bladderbar-nr1-2018

Magasin om blåljusverksamheter och specialfordon Nummer 1 2018 Årgång 17 Pris: 59 kr

poliskarriären

- formades av ett våldtäcksförsök

brandmannen

- som trotsar alla motgångar

Examination

– till ambulanssjuksköterska

sms-livräddning – Västra Götalandsregionen

bilbärgning

– usel arbetsmiljö

www.s112.se

samverkan 112 nr 1 2018

1 Senaste blåljusnyheterna på nätet. www.S112.se

GÄSTledare

välkommen till vår kostnadsfria och kunskapsintensiva 2-dagars konferens Centrum för Interprofessionell Samverkan och Sambruk inom Akut Vård (CISA) är ett kampradfinansierat centrum vid Linnéuniversitetet med mål att vara en nationell förebild och skapa nya arenor för samarbete, till nytta för människor på såväl lands- som glesbygd.

Forskning kring interprofessionell sam-

verkan och sambruk inom akut vård följer patientens väg genom den akuta vårdkedjan, d.v.s. från skadeplats via ambulans till akutmottagning (inklusive barnakut), anestesi, operation samt intensivvård och bidrar med kunskap utifrån ett vårdvetenskapligt perspektiv som ger den unika människan en påtaglig och betydelsefull röst.

CISA ökar kunskapen inom och mellan

professioners kompetensområden. Kunskap om varandras roller och ansvar i det operativa arbetet ger ett större nyttjande av befintliga resurser vilket får positiva konsekvenser för samhällsmedborgaren.

CISA har i dagsläget 10 doktorander, ett

15-tal forskningsprojekt och är förankrad i en styrgrupp med representanter från berörda organisationer liksom en operativ grupp från Linnéuniversitetet.

CISAs operativa grupp går nu in i ett sam-

arbete med Blåljusstiftelsen med delat redaktörskap för tidskriften Samverkan 112 samt samverkan kring årlig konferens som 2018 kommer att hållas vid Linnéuniversitetet i Växjö 23-24/10, se särskild annons om Save the Date på sida 27.

Konferensen anordnas förutom i sam-

verkan med Blåljusstiftelsen, med Ambulance Health Research Network (AHRN). AHRN bildades 2014 för att främja och stärka vårdforskning inom prehospital och hospital akutsjukvård.

Nätverket träffas en gång per år och anordnar konferenser och symposier med möjlighet att ta del av den senaste kunskapen. Så på CISAs vägnar hälsas

du hjärtligt välkommen till denna kostnadsfria och kunskapsintensiva 2-dagars konferens.

Carina Elmqvist Docent, Vetenskaplig ledare CISA carina.elmqvist@lnu.se

Utgivningsplan 2018

Utgivare

Tidningen Samverkan 112 ges ut av förlaget On Road Communications AB. Förlaget är privatägt och står ägar- och åsiktsmässigt helt oberoende i förhållande till företag, organisationer och politiska partier.

Utgivningsbevis 24 224 ISSN: 1650-7487 Postadress Nyckelpigevägen 2 374 51 ASARUM Tel: 0454-300 800 E-post red@s112.se

www.s112.se

Chefredaktör och ansvarig utgivare: Sven Åsheden, 070-603 40 53 Formgivning Sven Åsheden www.s112.se

Övriga medarbetare i detta nummer Milad Akbarzadeh, Carina Elmqvist, Bengt Fridlund, Henrik Grönberg, Mari Gustafsson, Petronella A Lindgren, Jörgen Lundälv, Jonas Jönsson, Anna Mattisson, Fredrik Mårtensson och Sören Viktorsson.

Produktion On Road Communications AB Redaktionen ansvarar ej för icke beställt material. För åsikter som framförs i artiklar svarar intervjuade personer och textförfattaren.

Annonser Sven Sandberg Telefon: 0470-802 02 eller 070-594 62 00

Tryck Mixiprint, Olofström. Är certifierade enl.

Svanen och har licens nr 341 388.

FSC licens nr 001713.

Prenumeration www.s112.se/prenumerera/ Ett år 250:-, 6 nummer, varav två dubbelnummer Utanför Sverige tillkommer ett portotillägg.

Foto omslag framsida Säker Bärgning Tipsa oss... Tipsare skyddas av källskyddet och är garanterad full anonymitet. samverkan 112 nr 1 2018

3

innehåll

14 eines poliskarriär

18 peter trotsar motgångar

6 Examination till ambulanssjuksköterska Guttasjön strax söder om Borås

10 nya utbildningsmodeller Undersköterska och deltidsbrandman

12 ambulansens journalsystem Journalsystem kopplades ihop

14 Våldtäktsförsöket formade karriären Norrbottens första kvinnliga polis

18 brandmannen peter hendén Förlamad från axlarna och nedåt

22 SMS-livräddare - gjorde skillnad Ellen fick hjärtstopp framför maken

26 akutsjukvård i glesbygd Forskning - Tidig närvaro avgörande

28 Forskningssymposium Patientsäkerheten som tema

30 bussolyckan söder om sveg Utredningsresultat

4

samverkan 112 nr 1 2018

38

30

läroplats för studenter

bussolycka SHK

33 uppmärksammade bussolyckor Isabelle Doohans har studerat två

35 marknadsnyheter Blandat

36 sjukdomsfall och olyckor till sjöss Kommunikationen viktig

38 AMBULANSEN - läroplats för studenter Akademisk ambulans i Stockholm

40 vägens hjältar och frusna vägar Bärgningsföretagens arbetsmiljö

42 ambulansärenden och nyregistreringar Statistik från 2017

44 Tragedin bakom Lex Maria Tragiska bakgrunden till begreppet

45 notiser Blandat

49 notiser Blandat

50 Akut medicinsk situation i glesbygd Forskning om akutsjukvård i glesbygd

52 Uniform - varumärke - Gradbeteckningar Effektivt kommunikationsmedel

53 polisens Gradbeteckningar Från student till Rikspolischef

54 backspegel från 1982 Ambulansmän är besvärliga

55 backspegel från 1983 Den händelsen glömmer jag aldrig

56 kustbevakningen och sjöfartsverket Nykterhetskontroller och nytt avtal

58 branschregister Leverantörer av utrustning och tjänster

48 debattinlägg Stoppa polisens nationella utbildning www.s112.se

PLATINUM VALUE ADDED RESELLER Professional and Commercial Radio Elite Specialist Mission Critical Radio Systems Specialist

DAGS ATT UPPDATERA VAD BEGREPPET RAKELMOBIL INNEBÄR?!

skala 1:1

celab.se/st7000

5

ambulanssjukvård / Utbildning

Examination till ambulanssjuksköterska TEXT OCH FOTO: henrik grönberg

Skådeplatsen för examinationen är räddningstjänstens övningsområde vid Guttasjön strax söder om Borås.

Det är här studenterna som läser till ambulanssjuksköterska vid Högskolan i Borås har sin examination i kursen Prehospital akutsjukvård vid trauma.

6

samverkan 112 nr 1 2018

N

är jag anländer är det lunchpaus. I samlingsrummet står ambulanssjuksköterskorna i grupper och summerar förmiddagens prov.

Några av studenterna har precis tagit om hand rökskadade patienter och identifierat omkomna efter

en explosion på ett loft.

Andra har tagit hand om en person som blivit utkastad från en bil och ligger medvetslös. Allt är så realistiskt som möjligt. Studenterna ska få känna och agera som att läget är skarpt.

Mattias Öman har precis examinerats i traumavård. www.s112.se

Mattias Öman är student och läser specialistsjuksköterskeutbildningen ambulanssjukvård. Foto: Henrik Grönberg

lunch får jag följa med en gruppexamination i prehospital sjukvårdsledning som sker i samverkan med räddningstjänst.

simulerad trafikolycka Examination vid traumakurs för ambulanssjuksköterskor som studerar vid Högskolan i Borås.

Bilden är tagen från en övning.

Han berättar att han hanterat en motorcykelolycka och stoppat en livshotande blödning på föraren. Examinationen beskriver han som både viktig och rolig.

– Det är häftigt att känna att man faktiskt följer rätt mall, L-ABCDE*, fast man är stressad. www.s112.se

Bedömningen ges efter att vi gjort vårt omhändertagande och gör således att man snabbt får respons på vad man gjort och hur det gått.

Man slipper sitta och vänta i veckor på resultat, säger Mattias Öman.

Simuleringarna sker individuellt och i grupp. Efter

Larmet som kommer är en prio 1:a. Ambulans larmas ut till en trafikolycka där två personer i bil kört av vägen.

Det är verklighetstroget och scenariot känns realistiskt med sminkade personer som agerar skademarkörer.

Student Helena Pettersson, som till vardags arbetar som sjuksköterska i ambulansen i Falkenberg, Region Halland, är först på plats.

Hon tar rollen som sjukvårdsledare med uppdrag att leda och fördela arbetet.

Ambulans två tillkallas och anländer några minuter senare under ledning av student Karin Rhedin. Hon får en lägesuppdatering och vi-

dare instruktioner av Helena Pettersson om att påbörja urtagningen av de skadade ur bilen. De skadade befaras ha nack- eller ryggskador så därför tar operationen en stund. Förflyttningen till bårarna sker med största aktsamhet. Övningarna dagen innan med Höganäsbräda kommer väl till användning.

Momenten är komplicerade, men går bra. Efter cirka 15 minuter är båda patienterna i ambulanser på väg till sjukhus.

– Simuleringarna ger en trygghet i att jag vet vad jag ska göra när det gäller. Jag vet hur jag ska använda min kunskap och känner att jag blir bättre i min yrkesroll.

– Jag tycker det är bra att få möjlighet till den här typen av verklighetstrogen övning som vi fått de här två dagarna. ► samverkan 112 nr 1 2018

7

ambulanssjukvård / Utbildning

► – Jag lär mig mest vid de praktiska momenten och tycker det är bra att högskolan satsar på simulering och praktiska moment under utbildningen, säger Helena Pettersson, som efter utbildningen kommer att arbeta som ambulanssjuksköterska.

Lärorika dagar

Studentkamrat Karin Rhedin som i vanliga fall arbetar som sjuksköterska i ambulans och barnmorska på Norra Älvsborgs länssjukhus, NÄL, tycker också att det är under de praktiska momenten som hon lär sig som mest.

– Det har varit mycket bra och lärorika dagar. Jag får mer tyngd bakom mina färdigheter och fördjupar mina kunskaper när jag går den här specialistutbildningen, säger Karin Rhedin.

Efter utbildningen ska hon arbeta deltid som ambulanssjuksköterska och fortsätta den andra delen som barnmorska.

Mattias Öman håller med om utbildningen och säger: – Utbildningen är bra och ger mig ökad trygghet och kompetens i min yrkesroll.

– Jag blir duktigare helt enkelt, säger Mattias Öman som till vardags arbetar som sjuksköterska i ambulans i Uddevalla (NU-sjukvården).

Efter utbildningen ska han arbeta som ambulanssjuksköterska.

examinationen

Universitetsadjunkt Andreas Dehre är kursansvarig och har tillsammans med universitetslektor Gabriella Norberg Boysen hand om examinationen.

Han vill särskilt tacka ambulansverksamheterna på Kungälvs sjukhus, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Norra Älvsborgs sjukhus och Värnamo sjukhus för deras bidrag.

8

samverkan 112 nr 1 2018

– Vi har lånat ambulanser från dessa sjukhus och utan deras stöttning hade det inte varit möjligt att genomföra övningarna och examinationerna, säger Andreas Dehre.

De är nöjda med dagarna och tycker att studenterna har presterat riktigt bra.

– Ja, vi är nöjda med resultatet och studenterna har visat prov på att de är redo att hantera verkliga situationer, säger Gabriella Norberg Boysen och tillägger: – Denna årstid gör ju sitt till också, det är kallt och ruggigt och ger en verklig uppfattning av hur det kan vara på jobbet så här års.

Gabriella Norberg Boysen är universitetslektor och håller i examinationen tillsammans med Andreas Dehre som är kursansvarig. Examinationen är en del av specialistsjuksköterskeutbildningen med inriktning mot ambulanssjukvård.

Foto: Suss Wilén

ambulanssjuksköterska

Det är en ettårig specialistutbildning på heltid om 60 högskolepoäng som startar varje höst vid Högskolan i Borås.

Den har 35 utbildningsplatser och ger fördjupade kunskaper inom specialområdet prehospital akutsjukvård och innefattar ett högteknologiskt vårdarbete med vårdvetenskaplig och medicinsk kunskap.

Studenterna lär sig att utveckla en organisations- och problemlösningsförmåga för att kunna planera och bedöma vårdåtgärder vid olika scenarier i hem eller på skade- och olycksplatser.

Utbildningen avslutas med slutexamination och ett självständigt examensarbete med förberedande metodkurs. ■

Sjukvårdsledaren Helena Pettersson (till höger i bild) rapporterar skadeläget till Karin Rhedin, som precis anlänt med kollega till övningsscenariot trafikolycka.

Foto: Henrik Grönberg

L-ABCDE * Akut omhändertagande är en arbetsrutin som används för akut sjuka eller skadade patienter.

På ett så effektivt sätt som möjligt ska den öka deras chanser till överlevnad och säkra att inget viktigt glöms bort i omhän-

dertagandet av en patient.

Rutinen följer ett alfabetiskt schema A - B - C och så vidare.

Det används av sjukvårdspersonal, och i Sverige även av Räddningstjänstens personal.

Under varje bokstav ska vissa

kontroller och åtgärder utföras.

Den som utför kontrollen går inte vidare till nästa bokstav innan alla de kontrollerna utförts.

(Källa: Wikipedia)

www.s112.se

När ekonomin spelar roll Vår storbilsambulans ger fullt momsavdrag och möjlighet att dela upp avskrivningstiden på chassi och vårdhytt. Med uppemot 15 år på hytten.

Plus två framåtvända vårdarplatser som standard.

Chevrolet 709 - när ekonomi och säkerhet är lika viktigt!

Ring oss idag så berättar vi mer!

026-24 51 30 www.ambulansproduktion.se

Lättstyrd kommunikation Telium Pandora förenklar arbetet i krävande situationer

Telium Pandora är en smart, säker och flexibel kommunikationsplattform som används bland annat för ambulans och patienttransporter.

All information är samlad på ett ställe, med ett gemensamt användargränssnitt för både Rakel, GSM och Intercom. Alla anslutna system kan styras via fordonets pekskärm. Telium Pandora är utformad i samarbete med slutanvändare och lätt att anpassa, bl.a. med snabbval för frekventa kommandon. Förare och vårdare manövrerar systemen oberoende av varandra, har tillgång till inbyggd Intercom och kan genomföra trepartssamtal. Kommunikationen förenklas och både arbetsmiljö och trafiksäkerhet förbättras.

hstd.se

Se filmer för ambulans och patienttransport på teliumsweden.se För mer information kontakta Telium Sweden Tel: 035-16 61 00 eller sales@teliumsweden.se

www.s112.se

samverkan 112 nr 1 2018

9

utbildning / Deltidsbrandmän

nya utbildningsmodeller ska klara rekryteringsbehovet av deltidsbrandmän Dalarna, Kronoberg och Jönköping testar nya koncept

E

n kombinerad utbildning till undersköterska och deltidsbrandman blev en av Dala Mitts lösningar för att klara rekryteringsbehovet. De första eleverna tar examen i sommar och på köpet har utbildningen till undersköterska blivit mer jämställd könsmässigt.

– Det är nästan 50 procent killar som läser på det särskilda vård- och omsorgsprogram som Falu frigymnasium driver i samverkan med oss, säger Johan Björklund, avdelningschef på Dala Mitt.

Dala Mitts fyra ägarkommuner i centrala Dalarna – Falun, Borlänge, Säter och Gagnef – har totalt över 131 000 invånare och förutom heltidsstationerna i Falun och Borlänge finns elva deltidsstationer.

Men egentligen täcker satsningen in hela Dalarna med en samsyn inom de kommunala räddningstjänsterna att dra nytta av den kompetens som kommer via Falu frigymnasieutbildning och att anstränga sig för att skapa grundtjänster som undersköterskor med möjlighet att även arbeta som deltidsbrandman.

blickarna kastas mot Dalarna

Dala Mitt har haft räddningsgymnasium tidigare men då i annan tappning och just modellen med undersköterskekompetens som grund har fått Räddningstjänsten i andra delar av landet som Norrbotten att kasta blickarna mot Dalarna.

– Bakom utbildningen ligger planering där vi försökt tänka i nya banor

text: Fredrik Mårtensson

för att nyttja tänkbar kompetens ute på landsbygden. Vi kan se att det är många barnfamiljer och äldre som bor där och många arbetspendlar. Men om man tittar på vilka kategorier som kan finnas kvar dagtid så är det personal inom barnomsorg, skola och äldreboenden.

– För att detta ska fungera måste även de kommunala förvaltningarna se eleverna som en resurs och på det området tycker jag att vi skapat ett bra samarbete, säger Johan Björklund.

Den treåriga utbildningen ger jämförbar kunskap med preparandutbildningen och delar av utbildningen för de elever som väljer Brand & Räddning som fördjupning är förlagd vid Räddningstjänsten.

De elever som valt den fördjupningen

Foto: Värends Räddningstjänst

10

samverkan 112 nr 1 2018

www.s112.se

Foto: Privat

och klarat alla delmoment i kursen samt fysiska tester och läkarkontroll med arbets-EKG kan gå vidare till ett utbildningsmoment med rökdykarvecka under våren och uppnå kompetens för arbete som deltidsbrandman.

– Vi har ett bra samarbete med Falu frigymnasium och inte minst inom fys med anpassad idrottsundervisning för brandmän, säger Johan Björklund.

dala mitt

Dala Mitt svarar för räddningstjänsten i Borlänges, Faluns, Gagnefs och Säters kommuner.

Medlemskommunerna har tillsammansdrygt 131 000 invånare.

Borlänge och Falun är ganska jämnstora med 51 900 och 58 300 invånare.

Gagnef och Säter är betydligt mindre med sina drygt 10 200 och 11 100 invånare (2017 års värden).

Staten bör ta större ansvar

Utbildningen tar in 20 elever per år och det är framför allt i senare kullar som många valt fördjupningen mot deltidsbrandman, men Johan Björklund räknar ändå med att runt 25 procent kan delta i rökdykar-veckan.

Ellinor Liedström, 19 år från Aspeboda mellan Falun och Borlänge, är en av dem: – Det ser jag verkligen fram emot och det känns som en bra möjlighet att både jobba som undersköterska och inom räddningstjänsten.

Hur har du upplevt utbildningen?

– Tuff men intressant. Första läsåret var det väldigt mycket teori men nu ser

Johan Björklund. Avdelningschef på utbildningsavdelningen och sjukvårdsansvarig på Räddningstjänsten Dala Mitt. Leg. sjuksköterska.

man nyttan av det. Det har varit bra.

På Johan Björklunds önskelista finns att staten tar ett större ansvar för utbildning av deltidsbrandmän på gymnasienivå.

– Behovet är så stort att det borde finnas en nationell kursplan liknande den som finns för väktare. Det är en fråga för MSB och Skolverket att ta tag i. ■

betydelsefullt med närhet till utbildningen S

amarbete mellan de två stora kommunerna blev lösningen i region sju – Kronobergs och Jönköpings län – inom den nya utbildningsmodellen för Grib, grundutbildning för räddningspersonal i beredskap.

– Vi kunde snabbt komma överens om att varva utbildningen mellan Växjö och Jönköping för att på bästa sätt dra nytta av att eleverna får nära till sin utbildning, säger Pär Stensson, avdelningschef på Värends räddningstjänst i Växjö.

åtta utbildningsorter

Förutom MSB-skolorna Sandö och Revinge finns sex utbildningsorter och där räknas Växjö och Jönköping som en delad utbildningsort.

– Det är mycket positivt med en inriktning för kurserna där kommunal räddningstjänsts medverkan ökar och i

www.s112.se

vår region har vi försökt värna närhetsprincipen eftersom det är så avgörande för att väcka intresse för att gå utbildningen. Vi har gjort undersökningar som visat att 80 procent framhåller närheten till utbildningen som betydelsefullt, säger Pär Stensson.

I mitten av maj inleds första kursmomentet med tre veckor om kommunal räddningstjänst för att sedan avslutas med en lika lång kurs om räddningsinsatsen.

En del av utbildningen kommer att ske på den egna övningsanläggningen Nothemmet.

– Vi fyllde våra kursplatser för första omgången snabbt. Det behövs verkligen utifrån en årlig personalomsättning på 10-15 procent bland våra deltidsbrandmän. Vårt behov är utifrån detta att nyrekrytera 80-100 personer per år i region sju, säger Pär Stensson. ■

Dala Mitt har 245 anställda och resurserna är geografiskt fördelade på: - Två heltidsstationer med bemanning dygnet runt 365 dagar om året - Tio deltidsstationer samt samarbetsavtal med Grycksbo Paper industribrandkår med bemanning på deltid - Ett övningsområde för övning och utbildning av personal.

Det finns alltid en insatsledare i tjänst.

Han eller hon har jour med 90 sekunders anspänningstid och ska bland annat kunna leda större insatser när fler än en styrka ingår i räddningsarbetet. Insatsledaren rör sig numera fritt inom räddningstjänstområdet .

värends räddningstjänst

Värends Räddningstjänst är ett kommunalförbund som sedan 2002 ansvarar för räddningstjänsten för cirka 111 000 invånare i Växjö kommun och Alvesta kommun.

Värends Räddningstjänst har cirka 250 anställda. Det inkluderar såväl brandmän på heltid och deltid (ca 190), brandingenjörer, specialistfunktioner samt övrig administrativ personal.

Resurserna är geografiskt fördelade på: - En heltidskår. Växjö - Sju deltidskårer. Rottne, Braås, Ingelstad, Lammhult, Alvesta, Vislanda, och Moheda.

- Två räddningsvärn, Grimslöv och Västra Torsås (Frivilligt).

samverkan 112 nr 1 2018

11

ambulanssjukvård / IT-system

Larsson och mo, Susanne

Richard Ander

oj sson ingår i pr

ambulansen m integrerat ektgruppen so

e t e b r a l e b Minskat dub entsäkerhet i t a p e r t t ä b och Marianne Karls

I mitten på februari kopplades journalsystemen för Region Kronobergs ambulanser ihop med sjukvårdens stora journalsystem. Efter flera års planer är det nu klart.

– Vi trodde inte att det skulle vara så svårt, säger Richard Andersson, ITansvarig på ambulansen som började arbeta med frågan för tio år sedan.

Vinsterna med att koppla ihop ambulansens journalsystem Mobimed med sjukvårdens Cambio Cosmic är många.

För personalen innebär det mindre dubbelarbete.

– Jag tror att det blir jättebra och underlättar mycket. Vi slipper dubbel journalföring med det här nya, säger 12

samverkan 112 nr 1 2018

ambulanssjuksköterskan Maria Gran Honeth.

– Det här sparar tid och resurser. Om akuten behöver veta vad patienten fått för vård i ambulansen slipper man leta reda på rätt person och fråga. Personalen kan gå till en dator och läsa vad som skrivits i ambulansen, säger Marianne Karlsmo som är sjuksköterska i grunden och har rollen som specialist i projektet: I nuläget skriver ambulanspersonalen ut journaler med den vårddokumentation som skett i ambulansen och ger till nästa vårdgivare, oftast akutens personal. Men när systemen kopplas ihop syns journalanteckningarna från ambulansen i Cambio Cosmic.

s journalsyste

m.

TEXT: PETRONELLA A LINDGREN FOTO: Urban Nilsson

– Det som kommer upp i journalflödet är en sammanfattning från olika fritextfält med vitaldata, triagering och läkemedel. I foten av denna anteckning bifogas även en PDF-fil. Denna fil är en rapport av hela ambulansjournalen och det innebär att all information är tillgänglig på rätt ställe i Cosmic, säger Richard Andersson.

Region Kronoberg är först i Sverige

Det används många olika journalsystem i landet. Enligt Region Kronoberg är de förmodligen först i landet med denna modell.

– Vad vi vet har inte något annat landsting integrerade journalsystem, säger projektledaren Susanne Larsson. www.s112.se

Sedan några år tillbaka kan alla läsa sina vårdjournaler på 1177.se. Tidigare har inte ambulansens journalanteckningar synts där men när systemen kopplas samman blir även de synliga.

– Det här innebär att det vi gör syns i journalsystemet för alla vårdgivare, omedelbart och i det allmänna flödet.

Och patienterna kan läsa vad ambulanspersonalen skrivit, säger Richard Andersson.

Projektet har kostat runt 1,5 miljoner. ■

31 december 2017 197 519 invånare

VÄSTRA regionen

Visste du att... ... Richard Andersson, IT-ansvarig för Ambulansverksamheten, kan nås på telefon: 0709 - 67 30 72 eller via mejl: richard.andersson@kronoberg.se

Ambulansverksamheten i kommunerna Ljungby, Älmhult och Markaryd.

I området bor det cirka 55 600 invånare. Här finns 4 dygnsambulanser, 1 dagambulans och 1 lättvårdsambulans.

SOS Alarm har uppdraget att larma, dirigera och prioritera regionens resurser.

Östra regionen

Ambulansverksamheten i kommunerna Växjö, Alvesta, Tingsryd, Uppvidinge och Lessebo. I området bor det cirka 142 000 invånare. Här finns 6 dygnsambulanser, 3 dagambulanser (dagtid må-fr, finns en av dessa i Lessebo) samt 1 lättvårdsambulans.

Kvalitetssäkra din HLR-träning QCPR ger detaljerad och tydlig feedback och du ökar snabbt din kompetens

Intresserad av ny utrustning eller av att uppgradera din gamla?

Ring oss: 0454 840 10 eller mejla: info@techmedico.se

www.s112.se

samverkan 112 nr 1 2018

13

polis / Porträtt

Våldtäktsförsöket formade Eines poliskarriär

Polis in i det sista. Eine Johansson plockar fram sin polisskjorta. "Den ska jag ha på mig i kistan när det är dags", säger hon.

Som åttaåring lämnade hon självmant sin gravt alkoholiserade pappa och reste som krigsbarn till Sverige. Med tiden blev Eine Johansson Norrbottens första kvinnliga polis, specialiserad på att utreda sexualbrott. ”Precis i början av min karriär blev jag utsatt för ett våldtäktsförsök - av en manlig kollega. Jag anmälde aldrig, men ­bestämde mig istället för att hjälpa andra.”

TEXT OCH FOTO: MARI GUSTAFSSON

D

et är slutet av februari 1956. Eine Johansson är nyutexaminerad polis och på tjänsteresa med en äldre manliga kollega. Vid arbetsdagens slut stannar de på ett enkelt pensionat för att äta och sova.

Efter middagen sitter Eine på sängkanten i sitt enkelrum och handarbetar. Plötsligt rycks dörren upp. Hennes 14

samverkan 112 nr 1 2018

kollega kliver in med långa steg, trycker omkull henne på sängen och lägger sig ovanpå henne.

– Jag förstod att han tänkte våld­föra sig på mig, men jag har alltid varit stark som en björn och det blev en riktig brottningsmatch. Jag slogs allt jag kunde och det slutade med att han gav upp och försvann ut genom dörren.

Den natten sitter Eine sömnlös, ensam med sina tankar. Utan möjlighet att ringa någon och söka stöd.

inte anmäla honom

– I gryningen hade jag bestämt mig för att inte anmäla honom. Jag var ny i yrket, medan han var en erkänd kriminalinspektör med fru och barn. www.s112.se

Självbiografi. I sin bok ”Finnkäringen, Finnpolisen – mitt liv” beskriver Eine att hon tappade sina tårar och sitt lukt- och smaksinne i början av 80-talet. Delvis på grund av svåra och påfrestande ärenden men mestadels på grund av den psykosociala arbetsmiljön.

Jag visste vem man skulle tro på och jag förstod att jag hade fått rådet att ”byta yrke”, vilket i praktiken hade inneburit att jag fått sparken.

Morgonen efter sitter Eine och hennes kollega mitt emot varandra vid frukostbordet. De byter inte ett ord och Eine bestämmer sig för att låta våldtäktsförsöket bli en drivkraft för att hjälpa andra.

– Efter den hemska upplevelsen var jag beredd att lägga ner oerhört mycket energi på sexualbrottsutredningar och våld mot kvinnor.

Första gången hon berättar om händelsen är flera år senare, när hon och hennes man (som också var polis) ska förlova sig.

– Det var viktigt för mig att berätta om händelsen på pensionatet och jag www.s112.se

Adlibris ISBN: 9789197744201 Antal sidor: 406 Förlag: Vulkan

fick stöd och förståelse på ett övertygande sätt.

drivkraft och rättspatos från uppväxten

Eine, som i dag är 84 år, föddes i finska Äänekoski och är uppvuxen med mamma, pappa och nio syskon. Pappan var svårt alkoholiserad och för att förändra sin livssituation ansökte hon och en äldre syster själva om att få åka som krigsbarn till Sverige. Då var hon drygt åtta år.

– Vi hade det jättefattigt och eländigt.

Vi bodde trångt och var ständigt hungriga. När jag och min syster berättade för mamma att vi skulle åka tittade hon allvarligt på oss och konstaterade att hon skulle ha två munnar mindre att mätta.

Eine är övertygad om att hennes

drivkraft och rättspatos kommer från uppväxten.

– Mitt liv har varit komplicerat och intressant. Jag har kämpat och inte gett mig. Jag har aldrig blivit curlad, utan har fått klara mig själv. Det har format mig och gett mig styrka.

Att komma till ett barnlöst par i Råneå blev himmelriket för Eine.

– Min syster hade det också bra, men trivdes inte lika bra i sin familj. Jag där­ emot blev som en dotter i huset och det var svårt att återvända till Finland efter åtta månader.

Eine återvände ytterligare en gång till samma familj via hjälporganisation Finlandshjälpen.

Som elvaåring ansökte hon om pass

► samverkan 112 nr 1 2018

15

polis / Porträtt

► och under nyårsnatten satt hon på tåget till Sverige en gång för alla.

Syskonen och sin mamma har hon fortsatt att hålla kontakt med, men ”hemma” var hädanefter hos foster­ föräldrarna i Råneå.

samma polisutbildning som män

Men efter en kortare tid ställdes Eines liv återigen på sin spets. Hennes styvfar dog plötsligt i en hjärtinfarkt.

– Jag ställde in mig på att sluta skolan och börja jobba som piga, men min fostermor startade ett hembageri för att försörja mig under skoltiden. Att klara sig själv har alltid varit viktigt för mig, så jag började en handelsutbildning och jobbade extra som skrivbiträde på landsfiskalens kontor.

Det var där intresset för polisyrket väcktes.

På den tiden kunde inte kvinnor bli poliser, de titulerades istället polissystrar och hade inte samma befogenheter som sina manliga kolleger. Deras uppgifter var att ta hand om kvinnor och barn som tagits till polisstationen och att till exempel visitera kvinnor.

Titeln polissyster avskaffades år 1954 och strax därefter antogs de första kvinnorna till samma polisutbildning som män. Efter en översyn stod det också klart att alla, oavsett kön, skulle benämnas poliskonstapel.

– För mig kom intresset för ett traditionellt manligt jobb från min uppväxt i krigstid. Eftersom männen var inkallade fick kvinnorna jobba med traditionellt manliga jobb. Dessutom skulle man som polisstudent få tio kronor i arvode per dag under utbildningen, och det skulle räcka till mat och bostad. Vilken tur att jag inte hade en aning om vad framtiden som polis kunde innebära för mig som kvinna.

Första kvinnliga polisen

Eine utexaminerades i mitten av 50-talet och blev Norrbottens första kvinnliga polis. Hon blev länet troget hela sin 43-åriga karriär. De sista tolv åren arbetade hon som kriminalkommissarie.

– Flera gånger har jag blivit straffad för att jag bildat familj, på ett sätt som mina manliga kollegor aldrig blivit.

Bland annat nekades jag en tjänst på Säpo trots att jag var bäst kvalificerad av de sökande. Enligt min chef skulle det bli svårt att sköta hem och barn om 16

samverkan 112 nr 1 2018

jag var hemlig agent. Jag har drivit frågorna vidare och det har blivit rabalder både här och där.

Eine har också fått skadestånd av Jämställdhetsombudsmannen efter kränkande särbehandling.

I sin självbiografi ”Finnkäringen, Finnpolisen – mitt liv” beskriver Eine att hon tappade sina tårar och sitt luktoch smaksinne i början av 80-talet.

Delvis på grund av svåra och påfrestande ärenden men mestadels på grund av den psykosociala arbetsmiljön.

– Att aldrig acceptera härskartekniker har haft sitt pris. Jag önskar också att jag fått prata av mig om allt det svåra jag upplevde som brottsutredare, framför allt rörande sexualbrotten. Ibland mådde jag jättedåligt och hade ingen att vända mig till. Det påverkade mitt samliv privat också.

skrev en bok

I dag är Eine pensionär sedan ett antal år. Hennes man är död, likaså de biologiska föräldrarna. Hennes fostermor, som hon alltid haft en varm relation till, dog en månad innan hon skulle fylla hundra.

De två syskonen som finns kvar i livet besökte hon senast i somras.

För att sammanfatta det hon upplevt, både privat och yrkesmässigt, bestämde sig Eine för att skriva en bok om sina erfarenheter.

– Jag har ett stort samhällsengagemang och håller mig uppdaterad på nyhetsrapporteringen. Jag skulle säga att hela min bok är ett inlägg i #metoodebatten. Jag har också fått en hel del fina mejl och brev från andra poliser.

En skrev ”Hej stålmormor”. Jag har också fått lite bekräftelse för min bok från polishåll och det värmer. Jag har jobbat för att kvinnor skulle få det bättre. Det är ens uppgift anser jag, att kämpa för de som kommer efter.

kläderna ska hon begravas i

Hemma i lägenheten på Hertsötorget finns få saker som påminner om hennes många år som polis. En polisskjorta med tillhörande slips som hänger på en galge hör till undantagen. De kläderna ska hon begravas i.

I bokhyllan står en sliten näve i guld.

– Under polisutbildningen gjorde vi en gipsavgjutning på en lektion i kriminalteknik. Skålen som jag skulle doppa handen i var så liten att jag fick knyta

handen för att den skulle rymmas. Då hade jag ingen aning om symbolvärdet i den, men med tiden målade jag den i guldfärg och ställde den i mitt arbetsrum.

Den knutna näven blev en symbol för Eines kamp som kvinnlig polis.

– Varje gång jag blev angripen tittade jag på den och fick nytt mod att stå på mig. Att ge upp har aldrig varit något alternativ. ■

Eine Johansson Ålder: 84 år Familj: Ensamstående, en dotter som bor i Västerbotten.

Gör: Debuterade som författare med boken "Finnkäringen, Finnpolisen - mitt liv” år 2016 och medverkade även på bokmässan. Flitigt anlitad föreläsare och engagerad volontär i Finska församlingen.

Intressen: ”Jag är samhällsintresserad och följer med i nyhetsrapporteringen. Jag läser enormt mycket böcker, när jag flyttade såg jag till att ha biblioteket nära. Sedan är jag musikintresserad och har ett abonnemang på konserter.”

Yrkesbakgrund: Pensionerad kriminalkommissarie, expert på sexualbrott.

Visste du att... ... Norrbottens län ingår i Polisregion Nord, tillsammans med Jämtlands, Västerbottens och Västernorrlands län.

Norrbottens län utgör ett av fyra polisområden i region Nord. Polisområdet har sitt huvudsäte i Luleå och består av fyra lokalpolisområden: • Luleå/Boden (2 kommuner) • Piteå Älvdal (4 kommuner) • Norra Lappland (3 kommuner) • Östra Norrbotten (5 kommuner) Invånarantal: 251 295 (Dec 2017) Norrbottens län är 25 procent av Sveriges yta och därmed Sveriges största län. Det är nästan 100 000 kvadratkilometer stort.

Källor: Polismyndigheten och Länsstyrelsen Norrbotten

www.s112.se

Tel: 0430-490 50 www.nilsson.se

TEMPUS ALS

Grattis

- a smarter monitor/defibrillator

LINDESBERG - Region Örebro Anders Råhlin

PHC Nordic AB

LEVERANSAKTIVITET XC90 till Premedic och Region Skåne

+46 855 53 63 00 phcnordic.com

Tempus ALS annonce.indd 1

01/03/2018 09.38

Sponsras av Samverkan 112 www.s112.se

samverkan 112 nr 1 2018

17

räddningstjänst / Porträtt

brandmannen

som trotsat alla motgångar Enduroolyckan gjorde honom förlamad från axlarna och nedåt. Hade smällen tagit en halv centimeter högre upp hade Peter Hendén förmodligen inte varit vid liv.

Här är historien om brandmannen som trotsat allt.

TEXT OCh foto: Milad Akbarzadeh

D

et första man slås av när man möter Peter Hendén är hans storlek.

Trots att han sitter i en permobil och är förlamad från axlarna och ner är den 195 centimeter långe 52-åringen med enorma händer stereotypen för hur man vill att en brandman ska se ut och vara: lång, ståtlig och en förtroendeingivande mörk röst.

– Min lungkapacitet har gått från sex liter till 1,7. Jag hade en mycket starkare röst innan olyckan, berättar Peter när vi träffar honom på hans arbetsplats - brandstationen i Falköping.

Lördagen den 7 maj 2016 är Peter ledig. Hans arbetsvecka är över. Yttre befäl som Peter är har han som vanligt varit ute på fältet.

Nu ska han koppla av med att åka enduro - hans stora hobby.

Hela veckan har Peter försökt hitta 18

samverkan 112 nr 1 2018

någon träningskompis. Ju fler, desto roligare, tänker han.

Men det går trögt. Det är högsommarvärme ute och endurokompisarna har andra planer. Till slut får han med sig vännen Roger, som också kör för Falköpings MK. Tillsammans bestämmer de sig för att åka till Skövde och träna. Via källargången går Peter in till det nyrenoverade garaget där hojen står och blåser ur den krånglande bromsen. Sen tar han farväl av sin sambo Anette.

strunta i det

– Det började egentligen kvällen innan. Peter hade bestämt sig för att åka ut och träna en stund, men ingen härifrån stan kunde åka med. Så jag sa åt honom att strunta i det. Det hade krånglat med bromsen och jag tyckte

inte att det kändes bra att han skulle åka, säger Anette när hon sitter vid bordet hemma i villan.

Just den lördagen när Peter är borta åker Anette och handlar. På kvällen skulle paret ha gäster över.

Det är då hon får samtalet som alla fasar för. Det är Peters träningskompis Roger.

– Peter har skadat sig och är på väg in till sjukhuset. Hur ska vi göra med bilen?

– Är det allvarligt? Vad har hänt? undrar Anette.

– Det vet jag inte, men jag vet inte vad jag ska göra med bilen, säger Roger.

benen låg i en onaturlig position

På ett ögonblick förändras allt. Det är ett vanligt drop, ett hopp på en halvmeter som Peter Hendén genomwww.s112.se

Peter Hendén är tillbaka i arbete och ser positivt på livet.

Peter arbetstränar och gör cirka tio timmar i veckan på sin arbetsplats.

"För mig fanns ingenting annat än att komma tillbaka" fört hundratals, kanske tusentals gånger sedan han började åka enduro 1983.

Den här gången går något snett. Peter gör en vurpa och landar på ryggen.

Smällen är hård.

När han vaknar upp efter en liten stund ser han sina ben ligga i en onaturlig position. Han har svårt med andningen.

Som brandman och tidigare ambulanspersonal har han varit med vid mängder av olyckor.

Peter, som under åren hjälpt till som sjukvårdspersonal på Falköping MK:s endurotävlingar, vet att det är vitalt med ett korrekt omhändertagande om det skulle röra sig om en ryggskada och snart samlas folk kring Peter som ligger på rygg.

– Jag minns att jag bad dem ta av mig hjälmen. Men jag ville att någon som www.s112.se

vet hur man gör skulle göra det. Någon frågade om de skulle hämta fyrhjulingen.

Som insatsledare är Peter van att leda och fördela arbete. Trots att han själv är olycksoffret tar han befäl och ber någon ringa efter ambulans.

– Jag vet hur viktigt det är med nacken och att det sköts professionellt.

Man har sett en del saker under åren.

Utifrån det perspektivet fick jag vägleda killarna som först kom fram.

När ambulanspersonalen väl kommer fram så känner Peter igen de båda ansiktena. Det är Mikael och Peter. Två gamla kollegor.

Han borde ju ringa

Anette har fortfarande ingen aning om hur illa däran det är med Peter. Hon har kastat sig in i bilen och är på väg

från Falköping till Skövde men har fortfarande inte hört något från Peter själv. Om det bara är något nyckelben som brutits så borde han ju ringa, tänker Anette.

Hon, som jobbar administrativt på räddningstjänsten i Skövde, har många vänner både på ambulansen och brandkåren.

– Så jag ringde akuten och frågade om de hört något men de hade inte fått in någon Peter. Men när jag kommer till Skövde så är det en tjej som tar emot mig. Då tror dem att jag vet vad som har hänt. När jag kommer in där ligger Peter där och har svårt att andas.

Tårarna börjar tränga fram genom Anettes ögon. Rösten spricker för ett ögonblick. Hon tittar på Peter och försöker igen.

►

samverkan 112 nr 1 2018

19

räddningstjänst / Porträtt

► – Jag fick fem minuter med honom där. Sen sövdes han ner och togs med ambulanshelikopter till Göteborg.

Peter har klara minnen hela vägen från kraschen, ambulansfärden och ankomsten till sjukhuset i Skövde.

– Jag fick klart för mig tidigt att det var ganska allvarligt. När jag kom till sjukhuset var det 10-15 personer i akutrummet. Overkligt att vara i den rollen. Tidigare är det ju jag som har åkt dit med patienter. Det är jag som har stått och redogjort för akutpersonalen för vad som har hänt. Nu var det jag som låg där och hörde den där redogörelsen.

Smärtan blir påtaglig och Peter sövs ner. Nästa gång han vaknar ligger han på Sahlgrenska.

lång Resa tillbaka - på flera plan

I fyra och en halv månad andas Peter med respirator. Läkarna säger att han kommer tvingas leva med den resten av sitt liv.

Samtidigt som Peter kämpar med att komma tillbaka har Anette fullt upp. På egen hand tvingades hon lösa praktiska saker som renoveringar och försäkringsfrågor. För att Peter själv ska kunna åka upp på övervåningen i familjens villa krävs en särskild hiss som numera är monterad. Med den kan Peter enkelt ta sig upp till den ombyggda övervåningen.

– När jag låg på sjukhuset delade jag rum med en yngre kille som hade en lägre skada. Han låg också i respirator men kunde röra på armarna och kom ut 14 dagar innan mig. När jag såg det tänkte jag "nu jäklar ska jag också klara det här", berättar Peter.

– Så jag bad min sjukgymnast att träda ur mig ur respiratorn. Först i en minut, sen tre, sen fem. Redan efter tre minuter började ångesten komma. Jag tänkte att det aldrig kommer att gå.

– Prova att hålla andan. Försök. Du får inte luft, eller hur? Då får du en jävla ångest i kroppen.

Otroligt nog kunde Peter efter en månad andas helt utan respiratorns hjälp och snart var han tillbaka hemma.

fortfarande en i gänget

I dag är Peter tillbaka på jobbet och rehabtränar. Att han fortfarande är en i gänget märks tydligt.

– För mig fanns ingenting annat än 20

samverkan 112 nr 1 2018

Leksands IF:s A-lag signerade en tröja till den stora LIF-supportern Peter, här tillsammans med sambon Anette.

att komma tillbaka. Min arbetsgivare har verkligen trott på mig och stöttat mig ända från olycksdagen. Visst, saker har förändrats. Sen är det upp till en själv vad som funkar och inte funkar.

När jag låg på Sahlgrenska var jag bjuden på 50-årskalas i bowlinghallen.

Så jag tog färdtjänst från Göteborg till Falköping.

Innan hade vi en liten träff på jobbet eftersom det var det enda stället som var anpassat för mig att komma in på, så vi satt där och tjôtade lite skit.

Sen tog jag färdtjänst tillbaka. Det gick, säger Peter som också är otroligt tacksam gentemot framför allt Anette och familj, vänner och arbetskamrater som hjälpt honom längs vägen.

Sedan Peter kom hem har han köpt en egen minibuss som han bekostat med egna pengar. Via bakdörrarna kan han rulla in och sitta i passagerarsätet och på så sätt slipper han vara beroende av färdtjänst.

Numera har paret en vardag men ingenting är sig likt. I hemmet, som är den mest allra privata sfären, finns det ständigt minst en assistent på plats som Peter förvisso inte hade klarat sig utan.

- Vi är tacksamma för hjälpen, men det kommer ta ett tag att vänja sig, säger Anette.

Samtidigt har Peter och Anette inlett en ny, tuff resa mot försäkringskassan som lagt samboansvar nattetid på Anette.

Det innebär att Anette förväntas ansvara när Peter behöver hjälp som exempelvis ändra liggställning eller bara dra av sig täcket när det blir för varmt.

– Det är bara gå till sig själv. Du ändrar liggställning på natten, blir törstig och ibland kliar det. Alla de sakerna måste jag be Anette göra åt mig. Och ska hon upp och jobba dagen efter...

Du kan tänka dig själv att hon inte får särskilt mycket sömn.

Vad har varit det allra jobbigaste i allt det här?

– Det jobbigaste... Det tror jag är den där övertygelsen som jag behöver ge alla och frustrationen att inte kunna göra sakerna som jag har gjort förut.

Skillnaden nu är att kroppen inte lyder mig och att folk inte vet hur de ska förhålla sig till mig när jag egentligen är samma gamla sociala Peter som jag alltid har varit. ■

SAMVERKAN

Prenumerera på tidningen via vår butik. Betala med Swish.

www.s112.se

Blåljuspersonalens insamlingsstiftelse

insamlingar handlar om förtroende Blåljuspersonalens insamlingsstiftelse tar förtroendefrågan på absolut största allvar. Ingen givare ska någonsin behöva tvivla på stiftelsens seriösitet. www.blåljusstiftelsen.se

REGISTRERINGSBEVIS

Registreringsdatum: 2018-02-01 Stiftelsenummer: 1028555 Organisationsnummer: 802480-5726

REVISOR

On Road Communications AB Ferno Norden AB Mago/Pensi AB Standby AB Trentec Medical

HQV Stockholm AB. Ansvarig: Svedin, Staffan. Auktoriserad revisor, godkänd av Svensk Insamlingskontroll som revisor för 90-kontoinnehavare (KI). För ett 90-konto gäller extra höga krav på förvaltningsberättelse och tilläggsupplysningar. I förvaltningsberättelsen ska anges hur ändamålet främjats under året samt resultat och effekt av verksamheten.

EGENDOM

FIRMATECKNING

STIFTARE

112 000 SEK. Varje stiftare har satsar ett halvt prisbasbelopp: 22 400 SEK.

ÄNDAMÅl

Stiftelsens ändamål är att: a) ekonomiskt stödja personal inom "blåljuslarm" som drabbats av arbetsrela- terad ohälsa. b) till "blåljusfamiljen" räknas SOS Alarm, Sjukvårdens larmcentral, Ambulanssjuk vård, Räddningstjänst, Polis, Kustbevak ning och Akutsjukvård. c) stimulera och belöna utbildning och forskning inom ämnet god arbetsmiljö. d) kunna bedriva hjälpverksamhet till behö- vande för att öka deras livskvalitet. e) stödja föredömligt entreprenörskap, för bättre arbetsmiljö. f) kunna lämna bidrag såväl på eget initia tiv som efter ansökan enligt de regler som styrelsen fastställer.

ORDFÖRANDE

Blåljusstiftelsens konton tecknas alltid av två styrelsemedlemmar i förening.

Inloggning var för sig med BankID.

RÄKENSKAPSÅR Kalenderår

vi har ansökt OM 90-KONTO

Bilagor som bifogats vår ansökan: • Stadgar • Skatteverkets beslut om organisationsnummer • Länstyrelsens registreringsbevis • Ansökan om 90-PlusGirokonto • Ansökan om 90-bankgironummer • Protokoll där det framgår val av styrelsen och firmatecknare • Kreditupplysningar för samtliga styrelseledamöter • Budget på Svensk Insamlingskontrolls blankett • Verksamhetsbeskrivning • Ändamålsblankett.

Stiftelser, ideella föreningar och trossamfund som har sjusiffriga PlusGirokonton och Bankgiro som börjar med 90 har godkänts och granskats av Svensk Insamlingskontroll.

SWISH

När vi blivit godkända av Svensk Insamlingskontroll och öppnat vårt 90-bankkonto hos SEB får vi ett swish nr som motsvarar ett 90-konto.

CISA / LINNéUNIVERSITETET

I samverkan med Blåljusstiftelsen och Ambulance Health Research Network – AHRN anordnas i höst en tvådagars kostnadsfri konferens, både för deltagare och utställare. Se separat annons på sida För att utveckla tidningens innehåll ytterligare har vi initierat ett samarbete med Linnéuniversitetet och CISA:s operativa grupp som består av Carina Elmqvist, docent och vetenskaplig ledare, professor Bengt Fridlund och doktorand Anders Svensson.

Under 2017 ansökte 50 organisationer om att få 90-konton, 28 beviljades.

Källa: Target Aid

Åsheden, Sven, Asarum

STYRELSELEDAMÖTER

Åsheden, Sven, Asarum, Kördel, Pierre, Trollhättan Göthensten, Matz, Skövde Andersson, Marcus, Trollhättan Ask, Anna, Bengtsfors , Elmqvist, Carina, Växjö

www.s112.se

Svensk Insamlingskontroll

Ett 90-konto är ett sjusiffrigt bankgiroeller Plusgirokonto som inleds med 90, och är en kvalitetsstämpel för seriösa insamlingsorganisationer.

samverkan 112 nr 1 2018

21

sms-livräddning / Västra Götalandsregionen

SMS-livräddare - som gjorde skillnad

Isak Wessman och ambulanssjuksköterska Anton Jacobson kastade sig ut på larmet, kom fram före räddningstjänsten och kunde avlösa Ellens förtvivlade make som kämpade med att hålla igång hennes hjärta.

Först kom SMS-livräddarna sedan kom räddningstjänsten med defibrillator och lite senare ambulansen.

TEXT OCH FOTO: Anna Mattisson

D

en 31 oktober 2017 började som vilken dag som helst för Mölnlyckeborna Ellen och Jonathan.

De hade precis ätit frukost och Ellen stod i badrummet och tröstade deras treåring som kämpade med tandborstningen. Efter jobbet skulle de med barnen till halloween på Liseberg, så 22

samverkan 112 nr 1 2018

Jonathan struntade i cykeln just i dag och stannade hemma lite längre för att kunna samåka med Ellen.

De hade ätit frukost i lugn och ro och hade ovanligt gott om morgontid.

När han gick in i badrummet för att hjälpa till med tänderna bröts plötsligt all vardagsidyll.

Aldrig hänt förut Ellen, som har hjärtproblem men aldrig blivit dålig tidigare, fick ett hjärtstopp mitt framför Jonathan och dottern.

– Jag ringde 112 och när jag kom tillbaka till badrummet hade Ellen kollapsat och låg på golvet.

►

www.s112.se

LUCAS 3 Bröstkompressionssystem ®

Bevisad. Smart.

Skapad för framtiden.

Effektiva kompressioner och bra blodflöde leder till livräddande HLR Bra HLR är avgörande för patientens resultat efter plötsligt hjärtstillestånd, men det är inte alltid lätt eller möjligt att uppnå manuellt. LUCAS 3-enheten möjliggör kompressioner som följer riktlinjerna från att den aktiverats, vilket förbättrar patientens chans för överlevnad.

Samlar data vid varje kompression LUCAS 3-enheten samlar data på kompressioner, pauser, användarinteraktioner, larm och batteriinformation. För enkel granskning av enhets- och användarprestanda kan data överföras via Bluetooth®, utan några extra sladdar att hålla reda på. LUCAS 3 är framtagen på en dataplattform som är redo för framtidens uppkopplingar.

”Den är enkel och smidig att använda, och den är liten och kompakt.”

Dr Charles Lick, Medical Director, Allina Medical Transportation

För vidare information, vänligen kontakta din försäljningsrepresentant eller kundsupport på stryker.sverige@stryker.com, tel. 040-691 81 71 Physio-Control är nu en del av Stryker. ©2018 Physio-Control, Inc. Redmond, WA, USA. Alla namn i detta dokument är varumärken eller registrerade varumärken tillhörande respektive ägare. GDR 3329370_A

23

sms-livräddning / Västra Götalandsregionen

► – Hon var blå i ansiktet, gick inte att kontakta och hade vidöppna ögon.

Och det kom ett väldigt konstigt ljud när hon andades, andningen var fruktansvärt otäck, minns Jonathan.

Hjärtat slutade slå

Ellens hjärta slutade slå och de få, rossliga andetagen var kroppens automatiska sista. Larmoperatören i telefonen sa åt Jonathan att genast börja hjärt- och lungräddning, strunta i inandningarna, bara hålla igång hjärtat. För varje minut som går utan hjärtslag minskar chansen att överleva med tio procent. Jonathan hade inte gått någon utbildning i HLR sedan en gympalektion på gymnasiet 1998.

– Men någonstans satt det i ryggmärgen.

Genom dotterns gråt försökte han hålla rytmen, höra vad larmcentralen sa i telefonen och samtidigt få de båda barnen att hämta grannen, "ring på och säg att mamma har ramlat och att de måste komma!".

Varningslarmet tjöt

Samtidigt, i andra änden av Mölnlycke, låg Isak Wessman kvar i sängen när ett högt varningslarm tjöt i telefonen. Isak var ledig från jobbet på hamburgerkedjan Max, men förstod genast vad som hänt: sms-livräddningsappen larmade, någon hade fått hjärtstopp i närheten.

Han kastade sig upp, hoppade i kläderna, svarade att han var på väg, klev i skorna utan att hinna med strumporna och rusade ut genom dörren. Han sprang i den riktning gps:en förde honom men vägen var längre än han trott.

Så fick han syn på en man som stannat sin bil för att lämna sitt barn på förskolan. Isak rusade fram, förklarade i korta drag vad som hände och hoppade in på den främmande bilens passagerarsäte.

– Vi brände iväg lagom olagligt fort.

När vi kom till gatan hoppade jag ur och bankade på. Jag hann säga "hej, jag är frivillig" innan mannen där inne pekade mot badrummet.

Isak avlöste Jonathans rasande tryck mot Ellens bröstkorg. HLR-kursen han gått på jobbet några månader tidigare satt perfekt i minnet.

Ambulanssjuksköterska

Några minuter senare bankade det på dörren igen. Sms-livräddaren Anton Jacobson, som är ambulanssjuksköter24

samverkan 112 nr 1 2018

Fortsätter på livsvägen. För Jonathan och Ellen hade den här promenaden kunnat vara en omöjlighet. Tack vare Jonathans rostiga HLR-kunskaper och SMS-livräddarna Isak och Antons snabba utryckning lever Ellen fortfarande, trots ett hjärtstopp vid halloween. ska i grunden, hade också fått larmet och lämnat familjens morgonbestyr för att hjälpa till.

När räddningstjänsten kom med en defibrillator ungefär en kvart efter att Ellen fallit ihop hade Anton klippt upp hennes tröja och kunde genast dra igång hjärtstartaren. Han och Isak hjälptes åt med räddningsarbetet tills ambulansen kom till platsen och tog med sig den medvetslösa Ellen, vars hjärta nu slog igen.

Chock och rädsla

Vad som hände under de kommande tre veckorna minns Ellen mest som en känsla av rädsla, sorg, ledsamhet och chock, men Jonathan berättar om förvirring och kort minne, att hon hela tiden frågade samma saker och att han varit rädd att hennes hjärna skulle ha påverkats.

Svårt att minnas

Några månader senare känner Ellen fortfarande av både smärta i revbenen,

mår psykiskt dåligt och har svårigheter att minnas saker, koncentrera sig och hantera stress men både hon och Jonathan är oändligt tacksamma över den hjälp de fick av sms-livräddarna.

– De visste exakt vad de skulle göra.

Det var en väldig trygghet att inte vara ensam och att kunna ta hand om barnen, säger Jonathan.

– Anledningen till att jag sitter här och är så fungerande är tack vare Jonathans insats och att de här killarna kom.

Ju fler som lär sig hjärt- och lungräddning och ju fler som vågar hjälpa till desto fler kommer att överleva, säger Ellen.

Också för Anton och Isak var händelsen stor. För Anton var det första sms-larmet.

Isak hade åkt på larm tidigare, men det här var första gången ambulansen inte redan var på plats när han kom fram. Att kunna hjälpa till var så stort att han funderar på att utbilda sig till akutsjukvårdare.

– Det var ett väldigt uppvaknande. ■ www.s112.se

REALITi Integrated smart solution for more reality

SMS-LIVRÄDDNING VGR

Idag finns tjänsten endast i Stockholms län och Västra Götalandsregionen. Men sedan 1 september 2017 är tjänsten aktivt även i Köpenhamn.

Västra Götaland startade sin SMSL-verksamhet i regionens 49 kommuner den 1 september 2016.

För att bli SMS-livräddare måste man vara 18 år och ha genomgått kurs i hjärt-lungräddning.

PHC Nordic AB +46 855 53 63 00 phcnordic.com

iSimulate annonce.indd 1

01/03/2018 09.39

Tel: 0430-490 50 www.nilsson.se

Grattis

Christopher Lundberg, projektledare och ambulanssjuksköterska berättar: – Idag är vi 8 200 registrerade SMS-Livräddare i VGR, med andra ord så är 1 på 200 SMS-Livräddare. Och Siffran med antalet registrerade ökar stadigt.

– Sedan starten den 1 september 2016 och fram till den 31 december 2017 har vi haft 772 registrerade SMS-larm i VGR. Detta ger en utalarmeringsfrekvens på i snitt 1,58 larm per dygn.

– Vi kan också se att det sista halvåret har utalarmeringen stigit till ett snitt på 3-4 larm per dygn. Detta kan ha sin förklaring i att rutinen hos larmcentralen blir mer och mer inarbetad för att larma ut SMS-Livräddare.

– Under 6 månader hade vi 329 larm där 68 livräddare kom före ambulans, 49 hjälpte till med hjärtkompressioner,18 kopplade upp en hjärtstartare och 4 patienter blev defibrillerade.

– I två fall har SMS-Livräddare spelat en direkt avgörande roll. Artikeln om Mölnlyckebon Ellen är den ena, avslutar Christopher Lundberg.

KIRUNA - Region Norrbotten Fredrik Johansson och Marcus Åkerholm

Ladda ner appen!

App Store respektive Google Play.

Du registrerar dig direkt i appen.

Registrera hjärtstartare!

Validera den i Sveriges hjärtstartarregister: http://www.hjartstartarregistret.se/ Text: Sven Åsheden

www.s112.se

JOKKMOKK - Region Norrbotten Sara Heiskanen och Sofia Johansson

samverkan 112 nr 1 2018

25

forskning /Akutsjukvård i landsbygd

Anders Svensson är tillsammans med Carina Elmqvist programansvarig för lärosätets specialistutbildningar inom akut vård. Foto: Sven Åsheden

Foto: Värends Räddningstjänst

rätt väg att gå – men rätt förutsättningar måste ges I ett doktorandprojekt studerar Anders Svensson upplevelser och effekter av en tidig närvaro vid livshotande händelser i landsbygdsområden.

TEXT: Bengt fridlund

A

nders, tidigare ambulanssjuksköterska vid Region Kronoberg, är sedan 2008 anställd vid Linnéuniversitetet, där han tillsammans med Carina Elmqvist är programansvarig för lärosätets specialistutbildningar inom akutsjukvård.

Han har även under flera år undervisat inom akutsjukvård på polisutbildningen vid Linnéuniversitetet och är numera examinator för akutsjukvård samt ledamot i polisutbildningens programråd.

– Som ambulanssjuksköterska upplevde jag att det fanns situationer som både jag och mina kollegor oroade oss inför, berättar Anders.

– Vilka situationer det var varierade, och också sättet vi hanterade vår oro på.

Detta blev startskottet till att skriva en magisteruppsats med en påföljande artikel inom ämnet, vilken idag ingår som första artikel i Anders avhandlingsarbete. När möjligheten gavs att påbörja en forskarutbildning var avhandlingens frågeställningar klara.

effekter av deras åtgärder

– Om det fanns situationer som erfarna ambulanssjuksköterskor oroade sig inför, hur upplever då de aktörer som vanligtvis inte arbetar med akutsjukvård dessa situationer, samt vad ger deras åtgärder för effekter?

På uppdrag av MSB studerade Anders i sin andra studie hemsjukvårdssjuksköterskors upplevelser av att utföra IVPA-larm. Även hemsjukvårdssjuk26

samverkan 112 nr 1 2018

sköterskorna beskrev en oro inför arbetsuppgiften. Sjuksköterskorna ställdes inför etiska dilemman när de tvingades att prioritera mellan sina ”egna” och IVPA-patienter, där upplevelsen av att svika en väntande patient ledde till skuldkänslor.

– En viktig lärdom var att när IVPAuppdrag implementeras inom nya verksamheter krävs en tydlig implementeringsprocess där alla intressenter är involverade, både i de förberedande faserna samt i designen av uppdraget.

Viktigast av allt är att bestämma när aktörerna med rätta kan lämna nuvarande arbete till förmån för ett IVPAuppdrag. De tredje och fjärde studierna, som finansierats av Värends räddningstjänst och Kampradstiftelsen, fokuserar på räddningstjänsten.

tidig närvaro livsavgörande

– Dels är jag intresserad av vilken effekt FIP (Första Insats Person) har, men dels också vilka tidsvinster IVPA ger i landsbygdsområden. Vi vet de facto att en tidig närvaro, med effektiv hjärtlungräddning och möjlighet till tidig defibrillering, är livsavgörande vid prehospitala hjärtstopp. Effekterna av att simultant larma räddningstjänst, polis och SMS-livräddare tillsammans med ambulans vid hjärtstoppslarm har förkortat responstiden och har också visat ge goda effekter på överlevnad, främst i storstadsmiljöer.

– Jag är intresserad av att titta närmare på effekten i landsbygdsområden,

samt vilka situationer räddningstjänsten utalarmeras på. Långt ifrån alla IVPAutalarmeringar är hjärtstopp när IVPA anländer vid patientens sida. Det kan röra sig om allt från andningsbesvär, psykisk ohälsa, suicidförsök till intoxikationer. Även larm gällande små barn och patienter i ett palliativt skede där etiska beslut om livräddande åtgärder ska genomföras eller ej förekommer, situationer som även för van ambulanspersonal kan upplevas oroande.

FIP - ivpa - och peer support

– Jag har i samtliga av mina genomförda studier fått beskrivit för mig vikten av att vara en del av ett sammanhang i samband med att utföra livräddande åtgärder prehospitalt, säger Anders. Oftast blir IVPA-styrkan lämnad ensam efter att ambulansen hämtat patienten, utan vetskap om de handlat rätt eller om hur det gick för patienten.

– Jag är övertygad om att utalarmering av FIP och IVPA är rätt väg att gå om väntetiden för ambulans av olika anledningar blir för lång, men rätt förutsättningar måste ges.

– Innan IVPA-uppstart krävs därav en adekvat förberedande utbildning, där alla involverade aktörer är med och bestämmer under vilka förutsättningar utalamering ska ske. Efter utfört uppdrag är det även viktigt att, vid behov, ge IVPA-styrkan möjlighet att ha en genomgång kring den inträffade situationen med involverade aktörer s.k. peer support. ■ www.s112.se

Save the date!

Lnu.se

CISA KONFERENS:

I samverkan med Blåljusstiftelsen och Ambulance Health Research Network (AHRN)

23 okt Tema 1

24 okt

Likriktade bedömningar oberoende vart patienten söker hjälp AHRN

Tema 2

Blåljussamverkan – psykisk ohälsa och suicidprevention

Tema 3

Framtidens anestesi- och operationssjukvård samt intensivvård (Regionsdagen övergår härmed i CISA regi) Parallella föreläsningar med gemensamma Keynote speakers

Linnéuniversitetet

Kostnadsfritt och drop-in Lnu.se/cisa

Centrum för interprofessionell samverkan och sambruk inom akut vård Kontaktperson: Carina Elmqvist, carina.elmqvist@lnu.se

Kalmar Växjö

www.s112.se

samverkan 112 nr 1 2018

27

ambulanssjukvård / Utbildning

Högskolan i Borås arrangerade 8 mars ett forskningssymposium om prehospital akutsjukvård. Över 100 deltagare från södra och mellersta Sverige kom för att lära mer om aktuella forskningsresultat och projekt.

Forskningssymposium med patientsäkerheten som tema

TEXT OCH FOTO: henrik grönberg

Å

rets symposium hölls för nionde gången och samlade verksamma på larmcentraler, inom ambulanssjukvården, akutmottagningar och primärvården, men också forskare och dokto-

28

samverkan 112 nr 1 2018

rander som med olika infallsvinklar diskuterade och presenterade patientsäkerhet inom ambulanssjukvården.

Totalt presenterades 17 olika ämnen och deltagarna fick bl. a. veta mer om

att antalet vårdskador inom ambulanssjukvården nu har kartlagts för första gången.

De fick också höra om hur sjukvården i Norra Älvsborg jobbat med systemawww.s112.se

hårprov som mäter kortisol i håret.

Utifrån 1 cm hår närmast hårbotten från cirka 10-20 hårstrån kan man få en långtidsbild av stressnivån.

– Det är för tidigt att dra några slutsatser, mer återstår att analysera. Första studien visar att vi behöver fortsatta mäta och här ser jag tre områden: återhämtning, blodtryck och fysisk aktivitet, säger Anna Johnsen och fortsätter: – Mest nyfiken är jag på att veta mer om återhämtningen, för den är så viktig för att orka i längden. Vi ser också vissa riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdomar, såsom högt blodtryck, höga kolesterolvärden och midjemått som vi behöver studera vidare.

24 timmars mätning av blodtryck

Anna Johnsen, intensivvårdssjuksköterska och adjunkt vid Hälsohögskolan i Jönköping, presenterade de preliminära resultaten från sin studie om arbetsmiljö och hälsa vid ambulansen i Jönköpings län. Foto: Henrik Grönberg tisk journalgranskning för att säkerställa att ambulansverksamheten fortsätter att bedöma och hänvisa varje enskild patient till rätt vårdnivå, och när behov finns att vårda och transportera.

Andra projekt som presenterades var en utvärdering av första året av SMSlivräddning i Västra Götalandsregionen och om lyckade tester med samutryckning av ambulans och räddningstjänst vid hjärtstopp utanför sjukhus, som bevisligen räddar fler liv.

Och från Göteborg kom nyheten att Sjukvårdens Larmcentral tar över ambulansbedömningen.

arbetsmiljö för ambulanspersonal

Ett annat område var arbete och hälsa hos ambulanspersonal. Om detta berättade Anna Johnsen, intensivvårdssjuksköterska och adjunkt vid Hälsohögskolan i Jönköping, som har studerat ambulanspersonal i Jönköpings län.

Bakgrunden är ökade sjuktal i länet i kombination med en allt större mängd uppdrag utan fler ambulanser.

Hon presenterade första delstudien, www.s112.se

som ingår i en satsning som syftar till att beskriva samband mellan olika arbetsmiljöfaktorer och risken att drabbas av ohälsa.

Hur ser det ut med livsstilsfaktorer, återhämtning, sömn, fysisk aktivitet med mera.

Återhämtningen för kort

Hennes preliminära resultat visar att majoriteten av de 106 tillsvidareanställda som tackade ja att delta (67 procent) trivs med sina arbetstider, men att 60 procent anser att återhämtningen ibland eller oftast är för kort mellan arbetspassen.

22 procent anger sömnproblem. 59 procent anger att de upplever oro för hot och våld, varav 50 procent anger att de faktiskt upplevt hot under den senaste 12 månadersperioden.

Undersökningen omfattar också fysiska tester och hälsoundersökningar som visar att 38 procent har högt blodtryck och 63 procent har kolesterolvärden som överstiger rekommendationerna. Hon inväntar också svar från

Hon berättar att nästa steg handlar om att undersöka närmare samband mellan hälsa och arbetsmiljöfaktorer såsom stress, fysisk belastning och långa arbetspass.

Mätningar ska visa hur det fördelar sig inom gruppen, d.v.s om det finns samband mellan stress och högt blodtryck för personal som jobbar dygn eller omväxlande dag, natt eller dygn.

– Jag vill få till en 24 timmars mätning av blodtryck under två dygn, för att se hur det är under arbetspass och under efterföljande ledighet, om det finns variation. Men också att titta på den fysiska aktiviteten med hjälp av aktivitetsmätare, säger Anna Johnsen.

Hennes undersökning inom denna specifika yrkesgrupp är unik. Det handlar om en heltäckande och komplex bild av arbetsmiljö och hälsa med omfattande datainsamling från både frågeformulär och objektiva mätningar.

– Håll utkik efter våra resultat som kommer att publiceras allteftersom vi har nya data att redovisa. Ta gärna kontakt med mig om ni vill veta mer här och nu, säger Anna Johnsen.

Under symposiet passade Högskolan i Borås också på att meddela nyheten om att masterprogrammet med inriktning mot prehospital och intrahospital akutsjukvård kommer att starta hösten 2019.

Ta del av allt material från symposiet på: hb.se/presym Bakom sympoisiet står PreHospen vid Högskolan i Borås och Forum för Prehospital FoU i Västra Götalandsregionen. ■ samverkan 112 nr 1 2018

29

bussolycka / Statens haverikommission

SOS Alarm i Östersund får in första larmet

Ambulansen i Sveg larmas ut

Stort larm till räddningsvärnen i Los och Tandsjöborg samt på deltidsstationen i Ytterhogdal

07.00

07.04

07.07

Mellan kl. 07.04 och 07.14 larmades totalt nio sjukvårdsenheter ut till olycksplatsen.

07.14

8

1

2 07.03

07.06

07.12

07.15

Strax före kl. 07.00 körde bussen av vägen

"Förlarm” till Svegs brandstation

Stationslarm till enheter i Bollnäs, Edsbyn, Falun, Funäsdalen, Mora, Ljusdal, Los, Särna och Östersund.

Tungbärgare i Sveg larmas ut av räddningstjänstens befäl

POSOM-funktionen i Sveg aktiverades av räddningstjänstens inre befäl

utlarmning

3

Olyckan skedde på E45, ungefär 20 km söder om Sveg.

4

5

6

7

bussolycka

Tre personer omkom, fem skadades kritiskt, svårt eller allvarligt, nio fick moderata skador och 24 ådrog sig lindriga skador.

TEXT: SVEN ÅSHEDEN KÄLLA: Statens haverikommission FOTO: SHK ILLUSTRATION/buss: SHK ILLUSTRATION/UTLARMNING: SVEN ÅSHEDEN

R

äddningstjänstens yttre befäl från Sveg samt Svegambulansen anlände som första enheter till olycksplatsen kl. 07.19 (10). Strax därefter anlände en privatbilist som var ambulanssjuksköterska.

Han hjälpte till med att prioritera och ta om hand om de skadade. När det yttre befälet klev ur bilen mötte han två ledare från bussen som berättade att det fanns en person kvar i bussen och att flera personer låg klämda under bussen. Yttre befälet tog räddningsledarrollen för insatsen.

Personalen från Svegambulansen tog rollerna som sjukvårdsledare respektive medicinskt ansvarig. De tog omedelbart 30

samverkan 112 nr 1 2018

kontakt med räddningsledaren. Enligt den första uppskattningen var det fråga om minst tio s.k. röda patienter, d.v.s. tio mycket allvarligt skadade.

Räddningsledaren gjorde en orientering på plats och gav därefter order via Rakel till räddningsstyrkan från Sveg om att de vid ankomst skulle säkra olyckplatsen och förbereda för ett dellyft av bussen.

Syftet med ett sådant lyft är bland annat att undersöka om det ligger personer klämda under bussen.

Räddningsstyrkan från Sveg anlände till olycksplatsen kl. 07.26 (11) och började med att säkra bussen med en vinsch från släckbilen.

Syftet var att förhindra att bussen gled ner mot personer som befann sig i diket och som på grund av sina skador inte kunde flyttas direkt. Övrig räddningstjänstpersonal från Sveg började ta hand om skadade tillsammans med ambulanspersonalen.

bärgningsbil gör två del-lyft

Klockan 07.35 (12) anlände en bedömningsbil från Los, vars ambulanssjuksköterska stöttade den medicinskt ansvariga och sjukvårdsledaren i bedömningen och omhändertagandet av skadade. I det här läget hade alla utom en av passagerarna lämnat bussen.

Under larmningen till olycksplatsen www.s112.se

Person ringer SOS Alarm och ville veta när ambulans skulle komma till platsen

Räddningsstyrkan från Sveg anlände till olycksplatsen

07.17

07.26

9

10

12

11

07.19

07.35

Räddningstjänstens yttre befäl från Sveg samt Svegambulansen anlände som första enheter till olycksplatsen

Bedömningsbil från Los, anländer vars ambulanssjuksköterska stöttade den medicinskt ansvariga och sjukvårdsledaren

började POSOM-funktionen byggas upp i församlingshemmet i Sveg och en "gul stab" inrättades i Trygghetens hus i Östersund för att kunna stötta arbetet på olycksplatsen.

Strax efter att bussen hade säkrats mot glidning kom en bärgningsbil till platsen och omkring 08.09 kopplade den upp sig mot bussen för det första del-lyftet av den bakre delen av bussen.

Svegstyrkan stöttade lyftet med lyftkuddar.

En avliden person kunde sedan flyttas och räddningsstyrkan kunde konstatera att ingen ytterligare person låg fastklämd under den bakre delen av bussen.

Räddningstjänsten hade fått bra information om antalet passagerare från ledarna. De hade dessutom räknat in alla elever på olycksplatsen.

Det stod därmed helt klart att det var ytterligare två personer som låg klämda under bussen. Omkring kl. 09.45 genomfördes ett andra del-lyft, nu av den främre delen av bussen. Därefter kunde de kvarvarande två personerna flyttas.

stöttade sjukvårdsinsatsen

Därefter gick räddningspersonalen helt över till att stötta sjukvårdsinsatsen.

När polisen kom till platsen var räddningstjänsten och sjukvårdspersonal redan på olycksplatsen. En inledande

åtgärd var att låta föraren genomföra ett alkoholutandningsprov.

I övrigt stöttade polisen räddningstjänsten, sjukvårdspersonalen och ledarna på olycksplatsen. En polis ställdes till förfogande för dokumentation av de skadade och med vilken transport och till vilket sjukhus de fördes, vilket avlastade sjukvårdsledningen på platsen.

Strax efter kl. 08.00 började fler sjukvårdsenheter att anlända. Vid detta tillfälle hade ytterligare ambulansenheter larmats ut från Edsbyn, Mora och Bollnäs tillsammans en helikopter från Uppsala.

ambulanshelikoptrar Skadeutfall och placering i bussen.

Bältade passagerare markeras med ett diagonalt streck.

Vid olyckstillfället låg två passagerare på golvet längst fram på övervåningen.

Bussens nedre plan 24 Lindrig skada 9

Moderat skada

5 + 3 Allvarlig 18

Bussens övre plan

(Ex. småsår, stukning, finger- eller näsfraktur)

(Ex. m-löshet < 1 tim, okomplicerad fraktur)

(Ex. m-löshet 1-6 tim, inre blödningar, amputation)

Moras läkarbemannade ambulanshelikopter anlände kl. 08.03.

Omgående tog besättningen hand om en kritiskt skadad patient med inre bröstkorgsskador. Besättningen och läkaren på ambulanshelikoptern genomförde flera avancerade åtgärder både på olycksplatsen och senare under färden till Akademiska sjukhuset i Uppsala.

I ambulanshelikoptern från Östersund, som anlände kl. 08.11, hade man tagit med sig viss extra utrustning och ett 30-tal filtar då man förväntade sig problem med nerkylda patienter.

Dessutom hade en anestesi- och IVAläkare från Östersunds sjukhus valt

►

Oskadd

Utbilda dig till

Ambulanssjukvårdare!

Ansök senast 1 maj och läs mer på: skovde.se/yhutbildning

www.s112.se

samverkan 112 nr 1 2018

31

bussolycka / Statens haverikommission

►

Utredningsresultat att följa med. Helikoptern bemannas vanligtvis inte med en läkare. Läkaren tog sedan ansvar för prioritering av avtransporterna, d.v.s. att i rätt ordning skicka rätt patient till rätt sjukhus.

Omgående fick bland annat en medvetslös patient som bedömdes allvarligt skadad transporteras till Östersund.

Patienten försämrades snabbt i andningsfunktionen men en helikoptersjuksköterska som var tränad i narkosoch intensivvård lyckades nödintubera patienten under transporten.

Omkring kl. 08.30 hade ett sjukvårdstält rests på olycksplatsen, vilket underlättade det fortsatta sjukvårdsarbetet. I tältet tog man hand om gröna och gula patienter inför avtransport till sjukhus.

Omkring kl. 08.50 fick man på SOS Alarm ett erbjudande från Norge om att få hjälp av norska räddningshelikoptrar, men bedömningen som gjordes på olycksplatsen och i den regionala sjukvårdsledningen på Östersunds sjukhus var att det i detta skede inte fanns något sådant behov, eftersom man redan hade transporterat iväg de allvarligast skadade från olycksplatsen.

Inledningsvis hade sjukvårdspersonalen uppgett till SOS Alarm att man inte nödvändigtvis hade behov av helikopterresurser, utan snarare behov av ytterligare medicinsk personal. Personal från sjukhuset i Östersund flögs senare ut i en privat helikopter, men vid dess ankomst hade de allvarligaste skadefallen redan transporterats iväg.

I ett tidigt skede hade också Sjö- och flygräddningscentralen på Sjöfartsverket erbjudit SAR-helikoptrar som stöd till insatserna på olycksplatsen.

Dessa helikoptrar har inte medicinsk personal ombord, vilket framförallt vad det som efterfrågades.

En SAR-helikopter begav sig dock i ett senare skede mot Sundsvalls sjukhus för att plocka upp medicinsk personal.

När det sedan blev aktuellt att ta

sig till olycksplatsen förelåg dock inte längre behov av ytterligare hjälp och den avbeställdes.

Kommunikationen

Sjukvårdpersonalen rapporterade efter händelsen att de hade problem att kommunicera via Rakel. Det var stundtals mycket prat på den gemensamma kanalen, vilket gjorde det svårt att få till stånd en bra kommunikation,dels på olycksplatsen och dels mellan olycksplatsen och den regionala ledningen på sjukhuset i Östersund.

Läkaren som följde med helikoptern från Östersund fick i stället använda sin mobil för att hålla kontakt med den regionala ledningen.

Enligt Region Jämtland Härjedalens egen utvärdering av insatsen fick dock problemen med Rakel inte någon direkt konsekvens för utförandet av sjukvårdsinsatsen.

Sjukvårdspersonal tillhörande Region Jämtland Härjedalen har vidare uppgett att de endast var utrustade med en radioenhet vilket gjorde att de bara kunde använda en kommunikationskanal, i det här fallet den generella kanalen för skadeplatsen.

Personalen från Dalarna hade däremot två radioenheter vilket gjorde det möjligt för dem att kommunicera med alla på skadeplatsen på den ena enheten och med den regionala sjukvårdsledningen på den andra enheten.

rekommendation från SHK

Region Jämtland Härjedalen rekommenderas att tillsammans med SOS Alarm se över om det går att ta fram generella larmplaner, eller på annat sätt utveckla befintliga anvisningar, i syfte att möjliggöra en snabbare och mer standardiserad utlarmning av sjukvårdsenheter för att i framtiden kunna minska tiden det tar att få sjukvårdsenheter på plats i händelse av olycka. ■

• Fem passagerare kastades ut ur bussen, varav tre avled. Tre personer omkom, fem skadades kritiskt, svårt eller allvarligt, nio fick moderata skador och 24 ådrog sig lindriga skador.

• 28 % av passagerarna var bältade.

• De första enheterna från räddningstjänsten och sjukvården anlände ungefär 19 minuter efter det första larmet till SOS Alarm.

• Första polisenheten anlände kl 08.12.

• Samhällets insatser i samband med olyckan får anses ha fungerat huvudsakligen väl.

• Vårdinsatser under arbetet på olycksplatsen och under av-transporten till sjukhus bidrog till att tre personer med allvarliga, svåra eller kritiska skador kunde räddas till livet.

• Det förekom en viss fördröjning i utlarmningen av sjukvårdsenheter.

• Det uppstod vissa problem med kommunikationen i det gemensamma kommunikationssystemet Rakel.

Vidtagna åtgärder • Region Jämtland Härjedalen har sedan händelsen vidtagit flera olika förbättringsåtgärder. Regionen har gjort en utredning av TiB-funktionen.

Resultat: TiB-funktionen måste stärkas.

I de fall en ”särskild sjukvårdsledning” upprättats måste också flera andra nummer och ingångar till de aktuella stabsfunktionerna etableras.

• Varje besättning i ambulanssjukvården kommer under 2018 att utrustas med ytterligare en Rakel-enhet. Rutinerna för användande av systemet har reviderats. Utbildning i användande av Rakel kommer också att genomföras.

• En översyn har vidare gjorts avseende katastrofmedicinska planer både för specialist- och primärvården. En ny katastrofmedicinsk utbildning har utarbetats för specialistvården som ska genomföras första gången under 2018.

• Företrädare för Region Jämtland Härjedalen (krisberedskap och akutområdet), SOS Alarm och norska samarbetsorganisationer har gjort en genomgång av alla tillgängliga flygresurser som finns i Sverige och Norge.

Arbetet har resulterat i en ”resurskarta” för att öka kunskapen om tillgängliga resurser hos alla inblandade. ■

marknads- och annonschef på samverkan 112 Sven Sandberg, har en mångårig erfarenhet av ledande befattningar. Oftast med rollen att strukturera och utveckla företags affärsprojekt.

Behöver Du hjälp med marknadsnyheter, produktnyheter eller att annonsera i Samverkan 112 ?

32

samverkan 112 nr 1 2018

Sven Sandberg: Telefon: 0470-802 02 Mobil: 070-594 62 00 Mejl: sven.sandberg@s112.se

www.s112.se

forskning / Bussolyckor

uppföljning inom vården är ett problem Umeåforskaren Isabelle Doohans har studerat två svåra och uppmärksammade bussolyckor text och foto: Fredrik Mårtensson

Ö

verlevande efter svåra bussolyckor utvecklar en unik samhörighet som blir viktig under rehabiliteringen.

Men bristen på empati och organiserad uppföljning inom vården är ett problem.

Det visar Umeåforskaren Isabelle Doohans studier av två svåra och uppmärksammade olyckor – Rasbo/ Uppland 2007 och Tranemo/Västra Götaland 2014.

– Det initiala omhändertagandet på olycksplatsen har överlag fungerat väl i dessa båda krascher, men därefter finns brister i bemötande och uppföljning från vården som är olyckliga och där det med god vilja borde gå att genomföra förbättringar, säger Isabelle Doohan, som disputerade med sin forskning i höstas.

Totalt har hon intervjuat och studerat 110 överlevande i de tre olycksbussarna (Tranemo var en singelolycka, Rasbo en kollision).

Heltäckande bild

Med undantag av ett fåtal passagerare ger det en heltäckande bild av hur de överlevande upplevt situationen.

Isabelle Doohan har intervjuat samma personer vid flera tillfällen och som längst fem år efter olyckstillfället.

– Det finns en uppfattning att överlevande ses som passiva offer som tyvärr slår fel för min forskning visar att den här gruppen bör betraktas som delaktiga aktörer. Majoriteten har i det initiala skedet, direkt efter kraschen, varit aktiva och gjort stora insatser för att hjälpa andra, säger Isabelle Doohan, som noterat att olyckorna skapar en speciell samhörighet mellan de drabbade.

Hon tillägger: – Det gäller oavsett om man blivit svårt skadad eller klarat sig väl och i många fall har stark vänskap utvecklats.

Det är ett viktigt stöd i återhämtningen och vi kan se i fall där samhörigheten av någon anledning brutits att det påwww.s112.se

Umeåforskaren Isabelle Doohan har doktorerat med en avhandling om överlevande efter svåra bussolyckor. verkar personer väldigt negativt.

Isabelle Doohan pekar också på att empati och förståelse inte kan överskattas och att även bristen på sådan får större konsekvenser än utomstående kanske förstår.

– En klapp på axeln, några vänliga ord. Sådana enkla saker betyder mycket. Men det motsatta att överlevande möts av brist på empati kan orsaka besvikelse som sitter kvar länge.

I flera fall blev bemötandet på sjukhuset en chock. Umeåforskningen ger en ganska mörk bild av den hospitala akutsjukvården med vissa överlevande som lämnats i blodiga kläder och skickats hem med buss, samma dag som man varit med om en svår bussolycka.

– Det är klart att det blir en väldig påfrestning för en akutmottagning när

så många skadade kommer in samtidigt, men det här är förstås brister som inte borde förekomma. Ett problem har också varit det merarbete som krävts som en konsekvens av att olika triagemodeller använts på olycksplats och sjukhus.

Någon organiserad uppföljning och sammanhållande vård med exempelvis en fast vårdkontakt har de överleverande inte erbjudits, trots att många flera år efter olyckan har psykiska besvär eller värk.

– Det är anmärkningsvärt och det finns både behov av att allmänt organisera vården för gruppen överlevande och att ha beredskap för de unika vårdbehov som varje individ kan ha, säger Isabelle Doohan.

►

samverkan 112 nr 1 2018

33

forskning / Bussolyckor

► Risk för PTSD

I en av hennes studier har en grupp av de överlevande undersökts för risken att utveckla posttraumatiskt stressyndrom, PTSD, och med uppskattningen att drygt 30 procent ur den gruppen kan komma att drabbas.

Många upplever också ett obehag av att vara kring trafiken – att åka buss eller i vissa fall endast bara att se en buss.

Forskningen tillsammans med de statliga haveriutredningarna ger också kunskap för ökad bussäkerhet.

Tranemofallet med förarens plötsliga sjukdom var en olycka som är nästan omöjlig att förebygga och merparten av passagerarna hade säkerhetsbälte, som till och med var av trepunktsmodell.

– Bältena gjorde att passagerarna på bussens högra sida klarade sig förhållandevis bra, men för dem i fönsterraden på vänstra sidan var det ett stort problem att övre infästningarna satt mellan sätena och att man gled ur sina bälten.

– Att fönstren krossades bidrog också till skador och där är det en avvägning

Bussen mot Uppsala. Fem döda. Två fick allvarliga skador.

Fem moderata skador och 16 personer skadades lindrigt.

Bussolyckan på länsväg 288 (Rasbo utanför Uppsala) Tidpunkt: vid gryningen 27 februari 2007.

Dödsfall: sex, varav fem i en av bussarna.

Händelse: I lätt snöfall och vinterväglag med snömodd och fläckvis halka

om hur tåliga fönstren bör vara och mot att man kan behöva krossa dem för evakuering i andra situationer, säger Isabelle Doohan.

En del av passagerarna vid Tranemoolyckan hann reagera under den korta tid som bussen var utom kontroll.

– De som skyddade sig i flygplansställning med ihopvikt kropp och händer runt huvudet hade hjälp av det och det kan aktualisera frågan om säkerhetsgenomgångar bör införas även vid bussresor. ■

Bussen mot Östhammar. En död. En fick allvarliga skador.

Två moderata skador och 30 personer skadades lindrigt.

Foto: SHK Källor: Statens haverikommissions utredningar, Svea hovrätt.

kolliderar två bussar i linjetrafik på en lång raksträcka.

Haverikommissionen och Svea hovrätt pekar på en kombination av flera faktorer som olycksorsak och en bidragande faktor kan ha varit tekniska

problem i en av bussarna med ojämn bromsverkan.

En av förarna åtalas för att ha agerat vårdslöst genom att köra bussen med för hög hastighet och fälls i tingsrätten, men frikänns i högre instans.

Arkivfoto: Robin Aron Olsson

Två döda. Sju fick allvarliga skador. Fyra moderata skador och 38 personer skadades lindrigt.

Bussolyckan på riksväg 27 (fem kilometer utanför Tranemo i Västra Götaland).

Tidpunkt: på morgonen och i mörker 4 december 2014.

Dödsfall: två (föraren och en passagerare) och sju personer skadades allvarligt.

34

samverkan 112 nr 1 2018

Olycksbussen. NEOPLAN Starliner SDHL. Tillverkare MAN Foto: SHK Källa: Statens haverikommissions utredning.

Händelse: föraren drabbas av hjärnblödning och förlorar kontrollen över bussen, som glider mot vägens ytterslänt.

Fönsterrutor krossas och stenar och jord slungas in i bussen.

Flera passagerare glider ur sina säkerhetsbälten. www.s112.se

marknadsnyheter / Blandat

MARKNADSNYHETER

Tel: 0430-490 50 www.nilsson.se

Fixering med ett skonsamt pneumatiskt tryck utan manipulering av bäckenet. Pelvic Sling applicerar du enkelt och pumpar mjuk upp ett stabiliserande tryck likt en blodtrycksmanschett.

Grattis

PELVIC SLING - BÄCKENFIXERING

Ferno Norden AB Tel 0520-42 02 00 Mail: fab@fernonorden.com

REGION SKÅNE - Premedic AB Kenneth Karlsson

REGION SKÅNE - Premedic AB Cecilia, Kenneth, Linnea och Benny

stororder till Ambulansproduktion i Sandviken

Nya Andningsvårdsväskan Light Framtagen tillsammans med ambulanspersonal för dagens moderna ambulanssjukvård.

■ Lätt att se all utrustning.

Ambulansproduktion i Sandviken har tecknat ett kontrakt med Landstinget Dalarna som beställt sju nya storbilsambulanser av modell Chevrolet 709.

Produktionen av de första storbilsambulanserna har redan startat och sju stycken kommer att levereras under 2018.

Kontraktsvärdet kan uppgå till över 50 miljoner kronor om avtal utnyttjas fullt ut. I kontraktet ingår att Landstinget Dalarna kan byta ut samtliga äldre storbils- och småbilsambulanser till Chevrolet 709 under åren 2018 – 2020.

- Vi är naturligtvis mycket nöjda och tacksamma för förtroendet att få fortsätta leverera vår ambulansmodell till Landstinget Dalarna. Det blir ett viktigt steg för dem att få storbilsambulanser på alla ambulansstationerna. Detta är också ett utmärkt tillfälle att uppdatera utförandet för att möta deras högt ställda krav på ergonomi och säkerhet, framhåller Bengt Olsson, vd för Ambulansproduktion i Sandviken.

Ambulansproduktion AB Tel 026-24 51 30 Mail: info@ambulansproduktion.se

www.s112.se

■ Användaren

bestämmer hur insidan ska se ut.

■ Nytt ergonomiskt

bärsystem som gör att väskan sitter bekvämt och avlastande på ryggen.

Finns i olika utföranden Finns behov av specialanpassade väggar kan vi hjälpa Er med det!

Tillverkad i slitstark Corduraväv.

Sacci Ryggsäckar AB Gamla Tunavägen 8 784 36 Borlänge Tel: 0243-932 50 www.sacci.se

samverkan 112 nr 1 2018

35

on Board Med / Internationellt projekt

1

2

kommunikationen viktig

– vid sjukdomsfall och olyckor till sjöss Det internationella projektet onBoardMed harmoniserar och vidareutvecklar utbildningen. text: sören viktorsson FOTO: Bakgrundsbild - Jokemedia Ltd FOTO: Gränsbevakningsväsendet FOTO: Mika Arvola

F

ungerande kommunikation är A och O när sjukdomar eller olyckor inträffar till sjöss. I ett ambitiöst projekt samarbetar nu yrkeshögskolor i Finland, Estland samt Lettland för att trimma räddningsverksamheten.

– Sjöfartsnäringen har blivit multinationell och för att ta itu med utmaningarna behövs en gränsöverskridande strategi, säger Ellinor Lindblom vid Högskolan på Åland.

närer samt barn på passagerarfartygen ökar stadigt och därmed även behovet av att på plats kunna ge medicinsk akutsjukvård.

– Tallink Siljas fartyg har omkring tio till femton evakueringar av patienter per år. Vi har också varit tvungna att tillkalla ambulans i hamnarna ett 40-tal gånger om året, säger sjuksköterskan Terhi Vuori på Tallink Silja till tidningen Hufvudstadsbladet.

behovet av akutsjukvård ökar

medicinskt basordförråd

Det treåriga projektet OnBoard-Med är ett samarbete mellan rederier, räddningstjänst och yrkeshögskolor och har en budget på knappt en miljon euro.

Pengarna kommer från EU:s Östersjöprogram samt samarbetsprogrammet Interreg (som förutom EU-länder även innefattar Norge och Schweiz). De deltagande länderna skjuter också till en viss summa själva.

– Vårt övergripande mål är att harmonisera och utveckla kurser i sjöfartskrisberedskap, medicinsk behandling och arbetarskydd, berättar Ellinor Lindblom, som är sakkunnig för projektet från Ålands sida.

Att ett behov föreligger råder det ingen tvekan om. Antalet äldre rese-

36

samverkan 112 nr 1 2018

Engelska är sjöfartens gemensamma språk, vilket man tar fasta på inom OnBoard-Med (som står för Harmonization of on Board Medical Treatment, Occupational Safety and Emergency Skills in Baltic Sea Shipping).

– Det utbildningsmaterial vi tar fram inom projektet är på engelska, berättar projektchef Suvi Kivelä vid Åbo yrkeshögskola.

– Deltagarna bygger upp sitt medicinska basordförråd i kurser som ”Medical Communication on Board from Ship to Shore” samt ”Patient Transfer and Evacuation”, tillägger hon.

Projektet omfattar förutom Högskolan på Åland och Åbo yrkeshögskola även estniska Estonian Nautical School

samt lettiska Riga Stradins University och Latvian Maritime Academy.

Hur vet man då vilka behoven är ute på fartygen?

– Vi skickade ut undersökningsblanketter till olika rederier och fick svar från dem som verkligen arbetar med dessa utmaningar dagligen ombord. Såväl fartygsbefäl som sjukskötare ombord tillfrågades, berättar Ellinor Lindblom som själv är utbildad sjökapten.

– Sedan började vi skapa pilotkurser och tester etcetera och dessa ska nu under våren och hösten tillämpas på bland annat Silja Tallink samt vid Högskolan på Åland.

träffas två gånger per år

Var sjätte månad möts deltagarna från de fem skolor som är inblandade i så kallade partnermöten.

–Vi har nu varit i Åbo, Riga samt Tallinn och till våren kommer alla till Åland för ett möte här. Vid partnermö-

www.s112.se

4

3 1. Evakuering från bevakningsfartyg.

2. Gränsbevakningsväsendet i samarbete med Kustbevakningen.

3. Sjuksköterska/läkares behandlingsrum på Tallink Silja.

4. Traumasimulering med avancerade dockor.

5. Återkopplingsenhet.

5 tena har vi mycket workshops och utvecklar gemensamt de olika kurserna, förklarar Ellinor Lindblom och tillägger: – Vi håller även på att utveckla en digital plattform Silja Baltic Princess så att allt vårt material ska kunna bli enkelt att tillgå.

Hur ska då detta komma professionen till konkret nytta?

– Hittills har pilotkurserna testats på elever vid de deltagande skolorna, men på sikt ska vi även göra ”piloter” på utomstående, svarar Ellinor Lindblom.

– I april i år åker vi med Tallink Silja och gör simuleringsövningar ombord tillsammans med besättningen och främst med sjukskötare ombord, tillägger hon.

Projektet, som avslutas 2019, omfattar tre arbetspaket; Emergency Management, Maritime Medical Treatment samt Occupational Safety on Board.

www.s112.se

Innanför paketen ryms totalt nio olika kurser.

– Till de pilotkurser vi kommit igång med hör exempelvis Effects of Ship Stability in Emergencies and Evacuations samt Patient Transfer and Evacuation on Board, berättar Ellinor Lindholm.

– Nu läggs fokus på att testa pilotkurserna i de olika länderna, finslipa och få dem användbara för sjöfarten.

viktigt att kommunikationen flyter

Projektledare Suvi Kivelä vid Åbo yrkeshögskola framhåller behovet just av att harmonisera och utveckla kunskapsnivån mellan de deltagande länderna.

– Hur utbildningen ser ut varierar mellan länderna och det är inte alls självklart att alla fartyg som trafikerar Östersjön har en sjukskötare eller läkare ombord.

– Passagerarfartygen har det vanligtvis, men på fraktfartyg kan det handla om personal ur besättningen som fått sjukvårdsutbildning. Ett fartyg har sin egen miljö och behoven vad gäller sjukvård är därmed annorlunda än på land.

Suvi Kivelä påpekar att man inom projektet OnBoard-Med inte tränar för stora katastrofer och olyckor.

Men i de olika kurserna finns det gott

om mindre simulerade övningar.

– Att kommunikationen flyter mellan olika aktörer och myndigheter vid en olycka eller ett sjukdomsfall är väldigt viktigt. Därför tränas detta redan under studietiden, så att man sedan har förmågan att agera och kommunicera på rätt sätt vid en nödsituation.

Jani Vastamäki är vice chef på ledningscentralen vid Västra Finlands sjöbevakningssektion. Med 12 sjöbevakningsstationer svarar man för ett område som sträcker sig från Torneå i norr till Hangö i syd.

– Vi hoppas att projektet OnBoardMed ska leda till större kunskap hos dem som trafikerar havet och därigenom öka säkerheten för alla till havs, säger han.

mång uppdrag under sommaren

Vid ledningscentralen finns alltid minst fyra personer i tjänst dygnet runt och i fjol hade man runt 3 000 uppdrag.

Av dessa handlade omkring en tredjedel om akutvård, sjuktransporter och sjöräddning.

– Sommaren är den livligaste tiden och framför allt handlar det mycket om sjöräddningsuppgifter under sommarmånaderna, förklarar Jani Vastamäki. ■

samverkan 112 nr 1 2018

37

ambulanssjukvård / Utbildning

AMBULANSEN

-en läroplats för studenter Sjuksköterskorna Veronica Lindström och Kristina Roth var handledare när läkaroch sjuksköterskestudenter åkte med under akuta ambulansuppdrag i höstas. Syftet är att studenter ska lära sig av varandra och samarbeta i skiftande vårdsituationer.

Under våren ska konceptet utökas med fler studenter.

TEXT OCh foto: jonas jönsson

I

höstas började Akademisk ambulans i Stockholm ett unikt projekt för läkar- och sjuksköterskestudenter. Under ett par veckor fick studenterna följa med två handledare i en ambulans.

– Det gick mycket bra. Studenterna lärde sig hur det går till i oförutsägbara vårdsituationer och vi handledare fick kunskap om hur det interprofessionella samarbetet kan se ut, säger Veronica Lindström, sjuksköterska och docent vid Karolinska Institutet samt samordnare för Akademisk ambulans i Stockholm.

Kristina Rooth, specialistsjuksköterska och en av handledarna: – Det jag tycker är spännande är att läkar- och sjuksköterskestudenter fick jobba tillsammans, vår utbildning är lite olika och vi lär oss lite olika saker och att kunna kombinera de kunskaperna är väldigt bra för både patient och student.

alla typer av uppdrag

Två studenter tillsammans med två handledare trängde in sig i ambulansen på morgonen och åkte under dagen ut på en mängd olika utryckningar.

– Vi åkte på alla typer av uppdrag.

Det var både tidskritiska vårdsituationer och omhändertaganden av skadade och sjuka i offentliga miljöer.

Vi handledare tog det större ansvaret i det inledande mötet med patienten när det behövdes. Studenterna observerade vad vi gjorde, men när läget lugnat ner sig tog studenterna över vården. Vi fick alla plats utan problem, säger Veronica Lindström.

Efter att en patient lämnats till nästa vårdgivare satte sig kvartetten ner och diskuterade och resonerade om de olika uppdragen.

– Det är ett unikt sätt att lära sig 38

samverkan 112 nr 1 2018

saker. Vi sitter väldigt nära varandra under dagspass på 7-8 timmar och det leder till en extra stark teamkänsla.

Studenterna får lära sig hur en akut vårdkedja ser ut och det är en bra träning. Samarbetet förstärks genom att problem löses tillsammans. Sjuksköterskor och läkare delar sina kunskaper med varandra, säger hon.

praktikplatser ett problem

På grund av ökat intag av sjuksköterskor och läkare så saknas praktikplatser för verksamhetsförlagd utbildning, VFU. – Vanligen gör studenter sin VFU på ett sjukhus, på en ortopedavdelning eller en akutmottagning. Men nu flyttar vi ut klinisk utbildning till en ambulans. Det är en extra utmaning för studenterna som inte vet någonting om den patient de kommer att träffa. Man får börja från scratch och det är bra för studenternas lärande, säger hon.

Idén med det interprofessionella utbildningskonceptet kläcktes redan för fyra år sedan av ambulanssjuksköterskan och doktoranden Anna Hörberg.

Då trodde ingen på konceptet men under hösten 2017 drog projektet igång.

Syftet med det interprofessionella utbildningskonceptet är att lära sig av varandras kunskaper och om ambulanssjukvården.

– Vi vill tydliggöra vår roll och vår kompetens. Vi vill medvetandegöra att ambulanssjukvården är en del av patientens vårdkedja. Vi vill ta bort stämpeln att vi är en transportorganisation. Vi vill utveckla kompetensen. Läkarstudenten lär sjuksköterskestudenten som i sin tur lär ut sina kunskaper till läkarstudenten. Vi vill också visa upp vår organisation, och visst vi har också

Interprofessionellt lärande Interprofessionellt lärande (IPL) är ett moment där studenter från olika utbildningsprogram tränar på att samverka i team kring verkliga patient/ klientfall. I träningsmomentet beaktar de olika professionerna samma situation men bidrar med olika perspektiv.

Målet är att de ska lära av och om varandra, få en bättre helhetsbild av patient/klientarbetet samtidigt som de blir stärkta i sin egen profession.

Källa: Göteborgs universitet

Akademisk Ambulans Akademisk Ambulans är en samverkansorganisation där bland annat samtliga prehospitala vårdgivare, Stockholms Läns Landsting (SLL) och KI samverkar för att stärka patientnära forskning, utbildning och utveckling samt för att öka vårdens kvalitet inom ambulanssjukvården.

Källa: Karolinska institutet

Visste du att... ... Stockholms län har 73 dygnsambulanser. 33 drivs i AISAB:s regi och 40 i regi av Samariten Ambulans och Falck Ambulans. Efter en ny upphandling ska dessa 40 dygnsambulanser bli 50 den 1 februari 2019.

www.s112.se

Veronica Lindström, sjuksköterska och docent vid Karolinska Institutet samt samordnare för Akademisk ambulans i Stockholm. Kristina Rooth, specialistsjuksköterska och en av handledarna. en baktanke med att försöka få sjuksköterskor att söka sig till oss.

unikt med två yrkesgrupper

Under våren ska konceptet utökas under sex veckor med utgångspunkt från AISAB (Ambulanssjukvården i Storstockholm AB) på Södermalm.

Tanken är att två ambulanser ska vara i drift och i varje ambulans ska det finnas ett studentpar som under två veckors tid jobbar med två handledare.

– Vi ska börja den 19 mars och då ska studenterna verkligen få lära sig mötet med patienter man inte vet någonting om, säger Veronica Lindström. www.s112.se

Sedan 2012 har studenter på sjuksköterskeprogrammen i Stockholm kunnat göra sin verksamhetsförlagda utbildning inom ambulansen. Men att två yrkesgrupper inom vårdyrket i sin grundutbildning lär tillsammans av varandra i en ambulans är unikt i sitt slag.

– Jag har inte hittat detta någon annanstans. Jag kan inte garantera att det är så men jag tror att man kan säga att vi är först i Norden och kanske i hela Europa, säger Veronica Lindström.

Utbildningskonceptet med interprofessionellt lärande är ett projekt som senare ska utvärderas med stöd av forskning.

– I höstas var det en pilotstudie men nu kommer det pågå i sex veckor. Detta kommer att utvärderas både under och efter denna period, säger Kristina Rooth.

– Om allt fortsätter falla väl ut så hoppas jag att vi kan expandera. Då hoppas jag att det blir fler än AISAB som tillhandahåller denna typ av utbildning. Interprofessionellt lärande utvecklar kompetensen, man lär sig av varandra oavsett profession. Om vi lär oss av varandra så får patienten det bättre i förlängningen. Grunden för att vi gör detta är ju för att patienten ska få det bättre, säger Veronica Lindström. ■ samverkan 112 nr 1 2018

39

bilbärgning / Arbetsmiljö

vägens hjältar och frusna vägar I TV-serierna "Vägens hjältar" på TV5 och "Frusna vägar" på TV3 får vi följa Stockholms- och Norrlandsbärgare i deras arbete.

Bakom varje händelse ute på vägarna finns det både drabbade och de som ska röja upp på ett säkert och effektivt sätt.

TEXT: Sven åsheden foto: Säker Bärgning

B

ärgare utsätts dagligen för livsfara när de ska hjälpa nödställa längs våra vägar.

Trafikanter rusar förbi, i på tok för höga hastigheter, med stor risk att köra på både uppställda fordon och arbetande personal. Bärgarnas situation blir alltmer ohållbar.

nätverket säker bärgning

Hans Christian ”HC” Nilsson bildade nätverket Säker Bärgning på Facebook i januari 2017 för att skapa opinion om bärgarnas arbetssituationen längs Sveriges vägar.

Säker Bärgning har över 8 000 följare.

Du har grundat nätverket Säker Bärgning. I vilket syfte?

– Nätverket vill i första hand påverka beslutsfattare att tillåta rött varningsljus på alla registrerade bärgningsfordon.

För oss bärgare är detta en fråga om liv och säkerhet. Trafikrytmen i Sverige är katastrofal och det finns inga rejäla resurser att hindra ökningen. Varje dag sker hundratals tillbud när bärgare riskerar att bli påkörda.

Kan du förklara lite mer konkret?

– Genom att föra in kravet i trafikförordningen, att där rött ljus blinkar i ett bärgningsområde, får ingen passera i högre hastighet än 40 km/h och att detta endast får ske med stor försiktighet och med en beredskap att kunna stanna om situationen förändras.

– Låter väldigt enkelt ur en teoretisk synpunkt, men desto svårare att genomföra rent praktiskt.

40

samverkan 112 nr 1 2018

www.s112.se

Varför just rött varningsljus?

– Varningsljusfrågan har varit uppe till diskussion under flera år. Det har diskuterats blått, vitt och violett ljus för bärgare. Men de enda färgerna som är tillåtna som varningsljus är blått, orange och rött.

–Eftersom röd är den enda unika färg som är ledig i blinkande form, föll valet och förslaget på just den röda färgen.

När vill ni kunna använda rött ljus och i vilken form?

– Endast vid pågående bärgning eller när situationen så kräver vid framkörning till skadeplats. Men vid transport av bärgat fordon får endast orange varningsljus användas. Och vi önskar använda den röda färgen i roterande, blixtrande eller blinkade form.

Ska ert förslag omfatta alla bärgningsfordon?

– Vi vill att regelverket styrs upp, så att endast registrerade bärgningsfordon som har Transportstyrelsens karosskod 91, får använda den röda färgen. På samma sätt som blått ljus är föreskrivet utryckningsfordon.

Har myndigheterna glömt Bärgarna?

– I Transportstyrelsens och MSB:s arbete med "Säkerhet i vägtrafikmiljö" omnämns inte bärgningsområdet och bärgningspersonalens säkerhet. Endast det tillfälliga skyddet med TMA fordon. En lösning som inte är nationell och som finns främst i storstadsmiljö.

Borde det inte åligga varje enskild bärgare att ordna med sin säkerhet?

– På sätt och vis. Arbetsmiljöverket skulle till exempel kunna kräva att samtliga bärgningsföretag ska ha ett

www.s112.se

Bärgningsföretagens arbetsmiljö är usel på många håll i Sverige. Trafikanter visar liten förståelse för bärgarnas utsatta arbetssituation. Nu får det vara nog tycker ”HC” Nilsson.

eget TMA-fordon. Att tvinga bärgningsföretagen att köpa TMA-fordon med dygnet runt bemanning blir en alltför svår ekvation att lösa.

– En sådan extrakostnad för bärgningsbolagen skulle drabba landets fordonsägare i form av kraftigt höjda försäkringspremier.

– Registrerade bärgningsföretag arbetar på uppdrag åt våra försäkringsbolag.

Hur har ni uppmärksammat myndigheterna på erat problem?

– Vårt förslag har skickats till samtliga partiledare/språkrör, enskilda riksdagsledamöter/gruppledare och till Trafikutskottets 18 ledamöter.

– Förslaget tar upp frågorna om ett nytt rött varningsljus och en förändring i Tafikförordningen som förbjuder annan trafik än utryckningsfordon, att passera ett bärgningsområde i högre hastighet än 40 km/h samt att enskild bärgare får, på eget intiativ, placera ut fartdämpande hinder i anslutning till ett bärgningsområde. ■

fakta SB Säker Bärgning - Startsida | Facebook https://sv-se.facebook.com/sakerbargning/

Tvärgående energiupptagande skydd (TMA) Energiupptagande skydd ska förhindra allvarliga personskador, både hos förare och vägarbetare.

Det vanligaste tvärgående energiupptagande skyddet är TMA (Truck Mounted Attenuator), som monteras bak på ett fordon eller dras av ett fordon.

Källa: Trafikverket

Bilbärgare Får sina uppdrag via en larmcentral. Man kör antingen en mindre garagebärgare, en flakbärgare eller en tungbärgare, som klarar av bärgning av långtradare och bussar. Bilbärgare har jour antingen i hemmet eller på kontoret och åker ut på akuta eller beställda uppdrag. Måste alltid vara redo för att göra en insats. Många uppdrag vid besvärligt väglag. Kravet är minst B kort för mindre bärgare, men annars C-kort och YKB- bevis.

Meriterande att ha körkort med CE-behörighet.

Utbildning i Bärgningsteknik. En utbildning som anordnas centralt genom TYA, Transportbranschens Yrkesakademi och Assistancekåren.

samverkan 112 nr 1 2018

41

statistik/ Ärenden / Nyregistreringar

ambulansärenden och nyregistrerade ambulanser under 2017 Antalet ambulansärenden ligger kvar på en hög nivå.

Men antalet nyregistrerade ambulanser minskar.

1 119 366

1 000 000 940 561

941 691

63 292

67 052

1 084 802

1 076 495

35 164

1 103 114

1 003 310 SOS Alarm har bedömt samtalen som vårdärenden och dessa kopplas då över till SvLc.

879 515

SvLc prioriterar och bedömer samtalen. Det innebär att alla samtal som förmedlas till SvLc inte resulterar i ett specifikt ambulansärende.

Vissa samtal hänvisar SvLc till 1177, liggande sjukresa m.m.

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2017

2016

TEXT OCH ILLUSTRATIONER: SVEN ÅSHEDEN

Å

r 1956 infördes nödnumret 90 000 och fyrtio år senare 1996 infördes det europeiska nödnumret 112.

–Därutöver kopplade vi över 59 107 vårdsamtal till Sjukvårdens larmcentral i Uppsala, Västmanland och Eskilstuna.

SOS Alarm

Sjukvårdens larmcentral - SvLc

Varje år besvarar SOS-centralerna runt 3 miljoner samtal. I cirka 75 procent av samtalen föreligger ett hjälpbehov.

Helena Söderblom, presschef på SOS Alarm berättar: – 2010 hanterade våra larmcentraler 879 515 ambulansuppdrag. 2017 hade antalet ambulansuppdrag ökat med cirka 22 procent till 1 076 495 st.

I maj 2015 startades SvLc med två centraler, Uppsala och Västerås. Den 28 November 2017 anslöt Sörmland och deras central ligger i Eskilstuna. Sörmlands central tog emot 3 514 samtal fram till årsskiftet 2017/2018.

112-samtalen kopplas över från SOS Alarm till SvLc som fysiskt ligger i Uppsla, Västerås och Eskilstuna.

118 Nyregistrerade ambulanser under 2017 Text och Illustrationer: Sven Åsheden Källa: Transportstyrelsen

V

id en tillbakablick så visar nybilsförsäljningen på en stor förändring av den svenska ambulansflottans sammansättning.

2007 registrerades det 153 nya ambulanser. Fyra av tio, eller 68 st, var av märket Volkswagen T5. Volvo S80 /V70 kom på andra plats med 37 nyregistreringar och Mercedes E-klass på tredje med 13 nyregistrerade ambulanser. ■ 42

samverkan 112 nr 1 2018

25

Andel av nybilsregistreringen i procent

21 %

Volvo XC90

17 %

MB Vito

15 %

MB Sprinter

15 %

Chevrolet

118 st

20

Sjuksköterskor från de tre länen/ regionerna arbetar som en enhet, men på tre olika platser. SvLc ansvarar för prioritering och dirigeringen av samtliga ambulanser i länen och betjänar ca 931 400 invånare (31 december 2017).

David Amour, avdelningschef, SvLc Uppsala berättar: – Under perioden juni - december 2015 tog vi emot 35 164 ambulansärenden från Uppsala och Västmanland som SOS Alarm vidarebefordrat.

– 63 292 samtal under 2016 och några fler 63 538 under 2017. ■

18

18

14 %

Renault Master

14 %

VW Amarok Volvo XC70

17

3%

16 4

Volvo XC90

MB Vito

MB Sprinter

Chevrolet

Renault Master

VW Amarok

Volvo XC70 www.s112.se

Framtidens integrerade IT-lösning för ambulanssjukvården med övervakning och kliniskt beslutsstöd MONITORERING Vitalparametrar övervakas i ambulansen och överförs automatiskt till sjukhuset. (EKG, SpO2, NIBP, EtCO2 samt respiration). Inställbara larmnivåer som uppdateras dynamiskt. EKG analys kan utföras direkt, antingen prehospitalt eller på sjukhuset.

JOURNAL & BESLUTSSTÖD Baserat på gällande riktlinjer, fattas kliniska beslut för initial vård på plats och transport direkt till rätt vårdnivå (t.ex. PCI, stroke- /traumaenhet).

EXEMPEL PÅ FUNKTIONER • Integration mot sjukhusjournaler • Olycksplatsjournal för sjukvårdsledning • Läkemedelsmodul med doserings beräkning • Inloggning med kort • Kamera • Akutliggare för uppsikt över flera ambulanser • Beslutsstöd t.ex. ATLS: ABCDE, NEWS, RETTS • Slagningar i register: Sjukdoms historia, läkemedelsriktlinjer, guidelines, etc.

• Meddelandefunktion

Sjukhusets olika avdelningar har tillgång till informationen och assisterar beslut och förbereder vårdinsats vid ankomst.

Region Kronoberg har integrerat MobiMed systemet med sjukhusjournalen Cambio Cosmic MobiMed journalsystemet har integrerats med sjukvårdens stora journalsystem. Arbetet som planerats en längre tid är nu klart. Vinsterna är många – framför allt för personalen som slipper extra arbete i form av dubbel journalföring.

Patienterna kan nu dessutom läsa sina ambulansjournaler hos 1177.se. www.s112.se

www.ortivus.com | sales@ortivus.com | +46 8 446 45 00

samverkan 112 nr 1 2018

43

lex maria / Bakgrund

Tragedin bakom Lex Maria På sensommaren 1936 rapporterade radio och tidningar om en skandal inom sjukvården. Fyra personer som sökt läkare för bagatellartade åkommor avled till följd av ett misstag på sjukhuset.

Gift

TEXT OCh ILLUSTRATIONER: Sven Åsheden Källa: Nordisk Medicin 1996 - Nils Grefberg

L

ex Maria är den förordning som stadgar att det är sjukvårdens ansvar att anmäla om en patient skadats i vården.

Det skiljer sig således från förhållandet när en patient eller anhörig är missnöjd med t ex bemötande eller resultatet av en behandling - då får patienten eller den anhörige själv ta initiativet till att anmäla det inträffade.

Att Lex Maria är så viktigt beror bl.a. på att det kan vara svårt för en patient att få information om eller inse att skadan berott på ett misstag.

Varför heter det Lex Maria?

– Det kan vara av värde att känna till den tragiska bakgrunden till begreppet.

– Inspektionen för vård och omsorg (IVO) fick ta emot 2 470 Lex Maria anmälningar från hela riket under 2016.

Maria sjukhus

Det är sommar i Stockholm och året är 1936. Ute i världen rustar Hitlertyskland till omvärldens stora oro.

Om tre år kommer andra världs-kriget att bryta ut. Något som fyra unga stockholmare dock aldrig kommer att få uppleva.

Platsen är Maria sjukhus, ett litet sjukhus på Södermalm i Stockholm, som öppnades 1876. (Idag lägenheter och förskola. Wikipedia).

På polikliniken, d v s dåtidens kombination av akut- och kirurgmottagning, söker patienter med allt från småsår till akuta bukåkommor.

I medicinskåpet finns bl.a. lokalbedövningsmedel och desinfektions- lösning. Den senare är en koncentrerad blandning av kvicksilvercyanid och kvicksilveroxid, som i utspädd form användes till desinfektion av huden.

Ett år tidigare har dåvarande Medicinalstyrelsen (nuvarande Socialstyrelsen) sänt ut en cirkulärskrivelse till landets sjukvårdsinrättningar. Av denna framgår tydligt att giftiga ämnen skall 44

samverkan 112 nr 1 2018

förvaras i låst skåp och vara åtskiljda från icke giftiga läkemedel.

På Maria sjukhus har man dock ansett att förordningen inte är "praktiskt möjlig" att uppfylla.

Kvicksilverlösningen förvarades därför i samma skåp som lokalbedövningsmedlet - dock på en separat hylla.

Medlet levererades i en s.k. glaskolv från ett närbeläget apotek och skall vara märkt med en giftetikett.

Fyra patienter

De fyra patienter som utgjorde offren i tragedin sökte Maria sjukhus den 21 och 22 augusti 1936.

En 24-årig man skadade tummen i en cykelolycka. Skadan åtgärdades i lokalbedövning och patienten sändes hem men återkom efter några timmar p.g.a. kräkningar och diarré.

En 14-årig pojke fick ett skärsår i handen suturerat i lokalbedövning.

Patienten återkallades någon dag senare till sjukhuset och inlades för observation.

En 50-årig kvinna fick en förändring i kinden avlägsnad i lokalbedövning.

Hon återkommer senare samma dag p.g.a. sjukdomskänsla.

En 35-årig man som genomgått en bråckoperation fick en injektion mot blåskatarr.

Injektionen gav upphov till lokal smärta varför ytterligare en injektion gavs, nu med lokalbedövningsmedel.

Inom en vecka hade samtliga fyra patienter avlidit.

Förgiftning

De fyra patienterna hade fått den

koncentrerade kvicksilverlösningen injicerad i stället för lokalbedövningsmedel.

Trots utredning kunde man aldrig klart fastställa hur den ödesdigra förväxlingen skett. Den efterföljande utredningen präglades av stor förvirring och avslöjade så stora brister i handläggningen, att detta sedan blev en av orsakerna bakom införandet Lex Maria (Lex betyder lag).

Bland de utpekade i fallet fanns en farmaciekandidat på apoteket som tillrett kvicksilverlösningen. Han misstänktes ha glömt att förse glaskolven med giftetikett.

En sköterske-elev på Maria sjukhus misstänktes för att ha tagit fel glaskolv i medicinskåpet och därigenom ha orsakat tragedin.

Den läkare, kallad styresman, som satt i sjukhusledningen kritiserades för att förordningen angående giftiga ämnen inte följdes.

Rättslig process och Kungörelse

Den efterföljande rättsliga processen slutade dock med att samtliga inblandade, inklusive styresmannen, frikändes!

Den 15 januari 1937 utfärdades en kungörelse enligt vilken styresmannen vid sjukvårdsinrättningar ålades att ofördröjligen till Medicinalstyrelsen och polismyndigheten anmäla om någon vid behandling tillfogats skada eller sjukdom.

Denna förordning kom snart att kal�las Lex Maria - ett begrepp som således överlevt längre än det sjukhus som namnet anspelar på.

Dialys

Det kan vara av intresse att veta, att kvicksilverförgiftning ger upphov till njursvikt. Hade förgiftningen inträffat idag hade patienterna sannolikt överlevt med hjälp av dialysbehandling.■ www.s112.se

notiser / Blandat

Affärer med Latinamerika Kontinent med 600 miljoner människor

NOTISER

Nya bilar för hårda – svåra att klippa upp

Nya bilar har visat sig vara svårare än äldre att klippa upp vid trafikolyckor. I en stor satsning har Södertörns brandförsvar i Stockholms län krossat och klippt över 600 bilar.

Bilarna har lyfts upp med lyftkran och släppts i en hastighet motsvarande 100-120 kilometer i timmen.

Resultatet är totalkvaddade bilar som liknar dödliga olyckor, som till exempel en frontalkrock med lastbil.

– Vi hade ett fall senast nu i veckan i Sverige där de inte klarade av att klippa och lyfta av taket på bilen. Det är ett typiskt exempel på när man övar på en skrotbil. I verkligheten är bilarna extremt mycket hårdare så man kan inte handskas med dem, säger Tommy Carnebo på Södertörns brandförsvar till Sveriges Radio P4 Stockholm.

Källa: Sveriges Radio, P4 Stockholm

Perspektiv på månadslönen

Det krävs en universitetsutbildning i ett vetenskapligt ämne eller en ingenjörsexamen. Utöver detta minst tre års arbetserfarenhet eller 1 000 flygtimmar från ett jetflygplan. 2017 ansökte 18 300 kvalificerade personer om att få en plats i det amerikanska astronaut-programmet.

Endast tolv, eller 0,07 procent antogs.

Astronauterna är offentligt anställda och lönerna fastställs av amerikanska staten. 2018 är startlönen för en astronaut mellan 63 600 och 98 317 dollar per år. Det motsvarar en månadslön på mellan cirka 45 600 kronor och 71 500 kronor.

Den kan öka till 85 600 kronor i månaden, vilket är det högsta en amerikansk astronaut kan tjäna. En månadslön som motsvarar det som en specialistläkare får i Sverige.

SVESAN

Latinamerikaspecialisten, med mångårig erfarenhet av affärer i Latinamerika!

HJÄLPER ER!

Vi kan hitta representant eller återförsäljare åt dig/er.

Från Mexiko i norr till Argentina i söder. www.svesan.se sven.sandberg@svesan.se 070-594 62 00

www.blåljusstiftelsen.se

Källa: Illustrerad Vetenskap

Fakta om trafiksäkerhetskamerorna

Om alla höll hastighetsgränserna på vägarna, skulle mer än 100 liv sparas varje år.

De cirka 1 600 trafiksäkerhetskamerorna (2017) räddar cirka 20 liv per år. Trafiksäkerhetskamerorna innehåller både kamera och radar.

Endast de som kör för fort fotograferas. Alla kameror är direktkopplade till Polisen.

Tre av fyra är positiva till trafiksäkerhetskameror Källa: Trafikverket

www.s112.se

Registrerat varumärke hos Patent- och Registreringsverket Nummer: 539243

Länsstyrelsen Skåne

Stiftelsenummer: 1028555 Organisationsnummer: 802480-5726

samverkan 112 nr 1 2018

45

Betald annonsplats

TA VÅR HAND Box 25, 826 21 Söderhamn Tfn: 018 - 430 11 10 Tfn: 073 - 343 55 00 www.ambulansfacket.se

Ett handslag eller kollegor som håller varandras händer, båda fall är rätt när det kommer till Ambulansförbundets nya grafiska profil.

Handslaget kan symbolisera överenskommelsen mellan arbetstagare och arbetsgivare, det kan vara ett avslutat ärende eller ett nytecknat avtal, kanske ett välkomnande handslag som förmedlar tillit och samverkan, ja de finns där ute, arbetsgivarna som välkomnar Ambulansförbundet, på sina håll ett efterlängtat handslag, de vet vad de får, raka besked och verksamhetsnära.

Så det är mitt budskap till arbetsgivarna, ta vår hand, den är varken kall eller smutsig, utan snarare varm, trygg och alltid fast, inte hal och kall.

Ambulansförbundet kommer inte att försvinna för att ni blundar eller tittar bort, vi är här och vi samtalar gärna med er.

Till er verksamhetschefer som ger våra medlemmar den samverkan och den röst de förtjänar en stor eloge, för är man mån om sin personal låter man alla komma till tals, det finns inga samverkansavtal eller andra fackliga parter som kan stoppa det och till er övriga som fortfarande blundar, vad räds ni?

Texten i nederkant på logotypen lyder ”Förenar ambulanspersonal”, så är det, det gör vi och därför kändes det nödvändigt att förnya vår logotype.

46

samverkan 112 nr 1 2018

Den är alltid varm, trygg och fast aldrig kall, hal eller smutsig Tänk om vi alla kunde hålla varandras händer och vara den stora familj som vi i branschen ofta gärna vill tro att vi är.

Det är någonstans mitt mål, min vision som jag alltid har haft, utopi säger vissa, nej det är det inte men det kräver att vi samlar oss och kommer överens om hur vi vill ha det.

Just precis ”vi kommer överens om hur vi vill ha det”, alltså ett bransch- och fackförbunds politik är inte statiskt, det är du, vi och ni tillsammans som ska bestämma hur vi vill ha det.

Just det vill vi förmedla med vår nya grafiska profil samtidigt som vi sträcker ut vår hand till arbetsgivarparten.

Mycket i förbundet handlar nu om att nå ut Samtidigt som vi sträcker oss efter arbetsgivaren och varslar för att vi är redo att sluta någon form av överenskommelse så vill vi också ta er medlemmar närmare kärnan i förbundet och det sistnämnda gör vi genom olika satsningar.

Vår hemsida har fått en modernisering och en ny design, dess huvudsakliga uppgift är att förmedla information kring det bransch- och fackliga arbete som ständigt pågår bakom kulisserna.

Hemsidan kommer inom kort att öppna en butik där ni kan köpa diverse profilprodukter.

Under våren väntar lanseringen av vår YouTube-kanal ”Ambulans-TV” som

kommer att bli en direktlänk från oss som arbetar i förbundet ut till er medlemmar.

Den kommer att ge oss stora möjligheter att informera om vad som händer i förbundet och delta i debatter kopplade till branschen på ett kvalitativt sätt och med minsta möjliga mån för missförstånd och feltolkningar.

Blandat med branschrelaterade inslag, intervjuer och porträtt kan det bli en mycket intressant kanal att prenumerera på.

VISBY - ÖREBRO - KÖPENHAMN Ambulansförbundet kommer under året att synas på Almedalsveckan, FLISA och närmast i tiden EMS-2018 i Köpenhamn, allt i ett led för att inte bara nå ut till kollegor och medlemmar utan till hela branschen och de beslutsfattare som ytterst styr vår verksamhet.

Genom sponsorer har vi gjort det möjligt för ett lag av medlemmar från förbundet att ställa upp i European EMSChampionships i Köpenhamn, det ska bli intressant och se hur våra medlemmar mäter sig mot lag av likasinnade från andra delar av kontinenten.

Köpenhamn kommer också att öppna upp för internationella kontakter, samarbeten och lärdomar från andra länder, vi får också chansen att dela med oss av vår verksamhet.

www.s112.se

Betald annonsplats

VISBY

Almedalsveckan i Visby är ett ypperligt tillfälle att möta politiker, organisationer, myndigheter och andra som i någon form påverkar ambulanssjukvården.

Det blir extra spännande då det ju är valår och vi ser fram emot att ställa frågor till politikerna och ge de vår syn på en god ambulansverksamhet.

ÖREBRO Ni som är uppmärksamma vet att Ambulansförbundet har haft ett uppehåll från FLISA-Kongressen i ett antal år, som namnet anger är det främst en tillställning för personer i ledningsfunktion.

Under åren som har gått har deltagandet minskat från medföljande kollegor.

Men i år kommer vi att finnas på plats igen med en monter i mässhallen i hopp om att möta kollegor och medlemmar men även föreningens huvudpersoner alltså chefer och verksamhetsledare, de ska få en chans att träffa oss för att diskutera samverkan och ambulanssjukvård i stort. medlemsärenden som har fallit ut väl Under maj håller vi facklig grundutbildning i Sigtuna för våra nya efterlängtade kontaktpersoner och ombud. Är du intresserad? Det är inte för sent än så hör av dig och häng med oss!

Under vintern har vi avslutat ett antal

www.s112.se

medlemsärenden som har fallit ut väl.

I övrigt pågår arbete med ett nytt medlemssystem och ärendehanteringssystem som ska ersätta det föråldrade system vi har.

Det förväntas vara i drift före sommaren och kommer att kvalitetssäkra hanteringen av inkommande ärenden stora som små och ge oss ett välsmort administrativt maskineri som vi länge har saknat.

I nästa nummer av Samverkan112 ser jag fram emot att presentera våra senaste ombudstillskott för er.

Titta in på: www.ambulansfacket.se Ta hand om varandra och Häng med oss!

Gordon Grattidge

Förbundsordförande ALARM-Ambulansförbundet

samverkan 112 nr 1 2018

47

debatt / Förarutbildning i prejning

Foto: Polisen

Stoppa polisens nationella utbildning i prejning Polisens ambition att isjösätta en ny nationell förarutbildning i prejning är helt felaktig och strider enligt vår bedömning mot bättre vetande och kunskap. Polisens ambition att utbilda poliser i prejning kommer att leda till stora skador och hälsoförluster för polispersonal och polisstudenter och detta är tvärtemot nollvisionens anda.

Vi kan inte stillasittande acceptera detta felslut. Argumentet att en orolig samhällsutveckling skulle motivera en ökad polisiär våldsanvändning i trafiken är inte hållbar. Var rädd om den nya generationen poliser och skapa en grund för en sund förarutbildning.

Det skriver Jörgen Lundälv, docent i trafikmedicin vid Umeå universitet och docent i socialt arbete vid Göteborgs universitet samt Christer Philipson, pensionerad polis och tidigare trafiksäkerhetssamordnare vid Polismyndigheten i Västra götaland.

Redan år 2006 debatterade vi tillsammans om polisbilsolyckor utifrån nollvisionens anda.

Då konstaterade vi en ökande olycksutveckling inom polisen.

Vi kunde på nära håll följa utvecklingen av trafikrelaterade skadehändelser med polisfordon.

Dåvarande polismyndigheten i Västra Götaland avrådde kraftigt att tillämpa prejning med polisfordon, med anledning av skaderisken för sin polispersonal och i strid mot nollvisionsandan.

Flera polismyndigheter har under många år motsatt sig utbildning i prejning på grund av farligheten och riskerna.

Nollvisionen antogs av Sveriges riksdag år 1997 och det tål att upprepas att svensk polis är en av huvudaktörerna som ska vara med och leda det nationella trafiksäkerhetsarbetet som innebär att ingen skall dödas eller allvarligt skadas i trafiken.

48

samverkan 112 nr nr 1 2017 2018

År 2009 kom forskningsrapporten ”Polisbilen som aldrig kom fram” (Lundälv) som visade att 1 763 poliser hade skadats under 11 år i olyckor med polisfordon.

Ett decennium har gått nu och vad har hänt? Vi har tillsammans, som forskare respektive polis, under många år följt skadeutvecklingen med stort intresse.

Det handlar både om att polisiärt uppträda som det goda föredömet men också säkra sin egen arbetsmiljö.

Samtidigt som polisen tappat personal och platser står tomma på polisutbildningarna så är naturligtvis kompetensen inom polisen hotad.

Hur lång tid tar det att utbilda till en godkänd polisbilsförare?

Hur länge stannar en polis i yttre tjänst idag? I framtiden?

Hur skall det gå till nu när polisen planerar en nationell förarutbildning som ska inkludera utbildningsmomen-

tet stopp och prejning av misstänkta fordon?

Frågorna är många. Vad är nyttan med en ny nationell förarutbildning med prejning för poliser? Vi ser ingen nytta överhuvudtaget utan endast ökade risker, skador och hälsoförluster för polispersonal och polisstudenter.

Tanken med den nya utbildningen är att poliser ska lära sig att preja på ett sådant sätt att kostnader och risker ska hållas nere.

Vi menar att detta är orealistiskt och att polisen själva driver fram ett motsatt resultat där skadorna kommer att öka och risktagandet bli högre. Det har blivit en paradox av det hela.

Det finns inga tidsvinster att göra.

Naturligtvis måste polisen få utbildning i att använda spikmattor för att stoppa flyende fordon.

Givetvis ska polisen ha rätt att stoppa ett misstänkt fordon och lagföra personer som begått olika brott.

En ökad polisiär våldsanvändning med prejning i trafiken är enbart förenad med högre risker och vi kan bara se detta som ett hot mot trafiksäkerheten och arbetsmiljön.

Stoppa därför den nya nationella förarutbildningen innan oskyldiga drabbas.

JÖRGEN LUNDÄLV Docent i trafikmedicin, Umeå universitet. Docent i socialt arbete, Göteborgs universitet.

CHRISTER PHILIPSON Pensionerad polis. www.s112.se

notiser / Blandat

NOTISER

Kustbevakningens nykterhetskontroll

I februari genomfördes en satsning på nykterhetskontroller av sjöfarten. Resultatet: av över hundra utandningsprov resulterade endast två i misstanke om sjöfylleri.

Totalt kontrollerades besättningsmedlemmar på 45 större fartyg i hamnar runt Sveriges kust.

Resultatet med endast två rapporterade fall är mycket positivt, och tyder på en säker sjöfart ur detta perspektiv. Att alkohol ändå förekommer, och kan leda till olyckor med skador på liv och miljö som följd, innebär att behovet finns av fortsatta kontroller och information om reglerna.

SMS-Livräddare i Stockholm

En ögonblicksbild hos driftansvarig David Fredman, den 9/2 kl. 15.30 visade att det fanns 4 453 personer redo att ta emot ett hjärtstoppslarm i Stockholm län.

Forskning kring SMS livräddare sker i samarbete med Hjärtstoppscentrum vid Karolinska Institutet/ Södersjukhuset och i samverkan med Svenska HLR rådet.

När det är livsviktigt att synas!

VC 612 Flexibright är en prismatisk reflexvinyl med extrema egenskaper när det gäller reflektion och slitstyrka, något som är väldigt viktigt på vidareutvecklat mikroprisamtiskt fordon där det ställs höga krav på synbarhet.

Som mångårig leverantör till Blåljusorgnisationer, vet vi på och en kraftigt ökadvad synbarhetsfaktor R&D Spandex som krävs. vid du dåliga väderförhållanden såsom Vill veta mer?

Kontakta oss på: 0430 738 00 eller maila på info@rdspandex.se

R&D Spandex AB, Box 98, SE-312 22 Laholm Sverige Tel. 0430 738 29 | Fax. 0430 133 17 | www.rdspandex.se

Testa dig själv i 112-utmaningen

EVAM:s smarta blåljusteknik

Almi Invest investerar 2,5 miljoner kronor i EVAM, som utvecklar en helt ny blåljusteknik där bilister uppmärksammas på utryckningsfordon via bilradion.

I emissionen på totalt drygt sex miljoner kronor deltar också privata investerare, bland andra familjen Grosskopf. Pengarna ska gå till vidareutveckling och kommersialisering av produkten.

EVAM:s produkt, som är redo för lansering under 2018, består av en smart enhet som placeras i utryckningsfordonet tillsammans med en radioantenn.

Detta gör att det går att skicka RDS-meddelanden till andra fordon.

Systemet kan användas inom fler områden än utryckningsfordon, till exempel vid vägarbeten.

www.s112.se

Tel: 0430-490 50 www.nilsson.se

Grattis

112-utmaningen är framtaget i samarbete mellan SOS Alarm och polisen. Varje år svarar SOS Alarm på tre miljoner samtal via nödnumret 112. Av de samtalen är 30 % felaktiga – allt från busringningar till samtal som antingen inte skulle ha ringts alls eller gått till något av samhällets övriga nummer.

Vet du vilket nummer du ska ringa när något hänt?

Ju snabbare du svarar desto bättre resultat får du.

Lycka till! https://112utmaningen.se/

KARLSKRONA - Landstinget Blekinge Janne Yllenius

UDDEVALLA - NU-sjukvården Morgan Sjöberg och Jan-Erik Wounsch

samverkan 112 nr 1 2018

49

forskning /Akutsjukvård i glesbygd

Akut medicinsk situation i glesbygd

Helena Nord Ljungquist, doktorand inom hälsooch vårdvetenskap på Linnéuniversitetet i Växjö.

– Mötet mellan olika aktörer

Foto: Luleå tekniska universitet

TEXT: Bengt fridlund

– Varje minut är dyrbar för att kunna rädda liv och minska lidande, liksom att ett väl fungerande samutnyttjande av de befintliga resurser som finns i inringarens närområde är viktigt med tanke på långa responstider för ambulans i glesbygd.

– Kartläggning av IVPA-larm i glesbygd och kunskap om olika aktörers erfarenheter som är inblandade vid en akut medicinsk situation i glesbygd är begränsad, säger Helena Nord Ljungquist, doktorand inom hälso- och vårdvetenskap på Linnéuniversitetet i Växjö.

Medel från Kampradstiftelsen blev beviljat 2015 till Carina Elmqvist, leg. sjuksköterska, docent och forskningsledare på Linnéuniversitetet, Växjö för att bygga upp ett centrum för interprofessionell samverkan och sambruk inom akutvård (CISA) och att finansera tre olika forskningsprojekt.

Studierna inom området IVPA i Norrbottens län ingår som en del av dessa projekt i samverkan med Institutionen hälsovetenskap, Luleå Tekniska Universitet (LTU), professor Åsa Engström.

Helena är för närvarande anställd på hälsovetenskap, LTU som lärare och är leg. sjuksköterska, specialistutbildad inom intensivvård.

– Jag har haft ett stort engagemang inom området IVPA och mitt intresse 50

samverkan 112 nr 1 2018

startade redan 1999 efter att ha utbildat ett räddningsvärn i Långträsk i Piteå kommun gällande sjukvårdslarm prio 1.

– Inför att IVPA skulle starta upp på flera orter i Norrbottens län under 2011, var jag projektanställd som utbildningssamordnare inom Norrbottens läns landsting, nuvarande Region Norrbotten för att skapa deras utbildningsprogram.

– Totalt utbildades 180 personer då och under våren 2018 kommer ytterligare 22 personer att utbildas för IVPAuppdrag, fortsätter Helena.

Upplevelser av larmet

– Jag har alltid undrat hur räddningstjänstpersonal (RT) upplever sitt IVPAuppdrag och nu har jag fått möjligheten att studera detta närmare samt vilka erfarenheter ambulanspersonalen har vid IVPA-larm.

– Andra aktuella forskningsfrågor är bland annat utifrån inringarens perspektiv, hur upplevs mötet med larmoperatören via telefon, mötet med RT och ambulanspersonalen i en och samma akuta situation?

– Vi har vänt oss och kommer att vända oss till allmänheten för att genomföra intervjustudier med inringare som har erfarenhet av IVPA-larm, för att få mer kunskap i området.

– Tidsaspekten är också viktig; om

defibrillering sker i rätt tid och av "first responders" (räddningstjänst eller polis) har tidigare studier visat på ett samband med ökad överlevnad. Hur ser utlarmning ut i tid blir därför en viktig del att kartlägga, med tanke på att resurser ska komma så snabbt som möjligt på plats till den drabbade.

kan ha betydelse för överlevnaden

– Om RT blir utlarmad med en fördröjning i förhållande till ambulans kan det leda till att RT i sitt IVPA-uppdrag inte får rätt förutsättning att utöva en akut medicinsk insats innan ambulans kommer, detta kan ha en betydelse för överlevnaden.

När Helena sammanfattar studiernas nytta säger hon: – Nyttan med fördjupade studier inom IVPA-området är att kunna bidra med en ökad förståelse och kunskap, till såväl den enskilda människan, för organisatoriska vårdprocesser som den framtida samhällsutvecklingen med förhoppning om ett minskat lidande och en ökad möjlighet att rädda liv.

Länk till CISA och forskningsprojektet: Mötet mellan olika aktörer vid en akut medicinsk situation i glesbygd. https://lnu.se/forskning/sok-forskning/forskningsprojekt/projekt-motetmellan-olika-aktorer-vid-en-akut-medicinsk-situation-i-glesbygd2/ ■ www.s112.se

Inbjudan till Trafikinstruktörsutbildning för utryckningsförare i oktober 2018

Som instruktör ska du lägga grunden till rätt värderingar Vår insiktsinriktade körutbildning utgår från tankesättet, att föraren måste inse att möjligheten att hantera en uppkommen kritisk situation är begränsad, när den väl händer.

Utbildningen innehåller

Anders Palmgren, Brandinspektör, Räddningstjänsten Öland ”Kursen gav en riktig tankeställare om vi faktiskt övar på rätt saker. Fokus har legat på praktisk körning, undanmanövrar odyl istället för att tänka mer på attityder. Vi ska inte behöva hamna i riskabla situationer under körning på larm. Behöver vi köra med blåljus på vissa typer av larm?"

Ansvariga trafikgruppen Falck Ambulans Stockholm ” En mycket bra kurs som fått oss att skapa en större insikt och riskmedveten för att minska olycksriskerna i trafiken ”

Kursdatum: Sista anmälningsdag: Kursort: Kurslängd: Målgrupp: Kursavgift:

Antal deltagare: Föreläsare:

• Trafikinstruktörens budskap • Blåljusorganisationens nollvision • Säker utryckningskörning och säker arbetsmiljö • Trafikförfattningar och undantagsregler • Erfarenheter från olyckor med utryckningsfordon • Ledarskaps- och pedagogisk utbildning • Presentationsteknik

Veckorna 40 - 42 (Måndag - Fredag) 10 september Gävle 10 dagar Ambulansverksamheten, Räddningstjänsten, Tullverket. Övriga som bedriver trafiksäkerhetsutbildningar 21 000:- SEK, exkl. moms per person.

Luncher, fika och kursmaterial samt förslag på utbildningsupplägg ingår i kursen.

Kostnader för resor och boende betalas av kursdeltagarna själva.

Max 20 ▪ Ulf Rydh. Olycksutredare på Trafikverket ▪ John Maritz. Räddningstjänsten Sundsvall ▪ Sonja Forward. Forskare på VTI ▪ Mattias Sjöstrand. Olycksutredare MSB ▪ Per Eden. Pedagog ▪ Mattias Othmalm. Räddningstjänsten Sundsvall ▪ Mikael Signon. Trafikinstruktör Kursansvarig

www.utryckningskörning.se

Anmälan:

mikael.signon@iamsafe.se För mer information kring utbildningen: 070 623 04 50

Mikael Signon - Kursansvarig

uniform / Kommunikationsmedel

Uniform - varumärke - Gradbeteckningar – ett effektivt kommunikationsmedel

Vilka värderingar signalerar branschspecifik klädsel ut till omgivningen? Profession, professionalitet, yrkesetik, kunnighet, trovärdighet, kompetens, seriositet?

Begrepp som innehåller många aspekter.

Listan kan säkert göras lång.

TEXT och illustration: SVEN ÅSHEDEN

M

örk kostym och dräkt har på något sätt alltid uppfattats som en symbol för makt och kompetens, både hos offentliga arbetsgivare och inom näringslivet.

Kläder är ett kommunikationsmedel för både kvinnor och män. Jämför med statstjänstemän, Säpochef, advokater, flygvärdinnor, med flera.

Professionalitet sitter förstås på insidan, men jag vågar påstå att den även syns på utsidan. Om en verksamheten vill kommunicera kvalité utåt då måste också klädseln göra det.

Med en uttalad klädkod får yrkesroller en tydligare framtoning. Men branschspecifik klädsel innebär både krav och möjligheter.

En viktig faktor är förstås igenkännandet. Men den viktigaste funktionen är att bärarna förmedlar en tjänst och/ eller en servicenivå och att personen i fråga har en formell kompetens.

När arbetsgivaren kräver uniform under arbetstid innebär det också, att bäraren åtnjuter ett skydd de annars inte har, nämligen tjänstemannaskyddet.

Hur förmedlas professionalism i ett yrke?

Uniformens syfte i symbolisk mening är att skapa tillhörighet och skilja sig från andra yrkesgrupper.

I sitt förord till Försvarets Uniformsbestämmelser 2015 (Omfång: 644 sidor) skriver General Micael Bydén bl.a. : "Var och en som verkar inom Försvarsmakten – anställd såväl som frivillig – har ett ansvar att vara ett föredöme.

Ytterst handlar det om att förtjäna medborgarnas förtroende.

52

samverkan 112 nr 1 2018

I detta ligger även kravet på ett korrekt och betryggande uppträdande i och utan uniform.

Uniformsreglementet är således ett uttryck för värderingar såväl som disciplin, stolthet och tillit."

VARUMÄRKEN - blåljus

Polis, räddningstjänst och ambulanssjukvård bedrivs på olika sätt och lyder därmed under olika lagstiftningar.

Polisen är en statlig verksamhet.

Räddningstjänst är kommunalt organiserad och Ambulanssjukvård bedrivs antingen i landstingens och regionernas regi eller på entreprenad.

2016 berättade justitieminister Morgan Johansson för media, att allmänheten aldrig ska behöva tvivla på om en polisbil verkligen är en polisbil. Ett tvivel rubbar förtroendet för rättsväsendet.

Den 1 januari 2017 trädde en ny lag i kraft. Lagen innebär att polisens märke och vissa larmanordningar endast får användas på polisens egna fordon, eller efter särskilt tillstånd från Polismyndigheten. Tillstånd kan ges för särskilda ändamål som vid filminspelningar eller utställningar.

Det är även olagligt att falskeligen uppträda som polis eller bära polisuniform. Lagen har med all säkerhet stärkt förtroendet för polisens varumärke.

ambulanssjukvård - varumärke

Ibland tvivlar jag själv på om, den ambulans som jag mötte, verkligen var en ambulans som bedriver ambulanssjukvård i ett landstings- /regions regi eller

av dem utsedd entreprenör. Att alltför vidlyftigt använda varumärket "Star of Life" och de reflekterande rektangulära gröna rutorna på gul botten på sidorn (SOSFS 2009:10) i olika uppdragssammanhang känns något tveksamt.

För mycket transparens kan leda till en förtroendeförlust.

Det hade varit en styrka om exempelvis SKL tagit fram nationella riktlinjer för hur och när den sexuddiga stjärnan får användas tillsammans med den gula och gröna ambulansfärgen.

Gradbeteckningar - BLÅLJUS

I statlig blåljusverksamhet, polis, tull och kustbevakning, kräver arbetsgivaren att tjänstemän ska bära uniform med tillhörande gradbeteckning vid tjänstgöring som innefattar myndighetsutövning.

Gradbeteckningen symbolisera personens tjänsteställning och kompetensnivå. Polisen kompletterar även med tygmärken för specialkompetenser som polisrytteri, hundförare, nationell insatsstyrka, polisflyg, sjöpolis etc.

betydelsen för gemene man

Statlig blåljuspersonal rangordnar sina olika personalkategorier med väl synliga gradbeteckningar på axelklaffar.

Kommunal- och landstingsorganiserad verksamhet använder inte denna rangordningsmodell.

Hur viktig är gradbeteckningen för gemene man? Räcker det med en enkel liten namnbricka eller är gradbeteckningen ett effektivt kommunikationsmedel ute på fältet? ■ www.s112.se

polisens Gradbeteckningar TEXT: SVEN ÅSHEDEN BILDER: polisen

A

nders Thornberg, född 1959, tillträdde som ny rikspolischef efter Dan Eliasson, den 15 februari.

Han har varit polis i hela sitt yrkesliv. Gick ut polishögskolan för 37 år sedan. Thornberg har patrullerat ute på gatan, varit utredare, varit mellanchef och de senaste åren också chef över Säkerhetspolisen (Säpo). Är den första rikspolischefen på över femtio år som själv är utbildad polis.

Sedan polisen förstatligades 1965 har vi sett sex rikspolischefer komma och gå.

POLISMYNDIGHETEN

Rikspolischefen ansvarar för myndighetens verksamhet och beslutar om den övergripande organisationen, ledningen, styrningen, samt verksamhetsplan, utvecklingsplan och budgetfördelning och han har personalansvar för cheferna för polisregioner, avdelningarna och internrevisionen.

största myndighet

Polismyndigheten är Sveriges största myndighet med drygt 30 000 medarbetare.

Bland poliser har andelen kvinnliga chefer ökat från 20 till 25 procent.

För det högsta chefsskiktet – region- och avdelningschefer inklusive biträdande chefer vid regioner – är andelen kvinnor nu 50 procent.

Polismyndigheten disponerar 24 515 064 miljoner kronor under 2018. ■

Rikspolischef Anders Thornberg

Källa: Polisen

Polisaspirant

Polisassistent

Polisassistent med minst 4 års anställning.

Polis-/Kriminalinspektör

Polis-/Kriminalinspektör.

Chef över grupp.

Polis-/Kriminalkommissarie.

Polis- / Kriminalkommissarie. Chef över grupp.

Polissekreterare

Polisintendent

Polismästare / Polisöverintendent

Polismästare Områdeschef

Biträdande polisdirektör

Polisdirektör

Rikspolischef

www.s112.se

samverkan 112 nr 1 2018

53

backspegel / Svenska Räddnings- och Akutvårdsgruppen

saxat fr

ån

Fackbas: "Ambulansmän är besvärliga!"

– Bilda eget "fack" -Ambulansmännen är en liten men högljudd och besvärlig grupp inom Kommunal. Deras krav är alldeles för höga för att vi skall kunna hjälpa dem. Därför vore del bättre för alla parter om ambulanspersonalen bildade ett eget fack, eller sorterades in under något av de medicinska fackförbunden!

Den som säger det är före detta ambulansmannen, numera vice ordförande i kommunalarbetareförbundets avdelning i Värmland, Åke Ljung, och han fortsätter: – Självfallet skall ambulanspersonalens medicinska kunnande förbättras successivt och med en vettig organisation skulle vi bli av med alla transporter som sker i taxi med bår. Vi ser 40- veckorsutbildningen som ett kommande minimikrav vid anställning.

Transportmedicin träffade Åke Ljung i samband med att den nya organisationen i Värmlands län presenterades och det går inte att ta miste på Ljungs missnöje med såväl landtingets aggerande med den nya stationen i Karlstad som med de "stöddiga'' ambulansmännen.

– Vi fick inte vara med varken i planeringsskedet för nya Karlstadstationen eller vid utformningen av personalannonseringen. Vi kom in i bilden först när schemat påbörjades och vid gallringen bland de 110 ansökningarna till de nya tjänsterna i Karlstad.

I och med att de kvinnor som tidigare var stationerade på Brandstationen i Karlstad hade förtur inträffade en tragikomisk sak. Vissa av dem har

54

samverkan 112 nr 5/6 2017

Åke Ljung är före detta ambulansman. Numera sitter han som vice ordförande i Kommunalarbetareförbudets avdelning i Värmland och han anser att ambulaspersonalens medicinska kunskapsnivå måste höjas.

40-veckors grundutbildning är, enligt honom, vad facket anser rimligt.

ingen eller obetydlig körvana. Några saknar till och med körkort.

Tidigare utgjorde detta inget hinder, eftersom kvinnorna uteslutande arbetade som biträden. Men i den nya organisationen krävs att man schemalagt byter plats inom bilbesättningen.

Vad är din kommentar till det?

– Det är bara två som saknar körkort, såvitt jag vet. Men självfallet är det en brist, inte tu tal om den saken.

– Det ligger dock i sakens natur att det händer misstag i samband med en så här stor förändring. Från fackets sida hade vi dock varit betydligt gladare om landstinget informerat oss bättre.

Ambulanspersonalen tycker att facket - alltså Kommunal - varit slöa i samband med den värmlänska omorganisationen i allmänhet och motarbetat dem i fråga om Karlstadstationen i synnerhet.

Några har till och med hoppat av och gått med i Syndikalisterna för att understryka sitt missnöje.

– Det finns fyra syndikalister i Karlstad. Och jag förstår till viss del att man hoppat av. Kommunal har inga förutsättningar att föra deras högljudda talan och framföra deras speciella krav, fortsätter Ljung.

– Det vore bättre att man bildade ett eget fack eller sökte sig till något av medicinfacken. Bland Värmlands 10.000 Kommunalanslutna utgör ambulanspersonalen en försvinnande liten del. Möjligen skulle vi kunna tycka att de som varit så aktiva att de övergått till Syndikalisterna istället skulle engagerat sig här i lika hög grad.

– I fråga om ambulansorganisationen är det rätt all vi motarbetat den nuvarande placeringen liksom några andra förslag. Vi hade helst sett att den byggdes på den plats som vi förordade, slutar Åke Ljung.

SVERKER DAHL

www.s112.se

saxat fr

ån

Den händelsen glömmer jag aldrig

Mannen hade firat sig ner i den tolv meter djupa brunnen vid sommarstugan för att ta bort slam på botten. Där nere hade han fått en hjärtinfarkt...

När larmet kom in sades inget om någon brunn. Vi blev alltså helt överrumplade när vi kom fram, till vad vi trodde var ett rutinfall.

Att ta sig ner i en tolv meter djup brunn går lätt. Det märkte jag snart.

Men att ta sig upp är värre. Och att ta upp en svårt sjuk människa är ännu värre...

Jag höll den svårt medtagne mannen under armarna. Vattnet var isande kallt, men som tur var, var det bara drygt 1,5 meter djupt. Brunnens diameter var knappt en meter, och den lilla pricken som syntes där uppe vid öppningen, var fylld av huvuden som vanmäktigt stirrade ned i mörkret.

Min kollega knöt ihop två bogserlinor och firade ner dem. Den räckte tio meter. Jag tog av mig min livrem och knöt den under mannens armar.

Sen återstod att knyta ihop den med bogserlinorna. Jag var alltså tvungen att i ett rör, knappt en meter brett, lyfta upp mannen en halv meter och binda ihop ändarna, utan egentligt fotfäste, samtidigt kunde jag inte släppa mannen när jag knöt. Jag pressade upp mannen mot väggen med min egen tyngd, samtidigt som jag fumlade ihop ändarna. Eftersom det var helt svart nere i brunnen fick jag knyta i blindo.

Att slå en livrem kring en hjärtsjuks bröstkorg, och sen lyfta honom i bältet är knappast vad man lär sig på sjuveckorskursen om adekvat behandling. Men mannen överlevde firningen, och jag kunde dra en lättnadens suck när jag såg benen försvinna över kanten där uppe.

Alla huvuden försvann i öppningen däruppe, och det blev tyst. Ensam i en brunn, i kallt vatten upp till bröstet, och med byxorna nerglidna till knäna kände jag ångesten komma. Jag kunde inte ens böja mig ner för att dra upp de livremslösa byxorna, så trångt var det.

Innan någon kom att tänka på att jag ännu var kvar i brunnen, och slängde ner bogserlinan igen, gick det flera minuter. De längsta minuterna i mitt liv. Vrålande av ångest försökte jag uppmärksamma människorna där uppe på min situation. Röret gjorde att vrålen gick rakt upp i himmelen. Två meter från brunnen hörde man ingenting. När jag dyblöt, och iförd enbart kalsonger, körde ut från tomten, mötte jag brandkårens räddningsbil på den smala vägen. Trots att det varit lätt för mig att backa, tvingade jag ner dem i diket. Huvudet fungerade inte.

När vi kommit fram till akuten, satt jag kvar bakom ratten i en halvtimme, oförmögen att stiga ur. Först när en läkare kom ut och talade med mig, vaknade jag ur chocken. Jag fick torra sjukhuskläder på mig, och gick sedan hem för resten av dagen.

Hur det gick för mannen vågade jag aldrig ta reda på. Om han inte klarade sig, är jag rädd att jag hade klappat ihop.

www.s112.se

samverkan 112 nr 1 2018

55

sjöräddning / Sjöfartsverket/Sjöräddningssällskapet

1 208 sjöräddningsinsatser under 2017

Räddningshelikopterverksamheten

2017 blev därmed det mest sjöräddningsintensiva året sedan 2007. En starkt bidragande orsak till hur sjöräddningsinsatserna varierar är väderläget under sommaren.

Juni 2017 går till historien som en av de blåsigaste junimånaderna i södra halvan av Sverige på länge, vilket märks på antalet sjöräddningsinsatser.

Under juni bokfördes 195 sjöräddningsärenden, vilket är en toppnotering för den månaden sett till de senaste åren. Juli var dock som alltid den mest intensiva månaden för sjöräddningsorganisationen med 291 sjöräddning-

Helikoptrarna utgår från fem baser (Säve, Ronneby, Visby, Norrtälje och Umeå).

Under 2017 var det totala antalet larm 626. Av dem

sinsatser, i samma nivå som föregående år.

Merparten av ärendena sker under dag- och kvällstid, främst mellan klockan 9 och 21. Under samma tider har Sjö- och flygräddningscentralen utökad bemanning.

68 procent (824 fall) av sjöräddningsinsatserna rörde fritidsbåtar. 12 procent (145 fall) rörde handels- och passagerarfartyg medan knappt 10 procent (118 fall) av insatserna berörde personer som hamnat i nöd utan farkost, exempelvis simmare, skridskoåkare och pimpelfiskare.

rörde 409 larm sjö- och flygräddning och 217 larm utgjorde stöd till annan räddningstjänst.

Källa: Sjöfartsverket

Källa: Sjöfartsverket

Årets sjöräddare kommer från Örnsköldsvik Andreas Åsander, Felix Öberg, Martin Hanell, Simon Edlund och Anders Nilsson får utmärkelsen för sin enastående räddningsinsats den 23 juli förra året, då en flicka räddades efter två timmar instängd i en liten luftficka under en kapsejsad båt.

Under en seglingstur med vänner, en klar och solig sommardag, kom ett svall från förbipasserande båtar.

Svallvågen fick familjen Karlssons segelbåt att plötsligt kantra. Sjuttonåriga Wilma kom inte upp till ytan som resten av familjen, utan sögs in i ruffen och blev instängd i en liten luftficka.

Familjen hörde henne skrika och banka inifrån båten men kunde inte komma åt henne. En stor räddningsinsats inleddes och RS Örnsköldsvik var snabbt på plats. Men det visade sig mycket svårt att få ut flickan, som fastnat i tampar inne i båten.

Närmaste räddningsdykare befann sig i Hudiksvall,

56

samverkan 112 nr 1 2018

två timmar bort med helikopter. Lyckligtvis är en av RS Örnsköldsviks frivilliga sjöräddare, Martin Hanell, även professionell dykare.

Han hade inte jour den här dagen men gjorde sig snabbt redo och blev upphämtad vid hemmet med helikopter.

– Jag fick på mig dykutrustningen snabbare än nånsin, kan jag säga. Jag tog mig ner till båten och undersökte om det var säkert, och så dök jag under.

Foto: John Jonsson

Källa: Sjöräddningssällskapet

www.s112.se

Ambulans SM i Golf 30-31 augusti

Plats: Falköpings Golfklubb Starttid: 30/8 kl 13.00 Arrangör: Ambulanssjukvården

Falköping Kontakt: Anders Holgersson Mobil: 0706-97 97 70

www.ambulans-smgolf.se Hemsidan öppnas 1 april

VÄLKOMNA! www.s112.se

samverkan 112 nr 1 2018

57

branschregister / Leverantörer Vill du synas här? Tidningens annonsörer visar vi alltid upp i vårt branschregister.

Ambulansleverantörer

säkerhet - varning

Ambulansproduktion (sida 9) Mullervägen 23, 811 91 SANDVIKEN Tel: 026 - 24 51 30 www.ambulansproduktion.se info@ambulansproduktion.se

Ferno Norden AB (sida 57) Kardanvägen 37, 461 38 TROLLHÄTTAN Tel: 0520- 420 200 www.fernonorden.se fab@fernonorden.com

Euro-Lans AB (sida 27) Möljerydsvägen 3-5, 370 11 BACKARYD Tel: 0457 - 45 06 00 www.eurolans.se info@eurolans.se

R&D Spandex AB (sida 49) Industrigatan 34, 312 34 Laholm Tel: 0430 – 738 00 www.spandex.com info@rdspandex.se

Nilsson Special Vehicles (sida 17, 25, 35, 49) Tegelbruksvägen 17, 312 32 LAHOLM Tel: 0430 - 49 050 www.nilsson.se info@nilsson.se

Standby AB (sida 41) Nohabgatan 12 C, 461 53 TROLLHÄTTAN Tel: 0520 - 49 44 40 www.standby.eu info@standby.eu

bårar

UTBILDNING

Ferno Norden AB (sida 2) Kardanvägen 37, 461 38 TROLLHÄTTAN Tel: 0520 - 420 200 www.fernonorden.se fab@fernonorden.com

CISA / Linnéuniversitetet (sida 27) P G Vejdes väg, 351 95 VÄXJÖ Tel: 0470 - 70 83 65 www.standby.eu carina.elmqvist@lnu.se

Mago Scandinavia AB (sida 59) Prinsgatan 12, 541 50 SKÖVDE Tel: 0500 - 48 49 74 www.pensi.se matz@pensi.se

I am Safe Konsult AB (sida 51) Brädgårdsgatan 14, 826 32 SÖDERHAMN Tel: 070 - 623 04 50 www.standby.eu mikael.signon@iamsafe.se

KLÄDER

Yrkeshögskolan Skövde (sida 31) Skövde kommun, 541 83 SKÖVDE Tel: 0500 - 49 80 00 www.skovde.se mskovde.se/yhutbildning

Taiga AB (sida 68) Annebergsvägen 3, 432 48 VARBERG Tel: 0340 - 66 69 00 www.taiga.se info@taiga.se kommunikationsutrustning Celab Communications AB (sida 5) Rollsbovägen 20, 442 40 KUNGÄLV Tel: 0303 - 24 60 00 www.celab.se info@celab.se Telium Sweden AB (sida 9) Sliparegatan 13, 302 62 HALMSTAD Tel: 035 - 16 61 00 www.teliumsweden.se info@teliumsweden.se

Samverkansseminarium 2018 (sida 17) Datum: 2018-05-30 - 2018-05-31 www.msb.se/utbildning Ort: Stockholm Antal platser: 100 Väskor - ryggsäckar Sacci Ryggsäckar AB (sida 35) Gamla Tunavägen 8, 784 36 BORLÄNGE Tel: 070 - 715 38 97 www.sacci.se birgit.nordh@sacci.se

medicinteknisk utrustning

ÖVRIGT

Laerdal Medical AB (sida 13) Hammarby Fabriksväg 23, 120 30 STOCKHOLM Tel: 08 - 556 146 10 www.laerdal.se kontakt@laerdal.se

Ambulansförbundet (sida 47) Box 25, 826 21 SÖDERHAMN Tel: 018 - 430 11 10 Tel: 073 - 343 55 00 www.ambulansfacket.se

Ortivus AB (sida 43) Svärdvägen 19, 182 33 DANDERYD Tel: 08 - 446 4500 www.ortivus.se info@ortivus.com

SVESAN (sida 45) Latinamerikaspecialisten Tel: 070 - 594 62 00 www.svesan.se sven.sandberg@svesan.se

PHC Nordic AB (sida 17, 25) Ekbacksvägen 28, 168 69 BROMMA Tel: + 46 855 53 63 00 www.phcnordic.com info@phcnordic.com Stryker / Physio-Control (sida 23) Ideon Sience Park, Scheelevägen 17, 223 63 LUND Tel: 040-691 81 71 www.physio-control.se stryker.sverige@stryker.com

58

samverkan 112 nr 1 2018

Behöver Du hjälp med marknadsnyheter, produktnyheter eller att annonsera i Samverkan 112 ?

Sven Sandberg: Telefon: 0470-802 02 Mobil: 070-594 62 00 Mejl: sven.sandberg@s112.se

www.s112.se

Med Pensis ergonomiska utförande klarar du enkelt alla lyft rätt och riktigt

Pensi löser alla svåra passager vid överflyttning av patienten

Med ett enkelt knapptryck lastar och lossar du patienten tryggt och säkert in och ur fordonet

Let heavy be light Pensi gör det möjligt att lasta utan tunga lyft. På ett säkert och ergonomiskt sätt lastas patienten med enbart ett enkelt knapptryck. Bårens multifunktioner minskar antalet överflyttningar och gör transporten bekvämare och – både för våra patienter och för oss som arbetar med patientförflyttning. Pensi är ledande inom bårteknik och förser ditt fordon med den bästa utrustningen för transportoch vård av patienter.

SEXPUNKTSBÄLTE • TRAPPKLÄTTRARE • ENMANSHANTERING • ERGONOMISK

Återförsäljare i Sverige: Mago Scandinavia AB, telefon 0500-48 49 74

www.pensi.se

POSTTIDNING B Avsändare: On Road Communications AB Nyckelpigevägen 2, 374 51 ASARUM

IPM Ulricehamn.

VÅRT UPPDRAG ÄR ATT DU SKA KLARA DITT. Det är en hel vetenskap att klä sig rätt. Vi hjälper dig som arbetar utomhus oavsett väder, miljö eller andra riskfaktorer.

Med våra klädsystem kan du koncentrera dig på ditt arbete och känna dig helt trygg.

WWW.TAIGA.SE | 0340-66 69 00