bladderbar-6-2014 by Samverkan112

SAMVERKAN

Nyhe

ter! Senas te blålj usnyh nätet. eterna Lan på dagstid det runt me d 70 n in g a r ww w . s varje dag! 112.

Nummer 6 2014 Årgång 13 Pris 49 kr Magasin om blåljusverksamheter och specialfordon

Vi önskar alla Er fantastiska läsare ett riktigt Gott Nytt År! Trevlig läsning! FAMILJEN "BLÅLJUS" FRÅN SUNDSVALL OCH MYCKET MER...

Markleen är en av de världsledande aktörerna inom oljeskyddsbranschen, i Sverige har vi ingenjörsavdelning, tillverkning och försäljning. Vår fabrik ligger beläget i natursköna Åmål vid Vänern och vårt säljkontor i Hisings Backa, Göteborg.

Miljöambulans

Akutlådan

FRÅN INNOVATION TILL PRODUKT Med årtionden av samlad kompetens och uppﬁnningsrikedom kan vi på Markleen stoltsera med produkter som den extremt starka och ﬂexibla Flexilänsan och Akutlådan som är ett första förband för oljespillet, med oljelänsa, absorbtionsmaterial och mycket annat. Våra produkter är under ständig utveckling och feedback från våra kunder är extremt viktig för oss, allt för att kunna leverera den bästa servicen och de bästa produkterna på marknaden. Våra produkter används i miljöer med höga krav över hela världen och vi kan inte komma på något bättre sätt att demonstrera kvaliteten i vårt sortiment. Välkommen att besöka oss på någon av våra platser.

Flexi Boom

Översvämningsskydd

KOMMANDE EVENTS Träﬀa oss på mässor under 2015! Vi kommer bl.a demonstrera vår akutlåda och våra länsor.

INTERSPILL

2015-03-242015-03-26 RAI Convention Centre Amsterdam

TEKNIKDAGARNA SRTC 2015-05-06 2015-05-07 SRTC Skövde

KONTAKT

INTERSCHUTZ

Markleen AB Backa Bergögata 18 422 46 Hisings Backa info@markleen.se www.markleen.se

2015-06-13 2015-06-16 Deutsche Messe Hannover

Magasin om blåljusverksamheter och specialfordon Utgivare Tidningen Samverkan 112 ges ut av förlaget On Road Communications AB. Förlaget är privatägt och står ägar- och åsiktsmässigt helt oberoende i förhållande till företag, organisationer och politiska partier. Utgivningsbevis: 24 224 ISSN: 1650-7487 Adress Pirgatan 2, 374 35 Karlshamn (NetPort Science Park) Tel: 0454-300 800 (vx), E-post: red@s112.se www.s112.se Chefredaktör och ansvarig utgivare: Sven Åsheden, 0454-300 800 (vx), sven@s112.se Reporter Mats Thorner, Mobil: 070-39 73 666 Övriga medarbetare i detta nummer Pasi Hakopuro, Magnus Jakobsson, Susanne Engdahl Jensen, Solveig Klug, Jörgen Lundälv och Nisse Schmidt. Formgivning Sven Åsheden och Johan Carlsson Produktion On Road Communications AB. Redaktionen ansvarar ej för icke beställt material. För åsikter som framförs i artiklar svarar intervjuade personer och textförfattaren. Annonser Adviser AB, Västergatan 40, 211 21 Malmö, Dennis Sandström, 040 - 97 04 43, dennis@adviser.se Upplaga: 3 000 exemplar Tryck: Mixiprint, Olofström Prenumeration - www.s112.se/prenumerera/ Ett år 250:-, 6 nummer. Lösnummer 49:- inkl. porto inom Sverige. Utanför Sverige tillkommer ett portotillägg. Foto framsida: John Thorner Philip Nordqvist är stolt över ny utbildning

Utgivningsplan NR 1 UTKOMMER vecka 8 / 9 Materialdag annonser, 4 feb . ........................................... NR 2 UTKOMMER vecka 16 / 17 Materialdag annonser, 2 apr . ........................................... NR 3 UTKOMMER vecka 25 / 26 Materialdag annonser, 3 jun

........................................... NR 4 UTKOMMER vecka 36 / 37 Materialdag annonser, 19 aug

........................................... NR 5 UTKOMMER vecka 42 / 43 Materialdag annonser, 1 okt

........................................... NR 6 UTKOMMER vecka 51 / 52 Materialdag annonser, 2 dec

...........................................

WWW.S112.SE

Nu ändrar vi inställning. "Nollvision" gäller! Ett konferensrum fyllt av likasinnade entusiaster och ett gäng duktiga föreläsare från hela Sverige. Ja, det var vad som mötte mig på Södersjukhuset i Stockholm en mulen och disig novemberdag. När kardiologprofessorn Leif Svensson och hans forskargrupp på Hjärtstoppscentrum presenterade Resuscitation Academy Sweden (se sida 14), for tankarna omedelbart till Claes Tingvalls numera berömda ”Nollvision” för döda och skadade i trafiken. 1995 gapflabbade många åt Tingvall. Det var en provokation att tala om nollvision. Men i denna presentationsstund kändes det oerhört naturligt att tänka tillbaka på Tingvall. Tillsammans med Resuscitation Academy Sweden vill jag kasta ut tanken på en nollvision för plötsliga hjärtstopp, utanför sjukhus, orsakade av ventrikelflimmer. Låt oss tillsammans bli vår egen regering och riksdag om att fatta nollvisionsmålet. Till vår hjälp finns, förutom Leif Svensson och hans forskarkollegor, medicinskt ansvariga för ambulanssjukvården i Seattle USA och Svenska rådet för hjärt- lungräddning. Ett skarpt gäng! Eller hur? Våra ledstjärnor ska vara:

10 Steps for Improving Survival - from Sudden Cardiac Arrest I Stockholm överlever idag tre gånger fler personer ett hjärtstopp jämfört med för 10 år sedan. Det mesta kan tillskrivas hjärtstoppsgruppens arbete och deras till synes enkla tes; ett snabbt och tidigt agerande och mobilisering av effektiva resurser. Preliminära resultat och erfarenheter från Stockholm indikerar tydligt, att tidsvinsten från utlarmning till defibrillering, vid dubbelutlarmning av räddningstjänst och/eller polis blir flera minuter. Räddningstjänst och polis når idag patienten före ambulans i cirka 35-40 % av fallen. Detta har resulterat i en fördubblad överlevnad vid bevittnade hjärtstopp. Det känns rimligt att vi alla i blåljussektorn, som tillika är samhällets tjänare, ställer upp för en nollvision vid hjärtstopp utanför sjukhus. Forskning visar att nästan 40 % av alla hjärtstopp drabbar människor i arbetsför ålder. Idag ligger överlevnaden på cirka 57 % i Seattle och i närheten av 50 % i norska Stavanger. I Sverige är motsvarande siffra på riksnivå 33 %. Vår inställning och vårt mål ska fortsättningsvis vara: Noll döda i ventrikelflimmer, utanför sjukhus! Du hakar väl på? Ett jättestort tack till alla er läsare, annonsörer, journalister, fotografer, annonssäljare och alla ni andra som har varit delaktiga i ett underbart samarbete under 2014. Avslutningsvis önskar jag er alla en riktigt God Jul och ett Gott Nytt 2015!

Sven Åsheden Chefredaktör och ansvarig utgivare sven@s112.se

SAMVERKAN 112 NR 6 2014

SAMVERKAN

Innehåll

d a n v e rl e v ö d a k ö r fö r ie g te a Nya str

24 lator

u im s i r ö k l a n o s r e Ambulansp

Polis och Tull samverkar i

fjällen

Philip är stolt över sin utbild

ning

6 8 10 12 14 16 4

Landet runt - aktuella notiser Landet runt - aktuella notiser 10 steg till en ökad överlevnad Ambulanssjukvårdare på väg Vetenskap, kunskap och entusiasm Nya attityder hos skoterfolket

SAMVERKAN 112 NR 6 2014

18 22 24 26 28 30

Ambulanssjukvårdaren Kalle Blomgren Målet för Resuscitation Academy Sweden Blåljuskörning i simulator Familjen "blåljus" i Sundsvall Gammal utbildning i modern form Liv kan räddas – med tidigt larm och T-HLR

38 40 44 46 49 50

16 12

Specialkompetens behövs på akuten RAS - Janne Kautto tycker till Alarm Ambulansförbundet tycker till Responstider och döda i akut hjärtinfarkt Porträttet - "Ambulansare" som processjurist Debattartikel - inga repressalier WWW.S112.SE

E N M Ö T E S P L AT S AV A M B U L A N S P E R S O N A L F Ö R A M B U L A N S P E R S O N A L

Ambulans 2015 Scandic Infracity vid Arlanda Ta möjligheten att lyssna på intressanta föreläsare under Ambulans 2015. Årets teman är arbetsmiljö och säkerhet. Varje dag genomförs fyra föreläsningar plus en avslutande keynoteföreläsning, samtidigt kommer det att ske intressanta debatter i speakerscorner. Årets magistrar presenteras i mässan och workshops hålls parallellt. Mässdag 1 (28 April 2015)

Mässdag 2 (29 April 2015)

Föreläsning 1 10:30 – 11:15 – Trafiksäkerhet.

Föreläsning 1 10:30–11:15. Trafiksäkerhet. (FERNO)

Speakers Corner 11:15–12:00. Debatt efter föreläsning om obligatorisk körutbildning/vinter/sommar, utryckningskörkort, patientsäkerhet under transport.

Föreläsning 2 12.00-12.45. Fältchef – en finsk prehospital ledningsmodell.

Föreläsning 2 12.00-12.45. Prehospital sjukvårdsledning och katastrofledning Nationella standarder/riktlinjer. Debatt i samband med föreläsning.

Tom Göstas, Ambulanssjukskötare vid Ålands Räddningstjänst. (Fin). Föreläsning 3 14.15-15.00. Hot och våld.

Föreläsning 3 14.15-15.00. Hot och våld.

Speakers Corner 15.00-15.45. Debatt efter föreläsning om utökat samarbete med dirigering, taktisk ambulanssjukvård, utbildning i närskydd, skyddsutrustning.

Föreläsning 4 15.45-16.30. Prehospital arbetsmiljö och dess risker.

Anna Ekwall, Ambulanssjuksköterska, Dr medicinsk Vetenskap, Docent i Omvårdnad från Lunds Universitet föreläser om ambulanspersonals utbrändhetssymptom i relation med coping och samvetsstress. (Swe)

Speakers Corner 16.30-17.1 5. Debatt efter föreläsning om egonomi, utbildning kring lyftteknik och fysisk träning. Ges möjlighet till träning under arbetstid för att klara arbetet? Behövs mer/mindre, potentiella lösningar.

Speakers Corner 16.30-17.15. Debatt efter föreläsning om den prehospitala arbetets psykiska och fysiska påfrestningar.

Keynote-föreläsning 17:15–18:00. Healthcare in danger.

Keynote-föreläsning 17:15–18:00. Tactical Ambulance. How does it work in the field?

Dick Clomén, Folkrättsrådgivare för Svenska Röda Korset (Swe) Dick Clomén, Legal advisor, Swedish Red Cross (Swe)

Cedric Palmisano. Ställföreträdande chef för ambulansen taktiska specialoperationer i New Orleans. (USA). Deputy Chief Cedric Palmisano, NREMT-P, EMT-Tactical Special Operations and Logistics New Orleans Emergency Medical Services. (USA).

Fler än 175 anmälda, boka du också!

www.ambulans2015.se

Sedan singel respondern infördes har den varit till stor hjälp i Lilla Edet. Åsa Lindell, sjuksköterska, Björn Kalin, koordinator, Göran Andersson, bakom, verksamhetschef Lilla Edets räddningstjänst.

Landet runt

Långa insatstider - ett minne blott Ambulanstjänsten singel responder har hjälpt till att vända trenden för Lilla Edet vid akuta olyckor och sjukdomsfall. – Lilla Edet var en av de kommuner som låg sämst till, nu är det bättre, säger Björn Kalin, koordinator på NU-sjukvården. Lilla Edet hade före april 2013 de längsta insatstiderna i hela Västra Götalandsregionen – det är bakgrunden till införandet av singel responder på orten. Tidigare var man på plats inom 20 minuter, som är den kritiska gränsen vid akut utryckning, vid drygt 20 procent av alla utryckningar. Efter införandet var siffran 89 procent i inledningen – en kraftig ökning således. – Vi fick pengar till projektet att under 2013 på prov. Syftet då var att testa vad singel responder får för effekt på de dåliga insatstiderna. Vi såg ganska snabbt att det var effektivt, säger Björn Kalin. Den dåliga siffran för Lilla Edet berodde

Lilla Edet •

på att kommunen ligger vid utkanten av NU-sjukvårdens upptagningsområde, till viss del även Kungälvs. Ju närmare ett sjukhus en ort ligger, desto fler ambulanser finns det i närheten – Edet hamnade alltså lite i skugga. Under 2013 hade man först bemanning dygnet runt, två sköterskor arbetade skift. Efter att projektet blev förlängt är bilen tillgänglig mellan klockan 11-21. – Då täcker vi upp en del av tiden som vårdcentralen har stängt. Men vi ser andra fördelar också. Vi samverkar med hemsjukvården, äldrevården (Mäva) och 1177 (vårdguiden), de kan ringa till oss och vi kan vara deras förlängda arm. Det minskar till exempel kö-tiden på akuten, säger sjuksköterskan Åsa Lindell Jacobsson. "Väldigt avgörande" Erfarenheterna för räddningstjänsten i Lilla Edet, varifrån bilen utgår, är också goda. – Singel respondern är ofta på plats samtidigt som vi och har mer kunskaper, det ger oss en trygghet. Tiden är också väldigt av-

medlearn.se

Text och foto: Pasi Hakopuro

görande i sådana lägen, och är den på plats före ambulansen är det en stor fördel, säger verksamhetschefen Göran Andersson. En singel responder har samma funktioner och befogenheter som en ”vanlig” ambulans med personal – enda skillnaden är att man inte transporterar patienten till sjukhuset. Det i sin tur gör att den alltid finns kvar i området. Förutom i Lilla Edet finns det i VG-regionen singel responder i Dalsland, Skara samt en variant i Göteborg. – Vi ser att detta är bra och vi arbetar vidare för att det ska bli en del av vår ordinarie drift, säger Björn Kalin. Oklar framtid Framtiden för singel responder är dock något oklar, enligt verksamhetschefen UlfPeter Lundberg. Det har sin orsak i att budgeten inte är klar. – De har visat väldigt bra resultat och har gjort stor nytta. Men allt beror på budgeten och det får vi reda på så småningom, säger han. SÖKB VÅREAR 2015N

Låt drömmen bli verklighet och sök till vår ambulanssjukvårdarutbildning. Under våren 2015 blir även flera av våra utbildningar sökbara, med start hösten 2015. Utbildningarna är kostnadsfria och CSN-berättigade.

SAMVERKAN 112 NR 6 2014

WWW.S112.SE

Nya trafikinstruktörer examinerade

Från vänster: Peter Rollings Ramberg, Amb. Skinnskatteberg. Joakim Sörling, Amb. Umeå. Gustaf Åhman, Amb. Lindesberg. Jörgen Ek, Amb. Piteå, Mats Johansson, Amb. Göteborg. Lars Bergman, Rtj. Västerås. Fredrik Johansson, Amb. Kiruna. Patric Kohlström, Rtj. Borlänge. Urban Westerberg, Rtj. Umeå. Håkan Holmström, Amb. Karlskoga. Simon Hedström, Amb. Skellefteå. Tommy Åberg. Amb. Umeå. Jockum Norgaard, Amb. Katrineholm. På knä fån vänster: Pedagog Per Edén, Kursansvarig Mikael Signon. Under veckorna 42, 44 och 46 har fjorton nya trafikinstruktörer utbildats och examinerats i den nya trafikinstruktörsutbildningen som drivs av Akutoch katastrofmedicinskt centrum (AKMC), Västerbottens läns landsting.

Kursdeltagarna med bakgrund från räddningstjänst och ambulanssjukvården är nu redo att utbilda sina kollegor till en säker utryckning. Med fokus på vetenskapliga studier från bland annat VTI, i kombination med egna gedigna kunskaper har resultatet blivit

en helt ny och insiktsinriktad körutbildning för blåljusens trafikinstruktörer. Utbildningen är ett systemskifte och en ny syn på hur säker utryckningskörning ska genomföras. Instruktörsutbildningen ger en ny insikt för blivande trafikinstruktörer med

fokus på analys och reflektion på säker utryckning. Nästa trafikinstruktörsutbildning planeras att genomföras i Uppsala eller Gävle under veckorna 42, 44 och 46, 2015. Anmälning görs på: www.vll.se/akmc

Klart med köp av ambulanshelikopter till Värmland och Dalarna

Eurocopter EC145 T2.

Foto: Eurocopter

Helikoptertypen som köps in från Airbus Helicopters är en EC 145 T2. Den är tyst, säker och rymlig. Det större utrymmet gör det enkelt för den medicinska personalen att arbeta med patienten. Enligt avtalet ska helikoptrarna levereras i december 2015. – Den gemensamma helikoptertypen med sina egenskaper ger goda möjlig-

heter till en långsiktigt bra utveckling av verksamheten i kommunalförbundet. Med optionen på åtta helikoptrar finns förutsättningarna för ett utökat kommunalförbund vilket skulle medföra en än mer patientsäker och effektiv ambulanshelikopterverksamhet i hela landet, säger Lars-Olof Björkqvist. Källa: Landstinget i Värmland

Förflyttningskunskap för Ambulanssjukvården Förflyttningskunskap Grundutbildningför förAmbulanssjukvården handledare Grundutbildning för handledare Målgrupp: personal inom ambulans och akutsjukvården Målgrupp: personal inom ochförakutsjukvården Kursinnehåll: Enambulans teknikbank att undvika att bära och lyfta. Kursinnehåll: för att undvika att bära tung och lyfta. Baserat påEn ettteknikbank principbaserat arbetssätt. Fokus patient. BaseratKurstid: på ett principbaserat arbetssätt. Fokus tung patient. 27-29 januari 2015 Kurstid: 27-29 januari 2015 Kursplats: Flöjelbergsgatan 7A Mölndal Kursplats: Flöjelbergsgatan Ring för offert: 031-27 7A 25 Mölndal 30, Ring för offert:office@modernarbetsteknik.se 031-27 25 30, E-post: E-post: office@modernarbetsteknik.se

WWW.S112.SE

SAMVERKAN 112 NR 6 2014

Landet runt

"Polisen mer synlig med Görans ljusa idé"

Samverkan 112 Nr 1-2004

Arkivfoto: John Thorner

Redan 1991 experimenterade Göran Duesgård, trafikpolis i Göteborg, med att skapa ett fast blått ljus i polisbilarnas takbågar. Rikspolisstyrelsen uppmuntrade hans arbete och gillade idén, men inte dåvarande Vägverket som motarbetade den. Med årslånga handläggningstider förkastade Vägverket hans förslag vid två tillfällen, med

motiveringen att det fasta blå ljusskenet enbart får användas vid utryckning. Från Vägverkets sida ansågs risken stor för förväxling, alltså att medtrafikanterna skulle tolka ljuset i takbågen som att polisbilen är på utryckning. Det var först när Göran Duesgård med stöd från sina chefer vid Göteborgspolisen vände sig direkt till Näringsdepartementet och fick dispens

för att genomföra ett försök med tre polisbilar som den nya takbågen kunde testas i trafik. Två av bilarna gick i Göteborg, den tredje i Vänersborg. Göran och hans kolleger vid trafikpolisen märkte tydligt effekterna. Ökad trygghet Under provperioden användes de provutrustade polisbilarna även vid patrullering i ett ut-

valt bostadsområde. Man ville se om en bättre synlig polisbil får någon effekt på trygghetskänslan, även om graden av patrullering är densamma jämfört med tidigare. Poängen med detta polisljus, som Göran själv kallade det, är att bilen och polisens närvaro exponeras tydligare under dygnets alla timmar. Text: Mats Thorner (Omarbetad av Sven Åsheden)

Polisen testar ny ljussignal på sina bilar Igenkänning utan provokation. Det är förhoppningen med polisens nya möjlighet att tända larmbågen på polisbilens tak med ett svagt fast blått sken. Något man inte har fått göra tidigare. – Cruise light är ett nytt sätt för oss att tala om att ”här är vi”, säger Per Rickander vid polistekniksektionen vid Rikspolisstyrelsen. Tanken med den nya ljussignalen är att öka polisens

synlighet i olika situationer och miljöer och på så sätt fungera både brottsförebyggande och kontaktskapande. – Vi kan till exempel använda det vid krogmiljöer under stängning, demonstrationer eller situationer med social oro då vi vill visa på närvaro men undvika att uppfattas som provocerande. Något som de vanliga blåljusen kan göra när vi blinkar av bara sjutton och behöver komma fort fram, säger han. Polisbilen är det enda ut-

Arkivfoto: John Thorner

ryckningsfordon i Sverige som kommer att få använda det fasta blå ljuset. Och då handlar det om situationer när polisen inte behöver få fri väg genom trafiken. – Det kommer ytterst vara polisen som kör bilen som avgör när det är lämpligt att använda ljussignalen. Precis som man avgör när man ska använda blåljus eller inte, säger Per Rickander. Transportstyrelsen har gett

polisen tillstånd att pröva den nya funktionen i larmbågen fram till den 31 oktober 2015. Möjligheten att kunna se igenkänningsljuset kommer att finnas i Västerbotten, Gävleborgs, Stockholms, Skånes, Västra Götalands, Kalmars och Östergötlands län. – Om resultatet blir bra kommer polisen att vilja ha funktionen permanent, säger Per Rickander. Nyhet från Rikspolisstyrelsen

Svenskt Smide för Brand- och BrottsBekämpning Tillverkade i Sverige, eftertraktade och nyttjade över hela världen. Kontakt: Tel: 0652-20380 E-post: tools@gransfors.com 8

SAMVERKAN 112 NR 6 2014

WWW.S112.SE

Bollnäs

Hämtas av Anders Schön och Thomas Hildingsson

Jonas Höglund brandingenjör vid räddningstjänsten i Sundsvall, blir inte förvånad om vi kan spara fem till tio minuter på en utryckning till Njurunda.

www.nilsson.se Tel: 0430-490 50

Sveriges längsta motorvägsbro, 2 109 meter, spar viktiga minuter åt räddningstjänsten i Sundsvall Det nya avsnittet av E4 genom Sundsvall gör att räddningstjänsten tjänar många livsviktiga minuter. – Skillnaden kommer bli rejäl, säger Jonas Höglund på räddningstjänsten i Sundsvall. Räddningstjänstens rutinvägar för utryckningar är under ständig revision. Men nu får Räddningstjänsten i Sundsvall ta ett rejält omtag i vilka vägar man väljer. Gamla färdplanerna ställs på ända men öppnar samtidigt möjligheten för räddningstjänsten att bli mycket snabbare.

– Jag är inte vara förvånad om vi kan spara fem till tio minuter på en utryckning till Njurunda under rusningstrafik, säger Jonas Höglund brandingenjör vid räddningstjänsten i Sundsvall. Spar mycket tid Sträckan Sundsvall – Njurunda var tidigare en stor plugg i trafiken med många trafikljus och tung trafik. – Restiderna kommer bli väsentligt mycket kortare med den nya vägen, det gör att Njurunda bli en säkrare plats, säger Jonas Höglund Nya vägen bli i sig inte kortare än gamla, men mycket

snabbare. Sträckan mellan Sundsvall och Kvissleby blir exempelvis ett par kilometer längre med den nya E4an. Ändå räknar man med tidsvinster, speciellt kommer den nya bron över Sundsvallsfjärden att innebära storslam i tidsjakten. – Vi slipper köra genom Sundsvall stad och den ökända Skönsbergskurvan. Det sparar vi enormt med tid på, säger Jonas Höglund. Från stationen på Björneborgsgatan till Sundsvalls sjukhus. Måste räddningstjänsten i dag passera sex korsningar med stoppljus. När bron öppnar den 18 de-

cember kommer det att bli noll korsningar med rödljus att passera. – Det innebär en hel del i tid för oss när vi ska ta oss till sjukhuset eller handelsområdet Birsta, säger Jonas Höglund. Hur mycket tid gå än så länga bara att uppskatta, men allt pekar på stora förbättringar. – Vi kommer att göra en hel del förändringar i vilka vägar vi tar framöver. Nu ska vi först testköra och se hur vi ska köra i framtiden, säger Jonas Höglund. Text och foto: Magnus Jakobsson

Bäst när det gäller!

Högpresterande LED-arbetsljus för alla tillfällen. Upp till 4800 lumen!

Varningsljus i världsklass! Godkända enligt ECE R65 klass 1 eller 2.

Robusta och pålitliga CANBus-baserade styrsystem för alla typer av fordon.

Larmbågar utan kompromisser! Godkända enligt ECE R65 klass 1 eller 2.

Nohabgatan 12C, Trollhättan I 0520-49 44 40 I www.standby.eu

WWW.S112.SE

SAMVERKAN 112 NR 6 2014

10 Steps for Improving Survival

- from Sudden Cardiac Arrest

Svensk översättning: Anders Bäckman, Resuscitation Academy Sweden Dr Mickey Eisenberg, professor i medicin och en av de medicinskt ansvariga för ambulanssjukvården i Seattle USA och även ansvarig för Seattles Resuscitation Academy, har sammanställt 10 steg för att öka överlevnaden i ett län/region. Stegen är indelade i två avsnitt: ”Low hanging fruit” och"High hanging fruit”. Begreppen ska symbolisera att ”Low hanging fruit” (steg 1-4) är lättare att förverkliga och mindre resurskrävande än att förverkliga ”High hanging fruit” (steg 5-10). Det är logiskt att börja med steg 1-4. Steg 5-10 är svårare att förverkliga.

Grab the low hanging fruit 1

Införa ett hjärtstoppsregister

Att införa ett hjärtstoppsregister är det första steget till ökad överlevnad. En av Resuscitation Academy´s mantra är: ”mät, förbättra – mät, förbättra”. Det förutsätter att man har tillförlitliga uppgifter registrerade i ett hjärtstoppsregister så man kan mäta, implementera förbättringar och mäta effekter igen, o.s.v. Implementering av telefon-assisterad 2 HLR från larmoperatör (telefon-HLR, T-HLR)

De flesta larmcentraler har i sina instruktioner T-HLR, men i praktiken ges inte alltid T-HLR. Detta kräver mycket träning. I Seattle är målsättningen att larmoperatörerna (oberoende om det är brandkårens eller polisens larmoperatörer som tar emot ett larmsamtal) inom 15 sek få svar på två ytterst viktiga frågor: ► Är patienten vid medvetande? ► Andas patienten normalt? Är svaret nej på dessa frågor så frågas inte längre om denne uppringande vill utföra HLR utan larmoperatören säger åt den uppringande att denne skall starta HLR med hjälp av larmoperatörens råd. För att få detta att fungera så krävs fortlöpande träning av larmoperatörerna samt kvalitetskontroll i form av att medicinskt ansvariga lyssnar av och följer upp alla hjärtstoppssamtal. 3

Implementera hög-kvalitativ HLR, med fortlöpande träning och kvalitetskontroll

Flera nyare studier visar på starkt samband mellan HLR-kvalité och överlevnad 10

SAMVERKAN 112 NR 6 2014

av hjärtstopp – ju bättre HLR desto högre överlevnad. Hög-kvalitativ HLR innebär: ► Korrekt handplacering ► Kompressionstakt 100-120/min ► Kompressionsdjup minst 5 cm ► Fullt återsläpp vid dekompression ► Ventilation (inblåsning) 1 sekund ► Minimala avbrott av HLR (< 10 sek.) ► Intubation och IV-kanyl etableras utan avbrott i HLR ► Komprimera om möjligt under på- gående defibrillator-uppladdning ► Byt "komprimerare" varannan minut, i samband med defibrillator-analys Vid återupplivning ska personal kunna utföra HLR i åtminstone 90 % av tiden. 4

Implementera snabb larmmottagning och utlarmning

Med snabb larmmottagning och utlarmning så är närmaste räddningstjänst och ambulans larmad inom 1 minut, vilket möjliggör tidig start av HLR och defibrillering som möjligt. Utlarmning ska ske genom medlyssning, där en larmoperatör larmar ut ambulans medan mottagande larmoperatör fortsätter samtalet för att få fram ytterligare information och sedan ger råd om T-HLR. Det är viktigt att inom ett län mäta tiden från larmsamtalet till första enhet från ambulanssjukvården är på plats hos patienten.

Reach for the high hanging fruit 5

Implementera röstinspelning och EKG-registrering vid samtliga återupplivningsförsök

Det är viktigt är att det måste finnas en pågående kvalitetskontroll av samtliga hjärtstoppsuppdrag. Registreringen ska innefatta röstinspelning, EKG-registrering och mätbara data, såsom procentuell tid där HLR utförts. De flesta defibrillatorer tillåter registrering av återupplivningsåtgärder. Medicinskt ledningsansvarig som granskar dessa data måste följa upp och ge den inblandade personalen feedback på insatserna, vilket ska syfta till att personalen och organisationen blir ännu bättre. Framför allt kan man här upptäcka längre avbrott i HLR som inträffat under återupplivningen, som är till nackdel för patienten. 6

Starta upp ett samarbete och organisation med polis-defibrillering

Genom att utbilda polisen i D-HLR och få

med polisverksamheten vid utlarmningen till misstänkta hjärtstopp, ökar chanserna till tidig defibrillering ytterligare och därmed chanserna till överlevnad ännu mer. Det finns betydligt fler polisfordon än ambulanser och polisens fordon är oftast på "rull", och kan på så sätt vara på plats snabbare än övriga blåljusenheter. På orter där "polis-defibrillering" implementerats har överlevnaden ökat drastiskt. I Seattle är polisen instruerad att enbart utföra hjärtkompressioner, utan inblåsningar (”chest compression only”) till dess att ambulans och räddningstjänst anländer. 7

Etablera publika hjärtstartare (AED).

Kompletterande finansiering och stöd för utbildning och kvalitetsuppföljning

Att sprida hjärtstartare ut i samhället där mycket folk rör sig vilket kan korta tiden avsevärt till första defibrillering och ökar överlevnaden.

I spartider så är budget för utbildning och kvalitetsarbete bland det första som reduceras. Därför är det viktigt att söka andra källor till hjälp med investering och finansiering, såsom fonder, gåvor etc. 9

Inför hypotermibehandling vid alla mottagande sjukhus

Hypotermi (nedkylning) är standardbehandling av alla patienter som återupplivats, är medvetslösa och haft ventrikelflimmer som initial rytm vid första EKG-analys. Att kyla ned patienten i 24 timmar efter återupplivningen, har givit försiktigt lovande resultat och en förbättrad överlevnad. 10 Ändra inställning och kultur. Sträva efter att

ständigt bli bättre och att öka överlevnaden

Detta är kanske det allra svåraste steget. Det förutsätter ett bra ledarskap och en stark vision av att lyckas. Medicinskt ledningsansvariga måste träffas regelbundet och arbeta med utbildningsprogram och riktlinjer för ambulanssjukvården och även kontinuerligt förbättra övningar och utbildningar och även förbättra kvalitetsarbetet med uppföljning etc. Kvalitetsarbete innebär ett kontinuerligt förbättringsarbete där strävan är att hela tiden förbättras. Ett bra mantra som visar på ändrad inställning från Seattle är: ”- Alla patienter med ventrikelflimmer ska överleva!” WWW.S112.SE

Kvalitets-HLR räddar fler liv! Det finns flera faktorer som bidrar till att förbättra överlevnaden vid hjärtstopp, du som ambulanspersonal är en av dessa faktorer. Kan du dessutom ge HLR av hög kvalitet har du ökat chansen för överlevnad avsevärt. Med Laerdal Medicals QCPR-portfolio kan du följa, mäta och förbättra din HLR-prestanda. Vi vet att du vill vara förberedd!

www.laerdal.com

WWW.S112.SE

• • • •

Korrekt kompressionsdjup Korrekt uppsläpp Begränsade avbrott Lämplig ventilationsvolym

SAMVERKAN 112 NR 6 2014

Ambulanssjukvå

Philip Nordqvist är en av de drygt 70 som fram till 2016 utbildat sig till ambulanssjukvårdare. Målet med utbildningarna är att lindra bristen på sjuksköterskor.

Ambulanssjukvårdare på väg - Philip är stolt över nya utbildningen – Jag är stolt över både den utbildning jag gått igenom och för att vara ambulanssjukvårdare. Det säger Philip Nordqvist, 28, en av de 14 undersköterskor i västsverige, som tog chansen att vidareutbilda sig till ambulanssjukvårdare när NU-sjukvården dammade av och uppdaterade den gamla vårdarutbildningen. – Ursprungligen hade jag tänkt utbilda mig till sjuksköterska. Men annat kom emellan, jag valde den enklare gymnasieutbildningen till undersköterska och tog examen 2005. Philip fick senare in en fot i ambulanssjukvården kring 2010, då han blev timanställd hos Sema Ambulans för att köra sjuktransporter. – När NU-sjukvården 2013 tog in sökande till ambulanssjukvårdarutbildningen 12

SAMVERKAN 112 NR 6 2014

var det klockrent rätt för mig personligen, säger han. Uttagningstester När den nya utbildningen skulle dra igång kunde Philip peka på sina tidigare erfarenheter från arbete på operationsavdelning, inom hemsjukvården och jobbet som timanställd hos Sema och blev en av de 30 som togs ut till intagningstesterna. – Det var nervöst, men det gick vägen och jag tycker utbildningen har varit mycket bra. Vi har verkligen kämpat, gjort mycket praktik, semestervikarierat, tagit körcertifikat precis som alla andra och för min del är det fast anställning vid ambulansen i Kungshamn som gäller från 22 december. Philip, som är politiskt engagerad i sin hemkommun Lysekil, är helt klar över att utbildningen han gått kom som en lösning på bemanningsproblemen inom ambulanssjukvården.

– Jag tycker det var en kreativ lösning att göra på det här sättet just nu. Kompetensmässigt lever ambulansbesättningar med en sjuksköterska och en ambulanssjukvårdare upp till kraven. Sjuksköterskeutbildning hägrar – Jag förstår värdet med två sjuksköterskor som kan stötta varandra i medicinska beslut. Men det är också så att man i en ambulansbesättning har olika roller och då tycker jag det är ok med en sköterska och en vårdare, säger han. På frågan vad han tror att han arbetar med om tio år kommer han tillbaka till sina ursprungliga planer att bli sjuksköterska. – Det var ju så jag tänkte från början och ingen vet hur bemanningsfrågorna utvecklar sig framöver. Inget hindrar mig från att ta ytterligare ett utbildningssteg i framtiden och till sist skaffa den sjuksköterskeutbildning jag en gång planerade… WWW.S112.SE

ERGONOMI FÖR PROFFS Höglandet

Ergonomi Säkerhet Trygghet

Hämtas av Fredrik Hegg och Peter Erlandsson

www.nilsson.se Tel: 0430-490 50

Tel: 0520-420200 www.fernonorden.se

Utbildningen till ambulanssjukvårdare var klockrent rätt för mig, säger Philip Nordqvist.

E-post: fab@fernonorden.com

Utbildningen Två aktuella ambulanssjukvårdarutbildningar gör att totalt drygt 70 ambulanssjukvårdare kommer ut på arbetsmarknaden från nu och fram till sommaren 2016. • MedLearn utbildar totalt ca 60 personer i Göteborg och Kista. Första kullen tar examen våren 2015, den andra våren 2016. Vad som därefter sker hos MedLearn finns det inga beslut om för närvarande. Eleverna hos MedLearn finansierar sina utbildningar med CSN och så länge utbildningarna klassas som YH-utbildningar tas ingen kursavgift ut.

När det gäller...

• NU-sjukvården har precis avslutat sin utbildningsinsats, när 14 elever tog sin examen i december 2014. Den genomförda utbildningen organiserades som en uppdragsutbildning, då de antagna eleverna hade lön under utbildningstiden. Samtliga har fått fast jobb inom ambulanssjukvården. 76 undersköterskor sökte till utbildningen, 30 testades och 15 antogs (varav en avbrutit). Av de antagna dominerar männen, bara tre av de utbildade är kvinnor. Ingen ytterligare utbildning är planerad för närvarande.

Dess egenskaper ger en mycket hög synbarhet i dagsljus såväl som i mörker och en kraftigt ökad synbarhetsfaktor med sina fluorescerande egenskaper vid dåliga väderförhållanden såsom regn eller dimma.

Reflexite Flexibright VC612 är ett vidareutvecklat mikroprisamtiskt högreflekterande reflexmaterial ämnat för yrkesgrupper där man ställer stora krav på synbarhet och säkerhet.

För mer information om Reflexite eller andra av våra produkter ring 0430 - 738 00 R&D Spandex AB, Box 98, SE-312 22 Laholm Sverige Tel. 0430 738 29 | Fax. 0430 133 17 | www.rdspandex.se

WWW.S112.SE

SAMVERKAN 112 NR 6 2014

Samverkan

Text: Sven Åsheden Foto: Fotogruppen Södersjukhuset

Vetenskap, kunskap och entusiasm – ska öka överlevnaden vid hjärtstopp

Seattle i nordvästra USA med cirka 650 000 invånare och Stavanger på den norska västkuten med cirka 300 000 invånare, har en sak gemensamt. Båda städerna har världens högsta överlevnad för människor som drabbas av ventrikelflimmer och plötsligt hjärtstopp. Överlevnaden ligger på cirka 57 % i Seattle och i närheten av 50 % i Stavanger. I Sverige är motsvarande siffra, på riksnivå, 33 %. 14

SAMVERKAN 112 NR 6 2014

Förre NHL-spelaren i Washington Capitals Leif Svensson är adjungerad professor i kardiologi vid Karolinska Institutet med placering på Södersjukhuset i Stockholm. Leif Svenssons forskning handlar om nyttan av tidigt och optimerat omhändertagande av patienter med livshotande tillstånd som till exempel stroke, hjärtinfarkt och hjärtstopp. Han har visat att samlarmning mellan räddningstjänst och ambulans ökar överlevnaden vid hjärtstopp och studerar nu effekterna av ett nationellt

införande av en sådan samlarmning. Han har visat att en förenklad metod av hjärtlungräddning, med enbart bröstkompressioner, kan vara väl så bra som standardmetoden och studerar nu effekterna av en ny mobil GSM-teknik, som går ut på att via SMS kalla till sig närmaste livräddare vid hjärtstopp. En annan överlevnadsmetod som Leif Svensson studerat är prehospital nedkylning av patienter med hjärtstopp. Metoden har visat lovande resultat och Leif Svensson samlar

nu överlevnadsdata i ett större forskningsprojekt. Resuscitation Academy Sweden Nu har Leif Svensson och hans forskargrupp på Södersjukhusets Hjärtstoppscentrum bildat Resuscitation Academy Sweden tillsammans med Seattle och svenska HLR-Rådet. Den primära målsättningen är att implementera nya strategier hos ledningsansvariga runtom i Sverige, för att öka överlevnaden för dem som drabbas av hjärtstopp utanför sjukhus. WWW.S112.SE

ÅRETS AMBULANSSJUKSKÖTERSKA 2015 Sveriges ambulanssjuksköterskor gör ett fantastiska arbete som läggs ner varje dag, timme, minut i landet. Året runt står stolta och engagerade ambulanssjuksköterskor i beredskap för att hjälpa tredje man med allt från psykosocialt omhändertagande till direkt livräddande insatser. Varje dag gör ambulanssjuksköterskor insatser som räddar liv och minskar lidande. Riksföreningen för ambulanssjuksköterskor vill tillsammans med Samverkan 112 och Ferno Norden lyfta upp och speciellt tacka en ambulanssjuksköterska varje år för sin insats för samhället och medborgaren.

År 2013 överlevde 33% av alla hjärtstopp med ventrikelflimmer. Källa: Svenska Hjärt- lungräddningsregistret

Genom detta pris vill vi göra ett tungt arbete roligare och få alla att känna en stolthet för den svenska ambulanssjukvården. Den person som juryn utser till vinnare av ”Årets ambulanssjuksköterska” skall ha gjort något som "sticker ut" och som gynnat verksamheten nationellt eller lokalt. Enskilda livräddande insatser är inte fokus för att vinna, utan insatser som ger ringar på vattnet och bidrar i längden. Pristagaren skall ha betalt in sin medlemsavgift till Riksföreningen för ambulanssjuksköterskor i samband med prisutdelning. Pristagaren skall vara ambulanssjuksköterska.

Sverige

Nominera genom att skicka in följande till info@ambssk.se;

    Som journalist på Samverkan 112 hade jag förmånen att, tillsammans med ett 25-tal, noga utvalda nyckelpersoner, som verksamhetschefer, vårdutvecklare, ambulansläkare, räddningschefer och sjukvårdsansvariga inom polisen, få närvara på den första nationella två-dagars sammankomsten i mitten av november. Erkänt duktiga föreläsare var Sten Rubertsson (Professor i anestesi och intensivvård), Johan Herlitz (Överläkare och professor i kardiologi), Jacob Hollenberg (Specialistläkare i WWW.S112.SE

kardiologi och internmedicin), Joe Kramer-Johansen (Narkosläkare och Professor vid Oslo universitetssjukhus), Per Nordberg (Specialistläkare i kardiologi och internmedicin., Helge Myklebust (Ansvarig för strategisk forskning vid Laerdal Medical i Stavanger) med flera.

Namn på den nominerade Motivering Kontaktuppgifter till den som nomineras Förslagsgivarens namn och kontaktuppgifter

Priset delas ut under Ambulans 2015, Scandic Infracity vid Arlanda, 28-29 april 2015 Tipsaren som nominerar årets ambulanssjuksköterska kommer att få en hemlig gåva som tack!

Läs även: 10 Steps for Improving Survival

sida 10

Målet för Resuscitation Academy

sida 22

Många liv kan räddas med T-HLR

sida 30

Tidig HLR ökar överlevnaden

sida 32

Tidig defibrillering

sida 34

Tidig A-HLR (avancerad HLR)

sida 36 SAMVERKAN 112 NR 6 2014

Fjällpatrull

Nya attityder hos skoterfolket • Idre

Text och foto: Nisse Schmidt

Snöskoteråkning hade från början ett skimmer av frihet över sig. Men friheten hade ett pris. Det fanns många som kombinerade fisketuren med alkohol och olyckor inträffade. – Så var det, men numera är det en ny generation skoteråkare och nya attityder, säger Lena Nilsson, polis i Idre, som vintertid patrullerar fjällen på skoter. Nya regler med förarbevis och körkortskrav parallellt med information. Därtill en sannolikhet att bli stoppad i en kontroll mitt ute på fjället eller längs en skoterled för nykterhetskontroll. 16

SAMVERKAN 112 NR 6 2014

Lena Nilsson vid polisen i Idre och Bengt Sivertsson vid tullen i Idre kommer i vinter att finnas längs skoterleder och på fjället för att kontroller skotertrafiken.

– Jag vill tro att de kontroller vi haft ute på fjället har bidragit till att påverka skoterfolkets attityder. Idag kör man inte på fyllan, säger Lena Nilsson. Polis och Tull samverkar I Idre samverkar tull och polis, både i det dagliga arbetet men också vid skoterkontrollerna – De första åren tog vi tolvtretton skoterförare varje vinter, men numera handlar det om högst två-tre som riskerar påföljder sedan de stoppats i våra kontroller, säger Lena. – Vi ser då också över skotrarna och kontrollerar att skotern är i ordning och inte stulen. Bengt Sivertsson jobbar på tullen i Idre och där finns en er-

farenhet att jobba över nationsgränsen. – Dels använder vi skotern för det vanliga gränsarbetet, men vid kontrollerna så hjälper vi också till med att kolla norska förares behörighet, berättar Bengt. Ordning på skoterfolket – Vårt syfte är inte att bötfälla skoteråkare. Med den dialog vi haft med skoteråkare i samband med utbildningar och träffar gör att det idag är riktigt bra ordning på skoterfolket, säger Lena. Ibland är en tredje part med vid skoterkontrollerna och då handlar det om Länsstyrelsens naturbevakare. I de stora reservaten är det skiftande regler när det gäller var man får köra skoter.

– Det gäller att följa leden och inte lockas ut på områden som kan inbjuda till skoteråkning vid sidan om lederna i reservaten. En del skoteråkare följer bara gamla spår och kommer så utanför de tillåtna ledsystemen. De tänker då inte på att de spåren ibland kan vara gjorda av oss som har tillstånd att köra där eller samerna eller fjällräddningen, så det gäller att följa de regler som finns, säger Bengt. Helikopter och blodprov Till vintern som kommer planeras åtta-tio kontroller i de norra fjällområdet i Dalarna, men också längs skoterlederna nedanför fjällen. – Vid någon av kontrollerna räknar vi med att ha hjälp av WWW.S112.SE

STEGAR SOM RÄDDAR LIV

Lindesberg

BRAND – & RÄDDNINGSSTEGAR FRÅN WIBE LADDERS

Hämtas av Lars-Erik Bergström och Sören Fromell

www.nilsson.se Tel: 0430-490 50

Lena Nilsson vid en skoterkontroll i vintras.

WIBE LADDERS är ledande i Europa på tillverkning av brand- och räddningsstegar. Vår gedigna erfarenhet är din garanti för produkter med beprövade och genomtänkta funktioner av högsta kvalitet.

wibeladders.se/norbas

Annons Wibe Ladders Norbas.indd 1

11/28/2014 10:08:57 AM

För dig som gillar skum – kom ihåg vår

Konferens i Eskilstuna 17-19 mars 2015! helikopter med sjuksköterska för att kunna ta blodprov om det skulle krävas, säger Lena. De skoteråkare som stoppas är genomgående överraskade

men positiva till kontrollerna, menar Bengt och Lena, medan de gör i ordning myndighetens skotrar inför vintern.

Vårt focus är användandet av mindre fordon och vi får besök av CCS Cobra

Ha koll och spar pengar Precis som för bilisten kostar det för skoteråkaren att göra fel. Här är några exempel på vad det kan kosta att bryta mot de regler som finns: ► Ej medfört förarbevis: 500 kronor. ► Saknad behörighet: Dagsböter. ► Registreringsskylt saknas: 1 500 kronor. ► Körande avställt fordon: 1 200 kronor. ► Onykter körning: Dagsböter/fängelse, fordon kan tas i beslag. ► Hastighetsöverträdelse, en skoter får maximalt köras i 70 km/tim: Från 1 500 kronor till 4 000 kronor. Över 41 km/tim rapport till åklagare. WWW.S112.SE

Mer info på www.nfrs.se SAMVERKAN 112 NR 6 2014

Bra Am bunladns kåsjrukvård

Trollhättan •

Han är och har varit ambulanssjukvårdare på Näl i många år och har ett stort engagemang i yrkets säkerhetsfrågor. Kalle Blomgren har också flera politiska uppdrag i Trollhättan.

Foto och text Susanne Engdahl Jensen Trollhättan. Om man blir sjuk och tvingas åka ambulans till sjukhuset har man tur om man möts av ambulanssjukvårdare Kalle Blomgren som gillar sitt jobb och har en mångårig erfarenhet av det speciella jobbet. Kalle, som är dopnamnet, föddes i Tengene och när han var ett halvår flyttade han med familjen till Trollhättan där fadern arbetade. – När jag var tre och ett halvt år flyttade vi till Lidköping, som är känt för sin bandy, bordtennis och brottning. Som liten var jag med i brottning och morsan sydde dräkten. I bordtennis var Kalle och kompisen Thomas med i C-laget i IFK Lidköping. Kalle gick raskt vidare till att sitta med i styrelsen och blev duktig på att ragga sponsorer.

Ambulanssjukvårdaren Kalle Blomgren har många strängar på sin lyra

Bestämde sig Efter att ha gått gymnasiet gick han en svetsutbildning, men efter militärtjänstgöringen i Skövde, där han fick gå som sjukvårdare med några veckors civil räddningstjänst, visste han vad han ville bli. Kalle gick sedan vårdskolan, undersköterskeutbildning i Lidköping kompletterat med ambulanssjukvårdarutbildning i Skövde. Första jobbet var som sommarvikarie i Falköping följt av ett års jobb i Töreboda.

>> 18

SAMVERKAN 112 NR 6 2014

WWW.S112.SE

Sörbyvägen 15, 521 52 Floby • Tel. 0515 - 72 34 50 • www.autokarossrescue.se

BAS-brandbilar • Crashtender • Släck- och räddningsfordon • Tankbilar • Specialfordon Försäljning Denny Walthersson 0515 - 72 34 84 0765 - 25 34 84

denny.walthersson@autokarossrescue.se

Försäljning Sture Håkansson 0515 - 72 34 58 0705 - 50 44 22

sture.hakansson@autokarossrescue.se

Support Stig Christensen 0515 - 72 34 65 0702 - 90 20 25

stig.christensen@autokarossrescue.se

Marknadens mest realistiska vattenövningsdockor

Nu med HLR funktion

Används av ett flertal Räddningstjänster runt landet samt av Svenska Marinen

www.skyskol.com 0709-149885 WWW.S112.SE

SAMVERKAN 112 NR 6 2014

>> Ambulanssjukvårdaren Kalle Blomgren Han flyttade tillbaka till Lidköping och började på brandstationen som sommarvikarie. Kalle hade precis börjat fundera på att gå sjuksköterskeutbildning när han fick nys om jobb på ambulansen på Näl och sedan 1989 är han alltså anställd här. – Jag byggde hus på Skogshöjden då och 2008 skilde jag mig. Sedan dess har jag bott i lägenhet här. Han trivs mycket bra med jobbet som innebär att han aldrig vet vad som ska möta honom när han börjar sin arbetsdag. Det kan pendla mellan liv och död. En dag kanske han är stationerad i Munkedal och får kryssa runt på festivalområde i Grebbestad för att sedan köra vidare till Strömstad. – Vi har en fin kamratanda där man hjälper varandra och ser till att man mår bra. I början hade vi inte ens någon smärtlindring i ambulansen det var bara att köra fort till akuten. Nu är det alltid sjuksköterskor med – man kan säga att akuten har flyttat ut. Något som var vanligt förr var plötslig spädbarnsdöd – det är inte alls vanligt nu. Spännande jobb I början tyckte han jobbet i sig med akuträddning var mest spännande, men med åren känner han att det är alla människoöden. – Otroliga berättelser – människor som aldrig varit i sjukvården tidigare och kanske varit med om svåra saker i livet.

Ny yrkesutbildning till ambulanssjukvårdare Hur ställer du dig, som förtroendevald inom Kommunal, till den nya utbildningen? 20

SAMVERKAN 112 NR 6 2014

Kalle har också varit med om några riktigt svåra upplevelser som ambulanssjukvårdare. Då tas man direkt ur tjänst för debriefing som är viktigt. Fackliga förtroendeuppdrag Han är facklig förtroendeman för Kommunal på ambulansen och han sitter med i den fackliga styrelsen på Näl för Kommunal där han tillträder som huvudskyddsombud för akutkliniken 1 januari 2015. Han har också fackliga uppdrag på förbundsnivå som är ett LO-uppdrag. – Jag sitter med i Sveriges ambulanskommitté och Europas ambulanskommitté. Här sitter han med som expert för ambulansstandard, om utrustning med mera, i Europa. Det blir resor till bland annat Berlin, England och Polen, vilket han tycker är väldigt roligt. Den fråga som han slitit med i tio år nu är kravet på en obligatorisk utbildning för förare i utryckningsfordon. – Man bör ha C-kort och att Transportstyrelsen godkänner föraren – så är det alltså inte i dag. En ambulans väger ändå fyra och ett halvt ton. Kalle har också uppdrag i Socialdemokratiska partiet där han är ersättare i regionfullmäktige, ledamot i hälso- och sjukvårdsnämnden, Trestad, vice ordförande i Trollhättans folkhälsoråd och ledamot i Trollhättans valnämnd.

Text: Sven Åsheden Foto: Privat – Det är med stor glädje vi ser att politiker och vår arbetsgivare har insett ambulanssjukvårdarens betydelse i vår moderna ambulanssjukvård. För tio år sedan konstaterade min dåvarande verksamhetschef att den optimala ambulansbesättningen består

Värnamo

Hämtas av Bengt Pettersson och Jonas Berglund

www.nilsson.se Tel: 0430-490 50

KALLE BLOMGREN FYLLER 51 år den 28 augusti 2015 BOR På Korteredsvägen i Trollhättan. FAMILJ Sambo Jiranan och döttrarna Madeleine, Jessica och Julia. FRITIDSINTRESSEN Cyklar, går och springer samt träffar kompisar.

av en ambulanssjukvårdare med teknisk spetskompetens och en vidareutbildad sjuksköterska med medicinsk spetskompeten svarar Kalle Blomgren Dagens och framtidens ambulanssjukvård blir alltmer komplex. Det krävs både avancerad medicinsk och teknisk spetskompetens. – Vi ser också att ambulanssjukvårdaren är trogen sin arbetsplats och för arbetsgivaren är det bra att ha personal med lång erfarenhet och kompetens som kompletterar de som är nya i verksamheten säger Kalle Blomgren och fortsätter. – De nyutbildade ambulanssjukvårdarna har fått en modern och bra utbildning som är väl anpassad för framtidens ambulanssjukvård. De har till exempel fått en mycket bättre förarutbildning än vid tidigare utbildningar och de har haft de bästa och mest kunniga lärarna vi har i verksamheten. Uttagningen till utbildningen har också varit den tuffaste någonsin och det har inneburit att vi fått ambulanssjukvårdare med mycket hög kvallitet avslutar Kalle Blomgren. WWW.S112.SE

Säker vård kräver bra och säkra villkor i arbetet

Vårdförbundet är den kollegiala mötesplatsen för sjuksköterskor inom ambulanssjukvård.

Läs mer om oss och bli medlem: www.vardforbundet.se/112

Stoppa blödningen inom 5 sekunder ITClamp50 är en innovativ lösning för att snabbt och enkelt stoppa blödningar. ITClamp50 är en självlåsande kirurgisk klämma med suturnålar som tränger genom huden och fäster hudkanterna. En justerbar låsmekanisim ökar eller minskar trycket över såret för att erhålla önskad vätsketät förslutning eller sårstängning.

Adolfsbergsvägen 31 • 168 66 BROMMA • Tel.08-715 55 10 • info@im-medico.se

WWW.S112.SE

SAMVERKAN 112 NR 6 2014

Resuscitation Ac

Text: Sven Åsheden

ademy

Målet för Resuscitation Academy är – att öka överlevnaden vid hjärtstopp

Tidsfaktorn avgörande – Det finns ett stort utrymme för vidareutveckling säger professor Leif Svensson. Ett bekymmer är att cirka 2/3 av alla hjärtstopp inträffar i hemmet/bostaden där det vanligtvis inte finns en HLRkunnig person eller tillgång till hjärtstartare.

2/3 av alla hjärtstopp inträffar i hemmiljö, medan arbetsplatser, äldre- serviceboenden, köpcentra, järnvägsstationer, idrottsanläggningar och arenor, färje-/båtterminaler och flygplatser tycks vara de publika platser med tätast förekomst av hjärtstopp. Resuscitation Academy kommer ursprungligen från Seattle i USA. För att få inspiration och de senaste rönen inom forskningen åkte Anders Bäckman och Thomas Hermansson i våras, på uppdrag av sin chef professor Leif Svensson, över till USA och gick Seattles Academy. Gedigen erfarenhet Thomas Hermansson och Anders Bäckman, narkosoch ambulanssjuksköterskor, arbetar både prehospitalt och med olika forskningsprojekt på Södersjukhusets Hjärtstoppscentrum. Båda har mångårig erfarenhet från ambulanssjukvård och akutbil och en gedigen utbildningserfarenhet. – Sista dagen på Academy´n i Seattle bestod av olika workshops. Vi valde att gå på det, där de gav tips om hur man startar en Academy på hemmaplan, berättar Anders Bäckman.

Något som ansågs viktigt var att allt runt utbildningen inte ska kosta någonting eller i varje fall så lite som möjligt. – Deras utbildning är avgiftsfri. Brandkåren ställer upp med utbildningslokaler. Föreläsarna ställer upp gratis. Brand- polis och ambulanspersonal som medverkar gör det under sin ledighet. Maten sponsras av lokala matställen och olika fonder och stiftelser stöttar också berättar en entusiastisk Anders Bäckman. Tydligt uppdrag Resuscitation Akademins uppdrag är tydligt. Överlevnaden vid hjärtstopp ska förbättras genom forskning, kunskap och entusiasm! Huvudsyftet är att förmedla ett gemensamt validerat och väl genomtänkt budskap. Målgruppen är i första hand ledningspersoner inom larmcentral, ambulans, polis och räddningstjänst.

Anders Bäckman, narkosoch ambulanssjuksköterska.

Två faktorer är dock mycket betydelsefulla: ►tiden från kollaps till påbörjad hjärt–lungräddning ►tiden från kollaps till defibrillering.

Thomas Hermansson, narkosoch ambulanssjuksköterska.

Leif Svensson, professor på Hjärtstoppscentrum. SÖS.

LEDARSKAP

TRÄNING/ÖVNING

2 11

Tidigt larm

KVALITETSKONTROLL 22

SAMVERKAN 112 NR 6 2014

Tidig HLR

Tidig defibrillering

Tidig A-HLR (avancerad HLR)

Vård efter hjärtstopp

HÖG AMBITIONSNIVÅ

WWW.S112.SE

Överflyttningsbar sjukhytt byggd på AL-KO chassi till Ambulanssjukvården i Alingsås

WWW.S112.SE

W. Ambulance AB Vallringen 7 811 38 Sandviken Tel. 026 - 14 15 35 info@w-ambulance.se www.w-ambulance.se SAMVERKAN 112 NR 6 2014 23

Ambulanssjukvå

Blåljuskörning i simulator

När det nya simulatorprogrammet kommer i början av 2015 satsar ambulanssjukvården i Skaraborg även på en 3-skärmssimulator för att förbättra känslan av realistiska körningsförhållanden

I början av 2015 kommer den första blåljusanpassade lösningen för att träna utryckningskörning med simulator. Det är ambulanssjukvården i Skaraborg som har tränat med simulator i två år, ett försök som nu leder fram till en specialanpassad simulatorlösning för just utryckningsförare. – Problemet med att utbilda utryckningsförare är att vi inte kan träna skarp utryckningskörning ute i trafiken. Det gör att simulatorträning är ett alternativ som är helt riskfritt och ger helt nya möjligheter att träna risksituationer och effektiv, strategisk körning, säger Jonas Åsberg, utbildare vid ambulanssjukvården i Skaraborg. Ecodriving Jonas ansvarar för körutbildningen för de ca 160 anställda i Skaraborg och funderade under lång tid på svårigheterna med utryckningsträning. – Jag tänkte att det måste gå att hitta en vettig utbildningslösning med simulator. Det fanns inte, i alla fall inte till rimliga kostnader. Men det som Jonas hittade var simulatorer för ecodriving, alltså körträning för att minska bränsleförbrukningen. Han upptäckte att ecodriving och utryckningskörning har flera relevanta paralleller som gjorde 24

SAMVERKAN 112 NR 6 2014

att han fick en lösning värd att prova. – Ecodriving handlar om att öva in ett mjukare körsätt som bygger på strategiskt tänkande. Samma saker gäller för utryckningskörning. Utryckningsförare behöver öva strategi, samt rationell, mjuk och effektiv körning. All personal Jonas slutsatser gjorde att ambulanssjukvården i Skaraborg satsade på den pc-baserade simulatorlösning för ecodrivning, som Göteborgsföretaget StageIT AB har utvecklat. Utrustningen består av en dator med ratt, växelspak och pedaler. Allt är packat i en väska och enkelt att flytta. Det enda som behövs är ett vanligt bord där utrustningen riggas. Sedan dess har all personal i Skaraborg provat, tränat och tränat igen. Efter två år med utrustningen kan Jonas konstatera att försöket varit en framgång.

– Fördelarna med simulator handlar om att vi kan träna utryckningskörning helt riskfritt, det är det bästa av allt. – Vi kan också få den mängdträning det tidigare varit svårt att få till. Personalen kan träna körbeteende och strategisk körning som förebygger risker och träningen kan ske oftare än nu. – Dessutom är simulatorträning ekonomiskt fördelaktigt jämfört med att träna körning med fordon. En extra bonus är att de flesta i personalen tycker att träningen är rolig. Ny programvariant Nu tas simulatorkörningen till en ännu högre nivå. Eftersom erfarenheterna varit så goda har StageIT:s programutvecklare tagit sig an utmaningen att i samarbete med Jonas Åsberg och hans kolleger utveckla ecodriving-tillämpningen till en blåljusvariant. I början av 2015 kommer det nya simulatorprogrammet att lanseras. I det nya programmet

är det inte ecodriving, utan utryckningskörningen som är huvudnumret. – I utvecklingsarbetet har vi vägt in erfarenheter och slutsatser om risker med utryckningskörning, som tagits fram av bland andra Pontus Albertsson vid Umeå Universitet, berättar Jonas Åsberg. Det betyder att det nya programmet innehåller mer av tajta trafiksituationer i korsningar, det kommer att bli situationer med vilt, omkörningar, tät trafik och situationer som utryckningsförare ständigt möter vid utryckning. Forskning Det har också startats ett forskningsprojekt i samarbete med Chalmers, VTI och SP som går ut på att jämföra och utvärdera olika typer av körträning. Det blir en jämförelse mellan enkla, respektive avancerade simulatorlösningar och vid träning på bana med verkliga fordon. WWW.S112.SE

Pontus Albertsson

Verksamhetschef, akut omhändertagande, Gällivare, Norrbottens läns landsting. Text: Sven Åsheden Foto: Privat

- Vi har testat programmet med ecodriving här uppe för något år sedan och det är en bra produkt som man lär sig mycket av. Att StagIT nu tagit ytterligare steg och utvecklat ett simulator program för blåljuskörning är mycket intressant och det ska bli spännande att få testa det nya programmet. Forskningsprojektet som pågår i samarbete med Chalmers, VTI och SP blir även det intressant att följa. Det kommer förhoppningsvis att ge ytterligare en dimension till validering av simulatorlösningar. För det är viktigt att veta om vi gör rätt saker så att vi inte bara tror att vi gör det.

VARNINGSLJUS FÖR PROFFS Jonas Åsberg vid ambulanssjukvården i Skaraborg leta länge efter simulatorträning för utryckningsförare. – Målet är att kunna värdera olika träningsmetoder och jämföra dem med varandra, säger Jonas Åsberg. Han ser också att även räddningstjänsterna och polisen kan ha nytta av samma slags simulatorträning. – Vi har redan kontakter med Räddningstjänsten Östra Skaraborg som är intresserade. Många deltidskårer skulle säkert ha stor nytta av att kunna träna utryckningskörning på detta sätt, tror han.

Varningsljus från Ferno Norden när professionella användare själva får välja Marknads bästa ljuseffekt kombinerat med världsledande teknik ger dig ett utryckningsfordon som verkligen syns på vägarna

Den simulator som ambulanssjukvården i Skaraborg tränat på under två år är pc-baserad och förhållandevis enkel. 5 års garanti på elektroniken Patenterad Linjär-LED teknologi

Tel: 0520-420200 www.fernonorden.se E-post: fab@fernonorden.com

WWW.S112.SE

SAMVERKAN 112 NR 6 2014

Blåljusfamiljen

Familjen "blåljus"

En polisaspirant, en ambulanssjukvårdare och en brandman. Familjen Öhlén från Sundsvall finns representerade i flera blåljusyrken.

Erik Öhlén backar in ambulansen på länssjukhuset i Sundsvall när jag kommer förbi för en intervju. Sonen Peter backar även han när det är hans tur för intervju, då med stegbilen på brandstationen i Timrå. I januari kommer dottern Catarina in i blåljusbranschen när hon gör sin tid som polisaspirant i Sundsvall. Erik har kommit till jobbet på ambulansen ett par timmar tidigare för att täcka upp för en kollega. – Han ska få barn, jag har sagt att han kan ringa mig om han behöver någon som tar hans pass när barnet ska födas. Våra ungar är ju utflugna och vuxna nu, så jag kan jobba lite extra utan problem, säger Erik Öhlén. Den tredje att välja blåljus 1984 fick Erik och hans fru Gun sitt första barn av fyra. Alla har vuxit upp i huset som Erik och Gun byggde i början på 80-talet. Äldsta sonen Daniel är elektriker, näst äldsta sonen Peter är brandman. Yngst är 24-åriga tvillingarna Cecilia och Catarina. Cecilia jobbar som administratör på en transportfirma i Timrå och Catarina är den tredje i familjen att välja ett 26

SAMVERKAN 112 NR 6 2014

blåljusyrke. Till sommaren är hon färdig med polisutbildningen. – Under våren kommer jag göra min tid som polisaspirant i Sundsvall, sen får vi se hur det blir med jobb och allt, säger Catarina Öhlén. I ryggsäcken har hon en gedigen utbildning, tre år på kriminologprogrammet vid Mittuniversitetet i Sundsvall och nu den snart avslutade polisutbildningen. – Vi får se var jag hamnar sedan, just nu är jag inne på att jag vill jobba med ungdomar. Där kan man göra mycket bra som är förebyggande. Mamma är distrikssköterska Hon var länge inne på att välja något liknande mamma Guns jobb som distriktssköterska. Hon visste att hon ville jobba med människor. – Jag ser ju upp till det jobb både mamma och pappa har. Ur viljan att hjälpa andra har nog valet av polisyrket vuxit fram, säger Catarina. Ingen i familjen ser några problem med att jobba ihop i framtiden, snarare ser de fördelar. – Jag tror inte det är någon skillnad mot för att jobba med andra, vi är där för att hjälpa den som behöver hjälpen, det är alltid där som vårt fokus ligger, säger Erik. Erik och Peter har träffats flera gånger i jobbet under de år de varit verksamma i samma område. – Jag minns en olycka, när jag kom fram satt en brandman vid patienten och höll nacken fixerad. Brandmannen avrapporterade om hur läget var, precis som vanligt. Flera minuter senare såg jag att det var min egen son Peter som vad brandmannen jag talat med. Det säger en del om vilket fokus de är på den vi ska hjälpa, säger Erik. – Visst finns det fördelar att vara en fa-

milj där många har yrken som innebär många påfrestande situationer. När jag började jobba var jag inte lika främmande för vad man kunde möta när jag jobbar, på det sättet är det bra med föräldrar som har erfarenhet av räddningar och olyckor, säger Peter 40 år som ambulanssjukvårdare På ambulansen har Erik jobbat sedan 1976. – Jag såg en annons i tidningen att de sökte folk, på den tiden drev jag en mjölkproduktion tillsammans med mina föräldrar och började köra ambulans som en extrainkomst, säger Erik. Extrainkomsten växte till en heltidstjänst, nu har Erik jobbat i 40 år som ambulanssjukvårdare. Ett jobb där han hela tiden upplever nya saker. Ett minnesvärt första

Skellefteå

Hämtas av bröderna Mikael och Peter Brännström

www.nilsson.se Tel: 0430-490 50

WWW.S112.SE

Peter Öhlén pappa Erik Öhlén och lilla barnbarnet Sixten 1,5 år med förkärlek till brandbilar. Kan mycket väl vara nästa generation i blåljuset. gången-uppdrag i ambulansen hände för ungefär sju år sedan. – Jag har varit med under mina egna barns förlossningar, det var fantastiskt. Men just första gången inom yrket var det något alldeles speciellt att förlösa ett barn själv för första gången. Det blev otroligt speciellt. Sen var det som att proppen gick ur, sen dess har jag förlöst ganska många barn. Lite märkligt, men så är det, säger Erik Öhlén. Ambulanssjukvårdarna ska bort Peter har jobbat som brandman sedan 2009 då han blev klar med brandmannautbildningen på Sandö. Det är väl lite tillfälligheterna som gör det. Jag sökte till polis och funderade på att läsa brandingenjör. Jag tyckte samtidigt att brandman verkade som ett spännande jobb där man möter och hjälper människor, säger Peter Öhlén. Att möta pappa ute på jobb är inget som Peter tänker särskilt på, men visst märks det av. Det har väl varit en del skämtsamt prat som ”känns det bättre när pappa är med på utryckningarna” och sådant, men jag tror de flesta inte märker av det eller bryr sig om det egentligen, säger Peter. Nu finns det en sak som hotar blåljustWWW.S112.SE

Catarina Öhlén gör snart sin tid som polisaspirant i Sundsvall.

rion Öhlén, landstinget i Västernorrland har beslutat att alla på ambulansen måste ha en sjuksköterskeutbildning 2015. Något som veteranen Erik inte har och erfarenhet räknas tydligen inte som merit. I alla grannlän skulle jag vara välkommen med de meriter jag har, men inte här. Det är lite märkligt, så nu får vi se hur det blir för min del, säger Erik.

text oCH FOTO MAGNUS JAKOBSSON SAMVERKAN 112 NR 6 2014

Ambulanssjukvå

Det är bristen på specialistutbildade sjuksköterskor, samt den prekära situationen med vikariebrist de senaste somrarna, som ligger bakom den nya våren för yrkesgruppen ambulanssjukvårdare. Men det finns även ytterligare argument som kan ge yrket en förnyad chans. Sjuksköterskebrist Först lite om vad som hände: Vid det här laget är det knappt tio år sedan utbildningarna till ambulanssjukvårdare försvann. När behandlingsriktlinjerna för medarbetare i ambulans ändrades 2005 var innebörden att minst en av personalen i ambulanserna skulle vara en specialistutbildad sjuksköterska. Visionen gick ännu längre. Tanken på längre sikt har varit att nå upp till att all ambulanspersonal har sjuksköterskeutbildning. Men så har det inte blivit. Det råder brist på sjuksköterskor i Sverige idag och på många håll har bristen inneburit bemanningsproblem inom ambulanssjukvården, speciellt under somrarna. Det är en situation som tagit sig många uttryck med till exempel långa väntetider på ambulans, beordrad, kostsam övertid under somrarna och i Skövde har man under två år tagit hjälp av Försvarsmakten och anställt militära sjukvårdare som semestervikarier.

Gammal utbildning i modern form Ambulanssjukvårdaren är på väg tillbaka – i alla fall just nu! Efter nästan tio år då yrket skuggats ut av visionen om ambulanser bemannade med enbart specialistutbildade sjuksköterskor har personalbrist gjort att vårdaryrket kommit tillbaka. 70 nyutbildade ambulanssjukvårdare är på väg ut i vården fram till 2016, de första 14 tog examen nu i december.

SAMVERKAN 112 NR 6 2014

Las ner 2005 Vad göra? inom NU-sjukvården i Västra Götalandsregionen (med de fem sjukhusen NÄL i Trollhättan, Uddevalla sjukhus och lokalsjukhusen i Lysekil, Strömstad och Dalsland) beslöt man att damma av den utbildning till ambulanssjukvårdare som lades ner 2005. 40 veckors ambulanssjukvårdarutbildning gör att 14 nyutbildade ambulanssjukvårdare tog sin examen lagom till jul. Ungefär samtidigt har den privata utbildningsanordnaren MedLearn AB startat YH-utbildning med statsbidrag och med två kullar, en i Göteborg och en i Kista med vardera 1415 elever. Även den utbildningen är på 40 veckor och har som inträdeskrav att de sökande ska ha undersköterskeutbildning och WWW.S112.SE

två års yrkeserfarenhet, varav minst ett år inom sjukvård. Alla får jobb NU-sjukvårdens utbildning är en uppdragsutbildning som bedrivs i samarbete mellan ambulanssjukvården och Komvux och startade i januari 2014. Efter första terminen med praktikperioder i våras kunde eleverna sedan söka sommarvikariat och underlättade därmed bemanningen inom ambulanssjukvården under sommaren. Nu är det dags för examen, och en av upphovsmännen, teknikchef Jan-Erik Wounsch, berättar att samtliga erbjudits jobb efter examen. Men de generella kompetenskraven i ambulanserna från 2005 ligger fortfarande fast – dem vill ingen rucka på. Alla ska bemannas med minst en sjuksköterska med specialistutbildning, som har det medicinska ansvaret för patienterna. Ambulanssjukvårdarens roll är att assistera, köra och sköta kommunikationen. ”Kompetent yrkesgrupp” Hos MedLearn började totalt 29 elever i Göteborg och Kista utbildningen i augusti i år. De har nu gjort sina första praktikveckor och tar examen i vår. – Utbildning till ambulanssjukvårdare har funnits även tidigare, men då har eleverna betalat kursavgift. Nu är utbildningen godkänd under två år som YH-utbildning utan avgift

Gislaved

Hämtas av Torbjörn Bransmo

www.nilsson.se Tel: 0430-490 50

WWW.S112.SE

och berättigad till CSN-stöd för eleverna, berättar utbildningsansvarige Joakim Lindell. MedLearn samarbetar med Västra Götalandsregionen och med Aisab, Samariten och Falck i Stockholm. Så här säger Aisab:s vd Åke Östman: – Vi har ungefär 300 medarbetare varav hälften är ambulanssjukvårdare och vi har mycket goda erfarenheter av denna yrkesgrupp, som är väldigt kompetent. Bristen på sjuksköterskor har gjort att vi arbetat för att få till stånd den utbildning som nu pågår under två år. Hans åsikt är att ambulansteam med sjuksköterskor och ambulanssjukvårdare fungerar som en bra lösning när det råder sjuksköterskebrist. Mer trogna Från arbetsgivarhåll finns, förutom bemanningsfrågan, fler fördelar med att ambulanssjukvårdarna finns kvar i ambulanserna. En är att lönenivån är lägre, jämfört med sjuksköterskor. En annan att personalomsättningen generellt sett är lägre bland ambulanssjukvårdarna, jämfört med sköterskorna. Ambulansförbundet – Det råder brist på sjuksköterskor just nu, men vad händer när bristen minskar? Då riskerar ambulanssjukvårdarna att bli som ett b-lag inom ambulanssjukvården. Det säger Henrik Johansson, förbundsordförande hos ALARM Ambulansförbundet. Han tror inte det nu rådande behovet av ambulanssjukvårdare står sig på lång sikt och ser en risk med att de som satsar på att gå de utbildningar som nu anordnas, ska känna sig lurade längre fram. Förbundet som även är remissinstans till Myndigheten för yrkeshögskolan, har också pekat på att majoriteten av de svenska landstingen inte vill anställa ambulanssjukvårdare.

IMMOBILISERING FÖR PROFFS

Ergonomi Säkerhet Trygghet Världsledande premiumprodukter 3 års garanti på all Vakuumutrustning

Tel: 0520-420200 www.fernonorden.se E-post: fab@fernonorden.com

SAMVERKAN 112 NR 6 2014

Resuscitation Ac

ademy

Många liv kan räddas

– med tidigt larm och T-HLR

2 11

Text: Sven Åsheden

Hjärt- och kärlsjukdomar tillhör den vanligaste dödsorsaken i västvärlden. Varje år avlider cirka 15 000 personer av hjärtstopp i Sverige. Majoriteten av dessa avlider plötsligt och utanför sjukhus. I Europa beräknas 275 000 människor årligen drabbas av hjärtstopp.

som verkligen hänt och om det rör sig om ett skarpt hjärtstopp. Inte helt enkelt när inringaren, i cirka 2/3 av fallen, ofta befinner sig i en mycket svår och pressande anhörigsituation.

Årtionden av internationell forskning har identifierat ett antal nyckelfaktorer som har stor betyelse för chansen att överleva ett hjärtstopp. Tidigt larm En mycket viktig nyckelfaktor är tidigt larm, en länk i kedjan som måste påbörjas för att hjälp överhuvudtaget skall nå fram. Mediantiden från konstaterat hjärtstopp till 112-larm är cirka två minuter. Därefter tar det ytterligare någon eller några minut innan ambulans och övriga räddningsenheter larmats ut. – Sannolikt kan denna tid förkortas och då kan vi rädda ytterligare 80-90 personer årligen. Och det faktum att vi ser den högsta överlevnaden bland ambulansbevittnade fall stöder betydelsen av tidig upptäckt av varningstecken berättar Johan Herlitz, professor i kardiologi. SOS Alarm Larmoperatören på SOSAlarm har ett svårt och utmanande arbete i att reda ut vad

600

– Om svaret är nej på båda sker utlarmning av ambulans och telefon-HLR (T-HLR) påbörjas. SOS-operatören är med i samtalet tills ambulanspersonalen är på plats berättar Lars Engerström. Forskning och utvecklingsarbete pågår kontinuerligt om hur misstänkta hjärtstopp skall kunna identifieras så snabbt som möjligt.

Chefläkare Lars Engerström, SOS Alarm Vad händer i samtalet? Lars Engerström berättar; – Identifiering av adress- och namnuppgifter och identifiering av medvetande och andning. • Är personen vaken? Reagerar personen på skakningar? "Upp-ringarens" vanligaste svar: - Ramlat ihop - Precis borta - Sitter och gapar - Slagit omkull - Fått anfall - Svimmat - Tuppat av - Helt väck - Håller på att dö - Kolat av. • Har personen en normal andning? "Upp-ringarens" vanligaste svar: - Då och då - Andas lite - Sitter och gapar - Dåligt - Pustande - Tungt - Flåsar - Svårt att få luft - Drar efter andan - Svagt - Gurglar - Blå om läpparna - Pustar ut - Jöklar - Snorklar - Häschar - Normalt men svagt Rosslande - Snarkande - Snörvlande - Stötvis - Ja han andas - Knappast - Ibland - Ryckigt - Inte nu men nu.

Källa: Svenska Hjärt- lungräddningsregistret

539

Professor Jo Kramer-Johansen vid institutionen för anestesiologi vid Ullevål sjukhus, Oslo

fast trådlös telefon med högtalarfunktionen. Den sparar värdefull förflyttningstid mellan telefon och patient. – "Upp-ringare" som får THLR vägledning presterar en bra hjärt- lungräddning. Och bra kompressioner innan ambulansen kommer är viktigt och ökar chanserna till överlevnad med flera procent säger Jo Kramer-Johansen. Var finns bekymmren? Det finns flera anledningar till utebliven T-HLR. Jo Kramer-Johansen nämner bland annat att människor inte känner igen ett hjärtstopp, att "uppringaren" inte finns hos patienten, att samtalskvaliteten är dålig, att patienten är ensam men även språkförbistring. Jo Kramer-Johansen ger några förslag på hur allmänheten kan bli bättre på att ingripa: – Vi kan översätta och använda existerande e-learningprogram från Seattle, uppmana till praktiska övningar i att genomföra ett T-HLR samtal, ge återkoppling till den larmoperatör som hanterat samtalet. Ytterligare forskning visar att om patienten inte ansågs ha en normal andning instruerades bystanders (förbipasserande) att börja hjärt-lungräddning direkt, snarare än att undersöka andningen mer noggrant.

Larmcentralerna har en väldigt viktig roll I Sverige, Norden och USA pågår forskning och studier runt larmcentralernas roll. Larmoperatörerna behöver en gedigen utbildning och själva instruktionerna ska kanske vara kortare och mer kompakt. – Studier från Oslo visar att larmcentralerna har en väldigt viktig roll för att vi ska kunna öka överlevnaden vid hjärtstopp utanför sjukhus berättar Jo Kramer-Johansen. Till god hjälp Jo Kramer-Johansen, till vänster, är en mobilteleoch Helge Myklebust som är ansvarig fon eller en för strategisk forskning vid Laerdal Medical i Stavanger, visar hur en praktiskt övning i att genomföra ett T-HLR samtal, kan gå till.

500 400 300

Tidigt larm

124

200 100 0 1992 30

Antalet rapporterade och räddade liv mellan 1992 och 2013.

SAMVERKAN 112 NR 6 2014

2013

Foto: Sven Åsheden WWW.S112.SE

Trygghet - Ekonomi - Kvalitet

För säkerhets skull Hög markfrigång och fyrhjulsdrift ger ambulansen utomordentlig framkomlighet i alla väder.

Ambulansproduktion i Sandviken AB Mullervägen 23, 811 93 Sandviken Tel: 026-24 51 30

Läs mer på: www.ambulansproduktion.se

Let heavy be light Med Pensi Ergomy lastar du säkert utan att lyfta. Bårens multifunktioner minimerar antal överflyttningar och gör förflyttningen tryggare och bekvämare – både för våra patienter och för oss som arbetar inom ambulanssjukvården. Den ergonomiska båren kan lätt hanteras av en enda person och minskar behovet att lyfta och bära patienten. Pensi är ledande inom bårteknik och förser din ambulans med effektiv utrustning för transport och vård av patienter. Våra ambulansprodukter är slitstarka, lätta och enkla att rengöra och underhålla.

SEXPUNKTSBÄLTE • TRAPPKLÄTTRARE • ENMANSHANTERING • ERGONOMISK Återförsäljare i Sverige: Mago Scandinavia AB, telefon 0500-48 49 74

WWW.S112.SE

www.pensi.se SAMVERKAN 112 NR 6 2014

Resuscitation Ac

ademy

Tidig HLR

– ökar överlevnaden vid hjärtstopp

Text: Sven Åsheden Tidig HLR, för att upprätthålla blodcirkulationen till hjärta och hjärna, är mycket viktigt i väntan på defibrillering. Påbörjas ingen hjärt–lungräddning minskas personens möjligheter att överleva med ca 7–10 procent för varje minut som går. Om "Bystander-HLR" (HLR utförd av vittne/anhörig på plats) påbörjas, kan överlevnaden öka trefaldigt.

Helge Myklebust, strategisk forskning vid Laerdal Medical i Stavanger. Stavanger regionen, i vårt grannland Norge med cirka 300 000 invånare, har världens näst högsta överlevnad för människor som drabbas av plötsligt hjärtstopp (ventrikelflimmerVF) utanför sjukhus. Helge Myklebust: – Vi introducerade HLR-träning redan 1960. – 90 % av den vuxna befolkningen kan utföra HLR. – Telefon-HLR (assistans från larmcentral) sedan 1993. – Hypotermibehandling efter hjärtstopp sedan 2003 – Resultatet av våra satsningar har blivit att cirka 73 % av alla bystander-bevittnade hjärtstopp får tidig HLR. Vilket i sin tur betyder att cirka 52 % (Sverige 33 %) av alla ventrikelflimmer, utanför sjukhus, räddas. Tidig HLR och samverkan Tidig och korrekt HLR ökar chansen till att behandling med 32

SAMVERKAN 112 NR 6 2014

hjärtstartare skall bli framgångsrik. Forskning visar att om en Bystander utför omedelbar HLR, tredubblas chansen till överlevnad. Att sprida och förmedla kunskap om HLR till så många som möjligt i samhället är därför av yttersta vikt. Resuscitation Academy Sweden har målsättningen och önskemålet att få hjälp av ledningspersoner, från larmcentraler, ambulanssjukvård, räddningstjänst och polis, att förmedla ett 10-tal validerade och väl genomtänkta budskap, till förbättrad överlevnad. – Man ska vara medveten om att vi kan bli lika duktiga och framgångsrika som Seattle och Stavanger. Skillnaden ligger snarare i vårt agerande och vilka målsättningar och vilket förhållningssätt vi fastställer säger Anders Bäckman från Resuscitation Academy Sweden. I dag räddas 539 personer årligen efter ett hjärtstopp utanför sjukhus. Tidiga och snabba räddningsinsatser, inte minst av larmcentraler, ambulans, räddningstjänst och polis, är av stor vikt för att öka chansen till överlevnad efter hjärtstopp. En jämförelse av överlevnaden beroende av tiden från konstaterat hjärtstopp till larm av ambulans, start av HLR respektive första defibrillering visar att det är möjligt att rädda ytterligare 300–400 liv om dessa tider reduceras. Med risk för att vara tjatig och upprepande! Det som påverkar chansen att rädda ytterligare liv är tiden till larm (kan förkortas), start av HLR (kan förkortas) samt tidig defibrillering (kan förkortas). Hjärt-Lungfondens mål är att öka antalet överlevande, vid hjärtstopp utanför sjukhus, till minst 1 200 människor per år. Behövs inblåsningar? Hjärt- Lungräddningsregistrets forskare har bidragit med två intressanta studier om huru-

Tidigt HLR Källa: Svenska Hjärt- lungräddningsregistret

Andelen av alla livräddaringripanden, som utförs av lekmän, har successivt ökat från 65 % år 1992 till 82 % år 2013.

Kompression

Dekompression

Kan bra bröstkompressioner tillfälligt ersätta inblåsningarna? Forskning pågår.

vida enbart bröstkompressioner är ett alternativ till traditionell HLR (bröstkompressioner plus inblåsningar). I den första "Bystanderstudien" noterades en likvärdig överlevnad efter en månad bland patienter som erhöll enbart bröstkompressioner (6,7 %) jämfört med traditionell HLR (7,2 %). Den andra "Bystander-studien" var randomiserad och genomfördes på larmcentral.

Patienterna lottades av larmoperatören. 1. Upp-ringaren gavs T-HLR instruktioner om traditionell HLR (bröstkompressioner plus inblåsningar). 2. Upp-ringaren gavs T-HLR instruktioner om endast bröstkompressioner. Även här visade sig de två alternativen vara likvärdiga. I den sistnämnda (2) studien bidrog forskarna enbart med stödinformation.

Källa: Svenska Hjärt- lungräddningsregistret

Cirka 37 procent av de drabbade är i arbetsför ålder

Andelen patienter som erhåller HLR före ambulansens ankomst har vid Bevittnade hjärtstopp ökat från 40 % år 1992 till 68 % år 2013. Motsvarande siffra för Alla hjärtstopp är 40 % år 1992 till 68 % år 2013. WWW.S112.SE

Välkommen till Flisakongressen 15-17 september 2015

UTRUSTNING FÖR PROFFS

Påfallande hörbar och synlig. Vår nya varningsteknologi.

Andningsvård Förbandsmaterial Akutväskor Övervakning

www.pintschbamag.de

Representant för Sverige

Tel: 0520-420200 www.fernonorden.se E-post: fab@fernonorden.com

WWW.S112.SE

Euro Equip AB Roger Jonasson Telefon +46 (0)54 832878 info@euroequip.se

SAMVERKAN 112 NR 6 2014

Resuscitation Ac

ademy

Tidig defibrillering

– mest betydelsefullt för ökad överlevnad vid hjärtstopp Text: Sven Åsheden

Varje dag drabbas ungefär 27 personer av hjärtstopp i Sverige. En av dem överlever. Tiden mellan hjärtstopp och defibrillering har visats vara helt avgörande för chansen till överlevnad. Vid endast ca 2,5 % av alla hjärtstopp används en publik hjärtstartare och detta beror till viss del på att 2/3 av alla hjärtstopp sker i hemmet. För varje minut utan behandling (HLR + defibrillering) minskar chansen att överleva med 10 %. Forskare har i flera studier visat att över 70 % kan överleva ett hjärtstopp med mycket tidig defibrillering. Fördröjningstiden från hjärtstopp till defibrillering är således den allra viktigaste faktorn som påverkar chansen till överlevnad. Bland de patienter som får hjärtstopp utanför sjukhus är chansen för överlevnad 5–10 gånger större för dem som har ett ventrikelflimmer (VF) jämfört med dem som har en asystoli. Räddningstjänst och Polis Under 2013 tenderade mediantiden, från hjärtstopp till defibrillering, att minska till 10 minuter. Bidragande faktorer är en ökande utlarmning av räddningstjänst och polis.

Mattias Ringh, läkare, specialist i invärtesmedicin och kardiologi. Disputerad forskare. 34

SAMVERKAN 112 NR 6 2014

Tidigt defibrillering

Olof Glaumann är både brandman och sjuksköterska hos Foto: John Thorner Storstockholms Brandförsvar.

Jacob Hollenberg, Specialistläkare i kardiologi och internmedicin.

Andel fall med ventrikelflimmer (VF) som defibrillerats före ambulansens ankomst.

allmänheten, inte synliga eller inte tillgängliga. Det finns troligen över 30 000 hjärtstartare utanför sjukhus. Endast cirka 10 000 är registrerade i Sveriges Hjärtstartarregister. Källa: Svenska Hjärt- lungräddningsregistret

10 minuter

Mediantid mellan hjärtstopp och defibrillering, där fall som bevittnas av ambulanspersonal är inberäknade, 2009 - 2013.

Mattias Ringh har flera strategier för tidig defibrillering. – dubbelutlarma både räddningstjänst och/eller polis och ambulans samtidigt. – hjärtstartare och D-HLR utbildning till personal med plikt att handla. Väktare, vakter med flera. – fler publika hjärtstartare ute hos allmänheten. Mattias Ringh berättar om överlevnadsfrekvensen för 474 bevittnade hjärtstopp (VF), utanför hemmet i Stockholms län. Överlevnaden är högst i gruppen publika hjärtstartare.

►Ambulans: 31 % ►Räddningstjänst/Polis: 53 % ►Publika hjärtstartare: 71 % Reds.anm. Räddningstjänsten hade kortare responstid än ambulanssjukvården i 80 % av Stockholms 26 kommuner under 2012. Källa: Trygghet och säkerhet 2013

Fler och fler hjärtstartare sprids ut i samhället, men dessa används sällan. Varför? Jacob Hollenberg ger några förklaringar; – 2/3 av alla hjärtstopp sker i hemmet. Och ett stort antal hjärtstartare är inte kända för

Peter Bjurén, polis i Stockholm med olika instruktörsuppdrag. Tidigare 7 år som ambulanssjukvårdare. Polisen är alltid på "rull" – Under 2013 åkte Stockholmspolisen på ca 900 SALSA-larm, av dessa var över 300 skarpa hjärtstopp. I cirka 33 procent av fallen var en polispatrull först på plats. – Vi förfogar över 125 hjärtstartare, att jämföras med stockholms-ambulansernas 65 st. – År 2004 var överlevnaden cirka fyra procent och nu 10 år senare är överlevnaden över 15 procent i Stockholm, berättar Peter Bjurén. WWW.S112.SE

Effektiva kontinuerliga kompressioner Full energi upp till 360 joule Direkt kontakt med sjukhuset För varje patient som behöver det

Kontakta oss för visning och information om vår senaste unika innovativa lösning

True CPR™ Coaching device

Lifesaving Innovations from Physio-Control För mer information kontakta din Physio-Control representant eller ring kundservice på telefonnummer:

0770-870 120

/PhysioControlNordic

www.physio-control.se

Resuscitation Ac

ademy

Tidigt A-HLR

Avancerad hjärt-lungräddning

SAMVERKAN 112 NR 6 2014

Text: Sven Åsheden

Responstid Mediantiden mellan utlarmning av ambulans och ankomst till patienten från 1992-2013.

Som framgår av figur har ambulansens responstid tenderat att öka. Den var sex minuter 1992, sju minuter under de nästföljande sex åren för att sedan succesivt öka till 10 minuter 2013. (Se tabell.) Tänkbara förklaringar Med tidig A-HLR avses i första hand intubation och läkemedelsadministration. En mindre nedgång i intubationsfrekvensen noteras under de senaste åren. 1992 var andelen patienter som intuberats 40 % och 38 % 2013. (Se tabell.) Narkossköterska Anders Bäckman ger några tänkbara förklaringar till nedgången; – Införandet av larynxmasker (LMA) prehospitalt har ökat. Ambulansorganisationer har till och med tagit bort intubation helt, och i stället satsat på LMA. – LMA kräver inte samma kompetens, övning och rutin som intubation. Samtidigt är ingreppet oftast snabbare än en intubation. – Det påtalas mer och mer att själva intubationen räddar inga liv i samband med ett vanligt hjärtstopp. Basala metoder är många gånger likvärdiga. – Tiden före den intraosseösa nålsättningen prioriterades intubationen mer. De första doserna adrenalin kunde ges i tuben om man inte lyckats etablera en fri venväg. Numera rekommenderas inte läkemedel endotrakealt. Andelen patienter som erhåller adrenalin ökar från 39 % 1992 till 78 % 2013. Användandet av adrenalin har varit relativt oförändrat de senaste åren.

Foto: Fotogruppen Södersjukhuset

A-HLR betyder avancerad hjärt-lungräddning, där sjuksköterska i ambulans och läkare har befogenhet att ge läkemedel, till skillnad mot D-HLR. Inom ambulanssjukvård, räddningstjänst och polis arbetar man mot samma mål men på olika premisser och med olika ansvarsområden, den ena organisationen utesluter inte den andra.

10 min. Per Nordberg, Specialistläkare i kardiologi och internmedicin. Prehospital kylbehandling Det pågår ett antal stora forskningsprojekt om hjärtstopp och HLR både i Sverige och ute i världen. Studier har till exempel visat att man kan förbättra den neurologiska funktionen hos hjärtstopps-patienter genom att på intesivvårdsavdelning sänka kroppstemperaturen till 33 grader Celsius i 24 timmar. Per Nordbergs forskningsprojekt (Princess) undersöker ifall tidig prehospital kylbehandling, via näsan (trans-nasalt) påbörjad redan under pågående HLR, kan förbättra den neurologiska funktionen hos dem som överlever. – Att kylbehandling inleds av ambulanspersonal borde ha potential att öka överlevnaden berättar Per Nordberg. En annan studie har påvisat betydelsen av att «hands off»intervallen nedbringas till ett minimum. Med detta menas att bröstkompressionerna skall pågå i princip kontinuerligt under HLR-behandlingen.

6 min.

7 min.

8 min.

9 min.

10 2013 min.

1992

2000

2005

2010

2013

Andel patienter som intuberats mellan 1992 och 2013 Källa: Svenska Hjärt- lungräddningsregistret

40%

38%

Andel patienter som behandlats med adrenalin mellan 1992 - 2013 Källa: Svenska Hjärt- lungräddningsregistret

78 % 39 %

WWW.S112.SE

Vi erbjuder Dig rätt förutsättningar - vid utbildning...

AMBU SAM Torso docka i vuxenstorlek, för basal HLR-träning.

AMBU DOCKOR (torso och helkropp) Flertalet HLR-dockor för basal och avancerad HLR-träning. Finns även för övning i intubation och ventilering på mask. Tillval: PC-anslutning med HLR program.

AMBU INTUBATIONSHUVUD För träning av alla intubationstekniker.

... och i verkligheten

ZOLL Monitorer och defibrillatorer från ZOLL för sjukhus- och transportbruk. Förenklar och förbättrar samtliga delar av hjärtstoppsberedskap. ZOLL:s unika pacingteknologi är erkänt världen över.

WWW.S112.SE

STATPACKS Ett brett sortiment av akutväskor och moduler av hög kvalitet.

AUTOPULSE Ett kompakt och bärbart system som ger mer effektiva hjärtkompressioner på plats och under transport.

För mer information kontakta Medidyne AB I Telefon 0431 - 44 80 50 I www.medidyne.se SAMVERKAN 112 NR 6 2014

Akutmottagning

Specialkompetens behövs på akuten Endast kunskaper från den grundläggande utbildningen räcker inte för att arbeta inom akutsjukvården. Detta framkommer i en ny avhandling om hur chefer och medarbetare ser på arbetet på akutmottagningar och den kompetens som detta arbete kräver. När patienten kommer till akutmottagningen får hon eller han en första medicinsk bedömning. Därefter får vedebörande som regel vänta på en brits i korridoren, på ett undersökningsrum eller på en stol i väntrummet. Men vem håller koll på patientens behov under väntetiden och finns kompetensen att ta hand om patientens olika vårdbehov? Det medicinska vårdbehovet kommer först och omvårdnadsbehov får stå tillbaka. Det konstaterar Henrik Andersson, lärare i akutsjukvård och doktorand i vårdvetenskap vid Högskolan i Borås, som har undersökt det dagliga arbetet på olika akutmottagningar i Sverige. Han har genom enkäter, observationer och intervjuer bland chefer och medarbetare undersökt vårdarbetet och synen på nödvändig kompetens på akutmottagning. Idag krävs 38

SAMVERKAN 112 NR 6 2014

endast att sjuksköterskorna har grundutbildning . Detta räcker inte för att arbeta på en akutmottagning menar cheferna och efterfrågar mer specialkompetens. Det behövs tydliga rutiner Henrik Andersson har också undersökt hur det ser ut med möjligheterna och rutinerna för kompetensutveckling. −Det finns visserligen rutiner för att identifiera behov av kompetensutveckling, men två tredjedelar av akutmottagningarna saknar rutiner för utvärdering av genomförda utbildningsinsatser. Om man saknar utvärderingsrutiner riskerar man att kasta pengarna i sjön eftersom man inte vet om vårdarbetet blir bättre, förklarar han. Hans slutsats är att det behövs tydliga rutiner för kompetensutveckling, till exempel att

Text och porträttfoto: Solveig Klug Genrebild: Colourbox utveckla kompetensstegar för alla yrkeskategorier. −Medan den medicinska kompetensen står i fokus, anses omvårdnadskompetensen inte lika viktig, konstaterar han. Det finns skillnader mellan olika yrkesgrupper, speciellt sjuksköterskor och undersköterskor , när det gäller möjligheter till kompetensutveckling. Kurser kostar pengar och sjuksköterskor prioriteras före undersköterskor. Det händer också att man kompetensutvecklar generellt, till exempel att undersköterskor får gå kurser avsedda för sjuksköterskor, vilket leder till att undersköterskorna får kompetens som de inte är behöriga att använda. Det bidrar till att undersköterskorna ser sin kompetens som outnyttjad. −Att det blir så kan bero på att man har en rättvisesyn gentemot personalgrupperna men inte utvärderar nyttan. Men undersköterskorna behöver precis som andra yrkesgrupper kompetensutveckling anpassad för deras specifika arbetsuppgifter. Vad vinner man på att satsa mer på omvårdnadskompetens? − Om omvårdnadsarbetet var en rutin till exempel regelbun-

den tillsyn, skulle man lättare få koll på hur patienten mår. Det i sin tur leder till ökad patientsäkerhet i vården, ger nöjdare patienter och personal. Chefernas syn på sitt ansvar, till exempel för att skapa förutsättningar för kompetensutbildning, lyfts också i avhandlingen. Resultaten pekar på att chefer inte ser sitt fulla ansvar att skapa förutsättningar för exempelvis sjuksköterskors kompetensutveckling. −Man kan fråga sig om cheferna är ansvarslösa, eller om de själva saknar konkreta förutsättningar att påverka och ta ansvar. Jag menar att det snarare rör sig om ett systemproblem. Handlar om logistik Olika yrkesgrupper, läkare, sjuksköterskor och undersköterskor, har både observerats och fått berätta om vad de gör i sitt arbete. −Vårdarbetet ska ske snabbt och är standardiserat med ett löpande band-tänk. Möjligheterna att ge individualiserad vård är begränsad och det som styr är tillgänglig tid. Omvårdnadsbehov som exempelvis toabesök, tillhandahålla mat och dryck och svara på patientens frågor tillgodoses om tid finns, WWW.S112.SE

Henrik Andersson är lärare och forskare inom akutsjukvård på Högskolan i Borås. Han har mångårig erfarenhet som akutsjuksköterska. Disputation: 12 december 2015, på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet. Titel på avhandlingen: Medikaliserat och resultatstyrt vårdarbete på akutmottagning – en studie med utgångspunkt i medarbetares och chefers perspektiv. 2014.

förklarar Henrik Andersson. Mycket av vårdarbetet är administrativt och handlar om logistik. För detta behövs en koordinator. Koordinatorn fungerar som ett nav till vilken vårdpersonalen vänder sig mellan olika arbetsuppgifter. Relationen till den enskilda patienten blir på det viset fragmentarisk. I avhandlingen ger cheferna sin syn på vårdarbete utifrån egna erfarenheter av att styra en vårdenhet. −Enligt dem är akutmottagningens huvudsakliga uppgift att rädda liv, att ha beredskap för att ta emot patienter med livshotande tillstånd och att invänta läkarens beslut om hur

vården ska utformas. Det gör att man inte kan låsa upp sig till enskilda patienter. Detta förklarar varför den individuella vården kommer på undantag. Sådant som tar tid från det huvudsakliga arbetet rensas bort. Fokus ligger på att korta ledoch väntetider. Cheferna upplever att de är detaljstyra uppifrån, att ledtider kopplas till ekonomiska incitament. Det gör att chefer längre ner i organisationen också upplever att de detaljstyrs. Cheferna uttrycker också att de vill vara ute i verksamheten mer för att och utveckla vården, men att de känner sig otillräckliga och att administrativa uppgifter äter upp deras tid.

Höglandet

Hämtas av Kjell Holm och Rickard Malmlöv

www.nilsson.se Tel: 0430-490 50

Förebygg och behandla

hypotermi

direkt på skadeplats

Aktiv värmeﬁlt

Anhörigas upplevelser av en hjärtstoppssituation Foto: Magnus Mårtensson, MM Foto

RAS har under 2014 tillsammans med Ferno Norden och Samverkan 112 nominerat totalt sex magisterarbeten till årets magister 2015. Juryn har läst många arbeten med olika inriktningar och fokus, det är glädjande att se vilket arbete ambulanssjukskötskor lägger på att förbättra sin profession. Den sjätte och sista nomineringen till priset läser ni om här i detta nummer av Samverkan 112. Tobias Creutz och Johan Pettersson Georgii har valt att intervjua anhöriga till hjärtstoppspatienter och fokuserat på deras upplevelser av situationen. Sorgen att förlora en anhörig är alltid svår och kan ta tid att bearbeta. Känslorna ligger ofta kvar och gror länge i själen tillsammans med sorgen. Förlusten leder i många fall till psykiatriska besvär, sjukskrivningar och lång återhämtning. Varje år drabbas ca 10 000 människor av hjärtstopp utanför sjukhus, oftast i hemmet där anhöriga är delaktiga i larmandet och utför själva de första åtgärderna i väntan på hjälp. Att först bevittna ett hjärtstopp på en anhörig och sedan behöva försöka rädda dennes liv är en stor påfrestning som Tobias och Johan lyckats fånga upp i deras intervjuer. Beakta anhörigas situation Något som är värt att reflektera över i resultaten är anhörigas upplevelse av att inte bli avlösta från HLR vid ankomst av 40

SAMVERKAN 112 NR 6 2014

ambulanspersonal, vilket upplevdes som viktigt. Ambulanspersonalen kan i många fall uppleva att den anhöriga gör ett riktigt bra jobb och passar på att låta denna få fortsätta med kompressioner i avvaktan på nästa enhet. Detta upplevs som en belastning av flera som författarna intervjuat. Initialt vet de flesta som varit med om ett hjärtstopp att det behövs fler händer för att kunna arbeta effektivt med hjärt- och lungräddningen. Därför är det alltid enkelt för oss inom ambulansen att utnyttja de resurser som finns tillgängliga. Vilket gör det viktigt att ta åt sig av denna information och beakta den anhörigas situation. Tillåt den anhöriga att få vara anhörig. Creutz och Pettersson Georgiis arbete visar på att anhöriga behöver få vara delaktiga i processen vid hjärt- och lungräddning i hemmet. Däremot inte påtvingat, utan av egen vilja. Självbestämmandet är en viktig del i sorgebearbetningen. Vikten av att själv bestämma om man vill se arbetet eller inte, är tydlig påtalat. Annan forskning kring ämnet inne i akutrummet visar på samma tendens. Utse ansvarig för anhörigvård Författarna kommer även fram till att det inte är självklart att den anhöriga mår bäst av att bevittna arbetet med patienten. Resultaten visar på en 50/50 situation där hälften föredrar detta och har mått bra av att förstå hela situationen. Således blir det inte enklare för ambulanssjuksköterskan att bara bestämma över anhöriga i situationen. Tips från coachen blir helt enkelt

att tidigt utse ansvarig för anhörigvård när det finns händer över, likt arbetssättet som många akutmottagningar har idag. Här finns en stor samordningsvinst med SAMS utlarmning av polis och räddningstjänst vid hjärtstopp. Fler professionella medmänniskor på plats kan frigöra resurser för stöttning av anhöriga. Ambulanssjuksköterskans uppdrag är att se helheten i situationen och kunna behandla patienten och anhöriga samtidigt. Ingen lätt uppgift, utan kräver träning och ett brett tänkande. Framtiden och utvecklingen för hjärtstoppsvården går snabbt. Under 2000-talet har råden reviderats flera gånger och fokus har börjat flyttas från antalet kompressioner och inblåsningar till orsaksbehandling. Med hjälp av mekaniska kompressioner och fria luftvägar kan fler patienter transporteras säkert till sjukhus. Detta innebär även att ambulanssjukvården kan fokusera på orsaken till hjärtstoppet och styra till definitiv vårdnivå direkt, såsom traumasjukvård och PCI. Indikationerna inför 2015 är att diskussionen i Sverige kommer att behandla traumatiska hjärtstopp och säkra transporter. En sak är säker, vi blir bättre och bättre för varje år.

Janne Kautto

ordförande Riksföreningen för Ambulanssjuksköterskor

WWW.S112.SE

NOMINERING NR 6 - Anhörigas upplevelser av en hjärtstoppssituation Författare: Tobias Creutz och Johan Pettersson Georgii Handledare: Anders Bremer

Syftet med Tobias Creutz och Johan Pettersson Georgii studie är att beskriva anhörigas upplevelser av en hjärtstoppssituation utanför sjukhus och i samband med behandlingen själv bli omhändertagen av vårdare inom ambulanssjukvård.

Kurs: Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning ambulanssjukvård. Nivå: Magisternivå, 15 högskolepoäng. Högskolan i Borås

Foto: Privat

Varför har ni valt att beskriva just anhörigas upplevelser av en hjärtstoppssituation utanför sjukhus? – Att behandla hjärtstopp prehospitalt är en komplex vårdsituation för ambulanssjuksköterskan och fokus hamnar av naturliga skäl först och främst på patienten. Vi var intresserade av hur de anhöriga upplevde situationen och hur de upplevde vårdpersonalens agerande och bemötande av dem.

SITUATIONSHANTERING

De anhörigas situationshantering av hjärtstoppssituationen präglas av att de relativt fort insåg allvaret i situationen och att de då ringde larmcentralen. – Varierande handlingsberedskap påvisades. Känslor av panik och overklighet var framträdande. Det hände att anhöriga påbörjade HLR, dock inte alla, men de gjorde vad de kunde efter sin förmåga. Det fanns en frustration över känslan av lång väntan på ambulans. Kontakten med larmcentralen kunde vara ett stöd. Men samtidigt önskades en direktkontakt med ambulansbesättningen berättar Johan Pettersson Georgii. Inse allvaret Anhöriga beskriver att de förstod allvaret i situationen, men i väntan på ambulans uppstod en rad olika känslor och tankar. De flesta insåg relativt omgående allvaret och ringde då larmcentralen. En anhörig uppfattade inte omgående allvaret eftersom symtomen initialt inte var så allvarliga eller dramatiska, men situationen förvärrades snabbt och då insåg också han allvaret. Hantera händelsen En mängd olika känslor dök upp, som panik, overklighet och osäkerhet. Andra beskriver att trots panikkänslor lyckades de vara relativt rationella och lugna. En person berättar att hon fick lugna andra närstående, samtidigt som hon genomförde HLR. Alla försökte göra sitt bästa utifrån sina egna förutsättningar. Det kunde vara att hämta hjälp, inleda HLR eller förbereda för ambulanspersonalen. Även här beskrivs

WWW.S112.SE

Tobias Creutz

Johan Pettersson Georgii

osäkerhetskänslor. Hur skulle de göra? Vad kunde de göra för den drabbade? En anhörig hade gått en HLR-kurs, men upplever trots detta osäkerhet över sin egen teknik. Hon betonar skillnaden i att genomföra HLR på en docka i en lugn situation, mot att utföra det i en skarp situation. "När man sätter igång, så var det så där, okej, "Hur många var det nu? Var det 15:2 eller var det 30:2? Eller hur var det nu?" Jag körde nog runt 30 och så blåste jag".

de anhöriga känner tillit till ambulansbesättningens kompetens säger Tobias Creutz.

Känna frustration över lång väntan Tydligt är att väntan på ambulans känns evighetslång och upplevdes som mycket frustrerande. I efterhand insåg dock flera att tidsuppfattningen sviktade. En anhörig upplevde att tiden närmast stod stilla när hon utförde HLR.

Få lämna över ansvaret En lättnad upplevs när hjälpen anländer. Att då få lämna över vårdansvaret till ambulans- eller räddningstjänstens personal, som vet vad som ska göras, upplevs av de anhöriga som en lättnad. En som utfört HLR beskriver lättnaden över att bli avlöst,

Västerås

Ifrågasätta kommunikationsstrukturen Kontakten med larmcentral, i väntan på ambulans, kunde upplevas som en trygghet. Men det framkommer även en önskan om att få direktkontakt med ambulansbesättningen, för att få möjlighet att beskriva situationen direkt, istället för att ha kommunikationen via larmcentralen.

ANSVARSÖVERLÄMNING

– Att få lämna över vårdansvaret till någon annan beskrivs som en lättnadskänsla. Frustration kan uppstå när ansvaret inte kan lämnas över direkt, när ambulansen anlänt. Överlämnandet kännetecknas också av att

Hämtas av Sören Svärd

www.nilsson.se Tel: 0430-490 50

SAMVERKAN 112 NR 6 2014

>> hon var helt utmattad efter att ha utfört kompressioner. En anhörig trodde inte på, att någon skulle kunna rädda hennes make. Ändå upplevde hon en lättnad över att hjälpen kom. Känna frustration över att inte få lämna över ansvaret En anhörig uttryckte frustration när hon inte fick lämna över ansvaret direkt. Ambulanspersonalen bad henne att fortsätta med kompressioner under tiden som de hämtade ytterligare utrustning. Känna tillit När ambulanspersonalen väl tagit över ansvaret visar de anhöriga sin tillit till deras insatser. Anhöriga upplevde också att ambulanspersonalen arbetade lugnt, förtroendegivande och effektivt. En upplevde personalen, som något stressade över situationen, men trots detta var omhändertagandet väldigt ”proffsigt och korrekt”.

HOPP OCH HOPPLÖSHET

Hjärtstoppssituationer präglas av känslor mellan hopp och hopplöshet. När ambulans är på plats uppstod hoppfullhet. – Hopp gavs också när personal på plats berömde insatserna och uttryckte att de skulle göra allt som stod i deras makt för att hjälpa den drabbade. Ambulans på plats innebär dock inte per automatik att de anhöriga ingavs hopp. Tidsaspekten och dess konsekvenser uppbådade känslor av hopplöshet berättar Johan Pettersson Georgii. Känna hopp utan löfte Ambulans på plats gav de anhöriga hopp och en tro på att det nu kommer att ordna sig: ”Men på något sätt känner man ju att när ambulansen kommer, då ordnar det sig”.

Hudiksvall

Hämtas av Mattias Björk

www.nilsson.se Tel: 0430-490 50

SAMVERKAN 112 NR 6 2014

En kvinna berättar att personal berömde hennes insatser, och detta gav henne hopp. En anhörig beskriver att personalen var noga med att poängtera att de inte kunde garantera något. Hon hade gjort allt som kan göras, och nu skulle de göra allt som de kunde för den drabbade. En anhörig uttrycker att hennes religiösa tro bidrog till hoppfullhet. Känna hopplöshet Känslor av hopplöshet visar sig också trots ambulans på plats. Upplevelser som att det hade gått för lång tid för chans till överlevnad. Det förekom hopplösa tankar om konsekvenserna av vad syrebrist i hjärnan skulle betyda vid överlevnad. Kastas mellan hopp och hopplöshet En anhörig kastades mellan hopp och hopplöshet, när ett flertal hjärtstopp inträffade under pågående behandling. Ena stunden trodde hon att allt skulle ordna sig, i nästa stund insåg hon att läget var väldigt allvarlig. Hon förstod då att det inte alls var säkert att det skulle gå bra.

NÄRHET OCH DISTANS

– Att närvara vid ett återupplivningsförsök ger möjligheten att se, att personalen gjorde allt de kunde. Samtidigt kan det ge en bekräftelse på att de själva gjort rätt i väntan på ambulansen. Det upplevs som viktigt att närvara, men samtidigt jobbigt att bevittna säger Tobias Creutz. Värdesätta att närvara Flera var närvarande under återupplivningsförsöket medan andra inte var det. Att närvara beskrivs som positivt av olika anledningar. Att se hur personalen utförde HLR, gav en bekräftelse på det egna handlandet i väntan på ambulans. Att se personalen göra allt och att inget utrymme lämnades för tveksamheter upplevdes positivt. En anhörig upplevde det inte jobbigt att se på då hon visste vad personalen skulle göra. Detta på grund av att hon hade tidigare sjukvårdserfarenhet. En anhörig uttrycker sin närvaro som positiv, personalen lät honom känna sig delaktig. Känna ambivalens över att närvara Anhöriga uttryckte det som jobbigt att bevittna återupplivningen, samtidigt som det kändes viktigt att närvara. Anhöriga uttryckte också en rädsla för att vara i vägen samtidigt som de ville se vad som gjordes. Inte få möjlighet att närvara En anhörig berättar att hon blev utkörd ur rummet. Hon upplevde inte det som något negativt. Anledning, hon tyckte det var job-

bigt att se den medicinska behandlingen. En uttryckte förståelse för att inte kunna närvara av praktiska skäl. Utrymmet i rummet var begränsat. Ingen upplevde något negativt i att inte få närvara. Deras närvaro upplevdes vara en belastning för personalen.

BEKRÄFTELSE OCH UTANFÖRSKAP

Anhöriga har olika behov av bekräftelse och uppmärksamhet. – Någon tyckte att personalen skulle fokusera på patienten istället för på de anhöriga. Bristen på bekräftelse och uppmärksamhet kan leda till känsla av utanförskap, som i sin tur skapar en negativ upplevelse för den anhörige. En bekräftelse på att anhörig gjort rätt i väntan på ambulans var värdefull säger Johan Pettersson Georgii. Inte känna behov av uppmärksamhet Behovet av att bli uppmärksammad och bekräftad varierade. En anhörig uttrycker att hon inte hade något behov av att bli uppmärksammad. Det framkommer också att det inte spelade någon roll, eller hade hjälpt något, om personalen hade uppmärksammat eller pratat med dem. En uttrycker förståelse för att han inte fick så mycket uppmärksamhet under själva återupplivningen. Detta fick ske efteråt. Känna utanförskap Känslor av utanförskap visar sig också. En upplevde detta som negativt, då hon inte kände sig uppmärksammad eller bekräftad. Ingen tog hand om henne och hennes dotter, som också var närvarade. Personalen fokuserade enbart på patienten. "Det hade varit väldigt värdefullt om någon kommit till oss och förklarat vad som gjordes.” Få bekräftelse Anhöriga som utfört HLR upplevde det väldigt positivt när personalen bekräftade att de gjort allt rätt och gjort allt de kunnat göra för den drabbade. "De sade till mig att vi såg hur du gjorde och det såg jättebra ut. Du hade bra teknik och det ska nog gå bra".

VÅRDANDE RELATION

Hjärtstoppssituationen skildrade även den anhöriges behov av stöd från personalen, för att kunna hantera situationen. I de fall då en personal enbart tog hand om de anhöriga, upplevdes som stödjande. Tacksamhet visades och att det viktigaste var att, inte bli lämnad ensam efteråt. Få stöd att hantera situationen Personalens omhändertagande och bemötande upplevdes positivt. Det är de små enkla sakerna som är viktiga vid själva omhändertaget. WWW.S112.SE

En anhörig berättar att hon blev placerad i ett angränsande rum under återupplivningen. En ur personalen tog hand om och lugnade henne. En kvinna värdesatte att hon fick åka med ambulansen in till sjukhuset. Hon hade kunnat åka med anhöriga. Ambulansbesättningen uppmanade henne att åka med ambulansen istället. Hon minns inte vad de pratade om under färden, men hon värdesatte handlingen i efterhand. En anhörig värdesatte den hjälp hon fick av ambulanspersonalen när de anlände till sjukhuset. Personalen visade var hon skulle hitta den drabbade på akutmottagningen. Känna tacksamhet Många visade tacksamhet över att personalen gjorde allt de kunde och inte gav upp. De anhöriga upplevde verkligen att den drabbade fick den hjälp som behövdes. Inte bli lämnad ensam En anhörig beskriver att personalen valde, i samråd med läkare, att avsluta behandlingen i hemmet. Personalen stannade då kvar hos familjen. De hjälpte till med praktiska bestyr som att kontakta begravningsbyrå, ställa i ordning och vara ett emotionellt stöd för de anhöriga. Att inte bli lämnad ensam i den utsatta situationen beskrivs som mycket värdefullt.

BESVARADE OCH OBESVARADE FRÅGOR

De anhörigas situation kännetecknas av hur värdefullt det är att få information – Att inte få bra information är detsamma som att bli lämnad med obesvarade frågor. En vanlig frågeställning var; varför personalen dröjde så länge i hemmet och inte körde direkt till sjukhus. Frågeställningar uppkommer ofta i efterhand. Det finns ett behov av återkoppling med personalen en tid efteråt. Att inte få återkoppling upplevdes som negativt säger Tobias Creutz. Behöva och värdesätta information Behov av information framkom som viktigt. Mängden information som gavs av personalen skiljer sig dock mellan de olika situationerna. Så även de anhörigas behov av att få information. Flera anhöriga uppger att de fick information under hjärtstoppssituationen. Information om vad som gjordes och vad som skulle ske härnäst. En anhörig önskade att få information om den drabbades tillstånd och prognos. Den anhörige uttryckte att det var svårt att få någon konkret information. Varför tog det så lång tid innan ambulansen åkte iväg till sjukhus? ”Men jag tänkte ju hela tiden: "Varför åker de inte in?" "Varför, varför är de här så länge?” Att bli informerad om att samma behandWWW.S112.SE

ling utförs utanför sjukhus som inne på sjukhus, då det handlar om ett hjärtstopp, beskrivs som viktigt för att förstå anledningen till sen avfärd till sjukhus. Att inte förstå vad som händer eller varför avfärden dröjer upplevdes som negativt och var en källa till frustration. Inte känna behov av information En anhörig upplevde att han inte fick någon information överhuvudtaget, men uttrycker också att han inte hade något behov av det under situationen. Han trodde inte att det skulle spela någon roll för den drabbade eller honom själv ifall han fick någon information om behandlingen: ”Nej, mer information var väl inte nödvändigt, gjort är gjort och hänt är hänt.” Behöva och värdesätta återkoppling Att efter en tid få prata med personal som var på plats är något som efterlystes. Anhöriga uttrycker att det i efterhand uppkommit frågor om vad som egentligen hände under behandlingen av hjärtstoppet, men även saker som rör situationen i sin helhet. Varför behandlade ambulanspersonalen den drabbade så länge hemma? Behandlade man trots att det var utsiktslöst? En anhörig beskriver att hon i efterhand fick möjlighet att prata igenom situationen. Detta har varit mycket värdefullt för henne. En annan anhörig uttrycker det positiva

i en återkoppling. Den kan vara till gagn både för anhöriga och för berörd personal. "Sen lämnade de ju telefonnummer så att jag kunde ringa dem om jag önskade. Det tyckte jag var jättebra". Anhöriga som önskade återkoppling men som inte fick någon sådan upplever detta som något negativt. De uttrycker en önskan om att få prata med berörd personal. Få deras perspektiv på situationen. Få en möjlighet att ställa frågor runt de funderingar som dykt upp i efterhand.

SLUTSATSER

► Behov av delaktighet med avseende på att själv få välja att bevittna återupplivningsförsöket eller att avstå. ► Behov av att få information under hjärtstoppssituationen. ► Tankar väcks om att inte bästa möjliga vård ges då den drabbade inte omedelbart kommer iväg till sjukhus. ► Behov av återkoppling värderas högt och kan ge svar på obesvarade frågor.

Sammanfattning och layout: Sven Åsheden

ALLFA EUROPE PREMIUM Allfa Europe ambulansbår Hanterar alla patienter i alla situationer. Liggande/sittande i alla miljöer. Klarar 300 kg.

Ergonomisk Driftsäker Tillverkad i Sverige

www.fernonorden.se Tel: 0520-42 02 00 SAMVERKAN 112 NR 6 2014

Betald annonsplats

info@alarmforbundet.se Telefon: 018 - 430 11 10

Verksamhetsberättelse Det har utan den minsta tvekan varit ett händelserikt verksamhetsår för det fackförbund vi av frivillighet skapar, där vi bland annat i ord och handling visat förbundets beslutsamhet i frågor rörande insyn, öppenhet och beredskap. En viktig del av förbundets arbete är opinions¬bildning, dels i form av remissyttranden, debattartiklar och möten med beslutsfattare. En annan, inte alls oviktig del av förbundets verksamhet, är rättsligt stöd för medlemmar som kommer i konflikt med arbetsgivare. Året 2014 har inneburit att flera ärenden löst sig redan vid förhandlingsbordet. Förbundet har ökat kompetensen i arbetslivsfrågor och byggt ut nätverket. Samarbetet med Brandmännens Riksförbund är ett bra exempel Nu nämnda och andra aktiviteter har medverkat till att vi fortsatt att öka i medlemsantal. En viktig uppgift är att teckna nya avtal för medlemmarna. Avtalsrörelsen inom såväl den offentliga som den privata sektorn har för våra medlemmar inneburit att vi arbetar med förslag på morgondagens kollektivavtal. Förbundet förhandlar aldrig i frånvaro av medlemmarna och det arbete som sker kring kollektivavtal drivs av ombudsman Lars Hansson och en förhandlingsdelegation. Förbundet arbetar oförtrutet med att träffa kollektivavtal med alla arbetsgivare som anställer prehospital personal, såväl privata som offentliga. Bra förberedelser och ett samordnat agerande med andra förbund resulterar i att vi flyttar fram positionerna framför allt inom flera avtalsområden. Arbetet med att lyfta kollektiv-avtalen är högprioriterat. 2014 blev vi inbjudna till förhandling av såväl SKL/PACTA och Vårdföretagarna/ALMEGA. Arbetet har försvårats av de idag otids-

SAMVERKAN 112 NR 6 2014

enliga kollektivavtal som slutits av SKAF och VF. Förbundets förhandlingsverksamhet karaktäriseras av dagliga kontakter med medlemmar och förtroendevalda i sektionsstyrelser. Stort arbete läggs också på att stötta sektionsstyrelser och lokala arbetsgrupper. Rådgivningen sker ofta över telefon och e-post och vid tvister e t c sker förhandlingar på olats hos arbetsgivarna. Under året har förbundet avgivit 14 remissyttranden, tillsänt myndigheter och landsting 214 skrivelser, deltagit i SVT, TV4, SR och tidningsmedia vid flertalet tillfällen. Förbundet har därutöver publicerat 22 debattartiklar. Facebook uppdateras regelbundet och flera intressanta diskussioner har utvecklats där. Förbundet har genomfört 37 MBL- och domstolsförhandlingar. Under året har 67 medlemsärenden renderat kontakt med arbetsgivaren. Totalt antal medlemsärenden är i skrivande stund (10/12 -14) 221. Medlemsmöten har skett i framförallt Stockholm, men även på andra håll i landet vid 50-tal tillfällen. Därutöver en lång rad stationsbesök. Förbundet har medverkat på ett flertal mässor, arbetsmarknadsdagar och andra aktiviteter över hela landet i syfte att fånga kunskap och synliggöra ambulanssjukvårdens särart och behov. Under året har ett rådslag genomförts i Gävle för förbundsstyrelsen, arbetsgrupper och våra ombudsmän. Vid rådslaget fattades beslut om att öppna för stödmedlemskap, färdväg för kollektivavtal samt en strategi för att synliggöra pensionsfrågan. Pensionsåldersutredningen och livförsäkringsutred¬ningen är exempel på viktiga frågor som förbundet arbetar vidare med. Alarm Ambulansförbundet är det självklara ambulansfacket.

WWW.S112.SE

Betald annonsplats

Ambulanssjukvård i behov av totalrenovering Vi ska börja med att klargöra att det i Sverige inte finns någon hemligt ambulanskår. Den ambulanssjukvård som finns organiseras av Sveriges 20 landsting, med vitt skilda tolkningar och lika många idéer om hur begrepp som beredskap bör definieras. Tillämpningen av de regelverk som stipulerar beredskap och särskild sjukvårdsledning har minst lika många avkrokar som det finns landsting. Efter diverse skjutningar, bombattentat och kaotiska upplopp i en alltmer förändrad omvärld står en redan ambivalent svensk ambulanssjukvård oförberedd och illa rustad att möta farorna. Som arbetstagarorganisation ser vi effekterna av våldshandlingar, hot och ett allmänt hårdare samhällsklimat. Därför måste ambulanssjukvården inta den beredskap och förmåga som tiden kräver. Ambulanspersonalens försämrade arbetsmiljö går inte längre att blunda för. Personalomsättningen i storstadsregionerna är illavarslande hög och många av förbundets medlemmar vittnar om ett allt hårdare arbetsklimat. För de personer som medvetet valt ett yrke i viljan att göra skillnad, hjälpa och stundom bota, är en stigande grad av risker ett reellt problem. Landstingens rikt illustrerade beredskapsplaner och ordrika riktlinjer invaggar den utomstående i tron att det råder god beredskap, regelbunden övning och organisatorisk färdighet inom svensk ambulanssjukvård. De anställda beskrivs som den viktigaste resursen för upprätthållande av en god och säker vård. Hot, våld och risker beskrivs det råda nolltolerans mot. I den deskriptiva analysen framträder dock en helt annan bild. De anställda som dristar sig att pålysa brister, efterlysa övning, följsamhet av lagar eller värna sin egen säkerhet, kan på kort varsel befinna sig i en mycket bekymmersam situation. Då arbetsgivarna, antingen i landstings- eller bolagsform ofta överför ansvarsfrågan till

WWW.S112.SE

de anställda. Då blir en hotfull situation istället "nekat en individ vård" eller "fördröjt eller ifrågasatt ett uppdrag". Om sedan en individ uppträtt aggressivt, uttalat tillmälen eller varit hotfull, synes ansvarsfrågan istället hänskjutas mot ambulanspersonalen. Erinran, varning, uppsägning eller avsked hänger i luften. Därav infinner sig ett stort problem som cementerats in i många ambulansorganisationer – Den ängsliga tystnaden!

Alarm Ambulansförbundet vill råda bot på den avideologisering, kommersialisering och slutenhet som ansatt ambulanssjukvården alltför länge, där modeord som "ambulansproduktion", "drifttimmar" och "tillikauppgifter" ersatt beredskap, övning och yrkesstolthet. Att låta landstingen ansvara för ambulanssjukvården är som att sätta bocken att sköta trädgården, det blir bevisligen en stor oreda.

Förbundet beskriver sedan lång tid en på sina håll närmast obefintlig beredskap och avsaknad av systematisk övning. Beredskapsbegreppet fungerar mer som etikett än levande kraft idag. Tjusigt formulerade värdegrunder får ofta fungera som "alibi" och etisk image, utan att få genomslag i den faktiska handlingspraktiken. Därför arbetar förbundet för:

Alarm Ambulansförbundet är en fristående opolitisk arbetstagarorganisation som förenar personal inom ambulanssjukvården och andra närliggande områden. Idag arbetar ca 4000 personer inom svensk ambulanssjukvård, varav merparten är medlemmar i förbundet. Arbetsgivarsidan är landsting, kommuner, staten och s.k. välfärdsföretag (vårdbolag). Förbundet tror på en arbetsmarknad på lika villkor, med öppenhet, insyn, och där schyssta villkor inte är undantag utan regel. Förbundet är aktiva i samhällsdebatten, dels genom att påverka politiker och andra makthavare, dels genom centrala och lokala debatter och arrangemang.

– Staten som huvudman för ambulanssjukvården och regelbunden övning och samverkan med övriga blåljusorganisationer. – Statlig alarmeringsfunktion med möjlighet att flagga för riskfyllda miljöer och adresser. Det kräver en statlig alarmeringsmyndighet och reglering av alarmering i lag. – En beredskap värd namnet. Ambulanssjukvården måste äga beredskap att hantera större olyckor och därtill vara rustade för uppgiften. Det kräver nationell samordning och organisation. – Taktiska ambulansenheter med förmåga att hantera insatser till sjöss, hög höjd och riskfyllda miljöer. Det kräver relevanta utbildningar, skyddsutrustning och ett mandat att avgöra vårdbehov utan risk för repressalier från arbetsgivarna. – Sänkt pensionsålder och trygga anställningar. Det kräver från grunden reformerade och för ambulansyrket relevanta kollektivavtal.

Med vänlig hälsning Henrik Johansson Förbundsordförande Alarm Ambulansförbundet

SAMVERKAN 112 NR 6 2014

Responstider

Tid från 112-samtal till första resurs är på plats

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) publicerar återigen indikatorer för arbetet med trygghet och säkerhet i landets kommuner. SKL:s strävan med Öppna jämförelser är att stimulera till förbättringsarbete och i förlängningen ökad effektivitet genom att publicera och redovisa indikatorer för säkerhetsarbetet. I denna öppna jämförelse har uppgifter om responstid för perioden 1 juni 2013 till och med 31 maj 2014 använts. Indikatorn är ett medianvärde i minuter. Uppgifter om responstider kommer från SOS Alarm. Ambulanssjukvård. OBS! Endast larm med prioritet har 1 tagits med. Räddningstjänst. OBS! Endast insatser med syfte att rädda liv, egendom och miljö ingår.

Dödsfall i akut hjärtinfarkt Hjärtinfarktstatistiken kommer från Socialstyrels officiella statistikdatabas (Hjärtinfarkter 1990–2013). Uppgifterna är hämtade från patientregistret för sluten vård

Stockholm

Uppsala

bland de 25 % med bäst utfall i landet bland de 50 % i mittfältet bland de 25 % med sämst utfall i landet

Källa: Trygghet och säkerhet 2014 Källa: Socialstyrelsen - Hjärtinfarkter 2013 Sammanställt av: Sven Åsheden Illustrationer: Sven Åsheden

och dödsorsaksregistret. Varje år drabbas ungefär 30 000 människor i Sverige av en hjärtinfarkt. Mer än var fjärde drabbad avlider inom 28 dagar. 10.000 plötsliga hjärtstopp inträffar utanför sjukhus varje år och 50-70 % av dessa beror på hjärtinfarkt (AMI).

Östergötland

2013 dog 847

2013 dog 145

2013 dog 335

personer plötsligt i akut hjärtinfarkt

Dödsdatum = incidensdatum

Stockholm

10,9

8,6

Uppsala

11,2

10,2

Motala

10,1

10,8

Solna

11,0

8,5

Håbo

12,9

10,3

Linköping

10,4

11,8

Sundbyberg

11,7

9,3

Enköping

13,5

11,9

Norrköping

10,4

15,1

Danderyd

12,0

10,0

Älvkarleby

13,5

12,8

Åtvidaberg

10,6

14,7

Södertälje

12,3

9,7

Tierp

17,5

15,3

Mjölby

10,7

9,8

Täby

12,6

9,4

Östhammar

18,6

14,7

Ödeshög

11,4

11,8

Botkyrka

12,7

10,1

Knivsta

21,0

13,2

Finspång

12,6

10,8

Huddinge

12,7

11,4

Heby

22,3

12,9

Söderköping

13,5

11,6

Lidingö

13,1

9,4

Kinda

16,3

12,5

Sollentuna

13,3

9,3

Valdemarsvik

16,6

17,0

Tyresö

13,4

9,4

Boxholm

17,6

17,0

Haninge

13,6

11,6

Vadstena

18,3

11,6

Upplands Väsby

13,7

8,9

Ydre

26,4

15,9

Södermanland

Nacka

13,8

12,0

Järfälla

14,1

9,1

2013 dog 176

Salem

14,8

13,4

UpplandsBro

15,8

14,1

personer plötsligt i akut hjärtinfarkt

Österåker

16,0

10,4

Vallentuna

16,2

10,3

Katrineholm

10,2

10,1

Ekerö

16,7

12,2

Eskilstuna

10,8

10,4

Ljungby

10,7

12,6

Värmdö

17,6

14,6

Nyköping

11,5

14,1

Växjö

10,8

10,4

Sigtuna

17,7

11,8

Trosa

15,1

15,7

Alvesta

14,4

11,9

15,5

14,4

Älmhult

15,4

10,7

Kronoberg 2013 dog 81 personer plötsligt i akut hjärtinfarkt

Dödsdatum = incidensdatum

Norrtälje

19,3

12,9

Flen

Nynäshamn

19,4

11,6

Strängnäs

16,0

11,8

Markaryd

16,0

10,4

Oxelösund

16,6

12,5

Tingsryd

19,1

12,9

Gnesta

21,5

14,0

Uppvidinge

%21,2

%12,5

Vingåker

23,1

10,6

Lessebo

23,3

10,4

Nykvarn

19,8

12,3

Vaxholm

21,1

14,5

SAMVERKAN 112 NR 6 2014

WWW.S112.SE

Jönköping

Skåne

Västra Götaland

2013 dog 204

2013 dog 790

2013 dog 913

personer plötsligt i akut hjärtinfarkt

Dödsdatum = incidensdatum

Tranås

8,6

6,8

Malmö

9,4

8,4

Lidköping

9,8

11,1

Värnamo

11,1

10,0

Ystad

9,9

8,3

Alingsås

10,0

8,8

Jönköping

11,5

8,7

Helsingborg

10,1

8,6

Skara

10,3

10,2

Eksjö

11,6

10,1

Landskrona

10,6

8,2

Skövde

10,4

9,5

Habo

11,8

10,5

Trelleborg

10,9

8,5

Borås

10,8

9,2

Nässjö

12,1

10,3

Lund

11,0

10,1

Mariestad

11,1

12,2

Vetlanda

13,1

9,8

Perstorp

11,0

9,7

Uddevalla

11,1

11,6

Vaggeryd

14,5

12,1

Ängelholm

11,0

10,8

Kungälv

11,5

11,1

Gislaved

14,8

10,0

Höganäs

11,5

8,7

Göteborg

11,9

10,2

Sävsjö

15,7

11,0

Kristianstad

12,1

i.u.

Falköping

12,5

11,0

Gnosjö

17,2

11,4

Eslöv

13,4

9,9

Mölndal

12,5

10,3

Mullsjö

18,2

12,9

Staffanstorp

13,6

8,6

Partille

12,6

11,1

Aneby

20,2

14,5

Simrishamn

13,7

10,6

Öckerö

12,6

9,8

Hässleholm

13,9

10,4

Åmål

12,9

12,3

Svedala

14,1

10,5

Tidaholm

13,1

11,8

Hörby

14,2

12,6

Stenungsund

13,9

11,1

personer plötsligt i akut hjärtinfarkt

Burlöv

14,5

9,5

Ale

14,0

13,6

Östra Göinge

14,6

i.u.

Strömstad

14,0

14,5

Dödsdatum = incidensdatum

Vellinge

14,7

9,0

Ulricehamn

14,0

Kalmar 2013 dog 148

Oskarshamn

11,1

12,8

Åstorp

14,9

10,9

Trollhättan

14,1

10,8

Nybro

11,3

10,3

Lomma

15,7

9,3

Vänersborg

14,1

12,4

Västervik

11,4

11,0

Klippan

15,8

11,5

Karlsborg

14,5

18,9

Kalmar

11,7

10,3

Sjöbo

16,1

10,0

Mark

14,6

11,0

Torsås

11,7

15,1

Tomelilla

16,8

10,1

Vara

14,6

15,0

Mönsterås

12,5

9,3

Skurup

17,0

9,4

Lerum

14,8

13,2

Borgholm

14,0

18,5

Kävlinge

17,1

10,0

Munkedal

15,4

14,9

Emmaboda

14,0

14,7

Osby

17,8

11,6

DalsEd

15,7

16,4

Vimmerby

14,5

10,1

Höör

18,1

12,1

Tjörn

15,7

12,4

Hultsfred

14,6

12,0

Bjuv

18,5

12,1

Lysekil

16,3

12,3

Mörbylånga

15,7

13,3

Bromölla

18,8

i.u.

Mellerud

16,4

13,1

11,1

Svalöv

18,9

12,1

Herrljunga

16,8

14,5

Båstad

20,7

9,3

Lilla Edet

16,8

12,9

Örkelljunga

21,8

11,4

Härryda

17,5

14,1

2013 dog 36

Götene

17,7

12,7

personer plötsligt i akut hjärtinfarkt

Tibro

17,8

12,1

Vårgårda

17,9

11,2

Töreboda

18,2

15,3

Bengtsfors

18,7

16,4

Svenljunga

19,2

15,0

Gullspång

19,4

11,9

Tanum

19,4

15,3

Sotenäs

19,7

14,1

Bollebygd

19,9

11,1

Grästorp

20,0

14,3

Essunga

21,1

11,1

Orust

21,3

15,6

Hjo

21,4

12,5

Tranemo

21,6

12,8

Färgelanda

24,4

16,1

Högsby

17,5

Gotland

Dödsdatum = incidensdatum

Gotland

15,6

13,7

Halland Blekinge

2013 dog 188 personer plötsligt i akut hjärtinfarkt

2013 dog 153 personer plötsligt i akut hjärtinfarkt

Dödsdatum = incidensdatum

Halmstad

10,1

11,2

Karlshamn

11,1

9,8

Falkenberg

10,5

11,4

Karlskrona

12,3

11,1

Varberg

11,3

9,8

Sölvesborg

15,3

9,9

Kungsbacka

12,5

12,7

Olofström

16,3

9,6

Hylte

14,0

12,2

Ronneby

16,3

9,8

Laholm

14,5

10,4

WWW.S112.SE

SAMVERKAN 112 NR 6 2014

Porträttet

Text: Sven Åsheden Foto: Privat

Blir en svårslagen kombination - lika mycket "ambulansare" som processjurist Henrik Johansson, förbundsordförande Alarm Ambulansförbundet: Det är hög tid att reformera svensk ambulanssjukvård. Det säger Henrik Johansson i denna öppenhjärtiga intervju där han ger sin syn på fackliga strider och framstötar som ambulansfacket gjort under hans tid som ordförande. Henrik Johansson lämnar sitt uppdrag vid förbundsstämman i april. Måste bara fråga. Du har en juridisk utbildning men jobbar som ambulanssjukvårdare i Stockholm. Varför? – Jag har mitt hjärta i ambulanssjukvården och att leva för stjärnan har i mitt fall varit något av ett kall. Kombinationen att arbeta operativt och administrativt fackligt innebär för mig en intressant dynamik. – Den ena dagen undsätter jag tillsammans med kollegor skadade och sjuka, när jag den andra dagen företräder en medlem i en domstolsförhandling, eller avger ett remissyttrande. – Jag anser att livet delvis är en bildningsresa och därför har jag medvetet valt att inte låsa mig. Behöver Sverige verkligen ett renodlat ambulansfack? – Utan den minsta tvekan är svaret JA. Jag vågar påstå att fria branschförbund är en förutsättning för facklig utveckling som ger reell slagkraft. Alarm Ambulansförbundet har verkligen satt ambulanssjukvården på agendan, ni syns på tv, hörs på radio och är aktiva i både lokala och nationella tidningar. Är det en medveten strategi? – Vi har en klar idé som vilar i fast ideologisk mark. Vi tar debatten och har av nöd48

SAMVERKAN 112 NR 6 2014

vändighet konfronterat såväl landsting, ambulansbolag och myndigheter. Därutöver har vi varit en aktiv part avseende remissyttranden, vilket gjort oss till det självklara ambulansfacket i olika frågor. – Vi har kort och gott gjort det varje fackförbund borde göra, vilket är att tillvarata medlemmarnas intressen. Det har varit mycket debatter kring dygnstjänst inom ambulanssjukvården, vad anser du om dygn privat? – För mig personligen är nätterna slitsamma, därför undviker jag i möjligaste mån att arbeta natt. Vad avser dygnstjänst är det som så mycket annat i livet, något individuellt, det som passar dig kanske inte passar mig. När proppmätta fackförbund går ut och arbetar för att få bort dygnstjänsten anser jag att de begår ett övergrepp mot medlemsviljan. – När några fackförbund med svag anslutningsgrad inom ambulansen dessutom naket hänvisar till forskning blir det hela löjeväckande. – Jag respekterar varje enskild individs uppfattning och denna är bäst skaffad för att avgöra för vad som är bäst i dennes liv. Du sägs vara en bestämd förhandlare? – Nåja, det är betraktaren som ger en sådan beskrivning. Men i sak är det förstås så att vår fackliga närvaro kan avgöra framtiden för den medlem eller medlemmar vi företräder. I arbetsrättsliga sammanhang är saklighet och fakta avgörande. – Vid en plädering kan förstås motparten uppleva att man skärper tonläget, men det faller som jag ser det i sakens natur. – Sedan finns en viktig minnesregel; att ha rätt och få rätt är två vitt skilda ting. Det gäller att kunna leda händelser i bevis, alternativt vederlägga påståenden och skilja

dessa från fakta, och så måste man i alla lägen vara inläst på sakförhållanden och legalt utrymme. – Jag anser att många arbetsgivare försätter sig i rena chanstagningarna och är illa rustade att sakligt argumentera för sina handlingar. Vad gör dig riktigt förbannad? – Slutenhet och icke underbyggda planer som förväntas realiseras av ambulanspersonal. Beredskapsfrågan illustrerar detta med all önskvärd tydlighet. Beredskapsplaner som hänvisar till de regelverk som stipulerar flera "ska"-krav, men i praktiken blott fungerar som en snygg fasad, för vilken ambulanspersonalen blir alibi. – Bristen på insyn och personaldemokrati är dock den största utmaningen för facken. En klassisk fråga: ångrar du någonting? – Egentligen inte. Klart det finns situationer där man hade kunnat handla annorlunda, men facit kommer först efteråt. – Jag har väl i viss mån varit en fånge, av fackföreningsrörelsens förflutna, men å andra sidan har vi också kunnat utnyttja tillfälligheterna. Svaga och osynliga fack har förstås bidragit till vår synlighet. Vad ska du ägna Dig åt efter din mandatperioden som förbundsordförande? – Jag kommer finnas kvar som stödmedlem och naturligtvis hjälpa till i olika förhandlingar, opinionsbildning och debatter. Vid sidan om detta kommer jag arbeta med utredningar och skrivande. Det känns lite sorgligt att skiljas efter denna intressanta och spännande intervju. Den har bokstavligen varit en bildningsresa från början till slut. Stort tack, Henrik Johansson! WWW.S112.SE

Värmland

Jämtland

Dalarna

2013 dog 222

2013 dog 164

2013 dog 72

personer plötsligt i akut hjärtinfarkt

Dödsdatum = incidensdatum

Kristinehamn

9,1

10,8

Avesta

10,5

11,0

Östersund

11,0

10,7

Arvika

10,3

11,6

Mora

11,5

9,7

Krokom

20,4

17,6

Karlstad

11,5

10,9

Borlänge

11,7

11,2

Åre

21,7

15,8

Filipstad

12,1

11,9

Falun

12,2

13,4

Berg

21,8

16,3

Hagfors

13,6

14,9

Rättvik

13,7

12,9

Ragunda

22,2

17,3

Sunne

14,3

13,2

Leksand

14,2

11,4

Bräcke

22,5

19,2

Hammarö

15,0

14,9

Ludvika

14,7

11,4

Härjedalen

23,0

21,8

Säffle

15,0

10,8

Vansbro

15,2

15,5

Strömsund

25,8

16,9

Torsby

15,8

14,9

MalungSälen

15,6

14,5

Årjäng

17,2

15,8

Orsa

15,9

11,4

Kil

19,1

12,2

Smedjebacken

19,1

15,4

2013 dog 216

Storfors

19,6

14,3

Säter

19,8

14,1

Grums

21,5

11,7

Hedemora

22,0

16,7

personer plötsligt i akut hjärtinfarkt

Forshaga

22,4

10,6

Älvdalen

22,9

16,8

Munkfors

24,3

13,5

Gagnef

25,2

11,5

Umeå

11,6

10,8

Åsele

12,4

26,6

Lycksele

12,9

15,0

Eda

25,6

14,2

Örebro 2013 dog 216

Dödsdatum = incidensdatum

Karlskoga

9,0

10,0

Dödsdatum = incidensdatum

Dorotea

14,2

i.u.

Sorsele

14,5

25,1

Skellefteå

15,1

12,5

2013 dog 231

Vännäs

15,6

10,4

personer plötsligt i akut hjärtinfarkt

Storuman

16,1

22,7

Malå

17,2

19,6

Gävleborg

personer plötsligt i akut hjärtinfarkt

Västerbotten

Dödsdatum = incidensdatum

Hällefors

9,6

17,2

Nordmaling

19,8

14,0

Örebro

9,8

10,5

Gävle

10,3

10,4

Norsjö

20,0

22,3

Kumla

12,6

11,7

Sandviken

11,0

10,2

Vindeln

21,4

17,3

Ljusnarsberg

12,9

19,5

Hudiksvall

11,6

13,1

Vilhelmina

24,9

18,1

Laxå

13,8

14,5

Bollnäs

11,7

12,4

Robertsfors

25,1

16,9

Nora

14,2

28,1

Söderhamn

12,1

15,5

Bjurholm

33,0

21,1

Degerfors

14,4

13,2

Ovanåker

13,7

16,8

Askersund

15,5

13,1

Hofors

14,6

13,9

Hallsberg

16,1

14,2

Ljusdal

14,8

19,1

Lindesberg

16,8

14,4

Nordanstig

16,1

17,4

2013 dog 188

Lekeberg

21,9

17,5

Ockelbo

18,5

14,5

personer plötsligt i akut hjärtinfarkt

Älvsbyn

10,3

13,2

Boden

10,8

10,7

Kiruna

11,0

i.u.

2013 dog 163

Arvidsjaur

11,7

33,0

personer plötsligt i akut hjärtinfarkt

Gällivare

11,7

i.u.

Kalix

12,2

11,3

Piteå

12,2

12,1

Västmanland

Dödsdatum = incidensdatum

2013 dog 138 personer plötsligt i akut hjärtinfarkt

Västernorrland

Dödsdatum = incidensdatum

Köping

Norrbotten

8,5

9,9

Fagersta

8,9

10,3

Västerås

10,0

9,5

Sala

10,4

11,6

Härnösand

10,1

10,7

Luleå

12,5

12,4

Hallstahammar

12,7

8,4

Örnsköldsvik

12,9

13,3

Arjeplog

13,8

29,2

Arboga

13,6

11,6

Sundsvall

13,8

11,8

Haparanda

14,5

11,2

Kungsör

15,0

12,9

Sollefteå

14,8

14,6

Överkalix

16,1

15,5

Norberg

15,4

12,3

Kramfors

15,2

14,5

Jokkmokk

23,1

20,3

Surahammar

18,5

11,8

Ånge

17,3

16,2

Övertorneå

23,3

20,6

Skinnskatteberg

22,6

18,8

Timrå

18,4

10,6

Pajala

33,9

22,7

WWW.S112.SE

Dödsdatum = incidensdatum

SAMVERKAN 112 NR 6 2014

Debatt

”Utryckningsförare får inte drabbas av repressalier” om ambulanssjuksköterskor och poliser. I medierna har de det senaste året beskrivits som trötta och slitna i samband med långa dygnspass. En rapport av Rikspolisstyrelsen visade att 63 procent av poliserna inte hade tillräckligt med sömn och att 38 procent inte var psykiskt återhämtade när de var lediga (Polisens arbetsmiljö, 2013, Hälsohögskolan Jönköping). I november avslöjades att var tredje ambulansförare hade nickat till bakom ratten. Risken att somna som utryckningsförare inom ambulansen är överhängande (Undersökning i november 2014, Vårdfokus).

Man måste ha rätt som ambulanssjuksköterska att vid trötthet lämna ifrån sig bilnyckeln utan att riskera repressalier från sin arbetsgivare. Om en arbetsgivare ändå skulle ge sjuksköterskan repressalier finns en möjlighet att få saken prövad i Arbetsdomstolen. Ambulansrättegången i Göteborgs tingsrätt i förra veckan där arbetsgivaren friades för dygnspassen var meningslös och kommer inte att leda till någon förändring alls. Vem av oss som helst kan skadas i mötet med en ambulans i trafiken. Det är både tragiskt och omdömeslöst efter att Nollvisionen varit i bruk i snart två decennier. Förarna måste lämna ifrån sig bilnyckeln nu vid trötthet. Det skriver Jörgen Lundälv docent i socialt arbete vid Göteborgs universitet och docent i trafikmedicin, Umeå universitet. De är vältränade, välutbildade och har erfarenhet i sina professioner. Jag talar

Detta är välkända fakta som ingen har blivit vare sig piggare eller uppmuntrad över. Ändå sker ingenting. I väntan på krascher och fler personskador i trafiken är det tämligen tyst om de sovande professionerna. Men är det enbart en fråga om slimmade organisationer, tuffare arbetsklimat och ett hårdare samhällsklimat som är förklaringarna till utvecklingen? Det finns arbetstidsregler som reglerar vilotiden. Arbetstidslagen (SFS 1982:673) gäller alla och säger hur mycket en anställd får arbeta per dygn. Enligt 13 § har alla rätt till minst 11 timmars ”sammanhängande ledighet under varje period om tjugofyra timmar (dygnsvila)”. Inom ambulanssjukvården använder man så kallad dygnstjänstgöring vilket ibland innebär att sjuksköterskor tvingas jobba och köra ambulans 24 timmar i sträck. Vilan och sömnen är satt på undantag. Arbetsgivarna har en skyldighet att ge vettiga och rimliga arbetsscheman. Men varje utryckningsförare har ett egenansvar som förare. Att köra bil i ett uttröttande tillstånd är förarens eget ansvar. Det är därför förvånande att så många ambulanssjuksköterskor och poliser kör utryckningsfordon trots att de är så trötta istället

för att lämna ifrån sig bilnyckeln och låta bli. Av egoistiska skäl finns det också de sjuksköterskor som vill ha kvar de kritiserade dygnspassen då de själva gynnas med långa ledigheter. Då spelar det egentligen ingen roll vilka intentioner arbetsgivaren har enligt min mening. För yrkesförare (inte polismän och ambulanssjuksköterskor) finns ett tydligt budskap i Transportstyrelsens föreskrifter om yrkeskunnande för yrkesmässig trafik, TSFS 2010:161) där det står att en förare ska ”känna till trötthetens inverkan på trafiksäkerheten”. Jag vill hävda att det finns utryckningsförare som är bekväma. De känner till trafikmiljöerna de färdats i och rutiner. En del upplever att de inte behöver någon mer utbildning; de är ju redan mästare i bilkörning. Bristen på fort- och vidareutbildning i utryckningskörning, riskutbildning o.s.v. är uppenbar samtidigt som många inte ta sin egen trötthet på allvar. Att åsidosätta trafiksäkerheten, patientsäkerheten men också den egna och kollegornas arbetsmiljö är allvarligt. Att spela med trafiksäkerheten är att inte längre ta hänsyn till medtrafikanterna och deras eventuella hälsoförluster som kan uppstå vid en trafikkrasch. Man har blivit likgiltig. Därför måste nu ansvariga politiker i riksdagen diskutera lagkrav för utryckningsförare. Ett lagkrav för utryckningsförare borde införas omgående. Annars riskerar Nollvisionen att skadas när företrädare i samhället som tjänar samhällsviktiga funktioner inte längre är intresserade av trafiksäkerhet.

Jörgen Lundälv Jorgen.Lundalv@socwork.gu.se

0761-724711

VARNINGSLJUS FÖR PROFFS

5 års garanti på elektroniken - Patenterad Linjär-LED teknologi

www.fernonorden.se Tel: 0520-42 02 00 50

SAMVERKAN 112 NR 6 2014

WWW.S112.SE

FOUR.C MOBILE

STATUSRAPPORTERING, ÄRENDEHANTERING & NAVIGERING  Ta emot uppdrag

och information från ledningscentralen direkt på skärmen.

 Kör direkt till

bifogade koordinater med den integrerade navigatorn.

 Bekräfta enkelt

genomförda moment via virtuella statusknappar.

www.celab.se/fourc

WWW.S112.SE

SAMVERKAN 112 NR 6 2014

POSTTIDNING B

IPM Ulricehamn.

Avsändare: On Road Communications AB Pirgatan 2, 374 35 Karlshamn

DET ÄR EN HEL VETENSKAP ATT KLÄ SIG RÄTT. Vi vet vad som skyddar mot extrem värme. Mot isande kyla. Mot stormande vind. Mot iskalla hav. Mot farlig ström. Mot elektriska ljusbågar. Mot hårt regn. Mot farliga kemikalier. Mot vätskeburen smitta. Mot ﬂammande eld. Vet du? Läs mer och anmäl dig till våra utbildningar på taigatestcamp.com

UTBILDNINGAR I KROPP, KLÄDER OCH KLIMAT.