utvecklar ny politik på området. ■

Tel: 0430-490 50 www.nilsson.se

Grattis

kontaktytor och fungerande processer mellan de olika aktörerna i blåljusmyndigheterna. I vissa fall som när det gäller alarmeringstjänsten för alla blåljusmyndigheter kan det även vara värdefullt att även vara samlokaliserade.

– En viktig faktor i sammanhanget är att alarmeringstjänsten som samordnar de olika aktörernas utryckningar fungerar.

– Just nu sitter en utredning som ska föreslå och utarbeta fullständiga förslag hur en nationell alarmeringsfunktion skulle kunna se ut.

HAPARANDA - Norrbottens län

Hannu Kallijärvi och Tommi Stark hämtar en XC70.

Nu väntar en resa på 154 mil.

ÅLEM - Kalmar län

Johan Lindberg hämtar en XC70 till Ålem i Kalmar Län.

Visste du att... ... MSB bedriver verksamhet i Stockholm, Karlstad och Kristinehamn.

Utbildning bedrivs i Sandö, Revinge och Rosersberg.

MSB har ungefär 850 anställda.

samverkan 112 nr 5/6 2016

61

marknadsnyhet / Reportage

Wi-fi uppkopplad och redo

Öppna locket. Avlägna kläder från patientens bröstkorg. Dra i det röda handtaget.

Applicera elektroder.

Kan dras av direkt för snabbare placering.

text: sven åsheden bilder: physio-control Dagens teknik har gjort hjärtstartarna små, säkra och enklare och enklare att använda. Just enkelheten har bidragit till att fler hjärtstartare placerats ut på publika platser runtom i Sverige.

D

en senaste hjärtstartaren, med ny och banbrytande teknik, är en LIFEPAK CR2 från Physio-Control.

Hjärtstartaren kan med hjälp av Wi-Fi och ett avancerat hanteringsprogram kommunicera med sin omgivning. Efter händelsen skickas och integreras, helt automatiskt, all information i en patientrapport. fjärrövervakning Innehavare av en eller flera hjärtstartare har eget ansvar för underhåll och att rutiner för detta finns. Konsekvenserna av 62

samverkan 112 nr 5/6 2016

uteblivna kontroller kan bli allvarliga.

Exempel finns, där hjärtstartare funnits i närheten av ett hjärtstopp, men inte fungerat på grund av bristande underhåll.

LIFELINKcentral AED programhanteraren övervakar varje LIFEPAK CR2 som är ansluten till ett mobilnät eller Wi-Fi. Den varnar automatiskt om allt inte står rätt till. Tomt batteri? Hjärtstartaren är flyttad/stulen? Dags för elektrodbyte m.m.

Kontinuerlig HLR Det är samman elektrodtyp både för vuxna och barn. CR2 tillåter bröstkompressioner under hela analysfasen.

Om en defibrillerbar rytm upptäckts, levererar CR2 eskalerande stötar, utan att användaren först måste agera aktivt.

Användaren får hela tiden tydliga

HLR-anvisningar om handplacering, frekvens och kompressionsdjup. Och ljudvolymen justeras automatiskt i förhållande till omgivningens ljudnivå.

Hjärtstartaren kan vara tvåspråkig. enkelhet för användare LIFEPAK CR2 defibrillatorn har en enkel design och tydlig grafik.

Såväl utbildade som icke-utbildade användare kan enkelt förstå hur man utför kontinuerlig HLR med hög kvalitet.

Defibrillatorn använder enkla gränssnitt, ljudanvisningar och automatiska funktioner för att hålla användarna fokuserade på uppdraget.

IP-klass 55, betyder att defibrillatorn är både damm och vattentålig.

CE märkt. ■

www.s112.se

E N M Ö T E S P L AT S AV A M B U L A N S P E R S O N A L F Ö R A M B U L A N S P E R S O N A L

Ambulans2017 är Sveriges största ambulanskongress. Den äger rum 25-26 april i Scandic Infra City utanför Stockholm. Ambulans2017 välkomnar alla som arbetar inom den prehospitala verksamheten. I detta forum har du som deltagare möjlighet att kombinera intressanta föreläsningar med att besöka kongresshallen och ta del av de senaste prehospitala produkterna.

2017 är kongressens största år hittills och nära 400 deltagare är redan anmälda och fler tillkommer dagligen. Kongressens tema för i år är personcentrerad vård. Debatter, föreläsningar, diskussioner och övrigt som presenteras på våra totalt fyra separata scener kommer genomsyras av detta tema.

Utöver detta kommer även aktuell och kommande prehospital forskning presenteras.

Kongressen kommer även bjuda på utökad deltagarinteraktion. Utställarna utgår ifrån vårt handson koncept vilket innebär att du som deltagarna får testa produkterna. Du kommer bland annat få möjligheten att provköra de senaste ambulanserna på vår testbana eller varför inte ta chansen att bli korad till Svensk mästare i ambulanssjukvård i Sveriges första Ambulans-SM. Ambulans2017 vill även att studenter ska få möjligheten att besöka kongressen. Därför bjuder vi sjuksköterskestudenter, specialistsjuksköterskestudenter samt läkarstudenter helt kostnadsfritt till kongressen. Deltagare bjuds också möjligheten att träffa flera arbetsgivare på plats där ibland AISAB, Falck, Samariten och Gävleborg. Gävleborg har i samarbete med Ambulans2017 tagit fram ett unikt anställningskoncept där du som deltagare kan genomföra fysprov, HLR-test och uppkörning på en och samma dag under kongressen och gå ut därifrån med ett anställningsbevis i handen. Missa inte denna unika chans.

Avslutningsvis så kommer kongressen återigen ha FERNO som huvudsponsor vilket vi är oerhört stolta över. Kongressen kommer även stoltsera med flertalet av de absolut största prehospitala leverantörerna och tillverkarna av ambulanser, utrustning och innovationer.

Däribland ingår Eurolans, Ambulansproduktion, Laerdal och många, många fler.

Andreas Byström Kongressansvarig

Kjell Öhman Kongressansvarig

www.ambulans2017.se

25-26 april 2017 63

marknadsnyheter / Blandat

Amarok Negea ambulans

över 1 miljon bildelar på nätet Bildelar från 627 tillverkare & leverantörer.

Prenumerera på nyheter och specialerbjudanden via e-post. www.topreservdelar.se

• Ny motor, V6 på 224hk + 20hk extra vid behov i powerboost • Skivbromsar nu även bak för bästa bromsförmåga • Ny instrumentbräda som gör mer plats i förarutrymmet för ännu bättre benutrymme.

info@topreservdelar.se

STOR BLIR STÖRRE

RIPA specialfordon AB Mobil: +46 (0)709 10 59 20 Mejl: patric@ripaspecialfordon.se

Volvo V90 bästa polisbilen någonsin

Som en följd av vårt partnerskap med WAS kan vi erbjuda Sveriges bredaste erfarenhet samt ambulanssortiment. Även fortsättningsvis så är alla ambulanser från oss svenskregistrerade, byggda enligt SS-EN 1789, med eftermarknadshantering och helhetsansvar från Backaryd.

Euro-Lans Nordic Vehicle Michael Olsson 0457-45 06 75

Svenska polisen kommer i början på 2017 att få sin första leverans av nya Volvo V90. Standby har varit med och utrustat den med W1 Larmbåge, lampa L52, horisontell och vertikal, manöversystem VCCS med pekskärm, mjukvaran POLMAN®, elcentral med fordonsdatorn CEO samt nya handyknappen för blåljus, H1.

www.eurolans.se

ny räddningsdocka för övningsmoment

Standby AB Telefon 0520-49 44 40, Mejl: info@standby.eu

Visste du att... ... våra annonsörer får, helt utan kostnad, "high-lighta" en produkt eller en vunnen upphandling. Det enda vi kräver är en högupplöst bild + en kort och komprimerad text.

Maila ditt material till: info@s112.se

64

samverkan 112 nr 5/6 2016

Svenska Räddningsprodukter AB har tagit fram en räddningsdocka för övning under fältmässiga förhållanden.

Realistiska funktioner och vikt. Inslag som att skapa fri luftväg. HLR med möjlighet att använda hjärtstartare.

Kan även levereras med intubationsmöjlighet (oral/nasal) samt utbytbara ögonglober.

Svenska Räddningsprodukter AB Mobil: +46 (0)73 655 00 27 www.svenskaraddningsprodukter.se

www.s112.se

Bild: 8x6 rutor 92-16_ Single Responder

BÄRKRAFTIG ÄLDRE ULLMANN

NALLE FÖR BJÖRN

KANALSTAD

Foto: Sven Åsheden

HAR DRAR LÄGRE OFTA TJÄNSTE- RÖD VID GRAD REA

KANSKE ASKAR KALT PRISTAFÖR NYGAREN PILLERBRUKAR DOSER SILVER

GÖR ASBESTCEMENTUPPEN ROR MAGASIN

SJUNGA GLATT

INNOVATION

ÄR TUNGT ATT BÄRA

VOLUMINÖST FIGURERNA

MATREGLER

INLEDANDE EFTER IOGT

YTMÅTT

KAN TRANKYSS SPIRA- SMAKA TION KOXA

MJÄRDEFORM

KRONOR GAMMAL PERSISK VALUTA

PYTTEMÅTT I KÖKET

RYMDFIGUR

TRÄD OCH PÄRMÄNDAMÅL

MAKT I VÄST SLAGREDSKAP METOD FÖR PLUGGANDE KOLLAR TULLEN

FIKTIV PRIVATDECKARE SELEN FRYSTA SKORPANS

@ I HULL

SVISCHAT ROBUST

ENTLEDIGAD

LENA NYMAN DOV

GRADTAL 45 FÖR STRECK

Arkivfoto

BERGSTOPP UNDER ISEN

AFFÄRS- FLAMMA FÖR STÄLLNINGAR- SVETSARE NA

START PÅ X-ANTAL HJUL AVRUNDNINGSTEXT I BREV

OLJEVÄXT HAWAIIKRANS

PRONOMEN TURKISK STAD

OXUDDE TRÅNG 92-16 FARLED

BROTTSJÖ

Bild: 6x4 rutor 92-16_ Brandman

FARAO JAGAR OM NATTEN

VIRRVARR

MITTPUNKT SKRIVNING

FÖRE KLÖVVISS STRUK- DJUR TUR

FÖRDRÖJD

ACETALDEHYDEN

Bild: 8x6 rutor 92-16_Sandcat.jpg

LYSER TÄND

METALLSTÅNG RUNT KLOCKSLAG

FÖRUTSÄGA DOV STÖT

BLADDRYCK FÖRNIMMA

HAR SIN EGEN KVIST GULDMEDALJÖS

KRICKA

AMFORA

INDISK DELSTAT

BEVANDRAD TJUGONDE

Foto: Polisen

Vinster:

3 vinner tre trisslotter var!

www.s112.se

ARKMAN

När Du löst korsordet, mejla de tre lösenorden till: info@s112.se - eller posta dem till: On Road Communications AB Pirgatan 2, 374 35 Karlshamn

PÅHOPPAD

Märk mailet eller brevet ”Kryss 2-2016” OBS! Glöm inte att skriva Ditt eget namn, adress och telefonnummer!

Svaret ska vara oss tillhanda senast den 19 februari 2017.

samverkan 112 nr 5/6 2016

65

Lösning och vinnare till korsord i nr 4-2016

F

Många av våra läsare tog sig an Krysset i förra numret av Samverkan 112. Bland dem som kryssade rätt har vi lottat ut 9 st Trisslotter.

Vinnare denna gång blev:

Vinnarna fick 3 Trisslotter var.

S

JOGGA

FÖRMÅNLIGA

Ö N S K E L

BARBERA

R A K A

HÅRET AV FÅRET PRONOMEN

TILL SKÄNKS

S

ADELS- GÅTT MAN I LÅS

MAGASINERA ÄTS MED FLÄSK

L V Ä G

VAR TJOCK FÖRR

F

JIPPO

PRAKTRUM

T V

DYNGAN HUGSKOTT GÅTA

MORGONMAT

STILLA

K L A N

I D E

S A L

G R Ö T KASS TILL VARDAGS

A

KVINNA 1?

STÖRRE KUNGSFISK

EGENARTAD

JORDREMSOR

V

I S T A

U L L E N BITER SIDA

T A R

A P A R T

LEVA

IRLÄNDSK ARTIST MOT

E N

TOTOSPEL SAMTYCKE

D D SES TOKIGT OFTA PRIS FÖR SITTA I TV-PROBUR DUKTION ÄR GIN SMAKSATT MED

HOJTA

T J O A

SLARVA OCH RIVA SOM 5

R A F S A

E V A

S T R U K T U R A V G E

SLAVA

L O R T E N

E V E N T

SPRINGS OM

DÅLIGT BETEENDE

U P P L A G R A

G L E N N

B I

MÖNSTER

A

ALLÄTT DELES GRÖNA VATTEN

A V G I F T S F R I

S V A R HETER MÅNGA I GÖTET KÖRS PÅ

TOUR FÖR TENNIS

B

S T I L E N L I G A

N Ä T V E R K HÖGSTA KAN VÅGEN KOST- KOMMA NAD SOM

LÄMNA

GRATTIS!

SINGEL

RULLA FÖR VILJA

ELEGANTA SAMARBETE

BESKED

Gustaf Lindgren Jan Trygg Gun Kullgraf

YTTER-

STA SENT LAGREN

ÄR ÖVERORDNAD MÅDDE UGGLA I VISA LEVNADSLOPP

BRUKA LAGER PÅ LAGER

Ö

UPPHÖJD BILD HUMUS

L L A

STAD I NORR FN I UK NÅDEN

OMVÄND

U N

E M M Y

R E L I E F

F Ö R M A N I

F

HÄRBRE GRUNDLIG

BINGE BEVINGAD TEXT

L Å R

B O D

KOMBINERANDET

Ä

K A N F Å R Y C K A U T N Ä R H E L LEMONAD

S A F T

SÖNDER

A V

OXUDDE 73-16

LÅNGSMALA VIKENS

F J O R D E N S

FÅNGADE

T O G

GODSET PROFANERAR

LAND KAN SNÖ VARA

S T A T

F R A K T E N

H Ä D

LURIFAX SYFTAS PÅ VÄRKANDE

R Ä

SÄLLSYNT

R A

KAKA

D R Ö M

KAN INNEHÅLLA ETTAN BRODERA

KAN DET KATT

D O

A V S E S FRONT

Y T A

Ladda ner samverkan 112 appen gratis i Google play eller App Store.

KARLSHAMN i Blekinge - XC70

PAJALA i Norrbotten - XC70

Michael Thomasson och Christer Johansson

162 mil väntar på Mikael Vasara

Grattis Tel: 0430-490 50 www.nilsson.se

66

samverkan 112 nr 5/6 2016

www.s112.se

Låt oss presentera LUCAS 3 bröstkompressionssystem ®

Ansluten. Redo.

Effektiva kompressioner och bra blodflöde leder till livräddande HLR Med över 12 års klinisk erfarenhet, presenterar vi nu den tredje generationen av LUCAS bröstkompressionssystem.

LUCAS 3 bröstkompressionsstem har förbättrade funktioner som underlättar underhåll och hantering, samtidigt som det upprätthåller ett konsekvent blodflöde från och med ögonblicket den startar, vilket ökar chansen för ett positivt resultat för patienten.

Samlar data vid varje kompression LUCAS 3 bröstkompressionssystem samlar nu data på kompressioner, pauser, användarinteraktioner, larm och batteriinformation. För enkel granskning av enhets- och användarprestanda kan data överföras via Bluetooth®, utan några extra sladdar att hålla reda på. LUCAS 3 är framtagen på en dataplattform som är redo för framtidens uppkopplingar.

“Den är enkel och smidig att använda, och den är liten och kompakt.”

Läkare Charles Lick, Medical Director, Allina Medical Transportation

För vidare information, vänligen kontakta din försäljningsrepresentant eller kundsupport på info.nordic@physio-control, tel. 0770-870 120

©2016 Physio-Control, Inc. Redmond, WA, U.S.A. Alla namn i detta dokument är varumärken eller registrerade varumärken tillhörande respektive ägare.

GDR 3329370_A

POSTTIDNING B Avsändare: On Road Communications AB Pirgatan 2, 374 35 Karlshamn

IPM Ulricehamn.

MATS MUKKA ÄR SVERIGES BÄST KLÄDDA 2016.

Folket har sagt sitt. Efter en tuff kamp mellan ambulanssjuksköterskor, linjemontörer, vägassistans, soldater, snöläggare och alla andra som arbetar i utsatta miljöer så är en vinnare korad. För arbete utomhus oavsett väder, alltid med stenkoll på sina kläder, utses fjällräddaren Mats Mukka i Jukkasjärvi till Sveriges Bäst Klädda 2016.

ETT STORT GRATTIS!

Sveriges Bäst Klädda arrangeras av Taiga AB och vänder sig till användare inom Taigas segment. Årets vinnare föräras en resa för två till Island, till ett värde av 25 000 kronor. Vem blir Sveriges Bäst Klädda 2017? Följ oss på facebook, instagram och taiga.se WWW.TAIGA.SE | 0340-66 69 00