bladderbar-nr-1-2022

SAMVERKAN

Magasin om blåljusverksamheter och specialfordon Nummer 1 2022 Årgång 20

tid från 112-samtal till första resurs ...

videokamera i ambulansen räddar liv

räddningsvärnens framtid i sverige

porträtt daniel bergman

årets polishund 2021

kustbevakningens anseende i topp

kollegor i nöd och lust

säker vård = sterila instrument

Hur mycket är ett liv värt?

Vi vet... ...och har erfarenhet av hur ambulanspersonal vill arbeta, vilka förutsättningar som behövs för bra arbetsmiljö och vad framtida hjälpmedel och arbetsrutiner kan komma behöva.

Vi vet också hur den kombinationen finansieras.

Se en beräkning på www.ambulansproduktion.se/ekonomi

Följ oss i sociala medier:

Ambulansproduktion Sandviken

2

samverkan 112 nr 1 2022

www.s112.se

innehåll

12 försvunna personer

30 videokamera

18 räddningsvärn

7 blåljuslarm Blandat

8 responstider Ambulanssjukvård / Räddningstjänst

12 försvunna personer Sökmetoder ska undersökas

16 nyregistrerade utryckningsfordon Under 2021

18 räddningsvärnens framtid i sverige Studie om frivillighet och engagemang

20 popp - utbildning i prehospital omvårdnad Patienter med psykisk ohälsa

22 akutläkaren fick oväntad hjälp Drönare landade med hjärtstartare

23 drönarflygning med hjärtstartare Så här går det till www.s112.se

44

54

sterila instrument

årets polishund

24 över atlanten i små träbåtar Riskerar livet för att nå till EU

26 15 frågor till polisena dejmyr Tillika äkta paret

30 snabbare behandling av stroke Videokamera i ambulansen

32 ems 2022 i skottland Genomgående tema

34 I Huvudet på en gammal blåljuschef Intervju med Björn Höglund

39 Charlotte Petri Gornitzka Generaldirektör och chef

40 livet runt på 60 år Daniel Bergmans självbiografi

44 sterila instrument Förutsättning för säker vård

46 MYNDIGHETSGEMENSAM LÄGESBILD Mot organiserad brottslighet 2021

48 kustbevakningens Generaldirektör Har ordet

49 Rikspolischefen har ordet Närmare 1000 individer har lagförts

50 Generaltulldirektören har ordet Intensivt och händelserikt 2021

52 kollegor i nöd och lust Sjuksköterskorna Ola och Maria

54 årets polis- och tullhund 2021 Äxit och Moss

56 backspegel Transportmedicin 1979 och 1972

58 färdighetsträning Debattartikel samverkan 112 nr 1 2022

3

ledare

Ett nytt kapitel inte bara för tidningen utan också för mig!

Jag vill börja med att tacka Sven, dels för att han de senaste 20 åren skapat en fantastisk tidning för samverkan med flera olika blåljusaktörer, men också för att jag nu får förtroendet att ta över som ny ägare.

Sedan första februari har On Road Education och jag, Jerry Lidberg tagit över spakarna för tidningen och skall göra vårt allra bästa för att den skall leva vidare i samma blåljusblinkande anda.

Med en gedigen bakgrund och kunskap inom akut- och prehospital sjukvård samt som entreprenör ser jag framemot att anta detta uppdrag och utveckla både mig själv och tidningen tillsammans med skribenter och läsare!

Samverkan 112 är en tidning för er inom bl.a. ambulans, polis, räddningstjänst, sosalarm, tull och kustbevakning. Detta är er tidning och jag hoppas vi kan bygga vidare på samverkan, förståelse och kunskap samtidigt som vi utbyter viktiga erfarenheter. För att tidningen skall fortsätta att utvecklas behöver vi er hjälp, har du önskemål om inslag eller kanske en egen text du vill dela så tveka inte att höra av dig på info@s112.se I tidningen, på hemsidan och i våra sociala medier kan ni hålla er uppdaterade på kommande evenemang, artiklar och andra spännande nyheter!

Trevlig läsning!

Jerry Lidberg Chefredaktör och ansvarig utgivare jerry@s112.se

Utgivare: Tidningen Samverkan 112 ges ut av förlaget On Road Educations AB Förlaget är privatägt och står ägar- och åsiktsmässigt helt oberoende i förhållande till företag, organisationer och politiska partier Utgivningsbevis: 24 224 ISSN: 1650-7487 Postadress: Lagergrens gata 2 652 26 KARLSTAD

E-post: jerry@s112.se Redaktörsråd: Bengt Fridlund, Anders Svensson, Henrik Andersson, Anders Bremer, Sven Åsheden, Jerry Lidberg, Jonas Alex, Maria Qvistgaard, Mats Holmberg, Sara Björklund och Ingrid Gustafsson

4

samverkan 112 nr 1 2022

Chefredaktör och ansvarig utgivare: Jerry Lidberg, 073 - 816 48 06 Layout och formgivning: Sven Åsheden Tryck: Mixiprint AB, Olofström Övriga medarbetare i detta nummer: Kristina Axelsson, Sara Björklund, Bengt Fridlund, Mats Holmberg, Klara Jepsen, Bodil Järnerot, Veronica Lindström, Maria Qvistgaard och Sven Åsheden Produktion: On Road Communications AB

Foto omslag framsida: Arkivfoto. Hans-Göran Engström, 17 sep 2001. Fem personer dog vid en frontalkrock mellan en skolbuss och en timmerbil nordväst om Sundsvall Ettanbild på Samverkan 112 Nr 1 2002 Tipsa oss...

Tipsare skyddas alltid av källskyddet och är garanterad full anonymitet. info@s112.se Hemsida: www.s112.se Åsikter: För åsikter som framförs i artiklar svarar intervjuade personer och textförfattaren

Annonser: jerry@s112.se Prenumeration: www.s112.se/prenumerera/butik

www.s112.se

blåljuslarm / Blandat

Stort tack!

Efter 20 år och 104 nummer av magasinet Samverkan 112 har det blivit dags för mig att ta farväl. ► min första ledare ► Framsida första numret 2002

Den 1 februari tog Jerry Lidberg över verksamheten. Både som chefredaktör, ansvarig utgivare och ägare. Samverkan 112 administreras numera av bolaget On Road Educations AB som har sitt säte i Karlstad.

Jerry Lidberg är specialistsjuksköterska inom ambulans, anestesi och intensivvård och en framgångsrik entreprenör. Jerry är väl insatt i det mesta, som handlar om ”blåljuslarm”.

Både prehospitalt och hospitalt.

STORT tack alla er, som medverkat under dessa fantastiska och roliga 20 år: - prenumeranter - annonsörer - journalister - skribenter - forskare - fotografer - tipsare - redaktörsråd - högskolor / universitet - med flera Främsta anledningen till överlåtelsen är/var att garantera tidningens fortlevnad. Jag fyller 75 år i augusti.

VÄLKOMMEN JERRY LIDBERG OCH on road educations ab TILL ETT HÄRLIGT TIDNINGSGÄNG!

Ta hand om er alla kära blåljusvänner!

Med de bästa av hälsningar Sven Åsheden

Tack än en gång!

6

samverkan 112 nr 1 2022

SAMVERKAN 112 SER TILL HELHETEN Samverkan är avgörande vid alla typer av räddningsinsatser.

Att samverka är viktigt både för att uppnå en optimal samordning och ledning av räddningsinsatser och för att nå bästa resultat i arbetet på en olycksplats. Ökade kunskaper om varandras uppdrag, kompetens och organisation är en förutsättning för en väl fungerande, gemensam kraft i vårt samhälle.

Jag har jobbat som ambulanssjukvårdare sedan 1965 och det har länge talats om samverkan. Under det sena 1990-talet hände mycket på tekniksidan och kommunikationssystemen utvecklades snabbt vilket har bidragit till bättre förutsättningar på området. Mycket har utan tvekan åstadkommits, men jag anser att vi genom ökad kunskap och förståelse kan nå längre.

Under de fyra år jag jobbade med TM Räddningsmedicin, en medlemstidning för ambulanssjukvårdens intresseorganisation SRAG kände jag ofta, att en "bredare" tidning skulle kunna ge ett bättre och mer rättvist perspektiv på händelser i branschen.

Därför antar jag nu utmaningen att göra en helt ny tidning med just detta begrepp som grund, Samverkan 112.

Min målsättning är att skapa ett samlat forum för yrkesfolk och andra som är intresserade av vad som händer inom ambulanssjukvård, polis och räddningstjänst. Och jag vet att intresset över yrkesgränserna är mycket stort och att det både lokalt och centralt pågår många aktiviteter för ökad samverkan.

Förutom reportage, artiklar och notiser - om ämnen som rör vårt område - är min ambition att göra Samverkan 112 till en mötesplats för yrkesfolk. Därför finns också debattsidor, där jag hoppas att ni bidrar med era åsikter. Jag tror att vi alla utvecklas av att våra idéer bollas och debatteras i ett gemensamt forum.

Högt i tak ska det vara, men också respekt för andra människors åsikter.

Samverkan 112 startar med en rad intressanta reportage. Vi tittar närmare på ett reflexmaterial som förbättrar synbarheten avsevärt, men som inte fått något genombrott i Sverige. I anslutning till detta får vi också en rapport från arbetet att skapa en europastandard för märkning av ambulanser och personalens kläder. I dag har vi två europastandader som berör ambulanser.

Vägverkets utredare har lämnat förslaget till den efterlängtade utbildningsplanen för utryckningsförare. Frågan är om den motsvarar de förväntningar som finns runt om i landet. Av de kommentarer vi fått, råder det delade meningar om planen kommer att få någon avgörande betydelse.

Att arbeta med ett projekt av det här slaget i över ett år, att lägga sista handen på utformningen och att lämna det allra första numret till tryckeriet. Tro mig, det känns stort och spännande. Det är därför inte utan stolthet jag hälsar dig välkommen till en helt ny tidning Samverkan 112.

Sven Åsheden Chefredaktör och ansvarig utgivare

www.s112.se

​Kustbevakningen toppar den årliga anseendemätningen

S​ JÖFARTSVERKET AVSVARAR FÖR SJÖOCH FLYGRÄDDNING SAMT ISBRYTNING Sjöfartsverket

Kustbevakningen

Bildmontage: SÅ

AKTUELLT. Varje år mäter Kantar Sifo anseendet för en rad svenska myndigheter.

Senaste mätningen (2021) visar att Kustbevakningens anseende ökar och att myndigheten placerar sig i topp, väl över genomsnittet för svenska myndigheter. Mätningen består av frågor till 13 606 slumpmässigt utvalda personer om deras förtroende för ett antal statliga myndigheter.

Med 65 i anseendeindex klättrar Kustbevakningen upp till en delad förstaplats med Valmyndigheten. Ett anseendeindex på 50 eller högre är ett högt anseende för myndigheter enligt Kantar Sifo.

Anseendeindex baseras på: Övergripande värdering Personligt intryck Lita på Kvalitet, tjänster, produkter Framgång

• • • • •

Kustbevakningen har hamnat i toppen som en av de mest ansedda myndigheterna i Kantar Sifos mätningar de senaste tre åren. Kustbevakningen har starka värden på samtliga områden.

– Förtroende och tillit är något som kräver ett ständigt arbete för att upprätthålla. För att kunna göra det behöver vi bli fler medarbetare, säger Anders Kjaersgaard som är överdirektör och tillägger.

– Jag är särskilt stolt över att vi har kunnat leverera mot både regeringens och allmänhetens förväntningar trots det särskilda läget som pandemin har medfört i kombination med ett ansträngt personalläge i stort.

– Vi behöver bli fler de kommande åren annars riskerar vi lägre närvaro till sjöss. ■ Källa: Kantar Sifo

AKTUELLT. Efter drygt ett års arbete är designen på nästa generations isbrytare klar. De nya isbrytarna kommer att bryta bredare ränna, vara tekniskt uppgraderade och kunna drivas fossilfritt.

De nya isbrytarna kan bryta en upp till 32 meter bred ränna och är anpassade för framtidens fossilfria bränslen som minskar utsläppen med minst 70 procent från första dagen.

– De nya isbrytarna är efterlängtade och vi står inom kort redo att upphandla och påbörja byggnationen. Nya isbrytare innebär att Norrlands hamnar får kapacitet att ta emot nya och större lastfartyg i framtiden, säger Fredrik Backman, rederidirektör på Sjöfartsverket.

Priset för de nya fartygen är fortfarande osäkert då

marknadspriset på stål varierar och att valet av bränslealternativ och därmed motortyp återstår. En isbrytare beräknas kosta 1,4-1,7 miljarder kronor och är beroende av hur många som beställs, bränsleval, stålpriser och valutakurser. Bränslealternativen är diesel, HVO, LNG, LNB och metanol.

Utvecklingen av nya isbrytare har skett i samarbete mellan Sjöfartsverket och det finska Trafikledsverket. I dagsläget är Finland inte redo att köpa nya isbrytare, men samarbetet kommer att fortsätta i annan form.

– Isbrytare är mycket speciella fartyg och genom att göra utvecklingsarbetet gemensamt med våra kollegor i Finland så sänker vi kostnaderna. Vi har redan ett gott operationellt samarbete med Finland, säger Fredrik Backman. ■ Källa: Sjöfartsverket

Årets ranking: Kantar Sifos Anseendeindex myndigheter 2021

Sjöfartsverket Kustbevakningen

Svenska Kraftnät

Tullverket

Ett anseendeindex på 50 eller högre är ett högt anseende.

Myndigheterna är: ■ Kustbevakningen ■ Valmyndigheten ■ PRV ■ SMHI ■ Säkerhetspolisen ■ Läkemedelsverket ■ Livsmedelsverket ■ Konsumentverket ■ Riksbanken ■ Skatteverket www.s112.se

Polisen

MSB

Arbetsförmedlingen

-24 -17

Försäkringskassan

-16

Migrationsverket

Illustration: Sven Åsheden samverkan 112 nr 1 2022

7

RESPONSTIDER / Ambulanssjukvård och Räddningstjänst

Tid från 112-samtal till första resurs är på plats Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) publicerar för fjortondegången indikatorer för arbetet med trygghet och säkerhet i landets kommuner.

responstid Uppgifter om responstider för ambulans och räddningstjänst kommer från SOS Alarm. Med responstid avses tiden från det att larmcentralen får larmet till dess att första enhet är framme.

Det kan finnas kvalitetsbrister för responstiderna eftersom tidpunkten för ”framme” rapporteras på olika sätt och kan i vissa fall ske långt efter den faktiska framme-tidpunkten.

Ambulanssjukvård.

Mediantid för hela riket; 17,0 minuter.

Utveckling. Se grön tabell nedan.

Räddningstjänst. Räddningstjänstens insatser avser alla händelser, även sådana händelser som inte är räddningsinsatser enligt LSO. Mediantid för hela riket; 12,1 minuter.

Utveckling. Se röd tabell nedan.

IVPA

Text och Illustrationer: Sven Åsheden KÄLLA: Trygghet och säkerhet 2021 - MSB och SKR

FLEST I IVPA-LARM PER 1 000 INVÅNARE

Avtal om insatser i väntan på ambulans saknas i dessa kommuner: ► Arvidsjaur (Region Norrbotten) ► Arjeplog (Region Norrbotten) ► Haparanda (Region Norrbotten) ► Storuman (Region Västerbotten) ► Vännäs (Region Västerbotten) ► Övertorneå (Region Norrbotten) ► Överkalix (Region Norrbotten)

REGION BLEKINGE

Folkmängd: 158 937

► Eda 29,5 ► Ragunda 13,1 ► Härjedalen 11,2 ► Örkelljunga 11,2 ► Strömsund 10,5 ► Gagnef 10,5 ► Rättvik 10,3 ► Bjurholm 9,8 ► Båstad 9,5

(Region Värmland) (Region Jämtland) (Region Jämtland) (Region Skåne) (Region Jämtland) (Region Dalarna) (Region Dalarna) (Region Västerbotten) (Region Skåne)

REGION GÄVLEBORG

Folkmängd: 287 767

2021

2020

2021

2020

2021

2020

2021

2020

Karlshamn

13

13

11

12

Bollnäs

16

15

11

12

Karlskrona

15

14

11

11

Gävle

12

12

11

11

Olofström

18

17

10

10

Hofors

17

14

11

10

Ronneby

17

16

13

12

Sölvesborg

17

17

12

12

Kortare responstid än under 2020 Oförändrad responstid Längre responstid än under 2020 REGION DALARNA

Folkmängd: 288 387

BEFOLKNINGSSTATISTIK

Hudiksvall

14

13

13

13

Ljusdal

19

18

14

14

Nordans�g

20

17

16

16

Ockelbo

19

20

14

13

Ovanåker

17

16

15

14

Sandviken

14

13

10

10

Söderhamn

17

16

16

15

REGION HALLAND

Folkmängd: 340 243

Folkmängd i regionerna den 31/12 2021.

Riket: 10 452 326 Källa: SCB Statistikmyndigheten Ambulanssjukvårdens responstider Nationell median

17,0

16,3

15,4

15,4

15,0

2017

2018

2019

2020

2021

2021

2020

2021

2020

2021

2020

2021

2020

Avesta

12

11

10

10

Falkenberg

13

13

11

11

Borlänge

12

12

10

11

Halmstad

13

12

9

9

Falun

13

13

12

12

Hylte

16

16

11

12

Gagnef

23

24

10

10

Kungsbacka

15

15

12

13

Hedemora

24

23

16

13

Laholm

18

17

10

10

Leksand

14

14

12

13

Varberg

14

13

10

10

Ludvika

15

15

10

9

Malung-Sälen

16

17

15

13

Mora

14

13

12

11

Orsa

18

18

16

12

Rä�vik

21

20

12

13

Smedjebacken

21

20

15

14

Säter

20

20

13

13

Vansbro

20

17

13

12

Älvdalen

20

21

18

19

REGION JÄMTLAND HÄRJEDALEN

Folkmängd: 132 054

Räddningstjänstens responstider Nationell median

REGION GOTLAND

12,3

Folkmängd: 61 001

12,1

2017

8

11,8

11,8

11,8

2018

2019

2020

samverkan 112 nr 1 2022

2021

Gotland

2021

2020

2021

2020

18

18

13

12

2021

2020

2021

2020

Berg

27

26

18

17

Bräcke

25

24

19

14

Härjedalen

26

25

20

18

Krokom

25

22

19

18

Ragunda

24

23

18

15

Strömsund

28

27

17

18

Åre

26

25

17

15

Östersund

14

13

11

10

www.s112.se

REGION JÖNKÖPINGs län

Folkmängd: 367 064

REGION SKÅNE

Folkmängd: 1 402 425

2021

2020

2021

2020

2021

2020

Aneby

23

22

9

11

Bjuv

19

19

12

13

Eksjö

15

14

10

10

Bromölla

17

16

10

Saknas

Gislaved

18

17

9

9

Burlöv

17

16

11

10

Gnosjö

20

19

9

9

Båstad

22

21

10

9

2021

2020

REGION SÖrmLAND

Folkmängd: 301 801

2021

2020

2021

2020

Eskilstuna

Saknas

Saknas

12

12

Flen

Saknas

Saknas

11

11

Gnesta

Saknas

Saknas

15

12

Katrineholm

Saknas

Saknas

10

10

Habo

14

14

9

8

Eslöv

17

16

10

10

Nyköping

Saknas

Saknas

13

13

Jönköping

15

14

9

9

Helsingborg

13

13

10

9

Oxelösund

Saknas

Saknas

10

10

Hässleholm

17

16

11

11

Strängnäs

Saknas

Saknas

13

12

Höganäs

17

15

10

10

Trosa

Saknas

Saknas

12

11

Vingåker

Saknas

Saknas

10

11

Mullsjö

23

20

10

10

Nässjö

15

15

8

8

Sävsjö

19

17

10

9

Hörby

16

17

11

10

Tranås

11

10

8

7

Höör

21

20

11

10

Vaggeryd

20

18

12

10

Klippan

19

18

10

9

Vetlanda

15

15

10

10

Kris�anstad

15

15

11

Saknas

Värnamo

14

13

9

9

Kävlinge

19

17

10

9 9

REGION KALMAR LÄN

Folkmängd: 247 175

Landskrona

14

13

9

Lomma

18

17

9

9

Lund

14

13

10

10

Malmö

13

12

9

8

Osby

19

19

11

12

Perstorp

17

15

8

8

Simrishamn

17

16

11

10

Sjöbo

18

18

11

11

Skurup

20

18

10

9

Staffanstorp

16

16

8

9

2021

2020

2021

2020

Svalöv

21

19

11

11

Borgholm

15

15

17

17

Svedala

16

15

10

9

Emmaboda

17

17

12

14

Tomelilla

18

18

10

11

Hultsfred

18

16

11

13

Trelleborg

17

15

10

9

Högsby

19

19

13

15

Vellinge

18

17

8

7

Kalmar

14

13

11

10

Ystad

13

12

9

10

Mönsterås

15

15

11

11

Åstorp

17

16

10

10

Mörbylånga

18

17

14

17

Ängelholm

14

13

12

11

Nybro

13

15

11

11

Örkelljunga

25

22

11

10

Östra Göinge

17

15

13

Saknas

Oskarshamn

13

14

12

13

Torsås

14

13

12

11

Vimmerby

15

14

15

14

Västervik

14

12

15

14

REGION KRONOBERG

Längre responstid än under 2020 Samma responstid som under 2020

Folkmängd: 203 340

Kortare responstid än under 2020 2021

2020

2021

2020

Alvesta

17

16

12

13

Lessebo

18

16

12

12

Ljungby

14

13

13

12

Markaryd

19

18

11

11

Tingsryd

20

20

12

12

Uppvidinge

24

23

13

14

Växjö

14

13

11

10

Älmhult

19

17

11

11

REGION NORRBOTTEN

Folkmängd: 249 693

2021

2020

2021

2020

Arjeplog

23

14

30

18

Arvidsjaur

18

20

21

14

Boden

14

13

12

11

Gällivare

13

12

14

12

Haparanda

17

16

11

11

Jokkmokk

23

24

26

27

Kalix

15

14

12

13

Kiruna

14

14

11

14

Luleå

15

14

12

13

Pajala

41

41

20

18

Piteå

15

14

13

13

Älvsbyn

14

13

13

13

Överkalix

18

21

18

21

Övertorneå

27

22

20

19

www.s112.se

REGION STOCKHOLM

Folkmängd: 2 415 139

REGION UPPSALA

Folkmängd: 395 026

2021

2020

2021

2020

Enköping

Saknas

Saknas

12

12

Heby

Saknas

Saknas

13

12

Håbo

Saknas

Saknas

10

10 10

Knivsta

Saknas

Saknas

11

Tierp

Saknas

Saknas

13

13

Uppsala

Saknas

Saknas

10

10

Älvkarleby

Saknas

Saknas

13

12

Östhammar

Saknas

Saknas

12

13

REGION VÄRMLAND

Folkmängd: 283 196

Arvika

13

12

12

13

Eda

29

28

15

13

Filipstad

13

13

18

12

Forshaga

24

24

14

14

Grums

23

22

13

12

Hagfors

17

17

14

15

Hammarö

17

17

10

11

Karlstad

14

13

12

11

Kil

21

22

12

12

Kris�nehamn

12

11

11

10

Munkfors

22

26

13

15

Storfors

22

21

20

16

Sunne

15

15

14

13

Säffle

13

12

10

10

2021

2020

2021

2020

Torsby

18

17

17

13

Botkyrka

16

15

10

11

Årjäng

19

19

18

17

Danderyd

13

13

11

11

Ekerö

19

19

14

14

Haninge

16

15

13

12

Huddinge

14

14

12

12

Järfälla

15

14

9

10

Lidingö

14

14

9

9

Nacka

16

15

12

12

Norrtälje

19

18

13

12

Nykvarn

21

20

14

15

Nynäshamn

20

18

13

13

Salem

16

16

14

14

Sigtuna

20

20

13

12

Sollentuna

15

14

9

10

Solna

12

12

9

9

Stockholm

13

13

9

9

Sundbyberg

13

13

9

9

Södertälje

14

14

11

10

Tyresö

16

16

10

10

Täby

15

14

10

10

Upplands Väsby

16

15

10

10

Upplands-Bro

18

18

13

11

Vallentuna

18

17

12

11

Vaxholm

24

24

17

14

Värmdö

18

17

14

12

Österåker

19

18

12

11

REGION VÄSTERBOTTEN

Folkmängd: 274 563

2021

2020

2021

2020

Bjurholm

39

36

17

16

Dorotea

19

22

14

17

Lycksele

13

14

13

14

Malå

17

15

19

10

Nordmaling

24

24

15

15

Norsjö

22

21

19

16

Robertsfors

25

23

13

14

Skelle�eå

17

16

11

11

Sorsele

30

24

29

23

Storuman

19

19

17

18

Umeå

15

14

12

11

Vilhelmina

26

23

14

15

Vindeln

23

20

25

20

Vännäs

25

20

12

13

Åsele

19

18

27

21

samverkan 112 nr 1 2022

► 9

RESPONSTIDER / Ambulanssjukvård och Räddningstjänst

►

Folkmängd: 244 193

REGION VÄSTERNORRLAND

2021

Folkmängd: 306 792

REGION örebro län

VÄSTRA GÖTALANDsregionen

Folkmängd: 1 744 859

2020

2021

2020

2021

2020

2021

2020

Härnösand

14

13

11

11

Askersund

16

16

15

14

Ale

17

17

12

12

Kramfors

18

18

15

14

Degerfors

17

17

14

15

Alingsås

13

13

10

10

Solle�eå

16

17

15

16

Hallsberg

17

16

13

14

Bengtsfors

21

20

20

17

Sundsvall

16

15

12

12

Hällefors

16

13

22

14

Bollebygd

22

21

13

12

Timrå

19

19

11

12

Karlskoga

11

11

10

11

Borås

14

13

9

10

Ånge

20

21

15

14

Kumla

13

12

10

10

Dals-Ed

20

17

18

14

Örnsköldsvik

15

15

16

13

Laxå

16

16

14

15

Essunga

24

25

14

17

Lekeberg

23

23

15

16

Falköping

16

15

12

12

Lindesberg

19

19

13

13

Färgelanda

23

24

19

17

Ljusnarsberg

16

15

18

15

Grästorp

22

23

14

14

Nora

15

15

18

15

Gullspång

23

22

14

13

Örebro

12

12

11

11

Göteborg

16

15

10

10

Götene

21

19

12

14

Herrljunga

21

21

14

13

Hjo

24

23

12

14

Härryda

21

20

13

14

Karlsborg

17

16

23

25

Kungälv

15

14

10

10

Folkmängd: 278 967

REGION VÄSTMANLAND

2021

2020

2021

2020

Arboga

Saknas

Saknas

17

12

Fagersta

Saknas

Saknas

12

12

Hallstahammar

Saknas

Saknas

11

10

Kungsör

Saknas

Saknas

12

11

Köping

Saknas

Saknas

9

10

Norberg

Saknas

Saknas

13

Sala

Saknas

Saknas

11

2021

2020

2021

2020

Längre responstid än under 2020 Samma responstid som under 2020

Lerum

18

17

12

12

Lidköping

13

12

11

11

Lilla Edet

21

21

12

11

Lysekil

17

16

12

11

Mariestad

14

13

14

13

Mark

17

17

11

11

14

Mellerud

17

17

11

11

12

Munkedal

17

16

17

16 10

Kortare responstid än under 2020

Skinnska�eberg

Saknas

Saknas

17

14

Mölndal

15

15

10

Surahammar

Saknas

Saknas

11

10

Orust

22

21

17

14

Västerås

Saknas

Saknas

10

10

Par�lle

16

15

12

12

Sverige är indelat i 21 regioner och 290 kommuner

Ambulans / nationellt

RÄDDNINGSTJÄNST / NATIONELLT

41

kommuner

99

kommuner

191

249

kommuner

kommuner

Grönt = inom 15 minuter

Grönt = inom 15 minuter

SNABBAST

SNABBAST

Karlskoga Tranås Avesta Kristinehamn

66

Kommuner

131

Kommuner

10,9 11,4 11,7 12,0

66

Kommuner

Kommunuppgift saknas från: Arboga, Enköping, Eskilstuna, Fagersta, Flen, Gnesta, Hallstahammar, Heby, Håbo, Katrineholm, Knivsta, Kungsör, Köping, Norberg, Nyköping, Oxelösund, Sala, Skinnskatteberg, Strängnäs, Surahammar, Tierp, Trosa, Uppsala, Vingåker, Västerås, Älvkarleby och Östhammar. Totalt: 27 kommuner

10

samverkan 112 nr 1 2022

Tranås Vellinge Perstorp Staffanstorp

72

Kommuner

145

Kommuner

Skara

13

13

12

13

Skövde

13

12

11

11

Sotenäs

18

17

15

14

Stenungsund

17

17

12

12

Strömstad

14

14

11

13

Svenljunga

21

19

13

12

Tanum

20

19

17

16

Tibro

20

19

13

15

Tidaholm

16

16

11

14

Tjörn

18

19

13

13

Tranemo

23

21

12

12

Trollhä�an

16

15

10

10

Töreboda

20

20

13

13

Uddevalla

14

14

11

12

Ulricehamn

18

18

12

13

Vara

18

16

14

14

Vårgårda

21

20

14

14

Vänersborg

16

15

11

11

Åmål

13

13

13

12

Öckerö

17

15

12

16

Kortare responstid än under 2020 Oförändrad responstid

7,5 7,8 8,0 8,2

73

Kommuner

Kommunuppgifter saknas inte från någon kommun.

Längre responstid än under 2020 Folkmängd: 469 704

REGION Östergötland

2021

2020

2021

Boxholm

20

19

14

24

Finspång

14

13

11

11

2020

Kinda

18

17

12

17

Linköping

12

11

10

10

Mjölby

12

12

10

9

Motala

11

11

10

10

Norrköping

12

11

9

9

Söderköping

13

12

11

11

Vadstena

19

19

11

13

Valdemarsvik

17

16

18

15

Ydre

26

27

15

13

Åtvidaberg

13

12

14

14

Ödeshög

13

12

12

13

www.s112.se

Heavy Duty patienthantering

Ferno Norden AB Tel: 0520-420200 www.s112.se Mail: fab@fernonorden.com

samverkan 112 nr 1 2022

11

Forskning / Demenssjukdom

Sökmetoder och samverkan ska undersökas i forskningsprojekt om försvunna personer med demens Projektet Ökad trygghet för personer med demens vid försvinnande (ISOLDE) ska öka kunskapen om försvunna personer med demens.

Mikael Larsson är samverkansdoktorand i projektet och har en bakgrund som både sjuksköterska och polis.

TEXT: Kristina Axelsson / kristina.axelsson@hb.se

M

ikael Larsson har arbetat som sjuksköterska i sju år inom ambulanssjukvården och som vårdenhetschef på akutmottagning, därefter i tolv år med olika roller inom polisen. Idag arbetar han som polisbefäl på regionsledningscentralen i Polisregion Öst.

12

samverkan 112 nr 1 2022

Nu har han påbörjat sina doktorandstudier vid Högskolan i Borås, där han ska undersöka sökmetoder och samverkan mellan olika aktörer när personer med demens försvinner.

– Sjukvården är väldigt fokuserad på vetenskap och forskning. Polisen har historiskt sett gått mer på erfarenhet och

antalet poliser som forskar är väldigt begränsat. Jag tror mycket på forskning och evidens. Men jag har alltid tänkt att det är någon annan som kommer att forska, jag är ju lite äldre och jag trodde inte att det skulle bli av.

Karriären tog en ny vändning på en efterforskningskonferens för ett par år www.s112.se

Daniel Åhlén

Efterforskning av försvunna och saknade personer har hittills varit ett outforskat område i Sverige och Norden. sedan, där han träffade Maria Wolmesjö, biträdande professor i socialt arbete på Högskolan i Borås. Han berättade att han var intresserad av att forska om polisens arbete och hon uppmuntrade honom till att skriva en magisteruppsats. Han fick kontakt med Anders Svensson på Linnéuniversitetet som hjälpte honom att bygga ihop en magisterutbildning och som också blev hans handledare under uppsatsarbetet.

– Jag jobbade som gruppchef på ledningscentralen samtidigt som jag läste magisterutbildningen. När doktorandtjänsten utlystes tvingades jag välja mellan chefsspåret och forskningsspåret. Jag valde forskningen – det var tydligen jag som skulle vara den som forskade i alla fall.

När nu Mikael Larsson ska påbörja sitt doktorandprojekt är han en av få forskande poliser.

– De som bedriver forskning om polisen är oftast inte poliser, utan personer som www.s112.se

Ida Danell

Mikael Larsson har en bakgrund som både sjuksköterska och polis. tittar in i polisverksamheten utifrån.

De har inte tillgång till polisens register utan får förlita sig på tidningsartiklar, intervjuer med närstående eller offentliga anmälningar, men de vet inte riktigt hur polisens bild ser ut.

Personer med demens försvinner under vardagliga omständigheter I sin magisteruppsats, där Mikael Larsson gjorde en litteraturgenomgång av 18 vetenskapliga studier, undersökte han under vilka omständigheter personer med demens försvinner. Han kom fram till att de flesta försvinner under vardagliga omständigheter, när de gör det de brukar göra.

– Att försvinnanden sker under vardagliga omständigheter gör det väldigt svårt att förebygga, eftersom det är en avvägning mellan å ena sidan frihet och autonomi, å andra sidan trygghet och säkerhet.

– Ofta är det en avvägning som anhör-

iga får göra, säger Mikael Larsson.

De flesta personer med demens som försvinner hittas inom några minuter och cirka 60 procent försvinner någon gång under sjukdomsförloppet. I ungefär 20 procent av fallen med försvunna personer med demens kontaktas polisen.

Ovanligt att polisen kontaktas skamkänsla kan vara orsaken – Försvunna personer med demens anträffas oftast närmare bostaden än man kan tro. Därför är det väldigt viktigt att leta i närområdet och att göra det på rätt sätt. Personer med demens är på grund av sin sjukdom extra sårbara. Tidsfaktorn är avgörande, ju längre tid de är försvunna desto större blir risken för att de kommer till skada eller avlider. Bland personer med demens som varit borta i mer än 24 timmar anträffas hälften avlidna, säger Mikael Larsson.

►

samverkan 112 nr 1 2022

13

Forskning / Demenssjukdom

► Läs mer Larsson Mikael: När äldre personer med demens försvinner.

En systematisk litteraturstudie.

Linneuniversitetet, 2021.

Adobe Stock

Trots att ett snabbt larm till polisen är Mikael Larsson, tillsammans med övriga avgörande för ett snabbt återfinnande är forskare inom ISOLDE-projektet, titta det ovanligt att polisen kontaktas. närmare på hur sökmetodiken kan bli mer – Många känner skamkänsla över att ha effektiv. tappat bort en anhörig och det bidrar tro– Det finns en metodik inom polisen ligen till att de drar sig för att anmäla. Det för att leta efter alla försvunna. Den metokan även vara så att det finns en oro för diken är ganska väl avvägd, men det finns hur den anhöriga ska reagera när polisen utrymme för förbättringar, till exempel kommer och en osäkerhet kring polisens vad gäller utvärdering. Kunskapen om bemötande. Samtidigt finns en hög tilltro personer med demens och orsaken till till att polisen ska kunna hjälpa i sådana varför de försvinner är dessutom tämligen här situationer. begränsad hos polisen.

Det finns vissa faktorer som ökar risken Projektet ska också studera hur samverför att en person med demens försvinner kan vid ett försvinnande kan förbättras, och det kan vara en eller flera faktorer i till exempel mellan polis, hemtjänstperkombination. Vissa symptom som ingår i sonal och personal på särskilda boenden. sjukdomen ökar risken för försvinnande.

Hur kan olika professioner arbeta tillsam– Personen kan till exempel vara utåtamans för att förebygga försvinnanden? gerande eller ha ett vandrande beteende, Finns det några gemensamma faktorer säger Mikael Larsson.

Själva definitionen av vad som är en försvunnen person skiljer sig åt i olika Om projektet ISOLDE länder, vilket också präglar forskningsreProjektet ISOLDE syftar till att öka tryggheten för sultaten. personer med demens som är en av de största – Motorisk orolighet eller ett vandrande grupperna som anmäls försvunna. beteende bland personer med demens, Det är ett praktiknära samverkansprojekt och kan i vissa sammanhang betraktas som har fokus på att utöver ny kunskap bidra till nya ungefär samma sak som att försvinna. effektivare samverkansrutiner och metoder före, Andra menar att det är en del av sjukunder, och efter ett försvinnande. domen och därför ses det inte som att Projektet genomförs i nära samverkan med personen försvinner. När länder har olika ■ Kommunal äldreomsorg benämningar för vad som är en försvun■ Svenskt Demenscentrum och Polisen. nen person blir det svårare att utvärdera ■ Forskare från Högskolan i Borås, GET STARTED SIGN UP Linnéuniversitetet och forskningsresultaten, säger Mikael Larsson.

Kunskap behövs för bättre sökmetoder och samverkan I doktorandprojektet, som är delfinansierat av Familjen Kamprads stiftelse, ska 14

samverkan 112 nr 1 2022

som alla yrkesgrupper tycker är viktiga, före, under och efter ett försvinnande?

En viktig del i projektet är också att ta fram faktaunderlag och statistik, till exempel på hur stor andel av de försvunna som har en demenssjukdom, hur många av dem som försvinner gång på gång, samt hur mycket tid som polisen lägger på försvinnanden.

– Förhoppningen är att vi genom att veta hur många av de försvunna som har en demenssjukdom, hur letandet går till och hur de återfinns kan få fram rätt sökmetoder. Dessutom hoppas jag att vi ska kunna samverka bättre mellan olika professioner. I förlängningen hoppas jag att kunskapen hos allmänheten om personer med demens ska öka, så att de lättare kan hjälpa till när någon försvinner. ■ Illustration: Sven Åsheden

Linköpings universitet ingår i projektet..

Läs mer om projektet ISOLDE på hb.se

www.s112.se

Spara ryggen - använd bara din utbildning och kompetens • Inga lyft - upp/ner - in/ut • Elektrisk kontroll • Många genomtänkta ambulansfunktioner • Använd upp till 300 kg/kuvös/IVA

Återförsäljare: Medak ApS ka@medak.dk +45 70 299 911 WWW.MEDAK.DK www.s112.se

samverkan 112 nr 1 2022

15

FÖRSÄLJNING / Nyregistreringar

NYREGISTRERADE UTRYCKNINGSFORDON UNDER 2021 POLISMYNDIGHETEN

AMBULANSSJUKVÅRDEN

RÄDDNINGSTJÄNSTEN

487 st

163 st

135 st

2020 - 622 st

2020- 102 st

2020 - 127 st

TEXT OCH ILLUSTRATIONER: SVEN ÅSHEDEN KÄLLA: TRANSPORTSTYRELSEN

F

ordon som är godkända som utryckningsfordon har en notering om detta i vägtrafikregistret som administreras av Transportstyrelsen.

Flest utryckningsfordon har polismyndigheten, ambulanssjukvården och räddningstjänsten. Några exempel på andra organisationer vid sidan om polis, sjukvård och räddningstjänst som

har godkända utryckningsfordon i Sverige är: • Tullverket • Försvarsmakten (på fordon som tillhör militärpolisen samt vissa skyddsvaktsgrupper) • Kriminalvården (civila specialfordon för fångtransporter vid förhöjd hotbild) • Djurambulansen i Skåne AB (utför akuta djurtransporter i samarbete med Räddningstjänst, polis och länsstyrelse) • Bärgningstjänsten Sverige AB (Göteborg har bärgningsbilar med larmanordning - får användas

när Göteborgs Spårvägars Trafikledning anger trängande fall på grund av olycka med spårvagn) • Swedavia (på fordon som används av Airport Technical & Operative Supervisor) • Sjöräddningssällskapet (vissa av sjöräddningssällskapets dragbilar för svävare och Rescuerunner. Endast vid larm från sjöräddningscentralen JRCC) • Vägassistans (TMAfordon används som krockskydd vid olyckor i Göteborg och Stockholm) ■

NYREGISTRERADE POLISFORDON under 2021 Lastbilsregistreringar

Personbilsregistreringar

1

244 st VOLVO

(195 st 2020)

1

XC60, S90, V90

87 st VW AMAROK (197 st 2020) Hundfordon

V90 Cross Country

2 3

113 st VW

(169 st 2020)

Kombi, Passat, Tiguan

4 st MB GLS 400 (13 st Sprinter 2020)

4

0 st

5

0 st

BMW (4 st 2020) X5

Totalt antal 487 st (622 st 2020)

2 3 4

11 st

VW CRAFTER (11 st 2020)

3 st

FORD (0 st 2020)

1 st

MB SPRINTER (11 st 2020)

AUDI (2 st 2020) A6

MC

1

24 st BMW (16 st 2020)

16

samverkan 112 nr 1 2022

www.s112.se

nyregistRERADE AMBULANSER UNDER 2021

Totalt antal 163 st (102 st 2020)

1

49 st NILSSON XC90 AMBULANCE

2

42 st VW CRAFTER och TRANSPORTER

3

30 st CHEVROLET 709 AMBULANS

4 5 6

42 st 2020 ■ 56 st 2019 ■ 55 st 2018 ■ 25 st 2017

21 st 2020 ■ 2 st 2019

13 st 2020 ■ 19 st 2019 ■ 20 st 2018 ■ 18 st 2017

24 st MB SPRINTER 14 st 2020 ■ 17 st 2019 ■ 53 st 2018 ■ 18 st 2017

16 st VW AMAROK 7 st 2020 ■ 17 st 2019 ■ 21 st 2018 ■ 16 st 2017

2 st MB VITO

nyregistRERADE brandfordon UNDER 2021

2 3

2

9 st 2020, 10 st 2019

9 st VW

3 st SUBARU Uppgifter saknas

4

1 st PEUGEOT

4

1 st SKODA

www.s112.se

1

12 st VOLVO

14 st 2020, 16 st 2019

1 st 2020 1 st 2019

■ 2 st 2018

■ 20 st 2017

Lastbilsregistreringar

Personbilsregistreringar

1

3 st 2020 ■ 4 st 2019

Totalt antal 135 st (127 st 2020)

76 st SCANIA 51 st 2020, 52 st 2019

17 st VW 24 st 2020, 27 st 2019

3

5 st MB

4

5 st VOLVO

5

2 st NISSAN

6

1st

7

1 st IVECO

6 st 2020,

6 st 2020,

2 st 2020,

4 st 2019

3 st 2019

1 st 2019

TOYOTA 2 st 2020

2 st 2020,

2 st 2019

samverkan 112 nr 1 2022

17

räddningstjänst / Forskning

R

e g i r e v S i d i t g m n a a r m f e ag ns

g e n n e r h ä c v o s t g e n h i g i ivill äddn

r f m o e i d u t s – en

Privat

18

samverkan 112 nr 1 2022

www.s112.se

I de delar av landet där det är svårt för kommunen att motivera kostnaden för räddningstjänst med en heltid- eller deltidsstation, kan räddningsvärn vara ett sätt att bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett tillfredställande och likvärdigt skydd mot olyckor. Men hur ser det ut bland Sveriges räddningsvärn?

Vilka förutsättningar har de personer som medverkar inom räddningsvärnen att kunna agera i händelse av olyckor, kriser och samhällsstörningar?

Och framför allt, hur tar samhället och räddningstjänsterna tillvara på det lokala engagemanget inom räddningsvärnen?

TEXT: ANDERS SVENSSON / anders.svensson@lnu.se

I

dag finns begränsad kunskap och forskning om förhållanden inom räddningsvärnen i Sverige.

Vidare saknas aktuell övergripande statistik över hur många personer som är aktiva inom Sveriges räddningsvärn. I ett avslutande examensarbete på LTH:s Brandingenjörsprogram fick Filip Andersson och Jack Fågelqvist förfrågan om att samverka med Linnéuniversitetet inom forskningsprojektet ”Hållbart sambruk av räddningsaktörer i svensk landsbygd”.

Forskningsprojektets övergripande syfte är att utforska, utveckla och utvärdera nya strategier att organisera räddningsaktörer genom sambruk av resurser som möjliggör att rädda liv och egendom på svensk landsbygd.

18–65 år. Detta krav kan i framtiden bli olyckligt snävt, då den sökande trots sin ålder kan ha ett förvärvsarbete över 65 år och ha en fysisk status som utan problem skulle möjliggöra ett deltagande inom ett räddningsvärn.

Detta kan bli särskilt olyckligt på orter där en stor andel av de fast boende är över 65 år. En möjlighet skulle vara att tillåta en mer flexibel bemanning som kan variera utifrån den sökandes fysiska status och erfarenhet, och även utefter räddningsvärnets belastning över året.

Vissa räddningsvärn skulle möjligtvis må bra av en förstärkning av frivilliga under vissa perioder under året på orter med omfattande turistnäring som kan påfresta den kommunala beredskapen.

SYFTE

OBALANS - Förväntningar och förutsättningar En betydande andel av de som är verksamma inom räddningsvärnen upplever

Studien syftade till att undersöka faktorer som påverkar rekrytering och arbetssituationen som råder inom landets räddningsvärn.

Resultatet är baserat på intervjuer och en rikstäckande enkät som adresserades till samtliga räddningstjänster i Sverige.

tillåta en mer flexibel bemanning Att känna någon som är aktiv inom ett räddningsvärn är en betydande faktor för rekrytering av nya deltagare.

En stor andel av de tillfrågade i studien uppgav att de valde att gå med i ett räddningsvärn för att de vill hjälpa andra eller att de har tidigare erfarenheter som den sökande bedömer kan bidra till räddningsvärnet.

Några direkta hinder för att kunna gå med i räddningsvärnet är att den sökande inte har rätt ålder eller att den sökande inte bor permanent på den ort räddningsvärnet är beläget.

Ett vanligt krav bland många räddningsvärn är att den sökande skall vara mellan www.s112.se

att deras utrustning och övningsmöjligheter inte motsvarar det som förväntas av räddningsvärnet vid larm.

En del upplever att de inte har förutsättningar eller utrustning för att kunna jobba säkert.

Exempelvis saknar många räddningsvärn tillfredställande lokaler med möjlighet till dusch och omklädning.

Det är vanligt att frivilliga inom räddningsvärnen lägger obetalt tid på materialvård och egna övningar.

I resultatet från studien framkommer att det även är vanligt att personer bekostar mindre utrustning med egna finansiella medel.

Det framkommer även att vissa räddningsvärn drivs i föreningsform, där invånarna i samhället bekostar räddningsvärnet utöver den kommunala beskattningen.

En möjlig förklaring till att räddningsvärnen bibehåller frivilliga beror av en god gemenskap inom räddningsvärnen.

I motsats till litteratur utomlands verkar inte familjesituationen utgöra ett hinder för deltagandet i räddningsvärn, förutom de familjerna med små barn.

Filip och Jacks förhoppning är att deras examensarbete ”Frivillighet och engagemang – Räddningsvärnets framtid i Sverige” kan belysa frivilligas engagemang och arbetssituation inom räddningsvärn i Sverige. Vidare hoppas de att arbetet kan utgöra en grund för fortsatta studier av räddningsvärnens betydelse och framtid i Sverige. ■

RÄDDNINGSVÄRN Den kommunala räddningstjänsten har ansvaret för att hantera huvuddelen av de olyckor som inträffar i samhället såsom bränder, trafikolyckor, drunkningstillbud och utsläpp av farliga ämnen. Inom den kommunala räddningstjänsten finns det både heltidsanställda och deltidsanställda.

För att klara sitt uppdrag har den kommunala räddningstjänsten även möjlighet att använda sig av tjänstepliktiga ofta organiserade i räddningsvärn. En person som ingår i ett räddningsvärn har ingen beredskap och därmed ingen skyldighet att finnas tillgänglig. Istället tas de som ingår i räddningsvärnet ut med tjänsteplikt när deras personliga förhållanden medger det. Som tjänstepliktig är man försäkrad och har ersättning när man blir kallad på en insats eller på en övning. För att klara de förväntade påfrestningarna, som en följd av klimatförändringarna behöver samhället fler personer som är förberedda och tränade att hjälpa räddningstjänsten när det finns behov. Källa: MSB

samverkan 112 nr 1 2022

19

ambulanssjukvård / Projekt

POPP

– en utbildning i prehospital omvårdnad av patienter med psykisk ohälsa

TEXT: mats holmberg / Mats.Holmberg@regionsormland.se

Mycket resurser satsas på att utveckla vården av personer med psykisk ohälsa.

Ambulanssjukvården i Region Sörmland har erhållit statsbidrag för att utveckla en utbildning för ambulanspersonal i samverkan med regionens psykiatri.

Målet är att skräddarsy en utbildning i omvårdnad vid psykisk ohälsa som riktar sig specifikt till ambulanspersonal.

S

amverkan 112 träffar projektgruppen, bestående av sjuksköterskan Johanna Claesson (projektledare) och ambulanssjuksköterskorna Estelle Tollmar Obrelius och Vera Weber på ambulansstationen i Katrineholm.

De har drivit projektet " Prehospital omvårdnad av patienter med psykisk ohälsa" (POPP) sedan i höstas. Projektet är uppdelat i tre faser; förstudie, planering och genomförande.

Under hösten arbetade projektgruppen med kunskapsinventering hos personalen, journalgranskningar, forskningsöversikt och omvärldsbevakning.

– Det var ganska svårt att komma in i projektet och vi stod lite handfallna inför hur vi skulle göra, men så småningom började det klarna mer och mer, berättar Johanna.

Höstens arbete resulterade i en kursplan.

– Vi har följt de principer för kursplaneutveckling som används på högskolor och universitet, säger Estelle.

Kursplanen ligger nu till grund för det praktiska utformandet.

Patienten i centrum Syftet med utbildningen är att stärka ambulanspersonalens kompetens i att bedöma och vårda personer med psykisk ohälsa.

– Det viktigaste av allt är att vi hela tiden sätter patienten i främsta rummet.

Den här utbildningen är ytterst till för dem, säger Vera.

Under 2022 kommer utbildningens innehåll bland annat utformas i samverkan med en arbetsgrupp bestående av

20

samverkan 112 nr 1 2022

personer som varit patienter samt deras närstående.

– Vi kommer ha workshops med patienter och närstående för att iscensätta scenarion som involverar dem och ambulanspersonal så vi kan lära oss mer om omvårdnaden utifrån deras perspektiv, berättar Staffan Hammarbäck, doktorand och ambulanssjuksköterska som forskar inom ramen för projektet.

Under 2023 är planen att utbildningen ska genomföras för hela personalstyrkan om cirka 180 personer.

Forskningssamverkan Projektet sker i nära samverkan med forskning. Forskningen bedrivs vid Linnéuniversitetet tillsammans med andra nationella och internationella lärosäten.

– Det är av yttersta vikt att vi sätter forskningen högt på ambulanssjukvårdens agenda och därför måste även våra utvecklingsprojekt präglas av en tydlig

Birgittta Barkne Nilsson

Adobe Stock

forskningsanknytning, menar Birgittta Barkne Nilsson, verksamhetschef för ambulanssjukvården i Region Sörmland.

Henrik Andersson är docent vid Högskolan i Borås, forskare vid Linnéuniversitetet och biträdande projektledare för forskningsprojektet Care-MeU (Linnéuniversitetet) till vilket utbildningsprojektet är kopplat.

– Under 2022 kommer vi genomföra en studie på experter inom psykisk ohälsa från olika kontext för att utröna vilken kompetens ambulanspersonal främst behöver när det kommer till omvårdnad vid psykisk ohälsa.

– Tidigare studier har visat att personal inom somatisk akutsjukvård upplever bristande kompetens vid sådana vårdsituationer, men vi vet egentligen inte vad som är en lämplig nivå, fortsätter han.

Utbildning och inte dedikerade resurser Inom vissa delar av Sverige satsar ambulansverksamheterna på dedikerade resurser för psykiska ohälsa som till exempel psykiatriambulanser.

När Samverkan 112 frågar Birgitta Barkne Nilsson om varför inte Region Sörmland satsar på det i stället för en utbildning svarar hon: – I den mån sådana resurser behövs tror jag de är bättre ämnande för regioner med en stor population samlad på en mindre yta. Inom Region Sörmland och många andra liknande regioner, bedriver vi verksamhet över ett stort område.

– För att ge kvalitativ vård till patienterna behöver vi utveckla ambulanspersonalens breda omvårdnadskompetens snarare än specialiserade resurser.

Samverkan 112 lämnar Region Sörmland i sitt arbete för denna gång och hoppas på att få återkomma framöver för att ta del av utbildningens genomförande. ■

www.s112.se

Vill du ha ett spännande jobb i Sveriges vackraste vildmark?

Kom till ambulansen i Vittangi!

Vittangi ligger sju mil från Kiruna vid den vackra och brusande Torneälven. Här finns en dygnet-runt-ambulans som betjänar östra delarna av Kiruna kommun.

Kiruna

Vittangi

Polcirkeln

Vi söker ambulanssjuksköterskor och ambulanssjukvårdare under hela 2022. Du kan jobba valfria delar av året, med goda anställningsvillkor, fritt boende och resa. Under juni-augusti gäller det även för din familj!

Luleå

Läs mer och ansök på: norrbotten.se/komtillvittangi

Fritt boende och resa för dig och din familj juni-augusti 2022!

5 minuter från jobbet till harren!

n o r r b ot t e n . s e www.s112.se

samverkan 112 nr 1 2022

21

blåljuslarm / Drönare

Robert Pettersson

Akutläkaren räddade livet vid hjärtstopp − med hjälp av drönare Vilka är oddsen för att en läkare på väg till jobbet räddar livet på någon som fått hjärtstopp, med hjälp av en hjärtstartare - som kommer flygande med en drönare? Det var precis vad som hände Mustafa Ali, en av NU-sjukvårdens akutläkare.

TEXT: Bodil Järnerot / vgrfokus@vgregion.se

D

et var en dag i mitten av december och Mustafa Ali var på väg till arbetet på NU-sjukvårdens akutmottagning på NÄL i Trollhättan, där han gör sin ST-tjänstgöring som akutläkare.

Han tittade ut genom bilrutan och fick syn på en man som fallit ihop utanför sitt hus. Bredvid satt en kvinna, som såg ut att försöka skaka liv i mannen.

Jag förstod genast att något var fel och rusade dit för att hjälpa till. Mannen hade inte någon puls och jag började med hjärtlungräddning (HLR) och bad kvinnan att ringa 112 och larma in ett akut hjärtstopp.

Drönare landar med hjärtstartare I avvaktan på att ambulanserna skulle komma fram fortsatte Mustafa Ali med HLR. Plötsligt, bara efter någon minut, såg jag något komma flygande ovanför mitt huvud. Det var en drönare med en

22

samverkan 112 nr 1 2022

hjärtstartare, som sjuksköterskan på Sjukvårdens Larmcentral skickat ut.

Tack vare hjärtstartaren kunde Mustafa Ali påbörja defibrillering för att få igång mannens hjärta. Det krävdes flera försök och andra livräddande insatser av honom och ambulanspersonalen, som vid det här laget anslutit till platsen.

Till slut började mannens hjärta slå igen och han kördes vidare med ambulansen till NÄL. ”Går inte beskriva känslan” Efter att mannen lagts in på en sjukhusets hjärtavdelningar besökte Mustafa Ali honom. Han var då pigg och glad och kunde berätta att hjärtat stannat helt utan förvarning. Men han mindes inte något av händelsen förrän han vaknade upp på sjukhuset.

Det finns inget bättre än att veta att en svårt sjuk patient har klarat sig, säger Mustafa Ali. Men när du är på sjukhuset

har du ett team bakom dig. Nu var jag helt ensam och det är något helt annat.

Det går inte beskriva känslan av att veta att allt gått bra och att mannen mår bra idag, säger Mustafa Ali. Drönare ska skapa nytta i vården Varje år drabbas cirka 10 000 personer av plötsligt hjärtstopp utanför sjukhus i Sverige. Trots en kraftig ökning av antalet hjärtstartare i samhället, är det fortfarande så få som en av tio som överlever ett hjärtstopp utanför sjukhus.

Drönaren med hjärtstartaren som flögs ut är en del i ett forskningsprojekt som Västra Götalandsregionen ingår i. Syftet är att se hur drönare kan skapa nytta och integreras i hälso- och sjukvården.

Projektet pågår till april 2022 och leds av Sjukvårdens Larmcentral och Innovationsplattformen i Västra Götalandsregionen, i samarbete med Karolinska institutet i Stockholm. ■ www.s112.se

så här går det till

Andreas Claesson

Tiden från larmsamtalet till det att drönaren var på plats hos Mustafa Ali vid hjärtstoppet i Trollhättan var strax över tre minuter.

S

ystemet med drönarleveranser av hjärtstartare i Västra Götalandsregionen är utvecklat och drivs av Everdrone AB, ett företag som är världsledande inom lösningar med självstyrande drönare.

Systemet har utvecklats och förbättras kontinuerligt i nära samarbete med Centrum för hjärtstoppsforskning vid Karolinska Institutet, SOS Alarm och Västra Götalandsregionen.

Med hjälp av GPS-teknik och avancerade kamerasystem kan drönaren navigera till platsen och leverera hjärtstartaren exakt på den plats där den behövs.

Drönaren landar inte, utan vinschar ned hjärtstartaren från 30 meter höjd till mottagaren på plats. ÄVEN NATTFLYGNING Everdrones drönare är utrustade med ett stort antal funktioner som gör även nattflygning säker. Kamerabaserade funktioner fungerar lika bra under mörker tack vare laserprojektorer som ingår i stereovisionssystemet. Från luften kan drönaren också överföra bilder, både i RGB och IR, så att piloter kan övervaka flygningar, oavsett ljusförhållandena.

Precis som annan flygtrafik är drönaren utrustad med positions- och antikollisionsljus samt kraftfulla LED-strålkastare som lyser upp leveransplatsen, vilket gör det enkelt att hitta en säker och pålitlig droppplats.

När drönaren når sin destination sänks hjärtstartaren, samtidigt som den avger ljud- och ljusmarkörer, vilket gör den lätt att hitta.

Uppmärksammat första fall Händelsen där Mustafa Ali spelade en avgörande roll väcker nu stor uppmärksamhet bland forskare ända bort till USA och Canada, eftersom det är det första rapporterade fallet, där en hjärtstartare som flygs ut med drönare räddat livet på en person. ■ TEXT: sven åsheden / sven@s112.se KÄLLA: everdrone AB

Everdrone

Drönarflygningen övervakas från Everdrones kontrollrum på Säve flygplats. En befälhavare/pilot övervakar operationen. Piloten begär också klartecken från flygledningen inom flygplatsens luftrum som täcker en yta på 125 000 kvadratmeter med 80 000 invånare. Utryckningen är ett integrerat förlopp där larmoperatör, drönarpilot och flygledning samverkar. www.s112.se

Everdrone

Drönaren har ett avancerat kamerasystem.

Hjärtstartaren väger 800 gram.

samverkan 112 nr 1 2022

23

Sven Åsheden

100 km över atlanten i sjöodugliga båtar TEXT: sven åsheden / sven@s112.se I mitten av april, besökte jag hamnen i Arguineguin på spanska ön Gran Canaria.

Vilken historia döljer sig bakom dessa övergivna träbåtar?

Sven Åsheden

Källor: Besättningsman på Salvamento Maritimo och Canaria Journalen

BAKGRUND. I stället för tu-

rister anlände uppskattningsvis 20 000 nordafrikanska migranter till den spanska ögruppen Kanarieöarna under 2020.

Människor på flykt från coronapandemi och fattigdom.

Under oktober och november 2021 anlände fler än 12 000.

Många hade valt det riskabla alternativet att färdas på Atlanten i små sjöodugliga båtar.

Främst från Marocko, vars kust ligger "ganska" nära Gran

Canaria. Sträckan är omkring 100 kilometer och bland annat ökänd för höga vågor och starka vattenströmmar.

Enligt FN:s migrationsorgan IOM miste minst 850 av dem livet eller försvann längs rutten.

Flertalet av migranterna anlände till öns fiskeläge i staden Arguineguin på Gran Canarias sydkust efter att ha lokaliserats och räddats av spanska sjöräddningen SALVAMENTO MARITIMO. ■

Personliga tillhörigheter i form av kläder, skor, flytvästar, matkärl vattenflaskor m.m. låg kvar i båtarna.

Sven Åsheden

Salvamento Maritimos räddningsbåt i Arguineguíns hamn.

Sven Åsheden

Sven Åsheden

I anslutning till räddningsbåten har Röda Korset en permanent barack med volontärer, som ger migranterna den första hjälpen.

24

samverkan 112 nr 1 2022

www.s112.se

Uformad för att klara de mycket krävande miljöerna som du som blåljuspersonal arbetar inom och med all den funktionalitet och kapacitet du behöver!

Zebra har ett omfattande sortiment av robusta tablets skrivare och handdatorer för att tillgodose dina önskade behov L10-portföljen erbjuder tre modeller:

TC26-HC

XSLATE L10 robust tablet, XPAD L10 robust tablet med rejält handtag och XBOOK L10 2-i-1 laptop / tablet.

•

Klassad för 1.8 meters fall mot betong samt klarar IP klass 65 (Atex-klassad variant tillgänglig) som skyddar och rymmer dina krav på mobilitet även i farliga/utsatta miljöer

•

Multipla Intel® processorval erbjuder mycket hög hastighet för att möta standardprestanda för de närmsta 3-5 åren. (Intel® Pentium eller 8th Generation Core™-Series i5 eller i7 med vPro™)

•

Standard 500 nit eller 1 000 nit View Anywhere®-skärm för optimal inomhus- eller utomhusanvändning

•

Generöst antal I/O portar för att ansluta till nuvarande och framtida tekniska system (standard RJ-45, 2st USB3.0 och 1st USB-C tillsammans med optionerna True Serial och HWMI-in)

•

Multipla säkerhetsfunktioner (två Smart Card / CAC läsmöjligheter, Kensington Lock, TPM 2.0 och integrerad fingeravtrycksläsare)

•

Ett tillbehörs-set som är kompatibelt med alla Xplore L10 robusta tablet-modeller (gäller ej Atex-klassad variant)

Kontakta oss på Blaljus@zebra.com

För mer information www.zebra.com/gb/en/solutions/industry/public-sector.html

XBOOK L10 XPAD L10

KERSTIN OCH STEFAN DEJEMYR / Porträtt

frågor till poliserna kerstin och stefan dejemyr – tillika äkta paret

DIGITAL INTERVJU GJORD AV: BENGT FRIDLUND / beppe.fridlund@gmail.com saker var uppsidan, medan den lite hårda jargongen var det som var nedsidan.

– När jag väl muckat hade jag ingen riktig plan, tog dagen lite som den kom och försörjde mig som budbilschaufför tills en dag när en bekant ganska tydligt gav mig rådet att söka till polisutbildningen.

– Jag hade på den tiden följt och fascinerats av polisaspiranters tillvaro som visade på TV, i en typ av dåtidens realitysåpa. Jag tyckte även att det lät som en bra idé att utbilda mig och samtidigt få lön, dvs att slippa skuldsätta mig.

– Men jag behövde “sparken i arslet” för att söka, fick den och kom in på skolan relativt omgående. Från dag ett kände jag att det var rätt.

Privat

Hej Kerstin och Stefan, ni är ju ett gift par från Storstockholm som båda på 90-talet började era karriärer som poliser efter utbildning vid dåvarande Polishögskolan i Sörentorp, men har idag lämnat er statliga arbetsgivare och arbetar som egenföretagare.

Så vad säger Kerstin – hur kom det sig att du inledningsvis valde den här yrkesbanan?

Och Stefan, vilket var ditt skäl?

Kerstin:

– Jag lockades i början av 90-talet av en kampanj om yrket och tyckte att det var en kul utmaning. Jag hade ingen erfarenhet av polisyrket och ingen insyn i uppdraget, men tänkte att det var ett ställe där jag skulle kunna göra skillnad samtidigt så var det en utmaning för att se om jag klarade det, vilket visade sig gå galant.

Stefan:

– Egentligen var det en tillfällighet att jag valde att söka till polishögskolan. Allt gick så fort efter gymnasiet, bara några få dagar efter studenten valde jag att göra lumpen som jägare i Arvidsjaur, en tillvaro som jag då både hatade och älskade.

– Ordningen och förutbestämdbarheten i kombination med att jag fick arbeta hårt med kroppen och göra spännande 26

samverkan 112 nr 1 2022

Men fanns det egentligen något annat förstahandsval innan det blev Polisprogrammet?

Stefan:

– Som jag tidigare beskrev gick allt så fort. Jag spelade fotboll på ganska hyfsad nivå på den här tiden, och hoppades väl innerst inne att jag kunna arbeta med det.

– Plan B var väl närbesläktad, typ att utbilda mig på GIH till gymnastiklärare, fotbollstränare eller motsvarande. Tanken att bli polis hade liksom aldrig funnits, men underförstått i lumpen började jag inse att jag ändå motiverades av att arbeta i statlig tjänst.

– Att vara soldat var nog ändå inte helt rätt, då jag behövde den nära relationen med de som behövde mitt stöd och hjälp.

Om ni så blickar tillbaka och reflekterar över era år i polisiärt arbete, vad har varit en eller två höjdpunkter i era statliga karriärer. Vad vill ni lyfta fram för speciella funktioner eller uppdrag under era polisiära år?

Kerstin:

– Jag är tacksam för vad alla möten med människor har gett mig och vad jag på nära håll har haft möjlighet att påverka människors liv.

– Alla mina erfarenheter gillar jag inte, men de skapar samtliga ett djup i mitt förhållningssätt som ger mervärde för hur jag möter, hanterar och respekterar andra människor idag.

Stefan:

– En väldigt svår fråga med tanke på att det finns så väldigt många höjdpunkter under den långa tid jag ändå har varit i polisiär tjänst.

– Spontant tänker jag på alla de situationer jag fått uppleva som både varit farliga och spännande, men som löst sig till alla parters bästa, och där jag verkligen har känt att jag varit en del av att ha skyddat många människor och samhället.

– Dessa situationer har präglat mig som människa väldigt mycket, jag är trygg i risktagande och har tron på mig själv i svåra situationer.

– Ska jag lyfta fram en specifik höjdpunkt så är jag otroligt stolt över att fått vara en del av, och även leda, svensk polis ”spetsigaste specialistverktyg”, den Nationella Insatsstyrkan.

Kerstin:

– Jag hade en ambition att arbeta inom vården, främst som sjuksköterska men öppnade sedan även upp för att bli präst eller polis.

– Alla mina potentiella yrkesval handlade om att hjälpa andra människor, någon slags själavård och att möta människor som befinner sig i kris.

– Det är bara tillvägagångssätten och verktygen som skiljer sig åt. Polisyrket har alla delarna av mina tänkta yrkesval i sig vilket har passat mig mycket väl.

– Människors beteenden är det intressanta och hur det kommer sig att vi gör olika val, hamnar i olika situationer och hanterar dessa.

Men det har runnit mycket vatten under broarna sedan ni gick denna utbildning, där ni därefter har fyllt på med mycket och hög kompetens utifrån såväl ytterligare utbildningar som erfarenheter. Så, om ni nu strukturerar upp och kondenserar era respektive kompetenser med max 50 ord, hur låter då ”a brief CV” från var och en av er.

Kerstin:

– Jag har en god förmåga att sortera i kaos oavsett om det är mänskliga relationer som krisar eller organisationella strukturer som brister. Jag vågar snabbt ställa de skarpa, raka frågorna som krävs för att fånga problembilden.

– Det är en framgångsfaktor för att ta www.s112.se

sig från ett nuläge till ett önskat läge. Den presenterade problembilden är inte alltid det verkliga problemet.

Stefan:

– Alla extrema situationer, i udda miljöer, har gjort mig till en trygg och pedagogisk ledare som med få, eller inga, förutsättningar klarar att lösa de flesta situationer där många andra blir rådvilla och passiva. Det har visat sig behövligt hos många utsatta inom exempelvis civilt näringsliv.

Kerstin, på Linkedin presenterar du dig som f d polis, författare och förändringsledare, så lite mer konkret med vad, var och hur jobbar du idag?

bara inbegriper säkerhet, utan mer åt det mer terapeutiska hållet.

– Beroende på behovet, så arbetar jag med förebyggande säkerhetsåtgärder som exempelvis utbildningar och personbedömningar, eller så arbetar jag som incidenthanterare med exempelvis internutredningar, krisplaner, krisledning.

– Emellanåt engageras jag mer operativt som spanare, personskydd etc.

I era aktuella jobbfunktioner förefaller det som ni båda är i, liksom etablerar många ”positiva” sociala kontakter och relationer, beroende på att era uppdrag numera har ett administrativt och ledarskapsfokus. Så än mer specifikt, vad kan ett sådant vara?

Stefan:

– En lite svår fråga. Den stora skillnaden mellan att arbeta med civil säkerhet kontra polisyrket, är förstås att man har en annorlunda legal utgångspunkt i sitt arbete.

– Genom att inte ha polislag, rättegångsbalk mm i ryggen, handlar det snarare om att arbeta med förebyggande åtgärder, processer och rutiner. När man kommer till händelsestyrd verksamhet, incidenthantering är behovet ofta att agera effektiv problemlösare så verksamheten inte tappar tempo.

– Inte sällan blir jag en kontaktyta, ibland också lite av en tolk för polisen och andra myndigheter.

Kerstin: Privat

– Jag finns tillgänglig för företag, verksamheter och/eller privatpersoner för å ena sidan säkerhetsrelaterade frågor, men främst uppdrag med fokus på arbetsmiljö, kultur och jämställdhet.

– Det är inom HR-området min kompetens och förmåga kommer till sin rätt. Jag är coach, pedagog, förändrings- och processledare och har många verktyg för att bidra till positiv skillnad. Just nu skriver jag även på en deckare.

Du Stefan, presenterar dig som säkerhetsrådgivare, men kan du också precis som Kerstin, mer konkret beskriva var du finns i vardagen?

– Enkelt sammanfattat är jag tillgänglig för företag, verksamheter och/eller privatpersoner som deras säkerhetschef.

– För privatpersonen är jag ofta mer som en “säkerhetskompis” än säkerhetschef, och tillsammans med bl.a. Kerstin brukar vi bli ett uppskattat stöd som inte www.s112.se

– Jag får ofta uppdrag som består i att vägleda och verka som rådgivare, vara en sorts guide för individer och verksamheter samt förklara myndighetsbeslut, rättsprocesser och tillvägagångssätt.

– Dåliga beslut liksom destruktiva relationer tenderar att skapa passivitet, det kan vi ändra på.

En logisk fråga – drar ni nytta av varandras kompetenser i vardagen och i så fall hur?

Stefan:

– Självklart är det så. Den främsta kompetensen som Kerstin besitter och som jag uppskattar mycket, är att hon gärna strukturerar upp, sorterar och agerar ett väldigt bra bollplank där det finns många handlingsalternativ.

– Där mitt tålamod tryter tar Kerstin ofta vid, och det blir väldigt bra gentemot våra kunder som då får hela leveransen ända in i mål.

– Kerstin är även duktig på att förmedla budskap, hon är en duktig föreläsare och utbildare.

– Dessa egenskaper upplever jag mig även själv ha, varför vår kombination ofta blir väldigt mycket “pang för pengarna”.

Kerstin:

– Vi har alltid haft en nära dialog och diskuterar ofta dilemman med varandra för att få flera perspektiv. Vi litar mycket på varandra och kalibrerar ständigt våra beslut.

– Stefan är offensiv, modig och lojal vilket gynnar såväl familj som kunder.

Och just vardagen, hur mycket inslag eller kanske karaktär av blåsljusverksamhet har den idag på något sätt?

Kerstin:

– Kanske inte så mycket eller tydlig idag.

Men inom polisen arbetade jag bl.a. med kvalificerad förundersökningsledning, som strategisk verksamhetsspecialist inom området barn och unga, barnrättsexpert samt pedagogik-, process- och förändringsledning.

– Alla dessa är applicerbara i den civila kontexten även fast skyldigheter och befogenheter skiljer sig åt.

Stefan:

– Även om det är ett helt annat perspektiv nu än då, så är det emellanåt en hel del situationer som liknar agerandet från förr.

– Det gäller inte minst när jag har internutredningsuppdrag, där jag arbetar mycket med både teknisk och fysisk spaning, men förstås också när jag agerar personskydd.

– Jag är per definition personskyddsväktare och samarbetar med auktoriserade bevakningsbolag i mitt tjänsteutövande.

En riktigt bra och normal dag på jobbet – vad kan det vara för er?

Stefan:

– En riktigt bra dag är när vi står inför ett problem, som på riktigt är betydelsefullt för kunden, och där vi med rationella medel löser detta.

– Viktigt för mig är att kunden blir nöjd, gärna visar och säger att den är nöjd, och att vi verkligen gjort nytta och med rak rygg kan ta bra betalt för det vi gjort.

– Givet vår bakgrund och erfarenhet kostar det förstås en del att använda våra tjänster.

– Sällan kan vi ge garantier, men när vi som oftast lyckas, så är det riktigt tillfredsställande.

Kerstin:

– En riktigt bra dag är när vi har skapat ett mervärde för kunden, löst ett problem

►

samverkan 112 nr 1 2022

27

KERSTIN OCH STEFAN DEJEMYR / Porträtt

► eller strukturerat ett kaos. Att känna att vi har varit med och påverkat i en positiv riktning!

Väl hemma vid middagsbordet, blir det då mycket eller litet arbetssnack med tanke på det gemensamma skrået. Helt logiskt borde ni ha en hel del att diskutera och reflektera över?

Kerstin:

– Vi är en familj som gärna tar oss an samhällsfrågor och diskuterar dessa, ofta både ur ett för- och emotperspektiv. Vårt arbete påverkar och engagerar oss mycket, så det är ett naturligt inslag hos oss.

– Stefan och jag har arbetat tillsammans sedan 1993 och varit ett par sedan 1995, vi har tre barn; Ida som går i nian, Tilda som studerar till polis och Filippa som studerar till sjuksköterska.

– Vi har ofta livliga, mycket intressanta och givande diskussioner.

Privat

Stefan:

– Jovisst är det mycket arbetsdiskussioner. Numera mycket mer än tidigare då vi var poliser. Att ”driva affär” är ett ständigt arbete och kräver kontinuerliga diskussioner både för att lösa uppdrag här och nu, men också för att vara i ständig utveckling.

– Det som är kul är att vi ofta hamnar i reflekterande diskussioner om beteenden och juridiska dilemman. Dessa belyser vi ur olika perspektiv, vilket jag önskar att fler skulle göra, exempelvis inom polismyndigheten.

– Vår gemensamma kompetens, framför allt baserat på senare års erfarenheter, har definitivt tillfört ett perspektiv som jag upplever myndigheter saknar idag.

Och efter en fullmatad dag eller vecka, vad gör familjen Dejemyr för att rensa tankar och ladda upp batterierna på nytt?

Kerstin:

– Att samla familjen är och har alltid varit ett viktigt inslag för att ladda batterierna.

– Vi reser gärna, tränar, möblerar om hemma eller tar en promenad med hunden. Skrivandet är också viktigt för mig och defintivt en del av återhämtningen.

Stefan:

– Jag har personligen lite svårt att stänga ner och koppla av. Min drivkraft, alltså mitt behov av att hjälpa andra och finnas tillgänglig, är väldigt stark och emellanåt driver jag på lite för hårt.

– Här är Kerstin duktigare, och hjälper mig ofta att stänga ner. Den allra bästa 28

samverkan 112 nr 1 2022

Jag är otroligt stolt över att fått vara en del av, och även leda, svensk polis ”spetsigaste specialistverktyg”, den Nationella Insatsstyrkan.

laddningen är helt enkelt att ta en promenad och prata med varandra om allt möjligt, ta en kopp kaffe och stanna upp lite.

– Fysisk träning är också ett bra alternativ för mig, men funkade bättre under tidigare år.

– Även resor är bra, men jag tenderar alltid få till eller få igång projekt när jag är iväg.

– Kombinationen av att få hjälpa till och finnas till hands, att få ta del av många andra människors fina karriärer med såväl fram- som motgångar, och därmed lära mig av dessa, och dessutom tjäna pengar på det.

Vad skulle ni säga är era viktigaste verktyg för att (be)hålla vardagsbalansen utifrån såväl ett arbets- som familjeperspektiv?

Kerstin:

– Det bästa är att få bidra till ett bättre läge, att hjälpa någon att fylla i de luckor som saknar innehåll, och att se samma sak ur ett nytt perspektiv.

Stefan:

Kerstin:

– Min strävan är att balansera eget och andras välmående och relationer i familjen. Det har aldrig varit viktigt med en skarp skiljelinje mellan arbete och familj.

– Hela familjen är van vid blåljusjobb och allt vad det innebär, och det har vi lärt oss leva med.

Stefan:

– Det här är ganska svårt tycker jag. Det vi jobbar med idag, liksom har jobbat med under hela karriären, är tillika en livsstil där både intresse och hobby inryms.

– Nu går barnen samma väg och risken är förstås att vi slukas upp 24/7 i och med deras intressanta aktiviteter. Verktyget för mig är att “tvinga” mig till andra perspektiv, att exempelvis planlöst resa någonstans.

Så hur skulle ni kort konkludera om vad som är det bästa med era respektive jobb idag?

Avslutningsvis, till en person som står inför ett yrkesval idag – kan ni enas om 5 skäl varför den personen ska välja att bli polis?

Båda:

– Javisst kan vi det: dessa goda skäl är: 1. Möjligheten att göra skillnad 2. Samhällsnyttan 3. Spänningen 4. Insikten - både om sig själv och andra, d.v.s. både om sina egna och andras beteenden och livsval 5. Ledarskapet - polisjobbet är världens bästa ledarskapsutbildning, man styr, leder och prioriterar ständigt. Man blir tvingad att gå från ord till handling!

Stort tack för att ni tog er tid till att dela vardagen med Samverkan 112s läsare, för att ge oss en liten inblick i såväl det professionella som det privata livet, som ni en gång i tiden inledde som ett polispar. ■ www.s112.se

Standby levererar till svensk polis Vi vill stolt presentera vårt fortsatta samarbete med svensk polis och tull.

I polisens nya fordon som förväntas rulla ut 2021 kommer Standby stå för ett komplett system av ljus, ljud och styrsystem. För första gången kommer även Standbys gränssnitt och funktioner bli en del av bilens originalskärm, ett spännande steg i vår utveckling av morgondagens produkter.

Läs mer på vår webbsida www.standby.eu

powered by

Gör det enkelt för din personal!

I dessa tider är det vitalt att riktlinjer för personal ska framgå på ett snabbt, enkelt och tillgängligt sätt. Infosynks värdeerbjudande har sedan 2011 alltid varit att arbeta och utveckla kundanpassat och leverera användarvänliga mobilapplikationer.

Komplettera eller uppgradera era befintliga IT-stöd med vår lösning för att kommunicera ut den information som behövs. Hjälp er personal att få snabb och enkel tillgång till era riktlinjer.

Undvik pappersformat, krångliga intranät och ostrukturerade pdf-filer. Genom infosynks plattform kan ni som administratörer enkelt hantera era dokument och publicera dem i både app- och webbformat utvecklat efter er verksamhet.

Kom igång redan idag och få ett IT-stöd utvecklat efter din verksamhet med en årlig prenumerationskostnad från 23 000 kr.

- Inga gömda kostnader.

- Ingen uppstartskostnad.

- Obegränsat antal användare utan kostnad.

Kontakta oss för mer information! +46 (0)70-988 02 86 contact@infosynk.se https://infosynk.se/

www.s112.se

Softwerk AB Reveljgränd 5, 352 36 Växjö https://softwerk.se/

samverkan 112 nr 1 2022

29

ambulanssjukvård / Ny teknik

Snabbare behandling av stroke – med videokamera i ambulansen Tolv ambulanser i regionen har utrustats med videokameror. Syftet är att neurologer på Sahlgrenska Universitetssjukhuset ska kunna identifiera de patienter som drabbats av en stroke orsakad av en blodpropp och snabbt avgöra vilken behandling som är bäst för den enskilde patienten.

TEXT: Bodil Järnerot / vgrfokus@vgregion.se

T

idigare har vi fått förlita oss helt på den muntliga rapport som ambulanssjuksköterskan kan ge per telefon, för att vi snabbt ska kunna fatta beslut om vilken behandling som sannolikt kommer att vara bäst för just den patienten och då samtidigt till vilket sjukhus patienten ska transporteras, säger Mikael Jerndal, specialistläkare i neurologi och verksam på strokeenheten på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. tromboloys eller trombektomi Genom att titta på patienten med videokamera och samtidigt prata med ambulanssjuksköterskan som gör olika tester med patienten kan en skicklig neurolog få en uppfattning om hur stor stroken är, var i hjärnan den sitter och vilken behandling som är bäst.

Behandling med propplösande läkemedel, tromboloys, kan alla akutsjukhus i Västra Götalandsregionen ge. Men Sahlgrenska Universitetssjukhuset är ensamma i regionen om att kunna utföra trombektomi, en intervention där proppen dras ut med hjälp av en kateter som förs in genom ett blodkärl i ljumsken. sparar väldigt mycket tid – Genom att rätt patienter kommer direkt till Sahlgrenska Universitetssjukhuset för trombektomi sparar vi väldigt mycket tid, jämfört med om patienten först skulle tas till närmaste sjukhus för undersökningar och i ett senare skede transporteras vidare till oss, säger Mikael Jerndal, som själv tagit emot videosamtal från ambulanssjuksköterskor ute i regionen vid tre tillfällen. tiden oerhört viktig Just tiden är oerhört viktig när det gäller akut behandling av stroke. För varje minut som det är stopp i ett blodkärl vid 30

samverkan 112 nr 1 2022

en propputlöst stroke dör två miljoner hjärnceller, och ju fortare man kan ta bort proppen desto mindre skada hinner ske.

Lösa upp blodproppar istället – Samtidigt gäller det att avgöra vilka patienter som får bäst behandling på närmaste sjukhus och inte bör transporteras direkt till oss.

– Vid stroke orsakad av mindre blodproppar kan trombolys vara bästa behandlingen, och då kan det gå fortare om man kan få komma till det närmaste sjukhuset.

– Sen är det också så att en andel av patienterna med misstänkt stroke har någon helt annan förklaring till sina symtom, och även där kan en bedömning

F

i tidigt skede av en erfaren neurolog leda till rätt omhändertagande, säger Mikael Jerndal.

Lars Rosengren, professor, överläkare i neurologi vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset och projektägare för ViPHS, är övertygad om att tillvägagångssättet är framtidens metod för att diagnosticera och triagera strokepatienter.

–Jag är övertygad om att alla ambulanser kommer att utrustas med videokameror i framtiden. ViPHS ska visa att den här akuta videovårdkedjan fungerar, och om resultaten dessutom tydliggör en positiv skillnad för patienterna kommer det att påskynda den processen, säger han. ■

FAKTA

ViPHS ViPHS står för Videostöd i den PreHospitala Strokekedjan.

Pilotprojektet genomförs av Västra Götalandsregionen i samarbete med Picta, Chalmers och PreHospen vid Högskolan i Borås. Det startades 2019 och kommer att avslutas i slutet på 2022 för att därefter utvärderas och eventuellt beredas för ett breddinförande.

De tolv ambulanserna fördelar sig som följande: ►

Fyra inom NU-sjukvården (Norra Älvsborgs länssjukhus i Trollhättan och Uddevalla sjukhus)

►

Tre inom SkaS upptagningsområde (Skaraborgs sjukhus)

►

Fem inom SÄS. (Södra Älvsborgs Sjukhus).

www.s112.se

Genom att titta på patienten med videokamera och samtidigt prata med ambulanssjuksköterskan som gör olika tester på patienten kan en skicklig neurolog få en uppfattning om hur stor stroken är, var i hjärnan den sitter och vilken behandling som är bäst.

Fotograf/Källa: Sahlgrenska Universitetssjukhuset Illustration: Sven Åsheden

Syrebrist i organ

Blödning Ett försvagat blodkärl brister

Blodpropp

Ischemisk stroke / hjärninfarkt Cirka 85% av all stroke Ischemisk stroke uppstår när ett kärl som levererar blod till hjärnan hindras av en blodpropp.

Utgör cirka 85% av all stroke

www.s112.se

hemorragisk stroke / HJÄRNBLÖDNING Cirka 15% av all stroke Hemorragisk stroke orsakas av ett försvagat bloddkärl som brister och blöder in i den omgivande hjärnan. Två typer av försvagade blodkärl orsakar vanligtvis hemorragisk stroke: 1. aneurysm / artärbråck 2. arteriovenösa missbildningar.

samverkan 112 nr 1 2022

31

ambulanssjukvård / EMS-Kongress

EMS 2022 skottland Årets tema på kongressen EMS2022 som genomfördes i Glasgow, Skottland var People make EMS – people are the chain of survival. Över 1000 personer från 40 olika länder var på plats och diskuterade senaste forskningen inom larmcentral och ambulanssjukvård.

F

orskningen som presenterades utgick till stor del från hur vi på bästa sätt kan ta hand om patienter som är i behov av akutsjukvårdens resurser.

Forskningsområdena var mycket varierande. Från hur vi kan öka överlevanden hos individer som drabbas av hjärtstopp till hur ambulanssjukvården kan vara ett stöd för att öka personcentrerad omvårdnad i samverkan med olika vårdgivare.

Personalen var ett genomgående tema Behovet av ett systematiskt arbete för att forma och bibehålla en hållbar arbetsmiljö tydliggjordes. Utan hållbar arbetsmiljö riskeras personalens hälsa och patientsäkerhetsriskerna ökar.

Under sessionen Women in the EMS and EMS leadership diskuterades förutsättningarna för jämlikhet inom forskning, ledarskap och i det kliniska arbetet - primärt inom ambulanssjukvården.

Det var tydligt att förutsättningarna för jämlikhet varierar mellan olika länder.

Men det blev klarlagt att oavsett land och EMS-organisation så finns stora skillnader mellan män och kvinnor gällande löner,

32

samverkan 112 nr 1 2022

TEXT och foto: Klara Jepsen Veronica Lindström Samariten ambulans AB Karolinska Institutet Stockholm

karriärvägar och förebilder.

Vi behöver fortsatt arbeta systematiskt för att öka jämlikheten och förutsättningarna för ett hållbart arbetsliv oavsett kön.

Jämlik vård belystes i olika pågående forskningsprojekt och diskuterades ur både globala och lokala perspektiv.

De globala utmaningarna för att nå jämlik vård diskuterades utifrån behoven att utveckla hållbara EMS-system för traumavård i hela världen.

De lokala utmaningarna omfattade förutsättningarna för jämlik vård i områden med begränsade socioekonomiska förutsättningar.

Ett annat viktigt tema som diskuterades var Social media in EMS – Friend or Foe? Forskning visar att sociala media kan vara ett bra stöd för att snabbare implementera forskning.

Sociala mediakampanjer kan även främja att antalet människor i samhället som har

kunskap om, och viljan till, att starta HLR ökar. Även om det finns positiva effekter med att använda sociala media för ett gott ändamål, så behöver vi fortsatt vara källkritiska och värdera informationen som delas. Även om alla presentationer under kongressen var inspirerande och kunskapsintensiva så var nog det bästa med resan till Glasgow och EMS2022 att få träffa kollegor på riktigt igen.

Det blev så mycket bättre och roligare att addera sociala variabler till vetenskapen och de kliniska resonemangen som genomfördes under The EMS Championship. ■ Vi syns på Ambulans 2022 eller EMS www.s112.se

Vi uppdaterar fortlöpande på ambulanskongressen.se

www.s112.se

samverkan 112 nr 1 2022

33

björn höglund / Porträtt

”I huvudet på en gammal blåljuschef” Intervju med Björn Höglund, f.d. lärare och kursansvarig för 7 & 20-veckors ambulansutbildningar vid Vårdskolan i Borås

INTERVJU GJORD AV: BENGT FRIDLUND / beppe.fridlund@gmail.com

Hej där Björn Höglund, under det glada 70–80-talet var du lärare och ansvarig för ambulansutbildningen vid dåvarande Vårdskolan i Borås, hur mår du idag och vad har du för trevliga och meningsfulla aktiviteter på gång nu för tiden?

Och inte minst var hittar vi dig idag i den svenska geografin?

– Ja det stämmer så bra med 70–80-talet, men faktiskt i stort sätt även under hela 90-talet. Jag avslutade min lärartjänstgöring vid vårdgymnasiet i Borås 1998 och flyttade då till Gotland.

Efter 10 arbetssomrar med Röda Korsets krigssjukhusutbildning på Fårö, var det en dröm sedan många år tillbaka att få byta Västergötlands grönska mot det karga norra Gotland.

Mina sista yrkesår arbetade jag som äldrevårdssjuksköterska på norra Gotland, för att äntligen – för 13 år sedan som pensionär – få fylla dagarna av sådant som jag inte hunnit med tidigare i livet.

Idag bor jag i Fårösund och ägnar mig åt min lilla fiskekutter som guppar i hamnen liksom åt ett trivsamt föreningsverksamhetsarbete inom den frivilliga försvarsorganisationen Gotlands Sjövärnskår.

För den som inte vet, så utbildar Sjövärnskåren framför allt yngre personer i sjömanskap, vilket kan vara bästa starten på ett fortsatt yrke inom militär eller civil sjöfart.

Min funktion är som matros i säkerhetsbesättningen. Säkerhet, ordning och reda liksom kamratskap känns mycket bekant från mitt tidigare yrkesliv som sjuksköterska och vårdlärare.

34

samverkan 112 nr 1 2022

Visst var det så, Björn, att du var en av de absolut första som bedrev ambulansutbildning på nationell nivå? Så kan du beskriva något om bakgrunden till varför den utbildningen kom till och på uppdrag av vem?

– Jo, så var det nog! Men för att förstå ambulanssjukvårdens framväxt måste vi gå tillbaka till 50–60-talet. Termen ambulanssjukvård återfinns för första gången 1969 i en av Socialstyrelsens utredningar.

Detta var så att säga startskottet på vad vi definitivt ska se som ett nationellt paradigmskifte. Det här var alltså de första stapplande stegen – från att ha varit en ren och skär (sjuk-)transport utförd av sannolikt en ej sjukvårdsutbildad förare – till att inte en utan två personer, inte bara transporterade utan också att en av dessa (sjuk-) vårdade den nödställde i ambulans till sjukhus.

Min hemby Kinna kan tas som ett bra exempel, där fanns så sent som 1957 endast en person som ambulansbesättning. Ambulansen var en fin ”amerikanare” och den nödställde fick klara sig så gott det gick med en ringklocka och ett litet handfat att kräkas i om behov uppstod.

I Borås flyttade ambulansen ut från brandkåren redan 1954 för att bygga upp en egen verksamhet till vad som då kallades en ambulanscentral. Detta var en tidig regional specialisering och medförde att behovet av en formaliserad utbildning blev påtagligt nödvändig.

Jag hade i samma tidsperiod fått höra om en ambulansutbildning på cirka 3

dagar som under mitten av 60-talet leddes av en sjuksköterska från medicinmottagningen vid Södra Älvsborgs sjukhus i Borås. En god början från ingenting och samtidigt de första trevande implementeringarna av att tillgodose de regionala behoven.

Men så med start 1974 tillskapade dåvarande Skolöverstyrelsen en nationell 7-veckorskurs i Ambulanssjukvård. Jag hade då precis utexaminerats som Lärare i hälso- och sjukvård med tjänst vid sjuksköterskeskolan i Borås.

Den nyetablerade 7-veckorskursen i ambulanssjukvård hade gymnasial nivå och borde logiskt ha förlagts till Vårdgymnasiet i Borås, men hamnade av någon anledning istället på Vårdhögskolan i Borås (men det berodde på att Björn hade sin anställning där, redaktörens anmärkning), som först flera år senare blev en statlig högskola.

Jag blev tillfrågad att genomföra uppdraget att ordna och leda utbildningen i Ambulanssjukvård och blev därmed fortsatt delaktig i en utveckling av kurser av olika längd under otroliga 40 år.

Ett långt, roligt, utvecklande och synnerligen viktigt samhällsuppdrag att få vara en viktig kugge i.

En kuriositet är också att först 1980 när ambulansutbildningen hade vuxit från en 7-veckors utbildning till att vara en termin lång hamnade den – och jag – äntligen på rätt ställe, alltså under vårdgymnasiets vingar.

www.s112.se

Så varför tror du att just du blev den läraren som ombads att ta ansvaret för utbildningen?

– Jag tror mig veta att goda skäl var mitt stora intresse och faktiskt även kunnande inom akutvårdsområdet. T.ex. var jag långt före min sjuksköterskeutbildning en etablerad utbildare inom Röda Korset bl a med Första-hjälpen-utbildning.

Med dagens moderna vokabulär sagt, så har jag väl varit lite av både en entreprenör och doer, med tillägget att jag alltid var påläst och hade ett stort och användbart nätverk som kom väl till pass såväl i praktikplaceringar som vid våra mycket konkreta samövningar med brandförsvar, polis, och olika vårdinrättningar.

Om vi backar tillbaka ännu mer tidsmässigt – vem var Björn Höglund i unga år – och blev han tidigt klar över sitt yrkesval?

– Det var utan tvekan mitt Röda Korsarbete som avgjorde mitt yrkesval till att bli sjuksköterska och därefter vårdlärare.

Både att själv få lära sig och att sedan lära ut detta som är inlärt har alltid stått mig nära, och särskilt när det handlar om samhällsviktiga verksamheter, där exempelvis Sjövärnskåren är ytterligare ett gott exempel. Sedan får jag nog tillstå att min militära sjukvårdarutbildning med lång praktik på Varbergs lasarett var nog så väsentlig och avgörande också.

Den tiden där är helt oförglömlig och stimulerade till vidare utbildning.

Om vi nu igen återvänder till 70–90talets ambulansutbildning – hur såg den ut med avseende på teori och praktik? Och hur förändrades den successivt?

– En 7-veckors utbildning i Ambulanssjukvård bestod av 3 veckors teori och 4 veckors arbetsplatsförlagd utbildning inom t ex ambulans-, anestesi-, eller mottagningsverksamhet.

Privat

Då och då skruvades lite i kursplanen och i de senare kurserna blev det fyra veckors teori som också omfattade en övningsvecka (rollspel), samt 3 veckors arbetsplatsförlagd utbildning.

De områden som prioriterades var naturligtvis undersökningar och behandlingar som det fanns ett prehospitalt behov av, men också med avseende på akut insjuknande liksom trafik- och arbetsolycksfall.

De första kursernas studerande kunde ofta vara 12 erfarna ambulanssjukvårdare med bortåt 30 års yrkeserfarenhet av arbete i ambulans utan formell utbildning. Berättelserna från fältet var många varför vi ofta utgick från dessa när de olika utbildningsområdena genomfördes.

Runt 1980 hade tydliga signaler kommit till Skolöverstyrelsen om behovet av en utökad utbildning som en 1-termins Kompletteringskurs för vårdare i ambulans (KVA) liksom en utbildning som byggde på målgruppen undersköterskor från gymnasiets 2-åriga vårdlinje.

Jag och en kollega medverkade som experter när Skolöverstyrelsen utvecklade dessa kursplaner med ett material för utbildningarnas genomförande.

Det var en spännande tid då kvalificerade akutbehandlingar skulle tillkomma ut på fältet. Först långt senare skulle Socialstyrelsen föreskriva att t.ex. läkemedelsbehandling i ambulanssjukvården skulle handhas av sjuksköterska med specialistutbildning.

Efter ett antal av 37 genomförda 1-terminsutbildningar lämnade jag min lärartjänst i Borås 1998, samtidigt som Högskolan i Borås tog vid med att ge en 1-årig specialistutbildning till ambulanssjuksköterska, efter den grundläggande 3-åriga sjuksköterskeutbildningen.

Högskolan genomförde dessutom en anpassad utbildning till sjuksköterska för

tidigare ambulanssjukvårdare som erbjöds tjänstledighet med viss lönekompensation.

De flesta ambulanssjukvårdare genomgick en eller båda av dessa högskoleutbildningar, vilket värmde en gammal magisters hjärta, som klappade varmt för denna erfarna yrkesgrupp.

Så vilka ”all sköns behov” förelåg, eller snarare resurser var absolut nödvändiga att etablera och ha tillgång till före start av en sådan här utbildning?

– Det krävdes mycket utrustning och ännu mer kontakter för vårdskolan att starta upp en helt ny utbildning. Skolledningen hade emellertid en mycket generös inställning under min tid till kostnader för såväl utrustning som lärarresurser, liksom kostnader för expertmedverkan.

Oerhört viktigt var också stödet från ambulansverksamheten. Där fanns det aldrig någon tveksamhet om när det gällde lån av t ex ambulanser, anpassad utrustning m.m.

Ganska omgående uppstod frågor om handledning under själva ambulanspraktiken. Från början fanns det självklart en brist på personal som själva genomgått utbildningen.

Vi upparbetade därför en modell som var känd från sjuksköterskeutbildningen, nämligen den så kallade kliniklärarmodellen. Rent konkret innebar denna, att när jag inte hade teoriundervisning flyttade jag min arbetsplats från skolsalen till ambulansen. Vi tillskapade också en utbildningsambulans, vilket innebar en större bil som bemannades, förutom av ordinarie förare och vårdare, även av en studerande och mig under klinisk utbildning. Konkret innebar det att vårdaren handledde den studerande medan jag observerade uppdraget.

Mellan uppdragen utvärderade vi det senaste genomförda uppdraget efter

►

Privat

En 7-veckors utbildning i Ambulanssjukvård bestod av 3 veckors teori och 4 veckors arbetsplatsförlagd utbildning inom t ex ambulans-, anestesi- eller mottagningsverksamhet. Här instruerar Björn tillsamman med kollegan Ulla Wahlin om defibrillering och intubation. www.s112.se

samverkan 112 nr 1 2022

35

björn höglund / Porträtt

►

en utarbetad problemlösningsmodell.

Ordinarie besättning deltog ofta i denna utvärdering, vilket också medförde en winwin-effekt.

Modellen fanns på den tiden som ett flödesschema på baksidan av ambulansjournalen. Så, med hjälp av kompetenta kollegor vårdade och handledde vi tillsammans under 15 års tid åtskilliga tusen ambulansuppdrag.

I dagens blåsljusverksamheter handlar det om att påvisa nyttoeffekten och att insatserna därför måste samordnas mellan flera räddningsaktörer för att vara såväl livräddar- som resurseffektiva. Helt konkret hur säkra var du och dina kollegor att ni satsade rätt?

– Ja du, idag skulle mitt svar vara, att vi har ett kunskapscentrum som hjälper oss med detta ur många perspektiv, dvs Prehospen vid Högskolan i Borås.

Men där och då var våra ambitioner de traditionella inom vårdutbildningar på den tiden, som att vara lyhörda för den utveckling som parallellt pågick inom ambulanssjukvården nationellt, men också av internationella influensers liksom, paramedicerfarenheter från Amerika och Storbritannien.

Ett sådant exempel var när en av våra kurser besökte Brightonambulansen som redovisades som ett specialarbete såväl i utbildningen som i klinik. Det gällde också att ha ett kritiskt öppet sinne.

Utifrån ett vårdlärarperspektiv blev det allt tydligare att ambulanssjukvården tillhörde hälso- och sjukvården och därför skulle må bra av att ha samma medicinska och vårdvetenskapliga utveckling som övriga hälso- och sjukvårdsutbildningar.

Det ledde till att vi som arbetade med ambulansutbildningen på 90-talet, så smått började skissa på ett gemensamt kunskapscentrum ihop med Högskolan i Borås, alltså det nyss nämnda Prehospen.

Men genom skapandet av en specialistutbildning i ambulanssjukvård för sjuksköterskor var det mer logiskt och relevant att kunskapscentret, dvs Prehospen förlades till Högskolan i Borås.

Vi bär väl alla på våra arbetsrelaterade minnen, och du utgör säkert inget undantag, så om du återger oss ”en riktig bra utbildningsdag” – vad skulle du då beskriva för oss lite mer detaljerat och specifikt?

– ”En riktigt bra utbildningsdag”, ja då väljer jag nog ett något udda och oförglömligt utbildningstillfälle. Det var på den tiden som Ambulanssjukvården fortfarande inte hade någon hjärtstartare 36

samverkan 112 nr 1 2022

Privat

I mitt marina intresse kommer ofta mitt säkerhetstänk fram och skapar intressanta och goda samtal, där jag nog vågar påstå, ha bidragit till ökad säkerhet i vardagen både för mig själv och andra.

stationerad i ambulans. Vi föreslog då att använda lärosätets defibrillator i utbildningsambulansen, vilket också godkändes av ambulansöverläkaren. Sagt och gjort, defibrillatorn var på plats och vi väntade spänt på det första hjärtstoppet som uppstod efter någon vecka.

Defibrillatorn som vägde 18,5 kg rullades

eller snarare släpades ut i en uppgrävd trädgård där patienten befann sig.

Insatstiden liksom patientens komplexa hälsotillstånd hade vi emot oss, varför också resultatet blev därefter.

Denna händelse bidrog utan tvekan till anskaffandet av lättare apparater för bruk i ambulans, som i sin tur bidrog till att utveckla dagens portabla hjärtstartare i ambulans.

Utvecklingen av utrustning, journaldokumentation, mm skedde alltså oftast i samverkan mellan lärosätet och ambulansverksamheten.

En bra utbildningsdag var annars lagom många Prio I, runt 3–4 mellan 08.00–16.00 med lagom tid till utvärdering.

Ibland sökte vi även upp patienter på IVA dagen efter för att få feedback för att förstå hela vårdkedjan.

Vi var alltid välkomna och utbildningen hade ett gott anseende. Det skapade en påtaglig drivkraft att fortsätta utveckla såväl utbildning, klinik som samarbete mellan olika verksamheter.

God omvårdnad t.ex. vid dödsfall i hemmet, ambulansförlossningar, social misär är också goda exempel på minnen

som finns kvar och drev utbildningen framåt.

När vi inte hade uppdrag besökte vi vanligtvis intressanta miljöer för att få såväl lokal kännedom som ökad kunskap om exempelvis kemiska risker.

Om du nu ser du tillbaka på ”den gamla goda tiden”? Vad kan du då stundtals sakna från denna mycket aktiva tid – och kanske lika viktigt – vad saknar du inte alls?

– När jag ser tillbaka på min tid som vårdlärare, vilket faktiskt snart är 25 år tillbaka i tiden, så är det utan tvekan just ambulansutbildningen som framträder tydligast.

Det intressanta kunskapsområdet, de studerande och kollegorna som också blev mina vänner, de intressanta samtalen om inriktning, metod och måluppfyllelse är sådant jag definitivt saknar.

Hårda kroppsliga kraftinsatser, spring i fyravåningshus utan hiss, våta skor i det regniga Borås, allt detta saknar jag verkligen inte, ha, ha.

Och nu tillbaks i realtid igen, alltså den som är aktuell idag; för jag antar att du till delar följer med i utbildnings- och professionsutvecklingen – som alltså har gått från några veckors utbildning till en sjuksköterskeutbildning med en specialistutbildning i ambulanssjukvård – så vad menar du har varit en påtaglig framgångsfaktor?

►

www.s112.se

Christian

Philip

Richard

Fordonsanpassning specialiserad på blåljusfordon och persontransport

sales@alltiplat.se I www.aip-conversion.se I 0474-108 50

Träna dig till perfektion med Resusci Family!

En familj. En plattform.

Resusci Anne QCPR tillhör samma familj som Resusci Junior QCPR och Resusci baby QCPR. Samma trådlösa teknologi och fungerar med samma feedback-enheter. www.s112.se

samverkan 112 nr 1 2022

37

björn höglund / Porträtt

►

– En definitiv framgångsfaktor har varit att de personer som har genomgått vår 7-veckorsambulansutbildning, många gånger har fått fräscha impulser vilka skapat lust till fortsatta utbildningar.

Ambulanssjukvårdare har alltså återvänt till högskola och universitet för fortsatta studier. Åtskilliga är de 7-veckors kursstuderande som har blivit läkare, ambulanssjuksköterskor o.s.v. Vi har också haft vårdlärarkandidater som gjort praktik vid ambulansutbildningen och senare doktorerat inom ambulansfältet.

Några, ja inte så få faktiskt, har också som docenter och professorer bidragit med vetenskap kopplat till Prehospen.

Så inte utan en viss personlig stolthet kan jag konstatera att Ambulanssjukvårdens utveckling och vetenskaplighet definitivt är säkrad för en lång tid in i framtiden.

Med det som sagts ovan, alltså att vara ledare med ansvar för verksamhet, ekonomi, studenter och personal, innebär ibland ”att hamna i blåsväder”, för vad hen fastställer, verkställer och implementerar. Vad har varit dina bästa knep, alltså vilka förhållningssätt och strategier har du använt under årens lopp för att uppnå och upprätthålla en hållbar, hälsosam och funktionell verksamhet.

– Viktigt att förtydliga här är att jag aldrig har varit ”en riktig blåljuschef” i den bemärkelsen att vara ansvarig för en ambulansverksamhet, räddningstjänst etc.

Men just tillhörigheten till ett lärosäte och vårdskola gjorde genomförandet av mina idéer och planer lätt eller lättare genom att jag stod fri från ”den administrativa tyngden” som en blåsljuschef har.

En genomgående strategi som jag använde var att bjuda in Vårdskolans ledning till att exempelvis besöka våra övningar vilket synliggjorde våra behov och gav en förståelse och insikt för påföljande kostnader. Så att skapa och underhålla goda relationer baserat på information och kommunikation till såväl överordnade som kollegor har varit oerhört viktiga.

När det gällde samarbetet mellan lärosäte och klinik, alltså vanligtvis ambulansverksamheten, så byggde detta likaledes på goda relationer, såväl kort som långsiktigt.

Vi i ambulansutbildningen kände oss alltid välkomna, och ”gick som barn i huset” på ambulansstationen.

På samma sätt stod ambulanser ofta parkerade för en fika på lärosätesrestaurangen eller ett besök i det gamla klassrummet och hälsa på oss lärare, där ambulanspersonalen en gång i tiden började sin 38

samverkan 112 nr 1 2022

Björn Höglund ägnar sig idag åt den frivilliga försvarsorganisationen Gotlands Sjövärnskår.

Privat

utbildnings- och yrkesbana.

Så ett bra knep, eller snarare förhållningssätt har alltid varit, att inte bara starta utan också underhålla varje samarbete med goda och ärliga relationer baserat på en god kunskapsgrund.

Jag kan bara konstatera att ha varit utbildningsansvarig för ambulansutbildningen oftast också har varit ett privilegium.

Avslutningsvis, i Björn Höglunds dagliga vardagsaktiviteter – går det att se några kopplingar till dessa utifrån hans forna arbetsliv inom vård och utbildning. Om så, ge oss gärna även här ett gott exempel eller två!

– Ja men visst är det så! I ambulansutbildningen hade vi ett arbetsområde som hette ”Yrke som påverkar”, eftersom just alla yrken påverkar samhället i någon mening, men så klart olika mycket och dessutom i relation till uppnådd erfarenhet.

Nyckelbegrepp här var riskmedvetenhet och säkerhet, begrepp för mig än idag som pensionär är minst lika relevanta och aktuella, där jag tolkar in saker och ting i min omgivning i relation till min nu hyfsat årsrika livserfarenhet, ha, ha.

I mitt marina intresse kommer ofta mitt säkerhetstänk fram och skapar intressanta och goda samtal, där jag nog vågar påstå, ha bidragit till ökad säkerhet i vardagen både för mig själv och andra.

I ambulansutbildningen formulerade vi också ofta imperativ som "Det får inte hända en olycka i olyckan”, vilket var ytterligare en strategi i säkerhetsarbetet, men då, från ett preventivt, till ett mer

proaktivt förhållningssätt.

Det har jag också fortfarande med mig i bakhuvudet när en allvarlig händelse inträffar i min närhet. Så absolut finns lusten kvar att försöka hänga med i utvecklingen av och runt ambulanssjukvården inte bara i min vardagslunk, utan också genom att läsa artiklar liksom ta in relevant mediefakta.

Men allt detta är så mycket mer och komplext idag! Så de stora ambulansfrågorna har jag därför med glädje och tacksamhet lämnat bakom mig.

Här i mitt närområde just nu, alltså Fårösund som också omfattar öarna Bungeör, Fårö och Gotska sandön, väntar jag väldigt konkret på att våren skall komma igång.

Det är kanske enkla men goda mänskliga önskningar, om att den långa kalla våren på Gotland skall ta slut, för att återigen få se gässen och bläcku (tofsvipan) flyga in, liksom se de första lammungarna ta sina första stapplande steg på heden.

Ja, för att inte tala om när blänket i Östersjön ”möter med värme” och kanske någon flundra fastnar i näten vid midsommartid.

Verkligen härliga sinnebilder på en efterlängtad vår, Björn! Stort tack för du tog dig tid att svara på Samverkan 112s mer eller mindre närgångna frågor om arbetslivets väl och ve som ambulansutbildningsrepresentant för blåsljusverksamheter. Samtidigt vill jag också personligen säga tack till dig, då jag i slutet på 70-talet hade förmånen att få vara din lärarkandidat i en av dessa 7-veckorsambulansutbildningar. ■ www.s112.se

Charlotte Petri Gornitzka / Porträtt

Charlotte Petri Gornitzka GENERAL­DIREKTÖR OCH CHEF DIGITAL INTERVJU GJORD AV: BENGT FRIDLUND / beppe.fridlund@gmail.com

Hej Charlotte Petri Gornitzka, generaldirektör vid Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) sedan december 2021. Och stort tack för att du tar dig tid till att besvara åtta frågor för att bekantliggöra dig för Samverkan 112s läsare.

Beskriv dig själv som professionell helt kortfattad; vem är Charlotte Petri Gornitzka?

– Jag är pedagog som kan kommunikation och en hel del om ledarskap. Hela mitt liv har jag ägnat åt frågor som engagerar mig dvs barn och internationellt bistånd.

– Nu har jag kommit hem till ett uppdrag som jag verkligen ville ha; som myndighetschef för MSB. Jag är en ledare som lyssnar och gärna gör saker tillsammans, men som också kan bli rätt tydlig när det behövs.

Dessa egenskaper sammantaget, vilken spetskompetens blir då särskilt användbar i ditt arbete som GD för MSB?

mycket viktig del i arbetet för att utveckla vår beredskap!

Som sagt, du är ju relativt ny på din arbetsplats, vad är eller har varit ditt fokus under dina första månader som GD?

Vilka avtryck vill du ha satt efter avslutat värv som GD vid MSB?

– Att MSB:s sätt att arbeta ska ge mätbara effekter i hela systemet. Och att det vi gör är relevant för alla vi samarbetar med.

– Ytterst handlar det ju om Sveriges samlade styrka, vår motståndskraft och samlade beredskap mot alla typer av olyckor och kriser – och ytterst krig.

– Inledningsvis nyckelfrågor utöver det operativa arbetet: klimat, civilt försvar och cybersäkerhet.

– Kriget i Ukraina gör att vi har anpassat verksamheten, för att stödja en snabbare utveckling av civilt försvar i samhället.

Avslutningsvis, hur läser du Samverkan 112?

Vad kan du summera så här långt är en påtaglig styrka hos/med MSB; sett ur något perspektiv såsom organisation, funktion, etc?

– Jag nödgas ju erkänna att det är först nu jag insett möjligheten – så svaret blir på webb.

– Men jag följer ofta nyhetsflödet via olika webbaserade kanaler…

– Det är en myndighet med ofattbara mängder kunskap! MSB har enormt kunniga och engagerade medarbetare och de kan mycket på många områden – det är en sann glädje varje dag att få möta det engagemanget!

Tack Charlotte Petri Gornitzka, generaldirektör vid MSB, för denna intressanta presentation av både dig och MSB, och hur du visionerar framåt ur ett MSB-perspektiv. ■

MSB

– Jag tror just det sista, kombinationen av att lyssna in, engagera, men också vara tydlig.

Vilken nyckelroll/-funktion anser du att MSB har i dagens samhälle, och vilken nyckelroll/-funktion menar du att MSB får/tar i framtidens samhälle?

– MSB är hängrännan, en myndighet som binder samman, möjliggör, och samordnar.

– Och jag tycker jag får tydliga signaler både av vår uppdragsgivare och dem vi samverkar med att det behövs mer av det, att föra ihop ansvariga så att det går snabbare att samordna åtgärder och kommunikationsarbete.

Vad blir då särskilt viktigt att satsa på strategiskt eller specifikt utifrån ett ”MSBperspektiv”?

– Jag ser tre prioriterade områden: klimatförändringarnas konsekvenser, beredskap mot kriser och krig och slutligen cybersäkerhet. Och jag brukar betona att kommunal räddningstjänst har en www.s112.se

Charlotte Petri Gornitzka tillträdde uppdraget den 10 december 2021,

och förordnandet sträcker sig till och med 31 december 2025.

samverkan 112 nr 1 2022

39

daniel bergman / Porträtt

CTK TT

livet runt på 60 år

- om sonen som blev filmregissör, mannen som blev ambulanssjuksköterska, och pappan som blev författare.

På senhösten 2021 utkom Daniel Bergman med sin första bok betitlad Hjärtat. Samverkan 112 bläddrade och snabbläste den 430 sidor tjocka självbiografin och tog kontakt för att få en pratstund med honom om boken och dess syfte, och så kanske lite mera ... text: BENGT FRIDLUND / beppe.fridlund@gmail.com

A

lla är kanske inte bekanta med honom men efternamnet skvallrar om att han är son till vår nationalregissör Ingmar Bergman i hans äktenskap med pianisten Käbi Laretei.

Inledningsvis i livet kom han att gå i faderns fotspår och avslutade filmarbetet, precis som sin far med åtskilliga år som regissör, efter att definitivt ha lärt sig yrket från grunden.

Men lika sannolikt är det att ambulanspersonal med tjänstgöring i Storstockholm och Gotland känner honom därifrån som ambulanssjuksköterskan Daniel Bergman.

Och så var det här med bokskrivandet som är något nytt i hans liv – och som ser ut att vara hans tredje yrkesval.

40

samverkan 112 nr 1 2022

Daniel Bergman fyller 60 år under 2022 och vi konstaterar att han så här långt har fördelat 25 år på filmarbete, 15 på vårdarbete och snart 5 på författararbete, vilket också bekräftar att han redan i väldigt unga år började inom filmbranschen och under vägs har hunnit med att läsa in en gymnasiekompetens, en 3-årig sjuksköterskeutbildning liksom en 1-årig specialistutbildning inom ambulanssjukvård. Därmed blir det påtagligt att det går att följa hans arbetsliv i tre sekvenser, eller ska vi säga filmsekvenser för att syfta tillbaka på hans första och hittills längsta yrkesval.

Den första sekvensen minns han som en tid med mycket passion, d.v.s. en passion för människan – att vara nyfiken

på människor – och tränga sig innanför huden så långt som möjligt för att öka förståelsen för hur en människa upplever, erfar och agerar. Regissörsyrket innebar att ”ta in” aktörerna och få dessa att utnyttja sin kreativitet och förmåga maximalt, att återskapa i detalj och med precision. uttrycket ”att koda människor” I jämförelse med den andra sekvensen, ambulanssjuksköterskeyrket fanns det självklart mycket som skiljde sig från regissörsyrket, men faktiskt mycket som var gemensamt, eftersom det också handlade om människan – den hjälpsökande och ”ta in” den personens förmåga, eller snarare oförmåga, till behovsuttryck. www.s112.se

och ambulans i att han i det förstnämnda prövade många arbetsfunktioner medan han i det senare omedelbart var klar över vad och var han skulle arbeta. Skälet till detta var just den funna meningsfullheten, som infann sig efter varje arbetspass i ambulanssjukvården.

Känslan att ha bidragit med något viktigt, om inte räddat liv varje dag så ändå ha underlättat för en människa att må lite bättre, få rädslan och ångesten att minska, och skapa en viss trygghet. Alltså, som ambulanssjuksköterska fanns goda möjligheter att göra både stort som smått som definitivt kunde vara avgörande för en vårdbehövande människas både liv och välbefinnande.

Varje dag efter jobbet fick han just den känslan av att ha gjort något gott och meningsfullt!

CTK TT Arbetet inom ambulanssjukvården ger Daniel Bergman meningsfullhet.

Han använder ofta uttrycket ”att koda människor” vilket gäller för båda yrkena, inte minst ambulanssjuksköterskans, alltså att ta in så mycket fakta om den hjälpsökande människan som möjligt.

Det gäller vad en ambulanssjuksköterska direkt kan observera, liksom indirekt genom samtal med den hjälpsökande, för att klargöra och förtydliga behoven. Det kan då helt krasst handla om liv eller död, att kunna koda den hjälpsökande människan där och då.

Ja, utan tvekan var det även här samma passion och nyfikenhet som han tog med sig från filmregissören till ambulanssjuksköterskan – om en passion för och nyfikenhet på människan. trött och less på regissörsyrket Om vi så stannar till just här i Daniel Bergmans arbetsvandringssekvenser, från regissör till ambulanssjuksköterska, så finns det en god historia bakom varför han omskolade sig till ambulanssjuksköterska.

Ett mycket kort och konkret svar från Daniel Bergman var att han var trött och less på regissörsyrket, där han stundtals www.s112.se

upplevde arbetet som ”larv och lek”, kanske inte den bästa egenskapen att känna som regissör. Han kände helt enkelt ingen stimulans i jobbet längre, kanske inte helt ovanligt för en person som lever med och i passionen tjugo-fyra-sju.

Men i samband med skrivandet och regin av filmdokumentären ”Prioritet ett” som just handlar om ett ambulansteams vardag från 2002, så blev det väldigt påtaglig för honom, men egentligen redan tidigare efter att ha tillbringat runt 1000 timmar i ambulans.

Dessa timmar gjorde han för att få en god förståelse för vad som händer såväl i som runt om människan som akut insjuknat. Det blev då och där så uppenbart att häri fann hans passion nya vägar, och inte minst, nyfikenheten tog fart på nytt. Återigen kände han en meningsfullhet genom arbetet med vårdbehövande människor inom ambulanssjukvården. den funna meningsfullheten Sett ur ett utifrånperspektiv finns också en påtaglig skillnad mellan Daniel Bergmans val av arbete inom respektive film

en God personkännedom skapar grundkontroll Det förefaller nog för gemene man som ett riktigt stort hopp att ändra yrkesvalet från regissör, som kräver ett ständigt skapande och innovativt arbetssätt för att plocka fram de bästa karaktärer av skådespelares förmågor, till ambulanssjuksköterska. Men för Daniel Bergman fanns det ju, som nämnts ovan, tydliga likheter mellan dem, eftersom båda grundar sig på förmågan att känna in och få en god personkännedom som skapar en grundkontroll i situationen.

Det handlar också om att båda dessa yrken kräver ett gott handlag – och ytterligare – viktigheten att ha goda rutiner, som ger förutsättningar till att skapa goda möjligheter för improvisationer som i sin tur möjliggör lyckade lösningar.

Daniel Bergman menar att lösningar alltid finns, men framgångsrika lösningar är mindre vanliga, men oerhört viktiga både inom film- och ambulansarbetet för att få bästa utfall. För filmen ifråga innebär detta inte enbart att den säljer, och för patienten ifråga innebär detta inte enbart att den överlever, utan att båda får långa och goda liv. Det var dessa båda utfall som gjorde dessa yrken meningsfulla och gav honom passionen. väldigt ensamt att vara författare På frågan vad har då regissörs- och ambulanssjuksköterskeyrket betytt för Daniel Bergmans nästa yrkesval och kanske sista arbetssekvens, så är han lite mer trevande och undrar om han verkligen har gjort det yrkesvalet. Han ifrågasätter om han

►

samverkan 112 nr 1 2022

41

daniel bergman / Porträtt

► verkligen är författare efter att ha skrivit sin första och enda bok.

Den tog förvisso två år att skriva och omfattar över 430 sidor men det är knappast tillräckligt. Han tycker således att den frågan är svår och säger lite underfundigt att han ännu inte har bestämt sig. Det handlar som vid så många andra tillfällen inom arbetslivet, att ha ett gott självförtroende och få kontroll; att våga tro att ens liv är så intressant och värt att skriva om, och inte minst att den skrivs så pass läsarvänligt att den håller för att lägga på bordet.

Han menar också att boken eller produkten ska ha vad han kallar en agenda med klara beröringspunkter, för många baserat på en början, en mitt och ett slut.

Nej, han vet inte än, idag finns inget synopsis till nästa bok som ligger och väntar, utan han, som den känslomänniska han är, skriver av sig här och nu.

I samma andetag tillstår han också att det är väldigt ensamt att vara författare, en nog så viktig reflektion av en människa som älskar passionen i att ha med människor att göra och ta hand om och vårda dem. testamente till dottern När vi så talar om arbetslivets tredje sekvens som författare, så var det inte något som var planerat, utan berodde helt enkelt på att han tvingades sluta arbeta som ambulanssjuksköterska p g a allvarlig hjärtproblematik. Tre år senare släpptes så hans självbiografi ”Hjärtat”.

Den har emottagits mycket väl under den korta tid den har funnits tillgänglig såväl i digitalt som pappersformat. Men själva författandet har haft flera syften för Daniel Bergman, där ett helt simpelt har varit att ha något konkret att göra.

Från att ha haft ett aktivt jobb, till att inte få jobba alls, har varit mycket smärtsamt och fullständigt nedbrytande. Men bland flera syften till bokens tillkomst, så har huvudsyftet hela tiden varit att tillägnas Daniel Bergmans dotter.

Väldigt konkret är boken hans testamente till henne. För Daniel Bergman har det varit oerhört viktigt att dottern har fått ett dokument om honom, och likaledes skrivet av honom, och om vem hennes far var och varit med om. Han tillstår att han inte alltid har varit lika nära henne som han är idag, och mycket finns som han både vill och behöver berätta för henne.

För Daniel Bergman var och är boken ett utmärkt alternativt – innehållet finns 42

samverkan 112 nr 1 2022

där och kan tas fram så att säga efter dotterns behov. Boken har det som är nödvändigt enligt Daniel Bergman – en start, en mitt och ett slut – och så blir det ett antal stopp längs vägen som kräver sina beskrivningar och förklaringar om vad som har hänt med honom – från barn upp till den han är idag.

Han är också väldigt noga med att poängtera att det har varit väldigt viktigt för honom att hinna skriva klart eftersom han är lika klar över att hans tid är begränsad p.g.a. hans sjukdomsproblematik.

Hjärtat är ju den kroppsdel som alltid har varit full av symbolik och metaforer innehållande en livsfilosofisk dimension. Det är lätt att tro att det är just av den anledningen Daniel Bergman gav boken det namnet, eftersom den inbegriper fysiologiska, emotionella, psykologiska, sociala, existentiella, etc. dimensioner.

I boken framkommer, bland mycket annat, att han lever ”under existentiellt hot” p.g.a. hans hjärtproblematik.

Självklart är det då intressant att veta hur medveten han var från början om den symboliken, eller om titeln kom längs livsvägens skrivande.

Daniel Bergman säger att titeln så klart har vuxit fram i takt med vad boken kommit att innehålla, om de specifika händelserna, av vem, liksom för vem. Så för honom var det logiskt och relevant att titeln kom att bli ”Hjärtat”, eftersom hans existentiella hot tar sig uttryck i, inte enbart patofysiologiska symptom, utan också i arbetslivs- och sociala inskränkningar.

För den som läser boken blir det också väldigt konkret och tydligt att den är skriven till hans dotter, då den är skriven i nutid som en kärleksfull förklaring till henne. Så det är bara att konstatera att det är en solklar titel på denna självbiografi. Älskar livet Så precis som från regissörs- och ambulanssjuksköterskeyrket, så ombeds Daniel Bergman tänka till om vad han tar med sig från författarskapet och in i framtiden.

Han menar att den frågan är jättesvår, eller

snarare omöjlig att besvara eftersom få människor vet väldigt lite om framtiden.

I hans eget fall så har han lovat dottern att de tillsammans ska uppleva hennes 20 årsdag. Det innebär att han ser sig fortsatt aktiv med möjlighet och rätt till att bestämma över sitt liv, liksom att han fortfarande har en lust, en passion och en nyfikenhet på livet, som utan tvivel idag kan tillskrivas bero på hans dotter. Det är väldigt påtaglig att han vill se henne växa upp, och ta sig in i vuxenvärlden, för att finnas där vid hennes sida när hon känner att hon behöver honom.

Författarskapet har också hjälpt honom att sammanfatta och reflektera över hans liv, helt enkelt givit honom perspektiv, där livet – både med och utan hans konkreta inverkan – har givit honom både ros och ris.

Avslutningsvis, sett ur ett utifrånperspektiv baserat på de tre arbetssekvenserna, så framträder tre tydliga egenskaper eller snarare kvaliteteter hos regissören, ambulanssjuksköterskan och författaren Daniel Bergman. Han älskar livet och mår som bäst när han har kontroll, får blomma ut sin kreativitet, och tillåts få vara känslosam i vardagen. ■ www.s112.se

blandat / Senaste nytt

vill driva larmcentral i egen regi

Region Värmland vill själv styra över prioritering och dirigering av exempelvis ambulanserna i länet. Nu finns planer på att ta hem driften som idag ligger hos SOS Alarm.

Region Värmlands avtal med SOS Alarm löper ut i höst och nu finns ett politiskt beslut om att planera för att överta och driva larmcentral i egen regi med start 2024. ”Ett steg in i framtidens nära vård” Enligt verksamhetschefen Andreas Norling vill regionen styra den prehospitala verksamheten såsom ambulanser och sjuktransporter istället för att köpa tjänsten av SOS Alarm.

– Vi gör bedömningen att det är den egna personalen som är bäst rustad att leda sjukvårdens arbete, säger han.

Vi tror också att det här är ett steg in i framtidens nära vård och kommer att gynna värmlänningarna och våra patienter, fortsätter han.

Omkring 2 000 färre slutenvårdsinläggningar per år bedömer regionen att förändringen kan leda till. Bland annat genom en bättre kontroll av hänvisningar till rätt vårdnivå.

Men det handlar inte bara om vinster, uppstartskostnaden bedöms uppgå till 1,5 miljoner kronor per år.

Planerna går vidare Nyligen fattade hälso- och sjukvårdsnämnden i regionen beslut om att gå vidare med planerna och avtalsarbetet med SOS Alarm pågår.

– Vi känner till beslutet och vi för en fortsatt dialog med regionen men vi behöver sätta oss in i underlagen och för tillfälligt kan vi inte säga så mycket mer, säger Sarah Hummerdal, pressansvarig på SOS Alarm, till SVT.

Om samhället snabbt behöver ställas om krävs personer som vet hur man gör.

Gå en krisberedskapskurs och bidra till hur hela landet klarar en kris. Kurserna är webbaserade och du kan påbörja dem när du vill. Du är en del av Sveriges beredskap.

Kontinuitetshantering | Webbkurs Skydd mot informationspåverkan| Webbkurs Samhällets krisberedskap | Webbkurs Totalförsvar – ett gemensamt ansvar| Webbkurs Signalskydd – en introduktion| Webbkurs Läs mer och ta del av utbildningarna på msb.se/utbildning

Simulera verklighetstroget och flexibelt med övningsdockor från Lifecast Body Simulation

sabotage och skadegörelse

En dörr till hälsocentralen i Haparanda har utsatts för misstänkt sabotage. I en av dörrarna har ett hål påträffats i dörren, vilket kan tyda på ett försök att ta sig in. Även anställdas fordon i anslutning till ambulansen har fått skador. En polisanmälan är gjord och polisen har varit på plats och undersökt skadorna.

– Vi jobbar med att rädda liv och ta hand om människors hälsa. Det är mycket allvarligt att sådan verksamhet utsätts för skadegörelse på det här sättet, säger Kristina Nilsson, verksamhetschef för vägburen ambulanssjukvård inom Region Norrbotten.

www.s112.se

PHC Nordic AB +46 855 53 63 00 phcnordic.com

samverkan 112 nr 1 2022

43

Forskning / Kirurgiska infektioner

Sterila instrument - en förutsättning för säker vård text: Maria Qvistgaard / maria.qvistgaard@lnu.se foto:adobe stock

En sårinfektion efter en operation kan skapa mycket lidande för den som drabbas. Det kan exempelvis innebära antibiotikabehandling under en längre tid. Det kan i sällsynta fall leda till att ytterligare en operation måste genomföras och att slutresultatet inte blir som förväntat. Allt detta är förstås ett lidande för patienten som vi absolut måste undvika.

P

ostoperativa sårinfektioner är ett multifaktoriellt bekymmer där vi i dagsläget inte har någon enkel lösning. Alla behöver bidra utifrån sin förmåga för att minska riskerna Det kan innebära för kirurger att utveckla nya kirurgiska metoder, för patienter att förbereda sig så gott det går inför sin operation eller för personalen att vara noggrann i alla riktlinjer gällande vårdhygien.

Instrument som används under en operation är sterila och ligger förpackade i emballage. Det betyder att de är helt fria från levande mikroorganismer. Orena instrument i samband med kirurgi skulle kunna leda till svåra komplikationer.

Idag finns kontrollerade processer för hur sterilitet på instrument uppnås.

44

samverkan 112 nr 1 2022

Vid varje operation uppdukas de instrument som behövs på ett instrumentbord.

En operationssjuksköterska ansvarar för kontroll av instrumenten samt att de uppfyller de krav som förväntas. Så fort instrumenten tagits ur sitt emballage finns det en risk att instrumenten kontamineras av den luft som finns i rummet.

Operationsrummet har en särskild anpassad ventilation och människorna som vistas där har specialdräkt. Allt för att luften ska vara så ren som möjligt.

Efter uppdukning till att instrumenten ska användas ska de vara övertäckta med sterila dukar.

Syftet med dukarna är att skydda instrumenten från omgivande luft och därmed risk för nedfall av mikrobiologiska

partiklar som potentiellt kan orsaka skada hos patienten i ett senare skede. billig och effektiv åtgärd Övertäckning av instrumenten när de inte används är en billig och effektiv åtgärd för att skydda dem i väntan på operationsstart. Om instrumenten skyddas på ett bra sätt så ligger de skyddade under täcket i upp till 15 timmar.

En experimentell studie från 2020 visar dubbla lager med övertäckning av kirurgiska instrument skyddar avsevärt bättre än ett enkelt lager. Principen bygger på att nedfallet av partiklar lägger sig på det översta skyddslagret och när det tas bort finns det risk att instrumenten kontamineras. Dubbla lager gör att det understa www.s112.se

Läs gärna mer om studien om uppdukade instrument på följande länk: https://doi.org/10.1177%2F1757177420973753

lagret skyddar från den risken. Resultatet av denna studie kan användas till nytta för klinisk verksamhet. Ett exempel är att redan uppdukade instrument kan förvaras under dubbla sterila dukar i väntan på att operationen ska starta.

Det är inte helt ovanligt att operationer måste skjutas upp tillfälligt för att det kommit något mer akut som måste prioriteras.

Instrumenthantering är ett flöde som måste fungera för att tillgängligheten på instrument ska fungera för den mängd operationer som ska genomföras. För att ett instrument ska bli sterilt så behöver det först diskas i en desinfektor.

En desinfektor är som en avancerad diskmaskin där vattnet når hög temperatur och särskilda enzymdiskmedel används. Efter den processen ska instrumentet kontrolleras gällande funktion och sedan placeras i lämplig förpackning.

Slutligen ska instrumentet genomgå autoklav process där instrumentet slutligen blir sterilt. www.s112.se

Processen från orent till sterilt instrument är en lång kedja som kräver utbildad personal i varje steg.

Kunskap om hur vi ska hantera instrument i samband med att operationer skjuts upp eller försenas av olika skäl är en viktig kunskap för att patienten ska kunna få så bra och effektiv vård som möjligt.

Om jobbet som steriltekniker Behovet av utbildade steriltekniker ökar i takt med att hälso- och sjukvården blir allt mer specialiserad och kräver nya kompetenser.

Som steriltekniker ser du till att sjukvården har de rätta förutsättningarna så att inte vårdrelaterade infektioner uppstår.

Sterilteknikers kompetens krävs för att sjukhus och läkarmottagningar ska kunna utföra operationer och kirurgiska ingrepp.

Du arbetar med instrumentvård, funktionskontroller och paketering av instrument, samt startar och övervakar desinfektions- och steriliseringsprocesser. Operationsavdelningar på sjukhus använder i

allt större utsträckning avancerade robotar och därför krävs det nya, utökade kompetenser hos flera yrkeskategorier inom vården, däribland hos steriltekniker. ■

Utbildning till Instrument- och steriltekniker Omfattar 300 Yrkeshögskolepoäng, vilket motsvarar cirka 1,5 års heltidsstudier på Yrkeshögskolan Bra förberedande grundutbildning: Gymnasieskolans Vård- och omsorgsprogrammet Det är meriterande att vara utbildad undersköterska, gärna med erfarenhet från operationssjukvård Studieorter: Hermods Yrkeshögskola, Göteborg YrkesAkademin ■ Linköping ■ Falun ■ Kristianstad

samverkan 112 nr 1 2022

45

KUSTBEVAKNING - TULL - polis / Myndighetssamverkan

Kustbevakningen

MYNDIGHETSGEMENSAM LÄGESBILD mot ORGANISERAD BROTTSLIGHET 2021 Under 2021 fortsatte samarbetet mellan myndigheterna att ge goda resultat. En hög lagföring lyfts särskilt fram i återrapporteringen. För Åklagarmyndighetens del har det inneburit att den redovisade arbetstiden var dubbelt så hög som året före.

TEXT: SVEN ÅSHEDEN / sven@s112.se KÄLLA: myndigheter i samverkan mot den organiserade brottslighet

M

yndigheterna som ingår i satsningen är Arbetsförmedlingen, Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan, Kriminalvården, Kronofogdemyndigheten, Kustbevakningen, Migrationsverket, Polismyndigheten, Skatteverket, Säkerhetspolisen, Tullverket och Åklagarmyndigheten.

Ytterligare nio myndigheter ingår som nätverksmyndigheter: Arbetsmiljöverket, Bolagsverket, Centrala studiestödsnämnden, Finansinspektionen, Inspektionen för vård och omsorg, Pensionsmyndigheten, Statens Institutionsstyrelse, Transportstyrelsen samt Länsstyrelsen i Stockholms län som samordnar övriga länsstyrelser i satsningen.

2021 gjordes inom den myndighetsgemensamma satsningen många stora operativa 46

samverkan 112 nr 1 2022

insatser med fokus på tre brottskategorier: Våld, vapen och narkotika. Flera tongivande grovt kriminella aktörer har dömts till långa fängelsestraff.

– Det är tillfredsställande att vi hade ett bättre utfall än 2020. Vi hade något färre åtalade och dömda än 2020 men däremot betydligt fler utdömda fängelseår. För vår del har det inneburit att vi avsatt stora resurser för att genomföra satsningen.

– Våra erfarna åklagare har lagt ned många arbetstimmar när det gäller utredningar kopplade till Operativa rådet. Över

26 000 åklagartimmar, vilket är en dubblering sedan föregående år, säger riksåklagare Petra Lundh och tillägger: – För 2021 rapporteras höga siffror för utdömd fängelsetid. Totalt 448 års fängelse utdömdes, vilket är 100 fler än 2020.

– De fällande domarna grundar sig på olika typer av grova narkotikabrott, våldsbrott och vapenbrott. Detta mycket tack vare möjligheten att ta del av dekrypterad information från kommunikationstjänster som Encrochat, Sky ECC och Anom.

– Det är ofta en avgörande pusselbit att vi i utredningsverksamheten får tillgång till kommunikation mellan kriminella.

– Myndighetssamverkan ger oss bättre möjlighet att komma åt den organiserade brottsligheten och de kriminellas brottsvinster, avslutar Petra Lundh. ■ www.s112.se

Save the date!

CISA Konferens:

Kostnadsfri digital konferens Lnu.se/cisa2022

Ett samarrangemang med Regionsdagarna för intensiv- och perioperativ vård och Blåljusstiftelsen.

20 - 21 oktober 2022 TEMA:

Beredskap vid akut kris och vardagliga utmaningar från sär- till samhällsintresse.

Keynotes på årets CISA konferens:

•

Max Hector, Försvarsdirektör på Länsstyrelsen Kronoberg

•

Johan von Schreeb, MD, Professor in Global disaster medicine and director for the Centre for Health Crises and lead of the Centre for Research on Health Care in Disasters at Karolinska Institutet.

•

Vidar Melby, Registered Nurse, PhD, Senior Lecturer at University of Ulster.

Researcher in nurse education, person-centered, elderly and emergency care.

•

Gudrun Reay, Registered Nurse, PhD and Associate Professor at University of Calgary.

Researcher in emergency care, triage and decision making in stressful and complex situations.

•

Scott Devenish, FACPara, RN, PhD, Registered Paramedic and Associate Professor at Australian Catholic University, in Paramedicine and Head of Discipline at School of Nursing, Midwifery and Paramedicine.

Researcher in the area of paramedic education and prehospital care.

•

Andreas Claesson, Ambulance Nurse, PhD, Associate Professor at Karolinska Institutet.

Research leader at Cardic Arrest Center, Department of Clinical Science and Education, Södersjukhuset and President in Swedish CPR Council. Researcher in prehospital care stu dying drones as supporting the care of cardic arrests in rural and remote areas.

CISA – Centrum för interprofessionell samverkan och sambruk inom akut vård Kontaktperson: Carina Elmqvist, carina.elmqvist@lnu.se

www.s112.se

samverkan 112 nr 1 2022

47

KUSTBEVAKNING - POLIS / Samverkan

kustbevakningens Generaldirektör har ordet Kustbevakningaen

Kustbevakningens uppdrag är att arbeta för en trygg, ren och levande havsmiljö under dygnets alla timmar året runt. Myndighetens verksamhet är bred och vilar på tre uppdrag: ► Räddningstjänst till sjöss, ► Sjöövervakning ► Krisberedskap och totalförsvar.

K

ustbevakningen arbetar för en trygg, ren och levande havsmiljö under dygnets alla timmar året runt. Med våra resurser finns vi på plats längs Sveriges kust och i de stora insjöarna för att rädda, hjälpa, övervaka och förebygga brott.

Efter ytterligare ett år präglat av pandemin konstaterar jag att verksamheten påverkats, men att vi genom erfarenheterna från förra året och fortsatt anpassning stått väl rustade under 2021.

Operation Almirante Storni i slutet av året visade på myndighetens förmåga inom räddningstjänst till sjöss. Genom storskalig brandbekämpning under tidvis svåra förhållanden och i välfungerande samverkan med andra aktörer kunde ett brinnande lastfartyg i Göteborgs skärgård hanteras och säkert föras i hamn.

Inom uppdraget sjöövervakning fortsätter Kustbevakningen att vara en del i den

Kustbevakningen

48

samverkan 112 nr 1 2022

europeiska gränsförvaltningen och har under året bidragit genom deltagande såväl i utvecklings- arbeten som med enheter i två Frontexinsatser i Medelhavet. Myndighetens satsning på att rekrytera fler inspektörer av farligt gods resulterade i fler kontroller.

Det är ett viktigt steg mot att få ner det stora antalet brister inom området. Inom tullkontroll har vi baserat på underrättelseanalys ökat antalet kontroller av selekterade riskobjekt, fördjupat kontrollerna och ytterligare stärkt vår samverkan med Tullverket och Polismyndigheten.

Antalet större miljöräddningsoperationer till följd av mineraloljeutsläpp har varit få, vilket är positivt. Brottsanmälda utsläpp har dock ökat, då utsläpp av andra skadliga ämnen ökar för varje

år. I samarbete med andra länder har vi fortsatt arbetet med att testa tekniker för att effektivt kunna bekämpa nya typer utsläpp.

Kustbevakningens sedan länge ansträngda personalläge, i kombination med pandemin och vårt bidrag till den europeiska gränsövervakningen, ledde till att vi under året inte har kunnat upprätthålla beslutad nivå av miljöberedskap och därmed haft en reducerad förmåga. En samlad majoritet i riksdagen beslutade under hösten att anslå medel till Kustbevakningen för budgetåret 2022 vilket gör att vi nu kan påbörja rekrytering för att bli fler. Det är nödvändigt och gör att jag nu ser mer positivt på framtiden.

Tack vare medarbetarnas yrkesskicklighet och outtröttliga engagemang har vi ändå klarat de utmaningar vi ställts inför och jag vill rikta ett stort tack till samtliga kollegor i myndigheten för insatserna under det gångna året.

Therese Mattsson Generaldirektör www.s112.se

Rikspolischefen har ordet Genom ett framgångsrikt internationellt samarbete kring krypteringstjänster kunde svensk polis både förhindra och klara upp åtskilliga grova våldsbrott.

Under 2021 har närmare 1 000 individer lagförts med långa fängelsestraff som följd. Året 2021 blev på många sätt ett utmanande år. Vi förlorade tre kollegor som omkom i tjänsten. Det grova våldet blev än mer påtagligt i vår offentliga miljö, så även den systemhotande brottsligheten.

Pandemin tog ett nytt grepp om samhället. Det var även ett år då vi flyttade fram våra positioner och både förhindrade och klarade upp många grova våldsbrott.

Polisen arbetar mer offensivt än någonsin tidigare. Vi har förbättrat våra metoder, vår samverkan och kunskap. Trots omfattande och framgångsrika insatser från både polisen och andra aktörer är utvecklingen av den organiserade brottsligheten och skjutvapenvåldet synnerligen allvarlig. För att vända utvecklingen krävs fler verktyg i form av lagstiftning och resurser till teknikutveckling. Vi behöver även använda samhällets fulla kraft.

Genom långsiktig samverkan mellan polis och andra samhällsaktörer finns det stora möjligheter att motverka tillväxten av kriminella miljöer.

Polismyndigheten

www.s112.se

Polismyndigheten

Den grova brottsligheten bekämpas även utanför landets gränser. Genom ett framgångsrikt internationellt samarbete kring krypteringstjänster kunde svensk polis både förhindra och klara upp åtskilliga grova våldsbrott. Under 2021 har närmare 1 000 individer lagförts med långa fängelsestraff som följd. Den brottsutredande verksamheten har inte uppvisat samma positiva utveckling som förgående år. Färre ärenden redovisades till åklagare, delvis en följd av att antalet anmälda brott minskade men även för att de många och svåra utredningarna av grova våldsbrott har krävt resurser. Den minskade ärendeproduktionen till trots är häkten och fängelser överfulla.

Pandemin avtog under sommaren för att återkomma på hösten med förnyad kraft. Året både inleddes och avslutades med ett resurskrävande arbete vid landets gränser för att omhänderta de inreserestriktioner som regeringen beslutat om.

Vår polisiära närvaro runt om i landet ökade under året. Dygnet runt, årets alla dagar bedrivs ett trygghetsskapande arbete i våra lokalpolisområden. Därför är det glädjande att den årliga nationella trygghetsundersökningen visar att allmänhetens

upplevda trygghet ökade och oron över brottsligheten i samhället minskade. Förtroendet för oss som myndighet är också fortsatt högt.

Under året miste vi tre kollegor när de utförde uppdrag i tjänsten. Dessa tunga förluster vittnar med brutal tydlighet om riskerna med att vara polis. Medarbetares trygghet och säkerhet är en av de avgörande frågorna för polisen. Hot och våld mot poliser får aldrig tolereras. Vi har jobbat hårt för att stärka medarbetarskyddet och fortsätter målmedvetet att driva på det arbetet.

Polisen fortsätter växa. De ökade anslagen som regeringen tilldelar oss årligen gör detta möjligt. Vi arbetar intensivt och målinriktat för att vi, vid årsskiftet 2024/2025, ska vara 38 000 medarbetare, varav drygt 26 000 poliser. Det är en tuff utmaning som tar tid. För att lyckas är det avgörande att insatserna för att uppvärdera polisyrket fortsätter.

Avslutningsvis vill jag tacka alla medarbetare för det fina arbete som bedrivits under året. Polisen utför stora insatser för samhället - insatser som inte framgår fullt ut i denna rapport men som gör stor skillnad för medborgarna. Tillsammans fortsätter vi vårt uthålliga arbete för att göra hela Sverige tryggt och säkert.

Anders Thornberg Rikspolischef samverkan 112 nr 1 2022

49

TULL / Samverkan

Generaltulldirektören har ordet Intensivt och händelserikt 2021

En flaska som gömts i bil med otillåtet innehåll, kan upptäckas med handburen röntgen som nu införs på bred front.

I

nför 2021 fick Tullverket återigen en kraftig anslagshöjning, en tydlig signal om att Tullverket gör ett viktigt arbete i samhället. Det har gjort det möjligt för oss att hålla hög takt i arbetet med att rusta Tullverket för framtiden och göra nödvändiga förstärkningar.

Vi har anställt nya medarbetare i olika verksamheter från norr till söder, och ökat antalet årsarbetskrafter. Vi har också inrättat en ny postering i Berlin och förstärkt vår bemanning på Europol. Dessutom har vi etablerat ett nytt fast tullkontor i Gävle och köpt in effektiv utrustning som gör oss vassare i kontrollarbetet.

Från den 1 januari 2021 har Tullverket en ny organisation med fyra operativa avdelningar, en organisation som tydligare speglar vårt uppdrag och skapar bättre förutsättningar till en flexibel användning av resurserna.

Vi har tagit fram en kontrollstrategi med förstärkt fokus på underrättelsedrivet kontrollarbete och fastställt en underrättelsestrategi för att ytterligare stärka detta arbete. Under året har vi också tagit fram och dragit igång en ny förlängd grundutbildning som ger en bredare kompetens och gör det möjligt för oss att arbeta effektivare utifrån hela vårt uppdrag.

Under hösten har vi också förberett för en ny ledningscentral som införs successivt från den 1 februari 2022 och som ska stödja hela den operativa verksamheten.

Tullverket är inne i en pressad period Tullverket

50

samverkan 112 nr 1 2022

Tullverket

”

Samhällsnyttan av narkotika och dopningsbeslag är den högsta på tio ÅR

när det gäller IT-utveckling och digitalisering. Flera nya system måste komma på plats utifrån tvingande tidsramar som gäller för hela EU. Vi prioriterar också utvecklingen av vårt nya brottshanteringssystem som ska vara kompatibelt med Rättsväsendets informationsförsörjning, RIF. Detta har varit en stor utmaning och väldigt resurskrävande för oss under året och kommer att vara så ytterligare en tid.

Till följd av pandemin har Tullverket samverkat i olika sammanhang med andra myndigheter. Vi har lånat ut lokaler till Polismyndigheten och hjälpt dem att utföra inresekontroller i persontrafiken vid vissa gränsorter.

Vi har också utfört kontroller för att säkerställa att villkoren för tullfrihet uppfyllts för skyddsutrustning och andra varor kopplade till pandemin.

Jag är också nöjd med att vi har klarat pandemin utan ökad sjukfrånvaro, trots att många medarbetare möter människor i sitt dagliga arbete. Det är arbetsuppgifter som inte går att utföra hemifrån och de medarbetarna har gjort en bra insats med svåra utmaningar varje dag på jobbet vid gränsen och i klareringsexpeditioner.

Vi har också haft effekter av Brexit att hantera under året. Att handeln med Storbritannien nu är handel med ett land utanför EU har bidragit till att importvärdet har ökat. Antalet tulldeklarationer har fördubblats och vi har fått hantera en större uppbörd. I början av året blev det också ett hårt tryck i Tullsvar med många frågor från både privatpersoner och företag.

Jag känner mig både glad och stolt över det arbete vi har gjort under året.

Vi har fortsatt att vässa vår operativa förmåga och har kunnat möta olika utmaningar i vår verksamhet. Men vi har också levererat fina resultat. Vi har som redan nämnts hanterat en ökad uppbörd med gott resultat.

Vi har gjort riktigt stora beslag av kokain och cannabis där underrättelseinformation har varit avgörande. Samhällsnyttan av Tullverkets narkotika- och dopningsbeslag är i år igen på en ny rekordnivå, den högsta på tio år. Den nya samlade kontrollverksamheten har gjort fler kontroller och gjort många beslag som hanterats bra av tullkriminalverksamheten.

Jag känner mig trygg med att Tullverket under 2021 tagit viktiga steg mot framtiden där vi ska fortsätta att vara en myndighet som gör skillnad i samhället.

Charlotte Svensson Generaltulldirektör www.s112.se

Inbjudan

SAMVERKAN

15-16 september Golftävling för all blåljuspersonal!

Anmälan: www.trippus.net/blaljus-golf Sista anmälningsdag 30/6

www.s112.se

samverkan 112 nr 1 2022

51

ambulanssjukvård / Porträtt

Privat

kollegor i nöd och lust Ålder: Profession: Hemvist: Familj:

Ola 54 år, Maria 60 år Maria: Intensivvårds- / Anestesisjuksköterska, Ola: Intensivvårdssjuksköterska Blekinge, hus mellan Karlshamn och Ronneby.

250 meter till havet.

Tillsammans 5 barn från tidigare äktenskap, som alla är vuxna. Sju barnbarn.

DIGITAL INTERVJU GJORD AV: SARA BJÖRKLUND / SARA BJORKLUND@HKR.SE Ni har arbetat länge tillsammans som ett par, hur började alltihop?

Maria

– Vi har arbetat tillsammans till och från sedan år 1989. Vi var nämligen kollegor redan innan vi arbetade tillsammans inom ambulanssjukvården. Det började som kollegor på intensivvårdsavdelningen i Karlshamn.

– Vi har alltid uppskattat varandra som kollegor men det fanns inte en tanke på att det någonsin skulle kunna bli något mer!

Ola:

– Haha, nej det gjorde det inte! Maria var faktisk min chef en tid, det var då jag började arbeta på ambulansen, haha!

– Jag påbörjade en alterneringstjänst som fanns på den tiden där jag arbetade varannan månad inom intensivvården och varannan månad inom ambulanssjukvården.

Maria:

– Jo, en kort tid var jag chef över dig men jag slutade sedan som chef och började arbeta på anestesi i stället. Då var jag även narkosjour för ambulansen.

52

samverkan 112 nr 1 2022

– Då arbetade inte sjuksköterskor i hög utsträckning inom ambulanssjukvården, så behövdes den kompetensen hämtades jag upp från sjukhuset för att följa med ambulansen ut till patienten.

– På mitt första jourpass fick jag ett larm där min narkoskompetens behövdes prehospitalt. Det var ett larm som rörde andningssvårigheter och jag blev upphämtad av ambulansen som körde mig ut till en mycket sjuk person.

– Jag var nervös då det var första gången jag skulle arbeta som ensam narkossköterska utanför sjukhuset men när jag kom fram så träffade jag Ola där.

– Det kändes skönt att på mitt första larm få samarbeta med någon som jag kände och litade på.

– Arbetet på platsen gick bra och jag fick mersmak för ambulanssjukvården och det sättet att arbeta.

– Men sedan bytte både du och jag tjänster flera gånger så våra vägar korsades många gånger på olika platser innan vi till slut arbetade tillsammans på ambulansen i Karlshamn.

Maria:

– Ja och då träffades vi med förändrade familjeförhållanden och vårt kollegiala förhållande blev någonting annat. Ola skulle hjälpa mig med min träning och han var väldigt sträng och hård så min tävlingsinstinkt väcktes till liv.

– Jag tänkte att nu ska jag banne mig visa honom och på den vägen var det, haha.

Ola:

– Men sedan åkte du till Afghanistan för att arbeta där. Det var en jobbig tid men vi höll kontakten och när du kom tillbaka så blev vi ett par på riktigt.

– Sedan dess har vi hållit ihop!

Ola:

– Ja, jag kommer ihåg den händelsen.

Jag kände likadant när jag såg att det var du som kom, eftersom vi redan hade arbetat tillsammans så var vi ett fungerande team och vi visste precis vad vi skulle göra.

Idag arbetar ni tillsammans på flera olika ställen, hur kommer det sig?

Ola:

– Jag hade en kollega som arbetade i Stockholm och som lockade oss dit. www.s112.se

» Just nu arbetar vi i fem olika orter: Kiruna, Pajala, Luleå, Stockholm och Karlshamn «

Privat

Hur är det då att arbeta på så många olika platser?

Ola:

Om det går, så stanna vi och njuter av den vackra naturen i Norrland.

– Vi tänkte egentligen bara vara där i två veckor men vi arbetar fortfarande där! Det var spännande när vi skulle börja arbeta i Stockholm för vi kände att vi inte var vana att arbeta i en storstad.

– Vi hade en bild av hur det skulle vara som inte alls stämde. När vi väl började arbeta där så var det en väldigt välkomnande arbetsplats. De var vana vid nya kollegor från hela landet så de hade en förstående och ödmjuk inställning till arbetet.

– Det gjorde att det inte kändes nervöst trots att jag inte kunde alla deras rutiner eller att jag inte hittade längre än runt hörnet från ambulansstationen!

– Vi lärde även känna fantastiska kollegor vilket har gjort att vi inte riktigt kunnat lämna Stockholm.

Maria:

– Sedan sökte vi ett sommarjobb i Norrland, mest för att testa på hur det var att arbeta norrut. De var även där väldigt välkomnande och hjälpte oss med bostad och annat. Arbetet i Norrland skiljer sig mycket från arbetet i Stockholm men vi trivs väldigt bra även där.

– Det slutade med att vi arbetade i Norrland 14 dagar i månaden och resten av tiden arbetade vi från och till i Stockholm. Samtidigt har vi vårt hem här i Blekinge och därför arbetar vi fortfarande till och från här.

– Blekinge var den platsen där allting började och här arbetar fortfarande kollegor från den tiden, så det finns en viss nostalgi över att fortsätta arbetar här. www.s112.se

– Det är väldigt roligt! Vi får lära oss mycket och träffa många fantastiska kollegor. Uppdraget är egentligen likadant oavsett vart vi arbetar. Människor kontaktar ambulanssjukvården för liknande situationer oavsett var de bor men miljön kan skilja sig mycket.

– I Norrland finns både fjäll, skog och subarktiskt klimat vilket kan göra det mer svårtillgängligt och svårarbetat. De långa avstånden och närheten till Norge och Finland gör att gränssamverkan är viktig prehospitalt, till exempel sker samverkan med helikopter och ambulanser både från Sverige, Norge och Finland frekvent.

– En annan skillnad är att vissa patienter kan transporteras till en hälsocentral, som i Stockholm eller i södra Sverige hade transporterats till en akutmottagning.

– Kunskapen på hälsocentralerna i Norrland är bred och de tar hand om många akuta åkommor. Vissa patienter skrivs även in på hälsocentralen och stannar då en kortare tid för bland annat övervakning på en mindre sjukvårdsavdelning.

Maria:

– Beroende på var du arbetar Norrland så hjälper ambulanspersonalen till på hälsocentralerna. Mellan körningarna kan man ta emot patienter där, triagera och hjälpa till med provtagning och annat.

– Där uppe känner alla varandra, även på akutmottagningarna. Lämnar vi en patient på en akutmottagning, så kan vi behöva hjälpa till på akutrummet och det händer ofta att vi stannar kvar. Det skiljer sig mot de övriga arbetsplatserna.

– I Stockholm är arbetstempot ofta högt och ambulanssjukvården är belastad. Vi hinner knappt rapportera en patient till akutmottagningen förrän vi har ett nytt larm. Men skillnaden mellan arbetsplatserna gör det givande, vi får lära oss att arbeta på olika sätt och vara flexibla.

– I Stockholm händer det något hela

tiden och arbetspasset består av fler uppdrag och korta turer, men det händer även där att vi får långa körningar ut på landet.

Där har vi oftast nära till sjukhusen och arbetet sker till stor del i statsmiljö.

– I Norrland däremot är det inte lika många uppdrag men däremot långa transporter och oftast långt till sjukhusen. Det gör att vi blir mer utsatta när patienterna är svårt sjuka samtidigt får vi lära oss att lösa situationen självständigt och fatta beslut som kan vara svåra.

– Att arbeta i södra Sverige skulle jag säga är som något mitt emellan att arbeta i Stockholm och Norrland. Där finns både en hög belastning på ambulanssjukvården och både långa och korta transporter men i en annan miljö och natur.

Ola:

– Vi får ju inte glömma naturen! Naturen i södra Sverige och Norrland är väldigt vacker fast på olika sätt. Om det finns möjlighet så njuter vi av det rika djurlivet och naturen i Norrland, ser man en björn eller ett tjäderspel så måste man (om det går) stanna och titta!

– Eftersom vi arbetar på olika platser får vi möjligheten att njuta av Sveriges alla olika typer av naturer. Det är nästan som semester att arbeta på olika ställen. När vi är i Norrland så brukar vi fiska, åka skidor och vandra på fjället på vår fritid, även i Stockholm njuter vi av den miljön som finns där.

– När vi är i Blekinge är vi hemma mellan arbetspassen och njuter av vårt lilla hus nära havet.

Maria:

– Vi försöker även träffa våra familjer när vi är hemma i Blekinge. Ett sådan här arbetsliv gör tyvärr att det är svårt att träffa familjen så ofta som vi skulle vilja.

– Samtidigt har vi fått se många vackra platser och varit med om fantastiska saker tillsammans och inte minst fått lära känna fantastiska människor och kolleger i alla orter vi har arbetat i.

– Just nu arbetar vi i fem orter vilket är Kiruna, Pajala, Luleå, Stockholm och Karlshamn så det blir en del resande.

Ola:

– Resandet gör att det här arbetssättet aldrig hade fungerat om vi inte hade varit ett par. Vi flyttar runt mycket och arbetar mycket. Hade vi inte gjort det tillsammans hade det blivit väldigt lite tid över till varandra. Men samtidigt gör det här arbetssättet att vi har värdens bästa kollega och att vi får delar våra upplevelser med varandra. ■ samverkan 112 nr 1 2022

53

årets hundar / Tysk schäfer och springer spaniel

årets polishund 2021

: Johan Frick-Meijer

Årets polishund 2021 heter Äxit. En 6-årig tysk schäferhund från Memorix kennel. Äxit tjänstgör som patrullhund med sin förare Adrian Wallin, 35, i Region Mitt, där han bland annat spårar bovar och försvunna personer.

En insats då Äxits spårförmåga spelade en avgörande roll var när en 13-årig pojke försvann under en löptur en het sommardag. När Adrian och Äxit kom till platsen hade pojken varit borta i 3 timmar och kunde inte hittas. Äxit började spåra och fann pojken på ett fält med högt gräs. Pojken var medvetslös på grund av värmeslag när han hittades och Adrian fick leda arbetet med att kyla ner honom och få dit ambulanspersonal, vilket räddade pojkens liv.

– Det är den här typen av händelse som gör allt arbete man lägger ner värt det, säger Adrian.

ADRIAN WALLIN började vid polisen 2009 och blev hundförare 2013 utan någon egen erfarenhet av hundar, vilket är ganska ovanligt bland polisens hundförare.

– Jag har alltid gillat djur och vi hade hästar hemma när jag växte upp men jag har aldrig haft hund själv innan jag blev hundförare, berättar han. Äxit är hans andra hund och Adrian beskriver honom som en väldigt självständig hund med mycket egen vilja.

– Äxit har varit en utmaning och det tog en stund innan vi kunde acceptera varandra, avslutar Adrian. ■ Källa: Svenska Kennelklubben

årets narkotikasökhund 2021 Moss, en 5-årig springer spaniel bördig från Irland, är Årets narkotikasökhund 2021. Tillsammans med sin förare Christoffer Carlsson söker han igenom brev och paket i Malmöregionen på jakt efter narkotika.

Moss arbetar framför allt med det som Tullverket kallar post och kurir, vilket innebär att han tillsammans med Christoffer tillbringar den mesta tiden hos de numera många olika företag som hanterar allt från brev till paket.

Vid behov hjälper de även till vid husrannsakningar och vid gränskontroller.

Christoffer beskriver Moss som helt orädd, vilket är värdefullt då miljöerna ofta är stökiga med många olika underlag och mycket ljud och rörelse.

– Moss är också lätt att läsa av och han har väldigt lätt att slappna av efter ett lyckat sök, vilket är en bra egenskap.

54

samverkan 112 nr 1 2022

De beslag som Christoffer tycker är roligast att göra är de med små mängder narkotika och som är välpaketerade och därmed svåra att upptäcka.

Ett minnesvärt beslag gjordes då Moss hoppade upp på en hylla med paket och sträckte sig upp mot hyllan ovanför och markerade.

– Jag trodde inte riktigt på det då det bara var små paket där uppe men i ett av dem hittade vi bland annat en förpackning som såg ut att innehålla en proteinbar.

– Men som istället innehöll en vacuumförpackad haschkaka, berättar Christoffer. ■ Källa: Svenska Kennelklubben

Lina Kronholm Moss har arbetat tillsammans med sin förare Christoffer Carlsson i tre år och på kort tid blivit ett effektivt ekipage i tullens jakt på narkotika. Under mätperioden 31 augusti 2020 till 1 september 2021 medverkade de till hela 213 beslag till en sammanlagd samhällsnytta av 102 560 445 kronor. www.s112.se

Tfn: 073 - 343 55 00

www.ambulansfacket.se

SÄKERHETEN FÖRST FLAGGNING MÅSTE REALISERAS

RESPEKTERA ARBETSTIDERNA ALARM AMBULANSFÖRBUNDET SÄGER JA TILL BLAND ANNAT: ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■

Beredskap istället för ambulansproduktion Statlig ambulanssjukvård Statlig alarmeringsfunktion Årliga tester och hälsoundersökningar Sänkt pensionsålder Insyn och öppenhet (transparens) Körkort för utryckningsförare Ovillkorlig meddelarfrihet Ändamålsenlig fordonsflotta Ökat tjänstemannaskydd

www.s112.se

■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■ ■

Ökat infiytande över arbetsmiljön Täta samverkansövningar Utbildningar för långsiktiga arbeten Jämlik ambulanssjukvård i hela landet Individuella scheman Krav om ledningsförmåga för chef er / utb Alkohol och drogtester Yrkesstolthet och god kamratskap Rättvis lönepolitik baserad på fakta Oberoende ambulansöverläkare samverkan 112 nr 1 2022

55

backspegel / Svenska Räddnings- och Akutvårdsgruppen

FRÅGA:

saxat fr

VEM ÄR SVERIGES MEST KÄNDE AMBULANSFÖRARE?

ån

1979

SVAR:

AMBULANS-JONAS BEVIS: För några år sedan (mitten på 70-talet, red. anmärkning) satt en något överförfriskad bekant till Ambulans-Jonas vid ett fönsterbord på Bar Frontera på Mallorca och skrev ett vykort till sin vän i Växjö. Adressen kunde han i fyllan och villan inte komma ihåg, men vad gjorde det? Alla känner ju Jonas!

Så han skrev: TILL AMBULANS-JONAS, SVERIGE Och vykortet kom fram.........

Vad har då denne så kallade AMBULANS-JONAS gjort för att bli så känd på Postverket och annorstädes?

Svaret är ganska enkelt, och för Herr Jonas helt självklart: Han har inte gjort någonting utom att han i alla lägen varit sig själv. Eller i alla fall den han borde varit. Om ni förstår?

Dessutom har väl en snart 30-årig "karriär" som ambulanskusk i den lilla storstaden Växjö gjort sitt till för att alla ska lära känna apan.

Predestination är Jonas dessutom ett levande bevis på. Sedan han föddes som ett aprilskämt för snart 50 år sedan, har hans levnadsbana varit inriktat enkelfiligt på att han skulle bli ambulansman.

Redan faster Clara sa på BB att han lät som en ambulans.

Hans karriär som trumpetare i Frälsningsarmén var tvungen att avbrytas, därför att folk fick för sig att en ambulans behövde fri väg på stortorget varje lördag, så kollekten blev alltid mager med Jonas i bandet.

En kortvarig karriär som brödbilschaufför fick sitt slut i och med att konditorn tvingades förklara att det var en bröd­bil och ingen ambulans som skulle leverera semlorna.

Så kom då militärtjänsten på F 17 som det första beviset på att Jonas var på rätt väg.

56

samverkan 112 nr 1 2022

Jonas blev uttagen till ambulansförare.

Och på den vägen är det.

Sedan 1952 i civil tjänst. Ett lev­ande inventarium på Växjöstationen.

Jonas har upplevt allt inom branschen. Från RödaKorskurser på 50-talet där man lärde ambulansförare knyta fingerförband med rosetter på, till tågolyckor med över 50 skadade där Jonas under flera timmar, i mörker, regn och oländig terräng var högsta medicinska kompetens på olycksplatsen och handlade därefter.

Han har kört allt från Volvos 40-talssugga till dagens Chevy van, via racer åk som Ford Fairlane 500 och Citroen, inte att förglömma.

Han har sett arbetsgivarna passera revy, från lasarettet, via brandkåren, Svensk Räddningstjänst, Falcks, Räddningskåren, Taxi och nu nyligen åter till landstinget.

AMBULANS-JONAS, eller Bernt Jonasson som det står i präst­betyget, är alltså rätt man, tyckte vi på TM, att kåsera lite om det förgågna och om framtiden i vår förträffliga tidning.

Jonas har nämligen, trots så många år i yrket, på inget sätt resignerat eller tröttnat på sitt jobb. Blase är ett ord som inte finns i hans vokabulär. Varje gammal tant på

permissions-resa får samma uppmärksamhet och omvårdnad som den mest krävande insats på en olycksplats.

TEXT: Aspirant Lillen (Ulf Henriksson) FOTO: Privat fotoalbum

www.s112.se

saxat fr

ån

1992

Simulera verklighetstroget och flexibelt med iSimulate REALITi

Helhjärtad satsning av Göteborgs brandförsvar Göteborg blir den första heltidskår i landet, som satsar på akutvårdsutrustning i sina brandfordon och på en utökad samverkan med ambulanstjän­sten, skriver tidningen Brandmannen.

På två stationer, i Gårda och Frölunda, kommer fordonen att utrustas bland annat med defibrillatorer för att öka över levnadschanserna för hjärtstoppspatienter.­ Två ambulanser samt 1:a brandbilarna på de berörda stationerna kommer att förses med en sökare.

När larmet kommit in på 90 000 kan SOS via ett satellitsystem på en dataskärm se vilken bil som befinner sig närmast olycksplatsen och därefter larma den.

På flera håll i landet förekommer det att deltidskårer rycker ut på sjukvårdslarm, bl a i Båstad och på Visingsö i Vättern.

Och fler kommuner, bland annat Falkenberg, planerar att låta deltidskårerna hjälpa ambulansverksamheten - de har ofta betydligt kortare insatstid än ambulanserna.

PHC Nordic AB +46 855 53 63 00 phcnordic.com

Sjukvård på entreprenad Den som vill ta över ambulanssjukvården i Stockholms landsting bör hålla sig framme. Från och med nästa år kommer all ambulanssjukvård där att utföras av entreprenö­rer. Anbudsförfrågningarna skickas ut i oktober 1992. Intresserade? Skriv i så fall till Ambulanssjukvården, att: Åsa Wikström, Box 9099, 102 72 Stockholm så kommer ni med på sändningslistan.

STEGAR SOM RÄDDAR LIV BRAND – & RÄDDNINGSSTEGAR FRÅN WIBE LADDERS

När nöden inte har någon lag...

På ön Ven är som bekant vägarna minst sagt smala.

Så smala på en del ställen att ambulansen inte kan ta sig fram, berät­tas det i Sydsvenska Dagbladet. Och att tillkalla helikopter från Helsingborg för snabba förflyttningar kostar 6.000 kronor. Per gång...

Inger Wernersson, inflyttad sjuksköterska på ön, med egen flakmoppe, tog sig en funderare, trött på att bära tunga patienter på bår över ängarna och less på att invänta byråkratiska överväganden om helikopterhjälp gång efter annan.

Och kom på lösningenen - en rul­lande bår i släp efter moppen. Svårare än så var det inte.

www.s112.se

Med vårt sortiment av stegar för räddningstjänsten så är du väl utrustad för att klara det mesta. Vi har multifunktionella skarvstegar, utskjutsstegar och arbetsplattformar som klarar de mest varierande uppdragen.

wibeladders.se/norbas

Samverkan 112, 93 x 130

samverkan 112 nr 1 2022

57

utbildning / Medicinsk simulering

Debatt

färdighetsträning mer än två gånger / år

SIMULERING

Varje år läggs stora resurser på kompetensutveckling och fortbildning för sjukvårdspersonal. Ett område som Socialstyrelsen har belyst och stödjer som en viktig del i arbetet mot ökad patientsäkerhet samt att det behövs rätt kompetens för att kunna ge god vård.

TEXT: johan persson, ambulanssjuksköterska, fil.mag.

K

ompetens innebär att individen har rätt förmåga, d.v.s. både kunskap och förståelse för att utföra ett specifikt arbete. Personalen tränas för att bli uppdaterade om det senaste och för att säkerställa dess kunskaper.

Exempelvis finns idag, på i princip alla arbetsställen i Sverige, utbildade HLR-instruktörer (så även inom polisen, räddningstjänsten etc.) som ser till att all personal kan, och tränar, HLR enligt rådande riktlinjer.

För detta kan vi tacka Svenska rådet för HLR som byggt upp en framgångsrik organisation.

Färdighetsträning Nu behöver vi dock ställa om till att träna själva färdigheterna vid fler tillfällen om

58

samverkan 112 nr 1 2022

året än vad vi gör idag då forskningen säger att 1-2 gånger inte är tillräckligt för att kunna ge HLR av bra kvalitet, och ju bättre HLR som ges, i kombination med tidig defibrillering, desto fler liv som kan räddas.

Kan bättre vård ges imorgon än vad som görs idag, om det så endast är något lite bättre, bör detta självfallet göras.

Andra saker, i jämförelse med HLRfärdigheter menar jag, kan vara svårare att göra bättre.

andra metoder behövs Medicinsk simulering är en pedagogisk metod för att träna och öka kompetensen och det är inte för inte som merparten av våra sjukhus har byggt upp träningscentra för att kunna öva i en trygg och kontrollerad miljö.

Det som tränas är kliniska och icketekniska färdigheter som oftast följer en specifik struktur (brief, prebrief, scenario, reflektion).

Exempel på icke-tekniska färdigheter kan vara kommunikation, ledarskap, beslutsfattande och hur arbetsuppgifter fördelas.

Det finns många bra saker med simulering såsom att deltagarna tillåts att göra fel samt att scenariot alltid går att göra igen.

Simulering inom ambulanssjukvården är dock inte så vanligt förekommande i Sverige. I alla fall inte ännu.

Mycket pekar dock på en förändring, det finns flertalet goda exempel nu vilket är välkommet, fördelarna är många, inte minst att vården kan göras något lite bättre. ■

www.s112.se

Telium Pandora är en smart, säker och flexibel kommunikationsplattform som används bland annat för ambulans och patienttransporter.

All information är samlad på ett ställe, med ett gemensamt användargränssnitt för såväl Tetra/ Rakel, GSM och Intercom. Alla anslutna system kan styras via fordonets pekskärm. Telium Pandora är utformad i samarbete med slutanvändare och lätt att anpassa, bl.a. med snabbval för frekventa kommandon. Förare och vårdare manövrerar systemen oberoende av varandra, har tillgång till inbyggd Intercom och kan genomföra treparts-samtal.

Kommunikationen förenklas och både arbetsmiljö och trafiksäkerhet förbättras.

Lättstyrd och säker kommunikation

”

Samverkan mellan Telium Pandora och CSAM Paratus skapar ett komplett system som tillsammans underlättar och hanterar alla kommunikationsaspekter i bl.a. ambulanstransporter.”

hstd

CSAM HEALTH

teliumsweden.se www.s112.se

samverkan 112 nr 1 2022

59

POSTTIDNING B Avsändare: On Road Educations AB Lagergrens gata 2 652 26 KARLSTAD

Hållbarhet = Kreativitet På Falck ger vi utrymme till nytänkande.

Vill du vara med och skapa en hållbar framtid inom vård eller räddningstjänst?

Läs mer: karriar.falcksverige.se #MedVerkligPåverkanPåLivet