bladderbar-nr-5-2014 by Samverkan112

SAMVERKAN Nyhe

ter! Senas te blålj usnyh nätet. eterna Lan på dagstid det runt me d 70 ningar varje d ww ag! w .s112

.se

Nummer 5 2014 Årgång 13 Pris 49 kr Magasin om blåljusverksamheter och specialfordon

TRIPPEL-KOMPETENS ger Olof fördelar FYRHJULSDRIVEN LILLPICKUP mellanting mellan ambulans och sjuktransportfordon

POLISEN

som är journalisternas favorit

Trevlig läsning!

LARMREVOLUTION

Räddningstjänsten Väst först ut i Sverige Känsla av otillräcklighet kom över honom

Vi erbjuder Dig rätt förutsättningar - vid utbildning...

AMBU SAM Torso docka i vuxenstorlek, för basal HLR-träning.

AMBU DOCKOR (torso och helkropp) Flertalet HLR-dockor för basal och avancerad HLR-träning. Finns även för övning i intubation och ventilering på mask. Tillval: PC-anslutning med HLR program.

AMBU INTUBATIONSHUVUD För träning av alla intubationstekniker.

... och i verkligheten

ZOLL Monitorer och defibrillatorer från ZOLL för sjukhus- och transportbruk. Förenklar och förbättrar samtliga delar av hjärtstoppsberedskap. ZOLL:s unika pacingteknologi är erkänt världen över.

STATPACKS Ett brett sortiment av akutväskor och moduler av hög kvalitet.

AUTOPULSE Ett kompakt och bärbart system som ger mer effektiva hjärtkompressioner på plats och under transport.

För mer information kontakta Medidyne AB I Telefon 0431 - 44 80 50 I www.medidyne.se 2

SAMVERKAN 112 NR 5 2014

WWW.S112.SE

Magasin om blåljusverksamheter och specialfordon Utgivare Tidningen Samverkan 112 ges ut av förlaget On Road Communications AB. Förlaget är privatägt och står ägar- och åsiktsmässigt helt oberoende i förhållande till företag, organisationer och politiska partier. Utgivningsbevis: 24 224 ISSN: 1650-7487 Adress Pirgatan 2, 374 35 Karlshamn (NetPort Science Park) Tel: 0454-300 800 (vx), E-post: red@s112.se www.s112.se Chefredaktör och ansvarig utgivare: Sven Åsheden, 0454-300 800 (vx), sven@s112.se Reporter Mats Thorner, Mobil: 070-39 73 666 Övriga medarbetare i detta nummer Anna Kjellsson, Lina Mattebo, Matilda Ohlsson, Madelene Sandin, Thomas Semmel, Marie Sjödin och, Lisa Winqvist. Formgivning Sven Åsheden och Johan Carlsson Produktion On Road Communications AB. Redaktionen ansvarar ej för icke beställt material. För åsikter som framförs i artiklar svarar intervjuade personer och textförfattaren. Annonser Adviser AB, Västergatan 40, 211 21 Malmö, Dennis Sandström, 040 - 97 04 43, dennis@adviser.se Upplaga: 3 000 exemplar Tryck: Mixiprint, Olofström Prenumeration - www.s112.se/prenumerera/ Ett år 250:-, 6 nummer. Lösnummer 49:- inkl. porto inom Sverige. Utanför Sverige tillkommer ett portotillägg. Foto framsida: John Thorner

Utgivningsplan NR 1 UTKOMMER vecka 8 / 9 Materialdag annonser, 4 feb . ........................................... NR 2 UTKOMMER vecka 16 / 17 Materialdag annonser, 2 apr . ........................................... NR 3 UTKOMMER vecka 25 / 26 Materialdag annonser, 3 jun

Stora utbildningsbrister inom svensk ambulanssjukvård En omfattande utvärdering av landets specialistsjuksköterskeutbildningar för ambulanssjukvård, har precis avslutats av Universitetskanslersämbetet. 5 av 12 utbildningar bedöms ha bristande kvalitet och blir nu ifrågasatta. Det är sannolikt den mest massiva kritik som riktats mot någon specialist-högskoleutbildning. Utbildningarna har fått ett omdöme på en tregradig skala: bristande kvalitet, hög kvalitet eller mycket hög kvalitet. Utbildningar med bristande kvalitet uppfyller inte kraven för högre utbildning och blir därför ifrågasatta. Berörda universitet och högskolor får nu ett år på sig att åtgärda bristerna för att inte riskera att förlora examenstillståndet. Och utbildningar med mycket hög kvalitet ska få en extra ”kvalitetspeng” av regeringen. Resultatet från utvärderingen av de 12 utbildningarna som offentliggjorts är följande: 5 utbildningar får omdömet bristande kvalitet, 7 får omdömet hög kvalitet, men ingen utbildning får det högsta omdömet mycket hög kvalitet. Se sida 6. Det vore en katastrof för svensk ambulanssjukvård om utbildningar måste läggs ned. Det måste på något sätt säkerställas att så inte sker. Handlar det om att ge ekonomiska förutsättningar borde det vara en fråga för vår nya regering. Vem har ansvaret? Ansvaret för utbildningarna ligger på de lokala lärosätena, men de måste lösa problemet tillsammans med landstingen/regionerna och sjukhusen. Ett stort problem är att man inte fått till någon bra samverkan. Ett annat problem är att det i dag saknas kliniska lektorer och forskningssjuksköterskor som kan vara handledare. Det är inte ett lärosäte eller ett landsting/region som har slarvat, detta är troligtvis ett systemfel på nationell nivå. Men utmaningen är större än så. UKÄ:s experter bedömer att utbildningarna behöver både moderniseras och kanske också förlängas. Utöver allehanda bekymmer med bland annat rekryteringsproblem och brist på specialistsjuksköterskor, hörs nu röster om en ny enhetlig utbildning för ambulanssjukvårdare/ ambulanstekniker. Världen står som väl är inte stilla. Trots kritik och brister. Men att kunnandet har minskat inom ambulanssjukvården håller jag inte med om. Tvärtom: ambulansbesättningarna kan mer än någonsin.

........................................... NR 4 UTKOMMER vecka 36 / 37 Materialdag annonser, 19 aug

........................................... NR 5 UTKOMMER vecka 42 / 43 Materialdag annonser, 1 okt

........................................... NR 6 UTKOMMER vecka 51 / 52 Materialdag annonser, 2 dec

Sven Åsheden Chefredaktör och ansvarig utgivare sven@s112.se

...........................................

WWW.S112.SE

SAMVERKAN 112 NR 5 2014

SAMVERKAN

Innehåll

s n la u b m a s rd å v tt lä v le b p Lillpicku

34 yka

d k ö r r å f e t in m o s r Specialiste

Mästare i att rädda liv

Presstalesman och alltid red o 6 8 10 14 18 20 4

Landet runt - aktuella notiser Landet runt - aktuella notiser Sveriges billigaste lättvårdsambulans Olof är brandman, sjuksköterska, båtförare Halland utmanade - ordnade Flisa-konferens Mästare och ambulanssjuksköterska

SAMVERKAN 112 NR 5 2014

22 26 30 34 36 38

Uppsalapolisens presstalesman Estoniahjältarna - 20 år efter katastrofen Unikt ambulansträningscenter Specialister som inte får rökdyka Kungar – på besvärlig olycksplats Stoppa blödningen - en klämma är lösningen

42 44 46 48 49 50

Euro-Lans Sprinter - helbilsgodkänd Alarm - Ambulansförbundets uppslag Larmrevolution hos räddningstjänsten Väst RAS - Janne Kautto tycker till Nominering nr 5 - Årets magisteruppsats Patienterna är felprioriterade från början WWW.S112.SE

Kvalitets-HLR räddar fler liv! Det finns flera faktorer som bidrar till att förbättra överlevnaden vid hjärtstopp, du som ambulanspersonal är en av dessa faktorer. Kan du dessutom ge HLR av hög kvalitet har du ökat chansen för överlevnad avsevärt. Med Laerdal Medicals QCPR-portfolio kan du följa, mäta och förbättra din HLR-prestanda. Vi vet att du vill vara förberedd!

www.laerdal.com

WWW.S112.SE

• • • •

Korrekt kompressionsdjup Korrekt uppsläpp Begränsade avbrott Lämplig ventilationsvolym

SAMVERKAN 112 NR 5 2014

Tveksam kvalitet

på specialistutbildning i ambulanssjukvård

Ubåtsjakt i Stockholms skärgård Foto: Kustbevakningen

Petter Major (till vänster) och Viktor Henriksson tog sin specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot ambulansArkivfoto: Jonas Blank sjukvård vid Högskolan i Borås.

Av landets 12 högskolor som utbildar specialistsjuksköterskor i ambulanssjukvård, har inget lärosäte fått omdömet Mycket hög kvalitet av Universitetskanslersämbetet (UKÄ). Däremot har nästan hälften av utbildningarna fått omdömet Bristande kvalitet, vilket innebär att UKÄ ifrågasätter lärosätets tillstånd att utfärda denna examen och att UKÄ efter uppföljning kommer att ta ställning till om tillståndet bör dras in. Högskolan i Borås - hög kvalitet Högskolan i Halmstad - bristande kvalitet Karlstads universitet - hög kvalitet Karolinska institutet - bristande kvalitet Linnéuniversitetet - hög kvalitet Luleå tekniska universitet - hög kvalitet Lunds universitet - bristande kvalitet Mittuniversitetet - bristande kvalitet Sophiahemmet högskola - bristande kvalitet Umeå universitet - hög kvalitet Uppsala universitet - hög kvalitet Örebro universitet - hög kvalitet

Nytt grepp

Vi poliser, brandmän och ambulansbesättningar finns för att hjälpa dig, dina vänner och din familj när något hänt. Vi vill alla att du ska känna dig trygg i din vardag. Genom dialog med dig som bor i Linköping kan vi skapa samsyn och öka förståelsen för våra yrken och de uppgifter vi har. På våra träffar vill vi gärna även berätta om våra viktiga yrken så att fler personer vill bli poliser, brandmän och ambulanspersonal. Du kanske är vår nästa kollega? Källa: Linköpings kommun

SAMVERKAN 112 NR 5 2014

Vid större händelser samverkar myndigheter och bistår med sin specifika kompetens. Kustbevakningen har blivit tillfrågad om att bidra med flygande resurser för övervakning i Försvarsmaktens underrättelseoperation och har bistått med denna hjälp samtidigt som myndigheten fortsätter sin planerade verksamhet. Om Kustbevakningsflyget ser något rapporteras det vidare till Försvarsmakten. I hur stor omfattning Kustbevakningen deltar i underrättelseoperationen och vad myndigheten bidrar med är information som inte lämnas ut medan operationen pågår. Kustbevakningen är i hög grad en samverkande myndighet och vår kompetens efterfrågas ofta av många olika myndigheter. Det är en del av den ordinarie verksamheten. Källa: Kustbevakningen

Rekordmånga drunkningsolyckor - fler hundar än män använder flytväst

Antal drunkningar under sommarmånaderna ökade i år till den näst högsta siffran under hela 2000-talet i Sverige. Sammanlagt drunknade 81 personer under juni, juli och augusti månad. I Kronoberg har man dock inte haft samma dramatiska ökning, totalt drunknade två personer under sommaren. Detta berättar Nils Inngul på sjöräddningssällskapet. – Bra betyg? Det är väl alltid svårt att säga. Helst så är nollversionen det bästa, det som alla strävar efter. Bara en omkommen är ju ett misslyckande egentligen. Nils Inngul berättar om de vanligaste orsakerna till att en person drunknar: – Antingen om man beger sig ut och simmar för långt ut och blir nedkyld. Då tappar man ju chansen. Eller om man ramlar ombord och inte är simkunnig utan flytväst, säger Nils Inngul. Nils Inngul sitter på en bänk vid Sjöräddningssällskapets kontor precis bredvid det höga hopptornet på Evedal i Växjö. Han fingrar på ett par papper, nedklottrade med statistik, där man i bläck kan läsa hur svenskarna använder flytväst. – 97 procent av barnen använder flytväst, 55 procent av kvinnorna, 47 procent av alla hundar på båtar använder det och 45 procent av männen. Det vill säga fler hundar än män. Och det är bedrövligt. – Skulle folk använda flytväst mer och vattentäta mobilfodral för att kunna larma så vet vi att drunkningar skulle minska radikalt, säger han. Text: Jonatan Bergman, SR P4 Kronoberg Foto: Nils Inngul, Sjöräddningssällskapet

WWW.S112.SE

I Dalarna räddades flest liv i fjol Det Svenska Hjärt-lungräddningsregistret är det enda kvalitetsregistret i Sverige som rapporterar hur många människoliv som verksamheten räddar årligen. För år 2013 rapporterar registret att 1188 patienter räddades till livet efter ett plötsligt och oväntat hjärtstopp i Sverige. Av dessa har 668 inträffat innanför sjukhusets väggar och 539 utanför sjukhusets väggar. Bland samtliga överlevande har det stora flertalet (mer än 90 %) en god eller en relativt god cerebral funktion. De 3 regioner i Sverige som rapporterat flest räddade liv per 100 000 invånare år 2013 (oavsett om hjärtstoppet inträffade innanför eller utanför sjukhusets väggar) var i rangordning: 1: Dalarna 2: Örebro 3: Kronoberg

Tre aspekter bör nämnas: » Tid från hjärtstopp till det att vittnet ringer SOS Alarm har blivit kortare vilket är bra. » Ambulansens responstid (tid från larm till ankomst till patient) har ökat. Detta är bekymmersamt och är kanske det tydligaste exemplet på att svensk ambulanssjukvård har otillräckliga resurser. » Trots att ambulansens responstid ökar så ökar inte tid från hjärtstopp till defibrillering av kammarflimmer. Tvärtom så indikerar resultatet för år 2013 en minskning med hela 2 minuter. Orsaken är sannolikt de ökande kommuninsatserna med utplacering av hjärtstartare, insatser av räddningstjänst och polis som med framgång parerar ambulansens ökande fördröjningstid. Här har Hjärtlungfondens stora satsning sannolikt spelat en viktig roll. Källa: Nationellt register för hjärtstopp 2013

Samverkan är viktigt vid hjärtstopp utanför sjukhus!

Röjer mark i Asien ES Equipment har fått en större order på S-Cut från Japan. Det är japansk räddningstjänst som tar steget och köper in och utrustar räddningsfordon med det effektiva skärverktyget. – Nu öppnas möjligheten för en fortsatt expansion i Asien, säger en nöjd Björn Åhlén, marknadschef på ES Equipment.

S-CUT ersätter saxar, knivar och liknande verktyg. Vanliga tyger, läderbälten, blixtlås och tunga ytterkläder kan lätt kapas. Allt som behövs är en fri kant, där man kan börja snittet. Modell 501 används redan av ambulans- och räddningsföretag över hela världen. Med ordern från Japan tar verktyget ytterligare marknadsandelar i Asien. www.s-cut.se www.esequipment.se

Det är sannolikt 3 faktorer som har bidragit till den ökade överlevnaden efter hjärtstopp utanför sjukhus: ► I allt fler fall påbörjas hjärtlungräddning (HLR) innan ambulansen är på plats. Bland bevittnade fall har denna andel stigit från 40 % i början på 90-talet till 70 % år 2013. Detta är bland de högsta siffrorna i världen och pekar på ett utmärkt samarbete mellan ambulanssjukvården, räddningstjänst, polis och enskilda kommuninvånare. ► Vården på sjukhus bland de patienter som överlever den tidiga fasen har förbättrats. Allt fler patienter behandlas med kylning och blodtillförseln till hjärtat återställs genom ballongvidgning av det tilltäppta kärlet. ► En bidragande faktor kan vara det faktum att andelen fall av hjärtstopp som bevittnas av ambulans är i ökande. Detta indikerar att anhörig eller vittne, eller patienten själv tenderar att ringa ambulans redan vid förvarningssymptom, vilket gör att hjärtstoppet inte inträffar förrän ambulansen är på plats. WWW.S112.SE

Sannolik anledning till hjärtstopp utanför sjukhus Antal

Hjärtsjukdom

41 405

Lungsjukdom

4 036

Olycksfall

1 444

Överdos läkemedel

1 286

Kvävning

1 201

Grattis till Halland

Självmord

968

Plötslig spädbarnsdöd

324

0,5

595

0,9

13 254

Drunkning Annan orsak Plats för hjärtstopp

Hemmet

67.9

Plats för hjärtstopp

Badplats

0.5

Gator, torg

7.6

Nöjesplats

0.3

Ambulans

5.2

Vattendrag

0.5

Allm.platser

3.7

Tågstation

0.4

Vårdhem

2.8

Kyrka

0.2

Park, terräng

1.6

Hotellrum

0.2

Sportanläggning 1.5

Privatkontor

0.2

Affärscentra

1.1

Flygplats

0.1

Arbetsplats

1.0

Övrigt, annat

5.3

Hämtas av Urban Holm och Martin Johansson

www.nilsson.se Tel: 0430-490 50

SAMVERKAN 112 NR 5 2014

God samverkan vid brinnande tankfartyg På kvällen den andra oktober fick tankfartyget ”Stoc Marcia, C4XG2, brand i maskinrummet nord Bornholm. Besättningen utlöste det fasta släcksystemet ombord och larmade sjöräddningen.

Den danska räddningsledaren ville också ha Kustbevakningens fartyg Miljöräddningsfartyg KBV 048 och KBV 003 till platsen. KBV 003

Foto: Kustbevakningen

Händelsen inträffade på danskt ansvarsområde varför arbetet leddes av JRCC i Århus. Eftersom det var mycket långt till danska enheter larmades en så kallad MIRG (Maritime Incident Response Group) styrka från Karlskrona ut. AW139

Foto: Sjöfartsverket

KBV 034

Foto: Kustbevakningen

Styrkan består av specialutbildade brandmän som flögs ut med helikopter till platsen.

Båda dessa enheter och även KBV 034 dirigerades omedelbart mot haveristen. KBV 048 valdes till OSC (On Scene Coordinator) för insatsen och KBV 003 gick dit för att kunna nödbogsera haveristen om behov skulle uppstå. Även Sjöräddningssällskapet, SSRS, deltog med ett fartyg. Snabb och väl genomförd insats Efter att MIRG styrkan anlänt kunde man konstatera att branden var släckt. Ägaren till Stoc Marcia kontrakterade en bogserbåt som nu bogserar fartyget mot varv i Landskrona för kontroll. KBV 003 fanns på plats under natten för att kunna assistera om behov uppstod men lämnade under morgonen. Denna incident avlöpte väl tack vare en snabb och väl genomförd insats från de inblandade parterna, inte minst besättningen på Stoc Marcia, men är ett exempel på hur nära en olycka kan vara den svenska sydkusten. Källa: Kustbevakningen

Snabbare hjälp ska rädda liv i glesbygd

Ett pilotprojekt där räddningstjänst och ambulans larmas samtidigt vid bröstsmärtor för att snabbt påbörja hjärt-lungräddning om patienten drabbas av hjärtstopp.

Från och med 8 oktober larmas räddningstjänsten i Åmsele, Norsjö, Malå, Adak, Gargnäs, Borgafjäll och Dorotea vid bröstsmärtor prio 1 och vid hjärtstopp samtidigt som ambulans. Detta sker om inte ambulansen finns i omedelbar närhet av den drabbade. – Det är platser där man normalt inte har beredskap, förklarar Helge Brändström, landstingets beredskapsöverläkare och projektledare vid Akut- och katastrofmedicinskt centrum. Pilotprojekt startar inom ramen för projektet Akut omhändertagande av hjärtstopp i väglöst land och glesbygd (AXGH). Syftet med pilotprojektet är att de ska

bege sig till den drabbade och finnas i beredskap vid bröstsmärtor prio 1 om denne drabbas av hjärtstopp. Vid konstaterat hjärtstopp påbörjas hjärtlungräddning med defibrillering i väntan på att ambulans anländer. Räddningstjänsten tar en enkel anamnes som rapporteras till ambulanspersonalen. Allt sker med samma krav på sekretess som inom sjukvården. Landstinget samarbetar redan med räddningstjänst i flera kommuner i länet kring I väntan på ambulans, IVPA, som innebär att de kan larmas vid bedömt hjärtstoppslarm till SOS Alarm för att påbörja behandling innan ambulans når fram.

Förflyttningskunskap för Ambulanssjukvården Förflyttningskunskap Grundutbildningför förAmbulanssjukvården handledare Grundutbildning för handledare Målgrupp: personal inom ambulans och akutsjukvården Målgrupp: personal inom ochförakutsjukvården Kursinnehåll: Enambulans teknikbank att undvika att bära och lyfta. Kursinnehåll: för att undvika att bära tung och lyfta. Baserat påEn ettteknikbank principbaserat arbetssätt. Fokus patient. BaseratKurstid: på ett principbaserat arbetssätt. Fokus tung patient. 27-29 januari 2015 Kurstid: 27-29 januari 2015 Kursplats: Flöjelbergsgatan 7A Mölndal Kursplats: Flöjelbergsgatan Ring för offert: 031-27 7A 25 Mölndal 30, Ring för offert:office@modernarbetsteknik.se 031-27 25 30, E-post: E-post: office@modernarbetsteknik.se

SAMVERKAN 112 NR 5 2014

WWW.S112.SE

Nationell strategi i samband med idrottsevenemang

”Välkomnande, trygga, säkra och stämningsfulla evenemang för alla” är det gemensamma målet. Tanken med denna handledning är att parterna ska använda den för att planera och leda sitt arbete vid idrottsevenemang, var och en utifrån sin roll – men tillsammans mot samma mål. Idrott skapar utrymme för engagemang, tillhörighet och glädje. Idrottsevenemang är en viktig del av det samhälle vi lever och betydelsefulla för många människor. Oftast fungerar dessa evenemang mycket bra, men när avvikelser sker får dessa stora negativa konsekvenser. Både för idrotten och för samhället i övrigt. Ökad dialog, samverkan och ett gemensamt förhållningssätt Polisen, Svenska Fotbollförbundet, Svensk Elitfotboll, Svenska Ishockeyförbundet, Svenska Hockeyligan och Svenska Bandyförbundet har därför enats om en gemensam nationell strategi för att säkerställa att evenemangen är välkomnande, trygga, säkra och stämningsfulla. Detta skall ske genom att bejaka de positiva delarna av supporterskapet, men samtidigt agera samlat för att minska otrygghet, brott och ordningsstörningar i samband med idrottsevenemang. För att uppnå detta krävs ökad dialog, samverkan och ett gemensamt förhållningssätt mellan berörda parter. Nu introduceras en handledning som ska precisera de åtgärder som den tidigare fastställda strategin föreslår. Det handlar hur vi ska minska användningen av illegal pyroteknik – bland annat med en sjustegsmodell med åtgärder vid evenemang och andra preventiva säkerhetsåtgärder. Ett enhetligt arbetssätt Vi ska också verka för en ansvarsfull alkoholservering och motverka droger i samband med och i anslutning till evenemangen samt hur vi kan förbättra vår gemensamma kommunikation för att bidra till att uppfylla strategins mål. – Våra fans är oerhört viktiga för idrotten. De absolut flesta bidrar till en fantasWWW.S112.SE

tisk inramning på våra matcher, men det finns beteenden som skadar och skrämmer bort andra fans och partners från fotbollen. Vi samarbetar sedan en tid med fansen för att hitta lösningar, och nu sluter vi också leden mellan Polisen, SHL, Svenska Fotbollförbundet, bandyn och arrangörerna med ett enhetligt arbetssätt för att hantera de avvikelser som tyvärr också sker ibland. Denna samverkan – åt ”båda håll” – är en viktig milstolpe för att nå målen, säger Mats Enquist, Generalsekreterare för Svensk Elitfotboll.

tillsammans med övriga parter är unikt och ett viktigt signalvärde för samtliga, säger Lena Sahlin, säkerhetschef för Svenska Hockeyligan. – För Polisen är detta ett viktigt redskap för att tillsammans med övriga parter skapa trygghet och göra evenemangen till en positiv upplevelse för alla besökare, säger Lena Tysk på Rikspolisstyrelsen, ordförande för Samverkansrådet för idrottsrelaterad brottslighet Kontaktinformation Stephan Ray Pressekreterare, 010-563 90 84 stephan.ray@polisen.se

Unikt och viktigt signalvärde – Våra klubbar lägger ner enorma resurser för att tillmötesgå de krav som ställs från myndigheter, centrala organisationer, arenaägare, sponsorer, media och olika publika målgrupper. Besökarnas trivsel och trygghet i samband med hockeymatcher är av allra största betydelse och vår roll är att på bästa sätt stötta och underlätta för våra klubbar. Att nu kunna utveckla det arbetet genom ett gemensamt förhållningssätt

Grattis Karlskrona och Karlshamn

Hämtas av Kenneth Holmstrand, Janne Yllenius, Michael Thomasson och Christer Johansson

www.nilsson.se Tel: 0430-490 50

SAMVERKAN 112 NR 5 2014

Lättsjukvård

Sveriges billigaste lättvårdsambulans

Den har kapacitet för en liggande och två sittande patienter. Föraren har kompetensnivå sjuksköterska och patienterna klarar sig själva.

Text och Foto: Sven Åsheden

Euro-Lans recept är både enkelt och genialt: man inreder en fyrhjulsdriven lillpickup till något som är ett mellanting mellan ambulans och sjuktransportfordon. – Med detta fordon fokuserar inte Nordic Vehicle Conversion AB på ambulansstatus utan på praktisk användbarhet och priset berättar Patric Mohag. Det är inte svårt att förstå lockelsen i dessa besparingstider. Vem vill inte optimera transportresurserna, till en kostnad som är mindre än hälften, av vad en akutambulans kostar? 10

SAMVERKAN 112 NR 5 2014

VW Caddy är bara halvmetern högre än en ordinär personbil. Men den höga karossen ger stor kupérymd. Det blir nästan ståhöjd inne i bilen. Säterna är relativt höga, både fram och bak, och det gör insteget bekvämt; det är bara att vända in baken så är man på plats. Perfekt för patienter som kanske lider av smärtande rygg och stela leder. En annan praktisk finess är sido-skjutdörrarna som gör det smidigt att hämta och lasta utrustning och bagage även när det är ont om utrymme. Bakom den stora bakluckan

döljer sig ett väldisponerat båroch bagageutrymme. Båren är en bekväm multifunktionsbår (Pensi 2000 MA) som kan hanteras av en person även i trånga utrymmen och i trappuppgångar. Trappcylindern möjliggör en ergonomiskt förflyttning även med tyngre patienter.

der transporten. Anhörig/ledsagare kan också medfölja om det finns plats. Patienter som samtransporteras får inte vara i behov av någon tillsyn medan annan patient hämtas eller lämnas. Förarens kompetensnivå är sjuksköterska.

Användningsområden Huvudsyftet med lättvårdsambulansen, som levererats till Landstinget i Kalmar län, är att öka tillgängligheten på ordinarie akutambulanser. Fordonet är avsett för en eller flera patienter som klarar sig själva, men som kan behöva smärtlindring eller infusion un-

Även akuta uppdrag ► Andrabil vid hjärtstopps - larm ► First Responderresurs ► Transport av specialist kompetens ► Förstärka med en extra sjuksköterska ► IVPA-resurs ► Dra katastrof- släpkärra

WWW.S112.SE

1906

Källa: Hjärt- Lungfonden

Sveriges första EKG-registrering Sverige har tagit ett stort steg på vägen mot bättre diagnostisering av hjärtsjukdom. Detta sedan läkare i Uppsala har genomfört den första EKGregistreringen i landet. 1906. EKG står för elektrokardiogram och tekniken har visat sig vara till god hjälp när läkarna ska ställa olika hjärtdiagnoser. Registreringen går till så att små plattor fästs på patientens bröstkorg, handleder och vrister. Plattorna kopplas med hjälp av trådar som kallas elektroder till en registreringsapparat. Apparaten skriver sedan ut hjärtslagen i form av kurvor.

Hur kan då plattor på kroppen omvandlas till en kurva på papper? Människokroppen innehåller en rad substanser som leder elektrisk ström och som kallas elektrolyter. Tack vare dem kan kroppen leda elektricitet och det blir möjligt att via EKG-registreringen avläsa hjärtslagets profil. År 1903 namngav den holländske läkaren och forskaren Willem Einthoven de olika vågor som utgör hjärtslagets profil och kallade dem P, Q, R, S och T. En förändring i P-vågen tyder på förmaksflimmer och vid hjärtinfarkt är sträckan mellan S och T förhöjd.

EKG är fortfarande det viktigaste diagnosverktyget vid misstänkt hjärtsjukdom. I dag används sofistikerad datorbaserad teknik, vilket ger ännu mer information än den utskrivna EKG-kurvan. Ett exempel är 24 timmars-EKG som är en viktig undersökningsmetod, exempelvis för att avslöja förmaksflimmer. Förmaksflimmer är en allvarlig riskfaktor för stroke och behandlas med blodförtunnande medel. Forskningen kring EKG fortsätter. Forskarna försöker bland annat förbättra diagnostiken av akut hjärtinfarkt. Hjärt-Lungfondens insamlingskonton pg 90 91 92-7 och bg 909-1927 www.hjart-lungfonden.se

Let heavy be light Med Pensi 2000 MA gör vi förflyttningen tryggare och bekvämare – både för våra patienter och för oss som arbetar med patienttransporter. Den ergonomiska bårens multifunktioner minimerar antal överflyttningar och kan lätt hanteras i trånga utrymmen. Bårens trappcylinder gör det även möjligt för dig som arbetar ensam att förflytta patienter i trappor. Pensi är ledande inom bårteknik och förser ditt fordon med effektiv utrustning för transport och vård av patienter. Våra produkter är slitstarka, lätta och enkla att rengöra och underhålla.

SEXPUNKTSBÄLTE • TRAPPKLÄTTRARE • ENMANSHANTERING • ERGONOMISK

Återförsäljare i Sverige: Mago Scandinavia AB, telefon 0500-48 49 74

www.pensi.se SAMVERKAN 112 NR 5 2014

Utrustning: • Akutväska (ordinarie utrustning) • Läkemedelsväska (enl. ordinarie delegering) • Infusion: 1 st Ringer Acetat, 1 st Venofundin • Syrgas: 2 st 2,5 liters tuber • Defibrillator • Sug: (Elektrisk Laerdal) • Andningsvård: Intubering vuxen/barn • Skyddsutrustning: Hjälm, Kemdräkt, Skyddsmask m.m.

Defibrillator, akutväska och alla tekniklösningar är lätt åtkomliga. Vid sidan av bårsläden finns lättåtkomlig utrustning liksom praktiska fästanordningar för bagage och patienttillhörigheter 12

SAMVERKAN 112 NR 5 2014

WWW.S112.SE

1929 1935 TYSK LÄKARE FÖRDE IN Nytt medel SLANG I SITT EGET HJÄRTA tunnar ut blodet Källa: Hjärt- Lungfonden

1929. Den tyske läkaren Werner Forssman är den första människa som fört upp en slang från den vänstra armbågsvenen via blodkärlen upp till hjärtats högra förmak. Han utförde experimentet på sig själv genom att lägga lokalbedövning i armvecket

Werner Forssman

innan han förde in slangen och sedan gick till sjukhusets röntgenavdelning där han med hjälp av ett fluoroskop kunde lirka slangen 60 centimeter upp till förmaket. Forssman hade tidigare gjort ingreppet på djur, men hans överordnade på sjukhuset i Eberswalde förbjöd honom att försöka göra det på människa. Hans spektakulära tilltag ledde till att han blev avskedad från sitt arbete. WERNER FORSSMANS hjärtkateterisering utgjorde startskottet för de kateterburna ingrepp i hjärtat och dess kranskärl som görs i dag. Kranskärlsröntgen och ballongvidgning är båda resultat av Forssmans modiga försök på sig själv. Forskningen kring kateterburna ingrepp fortsätter och de senaste framstegen omfattar byten av hjärtklaffar. Hjärt-Lungfondens insamlingskonton pg 90 91 92-7 och bg 909-1927 www.hjart-lungfonden.se

1935. Laboratorn vid Karolinska institutet Erik Jorpes har upptäckt att om man renar ett ämne som kallas heparin så hindrar det blodet från att koagulera, det vill säga klumpa ihop sig. Upptäckten är sensationell eftersom den kan lösa upp blodproppar vid hjärtinfarkt eller förhindra blodproppar vid förmaksflimmer.

HEPARIN blev världens första blodförtunnande läkemedel och det används fortfarande över hela världen, bland annat vid hjärtinfarkt, förmaksflimmer, lungemboli och vid by-passoperationer. Dessutom pågår forskning om andra användningsområden för heparin, bland annat tyder studier på att ämnet kan förbättra lungfunktionen hos personer med astma och andra lungsjukdomar. Hjärt-Lungfondens insamlingskonton pg 90 91 92-7 och bg 909-1927 www.hjart-lungfonden.se

SPECIALFORDON FÖR TUFFA UPPDRAG Vi är vill tacka alla närvarande som besökte vår monter på Flisa i Tylösand 16-18/9. Ni gav oss mycket inspiration för framtida samarbeten.

Euro-Lans, Karosseriverken, U-Lift: 0457-45 06 00 YdreSkåp: 0381-66 90 00

nordicvehicle.se WWW.S112.SE

SAMVERKAN 112 NR 5 2014

Räddningstj ä

nst

Att reflektera mer över vad ”mjuk” kompetens betyder i yrkesrollen vore bra, tycker Olof Glaumann.

Brandman - sjuksköterska - båtförare/navigatör

Trippel-kompetens ger fördelar

– men inte riktigt som Olof trodde 14

SAMVERKAN 112 NR 5 2014

WWW.S112.SE

Att klippa upp en bil, göra HLR, genomföra en rökdykning, lägga om en fraktur eller stoppa en blödning – allt är exempel på kompetenser som räddningstjänster och ambulanssjukvård utbildar för. Men vad säger man till den svårt skadade medmänniskan man möter på ett larm, som har smärtor och dödsångest..? Det är i ett samtal med Olof Glaumann, 32-årig brandman hos Storstockholms Brandförsvar, som frågan dyker upp. Är balansen mellan räddningsyrkenas ”hårda” och ”mjuka” kompetenser god, eller kan mer ansträngningar läggas på det mjuka? Unik kompetens Olof har en unik utbildningsbakgrund. Han är utbildad navigatör med tre år i marinen, gick sedan Räddningsverkets tvååriga SMO-utbildning i Rosersberg och skaffade därefter en sjuksköterskeutbildning. Med den trippel-kompetensen var han given för sitt nuvarande arbete som brandman hos Storstockholms Brandförsvar med placering på Johannes Brandstation. En del av Johannes dygnetrunt-styrka är skeppare och ansvarar för Storstockholms brandförsvars stora brandbåt 1090, och där passar Olofs marina utbildning i högfartsnavigation in mycket bra. Ville fördjupa sig – Men även min sjuksköterskeutbildning passar in bra i det här jobbet och det var så jag tänkte när jag gjorde mina utbildningsval, berättar han. Tajmingen var lite olycklig när han kom ut med SMO-examen från Rosersberg. Det var precis när det genomfördes nedskärningar inom brandförsvaret i Stockholm, så Olof satte siktet mot att komplettera med sjuksköterskeutbildningen. – De delar av SMO-utbildningen som handlade om första hjälpen-insatser fastnade jag för, alltså den handfasta och akuta sjukvård som är aktuell vid många larm. Jag ville fördjupa mina kunskaper på det WWW.S112.SE

området och när det var svårt att få annat än bara vikariat hos brandförsvaret så satsade jag på sjuksköterskeutbildningen. Palliativ vård Olof gick sjuksköterskeutbildning och tog sedan ett jobb inom den palliativa vården i Stockholm. Han jobbade både på avdelning och som en i ett ASIH-team (Avancerad Sjukvård i Hemmet). Som sjuksköterska konstaterade han att hans förväntningar på utbildningen varit delvis fel: – Jag hade inte insett hur mycket av omvårdnad som utbildningen handlade om. Jag hade en föreställning att den skulle fokusera mer på det handfasta, berättar han. Men just detta, alltså de ”mjuka” delarna av hans sjukvårdsutbildning är ändå det som han idag tycker att han har mest nytta av som brandman. – Omvårdnadsdelen av utbildningen ger kunskaper om hur man möter människor och det är ju precis det man gör som brandman. Det handfasta omhändertagandet av fysiska skador och sjukdomstillstånd blir det inte så mycket av. Vi kommer visserligen oftast först ut på larm, men ambulansen kommer inte långt efter och de tar över sjukvårdsansvaret och vi assisterar med exempelvis förflyttningar och fixering. Så är det i alla fall för oss som jobbar som brandmän i storstan. Troligen är det annorlunda för dem som jobbar ute i landet och för dem

som ofta åker på exempelvis IVPA-larm, säger han. Bra med mer dubbelkompetens? I Stockholm har brandmän med sjuksköterskeexamen heller ingen rätt att ge läkemedel. Den enda delegation alla brandmän har, är att ge syrgas. Allt annat är ambulanssjukvårdens ansvar. Huruvida brandkårer och räddningstjänster skulle vinna på att ha fler dubbelutbildade brandmän är han inte säker på: – Min egen erfarenhet är att omvårdnadsdelen av min sjukvårdsutbildning är det jag har mest nytta av till vardags, säger han. I det svaret finns också en underförstådd fundering om att man kanske kommer ganska långt, bara genom att vidareutbilda olika yrkesgrupper över yrkesgränserna. Alltså att nyttan med att till exempel vidareutbilda brandmän i omvårdnad skulle vara tillräcklig och enklare att uppnå än att önska sig dubbla kompetenser – men ändå innebära stor nytta för både den egna yrkesgruppen och för de människor man möter i svåra situationer.

”

Jag hade inte insett hur mycket av omvårdnad som utbildningen handlade om"

Brandmännen i Stockholm har enbart delegation för att ge syrgas. Ändå betyder Olofs sjuksköterskekompetens mycket för att göra honom säkrare vid mötet med medmänniskor i svåra situationer. Omvårdnadsdelen av hans sjukvårdsutbildning är mycket värdefull, tycker han.

SAMVERKAN 112 NR 5 2014

Olof Glaumann, brandman med unik trippelkompetens.

”

Allt handlar om hur man förhåller sig till en svår situation och till en medmänniska med svår ångest och smärtor"

Så tar han ett exempel. En tåghoppning som han och kollegerna larmades till, då en ung kvinna försökt begå självmord genom att hoppa framför ett tåg. – Hon var vid medvetande och låg under tåget när vi kom fram och jag var den som kröp in till henne Hon var svårt skadad, med smärtor och ångest, berättar Olof. Han, precis som alla andra kolleger i blåljusbranschen, vet hur svårt det kan vara att hantera sådana situationer. Vad säger man och hur agerar man..? – Vi låg där ansikte mot ansikte och jag pratade med henne. Det blev så att hon berättade vad hon hette och jag vad jag heter och så samtalade vi medan vi väntade på mer hjälp för att kunna lyfta bort och hjälpa henne till ambulans. Olof reflekterar: – Sådana larm är alltid jobbiga… – Men jag tror allt handlar om hur man förhåller sig till en svår situation och till en medmänniska med svår ångest och smärtor. Själv tycker jag mina utbildningar och min erfarenhet från den palliativa vården har

SAMVERKAN 112 NR 5 2014

gett mig en beredskap att kunna förhålla mig till sådana situationer. Och så reflekterar han: – Vi borde prata mer om sådan kompetens. Det där med hur man klipper bilar, rökdyker, ger HLR och lägger förband lär vi oss och pratar mycket om. Mötena med medmänniskor i svåra situationer är en svårare kompetens som vi borde prata mer om, säger Olof. Hur gick det? Så till sist undrar jag hur det gick för kvinnan under tåget: – Jag vet inte, man får ju inte sådan återkoppling. Man undrar, men får sällan veta, svarar han. Återstår för författaren av denna reportagetext att tänka att även sådan återkoppling skulle hjälpa blåljusbranschen att både utveckla kompetenser och att göra det lättare att bearbeta svåra larmupplevelser. Samtidigt skulle det säkert göra vardagen på jobbet tryggare för alla som får ta hand om de svåra larmsituationerna.

Grattis till Östersund

Hämtas av Mats Dahlberg och Eddie Gabrielsson

www.nilsson.se Tel: 0430-490 50

WWW.S112.SE

Sörbyvägen 15, 521 52 Floby • Tel. 0515 - 72 34 50 • www.autokarossrescue.se

BAS-brandbilar • Crashtender • Släck- och räddningsfordon • Tankbilar • Specialfordon Försäljning Denny Walthersson 0515 - 72 34 84 0765 - 25 34 84

denny.walthersson@autokarossrescue.se

Försäljning Sture Håkansson 0515 - 72 34 58 0705 - 50 44 22

sture.hakansson@autokarossrescue.se

Support Stig Christensen 0515 - 72 34 65 0702 - 90 20 25

stig.christensen@autokarossrescue.se

Marknadens mest realistiska vattenövningsdockor

Nu med HLR funktion

Används av ett flertal Räddningstjänster runt landet samt av Svenska Marinen

www.skyskol.com 0709-149885 WWW.S112.SE

SAMVERKAN 112 NR 5 2014

Konferens

HALLAND UTMANADE - ordnade FLISA-konferens i egen regi

Text och foto: Sven Åsheden Flisas årliga konferens arrangerades den 16-18 september på hotel Tylösand. Ett strandnära hotell som ligger cirka 7 km väster om Halmstad. Kongresshallen var en ljus och vacker lokal med högt till tak och en hänförande utsikt över havet. Samtliga utställare fanns på samma våningsplan och årets tältlösning, som rymde fordonsutställarna, var integrerad med kongresshall och övriga utställare. Konferensens tema och avstamp handlade om patientsäkerhet, god och säker vård. Det växlades idéer och erfarenheter runt kvalitetsarbete, ny forskning, lagstiftning med mera, som i förlängningen ska leda till god och säker ambulanssjukvård runtom i Sverige. Projektgruppen för årets Flisa-konferens hade en gemensam målsättning, de vill bryta mönster, upptäcka nya sidor och skapa en oförglömlig upplevelse för utställare och konferensdeltagare. Gruppen hade ingen erfarenhet som konferensarrangör och detta blev en utmaning som heter duga. Utmaningen löste projektgruppen på ett riktigt bra sätt under rådande förutsättningar.

SAMVERKAN 112 NR 5 2014

Vi frågade konferensdeltagare och utställare om synpunkter och omdömen.

Vad tycker du har varit bra? – Flera tyckte att det var bra att hela konferensen och alla aktiviteter runt omkring var väl samlade. – Många lyfte fram den goda maten och flera uttryckte uppskattning för trevlig underhållning. – Flera lyfte också fram sociala och kontaktskapande möjligheter som något positivt under konferensen: ”Har träffat många intressanta människor”, ”Knutit nya kontakter”. Övriga kommentarer var: ”Fint arrangemang”, ”Trevliga konferensvärdar”, ”Intressanta föreläsningar av föreläsare med tyngd och kunskap", "En bra blandning av humor, lättsinne och allvar", "Imponerande hög kvalitet på de flesta programpunkterna", "Bra och intressant blandning av föreläsare. Inspirerande!!".

Vad tycker du har varit mindre bra? Någon uttryckte önskemål om fler utställare. Övriga kommentarer var: ”Det skulle funnits ett forum för att nätverka och byta erfarenheter på ett organiserat sätt”. ”Fler kvinnliga föreläsare. Nu var det 29 män och 6 kvinnor”. ”För många parallella föreläsningar och workshops”. ”Hade önskat ett mer enhetligt tema”. Redaktionens kommentar: det var 40 programpunkter, som genomfördes i tre olika lokaler, under konferensdagarna.

En utställare uttryckte spontant; – Vi har varit med på nio Flisakonferenser. Vid två tillfällen har Flisas ordförande och styrelse gått runt och hälsat på oss utställare.

WWW.S112.SE

Flisa är ett starkt varumärke Flisa har under de senaste 29 åren ambulerat runt på olika orter i landet med sin årsstämma och konferens. Arrangemangsansvariga har efter bästa förmåga fått ordna arrangemangen på respektive ort.

Grattis till Halland

Vad tyckte utställarna? Något som flera utställare lyfte fram var: – Oftast stor förvirring vid arrangörsbyte. – Flisas styrelse behöver skapa en profil för sina konferenser med guidelines, där all arrangemangs-information finnas tillgänglig för alla arrangörspartners. Allt ska vara smidigt och lättillgängligt. – Personal i det egna länet måste ges tillfälle att besöka utställningen. Positivt. Välplanerat och välordnat! Bra kvalitet på besökare. Negativt. – Andra kommentarer var: "För få besökare", "Inträde till utställningen känns fel","Ett kallt tält med sluttande golv för hundratusen kronor - samma pris som på Elmia", "För höga monterpriser i förhållande till vad man får", "Upphör med sponsring", "Räcker med fordonsutställning vartannat år"

Birgit Nordh, Sales Manager, IM-MEDICO – Vi på IM-Medico är mycket nöjda med Flisa 2014. Ett av det bästa vi haft på många år. Bra besök av kunder i montern. God mat och bra underhållning gladde oss alla. Rent organisatoriskt var det mindre bra då informationen till oss utställare inte varit lika utförlig som tidigare år men även det löste sig på slutet. Vi ser redan nu fram emot Flisa 2015 i Uddevalla. WWW.S112.SE

Hämtas av Urban Holm och Martin Johansson

Claes Törnqvist, Försäljning, Celab. – En idé. Varför inte koncentrera utställningen till att omfatta Lunch till Lunch? Då kan vi utställare komma på förmiddagen dag 1 och rigga, ställa ut på eftermiddagen, vara med på middag och viktigt mingel på kvällen, och sedan ställa ut nästa förmiddagen för att sen packa ihop och åka vidare på eftermiddagen. Här är på Tylöhus har vi bra och koncentrerade lokaler med tanke på att fika och frukost serverades ute bland utställarna.

Jonas Johansson, Sales Manager, Ortivus. – Tyvärr, har vi inga kunder i Halland. Tre konferens- och utställningsdagar är helt okej, men det skulle räcka med en Flisa-konferens vart annat år. Kringarrangemangen, är vad jag kan förstå, bra och lyckade. På denna typ av konferens får vi också ett ypperligt tillfälle att knyta närmare bekantskap med enskilda kunder och användare. Jättebra!

www.nilsson.se Tel: 0430-490 50

Hans-Göran Ericsson, ägare och utbildare Medical Care System AB. – Fantasin bör inte ha några begränsningar. Varför inte öppna upp Flisautställningarna för all blåljuspersonal? Det är ganska mycket dötid för oss utställare i väntan på ”bensträckare” och pauser under konferenserna. I det stora hela är konferensens upplägg bra.

SAMVERKAN 112 NR 5 2014

Jens Olhammer har fått en rad fina placeringar i internationella tävlingar. 2006 i Burlington och 2012 i Halifax blev han bästa medic.

Ambulanssjukvå

Mästare

– med känsla för att rädda liv

Text och foto: Marie Sjödin

Jens Olhammer, 43-åring från Kungsbacka, är ambulanssjuksköterska och en av medlemmarna i WCRT. Från början bestod teamet av brandmän från Falkenberg och när de förstod att de behövde komplettera med medicinsk kompetens med traumautbildning fick Jens frågan om att vara med.

Kungsbacka •

SAMVERKAN 112 NR 5 2014

– Jag tyckte det var en jättekul idé och ville gärna haka på, dels för att jag är intresserad av att tävla, men även för att det lät som en grej som gjorde att jag fick träna mycket och bli bra på traumaomhändertagande. – I vår organisation inom ambulansen har vi inte så mycket tid att träna och öva så som de har inom räddningstjänsten. – Man har inte samma mängd larm på en dag inom räddningstjänsten som man har inom ambulansen, säger Jens. Snart insåg Jens att teamet behövde ytterligare en sjukvårdsresurs med ambulansvana och frågade en av sina kollegor, Andreas Jonsson, om han var intresserad. Det var han och sedan dess Namn: Jens Olhammer Ålder: 43 år Jobbar som: Ambulanssjuksköterska och narkossköterska. Har arbetat med ambulanssjukvård sedan 1991 Bor: Åsa, Kungsbacka kommun

består teamet av fyra brandmän och två ambulanssjuksköterskor med Jens som ansvarig för vårdbiten. Numera har Andreas ersatts av Christian Skotte. Dubbla kompetenser Jens har både ambulansspecialistutbildning och narkosutbildning och har vid flera tillfällen vunnit pris som bästa sjukvårdare, både i nationella och internationella sammanhang. – Jag har vunnit SM två gånger, bästa medic (internationell benämning på ambulanssjukvårdare) två gånger, kommit tvåa som medic tre gånger inom TERC och en gång i Tyskland. Som exempel på Jens framFamilj: Gift. Har två barn, 10 och 12 år gamla Intressen: Skidåkning utför, vågsurfning (nybörjare) Största merit: Två internationella utnämningar som bästa medic, 2006 och 2012

skjutna placeringar kan nämnas bästa medic 2012 i Halifax, Kanada och 2013, i Long Island i New York, kom han på en andraplats, en ynka halvpoäng efter segraren. Jens ser tävlingarna som ett roligt och stimulerande sätt att utvecklas i sitt arbete. Men det kostar pengar att tävla utomlands och för att kunna finansiera deltagandet behövs sponsorer, heltäckande medel för den typen av aktiviteter finns inte inom ambulans- och räddningsorganisationerna. – Vi har haft fantastiska sponsorer, det är en hel del pengar som ska till för att vi ska kunna åka, vi är sju personer med alla som ska med och det ska bokas flyg, hotell och mat. Helst vill teamet tävla inom TERC eftersom bedömningen i de tävlingarna är mera öppna för idéer som kommer utifrån och den kritik som framkommer är konstruktiv. – Där har vi alltid fått bra resultat. Brittiska WRO däremot känns lite konservativ, det har WWW.S112.SE

Save time – Save life S-Cut används av räddnings- och ambulansföretag över hela världen.

West Coast Rescue Team har samlat på sig många utmärkelser genom åren. På stationen i Kungsbacka hänger en del och det finns ännu fler på stationen i Falkenberg. vi märkt när vi suttit med domarna på utvärderingen efteråt, det ingår i lärandetråden i tävlingarna. – I kritiken har vi fått höra att ”ni gjorde så här och det är ok, men i Skottland gör vi så här och det är ännu bättre”. – Vi har kommit med idéer som vi tyckt varit jättebra, men vi känner att de har en annan inställning till lärande och kritik. – I TERC får vi mer konstruktiv kritik och därför känns det roligare och mer lärorikt att tävla där berättar Jens. Stort patientfokus WCRT har tävlat i internationella tävlingar sedan 2003. Tävlingarna äger rum på hösten och alla år utom ett par har teamet valt att tävla inom TERC. – I totalen har vi prenumererat på andraplatser, vi har pratat om att fortsätta tills vi vinner den sammanlagda tävlingen. Men vi har ju haft väldigt mycket framgångar i alla fall. En stor orsak till att vi har lyckats bra är att vi som lag är öppna för alla delar som ska göras vid en olycka, vi har inte varit så instängda i fack utan är förstående och öppna för varandras delar i det lagarbete som det här faktiskt är, och vi hjälper varandra hela tiden. – Jag försöker som medicinskt ansvarig göra mitt bästa WWW.S112.SE

för att informera räddningstjänstsidan om hur det ser ut inuti bilen, det underlättar oerhört mycket när man planerar ett uttag. Samtidigt är hela laget väldigt patientfokuserade, det tror jag är en stor nyckel till att jag kunnat vinna de här medicpriserna, säger Jens. Fått massor med idéer I år blev det ingen tävling eftersom anordnande ort fick problem med ekonomin och därför lade ner arrangemanget. Det arrangemang som snabbt ordnades i stället valde teamet att stå utanför. – Jag har gått nu i flera veckor och känt att det är konstigt att vi inte är med och tävlar, det tror jag att flera i laget känner. Det har blivit som en slags klocka, det kommer i september varje år. Vi har blivit goda vänner med många av de här lagen och tagit hem massor med idéer som vi har kunnat förmedla ut på räddningstjänst och ambulans här. Vi har också märkt att vissa av våra idéer har gett ringar på vattnet på vad de andra lagen gör. Inför nästa år hoppas Jens Olhammer att WCRT åter är med och tävlar inom TERC, att det då blir en tävling som följer konceptet. Och givetvis hoppas han då på att teamet vinner sin första totalseger samtidigt som han själv blir bästa medic…

Stolt sponsor av

West Coast Rescue Team,

ett av världens bästa räddningsteam.

Merparten av svenska ambulanser är utrustade med S-Cut.

Köp den på s-cut.se! S-Cut är en kvalitetsprodukt, utvecklad i Sverige av räddningspersonal och ambulanssjukvårdare. SAMVERKAN 112 NR 5 2014

Porträtt

Text: Lina Mattebo Foto: Staffan Claesson

Alltid redo Han har gripit sin bror, extrajobbar på bio och är alltid tillgänglig via telefon. Uppsalapolisens presstalesman Christer Nordström har inga problem med att blanda jobb och privatliv. 22

SAMVERKAN 112 NR 5 2014

WWW.S112.SE

I maj fyller Christer Nordström 65 år. Håret har blivit grått, fast hans frisör har övertalat honom att färga det mörkt – ”Jag är ledsen Christer, men din gråa färg ser smutsig ut”. Men de bruna ögonen är pigga som hos ett barn och Christer Nordström har inga planer på att gå i pension. Han känner sig inte färdig med polisen och är väldigt nyfiken på den nya organisationen. – Jag trivs väldigt bra och är stolt över mitt yrke, så jag stannar så länge jag får. Han har aldrig ångrat sitt yrkesval, men minns inte när polisidén dök upp. Den försvann i alla fall inte av att hans äldre bror var grovt kriminell redan när Christer Nordström växte upp. Det faktum att han troligtvis skulle stöta på sin bror som polis hindrade honom inte från att skriva hemstaden Uppsala på alla tre alternativ om var han ville bli placerad.

”

Jag ser det som en viktig service att alltid ha telefonen påslagen

Christer Nordström

– Första dagen på jobbet presenterade jag mig och berättade om min bror. Det var inget alternativ att dölja det. Kollegerna reagerade olika, några tyckte att det var okej medan andra ansåg att han borde ha valt ett annat yrke. Christer Nordström sa att de skulle behandla hans bror som vilken medmänniska som helst om de stötte på honom, även om han själv var närvarande. Och så blev det. WWW.S112.SE

– Jag har gripit min bror flera gånger, men nu är det många år sedan det hände. Det har aldrig varit ett problem, snarare tvärtom. Jag har en förståelse för hur det är att vara anhörig till en kriminell person. Min bror brukar skryta om att jag är polis, säger han och ler. DET ÄR INTE mycket som Christer Nordström ser som problem. Han säger att han snarare ser dem som utmaningar. Det handlar inte om att han undviker svårigheter. Tvärtom. Det är han som ofta har fått ta tag i de riktigt svåra fallen – som Fadimes begravning, kommunikationen efter Knutby-morden och alla ceremonier efter Estoniakatastrofen – men också om mindre problem som att byta från sommardäck till vinterdäck på kungens bil när det kom ett oväntat snöoväder. Många journalister uppskattar honom för hans vilja att lösa problem och förmågan att snabbt skaffa fram korrekta uppgifter. – Vi försöker aldrig mörka eller vilseleda journalister. Det är viktigt att vi kollar upp vad som verkligen har hänt så att vi inte säger något som är käpprätt åt skogen. Då är det bättre att säga att det är oklara omständigheter. PÅ ANDRA SIDAN skrivbordet, mitt i hans synfält, står en tv och en radio. Christer Nordström har jobbat som presstalesman vid Uppsalapolisen på heltid sedan 2004 och gillar att ha kontakt med många människor utanför polisen. – Jag insåg tidigt att polisen måste bli bättre på kontaktskapandet. Polisen är en så speciell organisation med befogenheter som ingen annan har och därför är det viktigt att vi står upp för det vi har gjort. Vi ska inte låta medierna spekulera fritt, utan berätta det vi kan berätta.

När det gäller... Reflexite Flexibright VC612 är ett vidareutvecklat mikroprisamtiskt högreflekterande reflexmaterial ämnat för yrkesgrupper där man ställer stora krav på synbarhet och säkerhet. Dess egenskaper ger en mycket hög synbarhet i dagsljus såväl som i mörker och en kraftigt ökad synbarhetsfaktor med sina fluorescerande egenskaper vid dåliga väderförhållanden såsom regn eller dimma.

För mer information om Reflexite eller andra av våra produkter ring 0430 - 738 00 R&D Spandex AB, Box 98, SE-312 22 Laholm Sverige Tel. 0430 738 29 | Fax. 0430 133 17 | www.rdspandex.se

IMMOBILISERING FÖR PROFFS Ferno Norden erbjuder dig ett komplett sortiment av professionella produkter för ﬁxering. Hög kvalitet med unika funktioner för en trygg och säker insats i extrema miljöer.

Världsledande premiumprodukter. 3 års garanti på all vakuumutrustning!

CHRISTER NORDSTRÖM TAR på och av glasögonen, artikulerar tydligt när han pratar, sätter handen under hakan när han

www.fernonorden.se Tel: 0520-42 02 00 SAMVERKAN 112 NR 5 2014

funderar och han skrattar ofta. En annan paroll för honom som presstalesperson är att alltid vara tillgänglig, även om han är ledig. Mobilen är bara avstängd när han sover. Annars svarar Christer Nordström alltid när det ringer, oavsett om det är lördag kväll, han är på bio eller om det är julafton. – Tillgängligheten är a och o. Journalister kan inte bollas runt i en

Uppsala •

SAMVERKAN 112 NR 5 2014

jätteorganisation, utan måste få svar snabbt. Jag ser det som en viktig service att alltid ha telefonen påslagen. Att arbetsliv och privatliv glider in i varandra, ser han inte som ett bekymmer. – Jag är singel och har ingen som säger till mig vad jag måste göra. Det är bara jag. Om jag hade haft en relation eller barn att ta hand om hade det varit annorlunda. Vissa brukar säga att jag är yrkesskadad och det är möjligt, men jag har inte bli-

Namn: Christer Nordström Ålder: 64 år Jobbar som: Presstalesperson vid Uppsalapolisen. Om jobbet: Det är en hög utryckningsberedskap, brukar vi skämtsamt säga. Det gäller att vara engagerad och alltid vara beredd att ställa upp.

vit sjuk av det, säger han och skrattar. När han inte jobbar, då jobbar han. På bio alltså. Christer Nordström har varit filmnörd sedan han var barn och när han började jobba som filmmaskinist fick han se alla filmer han ville gratis. Det extraknäcket har han haft i 48 år. Nu jobbar han på Filmstaden i Uppsala två till tre kvällar i veckan. När han nyligen presenterade filmen ”Let’s be cops” för biopubliken ropade en man: ”Är kommis-

sarien med i filmen?”. Christer Nordström skrattar så att han måste kippa lite efter andan när han berättar om händelsen. Många biobesökare känner igen honom från gatan, tv eller radio. I år var det till exempel hans 43:e Valborgsmässoafton i yttre tjänst i Uppsala. Men det finns också de som känner igen honom av andra anledningar. – Våra så kallade kunder går ofta på bio. Men det är inga konstigheter, de uppträder väldigt trevligt och artigt och kom-

Bor: Uppsala Familj: Singel Boktips: "Den sanna historien om Pinocchios näsa" av Leif GW Persson. Filmtips: "En oväntad vänskap", "12 years a slave" och "Frost".

Gör när jag är ledig: Går på bio, oftast i Stockholm. Eftersom jag jobbar på Filmstaden några kvällar i veckan är det skönt att gå på en annan biograf. Plats jag tycker om: London. Den staden har allt. Där finns alla kulturer, både storstadsmilWWW.S112.SE

Påfallande hörbar och synlig. Vår nya varningsteknologi.

www.pintschbamag.de

”

Kanske engagerar jag mig politiskt - eller flyttar till London."

Representant för Sverige Euro Equip AB Roger Jonasson Telefon +46 (0)54 832878 info@euroequip.se

VARNINGSLJUS FÖR PROFFS

mer fram och pratar. Där får jag se en annan sida av dem. PÅ KONTORSVÄGGARNA hänger flera tavlor med Uppsalamotiv, men trots Christer Nordströms fäbless för sin hemstad är det en annan stad som egentligen är hans. I en av skrivbordslådorna finns en nyckel till en lägenhet i London. Dit åker han runt fem gånger per år. Promenerar, går på bio, lyssnar på konserter, ser på teater, träffar vänner. – Första gången jag åkte till

London var 1971. Jag tog båten Saga från Göteborg. Vid den tidpunkten var husen svarta av sot och luften full av fogg och smogg, men jag kände redan då att det var min stad. Jobbet är hela Christer Nordströms liv nu, det erkänner han. Trots det är han inte oroad över vad som ska hända när han slutligen måste gå i pension. – Jag kommer säkert hitta på något att göra. Kanske engagerar jag mig politiskt – eller flyttar till London.

jö och småstadsmiljö plus en massa olika teatrar, konserter och filmer. Brinner för: Frälsningsarméns sociala arbete världen över för att ta hand om utslagna människor. Tidigare var jag engagerad i flera barnhem i Sri

Lanka som Frälsningsarmén hade. Jag samlade in fulla garage med kläder som vi sedan skickade ner. Kom till mig: Om du har ett problem som behöver fixas. Motto: ”Alltid redo”. Jag är gammal scoutledare.

WWW.S112.SE

Varningsljus från Ferno Norden när professionella användare själva får välja Marknads bästa ljuseffekt kombinerat med världsledande teknik ger dig ett utryckningsfordon som verkligen syns på vägarna

5 års garanti på elektroniken Patenterad Linjär-LED teknologi

Tel: 0520-420200 www.fernonorden.se E-post: fab@fernonorden.com

SAMVERKAN 112 NR 5 2014

Räddning

Jan Landin Ålder: 69 år. Uppväxt: På Holmön utanför Umeå och i Kiruna. Bor: I Åryd, utanför Karlshamn Familj: Gift med Kerstin, två barn och fyra barnbarn. Gör: Arbetar året ut som flyglärare genom Frivilliga flygkåren.

Patrik Nilsson Ålder: 39 år. Uppväxt: I Asarum. Bor: I Göteborg. Familj: Sambo, en son som är nio år och två hundar. Gör: Arbetar som chefsytbärgare på Sjöfartsverket.

SAMVERKAN 112 NR 5 2014

WWW.S112.SE

ESTONIAHJÄLTARNA

- 20 år efter katastrofen

20 år har gått sedan fartyget Estonia förliste i Östersjön, men för många lever minnena av katastrofen fortfarande kvar. Inte minst för piloten och Årydsbon Jan Landin och ytbärgaren Patrik Nilsson från Asarum. De ingick i besättningen på den första svenska helikopter på plats och räddade tillsammans 15 liv ur vattnet. I en intervju med tidningen Sydöstran möts de igen för att dela med sig av sina minnen från den mörka septembernatten. Tisdagen den 27 september 1994. Klockan är tio på kvällen och mörkret har lagt sig över flygflottiljen F 17:s bas på Gotland. 49-årige helikopterföraren Jan Landin från Åryd gör sig redo för att gå och lägga sig. Denna vecka ingår han i den besättning som har dygnet-runt-beredskap med Visby som utgångsbas, men nästkommande dag har han fått ledigt för att kunna medverka i en tv-inspelning. Men han får inte sova länge. – Fem över ett på natten smäller det till. Då ringer telefonen, minns han. Informationen är knapp, men det har kommit ett larm om att passagerarfärjan Estonia, på väg från Tallinn till Stockholm, fått slagsida. Räddningscentralen har kontaktat den besättning som är i tjänst som i sin tur ringer till sin ytbärgare. För lite information Denna vecka är det den värnpliktige 19-åringen Patrik Nilsson, född och uppvuxen i Asarum, då ytbärgartjänsten vid denna tid var en värnpliktsbefattning. Han hade startat den halvårslånga utbildningen vintern 1994 och under sommaren gått på beredskapstjänstgörning. Tillsammans med sin besättning – som då bestod av fem personer: två helikopterförare, en tekniker, en navigatör och en värnpliktig ytbärgare – åker Patrik Nilsson till flygfältet där helikoptern finns och man sätter igång med förberedelserna. 50 minuter senare lyfter de och beger sig mot olycksplatsen.

WWW.S112.SE

– Anledningen till att vi inte startade med en gång berodde på att det inte fanns tillräckligt med information. Ingen visste vad det var som hade hänt. Vad vi hade hört var att Estonia hade mellan 20 och 30 grader slagsida och det vi såg framför oss var att färjan ligger med slagsida och att vi får vinscha upp folk från däck. Jag kan inte minnas att vi i det initiala skedet diskuterade möjligheten att färjan sjunkit, säger Patrik Nilsson. Vad de alltså inte vet då är att det är precis vad som har hänt. Redan 15 minuter innan larmet nådde Gotland sjönk Estonia till botten. Känslan av otillräcklighet När Sydöstran möter de båda Estoniahjältarna i Jan Landins hem i Åryd, en solig septemberdag 2014, har det hunnit gå 20 år sedan den ödesdigra stormnatten mitt ute i Östersjön. Men de kommer fortfarande ihåg synen som mötte dem när de efter en timmes flygning i full storm nådde olycksplatsen. – Vi såg aldrig något av Estonia. I stället låg det en massa bråte, flytvästar och andra grejer i vattnet. Och så klart livflottar och livbåtar, säger Patrik Nilsson. Han minns också att det direkt kom en känsla av otillräcklighet över honom. – Att det inte spelar någon roll hur bra vi gör det. Det kommer ändå inte att bli en lycklig utgång av det här uppdraget. De var inte bara den första svenska helikoptern som nådde platsen utan också den

enda som var där just då. Det hade tidigare varit en finsk helikopter på plats och plockat upp överlevande, men den hade hunnit flyga därifrån när den svenska besättningen med bland andra Jan Landin och Patrik Nilsson kom dit. – Vi hade inte sagt så mycket till varandra på vägen ut. Vi var alla ganska tysta. Tills vi såg all bråte som låg i vattnet. Då var det dags att börja jobba, säger Jan Landin. En av hans uppgifter var att hålla helikoptern så stilla som möjligt under tiden som ytbärgaren hissades ner och upp. Han berättar att den första som Patrik Nilsson plockade upp var en person som stod i en vattenfylld livbåt. – I ett katastrofläge som det här undsätter vi folk som vi kan konstatera lever, för de vet vi att vi kan rädda, säger Jan Landin. De hann också rädda fem personer som klängde sig fast på en upp- och nedvänd livbåt samtidigt som mellan åtta och tio meter höga vågor rasade omkring dem, innan räddningsmanskapet tog beslutet att lämna området och flyga de överlevande till finska ön Utö. De åkte sedan tillbaka igen och undsatte ytterligare nio personer som de denna gång flög till den finska staden Hangö. De var sedan tillbaka i området två vändor till men då hittade de inga fler överlevande trots att de sökte i flera timmar vid båda tillfällena. I stället inleddes arbetet med att hämta upp de som inte klarat sig, men detta uppdrag hade andra helikoptrar satts på. Räddingsarbete i 18 timmar Totalt räddade alltså Jan Landin och Patrik Nilsson och deras tre kollegor 15 personer av totalt 137 överlevande av katastrofen. – Det låter kanske inte så jättemycket när det var 852 personer som gick åt. Men det ska tilläggas att vi hade att göra till ända fram på förmiddagen, säger Patrik Nilsson.

SAMVERKAN 112 NR 5 2014

>> I närmare 18 timmar i sträck arbetade de innan de landade i Visby igen vid sextiden på onsdagskvällen. – Det var tufft, säger Jan Landin och berättar att han ibland får frågan om händelsen har påverkat honom. Men han ser det inte först och främst som en hemsk upplevelse. – Jag kände inte en person på Estonia. Däremot fick jag förmånen att rädda 15 liv. Jag skulle vilja säga att jag hade en guldsits. Samtidigt menar Jan Landin att det också handlar mer om teknik när man har rollen som helikopterförare och att det var tuffare för Patrik, dels för att han hade ytbärgarens uppgifter och att han då var väldigt ung. Det är Patrik Nilsson beredd att hålla med om. – Även om vi ingick i samma helikopterbesättning hade vi olika förutsättningar och ställdes inför olika beslut. Nu när åren har gått känner jag som Janne att det inte är något som jag skulle vilja ha ogjort, men jag ställdes inför en del, som jag upplevde som, svåra beslut och det tog ett tag innan jag lärde mig att hantera det. Jag jobbar än i dag som ytbärgare och är ute på svåra uppdrag med jämna mellanrum, men inte där det är tusen personer inblandade. Det är svårt att inte bli känslomässigt berörd. Skillnaden mellan ett vanligt uppdrag och det här var att man var tvungen att prioritera – men denna gång inte i vilken ordning

utan vilka som över huvud taget skulle få vår hjälp. Annars är det ytterst sällan som man inte kan få med sig alla som behöver undsättas. Det är nästan oundvikligt att inte ställa sig frågan om man tog rätt beslut. Men med tiden har jag också förstått att vi gjorde det vi skulle. Utmärkelser efter insatsen Efter händelsen fick både Jan Landin och Patrik Nilsson ta emot utmärkelser för sina insatser vid räddningspådraget. Jan Landin minns särskilt när han en vecka senare fick möta tre överlevande, två män och en kvinna, som hans helikopter lyckats undsätta och som då tagit sig till Ronneby för att träffa honom igen. – Tjejen sa till mig: "Tack för att du finns". Det glömmer jag aldrig, säger han. Räddningsinsatsen vid Estonia var både den första och enda gången som Jan Landin och Patrik Nilsson arbetade ihop, men de har hållit kontakt sedan dess och träffas med jämna mellanrum även om Patrik Nilsson har bott i Göteborg sedan 1998. – Efter den här smällen blev vi goda vänner och vi har lärt känna varandra på ett helt annat sätt än vad jag tror att vi hade gjort annars, säger Jan Landin. Text: Matilda Ohlsson, Sydöstran Foto: Gunnel Persson, Sydöstran Grafik: Maria Steen, Sydöstran

Foto: Försvarsmakten

Tidslinje: 28 september 1994 01.05 F 17:s bas på Gotland larmas om att Estonia har problem mitt ute i Östersjön.

01.51 Jan Landin och Patrik Nilsson och deras besättning lyfter från Visby.

02.50 Den svenska besättningen är framme i området och lyckas rädda sex personer ur vattnet.

04.00 Helikoptern landar på finska Utö där de räddade förs i land.

04.40 Helikoptern lyfter från Utö för att återigen bege sig mot olycksplatsen. Denna gång får man med sig nio överlevande innan man beger sig mot finska Hangö.

07.10 Lyfter från Hangö för att återvända till området, men hittar nu inga överlevande. Återvänder till Hangö vid tiotiden på förmiddagen.

12.00 Beger sig en sista gång till olycksplatsen. Inte heller denna gång påträffar man några överlevande. Är tillbaka i Hangö strax efter klockan tre på eftermiddagen.

16.15 Den svenska besättningen lämnar Hangö för att återvända till Gotland. Landar exakt två timmar senare i Visby.

Besättningen: Jan Landin (helikopterförare) Anders Isaksson (helikopterförare) Lars Flemström (navigatör) Lars-Åke Hellblad (tekniker) Patrik Nilsson (ytbärgare) 28

SAMVERKAN 112 NR 5 2014

WWW.S112.SE

E N M Ö T E S P L AT S AV A M B U L A N S P E R S O N A L F Ö R A M B U L A N S P E R S O N A L

Ambulans 2015 Scandic Infracity vid Arlanda Ta möjligheten att lyssna på intressanta föreläsare under Ambulans 2015. Årets teman är arbetsmiljö och säkerhet. Varje dag genomförs fyra föreläsningar plus en avslutande keynoteföreläsning, samtidigt kommer det att ske intressanta debatter i speakerscorner. Årets magistrar presenteras i mässan och workshops hålls parallellt. Föreläsning 1 10.30-11.15 Trafiksäkerhet Speakers Corner 11.15-12.00 Debatt efter föreläsning om obligatorisk körutbildning/vinter/sommar, utryckningskörkort, patientsäkerhet under transport.

Föreläsning 2 12.00-12.45 Prehospital sjukvårdsledning och katastrofledning Nationella standarder/riktlinjer. Debatt i samband med föreläsning.

Föreläsning 3 14.15-15.00 Hot och våld Speakers Corner 15.00-15.45 Debatt efter föreläsning om utökat samarbete med dirigering, taktisk ambulanssjukvård, utbildning i närskydd, skyddsutrustning (kl 15.00-15.45).

Föreläsning 4 15.45-16.30 - Prehospital arbetsmiljö och dess risker (kl 15.45-16.30) Speakers Corner 16.30-17.15 Debatt efter föreläsning om egonomi, utbildning kring lyftteknik och fysisk träning. Ges möjlighet till träning under arbetstid för att klara arbetet? Behövs mer/mindre, potentiella lösningar.

www.ambulans2015.se

WWW.S112.SE

Ambulanss

jukvård

Unika simuleringar i nytt

ambulansträningscenter I ambulansträningscentret arbetar forskare från högskolorna i Borås och Skövde med att skapa så realistiska simuleringar av verkligheten som möjligt. Där ska det gå att träna hela kedjan från larm, ambulansfärden och arbetet på plats, till lastning, vård i ambulansen och överlämning till akuten. 30

SAMVERKAN 112 NR 5 2014

WWW.S112.SE

Ambulansträningscentret ligger i en stor byggnad intill ambulansstationen i Skövde. Här finns nu ett simulatorträningscenter för ambulanssjukvård, en nationell forskningsplattform med simuleringsträning och en certifieringsorganisation för hela Sveriges ambulanssjukvård tack vare forskningsprojektet SAREK (Simulation, Ambulance, Research, Education, Kinship). – I ambulansträningscentret kan man bland annat gå in i en fysisk bil och köra. På utsidan finns skärmar som simulerar hur en körning kan gå till i verkligheten. Den som använder simulatorn får massa upplevelser, exempelvis kan ett rådjur hoppa upp på vägen, säger Lars Lundberg, adjungerad professor i prehospital akutsjukvård. Samarbete över gränserna PreHospen är ett kunskapscentrum vid Högskolan i Borås som sysslar med utbildning och forskning inom prehospital akutsjukvård. När Björn Brorström, rektor vid Högskolan i Borås, för två år sedan utlyste ett behov av ett strategiskt forskningssamarbete mellan högskolorna i Borås och Skövde, började forskarna vid PreHospen fundera över vilka samarbeten som skulle fungera. Ett övergripande mål med det nu påbörjade samarbetsprojektet är att bygga upp ett tvärvetenskapligt forskningsområde. De båda högskolornas forskningsprofiler visade sig komplettera varandra på ett naturligt och bra sätt. Högskolan i Borås har sedan lång tid tillbaka genom Kunskapscentrum PreHospen haft en ledande position i utbildningen av ambulanssjuksköterskor, samt forskning inom prehospital akutsjukvård. Inom datavetenskap vid Högskolan i Skövde arbetar forskarna bland annat med spelutveckling av serious games – alltså nyttospel, spel som kan användas inom exempelvis utbildning. Och när Lars Lundberg kontaktade Per Backlund, biträdande professor i datavetenskap vid Högskolan i Skövde, fanns redan ett intressant projekt med ambulanssjukvården Skaraborgs Sjukhus. – Forskarna i Skövde är väldigt starka inom informations- och kommunikationsteknologi – IKT, men har ingen direkt koppling till forskning inom prehospital akutsjukvård. Där kunde vi komma in, säger Lars. Han berättar att de i samma veva insåg att det fanns fantastisk kompetens på det egna lärosätet inom forskningsområdet biblioteks- och informationsvetenskap.

>> WWW.S112.SE

ALLFA EUROPE PREMIUM Allfa Europe ambulansbår Hanterar alla patienter i alla situationer. Liggande/sittande i alla miljöer. Klarar 300 kg.

Ergonomisk Driftsäker Tillverkad i Sverige

www.fernonorden.se Tel: 0520-42 02 00 SAMVERKAN 112 NR 5 2014

>> Forskaren Hanna Maurin Söderholm har i sin tidigare forskning undersökt potentialen hos visuell information och kommunikationsteknik som skulle kunna användas för samverkan inom akutsjukvård i USA. Skulle visuell teknik kunna leda till bättre vård? Även Magnus Hagiwara, forskare inom vårdvetenskap, kom med i projektet då han tidigare har forskat om digitalt beslutsstöd vid prehospital vård. – Nu samarbetar vi alltså över områdesgränserna på vårt eget lärosäte samt med Högskolan i Skövde. Dessutom innebär projektet samarbete med två utländska universitet och samarbete med ambulansverksamheten i regionen, säger han. Heltäckande forskning Med medicinare, sköterskor och IKTspecialister samlade i samma projekt breddas kunskapsbasen och det går att förbättra delar i hela vårdkedjan där problemen annars inte ens hade upptäckts. – Det finns många saker som kan gå fel när ambulansen går ut på larm. Exempelvis kan den som tar emot larmsamtalet få fel bild av vad som har hänt. Körningen kan gå fel då man kör snabbt, riskfyllt och under stress. Det är också mycket information som kan försvinna vid överlämningen till akuten, säger Lars Lundberg. Traditionella simuleringar är ofta statiska. Det kan exempelvis handla om en ambulanssjuksköterska som får bedöma en patient i form av en simulatordocka i ett enkelt lektionsrum, komma till någon form av preliminär diagnos och sedan föreslå vilka akuta åtgärder som behöver göras. Därefter avbryts i regel övningen. – Det blir lätt något av ett statiskt rollspel mellan instruktören, den övande och simulatordockan. En hel del av informationen från instruktören måste ges verbalt, exempelvis ”Personen du ser är blek och kallsvettig”. På motsvarande vis

SAMVERKAN 112 NR 5 2014

måste den övande ofta berätta hur han eller hon skulle ha agerat i en verklig situation, ”i det här läget skulle jag ge fem mg morfin intravenöst” eller ”nu skulle jag lasta och åka till sjukhus så fort som möjligt”. Ur simuleringssynpunkt är detta ett fattigt scenario, säger Hanna Maurin Söderholm. Hon förklarar att syftet med ambulansträningscentret är att simulera ett rikt scenario. Och rikheten ska finnas i hela vårdkedjan. – Miljöerna är rika, ingen instruktör behöver säga vad personen ska uppleva, utan den som gör simuleringen kommer att se precis vad som händer Fr vänster: Hanna Maurin Söderholmn, Magnus Hagiwara, Lars Lundberg och uppleva exempelvis lukter. Utifrån det kan testpersonen dra slutsatser och att genomföra intervjuer, säger Magnus agera som han eller hon skulle ha gjort i Hagiwara. verkligheten, säger hon. Projektet är en pilotstudie. Analyserna av experimenten ska utgöra Första experimenten underlaget till en större ansökan om I november kommer forskarna att forskningsfinansiering från EU. göra de första experimenten. Den nya – I förlängningen tänker vi att simuleringsplattformen ska testas av 20 ambulansträningscentret kan användas till ambulanssjuksköterskor från regionen. De fortsatt forskning. Det skulle kunna ersätta kommer att arbeta i par. Varje par kommer en hel del klinisk forskning där det annars att testa ett enkelt simuleringsscenario och brukar vara svårt att få etiska tillstånd ett rikt. och vi ofta är hänvisade till att studera – Vi ska undersöka om de upplever mer journaler, säger Magnus Hagiwara. närvaro i det rika scenariot, om de får Men det är inte bara till för forskning. bättre förutsättningar och om scenariot Miljön ska även vara gångbar i är mer realistiskt. Vi kommer dessutom utbildningssammanhang. att studera om det finns skillnader – Det här träningscentret är det enda i mellan de olika simuleringarna, det vill sitt slag i Sverige, säger Lars Lundberg. säga presterar de bättre i något av dem? Testpersonerna kommer utifrån det att Text: Anna Kjellsson Foto: Helén Lilja Johansson skatta sin egen förmåga och vi kommer och Anna Kjellsson (porträttbild)

WWW.S112.SE

1977 Ballong räddar liv Den tyske läkaren Andreas Grünzing är den första person i världen som öppnar ett tilltäppt kranskärl på en levande patient med hjälp av en liten ballong. 1977. Ingreppet skedde i Zürich i Schweiz och patienten var en 37-årig man. Den lilla ballongen var fäst i änden av ett smalt rör, en kateter, som fördes upp till hjärtat från ljumsken via kärlsystemet. Hela ingreppet gjordes under röntgengenomlysning och när Grünzing såg att katetern nått upp till det förträngda kärlet blåste han upp ballongen så att kärlet kunde vidgas och blodet börja flöda igen. Grünzing har själv utvecklat ballongen under experiment i sitt kök. Den har sedan testats på djur och på avlidna innan det framgångsrika ingreppet ägde rum. ALFRED SZAMOZI genomförde 1979 den första ballongvidgningen i Sverige. Ingreppet kallas PCI, Percutaneous Coronary Intervention. Metoden är i dag förstahandsval vid akut hjärtinfarkt om metoden är tillgänglig inom 90 minuter. Hjärt-Lungfondens insamlingskonton pg 90 91 92-7 och bg 909-1927 www.hjart-lungfonden.se

Källa: Hjärt- Lungfonden

Normal blodflöde

Kranskärlssjukdom (förträngning)

PCI-ballongkateter

Uppblåst ballong

Vidgat kärl

PCI är ett ingrepp där en mycket liten ballong förs in till förträngningen. Ballongen expanderas så att placket pressas mot kärlväggen och blodet kan flöda Illustrationer: B.Braun Medical AB genom kärlet.

Flow-Safe II revolutionerar ambulanssjukvården

Första CPAP-systemet med inbyggd manometer och nebulisator Enklare att använda. Allt ligger i en påse och kopplas lätt och snabbt med en enda slang till syrgasbehållaren. Säkrare. Den integrerade manometern gör att du direkt ser vilket tryck du levererar till patienten. Och säkerhetsventilen gör att du automatiskt undviker övertryck. Resursbesparande. CPAP-systemet förbrukar hälften så mycket syrgas vilket är en stor fördel, särskilt vid långa transporter. Väljer du Flow-Safe II EZ kan du dessutom både CPAP-behandla och nebulisera patienten med ett och samma system. Bekvämare. Den elastiska masken är utformad för bästa patientkomfort med ett mjukt pannstöd för tryckavlastning och en nylonhätta som inte fastnar i hud och hår.

Infiniti Medical, med kvalitetsmärken som Masimo, Mercury Medical och Mindray, är en väletablerad leverantör till svensk akutsjukvård. För mer information www.infiniti.se, Tel. 08-792 12 40 33

Text: Lisa Winqvist Foto: Claes Hall Skånska Dagbladet

Räddningstj ä

nst

Specialister på området – ska inte tillåts rökdyka i ny organisation

De kan rökdyka för att rädda liv. Men med en ny organisation ttillåts styrkan i Löberöd och Revinge inte göra det. Räddningstjänsten Syd planerar att dra in rökdykningen från området. Brandmännen menar att det i slutändan kan kosta människoliv. Flera av deltidsbrandmännen i Löberöd och Revinge har sin ordinarie arbetsplats på MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. I deras arbete ingår rökdykarkompetens. Men för att få göra det måste man årligen göra bland annat fystest och medicinsk bedömning. Räddningstjänsten Syd vill inte längre ha rökdykning i Löberöd och Revinge. Trots att flera i styrkan är specialister på området. Brandmännen ska alltså inte göra de årliga testerna. – Vi har en av landets mest kompetenta deltidsbrandkårer med flera brandmästare och 34

SAMVERKAN 112 NR 5 2014

brandingenjörer. Rökdykning är den farligaste arbetsuppgiften och Arbetsmiljöverket kräver att man gör tester varje år, berättar Anders Sörensson, platschef på brandstationen i Revinge och Löberöd. Ska invänta förstärkning Tillsammans med Robert Andersson, Anders Sahlin, Jon Andersen och Lasse Nelson protesterar han nu mot det som de ser som neddragningen. Besparingen skulle bli ett par tusenlappar per person och år. Sammanlagt handlar det om runt 20 personer på stationerna i Löberöd och Revinge som måste undersökas årligen för att få behålla sin rökdykarkompetens. Men brandmännen menar att det man sparar i pengar faktiskt kan komma att kosta i människoliv. – När det handlar om bränder så spelar minuterna roll. Om vi har människor i ett brinnande hus och inte kan rökdyka, utan måste vänta på förstärkning innan vi kan hämta personerna

Brandmännen Lasse Nelson, Jon Andersen, Anders Sörensson, Robert Andersson och Anders Sahlin

• Revinge kan det vara kört, säger Lasse Nelson. Det är det som är tanken – börjar det brinna i det område som brandkåren i Löberöd/ Revinge ansvarar för, och det behövs rökdykning, ska man invänta förstärkning från till exempel Lund eller Malmö. Enligt brandmännen kan det ta upp till 20 minuter för förstärkning att komma från Lund eller Eslöv. – Vi har det största geografiska området i hela förbundet och vi har många stora arbetsplatser i området, säger Jon Andersson och nämner P7, MSB och Flyinge kungsgård där många människor vistats även dagtid. Tuffa fysiska krav Brandmännen hamnar även i en väldigt pressad situation om en allvarlig brand skulle inträffa. I värsta fall kan de bli tvungna att vänta utanför ett brinnande hus med människor i på grund av att de inte tillåts gå in. En liknande situation inträffade på äldreboende Karidal

2011. Brandmännen från Eslövsstationen tvingades vänta i sju minuter utanför en brinnande lägenhet. En 89-årig man befann sig då inne i huset. Mannen avled senare och brandmännen som deltog vid uttryckningen beskrev den fasa och frustration som det innebar att inte kunna gå in för att rädda mannen. I Eslövs fall handlar det om att styrkan inte är tillräckligt stor för att genomföra rökdykning. Insatsen kräver att man är minst fem personer på plats. – Ett av skälen till att man inte vill ha rökdykning här är att de fysiska kraven är för stora och att det gör det svårare att rekrytera. Från förbundets sida ser man alltså att det blir lättare att hitta folk om man inte måste klara av rökdykningen, säger Jon Andersen. Mycket storstadstänk Som det ser ut i dag är stationen i Löberöd inte bemannad under dagtid, vilket är målet. Brandmännen i Löberöd/ Revinge vill nu att frågan om WWW.S112.SE

Kt vi er •ö v Ka •K em do c

gn in

är gs

tB •Y do

a a

Snabbt på plats - viktigt Det kan komma att innebära att brandmännen i Löberöd och Revinge inte behöver klara testen för rökdykning. Ulf Nilsson menar att det är viktigare att vara på plats snabbt snarare än att kunna rökdyka, åtminstone i det utpekade området. – Vi vill ha en styrka under dagtid i Löberöd, det har vi inte i dag. Det är heller inget nytt att vi har olika styrkor och förmågor på olika stationer. Han säger också att man inte plockar bort rökdykarkompetensen utan att ersätta den med andra metoder.

Väntetid frustrerande Det finns en rädsla för att man inte kommer kunna göra de insatser som behövs för att rädda liv om man inte kan rökdyka, hur ser du på det? – Det är inte så att man står handfallen och bara tittar på när man väntar på förstärkning. Det finns många förberedande åtgärder man kan göra. Sen förstår jag att man kan känna stor frustration om man tvingas vänta på förstärkning.

– Vi undersöker om detta kan leda till att vi kan bemanna stationen i Löberöd även dagtid, säger Ulf Nilsson, produktionschef för deltidsbrandmännen. Räddningstjänsten Syd tillbakavisar att detta skulle handla om besparingar. Ulf Nilsson beskriver snarare det som ett sätt att stärka verksamheten och göra den robustare. – Vi har problem att hitta folk som vill vara deltidsbrandmän och då undersöker vi om det skulle bli lättare med en annan kravprofil.

– Vi tittar på andra metoder att angripa bränder i byggnader, till exempel brandgasventilering med fläktar. Med fläktar kan man styra brandgasen/ röken, och ändra miljön inne i den brinnande byggnaden som gör att släckningsarbetet underlättas.

Det är inte för att spara pengar som man vill slopa rökdykningen på stationerna i Löberöd och Revinge. Det menar Räddningstjänsten Syd.

Tillbakavisar att detta handlar om besparingar

en småbarnsförälder med barn i ett brinnande hus ute på landet ska ha samma skydd som en i Malmö eller Lund, säger Lasse Nelson.

ti ul •m

slopad rökdykning ska komma upp till diskussion och att de som bor på landsbygden är medvetna om vad som gäller. – Det är mycket storstadstänk i förbundet. Men vi menar ju att

Övningsdockor för alla situationer! Kontakta oss gärna för mer information!

www.karnag.se

08-630 10 00

Enligt brandmännen kan det ta upp till 20 minuter innan förstärkning kan komma, är inte det för lång tid?

– Jag kan inte svära på exakt hur lång tid det tar. Jag förstår att väntetid i samband med olyckor är väldigt frustrerande. Men generellt sett är vår ståndpunkt att det är viktigast att vi är framme snabbt på de olyckor som sker. Jag tror att rökdykning har mindre betydelse än att vi är på plats snabbt. Om förslaget blir verklighet räknar man med att rökdykningen försvinner från Löberöd och Revinge under 2015.

0 85 www.aga -540 66 ria.s 8 0 . e Tel

Detta är Räddningstjänsten Syd Räddningstjänsten Syd är den kommunala räddningstjänsten i Burlöv, Eslöv, Kävlinge, Lund och Malmö. Cirka 500 anställda. Av dessa är cirka 130, eller 25 procent, deltidsanställd personal.

WWW.S112.SE

Under 2013 genomfördes 2 252 utryckningar till olyckor vilket innebär en svag minskning (- 2%). Trafikolyckor samt byggnadsbränder minskar medan brand, ej i byggnad ökar. Källa: Räddningstjänsten Syd

SAMVERKAN 112 NR 5 2014

Foto: West Coast Rescue Team

Räddningstj ä

nst

Detta är WCRT Teamet startades på initiativ av Peter Wallin, brandmästare i Falkenberg, 2003. I dag består teamet av 6 personer samt en lagkoordinator: Stående från vänster: Christian Skotte, Jens Olhammer Peter Wallin och Andreas Bengtsson Sittande från vänster: Magnus Sibelius, Torbjörn Svensson och Pelle Carlsson

Kungar

– på besvärlig olycksplats Att tävla för att förkovra sig. Ja, det är delvis det syfte som West Coast Rescue Team (WCRT) har med sitt deltagande i internationella tävlingar i trafikolycksräddning. Och det har gått bra, genom åren har det västsvenska teamet erövrat en rad fina placeringar i hård konkurrens, samtidigt som kunskap och färdigheter vässas. Bakom teamets framgångar ligger många timmars träning för att förbättra och snabba upp samtliga moment i räddningsarbetet. Träning ger färdighet och förutom att röna framgångar i tävlingarna tillför träningen värdefull kompetensutveckling hos hela teamet. Att möta team från andra länder ger dessutom erfarenhetsutbyten och nya idéer om moment som alltid ingår i räddningsarbetet. Tre tävlingsmoment Det finns två organisationer i världen som arrangerar tävlingar i trafikolycksräddning – nordamerikanska TERC och brittiska WRO. Tävlingarna har inofficiell VM-status 36

SAMVERKAN 112 NR 5 2014

och handlar uteslutande om simulerad trafikolycksräddning med losstagning samtidigt som skadade ska skyddas från ytterligare skador. Tävlingarna är indelade i tre moment, unlimited, limited och rapid. ►Unlimited. Situationen är besvärlig med svåra personskador. Alla verktyg får användas, teamen har alltså tillgång till hydrauliska klippverktyg och andra maskiner. Momentet får ta max 20 minuter. ►Limited. Här får inga hydrauliska verktyg användas, endast hand- och batteridrivna. Även detta moment får ta max 20 minuter. Personskadorna är mindre allvarliga, ingen fara för livet föreligger. ►Rapid. Alla verktyg användas, patienten är vaken men förlorar medvetandet under arbetets gång. Nu är det bråttom, den maximala tiden är satt till tio minuter. WCRT har ofta gjort bra ifrån sig i unlimited- och rapidmomenten, 2013 på Long Island, New York vann de båda dessa moment och slutade totalt tvåa i hela tävlingen. Men ännu har teamet inte lyckats vinna totalt. Text: Marie Sjödin

Peter Wallin Team Captain, Falkenberg

Torbjörn Svensson

Säkerhet och stabilisering, Falkenberg

Andreas Bengtsson

Cutter (klippverktygsansvarig), Falkenberg

Magnus Sibelius

Cutter, Falkenberg

Christian Skotte

Assistant Medic, Varberg

Jens Olhammer

Medic, Kungsbacka

Pelle Carlsson

Lagkoordinator och träningsansvarig, Falkenberg

Grattis till Halland

Hämtas av Urban Holm

www.nilsson.se Tel: 0430-490 50

WWW.S112.SE

Svenskt Smide för Brand- och BrottsBekämpning Tillverkade i Sverige, eftertraktade och nyttjade över hela världen. Kontakt: Tel: 0652-20380 E-post: tools@gransfors.com

Bäst när det gäller!

Högpresterande LED-arbetsljus för alla tillfällen. Upp till 4800 lumen!

Varningsljus i världsklass! Godkända enligt ECE R65 klass 1 eller 2.

Robusta och pålitliga CANBus-baserade styrsystem för alla typer av fordon.

Larmbågar utan kompromisser! Godkända enligt ECE R65 klass 1 eller 2.

Nohabgatan 12C, Trollhättan I 0520-49 44 40 I www.standby.eu

Effektiva kontinuerliga kompressioner Full energi upp till 360 joule Direkt kontakt med sjukhuset För varje patient som behöver det Kontakta oss för visning och information om vår senaste unika innovativa lösning True CPR™ Coaching device

Lifesaving Innovations from Physio-Control

För mer information kontakta din Physio-Control representant eller ring kundservice på telefonnummer:

0770-870 120

www.physio-control.se

Medicin

Stoppa blödningen!

En klämma är lösningen Trauma är den huvudsakliga dödsorsaken när det gäller människor som är över 45 år. Efter ett svårt skall- och huvudtrauma utgör svåra blödningar den näst vanligaste dödsorsaken. Förutom att blödningar ofta leder till omedelbar död så orsakar de förhöjd dödlighet genom multiorgansvikt och sepsis. Ingen blödning är liten och varje erytrocyt räknas när det gäller att garantera vävnadsförsörjningen”, heter det i den andra upplagan av den tyskspråkiga PHTLS-kursboken. Men har vi alltid den här parollen i åtanke när vi behandlar en patient? 38

SAMVERKAN 112 NR 5 2014

Manuell kompression, kroppsdelen i högläge, tryck på försörjande kärl, tryckförband och avsnörning av extremiteten är de blödningsstoppande åtgärder som nämns i de flesta läroböcker. Mer sällan talas det om hemostatika och industriellt tillverkade tourniqueter för att avsnöra kroppsdelar. Blödningar, särskilt större sådana, måste stoppas omedelbart. Om det är fråga om en större yttre blödning ändrar sig bedömnings- och behandlingsschemat ABC till C-ABC. Det första C:et står då för ”control bleeding = få blödningen under kontroll”. WWW.S112.SE

Man börjar då med att försöka få blödningen under kontroll genom direkt manuell kompression tills vidare åtgärder kan genomföras. Om man inte omedelbart får blödningen under kontroll förlorar patienten snabbt stora mängder blod. Vid en blödning från till exempel arteria femoralis förloras ungefär en liter blod i minuten. Det betyder att patienten efter redan två minuter har förlorat så mycket blod att han eller hon befinner sig i tredje stadiet av chock. Om vi i en sådan situation lägger alltför mycket tid på att t. ex. trygga andningsvägarna kan patienten visserligen andas men har inte längre tillräckligt med erytrocyter för att transportera syret. Ibland saknas de hjälpmedel som gör det möjligt att snabbt få en blödning under kontroll och ibland saknar användaren kunskapen som krävs för att kunna använda hjälpmedlen. Tourniquet och Hemostatika Tourniqueter har länge använts för att få kraftiga blödningar under kontroll. Redan kring år 100 eller 200 e.Kr. försökte man stilla blödningar genom avsnörning. 1517 beskrev en tysk läkare hur tourniqueter användes vid amputationer. Den tekniska vidareutveckling av de hjälpmedel som användes då till dagens tourniqueter ägde rum 1674 och 1718. J. L. Petit anses ha gett namn åt tourniqueten, som betyder ungefär vändkors. Även S3-riktlinjerna (som innebär den högsta graden av tillförlitlighet i Tyskland) rekommenderar tourniqueter när det gäller stora trauman. Undersökningar har visat att trots utbildning är det bara i 17 procent av fallen som tourniqueter används korrekt. I 83 procent av fallen fanns det en distal puls på tourniqueten. Det är mycket smärtsamt att få en tourniquet anlagd på

Exempel på tourniquet. Foto: Försvaret

grund av dels avsnörningstrycket och dels tourniquetens bredd. Om patienten inte får lämplig smärtlindring kan de bitvis mycket kraftiga smärtorna leda till att den som anlägger tourniqueten inte kan förmå sig att avsnöra tillräckligt eller tar bort tourniqueten för tidigt. Sedan några år tillbaka finns det ett antal olika hemostatika på marknaden. Det handlar huvudsakligen om kaolin- eller kitosanhaltiga granulat eller förbandsämnen. Kitosan utvinns ur räkskal och den aktiva substansen ska få blodet att koagulera så fort som möjligt. Kitosan kan appliceras direkt i såret i form av granulat via en Exempel på hemostatika särskild applikator eller i form av ett speciellt förband som appliceras på såret. Kaolin är en bergart som innehåller aluminiumoxid, vars huvudsakliga mineraldel utgörs av kaolin. Sitt namn har kaolin för övrigt fått efter det kinesiska berget Kaoling. Enligt tillverkaren aktiverar kaolin koaguleringssystemet – faktor XII aktiveras och startar den inre koagulationen. För att få önskad effekt krävs ett direkt, manuellt tryck i 3 till 5 minuter efter att hemostatikan applicerats eller satts in. Undersökningar visar att hemostatika förlänger tiden det tar att få blödningen un-

der kontroll och att hemostatika har effekt endast i 80 % av användningstillfällena. Blödningar återkommer i runt 30 % av de fall där hemostatika har använts. Snabbt och effektivt med iTClamp Men vad gör man då om en patient har ett blödande skärsår på halsen efter ett krogslagsmål? Eller om en cyklist blöder kraftigt från ett sår i närheten av armhålan efter att ha cyklat omkull ute i skogen? Hur ska man ta hand om en patient med nedsatt medvetandegrad, snarkande andningsljud och ett kraftigt blödande sår i bakhuvudet? På halsen är det definitivt inte aktuellt med tryckförband eller tourniquet. Inte heller när det är blödningar i närheten av armhålan eller ljumsken. I sådana situationer är det en ordentlig utmaning att snabbt få blödningen under kontroll. iTClamp är en klämma för att få blödningar under kontroll. Den kan sättas in vid blödningar från alla komprimerbara områden såsom huvud, hals, axel- och ljumskregionen, samt extremiteter. Det är en självlåsande kirurgisk klämma med åtta små nålar (ca 21 G [ö.a: oklar måttbeteckning] i diameter och ungefär 4 mm långa) som fixerar hudkanterna mellan klämmans ändar och förankrar klämman i huden. På

så vis får man en vätsketät sårförslutning. Under såret bildas ett hematom som förhindrar ytterligare blödning.

Förebygg och behandla

hypotermi

direkt på skadeplats

Aktiv värmeﬁlt

WWW.S112.SE

SAMVERKAN 112 NR 5 2014

>> Till skillnad från en tourniquet orsakar iTClamp endast lindriga smärtor vid anläggningen. När klämman väl är på plats upplever patienten snarare ett lätt tryck än faktisk smärta. Ytterligare en fördel med iTClamp jämfört med tourniqueten är att den distala genomblödningen upprätthålls. När iTClamp är på plats upphör blödningen inom kort. Klämman mäter ca 57 x 50 x 29 mm, väger ca 31 g och består av medicinskt polykarbonat och specialstål, vilket betyder att iTClamp inte kan användas vid en MR men mycket väl vid en datortomografi. iTClamp ska inte användas när adaption av huden inte är möjlig, till exempel omfattande hudskador som utsätts för hög spänning. Klämman kan sitta kvar över såret i upp till 24 timmar, men vanligtvis är det inte nödvändigt. Studier inom ambulanssjukvården har visat att klämman är säker och effektiv vid en användningstid på 3 timmar. Klämman ska inte användas på områden som inte är komprimerbara, t.ex. buken eller bröstkorgen. Hur använder man iTClamp ? Lägg ett direkt, manuellt tryck på såret tills iTClamp är tillgänglig. Se till att klämman inte låser sig när du tar ut den ur förpackningen. Placera iTClamp så att den är parallell med sårkanterna och stick in klämmans nålar med ett avstånd på ungefär 1 till 2 centimeter från sårkanten. Stäng iTClamp genom att trycka samman klämmans armar. Klämman måste täcka hela såret för att blödningen ska stop-

pas. Om blödningen fortsätter fastän klämman sitter korrekt ska trycket på klämmans armar ökas så att iTClamp sluter sig ännu hårdare. Är såret större än iTClamp så sätt helt enkelt dit en andra eller tredje klämma. För att bedöma storleken gäller ”tumregeln”. Är såret längre än en tumme behövs en andra klämma för att få blödningen under kontroll. För att avlägsna iTClamp behöver man använda båda händerna. Tryck först ihop (öka trycket) klämmans båda armar med handen och tryck samtidigt på de båda knapparna som lösgör iTClamp. Med knapparna intryckta kan nu klämman öppnas. Klämmans armar dras isär och nålarna avlägsnas från såret med en vridrörelse. Avfallshanteringen av iTClamp sker sedan enligt riktlinjerna för vassa eller spetsiga medicinska instrument. iTClamp utgör en viktig komplettering av utrustningen för att få blödningar under kontroll men bör inte ersätta de hjälpmedel som redan finns. Den kan exempelvis användas där tryckförband eller tourniquet inte är lämpliga. En ytterligare fördel är att klämman snabbt kan sättas in och att man följaktligen kan få blödningen under kontroll snabbt.

Text och foto: Thomas Semmel Texten har tidigare varit publicerad i Rettungs-Magazin

SAMVERKAN 112 NR 5 2014

Grattis till Halland

Hämtas av Urban Holm

www.nilsson.se Tel: 0430-490 50

Stoppa blödningen! Ingen blödning är liten och varje erytrocyt räknas. Man måste få blödningar under kontroll omedelbart. Det är i synnerhet kraftiga blödningar som snabbt kan bli livshotande. I många fall är det motiverat och korrekt att strikt följa ABCDE-schemat vid ett ingripande, men vid kraftiga, livshotande blödningar gäller C-ABCDE, dvs. man måste få kontroll på blödningen först. Sedan helt nyligen finns ett nytt hjälpmedel på marknaden för att snabbt och enkelt få blödningar under kontroll. iTClamp lämpar sig för att stoppa blödningar på huvud, hals, axel- och ljumskregion samt på extremiteter. Där iTClamp inte kan användas, t.ex. vid amputationer, är en tourniquet ett väl beprövat hjälpmedel. Men även sårförband och hemostatika kan då hjälpa till att få blödningar under kontroll. Just i regioner som inte kan komprimeras såsom buken eller bröstkorgen där iTClamp inte kan användas, kan hjälpmedel som hemostatika vara mycket lämpliga.

WWW.S112.SE

Stoppa blödningen inom 5 sekunder ITClamp50 är en innovativ lösning för att snabbt och enkelt stoppa blödningar. ITClamp50 är en självlåsande kirurgisk klämma med suturnålar som tränger genom huden och fäster hudkanterna. En justerbar låsmekanisim ökar eller minskar trycket över såret för att erhålla önskad vätsketät förslutning eller sårstängning.

Adolfsbergsvägen 31 • 168 66 BROMMA • Tel.08-715 55 10 • info@im-medico.se

Trygghet - Ekonomi - Kvalitet

För säkerhets skull Hög markfrigång och fyrhjulsdrift ger ambulansen utomordentlig framkomlighet i alla väder.

Läs mer på: www.ambulansproduktion.se WWW.S112.SE

Ambulansproduktion i Sandviken AB Mullervägen 23, 811 93 Sandviken Tel: 026-24 51 30

SAMVERKAN 112 NR 5 2014

Ambulans

NIDIA-Sprinter i EU-kostym Euro-Lans Sprinter-ambulans har nu, som andra personbilsambulans i Sverige, ett helbilsgodkännande. Först ut (2010) var Nilsson Special Vehicles med sin Volvo V70 ambulans. Text: Sven Åsheden Foto: NVC

EU’s krav på specialfordon och dess tillverkare har skärpts. Kraven genomsyras av att slutkunden ska känna sig trygg och säker i fordonet. – Certifikatet innebär att vi kan marknadsföra, sälja och registrera denna MB Sprinter inom hela EU, säger Tomas Michelsberg, R&D Manager på Nordic Vehicle Conversion AB i Backaryd, som har varit ansvarig för certifieringen av ambulansen. EG-Typgodkännande - Steg 2 Ett europeiskt helbilsgodkännande får man genom att såväl tillverkningsprocess som fordonet uppfyller ett stort antal viktiga kriterium och två huvudkrav. Det ena kravet är CoP (Conformity of Production), som innebär att NVC’s* tillverkningsanläggning i Backaryd är godkänd för att kunna säkerställa leverans av kvalitativa och likvärdiga ambulanser. Det andra kravet är EN 1789 ** som ställer krav på en hög säkerhetsnivå för ambulansbesättningen och en säker transport och vård för patienten/patienterna. – Det kräver såväl resurser som hög kompetens för att få ett helbilsgodkännande berättar Tomas Michelsberg. 42

SAMVERKAN 112 NR 5 2014

Vad innebär då EN 1789? Tomas Michelsberg förklarar; – Ambulansen måste ha en säker inredning utan vassa kanter och hårda islagsytor, godkända vårdarstolar och bårar med tillhörande infästningar. – Godkänt dynamiskt krockprov med komplett inredning i 5 riktningar. – Godkänd komfort och säkerhet med avseende på klimat, ljud, belysning, utrymmen och brännbart material. – Fordonet måste även klara ställda krav på dörröppningar, fönster, nödutgångar, ergonomi och åtkomligheten på medicinsk utrustning. Sist men inte minst viktigt. Fordonet ska klara standardens krav på lastförmåga*** som inkluderar förare, vårdare, patienter samt all medicinsk utrustning. Innebär godkännandet något mer? – Detta godkännande är också ett bevis på att ambulansens olika komponenter och system genomgått lagkravsmässig provning av EU-godkända provningsorgan. Vilket i sin tur säkerställer en hög nivå av trafiksäkerhet och att riskerna för personskador vid en eventuell olycka minimeras avslutar Tomas Michelsberg.

Steg 2-etikett. Bevis på att fordonet är helbilsgodkänt som ambulans. * Nordic Vehicle Conversion AB ** Europeisk standard för Sjuktransportfordon och Utrustning – Vägambulanser *** Max. totalvikter och axellaster WWW.S112.SE

1987 Metallnät håller kärl öppna

Källa: Hjärt- Lungfonden

1987. Forskare i Frankrike, Schweiz och USA har funnit ett sätt att hålla kranskärl som öppnats med hjälp av ballongvidgning öppna. Tillsammans med ballongen förs ett rörformat litet metallnät, ett stent, upp i hjärtats kranskärl och när ballongen blåses upp vidgas kärlet samtidigt som även metallnätet expanderar. När luften sedan släpps ur ballongen och katetern med ballongen dras tillbaka, stannar metallnätet i kärlet. I dag stentas nästan 90 procent av alla som genomgår PCI. Stentet hjälper till att hålla kärlet fritt så att blodet kan flöda och minskar också risken för att en ny förträngning ska uppstå. Stentet har utvecklats ytterligare så att det kan förses med läkemedel och kallas då Drug Eluting Stent, DES används i synnerhet när risken för en ny förträngning är stor, vid långa förträngningar och hos patienter med diabetes. Hjärt-Lungfondens insamlingskonton pg 90 91 92-7 och bg 909-1927 www.hjart-lungfonden.se

Efter ballongvidgningen kan en stent placeras i kranskärlet för att säkerställa att blodet fortsätter att flöda fritt genom kärlet. Stenten minskar risken för att plack täpper till kärlet på nytt. Illustrationer: B.Braun Medical AB

• 8 500 personer avlider i hjärtinfarkt varje år. Så många människor bor i Älvsbyn. • Varje år får 30 500 personer en hjärtinfarkt. Lika många bor sammanlagt i Ystad och Borgholm. • 1 400 000 människor i Sverige har hjärt-kärlsjukdom. Det motsvarar invånarantalet i Stockholms län.

Säker vård kräver bra och säkra villkor i arbetet

Vårdförbundet är den kollegiala mötesplatsen för sjuksköterskor inom ambulanssjukvård.

Läs mer om oss och bli medlem: www.vardforbundet.se/112 WWW.S112.SE

SAMVERKAN 112 NR 5 2014

Betald annonsplats

info@alarmforbundet.se Telefon: 018 - 430 11 10

Godtycklig lönesättning som drabbar individen.

Alarm Ambulansförbundet (förbundet) har sedan en längre tid riktat kritik mot flera arbetsgivares lönesättning. Förbundet hävdar att lönesättningen i vissa fall avviker från överenskommelser i frågan rörande lönesättningsprinciper, och då särskilt i avseende på "individuella lönesättning". Förbundet lyfter nu frågan tvärfackligt och avser i verklig mening medverka till att råda bot på de problem en dåligt fungerande och tillsynes tandlös lönesättningsmodell medför. Individuell lönesättning ur ett arbetstagarperspektiv Den traditionella betydelsen av individuell lönesättning innebär att den enskilde arbetstagarens löneutveckling främst ska bestämmas av tre faktorer: arbetskrav, arbetsprestation och duglighet. Därtill kommer ytterligare två faktorer: formell utbildning och marknadskrafter. I de avtal som finns mellan arbetsmarknadens parter på både den privata och offentliga ambulansarenan (jfr ambulansbranschen) grundas lönesättningsprinciperna på: - Verksamhetskrav - Arbetsuppgifternas innehåll, svårighetsgrad och ansvar - Uppnådda resultat jämförda med uppsatta mål - Individuell kunskap, kompetens samt engagemang - Förmåga att utveckla verksamheten. Individuell lönesättning innebär enligt arbetsmarknadens parter och rådande doktrin att lönesättande chef, genom sin bedömning av arbetstagarnas individuella prestationer och duglighet, har inflytande över löneutvecklingen. I vilken utsträckning har då arbetstagaren inflytande över löneutvecklingen i realiteten. Arbetstagarnas inflytande är förstås beroende av chefers möjlighet till verkligt inflytande över lönefrågor. Förbundet har

SAMVERKAN 112 NR 5 2014

goda skäl att ifrågasätta om bolag och flera landsting som agerar i ambulansbranschen alls tillämpar kollektivavtalet och den egna lönepolicyn. Förbundet upplever att lönerna ofta sätts summariskt och godtyckligt. Arbetstagare placeras ofta in i en kollektiv bedömning, där för arbetstagaren ovidkommande skäl väger tyngre än det som stipuleras i accepterade avtal kring individuell lönesättning. För arbetstagaren blir det grovt vilseledande att ta del av arbetsgivarpartens skrifter och avtal som framhåller en praxis av "individuell lönesättning", då realiteten för ofta är en helt annan. För arbetstagarna som begär förstärkta lönesamtal och motiveringar till löneutvecklingen blir resultatet i regel föga imponerande då ingen logisk motivering finns att ge till den individuella lönebromsen. Förbundet anser att dagens felaktiga tillämpning av den individuella lönesättningsprincipen urholkar idén med individuella löner och istället borde benämnas vid ett mer rättvisande begrepp. Bristande kompetens hos arbetsgivare och fackförbund Den information som kommer förbundet till del tyder på att det finns en hel del att förändra för att de individuella lönesystemen ska fungera på ett tillfredställande sätt. Lönesättande chefer bör rimligen vara orienterade i vad individuell lön innebär samt hur de kriterier som ska vägleda i lönesättning och lönesamtal i partsförhållandet ska tillämpas. Många av förbundets medlemmar frågar sig i vilken utsträckning arbetsinsatsen i realiteten påverkar lönen. I flera tidigare fallstudier ifrågasätts chefers generella kompetens när det gäller den praktiska til�lämpningen av individuell lönesättning. Svenskt Näringslivs har vid flera strukturrapporter konstaterat att det största hindret för en god lönebildning, framförallt i de större företagen, är chefers bristande kom-

petens att sätta lön. Det är i rättvisans namn ingen lätt uppgift att sätta lön. Många komponenter och hänsynstagande ska göras av den lönesättande chefen, och det väntar en betydande arbetsinsats för lönesättande chef. Många chefer anser sig förhindrade att verkligen differentiera lönerna av både ekonomiska (”det finns så lite att fördela”) och strukturella skäll (hänsyn till verksamhetens totala lönestruktur). För arbetstagaren kan sådana hänsyn inte anses vara förpliktigade till anställningsförhållanden (jmf. partsförhållandet mellan anställd och arbetsgivare). En skicklig chef är knappast detsamma som en person som "kan hela löneprocessen" eller i övrigt har speciellt imponerande detaljkunskaper om olika intentioner, begrepp eller avtalslydelser i överenskommelser mellan arbetsmarknadens parter. Det finns dock tillfällen då chefer till följd av bristande kunskap intar ett tolkningsföreträde med hänvisning till "att så har vi alltid gjort". I dessa situationer uppstår självklart konflikter när en insatt arbetstagare hävdar sin rätt. En principiellt intressant fråga är hur utgången av en godtyckligt tillämpad lönepolicy slår mot verksamhetens operativa område (jfr produktivitet och engagemang). För att illustrera en för de anställda viktig frågeställning kring sitt "värde" (jfr arbetsvärdering) måste skeenden och utvecklig sättas i relation till ett skattat värde. Låt säga att arbetsgivaren bedömt att det arbete som person A utfört/utför är mer värt än det arbete person B utför så måste rimligen bedömningen baseras på tydliga och greppbara värderingar. I en fungerande lönesättningssituation skulle det vara en öppen fråga om person A borde ha lägre, lika eller högre lön än person B. Denna lönesättningsvärdering skulle exempelvis kunna uppkomma i samband med en bred och djup lönekartläggning, där även anställda tillåts insyn och verklig medverkan.

WWW.S112.SE

Betald annonsplats

Otydliga intentioner avseende i avtal överenskomna lönesättningsprinciper Följande citat kan tolkas som ett uttryck för Arbetsdomstolens uppfattning om vilka normer för lönesättning som tillämpas på arbetsmarknaden i samband med arbetsvärdering: ”Bedömningen av likvärdigt arbete tar sikte på arbetets beskaffenhet oberoende av vem som utför det. Relevanta kriterier för bedömningen är kunskap och förmåga (färdigheter), arbetsinsats (ansträngning), ansvar och arbetsförhållanden. Den närmare innebörden finns behandlat i prop. 1993/94:147 s 52-54.” (kursivering AD 2001 s 31.) Citatet tolkas som arbetsvärdering baserad på normen att värdering av arbeten ska grunda sig på de krav och svårigheter som förknippas med arbetsmomentens utförande. De typer av krav och svårigheter som ska beaktas ska kunna beskrivas under de fyra huvudkriterierna: krav på kunskap/ förmåga, krav på ansvar, krav på ansträngning samt faktiska arbetsförhållanden. Arbetsvärdering bör användas med syftet att ge en saklig grund för lönegradering av olika former av arbeten, vilket är särskilt viktigt i samband lönekartläggningar. De fackliga aktörerna har i sammanhanget både ett stort ansvar och vissa maktmedel att tillgå för att stötta arbetstagarna i att frambringa motiveringar från arbetsgivare. Det bör ske med hänvisning till arbetsgivarnas beskrivna lönekriterier, lönesättningspolitik samt rådande kollektivavta. Det åvilar fackförbunden en plikt att agera i dessa frågor. Förbundet fördömer helt förbehållslöst påståendet att det skulle föreligga individuell lön inom svensk ambulanssjukvård. Hemliga löner - ett oskick som skapar osund spekulation Förbundet är väl medvetna om att de privata ambulansbolagen inte lyder under principer som reglerar offentlighet e t c. Det får dock anses skäligt att arbetstagare

WWW.S112.SE

ska kunna jämföra sin lön utifrån den allmänna löneutvecklingen inom respektive bolag. Det kräver enligt förbundets sätt att resonera transparens, om så avidentifierad i personkontexten. Ambulanspersonalen är förstås inte bundna till sekretess kring sina egna löner eller allmänna i lag reglerade anställningsförhållanden, och kollegiala samtal sinsemellan avseende alla för ambulansarbetet relevanta frågor äger förstås rum. Det skapar både frustration, utanförskap och flera befogade frågetecken när erkänt engagerade och därtill rutinerade kollegor får utfall som ligger långt under andra kollegor. När arbetstagarna begär motivering står det som tidigare nämnts inte att finna. Risken med att kulturen kring ”hemliga” löner breder ut sig och får dessvärre följden att arbetstagarna inte kan jämföra sig med andra och därmed inte heller avgöra om man blivit rättvist bedömd. Vidare ökar detta risken för misstankar om godtyckligt satta löner, vilket enskilt underminerat lönepolicy, kollektivavtal och lönesystemets legitimitet. Något som ingen tjänar på då det blir tidskrävande och dyrt för alla parter. Förbundet hanterar f.n. ett stort antal löneärenden. Sammanfattning och slutsatser Förbundet känner en oro för devalvering av lönesättningsprocessen som föga harmoniserar med uppgjorda överenskommelser (avtal e t c). Därför måste ambulansbolag och flera landsting skyndsamt rätta till de idag rådande bristerna. Om det inte sker en riktig lönetillämpning så bör löneavtalet i kollektivavtalet omförhandlas, eller rätteligen benämnas utifrån en annan lönebildningsmodell, vilket inte kan medföra annat än nya avtal. Det går ej heller att utesluta att det enskilda anställningsavtalet blir föremål för prövning, då de avtal parterna fört pennan till klart och tydligt hänvisar till "individuell lönesättning".

För att i framtiden skapa en legitimitet kring lönekriterier måste arbetstagarna beredas möjlighet, att på riktigt, delta i utformandet av kriterierna från ax till limpa. Sammantaget måste det till kraftansträngningar från alla parter för att lönesättningsprocessen ska fungera i praktiken. En allmän slutsats är att transparensen hos de arbetsvärderingar som används högst väsentligt kan förbättras, där centrala begrepp och löneprinciper är noggrant preciserade. En användning av preciserade begrepp och principer förbättrar möjligheten att reflektera och diskutera kring olika typer av ställningstaganden som görs i en arbetsvärdering och påföljande lönesättning. Det gäller i synnerhet då anställda med all rätt begär förstärkta lönesamtal och skriftliga motiveringar till lönesättning eller så kallade "pottfördelningar". Den idag rådande begreppsoredan mellan individuell, godtycklig och kollektiv lön måste betraktas som en stor brist, som i längden inte gagnar någon.

Henrik Johansson Förbundsordförande Alarm Ambulansförbundet

SAMVERKAN 112 NR 5 2014

Räddningstj ä

nst

Positiv. Kvalitetsutvecklare Mattias Norling tror på det nya utalarmeringssystemet DRH. Text och foto: Madelene Sandin Texten har tidigare varit publicerad i Hallands Nyheter

LARMREVOLUTION Räddningstjänsten Väst är först ut i Sverige att införa ett nytt utalarmeringssystem som förväntas korta väntetiden för den som befinner sig i nöd. SOS Alarm arbetar med ett pilotprojekt med så kallad dynamisk resurshantering där Räddningstjänsten Väst deltar. Det nya systemet gör det möjligt för larmoperatören att larma den räddningsresurs som kan vara snabbast på plats vid en olycka eller brand. – Vi kommer att förkorta våra responstider med detta, säger Mattias Norling, kvalitetsutvecklare Räddningstjänsten Väst. Semiprofessionella och frivilliga Det är alltså inte närmaste brandstation som får larmet utan den enhet som för tillfället råkar befinnas sig närmast. Tanken är att systemet ska byggas ut så att inte bara professionella brandmän och 46

SAMVERKAN 112 NR 5 2014

befäl nås av larmen utan också semiprofessionella som till exempel av kommunerna anlitade väktare eller hemtjänstpersonal från trygghetsteamen. – De semiprofessionella är inte i stället för de professionella utan ett komplement. Brandbilarna kommer ändå, säger Mattias Norling. Systemet kan också ansluta frivilliga som kan rycka ut med en handbrandsläckare eller utföra hjärt- lugnräddning innan räddningstjänsten har hunnit på plats. – Alla bränder är små i början. Varje minut är avgörande. Fler på tur – Fler räddningstjänster står på tur för införande av DRH. Närmast är det Södertörns brandförsvarsförbund och därefter följer Räddningstjänsten Storgöteborg och alla räddningstjänsterna i Västernorrlands län berättar brandingenjör Göran Bertilsson, SOS Alarm Sverige AB.

FAKTA

Detta är DRH DRH, dynamisk resurshantering, innebär att SOS-operatörerna kan larma den räddningsresurs som kan vara snabbast på plats. Via GPS ser operatören var alla befinner sig och larmet skickas ut till önskade resurser via till exempel kommunikationssystemet Rakel eller sms. Räddningstjänsten räknar med att kunna rädda fler liv och förhindra att fler bränder urartar. Källa: SOS Alarm, Räddningstjänsten Väst

Detta är Räddningstjänsten Väst Räddningstjänsten Väst är ett kommunalförbund för Varbergs och Falkenbergs kommuner. Räddningstjänsten Väst har tio räddningsstationer: två heltidsstationer och beredskapsavdelningar i Värö, Veddige, Kungsäter, Tvååker, Skällinge, Vessigebro, Ullared och Fegen. Under ett år genomförs drygt 1 300 olika räddningsuppdrag.

WWW.S112.SE

STEGAR SOM RÄDDAR LIV BRAND – & RÄDDNINGSSTEGAR FRÅN WIBE LADDERS

ÅRETS AMBULANSSJUKSKÖTERSKA 2015 Sveriges ambulanssjuksköterskor gör ett fantastiska arbete som läggs ner varje dag, timme, minut i landet. Året runt står stolta och engagerade ambulanssjuksköterskor i beredskap för att hjälpa tredje man med allt från psykosocialt omhändertagande till direkt livräddande insatser. Varje dag gör ambulanssjuksköterskor insatser som räddar liv och minskar lidande. Riksföreningen för ambulanssjuksköterskor vill tillsammans med Samverkan 112 och Ferno Norden lyfta upp och speciellt tacka en ambulanssjuksköterska varje år för sin insats för samhället och medborgaren. Genom detta pris vill vi göra ett tungt arbete roligare och få alla att känna en stolthet för den svenska ambulanssjukvården.

WIBE LADDERS är ledande i Europa på tillverkning av brand- och räddningsstegar. Vår gedigna erfarenhet är din garanti för produkter med beprövade och genomtänkta funktioner av högsta kvalitet.

wibeladders.se/norbas

UTRUSTNING FÖR PROFFS

äddningsledaren annons Norbas.indd 1

8/22/2014 9:51:00 AM

Andningsvård Förbandsmaterial Akutväskor Övervakning

Den person som juryn utser till vinnare av ”Årets ambulanssjuksköterska” skall ha gjort något som "sticker ut" och som gynnat verksamheten nationellt eller lokalt. Enskilda livräddande insatser är inte fokus för att vinna, utan insatser som ger ringar på vattnet och bidrar i längden. Pristagaren skall ha betalt in sin medlemsavgift till Riksföreningen för ambulanssjuksköterskor i samband med prisutdelning. Pristagaren skall vara ambulanssjuksköterska.

Nominera genom att skicka in följande till info@ambssk.se;

   

Namn på den nominerade Motivering Kontaktuppgifter till den som nomineras Förslagsgivarens namn och kontaktuppgifter

Priset delas ut under Ambulans 2015, Scandic Infracity vid Arlanda, 28-29 april 2015 Tipsaren som nominerar årets ambulanssjuksköterska kommer att få en hemlig gåva som tack!

Under 2013 genomfördes 2 252 utryckningar till olyckor vilket innebär en svag minskning (- 2%). Trafikolyckor samt byggnadsbränder minskar medan brand, ej i byggnad ökar.

Tel: 0520-420200 www.fernonorden.se E-post: fab@fernonorden.com

Källa: Räddningstjänsten Syd WWW.S112.SE

SAMVERKAN 112 NR 5 2014

Vem behöver egentligen åka ambulans? Arkivfoto: John Thorner

Den femte nomineringen till Årets Magister 2015 berör ett ämne som troligen alla inom ambulanssjukvården någon gång varje arbetspass tänker på. Behövde den här patienten verkligen vår hjälp? Mia Pålsson och Annie Ström har tittat på vilka patienter som ambulanssjukvården i södra Skåne “lämnar hemma”, för övrigt ett uttryck som behöver diskuteras mer. Författarna har studerat förhållandet mellan kön, ålder, sökorsak och tid på dygnet. Personligen var min uppfattning att ambulanssjukvården åker på fler tveksamma uppdrag under jourtid. Men detta motbevisar Pålsson och Ström genom statistiken från 979 fall som visar en ganska jämn fördelning över dygnets timmar. De patienter verksamheten bedömer kan stanna hemma gör det jämt fördelat. Det visar på att ambulanssjukvårdens benägenhet att vilja bedöma och hänvisa patienter finns, oavsett tid och nivå på engagemang. Index ger stor felmarginal Pålsson och Ström visar på något som är intressant, men vad vi troligen visste sedan tidigare. Det gamla indexet som används idag hos SOS Alarm ger en stor felmarginal på telefonbedömning kontra bedsidebedömning. Självklart är det svårt att göra en helt korrekt bedömning via telefon p.g.a. många olika faktorer. 48

SAMVERKAN 112 NR 5 2014

Däremot måste detta ses över, då de flesta patienter som "lämnas hemma" är bedömda som prio 1 och 2 av SOS Alarm. Studien speglar lite av den kultur ambulanssjukvården lever i idag. Tyvärr lyfter inte författarna perspektivet om begreppet "lämna hemma". Uttrycket behöver ändras och skall inte enlig mig användas överhuvudtaget. Att lämna hemma låter som att vi lämnar patienten till sitt eget öde och vargarna i skogen. Vilket vi inte gör. Media utnyttjar detta ofta med att "ambulansen lämnade hen hemma till sitt eget öde, dog efter 4 månader". Som yrkeskår kan vi inte acceptera att allmänheten får uppfattningen att vi lämnar patienter för döden i hemmet. Ambulanssjukvården är mycket mer idag än att bara lämna hemma. Hänvisa i stället för att avvisa Idag diskuteras detta begrepp mycket inom utvecklingsavdelningarna och lärosätena. Ett begrepp som Örebro har valt att använda är "hänvisa, inte avvisa". Samtliga patienter får en tid inom primärvården om inget ambulans- eller akutvårdsbehov finns. Således har patienten fått fokus och uppmärksamhet på sina problem och frågor. Det är sedan upp till patienten att utnyttja möjligheten att få sina behov tillgodosedda inom primärvården. På så vis avlastas akutsjukvården och minskar risken för misstag eller missar inom ambulanssjukvårdens ansvarsom-

råde. Det är diskutabelt vad som är ambulanssjukvårdens uppdrag och ansvar. Än idag saknar vi svar på den frågan från politiker och verksamhetschefer. Någon form av helhet Tillsammans med förra nomineringeringen om patienternas upplevelser av att inte få åka ambulans till sjukhuset, och med denna nominering börjar vi få ihop någon form av helhet kring ambulanssjukvårdens betydelse och vilket uppdrag vi i dag utför. Jag ser med stor nyfikenhet på en uppföljning i frågan om begreppet "lämna hemma" och om vi "lämnar" rätt patienter hemma. Personligen hänvisar jag hellre än avvisar.

Janne Kautto ordförande Riksföreningen för Ambulanssjuksköterskor

Årets Magisterarbete inom ambulanssjukvård. Nominera ditt förslag till: info@ambssk.se WWW.S112.SE

NOMINERING NR 5 - Vilka är patienterna utan ambulansbehov prehospitalt? Författare: Mia Pålsson & Annie Ström Handledare: Anna Kristensson Ekwall

Mia Pålsson och Annie Ström har gjort en journalgranskning av 979 ambulansjournaler från Malmö och Svedala. Slutsatsen blev att det ofta sker en överprioritering av SOS Alarm i samband med utlarmningen. Det är ofta yngre personer som blir lämnade hemma och kvinnor lämnas hemma oftare än män. Varför har ni valt att göra en kvantitativ, retrospektiv ambulansjournalgranskning? – Som blivande ambulanssjuksköterskor upplever vi att en del av allmänheten fortfarande tror att ambulanssjukvården endast är ett transportmedel samt att en stor okunskap finns angående när det är dags att kontakta en ambulans eller ej. – Under vår verksamhetsförlagda utbildning har vi uppmärksammat att SOS Alarm i princip dagligen går ut med anrop efter ledig ambulans då ett uppdrag med prioritet ett väntar. – Detta innebär att alla ambulansresurser inom en rimlig radie är upptagna och att det inte finns resurser att skicka till en patient med ett potentiellt livshotande tillstånd.

PRIORITET OCH KÖN Datainsamling • Flest patienter prioriterades som tvåor (55 %), därefter som ettor (36 %) och minst antal gånger förekom patienter med prioritet tre (9 %). • Det fanns en signifikant skillnad mellan könen när det gäller SOS Alarms prioritet ett. • En större andel män (41 % jämfört med 33 % av kvinnorna) prioriterades som ettor. • Fler kvinnor än män prioriterades som tvåor och även fler kvinnor än män prioriterades som treor. • Prioritet ett förkom flest gånger i ålderskategorin 40-49 år hos män och 20-29 år hos kvinnor. Prioritet två förekom flest gånger i ålderskategorin 60-69 år hos män och 80-89 år hos kvinnor. Prioritet tre förekom flest gånger i ålderskategorin 60-69 år hos män och 80-89 år hos kvinnor.

Resultatet visade på en signifikant skillnad vid prioritet ett mellan könen. Kan bero på, att den vanligaste utlarmningsorsaken hos män var olycka vilket alltid prioriteras högt i SOS Alarms index. WWW.S112.SE

Kurs: Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning ambulanssjukvård. Nivå: Magisteruppsats. Lunds universitet, Medicinska fakulteten, Avdelningen för omvårdnad

Endast en liten del av patienterna som lämnades hemma prioriterades som treor av SOS Alarm. Prioriteringssystem – Det är väldigt intressant att så stor del av patienterna utan ambulansbehov från början faktiskt prioriterats som ettor och tvåor berättar Mia och Annie. Ett prioriteringssystem ska identifiera de patienter där vårdbehovet är störst och ge dessa patienter företräde. Ett prioriteringssystem bör minimera överutnyttjande av hälsooch sjukvårdsresurser, med en viss säkerhetsmarginal. Enligt SOS Alarm bör prioriteringsriktigheten i princip vara 100 % i förMia Pålsson och Annie Ström sta bedömningen. – Trots detta lämnas var sjätte patient hemma. Den största delen men tror även att denna marginal med av de som lämnades hemma hade prioritet goda mått hade kunnat minskas. Genom ett eller två. En förklaring kan vara att det följdfrågor till patienten under samtalet oftast är undersköterskor som gör priorite- med SOS alarms operatörer, hade antalet ringarna hos SOS Alarm och att de måste ärenden med högre prioritet eventuellt kunnat minskas förklarar Mia. följa sitt index strikt säger Mia. – Om de ska gå utanför indexet måste de först rådgöra med en sjuksköterska tilläg- UTLARMNINGSORSAK OCH KÖN ger Annie. Datainsamling Vid prioritet tre åker ambulanspersona• De vanligaste utlarmningsorsalen i första hand för att göra en bedömkerna hos de som lämnades hemma ning, såvida det inte gäller beställda uppvar osäkra uppgifter och andningsdrag, och dessa ärenden görs framförallt av besvär Därefter kom extremitet/ transportambulanser. Underprioriterade Inom ambulanssjukvården i Skåne börjar ofta sjuksköterskan sin karriär på transportbilarna och har därför inte hunnit skaffa sig så stor erfarenhet inom yrket än och detta kan vara en orsak till att så få uppdrag med prioritet tre lämnas hemma. En annan aspekt kan vara att dessa patienter är underprioriterade då det inte framkommit under samtalet med SOS Alarm hur dåliga de faktiskt är. – Vi är medvetna om att det måste finnas en viss marginal av överprioriteringar hos SOS Alarm på grund av andra- och tredjehandsinformation eller språkförbistringar,

sårskada och bröstsmärtor. • Hos kvinnor var den vanligaste utlarmningsorsaken andningsbesvärföljt av osäkra uppgifter och bröstsmärtor. Hos män var den vanligaste utlarmningsorsaken olycka följt av osäkra uppgifter och extremitet/sårskada.

Osäkra uppgifter förekom ofta hos både kvinnor och män som utlarmningsorsak hos patienterna som lämnades hemma. – De symtom som inringaren uppger kan vara baserat på dennes erfarenheter och förförståelse.

SAMVERKAN 112 NR 5 2014

>> Inringaren kan eventuellt läst på internet om olika symtom och blivit uppskrämd. Diffusa symtom kan därmed riskera att uppfattas som allvarliga. Detta är något som sker oavsett om det är patienten själv som ringer eller vid andrahandsinformation. – Eftersom indexet är symtombaserat måste SOS Alarm utgå från de symtom som inringaren uppger. Det finns svårigheter och fällor vid telefonintervjuer. Personer reagerar olika och larmoperatören måste gå på de objektiva symtomen som anges och när inte tillfälle ges att prata med patienten kan uppgifterna ofta bli osäkra säger Mia. Uppenbara skillnader En magisteruppsats från 2012 visade att SOS Alarms index och METTS hade en signifikant överrensstämmelse på 67 %. Författarna beskriver också att det relativt frekvent fanns en skillnad vid SOS Alarms utlarmning och prioritet jämfört med ambulansens triageverktyg RETTS. Det finns ingen gyllene standard och behovsbedömningar är ej väl beskrivna. I en annan studie från USA kunde inte ambulanspersonalen tillförlitligt förutse vilka patienter som krävde vård på akutmottagningen eller ej. USA -studien beskriver också att buksmärtor är ett tillstånd där det aldrig är lämpligt att lämna patienten hemma, samtidigt som en svensk studie beskriver att en stor andel av patienterna med symtom från buk eller urinvägar ej vara i behov av ambulanstransport.

År 2010 hade Malmö kommun 298 963 invånare, varav 90 349 personer födda utrikes vilket motsvarar cirka 30 %. I Svedala var siffrorna 19 822 invånare, varav 1694 personer födda utrikes vilket motsvarar cirka 9 % (Migrationsinfo, 2010). Författarna till studien upplever tidvis stora kulturella skillnader i att uttrycka sig när det gäller symtom, krisreaktioner samt smärta. Språkförbistringar kan vara ett stort problem och försvåra vårdandet. Viktigt att ha kunskap och förståelse för olikheter.

TID PÅ DYGNET OCH KÖN Datainsamling • På dagpasset lämnades 209 män och 280 kvinnor hemma och på nattpasset 210 män och 280 kvinnor. Det var ingen skillnad om patienterna lämnades hemma på dagpasset respektive nattpasset oavsett kön.

Det fanns inga skillnader om patienten lämnades hemma på dagpass eller nattpass. Inte heller någon skillnad mellan könen. Eftersom det var journaler från Malmö och Svedala som granskades och att personalen där arbetar i två-skift användes dessa 50

SAMVERKAN 112 NR 5 2014

klockslag som referenstider för dagpass respektive nattpass. – Genom att istället titta på tidpunkten på dygnet hade eventuellt en annan spridning kunnat ses och ett annat samband med andra verksamheter, såsom jourcentralens öppettider kunnat undersökas säger Annie.

ÅLDER OCH KÖN Datainsamling • Patienter mellan 20-29 år är de som mest frekvent lämnas hemma prehospitalt av ambulanspersonalen. I åldern 60-69 år samt 80-89 år lämnades 139 i respektive ålderskategori. Patienter mellan 0-9 år, 90-99 år samt 10-19 år var de som lämnades kvar på plats minst antal gånger. • Bland kvinnor är det åldersgruppen 80-89 år som oftast lämnades hemma, därefter kvinnor 20-29 år. De kvinnor som lämnades hemma minst antal gånger var 0-9 år och 90-99 år. • Män mellan 60-69 år lämnades hemma oftare än andra män. I åldern 40-49 lämnades 57 hemma. De män som lämnas hemma minst antal gånger var 10-19 år och 90-99 år.

De flesta patienter försöker hitta alternativa lösningar för att kunna ta sig in till sjukhuset men ibland anser patient eller anhörig att det inte finns några andra alternativ än att ringa efter en ambulans. Oavsett vilken ålder patienten har uppstår ett behov av hjälp när känslan eller situationen blir ohållbar för patienten eller anhöriga. Känslan att någon annan tar över ansvaret kan vara en lättnad för många och det kan göra att patienten mår bättre. Ambulanspersonalen kan i dessa situationer informera och stödja patienten till att själv klara ut situationen här och nu och informera om hur han eller hon ska göra för att få rätt vård på rätt nivå. Psykiska diagnoser är ofta förekommande i dessa patientgrupper vilket eventuellt kan förklara en del av symtomen denna patientgrupp har. Kvinnor i denna ålder är ofta yrkesarbetande eller studerar, de har kanske familj eller kravet på sig att skaffa det. - Tankar om denna patientgrupp kan vara att de ofta lever ett stressigt liv, har många bollar i luften och kan ha fullt upp med studier, arbete och familj. Det kan leda till ökad stress och symtom som bröstsmärtor, andningsbesvär eller diffusa symtom kan uppstå. – Barn 0-19 år och äldre >90 år lämnas mest sällan hemma. Det kan bero på att det ofta är utsatta grupper som oftare får åka med in till sjukhuset. De är ofta mer komplexa och åtskilliga faktorer påverkar besluten. Äldre patienter >90 år är ofta

multisjuka och uppvisar fler än ett symtom berättar Mia. Anhöriga eller vårdpersonal anser att det inte finns något annat alternativ än att ringa efter en ambulans då patienten inte kan klara sig själv hemma längre. – Vi upplever att ambulanspersonalen är mer generösa mot vissa patientgrupper att ta med in till sjukhuset, barn och äldre tillhör dessa kategorier. Många kan uppleva dessa transporter som ett onödigt resursanvändande av ambulanser då det inte finns något medicinskt behov utan endast är en transport. Ur ett omvårdnadsperspektiv kan patientens lidande minska då den blir sedd och omhändertagen under resan in till sjukhuset avslutar Mia och Annie.

SLUTSATS

I nästan 17 % av alla ambulansärenden, under juli och augusti 2013, lämnades patienten hemma. En stor del tillhörde ålderskategorin 2029 år och de hade ofta en hög prioritet i SOS Alarms utlarmning. Enligt SOS Alarm ska deras index vara 100 % korrekt i första bedömningen.

”

Det innebär att en stor del av patienterna är felprioriterade från början Ytterligare kunskap om telefontriagering skulle kunna minska problemet. Sammanfattning och layout: Sven Åsheden

Single Responder till Sörmland

Hämtas av Karl-Eric Carlsson och Håkan Jonsson

www.nilsson.se Tel: 0430-490 50

WWW.S112.SE

FOUR.C MOBILE

STATUSRAPPORTERING, ÄRENDEHANTERING & NAVIGERING  Ta emot uppdrag

och information från ledningscentralen direkt på skärmen.

 Kör direkt till

bifogade koordinater med den integrerade navigatorn.

 Bekräfta enkelt

genomförda moment via virtuella statusknappar.

www.celab.se/fourc

WWW.S112.SE

SAMVERKAN 112 NR 5 2014

POSTTIDNING B Avsändare: On Road Communications AB Pirgatan 2, 374 35 Karlshamn

SYNA BEREDSKAPEN! TESTA DIN VERKLIGHET I TAIGA TEST CAMP. Utbildningen för dig som arbetar i riskfyllda miljöer och utomhus oavsett väder. Teori och praktik i unik simuleringsanläggning: Taiga Climate LabTM.

TAIGA TEST CAMP LÄS MER O UTBILDNINGM N PÅ TAIGA .SE E

Annebergsvägen 3 432 95 Varberg Telefon 0340-66 69 00 www. taiga.se