bladderbar_nr4_2018 by Samverkan112

Magasin om blåljusverksamheter och specialfordon Nummer 4 2018 Årgång 17 Pris: 69 kr

"RAKEL 2.0" – drivs troligtvis av trafikverket

EVA-projektet – forskning / cisa

förbjuds att ge syrgas – Räddningstjänsten kritiska

fredriks nya jobb – polislärare i borås

missing people – ger aldrig upp

journalist magda gad – historien skrivs i realtid

www.s112.se

Senaste blåljusnyheterna på nätet. www.S112.se

samverkan 112 nr 4 2018

www.Varda.se

NoCut® ögonlaser, just nu: 18990kr/båda ögonen *Ord. 28000kr

Slipp dina glasögon RLE ögonoperation 7500 kr rabatt/båda ögonen NoCut® ögonlaserExklusivt förVårda Ögonklinik • Behandlar astigmatism, närsynthet och långsynthet • Anpassat för aktiva personer - ögat läker ihop helt efter behandling • Bättre resultat - behandlingen sker endast på ögats ytskikt • Högre precision - än traditionella lasermetoder • Oskuret öga - Fritt från knivar, alkohol eller mekanisk åverkan • Toppteknik - utförs med ett av världens modernaste lasersystem Schwind Amaris • SmartSurfACE - ännu snabbare synåterhämtning

- med framtidens ögonlaser!

Vi fortsätter succén! Under årens lopp har vi fortsatt fått ett högt förtroende från er poliser, brandmän och sjukvårdspersonal. Det vill vi tacka stort för! Därför erbjuder vi nu samma oslagbara erbjudande på NoCut® ögonlaser och RLE linsbytesoperation - nu även för Samverkans 112:s läsare. NoCut® ögonlaser - Ny teknik - specialanpassad för en aktiv livsstil. Behandlar astigmatism, närsynthet och långsynthet. RLE ögonoperation - Modern och beprövad linsbytesoperation. Korrigerar ålderssynthet. Bli kvitt dina läsglasögon!

Dessutom får ni fri förundersökning (ord. 395kr) - helt utan förbindelser. Testa gratis om du kan göra en ögonoperation. kontakta oss idag och ta del av erbjudandet på 010-709 99 99 eller www.Varda.se. Vårda Ögonklinik - Över 19 års erfarenhet av ögonkirurgi Vi finns i Stockholm, Göteborg, Malmö och Halmstad. Villkor för erbjudande: *För att ta del av erbjudandet måste du ange/hänvisa till erbjudandekod “Samverkan 112 2018”. Erbjudandet går ej att kombinera med andra rabatter/ kampanjer/erbjudanden och löper ut den 31 Dec 2018. Avser NoCut® ögonlaseroperation och RLE linsbytesoperation (endast multifokala linser). Vårda Ögonklinik reserverar sig för ev. tryckfel

innehåll

8 SMSLIVRÄDDA

50 jobbutbyte

24 mexicos ambulanser

6 blåljusfamiljen Blandat

8 fler på väg att införa SMS-livräddare Förstärker kedjan som räddar liv

10 kompisgäng räddade liv under cykellopp Ambulansen i Ljungby

12 ska andningsvårdsväskan försvinna? Räddningstjänst förbjuds att ge syrgas

14 MISSTANKar OM BROTT Grov vårdslöshet i trafik och mutbrott

16 skogsbranden blottade rakels brister Saknades nödvändig täckning

18 att jobba tillsammans när man är sambos Hur är det?

20 framtidens rakel Byggs och drivs av Trafikverket? www.s112.se

ny utbildning

magda gad journalist

24 Mexicos ambulanssjukvård Hänt mycket senaste åren

28 Åtta frågor till dan Eliasson Generaldirektör på MSB

29 marknadsnyheter Sacci och Celab

30 fredriks nya jobb Polislärare på nya utbildningen i Borås

33 marknadsnyheter Taiga och Standby

34 forskning - ambulanspersonal - CISA Ska stärka personalens etiska kompetens

36 professor i akutsjukvård Intervju med Lisa Kurland

42 djupt under brandstationen SOS Alarms underjordiska larmcentral

46 missing people ger aldrig upp Ideell organisation med många eldsjälar

48 ambulansförbundets branschfrågor Gordon Grattidge, förbundsordförande

50 jobbutbyte med canada Daryl bytte Edmonton mot Växjö

52 magda gad Journalist med driv

57 galileo är europas svar på USA:s satellitpositioneringssystem GPS

58 saxat från transportmedicin nr 1-1988 En kvinna och 13 karlar i bästa kåren

40 forskning - triage - cisa Brister i samstämmighet samverkan 112 nr 4 2018

ledare

Prestigelöst samarbete över organisations- och professionsgränser och naturligt samarbete över alla organisations- och professionsgränser är temat för årets CISA-konferens. Helt kostnadsfri 2-dagars konferens på Linnéuniversitetet i Växjö. Konferensen är ett samarrangemang mellan Linnéuniversitetet/CISA, tidningen Samverkan 112, Blåljusstiftelsen, Ambulance Health Research Network – AHRN och Regiondagen för An-IVA-Op.

Sundar Pichai, har i intervjuer sagt: ”Det handlar allt mindre om att själv försöka bli framgångsrik och mer om att ha bra människor runt omkring sig. Uppgiften är att skapa dessa förutsättningar”.

Ett prestigelöst

Googles vd

är en egenskap som idag efterfrågas alltmer i olika sammanhang. Men vilken betydelse har det egentligen? En sökning i Svenska Akademins ordbok gav inget svar. Min egen primitiva tolkning och mitt resonemang runt ordet handlar mer om ödmjukhet och att lyfta fram andra "lagspelare". Egenskaper som tveklöst skapar framgång i vår snabbrörliga värld. Olika professioner behöver känna till varandras kompetensområden och kunna arbeta tillsammans som ett enda stort team. "Vi är inte bättre än den svagaste länken".

är ett utomordentligt bra exempel på vad det handlar om. Ett 40-tal föreläsare delar med sig av sin forskning och kunskap för att ge oss konferensdeltagare goda och optimala förutsättningar att bli framgångsrika i det dagliga arbetet. Min bild av bra ”lagspelare”, i detta sammanhang, är individer som är ödmjuka, positiva och besitter en god samarbetsoch kommunikationsförmåga. 16 utställare finns på plats och förgyller konferensdagarna. Nämligen; Ambulansförbundet (Ambulansfack), Ambulansproduktion (Ambulanser), Euro-Lans AB (Blåljusfordon), Falck Ambulans AB (Ambulanssjukvård), Holmatro (Specialverktyg), Laerdal Medical (HLR-utrustning m.m.), Missing People Sweden (Ideell organisation), Nilsson Special Vehicles (Ambulansfordon), Ortivus (Mobila lösningar), PHC Nordic (Medicin-

Ordet prestigelös

CISA-konferensen

teknisk utrustning), Promoteq (Skydd & Säkerhetsprodukter), Sacci (Bärutrustning), Stryker (Bröstkompressionssystem), Taiga (Skyddskläder), Telium (Radiokommunikation) samt Vitri Medical (Förbands- och förbrukningsvaror). Om du inte redan anmält dig är det hög tid att göra det på direkten: lnu.se/CISA Men om jag inte kan komma då? Jo, självklart har vi ett stort reportage om CISA-konferensen i kommende dubbelnummer av Samverkan 112.

Sven Åsheden Chefredaktör och ansvarig utgivare sven@s112.se

Utgivningsplan 2018

Utgivare: Tidningen Samverkan 112 ges ut av förlaget On Road Communications AB. Förlaget är privatägt och står ägar- och åsiktsmässigt helt oberoende i förhållande till företag, organisationer och politiska partier. Utgivningsbevis: 24 224 ISSN: 1650-7487 Postadress: Nyckelpigevägen 2 374 51 ASARUM Tel: 0454 - 300 800 E-post: red@s112.se

www.s112.se

Chefredaktör och ansvarig utgivare: Sven Åsheden, 070 - 603 40 53 Layout och formgivning: Sven Åsheden

samverkan 112 nr 4 2018

Övriga medarbetare i detta nummer: Annica Kling, Anders Edström Frejman, Bengt Fridlund, Daryl Beaton, Henrik Grönberg, Mikael Sibner, Nisse Schmidt, Sören Viktorsson och Tone Aguilar. Produktion On Road Communications AB För åsikter som framförs i artiklar svarar intervjuade personer och textförfattaren. Annonser: Sven Sandberg Telefon: 0470-802 02 eller 070-594 62 00 annons@s112.se

Tryck: Mixiprint AB, Olofström. Prenumeration: www.s112.se/prenumerera/butik Ett år 250:- 6 nummer, varav två dubbelnummer. Utanför Sverige tillkommer 150 SEK. Foto omslag framsida: FirstNet Tipsa oss... Tipsare skyddas alltid av källskyddet och är garanterad full anonymitet. www.s112.se

PLATINUM VALUE ADDED RESELLER Professional and Commercial Radio Elite Specialist Mission Critical Radio Systems Specialist

DAGS ATT UPPDATERA VAD BEGREPPET RAKELMOBIL INNEBÃ&#x201E;R?!

skala 1:1

www.s112.se

celab.se/st7000

samverkan 112 nr 4 2018

blåljuslarm / Blandat

Rickard fick årets prehospitala pris

"Allt mätbart har blivit bättre”

Sjuksköterska Stina Merdén Arkivfoto: Mats Jonsson Rickard Andersson Foto: Sven Åsheden

AKTUELLT. Rickard Andersson fick ta emot årets prehospitala pris i samband med FLISA:s årliga konferens i Örebro. Efter nästan tio års arbete med frågan kunde ambulansen i Kronoberg i februari i år koppla ihop sitt journalsystem i bilarna med regionens stora journalsystem, Cambio Cosmic. –  Vi trodde inte att det skulle vara så svårt, säger Richard Andersson, IT-ansvarig på ambulansen som började arbeta med frågan för tio år sedan. Vinsterna med att koppla ihop ambulansens journalsystem Mobimed med sjukvårdens Cambio Cosmic är många. För personalen innebär det mindre dubbelarbete. – Det som kommer upp i journalflödet är en sammanfattning från olika fritextfält

med vitaldata, triagering och läkemedel. – I foten av denna anteckning bifogas även en PDF-fil. – Denna fil är en rapport av hela ambulansjournalen och det innebär att all information är tillgänglig på rätt ställe i Cosmic, säger Richard Andersson. Sedan några år tillbaka kan alla som är 18 år eller äldre läsa sina vårdjournaler via säker inloggning med e-legitimation på 1177 Vårdguiden. – Det här innebär att det vi gör syns i journalsystemet för alla vårdgivare, omedelbart och i det allmänna flödet. – Och patienterna kan läsa vad ambulanspersonalen skrivit, säger Richard Andersson. Projektet har kostat runt 1,5 miljoner. Källa: Smålandsposten

dom avkunnad i stockholms tingsrätt

Foto: Patrik Svedberg.

DOMSLUT. Karin Eriksons varumärke Englaklubben kapades av en polis. Hon motsatte sig varumärkesintrånget och stämde polisen. Dom förkunnades den 6 juli 2018. I sitt domslut skriver Stockholms tingsrätt, Patent- och marknadsdomstolen, att domstolen häver polismannens firmaregistreringen

samverkan 112 nr 4 2018

av Englaklubben. Patent- och marknadsdomstolen förpliktar även polismannen att ersätta Karin Eriksons rättegångskostnad med 66 600 kr, varav 60 000 kr avser ombudsarvode, jämte ränta på beloppet enligt 6 § räntelagen (1975:635) från dagen för denna dom till dess betalning sker. Polismannen har överklagat domstolens beslut. Han anser att det föreligger rena felaktigheter i tingsrättens beslut och därför är det av vikt att ärendet prövas av högre instans! I sin överklagan skriver han bland annat, att han följt alla lagar och regler och även betalat staten för att få namnet på sin näringsverksamhet godkänd och prövad. Han tycker även att kostnaderna som Karin Eriksson lagt fram skall ses över då han inte tycker dessa är skäliga!

UTVECKLING. Sedan tre år sköts ambu-

lansdirigeringen i Uppsala, Västmanland och Sörmland i egen regi genom Sjukvårdens larmcentral. I Uppsala har det bland annat lett till att man fått ta emot många studiebesök från andra landsting som vill veta mer om verksamheten. Akut sjuka och skadade i Västmanlands län, Sörmlands län och Uppsala län ringer fortfarande 112 där SOS Alarm svarar. Men därefter blir de direkt överförda till Sjukvårdens larmcentral som sedan intervjuar, bedömer, larmar ut och dirigerar ambulanserna i de tre länen. Per Andersson, verksamhetsansvarig för ambulansen på Akademiska sjukhuset i Uppsala, berättar för SVT Nyheter/ Örebro, att allt som går att mäta i tid har blivit bättre sedan de tog över larmbehandlingen. – Vi har fått en förbättrad medicinsk kvalitet och vi har mätt att vi har bättre medicinsk precision i bedömningarna och vi har en annan typ av uppföljning och utveckling av verksamheten, säger han. Intresset för sjukvårdens larmcentral är stort och det har varit en hel del landsting på studiebesök. Region Skåne och Västra Götalandsregionen går redan delvis i samma fotspår och i region Örebro län kommer ambulansfrågan troligtvis diskuteras under hösten. Källa: SVT Nyheter Örebro

SAMVERKAN

Prenumerera på tidningen via vår butik. Betala med Swish.

Källa: Stockholms tingsrätt www.s112.se

aspiranter övar i full fart Foto: Kustbevakningen

Polisen har använt elpistol 239 gånger "Buset är livrädda"

Hoppkudde räddade studentens liv

Foto: Defendor

Foto: Dafo Brand

UTBILDNING. Den som nyligen vistades i

Göteborgs skärgård kunde möta flera av Kustbevakningens snabbare båtar i full fart. – Det är våra aspiranter som lär sig manövrera och navigera i höga hastigheter, säger Björn Erlandsson, kursansvarig. Girar, snabba accelerationer och kraftiga inbromsningar. För en utomstående kan det uppfattas som dåligt sjövett men det finns en tanke bakom varje sväng och fartökning. – Det är viktigt att våra nya medarbetare lär sig hantera våra högfartsbåtar och hur de reagerar i olika hastigheter och väderförhållanden, säger Björn Erlandsson. I skarpa situationer behöver Kustbevakningens personal kunna köra fort. Men det handlar inte bara om att hinna ikapp fartsyndare: – Att komma fram snabbt kan vara livsavgörande vid sjöräddningslarm eller när vi bistår sjukvårdspersonal med transport, då räknas varje sekund, säger Björn Erlandsson. Under utbildningstiden är lönen 21 200 kronor i månaden. Efter ett år blir lönen 25 000 kronor + rörliga tillägg (2018 års löneläge), och efter ytterligare ett år 27 440 kronor. Därefter tillämpas individuell lönesättning. Källa: Kustbevakningen

AKTUELLT. En person räddades med hjälp TEST. Polisens elpistoler började använ-

das på prov vid årsskiftet. De kriminella är redan smärtsamt medvetna om det nya vapnet som används flitigt. "Det gör obeskrivligt ont. Buset är livrädda för den, säger ingripandepolisen Anders Pettersson till tidningen Metro. Sedan årsskiftet och under hela 2019 pågår ett test där drygt 650 poliser fått utbildning i hur de hanterar polisens nya elchocksvapnen. De utvärderingar som gjorts visar att poliserna är övervägande positiva till sitt nya vapen. En ingripandepolis i Borås, berättar att man helst vill åt en effekt där personen viker sig dubbelt. Den får man genom att träffa en gång i underkroppen och en gång i överkroppen. Vapnet kan även ha en avskräckande effekt, enligt utvärderingar från de poliser som använt vapnet. Många är medvetna om hur ont det gör att bli träffad. – Var jag själv med om att en stor, aggressiv och muskulös kille bara gav upp när jag visade tasern, säger Niclas Lindqvist, lokal taserinstruktör på Södermalm i Stockholm till med pilar.

av en hoppkudde vid en höghusbrand i Jönköping. Extremt ovanligt, enligt räddningstjänsten. Studenten hoppade från sjunde våningen ner i räddningstjänstens hoppkudde vid en brand i ett studentboende. Tack vare det klarade sig personen undan allvarliga skador. Händelsen är väldigt ovanlig. – Jag har jobbat i 15 år och jag har aldrig varit med och använt den och ingen annan kan dra sig till minnes att vi har använt den förut heller, säger Christer Madsen på Räddningstjänsten i Jönköping till Sveriges Radio P4 Jönköping Kudden tar bara 30 sekunder att blåsa upp och är fyra gånger fyra meter stor. Den klarar av en hel del, men egentligen är stege det primära valet när någon ska räddas från en hög höjd. – Enligt instruktionerna var det på den yttersta gränsen att kudden skulle klara hoppet från sjunde våningen, men det är bara ungefärliga tal som står i instruktionen. – Jag är glad att den fungerar och tacksam över att vi har den, säger Christer Madsen.

Källa: Tidningen Metro

Källa: Sveriges Radio P4 Jönköping

Högpresterande flerfärgad premiumbåge W3 LJUSBÅGE Vår nya ljusbåge med en- eller tvåfärgade moduler ger många möjligheter att anpassa bågen efter rätt behov. Den bygger på W-serien med samma aerodynamiska design och kraftfulla ljus. www.standby.eu

www.s112.se

samverkan 112 nr 4 2018

SMS-livräddning / Projektledare

Stockholms läns landsting

Västra Götalandsregionen Start: Oktober 2016

Start: SMS-funktion 2010 - Som app 2015

Region Västmanland Landstinget Sörmland

Foto: Heartrunner

Illustration: Sven Åsheden

Fler regioner och landsting på väg att införa SMS-livräddare Förstärker kedjan som räddar liv! text och foto: SVEN ÅSHEDEN

nuläget finns SMSlivräddare i Stockholms läns landsting, Västra Götalandsregionen och i Köpenhamn som TrygFonden Hjerteløber. Men Sörmland och Västmanland är på väg att ansluta sig till tjänsten. Även andra regioner och landsting visar intresse. – Det finns ett stort nationellt intresse och tjänsten utvecklas hela tiden, berättar Christopher Lundberg, som jobbar med projektet i Västra Götalandsregionen.

bakgrund till projektet Idén föddes 2007 och innovationen började som en SMS-tjänst som har utvecklats till en applikation för smarta telefoner. – Forskningsprojektet SMSlivräddare drivs av Centrum för Hjärtstoppsforskning vid Karolinska Institutet/Södersjukhuset. Västra Götalandsregionen ingår som en del av forskningsprojektet. Forskningen påbörjades för cirka 10 år sedan och ska pågå fram till 2020, berättar Christopher Lundberg. Idén till SMSlivräddare fick Leif Svensson, professor och forskare vid Södersjukhuset, när en kollega visade honom appen ”Hitta din närmsta pizzeria”. Vid denna tidpunkt hade Leif Svensson nyligen varit med om ett hjärtstopp som inträffat utanför den buss som han satt i, på väg till sitt arbete på Södersjukhuset. När Leif kom till sitt arbete fick han höra att en kvinna avlidit på den plats där bussen stått stilla ett tag. Då förstod Leif 8

samverkan 112 nr 4 2018

att han befunnit sig en mycket kort bit från ett hjärtstopp, utan att få en chans att ingripa. Leif Svensson och hans forskarteam ligger bakom en rad viktiga framsteg inom hjärtstoppsforskningen - och hela kedjan som räddar liv.

Fick pris I november 2017 fick teamet bakom SMSlivräddare Dagens Medicins och Vinnovas Athenapris, Sveriges största pris för klinisk forskning. Priset bestod av ett forskningsstipendium på 150 000 kronor och delades ut av närings- och innovationsminister Mikael Damberg.

Annette Alkebo, SLL innovation, Mattias Ringh, forskare, David Fredman, driftansvarig och Patrik Blomquist projektledare. Foto: Simon Hastegård / Bildbyrån

frivilliga Livräddare rycker ut I dagsläget har runt 26 000 svenskar registrerat sig i appen som frivilliga livräddare. Samverkan 112 får en pratstund med Christopher Lundberg som är verksam på Koncernkontoret, utförarstyrning och samordning, Team Prehospital Samord-

ning i Göteborg. Vi tar det från början. – En förutsättning för att delta som SMS-livräddare är att man är 18 år och har gått en kurs i hjärtlungräddning. – Appen SMSLIVRÄDDARE finns i Appstore (iPhone-telefoner) och i Google play (Android-telefoner). Registrering sker direkt i appen. – I programvara Heartrunner kan vi till exempel se att 71% av livräddarna har en iPhone och 29% en Android-mobil. – Utöver att bli larmad för att göra HLR, kan livräddaren också bli larmad för att hämta närmsta hjärtstartare. – Det är viktigt att livräddarna alltid har den senaste appversionen. Enklast är att ställa in automatisk hämtning av appar på sin telefonen. – Appens platstjänst måste vara aktiverad för att vår platsbaserade teknik ska veta var livräddaren befinner sig. – Den som inte har möjligt att springa på ett larm, trycker på nej-knappen när larmet kommer. Då registrerar systemet livräddaren som inte tillgänglig. – Den som registrerat sig som frivillig SMSlivräddare och befinner sig i närheten av ett misstänkta hjärtstoppet får larmet direkt från SOS Alarm, säger Christopher och tillägger; – Antalet SMSlivräddare som får ett larm www.s112.se

Bildskärmsvy i realtid

Utalarmerade SMS-livräddare till ett skarpt hjärtstopp på en mindre ort utanför Göteborg

Plats för hjärtstoppet Har fått order att göra HLR Har order att hämta hjärtstartare

Har svarat NEJ Mobil är i tyst läge

- med en tillgänglighetfråga - är maximerat till 30 per utlarmningstillfälle.

hjärtstartarregistret I dagsläget finns det över 40 000 sålda hjärtstartare i Sverige. Endast en tredjedel är registrerade i Hjärtstartarregistret. Ett nationellt register för de hjärtstartare som finns tillgängliga utanför sjukhus. – Om hjärtstartaren inte är registrerad i Hjärtstartarregistret, då blir placeringen inte tillgänglig för våra SMSlivräddare. Det finns exempel då människor inte fått rätt hjälp trots att hjärtstartare funnits i närheten. Det är förstås mycket positivt

att antalet hjärtstartare blir allt fler i landet men problematiskt att så många, inte är registrerade säger Christoper.

SMSLIVRÄDDARE Information och rekrytering sker huvudsakligen av landets HLR-instruktörer. – De flesta SMSlivräddarna har fått sin HLR-utbildning på arbetsplatsen. – Det är fler kvinnor än män. – Och livräddarna är vanligtvis i åldersspannet 25-45 år, berättar Christoper och tillägger; – Vi är ute och föreläser cirka två gånger per vecka i Västra Götalandsregionen.

Christopher Lundberg är projektledare och specialistutbildad ambulanssjuksköterska.

uppföljning Varje larm och händelse följs upp med stor noggrannhet. – Vi kan konstatera hög träffsäkerhet i larmen, när vi stämmer av med ambulansjournalerna. Och vår SMSL-programvara förmedlar fantastisk information i realtid, avslutar Christoper Lundberg. ■

Partnerskap för att rädda liv I mer än 30 år har det svenska HLR rådet och Laerdal samarbetat för att leverera det bästa i HLR-träning och utbildning. Nu arbetar vi tillsammans med att implementera RQI i den svenska sjukvården.

ww.laerdal.se www.s112.se

samverkan 112 nr 4 2018

ambulanssjukvård / Porträtt

Räddade livet på man under loppet Ett kompisgäng från Ambulansen i Ljungby cyklade i somras Halvvättern. Inför loppet var det mycket träning och förberedelser, men de tänkte även utifrån yrket som ambulanssjuksköterskor. Ett tänkande som inkluderade att ha med sig defibrillator och sjukvårdsutrustning i ryggsäcken under cyklandet. Några frågor till Emil Torstensson Läser Du tidningen Samverkan 112?

– Ja, på jobbet läser jag igenom tidningen när ett nytt exemplar dyker upp. En kort beskrivning om Dig själv.

– Gift tvåbarnsfar (Ingrid 7 år och Astrid 5 år) som bor på en gård utanför Ljungby. Med tre damer i hushållet (som bestämmer) läggs en hel del tid på familjen men den tid som blir över läggs på cykling och jakt.

Hela laget samlat efter fullföljt lopp. Emil är fortfarande beredd med akutväskan. Text: Mikael Sibner Foto: Privat

Vad var det som fick dig att tänka på att ni skulle ha med en defibrillator under tävlingen?

– De cykelkläder som vi tagit fram för tävlingen var väldigt iögonfallande och vi kunde inte direkt förneka att vi hade en bakgrund inom ambulansen. Vi förstod då att om något mot förmodan skulle hända skulle det också ställas krav på att vi skulle göra något. Vi kom fram till att en enklare defibrillator kunde vara ett bra alternativ och jag kontaktade Anders Book på Viamedici för att få hjälp med en utrustning som var anpassad för just liknade ändamål. Hur kändes det när Ni kom till Ombergsbacken och fick syn på mannen?

– En av oss som cyklade hade tidigare varit med om ett hjärtstopp just på Omberg. Första tanken var väl att detta inte kan hända igen. Men vi insåg snabbt att så var fallet! Att väskan fanns med på ryggen gjorde ju att det kändes som att vi kunde göra en insats. Vad var det första Du tänkte på när ni kom fram till mannen?

– Några andra cyklister hade redan påbörjat HLR och gjorde ett fantastiskt jobb vilket var direkt avgörande för personen som låg där på marken. Målet var att få kontroll över situationen så fort som möjligt. Vi konstaterad snabbt att personen inte hade någon cirkulation och tillsammans fortsatte vi med HLR och 10

samverkan 112 nr 4 2018

Emil Torstensson

kopplade samtidigt upp den defibrillator som vi hade med oss. Normalt så har ni ju en hel del utrustning med er i ambulansen, men nu kom ni ju på cykel? Var det något ni saknade och kommer att ha med vid nästa cykeltävling?

– Vi hade med oss läkemedel som ingår i A-HLR, Pocketmask, Utrustning för nålsättning samt defibrillator. Sedan självklart vår kunskap. Mycket mer än så klarar vi nog inte ta med oss när vi cyklar. Vad var dina tankar när ambulansen kom på plats och ni kunde fortsätta er tävling?

– Just där och då var vi mest lättade att vi lämnade över en förhållandevis stabil patient till ambulanspersonalen. Samtidigt hade ju cyklandet kommit helt i skuggan av detta. Vi hade stått ute i 30 gradig värme utan skydd från solen i ca 1 timme och förlorat en hel del vätska och energi. Så det var tungt att sätta sig på cykeln igen och börja trampa och försöka få i sig dricka och energi.

Hela gänget samlat inför tävlingsstart

Slutligen... Har Du fått kontakt med patienten? Hur gick det för honom?

– Via anhöriga vet vi att personen har fått komma hem ifrån sjukhuset. Mer än så kan jag inte kommentera. Är det något annat Du skulle vilja säga till kommande tävlingsdeltagare?

– Förbered dig väl med kost, vätska och träning. Fyll i din hälsodeklaration på baksidan av nummerlappen. Ta regelbundna pauser och ha roligt. Det är ett motionslopp och inget annat, det ok att bryta! Och se till att gå en HLR-kurs för dina kompisars skull. Man vet aldrig när olyckan är framme. Förresten, inför 2019 kommer Ambulansen i Ljungby tillsammans med Räddningstjänsten att ställa upp med fler deltagare och fler defibrillatorer under tävlingen. Stort tack för att Du ville medverka i Samverkan 112 och lycka till i kommande tävlingar. Vi hoppas att de ej blir lika dramatiska. ■ www.s112.se

ALLFA LEGEND ALLFA LEGEND är en ambulansbår som möter de krav en modern ambulanssjukvård ställs inför. Uppdrag som kan skifta från fjällmiljö, trånga hissar/trappor i gamla byggnader, öar ute på kusten, helikoptersjukvård, sjuktransporter och vanliga ambulansuppdrag. Allt från nyfödda till överviktiga vuxna skall kunna transporteras säkert och bekvämt. Liggande, sittande, eller i flera olika medicinska positioner, ALLFA LEGEND är en bår för alla patienter i alla miljöer.

Allfa Legend tillsammans med den elektriska bårsläden Allfa EasyLoad Ger dig den mest ergonomiska, flexibla och driftsäkraste lösningen!

Ferno Norden AB Tel: 0520-420200 www.s112.se

Mail: fab@fernonorden.com

samverkan 112 nr 4 2018

RÄDDNINGSTJÄNST / Syrgas

Syrgas (O2)

Foto: Räddningstjänsten Skåne Nordväst

ska andningsvårdsväskan – med syrgas och mask försvinna? Räddningstjänsten förbjuds att ge syrgas - Beslut som möts av skarp kritik. TEXT: sven åsheden

et är väl känt för alla, att tidens betydelse vid exempelvis hjärtstopp är av högsta priroitet. Detta gäller inte minst för ambulanssjukvårdens insatstider. I Sverige har vi under de senaste 10 åren sett en gradvis ökande insatstid för ambulansen vilket gjort att flera andra yrkesgrupper, som räddningstjänst, polis och hemsjukvård involverats allt mer i kedjan som räddar liv. I december 2017 publicerade tidningen Samverkan 112 en artikel med rubriken ”Samutlarmning räddar liv". Forskningsstudien "Saving more lives in Sweden (SAMS)" visade att samtidig utlarmning av räddningstjänst, ambulans och polis vid hjärtstopp utanför sjukhus ökar chansen till överlevnad. I den treåriga studien ingick nio län från olika landsdelar, stad och landsort, som bildade försöksgrupp med tillämpad samutlarmning. I länen med samutlarmning var räddningstjänsten först på plats i 44 procent av fallen. "Johan Herlitz professor i prehospital akutsjukvård vid Högskolan i Borås; – Studien visar att vi räddar fler liv genom samutlarmning. Varje minut är livsavgörande när hjärtat har slutat slå. Därför är den här studien så viktig, för den pekar på att samhällets olika insatsresurser behöver samverka ännu mer". 12

samverkan 112 nr 4 2018

i sin yrkesroll förväntas kunna utföra första hjälpen eller HLR och som har tillgång till hjärtstartare. Exempelvis brandmän, polis, personal i simhallar, flygpersonal, säkerhetsvakter etc. I nämnda grundutbildning ingår, att deltagaren lär sig att behandla hjärtstopp med defibrillering och syrgastillförsel, enligt HLR-rådets riktlinjer för D-HLR från 2016 som fortfarande gäller.

tolkning av forskningsresultat

Redo med hjärtstartare och andningsvårdsväska är Mikael Rohmée, inre befäl inom Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund. Han tycker att samarbetet med ambulanssjukvården om samutlarmning vid hjärtstopp fungerar bra. Foto: Henrik Grönborg

SYRGAS ELLER INTE SYRGAS? Samverkan 112 har ställt frågan till Hjärtstoppscentrum på Södersjukhuset i Stockholm. Hjärtstoppscentrums forskarteam hänvisar i grunden till den rekommendation som HLR-rådet tagit fram i kursboken D-HLR för insatspersonal. https://www.hlr.nu/d-hlr-insatspersonal/

Utbildningen är baserad på nuvarande kunskapsläge och vänder sig till dem som

Att vetenskap och beprövad erfarenhet är grunden för hur hälso- och sjukvård bedrivs är allom känt. DETO2X-AMI studien, som exkluderade hjärtstoppspatienter, jämförde syrgasbehandling på mask med behandling med enbart omgivande luft - på patienter som uppvisat misstanke om hjärtinfarkt - och med en syresättning på > 90 procent. Studien fastslog också att behandling med syrgas i sig inte heller är farlig. – Syrgas ska givetvis ges vid saturation < 90 procent och då gärna så fort som möjligt. Ligger en patient i gränslandet så verkar det inte heller vara farligt att ge upp till 6 liter per minut upp till 12 timmar i en öppen mask, säger Robin Hofmann, biträdande överläkare och forskare vid Karolinska institutet, Södersjukhuset Stockholm. www.s112.se

Leif Svensson, professor, kardiologi, Karolinska Institutet, Center for Resuscitation and science, Södersjukhuset, tycker så här; – Bevisläget är ytterst tunt vad gäller huruvida syrgas skall användas eller ej av räddningstjänst/lekmän vid misstänkta hjärtstopp. – Min absoluta uppfattning är dock att räddningstjänst skall ha kunskap att administrera syrgas. Anledningen till detta är: – Vi vet med stor säkerhet att det finns ett stort värde av att vid misstänkta hjärtstopp sam-utlarma räddningstjänst eller annan lekmannaresurs för en tidigarelagd hjärt-lungräddning och defibrillering. – Vi vet också, och här skiljer det sig stort mellan regionerna att i ca 25-50% av de misstänkta samutlarmningsfallen har patienten ej ett hjärtstopp utan annat ”livshotande tillstånd”. Orsaken till detta är att utlarmningskriteriet ”Misstänkt

hjärtstopp/oklar medveslöshet” ofta omfattas av flera andra allvarliga tillstånd som drunkning, intoxikation, dvs ofta respiratorisk orsakade anledningar till larmet. Dessa tillstånd kan ofta komma att kräva syrgasbehandling. Detta känns helt självklart. – Med detta som bakgrund finner jag det därför ytterst rimligt att rekommendera att räddningstjänst, om eller då ett avtal finns inom ramen för IVPA larm också skall ha kompetens att hantera syrgas. Dessa IVPA avtal/delegeringar görs ofta direkt mellan ansvarig ambulansöverläkare och Räddningstjänst. – Detta skall ingalunda förväxlas med data från den s.k. DETOX studien. Denna studie avsåg endast patienter med misstänkt hjärtinfarkt och betänk även att i denna studie var ex. hjärtstoppspatienterna exkluderade. Dessa patienter berörs således inte alls av denna diskussion eller rekommendation, avslutar Leif Svensson.■

Foto: Privat

Leif Svensson, professor i kardiologi. Center for Resuscitation Science, Karolinska Institutet.

Sjukhuschef Lars Almroth, menar att det saknas bevis på att syrgas ger effekt. – I vårt IVPA-avtal ber vi räddningstjänsten om hjärt- och lungräddning med defibrillering och för det krävs ingen syrgas. Det finns inget bevis på att användningen tillför något värde. Risken kan vara att syrgasen tar uppmärksamhet från sådant som har bevisande effekt, exempelvis hjärtstartare, säger han.

Peter Berg, förbundsordförande på Brandmännens riksförbund hoppas nu på en utredning. – Det blir knepigt när man fortsätter som vanligt i vissa regioner och sedan förbjuder i andra. Och är det så att det är skadligt så borde det vara skadligt för alla i hela landet och inte bara för Skåne, säger han.

Varför tror du att räddningspersonalen upplevt att syrgas gjort nytta? – Jag vet inte vilka situationer det handlar om, men det behöver inte vara syrgasen som bidragit. Ett professionellt omhändertagande kan också ge en lugnande effekt.

– Vi är alla väldigt överens om att det här inte är något bra. –I grupper för deltidsbrandmän på sociala medier är det här ett väldigt kritiserat beslut, säger en deltidsbrandman, som vill vara anonym, som Trelleborgs Allehanda pratat med.

Förbudet infördes av Region Skåne i maj, då man kommit fram till att syrgasanvändning kan vara skadligt vid vissa sjukdomstillstånd. Istället menar regionen att enbart medicinskt utbildad personal ska utföra den typen av insatser. – Det finns svenska och internationella studier som visar att för vissa patientkategorier kan det bli farligt med för mycket syrgas. Det som är viktigt är vikten av en tidigt insatt hjärtoch lungräddning av god kvalitet, säger Joanna Linde, hälso- och sjukvårdsstrateg vid Region Skåne.

Kent Nateman, chef vid räddningstjänsten i Vellinge och Trelleborg. – Vi uppfattar det som att vi ger syrgas som gör tydlig skillnad vid flera tillfällen varje månad, säger han.

www.s112.se

Beslutet påverkar även brandmännens arbete när det kommer till bränder, berättar deltidsbrandmannen. – När vi är ute på en brand och någon fått i sig rök så ska de behandlas med syrgas. – Men nu får vi alltså inte det längre, utan ska sitta och vänta på ambulans, säger han. samverkan 112 nr 4 2018

ambulanssjukvård / Misstänkta brott

föraren är skäligen misstänkt för grov vårdslöshet i trafik Misstänks för att ha somnat bakom ratten. text: SVEN ÅSHEDEN FOTO: POLISEN

lyckan inträffade en oktobernatt 2017 några kilometer från Filipstad. Uppdraget hade prioritet 4 och handlade om en överflyttning från akuten på Centralsjukhuset i Karlstad till ett äldreboende i Filipstad med en 88-årig Alzheimerpatient. Körsträcka: cirka 60 km. Av polisförhöret framgår att ambulansbesättningens arbetspass började kl 18.00. Ingen stressig kväll. Ej mycket att göra. Vid olyckstillfället sov både vårdaren, som satt fram, och patienten som satt i sjukhyttens vårdarstol. Båda vaknar i samband med avåkningen.

Källa: Polisens förundersökningsprotokoll.

Åklagarmyndigheten I sin stämningsansökan hävdar åklagaren att föraren framfört ambulansen i uttröttat tillstånd och i en väsentligen högre hastighet än tillåtna 90 kilometer. Till följd av detta har föraren somnat eller på grund av sitt uttröttade tillstånd förlorat kontrollen över ambulansen, kört över på fel sida av vägen och kört ned i diket och ut i terrängen. Brottet bedömmer åklagaren som grovt eftersom föraren gjort sig skyldig till grov oaktsamhet och utsatt sig själv, sin kollega och patienten, men även andra trafikanter på vägen för allvarlig trafikfara genom att framföra ambulansen i uttröttat tillstånd.

samverkan 112 nr 4 2018

AMBULANSSJUKVÅRDENS INTERNRAPPORT Landstinget i Värmlands interna rapport om olyckan ingår som en del i den offentliga förundersökningen. Rapporten inleds med texten; Illustrationer och bilder samt text i rapporten skyddas av upphovsrätt och får inte kopieras eller distribueras utan godkännande från Landstinget i Värmland. Samverkan 112 fick inte ett sådant godkännande.

En bra och välgjord rapport som beskriver och belyser; • Vad hände? • Varför hände det? • Hur undviks en liknande händelse i framtiden? I rapporten går det att se ett minut- för minutdiagram från fordonets GPS-system. Diagrammet visar att hastigheten fram till själva olyckstillfället pendlat mellan 130 och 90 km/h. Det går även att läsa; • Anmärkningsvärt att vårdaren sitter fram. • Förankringszoner och materialval behö- ver diskuteras med påbyggare. • Lös utrustning i fordon skall undvikas. • Fastsättning eller förvaringsfack för exempelvis för iPad. • Lyfta fram och skapa forum där trafik- säkerhetspolicyn diskuteras på APT, i arbetsgrupper och i ledningsgrupp. ■

www.s112.se

HÖGT PRIS FÖR "kompensationsGÅVor" En sorglig historia som började sommaren 2017. text: SVEN ÅSHEDEN Källa: Polisens förundersökningsprotokoll (220 sidor).

klagaren anser att tre personer ska dömas till villkorlig dom och dagsböter. Alla förnekar brott. Tingsrättens dom avkunnas den 16 oktober.

A Fordonsansvarig för regionens ambulanser B Fordonsansvarig i västra regionen C Fordonsansvarig i östra regionen D Leverantör/företagare

Åklagarmyndigheten

de hade en allvarlig sak som de behövde prata om. Verksamhetschefen fick då veta att C var väldigt ledsen och frustrerad. Han hade blivit erbjuden en gåva från det som han uppfattade vara leverantören D. A hade meddelat att C skulle få en gåva och att det var ett verktygsskåp som skulle levereras hem till hans bostad. I samband med chefsmötet framkom det också att B som är fordonsansvarig i västra Kronoberg redan hade fått ett verktygsskåp hemlevererat till sig. Verksamhetschefen informerade sin närmsta chef, som i sin tur informerade Regionsdirektören. De tyckte att det som framkom var allvarligt. Både A och B stängdes omgående av från sina jobb. Arbetsgivaren lade ett varsel om avsked till A och hans fackliga förbund Ambulansförbundet. När ett sådant varsel läggs så har den fackliga organisationen rätt till en överläggning innan arbetsgivaren verkställer beslutet. Vid överläggningen så väljer A att själv säga upp sin anställning hos landstinget. Uppsägningen bifalls.

Enligt åklagarens ansvarsyrkanden handlar det om Givande av muta (D+D) och Tagande av muta (A). Trolöshet mot huvudman (A) och Medhjälp till trolöshet mot huvudman (D+D). Det var under sitt arbete som sektionsledare och fordonsansvarig för Region Kronobergs ambulansflotta som A misstänks ha mutats av två företagare (D+D) som regionen gjorde affärer med. Trotjänaren A gav, enligt åklagaren, direktiv till företagarna att inhandla två verktygsskåp till ett sammanlagt värde av 24.980 kr. Brottsmisstanken mot A är tagande av muta och trolöshet mot huvudman eftersom han anses ha missbrukat sin förtroendeställning gentemot sin arbetsgivare. Ett av verktygsskåpen levererades hem till A:s bostad och blev stående där i flera månader. Det andra skåpet körde D hem till B som inledningsvis också stängdes av från arbetet, men utredningen mot honom lades ned och under rättegången var han vittne. Uppgifter under utredningen visar att A tyckte att både han själv och kollegan B var värda varsitt verktygsskåp som kompensation för allt nedlagt arbete som de gjort utan att få betalt.

AVSLÖJANDET En förmiddag i oktober 2017 kom två av ambulanssjukvårdens avdelningschefer till sin verksamhetschef och berättade att

"Gåvan" Teng Tools TCM282 innehåller 282 delar. Vikt 90 kg.

www.s112.se

bakgrund Region Kronobergs ambulanssjukvård köper ambulanser ifrån leverantören D. Regionen hade beställt och betalat för fyra nya ambulanser. Dessa skulle enligt upphandlingen vara utrustade med fyra stycken nya Pensi-bårar. A hade före fordonsleveransen meddelat D att det endast behövdes 2 stycken nya Pensi-bårar, vilket skapade ett tillgodohavande hos D på cirka 120 000 kr. Efter sommaren 2017 beställde A två verktygsskåp från D till ett sammanlagt värde av 24 980 kr. D levererade skåpen 3 - 4 veckor senare och betalningen för skåpen skulle enligt överenskommelsen avräknas från tillgodohavandet. Men A hade inte uppgett ambulansstationerna i östra och västra Kronoberg som leveransadress. Ett av skåpen levererades till A:s hemadress i östra Kronoberg. Det andra skåpet

levererades hem till B, som är fordonsansvarig i västra Kronoberg. A hade samtidigt och muntligen erbjudit ett skåp även till C (före detta polis) som nekar att ta emot ett sådant.

Förklaring till agerandet A:s tanke var från början att de kompletta verktygsskåpen skulle komma verksamheten till gagn. Sedan tänkte han om. Det var ett ständigt svinn på verktyg i båda länsdelarna. Vissa lednycklar är ständigt borta. Borr saknas alltid eller så är de avbrutna. Irriterande. Grejer som man bara måste ha. Ett låsbart verktygsskåp skull lösa problemet. En dag ringde B och frågade om A hade fått sitt skåp. Under samtalet berättade B hur hans sommar 2017 hade varit. Han hade varit nere på ambulansstation flera timmar varje dag, oavsett om han haft semester eller varit ledig. Det handlade om att fixa allt från trasiga glödlampor till medicinteknisk utrustning. A frågade om han satte upp tiden på tjänstgöringslistan som övertid. Det hade inte B gjort, han hade inte satt upp en enda timme. A vet inte vad som föll in i honom men han sa, att när skåpet kommer så kan du ta skåpet som ersättning för den tid som du jobbat men inte satt upp. Så här efteråt var det jävligt dumt. A såg det som en möjlighet att kompensera honom för ett jäkligt gott arbete inom det som A är ansvarig för i västra Kronoberg. För att han inte blev kompenserad och för att han inte kunde ta för sig själv i ersättningsfrågan. A menar att han aldrig gjort något av illvilja utan såg sitt agerande som ett sätt att kompensera sig själv och två medarbetare som alla gjort ett bra jobb i sina roller som fordonsansvariga. ■ A gjorde ett bra jobb inom regionen. I efterhand har 2 700 fakturor kontrollerats, där A varit inblandad, utan att hitta något anmärkningsvärt.

samverkan 112 nr 4 2018

RÄDDNINGSTJÄNST / Rakel

Johan Szymanski, räddningschef i Mora och räddningsledare under branden, här tillsammans med Dan Eliasson, generaldirektör för MSB.

skogsBRANDEN BLOTTADE RAKELS BRISTER TEXT OCH FOTO: NISSE SCHMIDT

Räddningstjänstens radiosystem Rakel, fungerade inte vid sommarens storbrand på Älvdalens skjutfält. Inne på skjutfältet saknades den nödvändiga täckningen så där kom skjutfältets egna radioapparater och satellitkommunikation att ersätta Rakel. Efter en veckas bränder kom extra utrustning på plats, som fick Rakel att fungera.

MSB kom till Särna med två stora containrar med utrustning och stora master, en för mobiltelefoner och en för Rakel.

samverkan 112 nr 4 2018

www.s112.se

Älvdalens skjutfält

akom Rakel, som är förkortningen av Radiokommunikation för effektiv ledning, står bland annat MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, som beskriver Rakel som ett kommunikationssystem för trygg och säker kommunikation mellan medarbetare inom samhällsviktiga verksamheter. Systemet som introducerades i Sverige under perioden 2006-2010, ska ha en unikt hög driftsäkerhet och täckning över hela landet. Men i fjällkedjan, längs Lillhärdalsvägen, mellan Särna och Lillhärdal och på Älvdalens skjutfältet, där fungerade inte Rakel. Lösningen blev två stora mobila containrar med utrustning, en för Rakel och en för vanlig mobiltelefoni, vilken placerades ut inne på skjutfältet och då fungerade Rakel. MSB är medvetna om de brister som finns i fjällen och som nu också uppdagades vid branden på skjutfältet. De militära skjutfältsradioapparaterna kom främst att användas av militären i samband med branden. – Vi kunde nå varandra med Rakel genom små repeater på skadeplatserna och på så sätt fungerade apparaterna i

närområdet, förklarar Johan Szymanski, som var räddningsledare vid branden på Älvdalens skjutfält. – Vi var också förberedda för satellitkommunikation och vi hade även militära MC-ordonanser redo vid behov. – När de kom stod de först i Särna innan de kunde placeras ut på skjutfältet och väl där kom kommunikationen då bra igång, säger Johan. Orsaken till att de inte direkt kunde placeras på skjutfältet var att den aktuella platsen där de skulle pakeras var ett av de områden som brann som mest.

ETT ÖNSKEMÅL För att lösa kommunikationsbehovet har Johan ett önskemål. – Jag kan ju inte tekniken, men det vore bra om det kunde gå att använda ett fordon som den militära helikopterledningsbussen för att lösa kommunikation vid ett sådant här tillfälle om Rakel saknar täckning, säger Johan. Ett exempel på behovet var när en grupp från Skogsstyrelsen som arbetade med kontrollerad skogsbränning, hamnade innanför röken och blev evakuerade med helikopter.

– Det var aldrig så allvarligt, men det var ett exempel där vi skulle ha haft en bättre kommunikation än vad vi nu hade, säger Johan. Efter branden besökte brandchefen från storbranden i Västmanland 2014, LarsGöran Uddholm Särna. – Vi flög gemensamt över platsen och delade sedan erfarenheter, berättar Johan Szymanski. – Även i Västmanland hade man problem med just Rakel. Så det finns verkligen en anledning för MSB att se över hur den ska fungera, säger Johan Szymanski. ■

NYA HOT KRÄVER ANPASSNING Vi har ett brett utbud av det senaste inom bland annat triage och skyddsutrustning Aktuellt just nu: CE-märkta skyddsmasker från

Välkommen att kontakta oss! promoteq.com • info@promoteq.com • tel: 026-27 40 90

www.s112.se

samverkan 112 nr 4 2018

polis / Porträtt

hur är det att jobba tillsammans - när man är sambos?

Polis vid avspärrning efter skottlossning Foto: Johan Nilsson / TT Bilden har ingen anknytning till Moa och Janne. Inte heller till deras berättelse.

Det tar Bengt Fridlund reda på åt Samverkan 112. Moa och Janne, som egentligen heter något annat, är två unga personer som lever ihop och som valt den polisiära professionen. Hur kom det sig att du valde den här banan Moa?

– För mig är det viktigt med ett jobb med mycket omväxling och sen är jag lite utav en spänningssökare. Sen är jag väldigt intresserad av den juridiska delen i polisyrket. Varför just det här valet Janne?

– Jag har alltid varit intresserad av polisyrket och har sökt in ett par gånger utan att komma in på utbildningen. Till slut kom jag in och har inte ångrat mig sedan dess. Det är ett otroligt varierande yrke och det är det som lockar mig mest. Du är färdig med din utbildning Moa, och du Janne är i slutet på utbildningen. Tycker ni att utbildningen har varit som ni tänkte er? Det finns ju alltid plus och minus med allt vi företar oss – även så i en utbildning till polis! Kan ni nämna några goda och mindre goda sidor eller områden i er utbildning som är viktiga att synliggöra? Moa

– Hade inga förväntningar på utbild18

samverkan 112 nr 4 2018

ningen, då jag inte kände någon som var polis. Lärarna visade stort engagemang trots underbemanning och lite resurser. – Jag tror att lärarna känt sig begränsade då polisutbildningen går mot en mer akademisk utbildning, det blir en intressekonflikt mellan de akademiska lärarna och polislärarna då lärarna värnar om sitt eget yrke och tycker det är viktigast. Janne

– Och jag håller med Moa i det hon säger. Jag tycker även att de praktiska övningarna har blivit lidande p g a att det ska vara ett akademiskt inslag i varje ämne. Jag är mer praktiskt lagd och lär mig lättare genom praktiskt arbete. Som jag har förstått det så träffades ni under polisutbildningen; var det något som ni kanske hoppades på – alltså att hitta en livspartner med samma utbildning, eller var det ”en ren slump”? Moa

– Jag har inte valt utbildningen för att träffa någon utan för att utbilda mig och göra karriär. Janne

– Det var nog inget jag tänkte på, då jag var i ett förhållande när jag började utbildningen. Tror att det var en ren slump att det blev som det blev.

Så vad är den gemensamma nämnaren som kanske förde er dels till polisutbildning och dels samman till en par under polisutbildningen; alltså enkelt uttryck vilka gemensamma värderingar har ni? Janne

– Har inte tänkt så mycket på det här med värderingar, vi tycker om varandras personligheter och vi fungerar bra ihop. Moa

– Vi har en ganska liknande uppväxt och jag tror det har präglat oss som personer. Vi är båda från landsbygden med dess för- och nackdelar och jag tycker det märks på hur vi tänker och resonerar. Vad ser ni då för för- och nackdelar med det; alltså att dels ha gått utbildningen tillsammans och att dels att ha valt samma yrke och yrkesliv? Janne

– Jag har faktiskt inte känt av några direkta nackdelar med att gå utbildningen tillsammans, vi har samarbetat bra genom hela utbildningen. De fördelar jag har känt är att vi har kunnat stötta varandra genom utbildningen och hjälpt varandra med det som vi har tyckt varit svårt. Moa

– Håller med i det Janne säger, jag känner heller inga nackdelar. Fördelarna är www.s112.se

att vi har kunnat plugga mycket ihop och förstå hur stressig utbildningen kan vara. Janne

– Nackdelen med att vi har valt samma yrke och samma station är ju arbetstiderna, det är väldigt svårt i alla fall för mig under min utbildning att påverka hur jag jobbar då jag går efter min instruktörs schema. – Det kommer bli bättre men vi träffas ganska sällan och är nästan aldrig lediga tillsammans. Fördelarna är väl att man kan prata om arbetet om det har varit något jobbigt pass. Sen tycker jag att gemenskapen i polisyrket är helt fantastisk. Moa

– Den störta nackdelen är ju skiftarbetet och att det kan vara väldigt svårt att få ihop livet. – Fördelen är ju att man har en partner som förstår att yrket är väldigt oförutsägbart, att man kan behöva jobba över och att det inte blir som man hade tänkt sig alla gånger. Framgent – vad har ni för visioner – alltså vad vill ni jobba med eller som, de kom-

mande fem åren? Och vad skulle den stora drömmen vara att verka som under en tid med en polisutbildning som grund? Janne

– Först vill jag jobba som ingripande polis i ett par år, sen är min stora dröm att jobba inom insatsstyrkan och det har varit mitt mål sen jag började utbildningen. Moa

– Jag är rätt nöjd att jobba som ingripande polis just nu och kommer göra det de närmaste åren. – Sen får vi se vad som händer och vad jag gör, men det finns så många möjligheter inom polismyndigheten. – Just nu är allt roligt, så jag har inte riktigt funderat på vad jag verkligen skulle vilja jobba inom. Min slutliga fråga – utifrån ett professionsmen också akademiskt perspektiv – hur viktigt anser ni det vara att polisutbildningen blir ”en fullakademisk utbildning”, d.v.s. en grundutbildning som omfattar minst tre år och som ger både en yrkes-/professions- och akademisk examen? Vilka för och nackdelar ser ni med en sådan utbildning?

Moa

– För min del tycker jag det är viktigt att höja polisyrkets status och driva lönefrågan, det gör man genom att göra utbildningen mer akademisk. – Men det finns en problematik i att göra utbildningen akademisk då det inte är ett akademiskt yrke utan ett praktiskt sådant där det ofta inte finns tid att ”stöta och blöta” en situation i all oändlighet utan det måste lösas snabbt. – Ett sätt att göra det på skulle kunna vara att ge högskolepoäng i de praktiska momenten. Janne

– Jag tror att man får fel personer till utbildningen genom att göra den till en fullakademisk utbildning. – Fördelarna är som Moa säger att man kan höja polisyrkets status och driva lönefrågan vidare. Tack Moa och Janne för att ni delade med av er själva - både som sambos och som nyutbildade poliser. Och jag önskar er verkligen allt gott i framtiden! ■ Bengt Fridlund

När ekonomin spelar roll Vår storbilsambulans ger fullt momsavdrag och möjlighet att dela upp avskrivningstiden på chassi och vårdhytt. Med uppemot 15 år på hytten. Plus två framåtvända vårdarplatser som standard. Chevrolet 709 - när ekonomi och säkerhet är lika viktigt!

Ring oss idag så berättar vi mer!

026-24 51 30 www.ambulansproduktion.se www.s112.se

samverkan 112 nr 4 2018

RAKEL / MSB och Trafikverket

Därför bygger msb och trafikverket "rakel 2.0" text: anders edström frejman

Även om talad kommunikation alltid kommer att vara viktigt för samhällskritiska funktioner så behövs även stöd för redundant datatrafik med hög kapacitet. Det är i korthet bakgrunden till att framtidens Rakel sannolikt kommer att byggas och drivas av Trafikverket.

Foto: FirstNet

samverkan 112 nr 4 2018

www.s112.se

kälet till att man utrett huruvida ansvaret för Rakel borde ligga under Trafikverket har sitt ursprung i ett regeringsuppdrag. Regeringskansliet efterfrågade ett jämförande material till det som brukar kallas Holmgrens utredning. Tänket bakom att någon annan än MSB ska vara operatör för Rakel är att man önskar samlokalisera enheter inom staten. Enheter som står inför snarlika utmaningar när det kommer till framtida kommunikationslösningar. Om man till exempel kan ta till vara redan gjorda investeringar i form av infrastruktur, driftcentraler, reservkraft etcetera så finns potential att inte bara spara pengar utan även tid. I ljuset av detta har man tittat på Trafikverket respektive Teracom där den senare står för drift och underhåll av Rakel idag.

byggs ut hela tiden Trafikverket har sedan länge ett omfattade nät av optofibrer och radiolänkar längs järnvägar och bilvägar som hela tiden byggs ut. Kommunikationsinfrastrukturen används för drift, övervakning och styrning. Dessutom använder regional- och

rikståg ett eget mobilnät som kallas GSMR för talad kommunikation. Just GSM-R blev känt för en bredare publik när frekvensträngseln i etern ställdes på sin spets för något år sedan. Detta i samband med att kommersiella mobiloperatörer ville börja använda sina frekvenser som låg nära just GSM-R främst för mobildata. Deras starka basstationer för kommersiell 4G riskerade att helt sonika störa ut GSM-R-nätet. Lösningen blev att förse tåg och övriga operatörer som använder GSM-R med ett filter.

gemensamma utmaningar Men åter till Rakel. MSB och Trafikverket står inför gemensamma utmaningar i framtiden och de stavas både kapacitet och tillgänglighet för datatrafik och tal. Detta såväl i luften som trådburet. Tanken att låta båda Rakel och Trafikverket dela på en gemensam ”grundinfrastruktur” där stora delar redan finns på plats är därför logisk. – Polis, ambulans och räddningstjänst har börjat använda kroppskameror, drönare och andra smarta verktyg i sitt

”

Initialt handlar det om att komplettera dagens Rakel med datatjänster och inom några år migrera över till en ny egen lösning.

arbete. Framtidens Rakel kan därför inte bara vara bärare av tal – som idag - utan behöver överföra stora mängder data, till exempel realtidsvideo. Vi talar alltså om en kommunikationslösning som inte bara ska ha en extremt hög tillgänglighet utan även leverera data med hög kapacitet oavsett om det är vardag, kris eller höjd beredskap, säger Minna Nyman, verksamhetschef för Rakel och ledningssystem på MSB. Ett återkommande ord i utredningen och i samtalet med henne är ”rådighet”. Det handlar om att staten ska ha fullständig kontroll över kommunikationslösningen allt från egna fiberkablar till master, radiolänkar och avbrottfri kraft. Och det oavsett vilka påfrestningar som samhället är utsatt för.

►

Lättstyrd kommunikation Telium Pandora förenklar arbetet i krävande situationer

Telium Pandora är en smart, säker och flexibel kommunikationsplattform som används bland annat för ambulans och patienttransporter. All information är samlad på ett ställe, med ett gemensamt användargränssnitt för både Rakel, GSM och Intercom. Alla anslutna system kan styras via fordonets pekskärm. Telium Pandora är utformad i samarbete med slutanvändare och lätt att anpassa, bl.a. med snabbval för frekventa kommandon. Förare och vårdare manövrerar systemen oberoende av varandra, har tillgång till inbyggd Intercom och kan genomföra trepartssamtal. Kommunikationen förenklas och både arbetsmiljö och trafiksäkerhet förbättras.

hstd.se

Se filmer för ambulans och patienttransport på teliumsweden.se För mer information kontakta Telium Sweden Tel: 035-16 61 00 eller sales@teliumsweden.se

www.s112.se

samverkan 112 nr 4 2018

RAKEL / MSB och Trafikverket

► – Vi måste ha en egen förmåga för kommunikation som inte är beroende av exempelvis kommersiella aktörer, konstaterar hon. Samtidigt är just kommersiella aktörer en viktig del i framtidens kommunikationslösning för samhällsviktiga aktörer. Både initialt och över tid. – En mix av offentlig och kommersiellt bygger ett starkt nästa generations Rakel. Till den statliga grundinfrastrukturen ska vi upphandla roaming för tillgänglighet och kapacitet hos kommersiella operatörer. Även det vi behöver bygga själva kommer att upphandlas. I vår lösning kommer vi säkerställa utbyggnad i områden där kommersiella operatörer idag saknar incitament för att bygga. På så sätt kan vi bidra till bättre täckning i glesbygden.

med vilka nationella förutsättningar man har. Bland annat vilken frekvenstillgång man har och hur man riggat sin organisation för säkra kommunikationstjänster. Därför är det svårt att jämföra länder rakt av. Finland har till exempel sedan många år lagt ansvaret för säkra nät i en egen statlig koncern. I Sverige är det betydligt mer fragmenterat gällande tjänster och kommunikationslösningar.

Saknas frekvenser

Ninna Nyman är verksamhetschef för Rakel och ledningssystem på MSB. Foto: Thomas Henrikson

Vill öka kontrollen Tanken är att erbjuda kommersiella aktörer plats på dessa sajter precis som man redan gör idag? – Ja, det stämmer. Vi kommer fortsätta så som vi gör idag. Det vill säga att vi och andra operatörer kan nyttja varandras master för täckning. Ett annat ingångsvärde är att man vill öka kontrollen över leveransen av den kommunikationstjänst som man ska leverera i nästa generations Rakel. – I och med det ändrade säkerhetspolitiska läget har man ställt högre krav på kontroll och rådighet över den kommunikationsinfrastruktur som ska användas för den här typen av kommunikation i framtiden, säger Minna Nyman.

Begränsad resurs En kommunikationslösning av denna typ kräver även tillgång till den starkt

begränsade naturresursen frekvenser. Om dessa frekvenser tilldelas ett statligt kommersiellt bolag kan man hamna i problem gällande europeisk konkurrenslagstiftning. Men genom att låta staten avsätta frekvenser till en statlig myndighet som Trafikverket så blir det betydligt enklare rent juridiskt. Finland valde att inte avsätta delar av 700-bandet till en dedikerad kommunikationslösning som i Sverige. Delvis därför att ryssarna fortfarande använder 700 MHz för TV-utsändningar. I Finland har man sålt ut samtliga frekvenser och haft ett upphandlingsevent för att se vilka operatörer som på bästa sätt kan leverera en bredbandstjänst som de kan koppla till VIRVE – Finlands motsvarighet till Rakel. De har precis landat i att ett bolag som ägs helt av Finska staten fick uppdraget. – Hur länder väljer att göra har att göra

Framtidens Rakel behöver ha kapacitet till att kunna överföra stora Foto: Thomas Henrikson mängder data.

samverkan 112 nr 4 2018

Storbritannien har valt att upphandla driften av ESN - deras ersättare till Airwave som är deras ”Rakel”- av en kommersiell aktör då det saknas lediga frekvenser. I USA har man sedan länge avsatt frekvenser för samhällskritisk kommunikation – det så kallade FirstNet - ungefär som utredaren Holmgren föreslagit att man ska göra i Sverige. Inget definitivt beslut om frekvenser är dock fattat i Sverige. I USA har ett antal kommersiella bolag utsetts att leverera denna tjänst där AT&T är den största. – Tillgång till frekvenser är en strategiskt viktig resurs att förfoga över. Det ger handlingsutrymme att oavsett om man tänker köpa tjänsten av en kommersiell aktör, ansvara för drift och underhåll i egen regi eller bygga en hybridlösning som är tänkt i nästa generations Rakel.

Inte formellt beslutat Oavsett vilken lösning som Sverige kommer att landa i så kommer staten att behålla kontrollen över ett spann på 2 x 10 MHz i 700-bandet och öronmärka detta för säker kommunikation. Men i skrivande stund är detta som sagt inte formellt beslutat. Sändningstillstånden för TV-utsändningar i detta frekvensband har

I och med det ändrade säkerhetsläget blir tillförlitlig samverkan allt Foto: Thomas Henrikson viktigare. www.s112.se

blivit förlängda och gäller till och med december 2018. – Avsätter regeringen dessa frekvenser för nästa generations Rakel kommer staten att ha manöverutrymme att styra över hur dessa frekvenser ska användas över tid. Då kan vi säkra att Sverige i alla lägen kan värna om samhällets funktionalitet i vardag och kris och i det yttersta sin suveränitet och med en säker kommunikation som en hörnsten.

Rådighet och kontroll MSB ser även uppenbara fördelar med att ”ta hem driften” av framtidens Rakel och lägga det under Trafikverket. – Det handlar om att ha rådighet – kontroll över - och insyn i fysisk infrastruktur och nätdesign ända ned på komponentnivå. Redan idag ser vi otillbörlig påverkan då man angriper system just genom att utnyttja svagheter på komponentnivå för att hämta information. En annan aspekt är hur driften och underhållet sköts. – Det Rakel vi har idag är ett dedikerat nät där vi har full kontroll inte bara över design och drift utan även hårdvaraoch mjukvaru uppgraderingar. Det gör det möjligt för oss att styra leveranser utifrån kundernas behov och händelser i vår omvärld. Vi kan till exempel stoppa uppgraderingar när något oväntat händer i samhället. Detta händer med jämna mellanrum och då är det viktigt för oss att personal i fält inte ska råka ut för kommunikationsproblem.

Strategiska beslut En tredje aspekt av rådighet är att kunna sitta i förarsätet när det kommer till att fatta strategiska överväganden.

– Om samhällsviktig kommunikation bara ska förlita sig på kommersiella tjänster så väger de hundra tusen användare vi är lätt i jämförelse med miljontals kommersiella användare. Våra användares kommunikationsförmåga måste alltid prioriteras framför annan typ av kommunikation för att vi människor i Sverige ska leva tryggt och säkert. Hon menar att Trafikverket har lång erfarenhet av alla tre aspekterna i den egna växande infrastruktur som de själva driftar sedan länge för till exempelvis tåg, vägar och tunnlar. Trafikverket bygger kontinuerligt ut sina egna fibernät parallellt med vägbyggen etcetera.

Väntar på regeringen MSB enskilt och MSB tillsammans med Trafikverket har redovisat ett antal utredningar som svar på regeringsuppdrag man fått. Regeringen har både i förra budgetpropositionen och vårpropositionen konstaterat behovet av att en framtidssäker kommunikationslösning är viktig och måste komma till en lösning skyndsamt. Beredning av frågan pågick i regeringskansliet under våren 2018. – Det är där vi står just nu. Vi väntar på att regeringen ska fatta beslut om hur en säker och robust lösning ska realiseras som ger allmän ordning, hälsa och försvar en kommunikationslösning som de akut behöver idag. I klartext handlar det initialt om att komplettera dagens Rakel med datatjänster och inom några år migrera över till en ny egen lösning. – Tanken är att dra nytta av de investeringar som gjorts i Rakel. En tidsmässig utmaning vi har är att de kontrakt vi har för Rakel kommer att löpa ut om några år

”

Får vi ett beslut från regeringen under året kommer vi att kunna ge Rakel-användarna första steget i framtidslösningen redan under andra kvartalet 2019. och det kommer att sammanfalla med den fysiska livslängden på stora delar av Rakels nuvarande infrastruktur. Därför behöver vi så snart som möjligt veta var regeringen vill med nästa generations Rakel.

Kloka beslut Då kan man fatta kloka beslut om vad man ska vidmakthålla i Rakel under en övergångsperiod och när man ska påbörja migrationen för bästa funktionalitet och lägsta kostnad. – Vi har lämnat ett förslag till regeringen gällande detta. Får vi ett beslut under året kommer vi att kunna ge Rakelanvändarna första steget i framtidslösningen redan under andra kvartalet 2019. Trafikverket har nämligen gjort en upphandling med två kommersiella mobiloperatörer för en lösning som Trafikverket ska använda i sin egen verksamhet. Det finns en option att den ska kunna expanderas till dagens Rakelanvändare. ■

I USA har ett antal kommersiella bolag utsetts till att bygga FirstNet. Foto: FirstNet

Rakelanvändarnas kommunikationsförmåga måste alltid prioriteras, Foto: Thomas Henrikson menar Ninna Nyman. www.s112.se

samverkan 112 nr 4 2018

ambulanssjukvård / Mexico

mexicos ambulanser text: Tone Aguilar Foto: Marco Aguilar svensk Översättning: sven åsheden

Under de senaste två – tre åren har det hänt mer inom ambulans och prehospital sjukvård än under senaste århundrandet, säger Fernando Roman Morales som är samordnare för akutmedicinska tjänster inom folkhälsosekreteriatet i Mexiko City.

e två viktigaste besluten som drivit fram prehospitala tjänster i landet är införandet av regionala akutmedicinska centra CRUM, och ett gemensamt nationellt 911-nödnummer. Dessa offentliga centra administreras vart och ett av de 32 mexikanska delstaterna/regionerna. – Innan CRUM infördes var det speciellt Röda Korset som var den främsta prehospitala aktören i Mexiko, berättar Roman Morales och fortsätter: – Röda Korset och ett antal andra privata ambulans- och räddningsföretag gör fortfarande ett viktigt jobb, men det har betytt mycket att vi fått in den offentliga sektorn på banan.

Utbildningskrav Nödnumret 911 är ett gemensamt nummer som inkluderar alla nödsituationer. Uppringaren skickas sedan vidare, beroende på vad ärendet gäller. Enligt SEDESA överförs de flesta förfrågningarna, 60 procent till polisen medan 17 procent kanaliseras till de offentliga akutmedicinska tjänsterna och 10 procent till Röda Korset. De medicinska akutfallen tas om hand av regionala akutmedicinska centran. På centrat i Mexico City sköter Roman Morales samordningen. – Med den nya organisationen har vi minskat den tid det tar innan ambulans är på plats betydligt. Och kvaliteten på de prehospitala tjänsterna, både i ambulanser och på akutmottagningarna har blivit bättre, säger han. En åtgärd för att uppnå detta har i huvudsak handlat om utbildning av akutmedicinsk sjukvårdspersonal. Den mexikanska hälsolagen kräver nu att all ambulanspersonal måste ha en utbildning som paramecic och utbildningen måste vara godkända av det mexikanska utbildningssekretariatet. 24

samverkan 112 nr 4 2018

– Utmaningen är nu att se till att lagen efterlevs, betonar Roman Morales. – Eftersom det finns stora skillnader runt om i landet och ute i distrikten är det vanligt att kraven inte är uppfyllda.

Det positiva är att det fortfarande finns flera utbildningsinstitutioner där man kan studera till paramedic. Bland dem som erbjuder studier är privatskolor, Röda Korset och universitet. www.s112.se

MEXICOS Ambulanssjukvård USA

Antal ambulanser:

Cirka 6 400 st varav 1 500 st i Mexico City

Arbetsschema:

132 miljoner invånare

Jobbar 1 dygn och lediga 1 dygn

Utbildning:

Tekniker i akutmedicin, minst 1 år Paramedic, 3 årig universitetsutbildning

Aguascalientes Mexico City

Oaxaca

Fordon:

Bilar av typ Van. Ford och VW Illustration: Sven Åsheden

Röda Korset Mexico:

Största ambulansaktören i landet > 1,4 miljoner uppdrag per år. 12 000 anställda

Antal sjukhus: Juan Andres Paredes Moreno är ansvarig för Ambulansen San Jose i Oaxaca,

Utbildningstiden varierar från ett till tre år beroende på specialiseringsgrad. Den 3-åriga universitetsutbildningen är den mest kompletta. En av dem som genomgått en sådan paramedicutbildning är Juan Andres Paredes Moreno.

Strax över 4 300 st 72 % av dessa är privata sjukhus

Vi möter honom på Ambulansen San Jose i Oaxaca, söder om Mexiko, där han är ansvarig verksamhetschef. – Jag har arbetat med ambulanssjukvård i 20 år, säger han. – I början handlade det bara om att transportera patienterna till sjukhus, men

Grattis

jag ville göra något mer för dem, så när det erbjöds en universitetsutbildning till paramedic i min hemstad Aguascalientes, tvekade jag inte en sekund att börja på denna utbildning.

►

ÅTERFÖRSÄLJARE ELLER REPRESENTANT PÅ EN NY KONTINENT?

Tel: 0430-490 50 www.nilsson.se

SYDAMERIKA (Latinamerika) med mer än 600 miljoner invånare väntar på er!

SVESAN Latinamerikaspecialisten med mångårig erfarenhet av affärer och representantsök i Sydamerika (Latinamerika) plus Spanien och Portugal!

REGION JÄMTLAND/HÄRJEDALEN Tre XC90 på väg norrut

HJÄLPER ER! Vi kan hitta representant eller återförsäljare åt dig/er. Från Mexiko i norr till Brasilien och Argentina i söder. Men också i Spanien och Portugal.

SALA - Region Västmanland Sören och Erik hämtar XC90

www.s112.se

Källor: Cofepris, Ambulancias San Jose, Röda Korset Mexiko

www.svesan.se sven.sandberg@svesan.se 070-594 62 00

samverkan 112 nr 4 2018

ambulanssjukvård / Mexico

► Tre typer av ambulanser Efter att ha arbetat flera år i sin hemstad Aguascalientes, som är en av de mexikanska städer som kommit längst när det gäller att hantera akutmedicin och prehospitala tjänster, blev Paredes Moreno för tio år sedan anlitad av ett privat ambulansföretag i Oaxaca. – Det var en annan verklighet som jag mötte här, säger han. – Ambulanserna hade minimalt med utrustning och personalen lite utbildning. Utbildning och utrustning har varit hans fokus sedan han kom hit till den koloniala staden i söda delen av landet. – Och jag måste säga att jag är stolt över att ha bidragit till att mer ambulanspersonal idag har utbildat sig inom vårt yrke, säger han. Alla som arbetar på San Jose Ambulansservice har för närvarande den utbildning som ger godkänd behörighet till att tjänstgöra som paramedic expert, inklusive Juan Diego Hernandez. – Det är givande och positivt att ha Juan Andres som chef, betonar han. – Jag har lärt mig mycket av honom och han har säkerställt att våra ambulanser idag är mycket bättre utrustade. Hernandez visar oss runt samtidigt som han förklarar att de har tre typer av ambulanser; en är avsedda för intensivvård, en för hjärtpatienter och en för spädbarn. – I alla enheterna har vi utrustning som gör det möjligt för oss att stabilisera patienterna innan vi transporterar dem, fortsätter Hernandez. Ambulansen för intensivvård har bland annat två monitorer, respirator, infusionspumpar, luftkompressor, en defibrillator, förutom utrustning som venflon, syrgas, syrgasmasker, kanyler, vakuumsplintar och Traction Splint. Ett av de senaste inköpen är respiratorn Hamilton T1. – Den är intelligent och gör vårt jobb enklare, säger Hernandez. – När vi registrerar längd, vikt, kön och ålder beräknas alla parametrar med automatik. – Vår hjärtambulans har samma utrustning och dessutom EKG och defibrillator, berättar han och förklarar att ambulansen för små barn och nyfödda har kuvös.

Hjärtsjukdom dominerar De flesta uppdrag som Hernandez och hans kollegor utför gäller hjärtpatienter. – Hur omhändertagander utvecklas beror helt och hållet på om patienten är 26

samverkan 112 nr 4 2018

Juan Diego Hernandez har arbetat 7 år inom yrket. Han är också medlem i en frivillig räddningsorganisation. Efter de kraftiga jordskalven som drabbade Mexico i fjol letade han efter överlevande land rasmassorna.

Juan Andres Paredes Moreno och Juan Diego Hernandez visar sin pediatrikambulans.

vid medvetande eller ej, betonar han. – Beroende på hur patientens tillstånd är, vilka symtom han/hon har, sjukdomshistoria och så vidare avgör vilken behandling som patienten ska ges.

Han förklarar vidare att de intuberar och ger syrgas när det behövs, och de tillhandahåller läkemedel som aspirin och betablockerare. – Vi kopplar upp patienten till en www.s112.se

Medicinska akutfall och tjänster tas om hand av regionala akutmedicinska CRUM-centraler. På centralen i Mexico City sköter Roman Morales samordningen. Samtliga mexikanska delstater har idag egna CRUM-centraler.

monitor och om hjärtfrekvensen indikerar ett kammarflimmer så kan vi till exempel defibrillera. Berenice Alejandra Gonzalez Cortez, ledare för den mexikanska föreningen för akutmedicin och katastrofer, AMUDEM, konstaterar också att hjärt-kärlsjukdomar är den mest akutmedicinskt behandlade diagnosen i Mexiko. Sedan följer diabetes, skada vid olyckor och neurologiska sjukdomar. Vid olyckor är det främst skador som orsakats av trafikolyckor. Mexiko har flera städer med hög våldsstatistik, bland annat i turiststäder som Acapulco. I norra delen av landet är drogmissbruk mest frekvent, vilket i högsta grad påverkar vardagslivet för ambulanspersonalen. Men generellt sett är det fortfarande hjärtsjukdomar och diabetes som toppar statistiken. – Och det har varit så i flera år, säger Gonzalez Cortez. – Det som har förändrats är den tid det tar för patienter och skadade att få behandling. Den tiden har krympt och dödligheten har minskat. Enligt paramedic Hernandez är den gyllene regeln att det inte ska ta mer än en timme från larm tills patienterna är under behandling i ett akutrum. – Det betyder att vi har cirka 15-20 minuter på oss att utvärdera och stabilisera patienten innan avtransport, förklarar han. – I princip borde det inte ta mer än 10 minuter innan vi är framme när det är i www.s112.se

samma stad, men här är trafiken ett stort problem. Det finns en trafikkultur som inte gagnar ambulansutryckningar.

jobbade dag och natt efter jordskalv Den mexikanska föreningen för akutmedicin och katastrofer arbetar specifikt för att optimera det prehospitala arbetet. Fackföreningsledare, Gonzalez Cortez, döljer inte det faktum att den mexikanska trafikkulturen kan vara ett hinder. Föreningens största fokus är att ständigt uppdatera ambulans- och sjukvårdspersonal genom att bland annat anordna kurser och kongresser där olika ämnen och innovationer inom området tas upp. Ett annat tema som berör akutmedicinska samfundet i Mexiko, är vad man ska göra om en naturkatastrof inträffar. Särskilt om det skulle inträffa nya kraftiga jordbävningar, som de två skalv på 7,1 och 8,2 på Richterskalan, som drabbade landet i september förra året . – Vi hade precis avslutat en övning när jordbävningslarmet gick igen, berättar Roman Morales vid hälsomyndigheten i Mexico City, och tillägger: – Det kändes lite speciellt när en ny stor jordbävning inträffade på samma veckodag som den förödande jordbävningen 1985. Då förlorade över 10 000 människor livet. – Även om konsekvenserna av förra årets jordbävning var svår, så kan den inte jämföras med den för 32 år sedan, betonar Roman Morales.

I händelse av naturkatastrofer kontaktas omedelbart sjukhus och ambulanser för att rapportera in eventuella skador och vilken hjälp som behövs, berättar han. Därefter etableras en kommunikationscentral som organiserar det akutmedicinska arbetet. – Ambulanser skickas ut till området där byggnader har kollapsat, och medicinska centran upprättas på gatorna för att ge första hjälpen, berättar koordinatorn. Gonzalez Cortez berättar också att organisationen i Mexico City var bra och att hjälp kom fram dit den behövdes. – På sjukhusens akutmottagningar upprättades separata utrymmen för jordbävningsoffren. Tiden efter skalven arbetade akutmedicinsk personal natt och dag. Hernandez var en av dem. – Förutom mitt arbete som paramedic så tillhör jag en frivillig räddningsorganisation, berättar han. Han deltog i räddningsarbetet efter båda skalven. – Vi letade efter överlevande och döda i rasmassorna tolv timmar i sträck. Efter några timmars vila började vi söka igen. Han betonar fördelen med att vid räddningsarbetare även ha paramedic och ambulanskunskap. – Då kan vi stabilisera offren snabbare och hjälpa dem mer, påpekar han. – Vår uppriktiga och största önskan är att hjälpa andra med den kunskap vi bestitter, avslutar Hernandez ■ samverkan 112 nr 4 2018

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap / Porträtt

– MSB behöver bli tydligare, både som ledare och i sitt uppdrag. Det finns stor och kompetent analytisk kraft i myndigheten, och det är bra för att bygga beredskap, men samhället behöver också MSB som en myndighet med stark och tydlig operativ kraft i hela systemet för att stödja, samordna och kraftsamla inför olyckor, kriser och krig. Som sagt, du är ju ny på din arbetsplats, vad är eller har varit ditt fokus under det snart gångna första halvåret som GD?

– Jag har ägnat den första tiden åt att lära mig myndigheten och samla ledningsgruppen kring de framtidsutmaningar som finns; räddningstjänstens utveckling, informationssäkerhetsfrågorna, utvecklingen av krisberedskap och utvecklingen av civilt försvar. Till det kom ju en krävande sommar med utomordentligt exceptionella förhållanden, torka, värmebölja och en fyra-femdubbling av antalet mycket allvarliga och farliga skogsbränder. Vad kan du summera så här långt är en påtaglig styrka hos/med MSB; sett ur något perspektiv såsom organisation, funktion, etc?

Text: bengt fridlund foto: privat

Åtta frågor till GD Eliasson Hej Dan Eliasson, generaldirektör (GD) för MSB sedan mars 2018. Och stort tack för att du tar dig tid för att svara på åtta frågor för att bekantliggöra dig för Samverkan 112s läsare.

binationen. Jag har inga problem att tala om att jag saknar kunskap i en fråga, och då får man ju veta mer. Och det bjuder in andra att delta i beslut och framförallt i problemlösande.

Beskriv dig i /med 5 ord; Vem är du som professionell?

Vilken nyckelroll/-funktion anser du att MSB har i dagens samhälle, men inte minst får/tar i framtidens samhälle?

– Jag är, tror jag, drivande och rastlös. Ställer frågor och är nyfiken. Orädd, står upp för svåra beslut, men kräver då av min omgivning verktyg, svar, utredningsarbete och av mig själv att jag bottnar i frågan. Försöker vara tydlig. Delegerar ansvar, men kräver också att det ansvaret tas fullt ut. Omgivningen säger att jag är snabb, kanske lite för snabb. Dessa egenskaper sammantaget, vilken spetskompetens blir då särskilt användbar i ditt arbete som GD för MSB?

– Oräddhet och nyfikenhet, den kom28

samverkan 112 nr 4 2018

– MSB har en mycket mer dynamisk och central uppgift än jag riktigt hade uppfattat innan jag började som myndighetschef. MSB spelar stor roll nu och i framtiden för att hålla ihop hela krisberedskapssystemet. Sommarens händelser visar också att stor del av det svenska samhället förväntar sig att MSB tar en aktiv och samordnande roll. Vad blir då särskilt viktigt att satsa på strategiskt eller specifikt utifrån ett MSBperspektiv?

– Det som är slående när man kliver in på MSB är den kompetens som finns på myndigheten. Vad man än frågar efter finns det experter som verkligen kan frågan. Det andra är systematiken. Det MSB har byggt, tillsammans med andra aktörer, under de senaste tio åren är ett system för krisberedskap som fungerar vilket inte minst sommarens händelser visar. Det tredje är utvecklingstakten, på några år har MSB utvecklat förmågan att ta ledartröjan när det krävs, det är min bild. Vilka fotavtryck vill du ha satt efter avslutat värv som GD vid MSB?

– Nej, det är alldeles för tidigt att säga något om det. Kanske möjligen att medverka till att MSBs uppdrag blir tydligare för fler. Avslutningsvis, hur läser du Samverkan112?

– Det är en intressant skrift jag inte tidigare har uppmärksammat, men jag får försöka ta igen den skadan nu. Tack än en gång för din medverkan Dan Eliasson! ■ www.s112.se

Marknadsnyheter

X-treme trauma kit

Utvecklad och framtagen för att kunna rädda liv.

Den lilla och smidiga väskan är förpackad med högkvalitativa sjukvårdsartiklar avsedda för extrem skadehantering. Sacci AB Tel: 0243-932 50 • www.sacci.se • sacci@sacci.se.

celab vann upphandling

Fördelaktigaste alternativet avseende kommunikationsradioutrustning för särskilda insatser.

Efter upphandling stod Celab Communications AB som det ekonomiskt mest fördelaktiga alternativet avseende kommunikationsradioutrustning för särskilda insatser. Räddningstjänsten Storgöteborg är ett kommunalförbund som ansvarar för räddningstjänst och brandskydd för närmare 800 000 invånare i Göteborg, Mölndal, Kungsbacka, Härryda, Partille och Lerum. Det nu undertecknade kontraktet omfattar rökdykarradio/sektorradio samt tillhörande tjänster och tillbehör. Majoriteten utgörs av kommunikationsradio från Motorola Solutions, baserade på den internationella komradiostandarden DMR. Tack vare hög prestanda och god kvalitet i kombination med ett konkurrenskraftigt pris så passar utrustningen mycket väl för särskilda insatser. Kontraktet omfattar också explosionsskyddade radio från Motorola samt ATEX-klassade tillbehör för kemdykinsatser. Celab Communications AB Tel: 0303 24 60 00 • www.celab.se • info@celab.se

www.s112.se

samverkan 112 nr 4 2018

polis / Utbildning

Fredrik Strömkvist är den förste polislärare på plats vid den nystartade polisutbildningen vid Högskolan i Borås. Han är redo att välkomna första kullen polisstudenter som börjar i januari 2019.

fredriks nya jobb

- som polislärare i Borås TEXT OCH FOTO: henrik grönberg

I januari 2019 ska den nya polisutbildningen vid Högskolan i Borås vara redo att välkomna 144 studenter. Det betyder bråda dagar för lärosätet. Inte minst för Fredrik Strömkvist som är den första polisläraren på plats. Sedan det i juli i år blev klart att Borås blir den femte orten i landet som får bedriva polisutbildning pågår planeringen för fullt på högskolan. Kursplaner ska sättas, lokaler och övningsområden ska iordningställas och lärare ska rekryteras. Först ut av lärarna är polisinspektör Fredrik Strömkvist. Han är anställd av polismyndigheten, men har högskolan som arbetsplats. Spe30

samverkan 112 nr 4 2018

cialiserad på vapen och taktik kommer han att utbilda studenterna i Polisiär konflikthantering, vilket omfattar nämnda ämnesområden samt fysiska tekniker och metoder. Men också mental träning, akutsjukvård, kommunikation och om polisrollen och dess uppdrag med mera. – Mycket av det jag lär ut handlar om att lära studenterna metoder för att minska stressen som ofta uppstår i tjänst samt ha en stor praktisk förmåga. Den mentala förberedelsen när du kommer ut till en insats är oerhört viktigt. – För egen del har jag alltid värderat tiden från utryckning till insats som väldigt betydelsefull för min mentala förberedelse.

– Då går jag igenom vad jag ska göra och hur, säger Fredrik.

Fann förebilder bland polislärarna Redan som ung ville han bli lärare. Efter gymnasiet fick han en praktikplats som hjälplärare på en skola i uppväxtorten Horred några mil norr om Varberg och på fritiden var han fritidsledare. Efter några år som skyddsvakt och brandman på kärnkraftverket Ringhals kände han att det var dags att göra något mer. Han skickade in sin ansökan om att bli polis. Det gick vägen och år 2002 började han på den då nyligen nystartade polisutbildningen vid Linnéuniversitetet i Växjö. www.s112.se

Han trivdes direkt och kände att han hade kommit rätt. – Vi hade väldigt bra lärare och flera av dem blev mina förebilder. Ödmjuka och kunniga personer. Jag kände direkt, där och då, att jag också ville bli instruktör. Jag vill få personer att öka sin egen förmåga. Efter avlutade studier följde ett antal år i yttre tjänst. Fredrik ingick bland annat i en nybildad grupp inom Varbergspolisen med uppdrag att spana på och bekämpa narkotika- och alkoholförsäljning till ungdomar. – Langarna hade fått jobba i stort sett ostört under en längre tid och sålt stora mängder alkohol och narkotika till unga och missbrukare, men vi lyckades störa deras verksamhet och kunde plocka in många av dem. Parallellt växte intresset att få utbilda och när möjligheten kom med erbjudande om utbildning i Kalmar sadlade han successivt om till självskyddsinstruktör och från 2013 arbetar han heltid med att utbilda poliser i polisiär konflikthantering. När han i år fick frågan om att vara med och starta upp polisutbildningen i Borås tackade han ja direkt. – Utan tvekan. Det ska bli superkul och väldigt spännande att få utbilda framtidens poliser.

Stort intresse för polisutbildningen Han har bara varit på plats några veckor

men nyfikenheten på honom och på utbildningen är stor i Borås. Han har redan intervjuats i flera lokalmedia, allmänheten följer uppstarten med intresse och från medarbetare och studenter kommer frågor. En vanlig fråga är om polislärare kommer att bära polisuniform på högskolan. Svaret är ja. – För egen del blir det nog några dagar i veckan, lite beroende på mina uppgifter och roller för dagen. – Vissa dagar kommer jag även ha mitt tjänstevapen. Det gäller mina polislärarkollegor också, som kommer att vara cirka 15 personer när utbildningen är fullt utbyggd. Han berättar att en del hajar till när de ser honom med uniformen på campus, de flesta tittar och hälsar nyfiket, andra viker undan blicken. Fredrik funderar ett tag och säger: – De kanske har med sig en grundsyn om poliser som kopplar till något som har hänt tidigare i livet, eller varifrån de kommer. – I vissa kulturer kan poliser vara något som väcker obehag. Alla bär på sin historia och sina erfarenheter. Det respekterar jag, säger Fredrik och uppmanar lärare på högskolan att bjuda in honom och hans kollegor att berätta mer om polisen och vilka de är. Han minns att de första poliskullarna i Växjö inte alltid mottogs positivt från övriga studenter, men idag är det fullt

naturligt och få som reagerar. Kommunikationen är viktig.

Studenter får inte ingripa som poliser Även studenterna bär polisuniform men då med orange väst. Något vapen har de inte. De har även den välkända båtmössan men med ett studentemblem istället för polismärket som färdiga poliser bär. Uniformen får de endast ha på sig innanför bestämda områden och stråk. – Det är till exempel förbjudet för polisstudenter att ha uniformen på sig ute på stan, det kan leda till dumma situationer. Man ska vara medveten om att man som polisstudent inte får ingripa. Du har inga polisiära befogenheter, för polisstudenter gäller samma regler som för alla andra, det vill säga envarsgripande. Fullt utbyggd kommer utbildningen omfatta cirka 500-600 studenter, varav hälften läser på distans, och det kommer att märkas, menar Fredrik. – Under varma dagar kommer det exempelvis vara utomhusövningar lite varstans i området. Det kommer att vara uppmärkt med övningstält och olika scenarion där polisstudenterna lär sig göra ingripanden. Polisstudenter kommer att bli en vanlig, fullt naturlig syn. Men än så länge är det mesta som vanligt på campus. Den 21 januari 2019 blir det skillnad. Då gör de framtida poliserna entré.

►

Under utbildningstiden bär studenterna polisuniform - med orange väst

Polisstuderande Pierre Davidsson. Arkivfoto från 2015 Foto: Privat

www.s112.se

samverkan 112 nr 4 2018

polis / Utbildning

► Trots att han är lärare i självskydd har Fredrik Strömkvist inte behövt använda sig av vare sig batong, pepparspray eller något annat skydd under sina 10 år som polis i yttre tjänst. Ofta har han använt sin kommunikativa förmåga som verktyg.

Frågor till Fredrik Strömkvist Hur tränar man upp en bra polis?

– Med motivation skulle jag säga. Det är ett ledord. Att skapa motivation genom förankring. Mitt uppdrag som lärare är att skapa en förståelse om varför saker sker och blir som det blir. – Jag vill lära dig som student att reflektera varför du gör som du gör. Att bli polis är en yrkesutbildning och det ska finnas en råd tråd mellan det jag lär ut och det som sker i samhället. Hur ser framtidens polis ut?

– Jag tror att framtidens poliser kommer att återspegla de generationer de kommer ifrån. Jag tror på öppenhet och jag hoppas att vi får in fler tjejer och fler personer med utländsk bakgrund till polisen. Vad tycker du kännetecknar en bra polis?

– Det är en person med ett rättssäkert och demokratiskt tänkande. Som polis måste du ha en förståelse för polisens roll i samhället och vilka vi jobbar för. – Bra förmågor tycker jag är att vara en bra kommunikatör, någon som lyssnar aktivt med en stor portion ödmjukhet och förståelse. Att vara polis är också att vara handlingskraftig. – Du ska klara av att kliva in i situationer från vilka de allra flesta vill kliva bort. Att handla resolut är avgörande. Att vara polis är en bred mix, ena stunden griper du någon, en stund senare åker du förbi ett dagis och vinkar glatt tillbaka till de nyfikna barnen. Varför vill du bli polis?

– Jag har alltid tyckt att det verkar vara ett intressant yrke och ett yrke där du gör skillnad. En händelse som präglat mig lite 32

samverkan 112 nr 4 2018

extra under min polisgärning var när jag och min kollega, båda då ganska oerfarna poliser, kom först till en olycksplats. – En ung man hade blivit påkörd av tåget och förlorat båda benen och en arm. Vi var övertygade om att han var död, men i den kalla luften såg vi röken från hans andetag. – Vi lade första förband och lyckades stoppa blodflödet. Det räddade livet på honom. Vi träffar honom ibland att det är alltid speciella möten som betyder mycket för oss som var där. – En händelse som lärt mig vikten av att vara mentalt förberedd. Du vet aldrig vad som väntar. Vad bör man vara medveten om när man söker till polis?

– Polis ska du vara utifrån dina egna värderingar och inte försöka passa in hur en polis ska vara. – Men läs på vad det innebär innan du söker och skaffa dig så mycket kunskap du kan. Du ska utgå från dig själv och din förmåga, försök inte härma eller efterlikna. Som polis måste du vara trygg och trivas med dig själv. – Väl i yrket handlar mycket om att träna, sova och äta bra för att ge dig själv förutsättningar att kunna fatta rätt beslut och agera under press och stress. Att vara polis är en evig mix av ljus och mörker. – Du får se mycket av samhället som andra lyckligtvis slipper, inte sällan är det svåra saker och alla där ute vill dig inte väl. Om detta måste du vara medveten om. – Det är lätt att bli cynisk. Men jag väljer att se det som är ljust, och hoppet, om att människan är god till sin natur. ■

fakta om utbildningen Källa:

Polisprogrammet är en uppdragsutbildning som ges på uppdrag av Polismyndigheten och som omfattar fem terminer. I de två sista terminerna ingår aspiranttjänstgöring om sex månader. Du kan ansöka till polisutbildningen två gånger per år; i maj och november. För att bli antagen måste du uppfylla kraven, men även ha rätt egenskaper. Från och med januari 2019 finns utbildningen på fem orter i Sverige: ► Umeå universitet, ► Södertörns högskola i Huddinge ► Linnéuniversitet i Växjö ► Högskolan i Borås ► Malmö universitet. I Umeå, Växjö och Borås kan du läsa utbildningen på distans. Utbildningen på skolan varvar teoretiska studier med praktik genom övningar, fältstudier och färdighetsträning som i vissa delar ställer krav på fysisk förmåga. Polisutbildningen är problembaserad vilket innebär att du får lära dig att analysera problem, söka kunskap, se orsakssamband, finna lösningar samt fatta beslut och utvärdera dina insatser. I studierna ingår juridik, kriminologi, vårdvetenskap, beteendevetenskap, socialt arbete och statsvetenskap. Studierna tar sin utgångspunkt i polisiärt arbete och polisens uppdrag, regelverk samt metoder. Läs mer på: https://polisen.se/Bli-polis/

www.s112.se

Marknadsnyheter

trader stretch byxa

Materialet gör byxan bekväm och slitstark, med vind- och vattenavisande egenskaper.

Funktionell byxa i tättvävd stretchpoplin, med bra passform i dam- och herrstorlekar. Materialet gör byxan bekväm och slitstark, med vind- och vattenavisande egenskaper.”

Taiga AB Tel: 0340-66 69 08 • www.taiga.se • info@taiga.se

När det är livsviktigt att synas! VC 612 Flexibright är en prismatisk reflexvinyl med extrema egenskaper när det gäller reflektion och slitstyrka, något som är väldigt viktigt på vidareutvecklat mikroprisamtiskt fordon där det ställs höga krav på synbarhet. Som mångårig leverantör till Blåljusorgnisationer, vet vi på och en kraftigt ökadvad synbarhetsfaktor R&D Spandex som krävs. vid du dåliga väderförhållanden såsom Vill veta mer?

Kontakta oss på: 0430 738 00 eller maila på info@rdspandex.se

W3 Ljusbåge

Med nya W3 har vi tagit ytterligare ett steg i utvecklingen och erbjuder en flerfärgad ljusbåge i världsklass.

R&D Spandex AB, Box 98, SE-312 22 Laholm Sverige Tel. 0430 738 29 | Fax. 0430 133 17 | www.rdspandex.se

Den robusta konstruktionen och dess aerodynamiska design är densamma som tidigare, men de nyutvecklade, två-färgade innermodulerna erbjuder nu en rad ytterligare nya möjligheter. Funktioner som stopp-, broms- och positionsljus samt blinkers, lednings-, skydds/arbetsljus, polisstopp och trafikvisare finns nu att välja på. Utöver detta har bågen alltid gult och blått ljus i gavlarna, samt även sidoarbetsljus som standard. W3 levereras med hela 4-års garanti. Standby AB Tel: 0520-49 44 40 • www.standby.eu • info@standby.eu

www.s112.se

Grattis

Tel: 0430-490 50 www.nilsson.se

VÄSTERÅS - Region Västmanland Erik och Sören hämtar XC90

NYBRO och VÄSTERVIK Peder och Jan hämtar XC90

samverkan 112 nr 4 2018

ambulanssjukvård / Forskning - CISA

syftet är att stärka ambulanspersonalens etiska kompetens EVA-projektet

– forskning för att motverka orättvis behandling av äldre med akuta hälsoproblem som söker ambulanssjukvård TEXT OCH FOTO: SVEN ÅSHEDEN

et kan tyckas självklart att äldre som söker vård ska ha samma rättigheter som alla andra. I vissa sammanhang hotas dock dessa rättigheter. Nästa år startar ”EVA-projektet” vars övergripande mål är att förebygga orättvis behandling av äldre och sköra patienter som drabbas av akut sjukdom, skada eller ohälsa. Mer specifikt handlar projektet om att främja god vård genom att stärka ambulanspersonalens etiska kompetens. – Projektet är en del av forskningen som bedrivs vid Centrum för interprofessionell samverkan och sambruk inom akut vård (CISA) vid Linnéuniversitetet i Växjö. – I detta unika projekt samverkar vi med Region Kronoberg och tack vare ett anslag på 4,2 miljoner från Familjen Kamprads stiftelse kan vi nu starta projektet i januari 2019, berättar Anders Bremer, docent vid Linnéuniversitetet som är initiativtagare och projektledare. Bakgrund till projektet Äldre patienter som blir akut och allvarligt sjuka är utsatta och i beroendeställning, speciellt när beslutsförmågan och möjligheten till delaktighet är nedsatt. Detta gör det svårare för ambulanspersonal att respektera patientens självbestämmande och ökar även risken för att personalen omedvetet tillfogar patienten mental, psykisk, fysisk eller annan skada. Äldre och sköra patienter är dessutom svårbedömda, inte minst vid akut ohälsa med oklara eller annorlunda sym34

samverkan 112 nr 4 2018

tom och tecken. Exempelvis kan äldres smärtuttryck vara nedsatta och feber saknas vid infektioner, vilket ytterligare försvåras i kombination med demens eller andra sjukdomar som påverkar patientens personlighet eller förmåga att förstå sin egen situation. – Vad som ökar risken för negativ särbehandling av äldre och sköra patienter som vårdas av ambulanssjukvården, vet vi inte med säkerhet. – Kanske är det så att omedvetna attityder och värderingar hos personalen spelar in och säkert är risken större för äldre som saknar anhöriga och vänner som kan tala för patienten. – I värsta fall kan den äldre ges för låg prioritering utifrån vad som kan motiveras och försvaras. Hur som helst kan vi konstatera att äldre med nedsatt beslutsförmåga utgör en utmaning för bedömande ambulanspersonal, säger Anders och fortsätter. frågor att besvara – Inom svensk hälso- och sjukvård baseras prioriteringar på en etisk plattform som är antagen av Riksdagen och som omfattar människovärdesprincipen, behovs- och solidari-

tetsprincipen samt kostnadseffektivitetsprincipen. – Hur plattformen ska til�lämpas i konkreta situationer råder det delade meningar om och det finns inga svenska studier som uttryckligen har studerat hur ambulanspersonal tillämpar plattformen, eller om den överhuvudtaget beaktas. – I relation till äldre och sköra patienter behöver vi mer

kunskap kring en rad frågor: ▶ Behandlas äldre med akuta hälsoproblem rättvist? ▶ Ges äldre samma rätt som yngre? ▶ Påverkas bedömning och beslut av den äldres ställning i samhället, den äldres sociala eller ekonomisk status eller kön? ▶ Prioriteras äldre patienter med större behov högre än yngre patienter med mindre behov?

Anna Bennesved, Mats Holmberg, Anders Bremer, Andreas Rantala och Anders Svensson.. www.s112.se

Stöd till ambulanspersonal kan öka livskvaliteten för äldre Projektet genomförs i tre faser: en förstudie för att undersöka hur ambulanspersonal förhåller sig till problem som är relaterade till patientens självbestämmande och beslutsförmåga, en utbildningsintervention med syfte att stödja ambulanspersonalen i förhållningssätt som främjar patientens självbestämmande samt en utvärdering av interventionen. – På detta sätt vill vi bidra till att ambulanspersonalen blir

ännu bättre på att vårda äldre med nedsatt beslutsförmåga, vilket i sin tur även bör minska risken för etisk stress bland personalen. De studier som genomförs i projektets hoppas vi ska bidra med kunskap som kan användas i andra ambulansorganisationer och i utbildning, säger Mats Holmberg och fortsätter. – Projektets förväntade nytta är att ökad kompetens i frågor som rör patientens självbestämmande hos den deltagande ambulanspersonalen, ska främja äldres trygghet och tilliten till ambulanssjukvården. – Vi ger oss in i ett viktigt, spännande och utmanande forskningsprojekt som jag hoppas och tror ska bidra med värdefull kunskap om hur vi kan motverka orättvis behandling av äldre som söker ambulanssjukvård och motverka omedveten kränkning av äldres människovärde, integritet och självbestämmande, avslutar Anders Bremer. ■

Integrated smart solution for more reality

PHC Nordic AB +46 855 53 63 00 phcnordic.com

iSimulate annonce.indd 1

Projektmedlemmar

01/03/2018 09.39

Tel: 0430-490 50 www.nilsson.se

Linnéuniversitetet: Anders Bremer (projektledare), Anders Svensson, Carina Elmqvist, Catharina Frank, Sofia Almerud Österberg och Bengt Fridlund. Region Kronoberg: Anna Bennesved, Stefan Engdahl, Karl Ljungström och Joar Björk. Ambulanssjukvården Landstinget Sörmland /Mälardalens högskola: Mats Holmberg (bitr. projektledare). Lunds universitet: Andreas Rantala. Högskolan i Borås: Henrik Andersson.

NR 100 - Västra Götalands Regionen Stefan Good och Urban Holm

Linköpings universitet: Lars Sandman. Örebro universitet: Mia Svantesson.

Visste du att... ... på Linnéuniversitet studerar 1 316 studenter på polisprogrammet, 765 på sjuksköterskeprogrammet och 175 på specialistsjuksköterskeprogrammet.

www.s112.se

REALITi

Grattis

– Genom att undersöka ambulanspersonalens värderingar av vad som är rätt och fel i vården av äldre med nedsatt beslutsförmåga hoppas vi få ett underlag för det stöd som vi vill erbjuda ambulanspersonalen, säger Anders Bremer. – Vi kommer även att använda oss av forskningsresultat som hjälper oss att förstå vilka etiska problem som kan uppstå i relation till patientens självbestämmande och använda de stödformer för ambulanspersonalens bedömning och beslut som vi finner mest effektiva, säger Mats Holmberg forskare i projektet och biträdande projektledare. Andreas Rantala, forskare i projektet, betonar vikten av att ambulanspersonal ges möjlighet att stärka sin etiska kompetens och förmågan att reflektera över etiska problem så att de känner sig förberedda inför beslut som rör äldre och sköra personer med akuta vårdbehov. – I slutändan handlar det om att motverka inneboende problem som kan finnas i en vårdrelation, exempelvis användning av ”milt tvång” eller alltför smala definitioner av ”vårdbehov” som riskerar att utesluta vissa behov och patienter från den vård som de önskar, säger Andreas Rantala.

SKENE - Västra Götalands Regionen Tårta

samverkan 112 nr 4 2018

Akutsjukvård / Porträtt

Lisa Kurland är specialistläkare och professor i akutsjukvård

Bengt Fridlund; - Varför har du ganska nyligen lämnat Stockholm för Örebro? – I Örebro fick jag möjligheten att arbeta med akutsjukvård fullt ut. – I Örebro såg jag fördelar för både mig själv men också för utvecklandet av akutsjukvård på ett sätt som inte fanns på KI. – Personligen fick jag mer tid för forskning, det var en viktig aspekt. Det var också avgörande att klinikchefen i Örebro är en fantastisk person och en god samarbetspart, och att universitetet är ungt dynamiskt och framåt. Helt passande för akutsjukvård som en ung specialitet. – Här finns en helhet som är viktig för att kunna bygga upp akademisk akutsjukvård. Men du kommer att bo kvar i Uppsala?

– Ja, när vi en gång flyttade hit så jobbade jag i Uppsala. Så vi har ett hem som vi bott i sedan länge och som jag verkligen trivs i, ute på landet utanför Uppsala, nära till Mälaren. – Min man arbetar vid Uppsala univer-

sitet (professor i materialfysik). Här i vårt hem laddar jag mina batterier. Så fort jag parkerar bilen, tar ett djupt andetag - så är jag hemma. Så, vem är du privat, beskrivet i några meningar?

– Jag har varit eller kanske fortfarande är en riktig hönsmamma, det var en omställning när barnen flyttade hemifrån. Yngsta dottern bor hemma på sommaren. – Vi är nära varandra i familjen och vi ses ofta. Det är spännande och härligt att fortsätta relationen med de nu vuxna barnen och vara del av deras liv. Äldsta dottern gifter sig i sommar, det är ett stort steg i livet; både glädje och reflektion. – Jag hittar min balans och frid genom att bo just som vi gör. Nära naturen där jag kan vara ute och gå i skog och mark, vara på sjön och fiska med maken, paddla kajak. På vintern åker vi skridskor och skidor så mycket som möjligt.

– Det är härligt att kunna starta skidturen vid husknuten. – Jag tränar för att hålla ”allt på plats” fram för allt i huvudet. Jag cyklar på sommarhalvåret och går på gym på vinterhalvåret. Jag försöker yoga de flesta dagar - då mår jag bra. Det här är ju utmanande då jag pendlar men då jag får det att fungera mår jag som bäst. – Jag måste också nämna Lucy vår familjemedlem med fyra ben. Hon är en numera en 13-årig Irländsk terrier, med dålig andedräkt. Hon hänger med på det mesta och är gladast när hela familjen är samlad. Men visst har du vuxit upp i USA?

– Javisst, jag är född i Boston. Pappa var också akademiker och vi flyttade mellan de stora universiteten. Jag har också bott i Berkeley, California som barn och det är Madison Wisconsin som jag minns mest från min uppväxt.

FOTO: Örebro universitet

”

Ett rikt nationellt och internationellt nätverk tror jag är viktigt för utvecklingen av vår akutsjukvård 36

samverkan 112 nr 4 2018

www.s112.se

– Min man och jag har också bott i Los Alamos New Mexico när våra barn var små. Det var en fantastisk plats som vi verkligen trivdes på. Varför valde du läkaryrket?

– Kemi och biologi var mina favoritämnen, och matte. Jag läste kemi på apotekarlinjen innan jag började på läkarlinjen och trivs väldigt bra på ett laboratorium, men jag tänkte att läkaryrket skulle ge mig en större bredd och fler möjligheter. – Det var inte förrän under utbildningen som jag insåg att jag verkligen tycker om att arbeta med och för patienter. Under min utbildning erbjöds jag doktorandprojekt, men jag avböjde därför att jag ville bli en riktigt duktig kliniker. Fanns det några andra alternativ?

– Ja, konst och/eller arkitektur. I hela mitt liv har jag ritat och målat, jag har stickat mycket och som tonåring sydde jag alla mina kläder. När barnen var små pysslade vi med allt möjligt, det var härligt.

– Nu för tiden så kommer min kreativa sida mest till uttryck på jobbet. Men jag försöker skapa utrymme för att komma tillbaka till målningen och skapandet. Men man behöver ju vara på rätt mental plats också, det är inte bara att sitta ner och måla. Men, som sagt, jag jobbar på det. Nåväl, du blev läkare; var akutsjukvårdspecialiseringen ett självklart val?

– Ja det var ett självklart val. Med det sagt hade jag tänkt bli infektionsläkare, plastikkirurg, alltså det konstnärliga uttrycket tänkte jag och att få pyssla med händerna, men fick veta att kirurgkliniken inte ville ha kvinnor, neonatolog var också ett alternativ, MIVA läkare likaså, och höll även på att fastna inom kardiologin. – När jag gjorde min ST fanns inte akutsjukvård. Jag blev ”lite mot min egen vilja” internmedicinare, men med fokus på akut internmedicin, med mycket kardiologi och anestesi/IVA. – Som specialist var jag en av läkarna

som byggde upp AVA i Uppsala; där det inrymdes sex intermediärvårdsplatser. Vi gjorde fantastisk bra sjukvård där, det var hårt jobb men roligt. Och vi utgick helt från patienterna och deras behov! Så konkret, varför den specialiseringen?

– Jo, jag fascineras av utmaningen av här och nu, det kritiska tänkandet, det analytiska. Utmaningen är att förstå vad problemet är här och nu, och vad kan och måste vi göra utifrån prioriteringen liv/organ/här och nu. Det i kombination med: vad vill patienten, vad är de oroliga för, varför kom de till oss just idag, vad behöver patienten för att kunna må bra, hur möter man individen. Kombinationen och utmaningen är så fascinerande. När och varför slog du in på forskarbanan?

– Nyfikenhet. Viljan att förstå. Och faktiskt patienten återigen. Det finns så stora kunskapsluckor - vi behöver förstå hur vi bäst kan hjälpa våra patienter. – Mitt avhandlingsarbete inom farma-

►

Hjärtstartaren med de största fördelarna I många länder är hjärtstartare en självklarhet både i offentliga platser som på företag och kontor. Även privatpersoner skaffar ofta hjärtstartare till sina bostäder, fritidsbåtar eller andra platser. Trenden är dock tydlig – informationen om hur enkelt det är att använda hjärtstartare och möjligheterna att rädda liv gör att antalet enheter hela tiden ökar. En av världens stora tillverkare av hjärtstartare Cardiac Science, vars produkt Powerheart har sålt i mer än 600 000 exemplar över hela världen har klara fördelar när det gäller funktion och trygghet, vilket bidragit till att den används inom ambulans, räddningstjänst, polis, kustbevakning, flyg, tåg, industriföretag, kontor, hotell och restaurang, med flera. Vi täcker hela Sverige och kan tack vare vårt nätverk av Cardiac Science partners även teckna internationella avtal som inkluderar leverans, utbildning och serviceavtal i de flesta länder.

info@vitri.se www.s112.se

ENKEL Tydlig röst- och textstöd under hela räddningsprocessen. HELAUTOMATISK Förenklar användandet. Två språk: svenska och engelska. ANPASSAR SIG automatiskt efter individen. Levererar stöten snabbt, vilket kan vara livsavgörande. TRYGG Komplett funktions- och säkerhetskontroll inklusive batteri, elektronik och elektroder. Kontakta oss eller någon av våra samarbetspartners redan i dag för en kostnadsfri rådgivning om hjärtstartare och utbildning anpassad till dina behov. Besök ViTri Medical på CISA i Växjö den 23–24 oktober, där vi visar vårt första-hjälpen-sortiment och Powerheart hjärtstartare från Cardiac Science.

www.cardiacscience.se samverkan 112 nr 4 2018

Akutsjukvård / Porträtt

► kogenetik vid antihypertensiv behandling var otroligt spännande. Jag trivs bra på labb och gjorde labbarbetet som låg till grund för mitt doktorandarbete helt själv. Det var verkligen drivet av nyfikenhet och vetgirighet. – Sedan arbetade jag alltmer med akutsjukvård och grundutbildning inom akutsjukvård. Jag kompletterade min kliniska utbildning för att bli en fullvärdig akutläkare. Men i Uppsala var jag ganska ensam inom akutsjukvården. – Jag rekryterades till SÖS och KI 2009 av Maaret Castrén. Den yrkesmässiga flytten motiverades utifrån att jag kunde verka i ett sammanhang där både kliniken och forskningen fokuserade på akutsjukvård. Det var svåra, men viktiga år på SÖS/KI. Under den perioden ”cementerades” akutsjukvård in i mig, på alla plan; forskning, undervisning och klinik. Så här långt - vad är du mest nöjd med utifrån vad du har åstadkommit med din kunskapsframtagning?

– Det jag är mest nöjd med professionellt är att ha varit med och startat AVA/ intermediärvård i Uppsala, grundutbildningen i akutsjukvård på läkarprogrammet i Uppsala och genom svensk förening för akutsjukvård, SWESEM, varit med och drivit att akutsjukvård blivit en erkänd medicinsk specialitet. – Kunskapsframtagning - på något sätt finns det stora i det lilla! Med det menar jag att kritiskt granska och reflektera och genom undervisning och handledning lära andra göra detsamma. På så sätt kan man använda den kunskap som finns och tillämpa den för våra patienter i vår vardag. Då kan man förstå att skilja på när vi handlägger patienter utifrån lokal praxis, klinisk erfarenhet eller vetenskaplig evidens. – Men om jag ska lyfta fram enskilda forskningsprojekt som jag är mest nöjd med, så är det ett projekt som Ulrika Wallgren och jag jobbar med nu; PREDICT SEPSIS. Det är en studie som bygger på våra tidigare studier inom sepsis och där vi försöker förstå hur känna igen den septiska patienten i ambulansen. Vi hoppas kunna få resultaten under hösten. Och vilka är visionerna som du vill realisera här i Örebro?

– Min vision är att vi bygger upp ett kunskapscentrum inom akutsjukvård, som vilar på tre ben; klinik, utbildning 38

samverkan 112 nr 4 2018

och forskning. Akutsjukvård börjar med patientens första kontakt med larmfunktionen och följer patienten i det prehospitala omhändertagandet till akutmottagningen. – Syftet är att kunna ge den bästa akutsjukvården, som bygger på bästa tillgängliga kunskap. Utbildningen innehåller specialistsjuksköterskeutbildning inom prehospital sjukvård, (akutmottagnings-) akutsjukvård och ”nurse practitioner”; ett masterprogram inom akutsjukvård, läkarprogrammet och forskarutbildning. Forskningen utgår från patientbehovet och kunskapsluckorna som finns. – Jag tror på konceptet ”bedside to bench and back again”, d.v.s. att frågorna uppstår hos patienten, d.v.s. bedside, men för att svara på dem kan man behöva forska i laboratoriet d.v.s. ”bench”. – Sedan ska kunskapen tillbaka till patienten, d.v.s. ”and back again.” Ett rikt nationellt och internationellt nätverk tror jag är viktigt för utvecklingen av vårt kunskapscentrum i akutsjukvård. Så om 5 år - hur har dina resultat blivit implementerade i vårdverksamheten?

– Om vi pratar om resultaten från PREDICT SEPSIS så tror jag absolut det. Jag tror kanske inte att vi kommer att fånga alla patienter med sepsis, men jag är övertygad om att vi kan göra ett mycket bättre jobb än vad vi gör idag. Om du fick obegränsat med medel och resurser, vad skulle du då vilja förändra inom akutsjukvården - gärna i samverkan med andra blåljusverksamheter?

– En sammanhållen vårdkedja, utan tvekan! – Jag tror att ett enhetligt journalsystem som påbörjas i och med patientens första kontakt och information kopplas på vartefter patientens resa inom akutsjukvården vore mycket värdefull. Den tekniska lösningen finns redan idag, nu är det är en fråga för huvudman att välja de lösningarna. – Det är viktigt att patienten får vård på rätt vårdnivå, som det är idag är sjukvården ofta ineffektiv, och med den ”uppbrutna” vården så är jag rädd att vi omfördelar resurser från de mest sjuka till de mindre sjuka. – Jag önskar att primärvården hade möjlighet att tillse att patienten kan få en bedömning av en sjukhusspecialist utan att behöva passera akuten och att sjukhusspecialistmottagningar kan omhän-

Fakta Lisa Kurland: ► Född 1960 i Boston, Massachusetts ► 2002 Disputerade i medicinsk vetenskap vid Uppsala universitet med avhandlingen "Pharmaco genetic Studies of Antihypertensive

Treatment With Special Reference to the

Renin-Angiotensin-Aldosterone System"

► 2016 Professor i akutsjukvård

vid Örebro universitet Källa: Örebro universitet

derta sina egna återbesök fullt ut, alltså förutsäga komplikationer till insatta behandlingar. – Jag tror starkt på en akutmottagning som organiseras enligt akutsjukvårdsprinciper. Det handlar om kompetens i det akuta omhändertagandet och patientsäkerhet. Avslutningsvis - i din roll som läkare och professor är du mer eller mindre ”uppkopplad” 24/7; vad får dig att koppla av - eller snarare - vad gör du bäst för att verkligen återhämta dig?

– Jo, att inte vara uppkopplad 24/7! Med det sagt är det något som jag jobbar med; att lära mig att inte vara uppkopplad 24/7. Men det är något som jag måste lära mig, d.v.s. både att leva med att det är så i stor utsträckning och att faktiskt kunna stänga av ibland. – Jag tror på att arbeta hårt, men också på att återhämtning är avgörande för hälsa och välmående, och faktiskt för kreativitet och att på så sätt kunna göra ett bättre jobb. – För mig är vårt hem och den miljön vi lever i, hunden, friluftslivet, träningen och familjen det viktigaste som får mig att må bra. För att verkligen återhämta mig gräver jag i trädgården och jobbar hårt fysiskt, men ännu bättre är en fjällvandring. – På fjället inser man sin egen betydelselöshet och hur fantastisk naturen är. En fjällvandring ger näring för både kropp och själ. Stort tack för den här intervjun, Lisa, och så hoppas jag verkligen att du får tid i sommar för avkoppling och återhämtning! ■ Bengt Fridlund www.s112.se

Med Pensis ergonomiska utförande klarar du enkelt alla lyft rätt och riktigt

Pensi löser alla svåra passager vid överflyttning av patienten

Med ett enkelt knapptryck lastar och lossar du patienten tryggt och säkert in och ur fordonet

Let heavy be light Pensi gör det möjligt att lasta utan tunga lyft. På ett säkert och ergonomiskt sätt lastas patienten med enbart ett enkelt knapptryck. Bårens multifunktioner minskar antalet överflyttningar och gör transporten bekvämare och – både för våra patienter och för oss som arbetar med patientförflyttning. Pensi är ledande inom bårteknik och förser ditt fordon med den bästa utrustningen för transportoch vård av patienter.

SEXPUNKTSBÄLTE • TRAPPKLÄTTRARE • ENMANSHANTERING • ERGONOMISK

Återförsäljare i Sverige: Mago Scandinavia AB, telefon 0500-48 49 74

www.pensi.se

FORSKNING / CISA

Triage

”

I en nyligen publicerad artikel konstaterade Sara Wireklint att den triageskala som anses vara den mest frekvent använda i Sverige, har brister i sin samstämmighet.

Bild: Science Photo Library / TT

TURORDNING efter behov 40

samverkan 112 nr 4 2018

www.s112.se

Sverige har arbetssättet triage använts i någon form sedan mitten på 1990-talet. Utvecklingen har gått snabbt framåt. Vid den senaste kartläggningen av triagerelaterat arbete framkom det att 88 % av landets akutmottagningar använde sig av femgradiga triageskalor, och 65 % av dessa akutmottagningar använde en specifik skala utvecklad i Sverige. Denna kartläggning genomfördes 2010, men utvecklingen har inte stått stilla sedan dess. Däremot har forskningen på och om triage minskat. Det avser sjuksköterska Sara Wireklint på akutmottagningen i Växjö, samt doktorand vid Linnéuniversitetet, ändra på med sin framtida avhandling. Triage är ett vedertaget begrepp och arbetssätt inom akutsjukvården sedan flera decennier. Initialt kommer det från det militära, men implementerades i den civila akutsjukvården i början av 1960-talet i USA relaterat till en omfattande sjukvårdsreform. Reformen innebar en kraftig förändring i sjukvårdssystemet, och resulterade i att fler patienter sökte sig till akutmottagningarna, och ett behov som översteg resurserna uppstod. Därefter har fenomenet med ökande patientantal spridit sig globalt, med eller utan reformer, och behovet av att skapa turordningssystem har vuxit med det.

turordning efter behov Syftet med triage är att skapa en medicinskt korrekt turordning, baserad på patientens behov oavsett tillgängliga resurser eller belastningen på akutmottagningen. Genom triagen bedöms vilka som kan vänta på läkarbedömning utan risk för försämring i sitt medicinska tillstånd. Det innebär att triage inte är ett medel för att hänvisa patien-

www.s112.se

ter från akutmottagningen, inte heller något system för övervakningsgrad. Triagen avslutas i samma stund som en läkare går in för att bedöma patienten. Vill denne därefter ha fortsatt kontroll på patienten kan det behovet/ den bedömningen med fördel baseras på patientens NEWS poäng. Till dags dato saknas det information från oberoende källa vilka triageskalor som används i Sverige, samt också hur valida och reliabla de är. Ett rimligt antagande är att den skala som var mest frekvent använd 2010 fortfarande är det, vilket företaget som utvecklar och äger skalan hävdar. Om så är fallet, är det en obalans mellan spridning av triageskalan och studier på dess funktion och säkerhet.

Tillförlitligheten viktig

TEMPUS ALS

- a smarter monitor/defibrillator

PHC Nordic AB +46 855 53 63 00 phcnordic.com

För patientsäkerhetens skull är det angeläget att verktyget dvs triageskalan, som sjuksköterTempus ALS annonce.indd 1 01/03/2018 skan använder i sina bedömNya Andningsvårdsväskan Light ningar, är tillförlitligt. Framtagen tillsammans med ambulanspersonal Sjuksköterskan måste kunna för dagens moderna ambulanssjukvård. lita på att verktyget ger de bästa förutsättningarna. Genom att mäta interbedömarreliabilitet ■ Lätt att se (många sjuksköterskor triagerar all utrustning. samma patientfall) kan tillförlitlighet påvisas. ■ Användaren I en nyligen publicerad artibestämmer hur kel konstaterade Sara Wireklint insidan ska se ut. att den triageskala som anses vara den mest frekvent använda i Sverige, har brister i interbedömarreliabiliteten. I avsikt att skapa en helhetsbild av verktyget pågår en stu■ Nytt ergonomiskt die på skalans validitet, och bärsystem som gör att dessutom planeras två studier väskan sitter bekvämt och om triage som metod. avlastande på ryggen. Triage behöver således aktualiseras och CISA konferensen i Finns i olika utföranden öranden Växjö 23-24 oktober blir ett foFinns behov av specialanpassade väggar kan vi hjälpa Er med det! rum för ytterligare diskussion och reflektion. ■ Tillverkad i slitstark Corduraväv.

Text: Bengt Fridlund

Sacci Ryggsäckar AB Gamla Tunavägen 8 784 36 Borlänge Tel: 0243-932 50 www.sacci.se

samverkan 112 nr 4 2018

09.38

sos alarm / Stockholm

Johannes brandstation på Malmskillnadsgatan Foto: Storstockholms brandförsvar

djupt under brandstationen tas livsviktiga beslut - dygnet runt I ett bergrum, 36 meter under Brunkebergsåsen i Stockholm, tas dygnet runt livsviktiga beslut. När förfrågan kom om ambulanstransport för en papegoja blev det dock nej... Följ med Samverkan 112 till SOS Alarms enda underjordiska larmcentral! Text och foto: Sören viktorsson

hefen för samhällskontakter på SOS Alarm Anders Klarström räcker fram ett dokument som besökaren får skriva under. Vi sitter i en lokal kallad "Fenix", på markplanet, och går igenom basfakta före hissfärden ner i bergrummet. – Det här pappret är inte så dramatiskt. Vad det främst handlar om är att de foton du tar inte får visa något av innehållet på våra skärmar, förklarar han. SOS Alarm har 14 larmcentraler landet runt och vi befinner oss på Johannes brandstation med adress Malmskillnadsgatan, färdigställd 1878 och därmed den näst äldsta byggnaden inom Stockholms brandförsvar. – Alla SOS-centraler finns idag på brandstationer och har tillgång till skyddat utrymme. Vi flyttade hit 1997 från Slussen och en i och för sig säker anläggning men som låg ovan jord, berättar An-

samverkan 112 nr 4 2018

ders Klarström och förklarar att bergrummet ägs av Stockholms stad. – De behövde en skyddad plats för sin ledning i händelse av kris eller krig. Vi "fredsnyttjar" den och det betyder ju också att vi vet att den fungerar. Så tar vi hissen ner i underjorden – Det är en oerhört säker och trygg arbetsmiljö härnere, fastslår vår ciceron. Runt 200 personer kan vistas här i 14 dagar utan att öppna en enda dörr. – Här finns förberett för storkök, förvaring av mat, bränsle, etcetera samt stora batterirum. Alarmcentralens personal, sammantaget runt 90 personer, är uppdelade på tre skift. Varje skift förestås av en tjänstgörande teamledare. Jeanette Reiskog har varit SOS-operatör sedan 2010.

– Innan dess jobbade jag 29 år på SJ. Jag ville göra något nytt i mitt liv och så fick jag nys om ett ledigt jobb här. Är porten trång..? – Ja, litet grand. Man hade ett antal tester att klara. Men det gjorde jag och så kom jag på plats. SOS-operatören är den person en hjälpsökande först kommer i kontakt med. Till svenska nödnumret 112, som infördes i juli 1996 och även är den europeiska unionens gemensamma nödnummer, kommer det årligen in runt tre miljoner samtal. – Jag tar emot mellan 1 500 och 1 800 samtal per månad. Till vår hjälp har vi operatörer en mall i datorsystemet som talar om ungefär vilka frågor och följdfrågor vi ska ställa, förklarar Jeanette Reiskog och fortsätter. – Det vanligaste ärendet handlar om krämpor. Är det fråga om enklare vårdwww.s112.se

Chefen för samhällskontakter på SOS Alarm Anders Klarström.

Åsa Sköld, ambulansdirigent och SOS-operatör Jeanette Reiskog.

ärenden föreslår vi att den hjälpsökande ringer det speciella vårdnumret 1177. Så snart Jeanette Reiskog har identifierat vilket hjälpbehov som finns i samtalet kan hon koppla in rätt aktörer på medlyssning. Det innebär att exempelvis de som dirigerar ambulanser samt räddningstjänst kan höra samtalet. Även polis kan samverka med övriga blåljus på fältet via kommunikationssystemet Rakel. Ibland händer det att en hjälpsökande upplever operatörens frågor som för många och istället ber vederbörande att "larma genast!".

raken. Så kommer det sjätte som är "jätteskarpt". Som operatör laddar man absolut om, men det är inte bra när det kommer in mycket okynnessamtal. Vad är det dråpligaste eller mest udda samtal du fått? – Det var en kvinna som ringde och ville ha hjälp och sade att "Han ligger på golvet och är alldeles blå". – Jag uppfattade det som ett andningsstopp och kontaktade så klart en ambulansdirigent. Sedan frågade jag efter personnumret och den som ringde svarade; "Personnummer? Det är min papegoja!". Åsa Sköld är ambulansdirigent och har jobbat i tio år på SOS Alarm. – De första fem åren var jag 112-mottagare, alltså operatör, och sedan ungefär fem år tillbaka sitter jag på dirigeringen.

utlarmningen blir inte fördröjd av frågorna – Men vi måste ju ställa de relevanta frågorna och flera aktörer är alltså inkopplade redan från start. Utalarmeringen sker så snart vi har tillräckligt bra information att gå på, så den blir inte fördröjd av våra frågor. – Samtalen spelas även in på band, något som kom till användning exempelvis i det juridiska efterspelet till de tragiska händelserna på Drottninggatan i fjol, påpekar Anders Klarström. Hjärtstillestånd, andningsstopp och trafikolyckor samt svåra bränder hör till de allvarligaste ärendena SOS Alarm tar emot. Till sin hjälp har då Jeanette Reiskog och hennes kollegor alltid en sjuksköterska samt (vad gäller Stockholm) en läkare. – Det är en trygghet att kunna rådgöra med dem. Men handlar det om en självklar "Prio ett", med fara för liv, tar jag genast hjälp av en ambulansdirigent. Ungefär vart tredje samtal till SOS Alarm skulle aldrig ha ringts. För operatörerna är det en källa till frustration. Jeanette Reiskog igen: – Okynnessamtal gör en ju inte glad. När ett samtal kommer går man ju med hela sin varelse in i detta att "Nu ska jag hjälpa!". – Det kan komma fem sådana samtal på www.s112.se

Ambulanserna dirigeras ut efter prioritet – Handlar det om Prio ett, alltså något livshotande, väljer jag den närmaste ambulans som finns ledig i området. – Finns ingen sådan tittar jag på vilka ambulanser som är ute på uppdrag av typ Prio två eller Prio tre. Då bryter jag sådana uppdrag och dirigerar om ambulansen till Prio ett. Viktigt för Åsa Sköld och hennes kollegor är också att avgöra om det överhuvudtaget behövs just ambulans för ett uppdrag. – En del skulle kunna åka taxi eller så skulle det kunna gå bra med en liggande sjuktransport. En ambulansdirigent måste kunna tänka strategiskt, exempelvis vad gäller att fylla luckor. – Säg att vi får ett uppdrag i Hallstavik och en lokal ambulans tar det. Då kan jag sedan till exempel försöka få en ambulans från Norrtälje som åker till Hallstavik. – Vi försöker alltid ha ambulanser utplacerade så att de inom en rimlig tidsmån kan nå platsen för sitt uppdrag.

Linda Boholm Lundemo. Nationell operativ samordnare (NOS).

Åsa Sköld anser, att larmcentralen (som omfattar Stockholms län samt Gotland) är rimligt välförsedd med ambulanser. – Det är främst mer personal hos oss som behövs och det är på väg. Vi har ju utbildning hela tiden och det är jätteskönt. En våning upp i bergrummet sitter nationella produktionsledningen eller "hyllan" som den internt kallas. Det är en riksfunktion och samlokaliserad med krisberedskapsavdelningen. Inrättandet skedde år 2009 efter utvärderingen av de beredskapsbrister som visade sig i samband med hanteringen av tsunamin i Thailand 2004. Linda Boholm Lundemo är nationell operativ samordnare (NOS). Hon har i grunden en juristexamen. – Men jag hann aldrig jobba som jurist utan började direkt efter examen här på SOS-centralen. Jag har haft flera tjänster inom företaget, både som gruppchef och operatör. – Att jag sökte mig hit till nationella produktionsledningen var för att jag ville få en mer övergripande bild av hur allt fungerar och av tekniken bakom, berättar hon. Till uppgifterna hör att se till att datasystem och bemanning fungerar på alla landets 14 larmcentraler. Tjänstgörande teamledare ute på varje larmcentral är underordnad nationella produktionsledaren vad gäller den operativa driften. – Vi ansvarar för produktionsmiljön, det vill säga övervakar flödet till nödnumret och att tekniken fungerar. Verksamheten är minutoperativ, det vill säga handlar om vad som händer här och nu. – Det är vi som tar beslut i fall där det behövs kallas in en tekniker eller vad gäller bemanning, om det exempelvis fattas personal på någon av larmcentralerna.

► samverkan 112 nr 4 2018

sos alarm / Stockholm

► Vad är charmen med jobbet? – Att vara "spindeln i nätet" och ha överblick vad gäller alltifrån tekniken till bemanningsfrågor. Och var ligger utmaningarna? – När det inträffar teknikstörningar. Då måste informationen ut till samtliga 14 centraler och kommunikationen fungera, samtidigt som vi upprätthåller nödnumret. – Viktigast av allt, naturligtvis, är att se till att vi har bra svarstid vad gäller 112-numret. Medan nationella produktionsledaren har koll på det tekniska, är man på den intilliggande krisberedskapsavdelningen mer intresserad av själva innehållet i ärendena. nationell och internationell bevakning Krisberedskapssamordnare Isabelle Grebäck, med en kandidatexamen i statsvetenskap vid Lunds universitet samt en master i krishantering och säkerhetspolitik från försvarshögskolan i Stockholm. Hon har jobbat vid SOS Alarm sedan år 2017 i samma roll. – Vi sysslar med omvärldsbevakning, såväl nationellt som internationellt. Till vårt förfogande för den nationella bevakningen har vi ett operativt system som kallas Coordcom. – Det är samma system som våra SOSoperatörer använder för att svara i telefon, dokumentera allt som framkommer i samtalet och larma ut resurser. – Genom att vi har tillgång till nödsamtalen ser vi hela tiden vad som sker i Sverige i realtid. Det gör att vi är de första som märker när något inte stämmer, och kan börja lägga informationspusslet, som vid terrordådet på Drottninggatan 2017. Isabelle Grebäck och hennes kollegor håller via skärmar koll på alla pågående räddningsinsatser i hela Sverige. – Vi kan även ta upp och lyssna på RAPS, som är en samverkanstalgrupp i Rakel för räddningstjänst, ambulans, polis och SOS Alarm. Varje svensk myndighet som spelar en roll i krishantering är skyldig att ha en tjänsteman i beredskap, förkortat TiB. – Vi fungerar som ett nav här och tar emot alla sökningar mellan olika TiBar. Säg att SMHI eller MSB söker polisen, då sker det via ett nummer som går till oss. – Så fort man vill ha tag på en tjänsteman i beredskap på en myndighet eller länsstyrelsen, som ju har det geografiska ansvaret vid krishändelser, frågar vi "Var ringer du ifrån?", "Vad är ditt ärende?" och förmedlar sedan kontakten. 44

samverkan 112 nr 4 2018

Isabelle Grebäck är krisberedskapssamordnare. Tillsammans med sina kollegor håller hon koll på alla pågående räddningsinsatser i hela Sverige.

Den internationella omvärldsbevakningen sker, förutom exempelvis CNN som står påslaget dygnet runt, bland annat via särskilda system som analyserar sociala medier och twitter. – Systemen läser av frekvenser och reagerar på vissa sakord samt visar varifrån det twittras och hur många som deltar. Tweets bra informationskälla – Vi ser när många börjar sända tweets om en viss sak och från samma ställe. Det här har visat sig vara väldigt bra som informationskälla exempelvis vid utländska terrordåd, konstaterar Isabelle Grebäck. Krisberedskapsavdelningen ansvarar även för VMA, det vill säga "Viktigt meddelande till allmänheten". – Vi tar emot begäran, ofta från räddningsledare, och har mallar för hur vi tillsammans med den som bett om ett VMA formulerar meddelandet. Därefter kontaktar vi i trepartssamtal radio och tv. Nytt sedan första juli 2017 är att larmcentralerna kan skicka ut positionsbaserade textmeddelanden. Det bygger på avtal med teleoperatörerna och går via deras sms-funktion. Den sista av de fyra stora teleoperatörerna anslöt sig till systemet den 7 juni i år och nu har alltså alla i Sverige möjlighet att ta emot VMA via sms, även utländska mobiler som via roaming är uppkopplade mot svenska nät. – Säg att exempelvis en brand med giftig rök inträffar. Vi kan ta stadsdelen

Ulvsunda i Bromma. Då har vi numera möjlighet att nå alla som uppehåller sig inom en viss radie från det inträffade, berättar Isabelle Grebäck och trycker på några knappar. – Just i denna stund befinner sig 5 444 personer med mobiltelefon i det område jag ritat upp. En poäng är, att denna tjänst inte är baserad på abonnenternas geografiska hemvist utan istället på operatörernas uppgifter just i den stund då ett VMA ska sändas ut. – Bor du i Ulvsunda men är utomlands får du alltså inte något meddelande, förklarar Isabelle Grebäck som själv aldrig fått något sådant här sms. Det bästa med att vara krisberedskapssamordnare? – Att få vara i händelsernas centrum och göra nytta och hjälpa till. ■

fakta - byggnad Invigdes den 21 november 1997. Ligger 36 meter under Johannes Brandstation. Larmcentralen är ett fristående tvåvåningshus, byggt inne i berget. Totala golvyta: 3 000 m2. Trafikrum: 600 m2. 30 000 m3 berg sprängdes bort för att få plats med tvåvåningshuset. Anläggningen ska motstå ett eventuellt krig. Byggnadens betongbarriärer är 1,8 meter tjocka för att klara både bomber och giftiga gaser.

www.s112.se

Vill du flytta till Stockholm? Vi erbjuder dig... – Bostad under din tillsvidareanställning – Långsiktig karriärtrygghet – Full ersättning vid introduktion – Flexibilitet utifrån ditt behov

.. om du är specialistutbildad sjuksköterska

Ansök på falckjobb.se

Blåljuspersonalens

Insamlingsstiftelse

539243

För varje prenumeration på tidningen Samverkan 112 går 25 % till Blåljusstiftelsen Prenumerera enkelt och snabbt via vår hemsida: www.s112.se / Butik / Prenumeration Betala säkert med Swish

Stiftelsen samarbetar med Linnéuniversitetet och CISA

www.s112.se

samverkan 112 nr 4 2018

missing people / Reportage

ILLUSTRATION: Sven Åsheden

FÖR NÅGRA MINUTER SEDAN satt din 5-åriga son i sandlådan och lekte, solen lyste och det var en härlig höstdag.

Du satt bredvid med en kopp kaffe och njöt i solen och av samvaron med ditt barn. Telefonen ringde och som så många gånger tidigare sprang du in och svarade. När du kommer tillbaka efter en liten stund är sandlådan tom. Du börjar leta utomhus, skriker hans namn. Till en början tror du att han skojar med dig men efter ett tag ökar din oro och ditt hjärta slår allt hårdare. Var är han? Stillheten och den underbara höstdagen förbytts till total panik.

Du ringer grannarna men ingen har sett honom. Du ringer din man och berättar det som ingen förälder vill höra, att vårt barn är försvunnet. Vårt barn är borta och du känner dig helt maktlös och så ensam. Med panik i rösten och med tårarna rinnande ner för kinderna ringer du 112 och förklarar vad som hänt. Polisen kommer snabbt på plats och påbörjar ett sökarbete efter din son. Mörkret och kylan börjar sakta smyga sig in och tiden står stilla trots att han nu varit borta i 2 timmar.

Missing People ger aldrig upp En rikstäckande, ideell organisation med många eldsjälar TEXT: ANNICA KLING FOTO: Missing People

Missing People är en ideell organisation som hjälper anhöriga och polis med att publicera efterlysningar och arrangera sökinsatser efter försvunna personer. Missing People är oavsett tid på dygnet eller plats i landet redo att rycka ut. Missing People söker för att rädda liv men också för att ge anhöriga möjlighet till ett avslut. Organisationens vision är att ingen ska försvinna utan att hittas.

samverkan 112 nr 4 2018

Idag har Missing People drygt 250 volontärer uppdelat på ett tjugotal regionala avdelningar runtom i landet som helt på frivillig basis planerar och genomför sökinsatser, har anhörig- och poliskontakt, håller i föreläsningar och mycket annat. Missing People har också en jour som tar emot samtal från oroliga anhöriga samt polis som kan behöva organisationens hjälp.

Jouren är bemannad dygnet runt, året runt. Organisationen startades 2012 och är fortfarande under utveckling och expansion. Missing People har ett skallgångsregister med 52 000 anmälda sökare som bistår med sin hjälp om de får ett SMS om en sökinsats i ett område nära dem. Tillsammans hittar vi fler!

www.s112.se

olisen beslutar att de behöver kalla in förstärkning och en anmälan görs till Missing People. I samma ögonblick som anmälan kommer in till oss i den lokala insatsgruppen släpper vi det vi håller på med. Där och då är det fokus på en enda sak, en försvunnen person, i detta fallet en 5-årig pojke som måste hittas omgående. Några av oss åker snabbt hem från jobbet, andra är redan hemma och börjar packa bilen och åka mot förrådet. Två timmar senare är vi på plats redo att organisera en skallgång. Vi är redo att söka dygnet runt så länge det bara går för att hitta den som är försvunnen. Vi är redo att vara borta från våra egna familjer för att stötta en familj där det värsta har hänt. Så som det beskrivs ovan är det för oss som är volontärer i Missing People, det finns ingen tvekan, behövs vi så åker vi! Jag gick med i Missing People i april 2012 i när jag med tårarna rinnande hörde på nyheterna att Missing People hittat kvarlevorna av en kvinna som an-

www.s112.se

mälts försvunnen året innan. Det som då gjordes för de anhöriga berörde mig något enormt. Min tanke var från början att vara med i skallgångsregistret och delta i skallgångar i närområdet men i augusti samma år bestämdes det att man skulle starta insatsgrupper runt om i landet. Jag hoppade på och var med och startade upp gruppen i Kronobergs län i november det året. Det har snart gått 6 år sedan dess och det har varit 6 år fyllda med glädje och sorg, skratt och tårar.

på gång - sökinsats med häst Jag är sedan 2015 verksamhetsledare i Kronobergs län, vilket innebär att jag tillsammans med en grupp på 6 personer arbetar med rekrytering, utbildningar, sponsring och samarbeten. I insatsgruppen är vi ett tiotal som är utbildade för att organisera skallgångar. Till vår hjälp under sökinsatserna har vi ett antal duktiga hundekipage och vi är i startgroparna med att börja använda oss av hästar under sökinsatserna. Jag kan idag säga utan att överdriva att

Vi finns där för varandra. jag inte ångrat beslutet jag tog den dagen i april 2012 att gå med i Missing People. Det ger så otroligt mycket att få vara en del av denna fantastiska organisation och vi är som en familj som finns där för varandra, anhöriga och de som försvinner. Det är värt att komma hem 04 på morgonen och sedan gå och jobba några timmar senare. Visst är man trött men känslan av att kunna vara med och rädda liv och stötta anhöriga när det värsta har hänt gör att man fixar det! ■

samverkan 112 nr 4 2018

Betald annonsplats

Fortsatt arbete med: Ambulansförbundets engagerade medlemmar, som mig själv och dom jag

Box 25, 826 21 Söderhamn Tfn: 018 - 430 11 10 Tfn: 073 - 343 55 00 www.ambulansfacket.se

har närmast omkring mig i styrelsen eller på andra viktiga funktioner välkomnar en handfull nya eldsjälar. Det var i våras vi mötte denna energifyllda skara för första gången. För att se till så att alla får en så bra start som möjligt bjöd vi in till en utbildning i anrika Sigtuna. Vi har dom senaste åren förlagt många möten i Sigtuna på Sigtunastiftelsen. Sigtunastiftelsen har en av Sveriges äldsta

fackliga historier och här möttes arbetsgivar- och arbetstagarpart långt före det så kallade ”Saltsjöbadsavtalet”. Med sina många rum, vackra miljö och stillsamma framtoning är det en plats för fria själar och fria fackförbund. Vi välkomnar; Kai Koivumaa från Haparanda, Jonas Sjöström från Umeå, Christopher Eriksson från Västerås, Sven-Gunnar Lundin från Uppsala och Malin Marklund från Boden. Samtliga har nu genomgått en facklig-

Vice förbundsordförande Lars "Rappa" Hansson.

Gordon Grattidge Förbundsordförande

samverkan 112 nr 4 2018

www.s112.se

Betald annonsplats

– Våra branschfrågor och arbetsrättslig grundkurs och är nu redo att med stöd från våra mer erfarna ombud företräda oss övriga medlemmar. Att lära sig förhandlingsteknik och ombudsmannaskap i stort är likt ambulansyrket ett livslångt lärande. På hemsidan finner ni kontaktvägar till samtliga som är engagerade i förbundet.

av er till någon av oss. Ett litet förbund som vårt kräver dynamik och energi från flera, ju flera som engagerar sig ju mer levande och uthålligt blir Ambulansförbundet och desto närmare våra mål kommer vi. Det är ni som medlemmar som bestämmer riktning och fart!

Vi söker fortfarande medlemmar

FLISA-kongress där vi ställer ut med en rejäl levande monter. Tanken är att avspegla våra medlemmars kunskap och engagemang och kanalisera det vidare ut

som vill tillföra energi i förbundet och vi söker med ljus och lykta efter er, går ni i dessa funderingar så tveka inte att höra

I skrivande stund förbereds det för

i branschen. För hos oss är det medlemmarna som är Ambulansförbundet. Vi kommer dessutom att delta som utställare vid CISA-Konferensen i Växjö 23-24 oktober vid Linnèuniversitetet, vi tackar för inbjudan och ser fram emot detta. Så vi hoppas på att få träffa er på någon av dessa platser. I övrigt avvaktar vi på att våra folkvalda ska organisera sig, därefter väntar ett fortsatt arbete på politisk- och myndighetsnivå med branschfrågor som exempelvis;

► Utryckningsförarkort. ► Begränsad fotografering/fotoförbud. ► Skyddad yrkestitel för ambulanssjukvårdare. ► Den ständigt närvarande beredskapsfrågan/ambulansbristen. ► Möte med SKL för inledande samtal angående vägen mot att bli avtalspart. ► Jämte allt detta och andra uppgifter tar vi hand om era ärenden och förhand- lar med arbetsgivare runt om i hela landet. Ta hand om varandra och Häng med oss!

Gordon Grattidge

Förbundsordförande Ambulansförbundet

Kai Koivumaa från Haparanda, Jonas Sjöström från Umeå, Christopher Eriksson från Västerås, Sven-Gunnar Lundin från Uppsala och Malin Marklund från Boden, som tagit bilderna.

www.s112.se

samverkan 112 nr 4 2018

räddningstjänst / Jobbutbyte med Canada

jobbutbyte med Canada Daryl bytte Edmonton och Edmonton Fire & Rescue Department mot Värends Räddningstjänst i Växjö

Detta är Daryl Beatons egen berättelse och privata bilder

Hello!

Daryls larmställ på räddningstjänsten i Växjö

Kim Fjeldheim Ek, Sam Anders Häggqvist och Daryl i Hazmat-dräkter

Brand i husvagn, Daryl håller på att släcka elden

samverkan 112 nr 4 2018

My name is Daryl Beaton from Edmonton Alberta Canada. Im currently on a 11 month exchange here in Vaxjo working at the fire station. I arrived here at the end of March 2018 with my wife Evanna and we were excited to start our journey here in Sweden. Ive been a firefighter in Canada for 8 years and have been looking forward and organizing this opportunity for about 1.5 years prior to arriving. My exchange partner Niclas Runbert and his family are currently living in our home in Edmonton and we are residing in there home here in Vaxjo which is convenient located within walking distance to the station and centrum area.

love every minute here We have been here for a total of 6 months now and have loved every minute of it. On arrival to Vaxjo we were met by a fellow firefighter Martin Evhammer and Niclas’ Dad Lasse at the train station. They greeted us with my new firefighter helmet and a ride to our new home at the Runberts. Once we arrived at the home we met Niclas’ mom and also Malins (Niclas’ wife) parents. They had some Swedish meatballs and candy waiting for us to enjoy. It was a very warm welcome and has stuck with us the entire time we have been here. I started working at the fire station a couple days later and

Daryl och Kim i full fart med att heja på Sverige i VM www.s112.se

We do not have "Cobra Cutter" in Canada I spend a couple days of basic orientation and then 2 weeks of training with the part time summer workers who would be starting along with me. I got to learn the in’s and out’s of firefighting in Sweden. Including the “Cobra Cutter”. A high pressure nozzle that can cut through any surface used for clearing heat and smoke before entering into a building. We don’t have anything like that in Canada yet. I also got to use many new pieces of gear and equipment I would need to use over my stay here. Upon completion of the training I was able to work with my new crew, Team 3 of the Varends Raddningstjanst. It was nice to meet my new teammates and share my background and learn some new things from them also. Over the last 6 months we have gone to a variety of different calls and I’m gaining the knowledge I was hoping for though this experience. Its nice to go swimming and workout at the station and play soccer. My soccer skills are definitely not that good compared to everyone else and they joke that when I get back to Canada ill be able to make the national team

have traveled a lot A couple of us also took a trip to Copenhagen to watch the world hockey championships in May. We got to see Canada beat Russia and Sweden beat Latvia. It was a perfect day. My wife and I have also taken advantage of the travel opportunities while we have been here. We have travelled around Sweden so far visiting Kalmar, Stockholm, Orebro, Gothenburg, Jonkoping, Halmstad and a nice weekend with Niclas’ parents on Oland.

STEGAR SOM RÄDDAR LIV BRAND – & RÄDDNINGSSTEGAR FRÅN WIBE LADDERS

WIBE LADDERS är ledande i Europa på tillverkning av brand- och räddningsstegar. Vår gedigna erfarenhet är din garanti för produkter med beprövade och genomtänkta funktioner av högsta kvalitet.

Will visit other countries We have also got to travel to other countries like Norway, Denmark, Faroe Islands, England, Germany, France, Belgium, Netherlands and Hungary. The summer here was very Annons Wibe Ladders Norbas.indd 1 nice and we got to spend a lot of time in the forests around and Tel: 0430-490 50 www.nilsson.se inside Vaxjo. We enjoy nature and walk-ing through the forests and swimming in the many lakes around. We will continue to explore what Sweden and Vaxjo has to offer and I’ll continue to enjoy my time at the fire station! We only have 5 month’s left so we will make the most of it! ■

Grattis

was welcomed by everyone with open arms.

since we are not a good team lol. We have had some team gatherings and its good to bond outside of work with my teammates.

wibeladders.se/norbas

11/28/2014 10:08:57 AM

KARLSKOGA - Region Örebro län Stefan och Peter hämtar XC90

KATRINEHOLM - Landstinget Sörmland Daryl Beaton och hans hustru Evanna Döring på Färöarna www.s112.se

Robban och Mats hämtar XC90

samverkan 112 nr 4 2018

journalist / Porträtt

Magda Gad

JOURNALIST – med ett driv att avslöja, folkbilda och nyansera TEXT: Anders Edström Frejman FOTO: xpressen

fakta om skydd och säkerhet bästa skyddet är erfarenhet och att ta del av • Det kunskap och aktuell lägesinformation hos folk på

plats. Skyddsväst med plattor och hjälm, kängor för att skydda fötterna från terrängen, en fickkniv som verktyg och som närförsvar om det skulle behövas. I rena krigszoner: Hyrd pansarbil vid vägtransporter. Livvakt med militär bakgrund för att kunna bli ledd genom gatustrider. Säkerhetsutbildning från svenska Försvarsmakten.

• • •

”Som krigskorrespondent står man helt enkelt där historien skrivs – i realtid. ”

samverkan 112 nr 4 2018

www.s112.se

Har du någon förebild när det kommer till journalistik inom ditt område?

– Sebastian Junger, som både har rapporterat från många av världens krigszoner och skrivit fantastiska böcker och gjort fantastiska filmer. På frågan om varför det är viktigt med korrespondenter som rör sig i de områden som hon gör svarar hon att de vittnar om det som händer på platser där ingen annan gör det. – Jag brukar säga att jag måste göra det för att ingen ska kunna säga att den inget visste. Men det räcker inte. Vi måste också kunna förklara varför konflikter bryter ut, avslöja när krigsbrott begås och ge information så att ansvariga kan ställas till svars – helst innan de bestämmer sig för att gå till krig och döda människor. Magda Gad är tydlig med att om journalister slutade bevaka områden och händelser, som hon och hennes kollegor gjort och gör, så skulle vi enbart nås av propaganda. Krigsbrott skulle öka eftersom styrkor på plats skulle veta att ingen granskar dem Känner du dig betydelsefull?

Mosul, Irak under offensiven mot IS hösten/vintern 2016 Magda Gad växte upp i Falun i vad som hon beskriver som en mycket trygg och fri miljö med härliga barndomssomrar. Hennes pappa var läkare och forskare och hon fick redan i unga år resa med honom och se delar av världen som få sett i hennes ålder. Världar som skilde sig så fundamentalt från Sverige. Kanske närde det en nyfikenhet, ett driv att veta mer, att berätta och förklara. Som journalist har hon under flera år valt att resa till och rapportera från platser som är mycket farliga och oroliga. På sätt och vis är det inget unikt för en yrkesgrupp som man i dagligt tal kort och gott brukar benämna krigskorrespondenter. Men det man skulle kunna säga utmärker expressenjournalisten Magda Gad är den typ av journalistik hon representerar. Förutom de risker man utsätter sig för när man reser i otrygga omgivningar - som kriget i Irak och Syrien - så har ofta valt att även resa till regioner som inte självklart får mycket uppmärksamhet. Två exempel på det är den senaste resan till Jemen samt tidigare till Kongo. Det första ett land som hon beskriver som ett ytterst stängt land, där kvinnor förtrycks, www.s112.se

lever som på medeltiden och aldrig anses myndiga. Ett land där samarbeten över politiska och religiösa falanger sker mycket öppet och vars krig till stora delar är bortglömt. Och Kongo där jakten på råvaror - som bland annat behövs i mobiltelefoner – leder till förföljelse, organiserade våldtäkter och bestialiska mord för att systematiskt driva undan folk som lever på ”fel plats.” Det vill säga marken där råvarorna kan utvinnas. Varför blev du utrikeskorrespondent med inriktning mot krig och orosområden?

– För att det är i krig och katastrofer som de viktigaste berättelserna finns. Viktigast i meningen att det handlar om liv och död och om hur dagens politik formar vår värld. Som krigskorrespondent står man helt enkelt där historien skrivs – i realtid. Och de människor som lever där har väldigt svårt att få ut sina röster, speciellt på ett sätt som inte är format av propaganda. Propaganda utgör en stor del av dagens krig så utan neutrala journalister skulle krigen få härja mer fritt och bortom kontroll.

– Ja, absolut, jag känner stor mening i mitt jobb. Jag har kunnat få ut drabbade människors röster över världen. Det har samlats in pengar som har gjort att eboladrabbade barn har fått både hus och skola, våldtagna flickor och kvinnor har fått sina patientavgifter betalda. Människor i Sverige har blivit mer medvetna om konflikterna och utifrån det också kunnat göra andra val vad gäller allt från hur de tar ställning politiskt till vilken slags ny teknik de köper – för att de vill bidra till rättvisa istället för till att människor dödas för vår konsumtions skull. Kan du nämna någon rapportering du gjort som du känt varit särskilt viktig?

– Jag var den internationella journalist som var längst tid på plats i eboladrabbade Liberia och kunde därför ge en helt annan helhetsbild av katastrofen och landet, eftersom att jag bodde där. Hon var den enda skandinaviska journalisten i Raqqa, Syrien under offensiven mot IS och kunde ge unika bilder inifrån kriget, men även berätta om hur de drabbade kvinnorna och barnen hade det, på ett djupare och vardagligt plan. Detta då hon delade hus med dem. – Offensiven mot IS i Mosul, är vår tids största krig i stadsmiljö. Jag var med

►

samverkan 112 nr 4 2018

journalist / Porträtt

► redan flera månader innan styrkorna gick in i staden och var kvar till slutet. Under denna tid kunde jag bland annat avslöja krigsbrott begångna av den sida som stred mot IS. I början av offensiven när sjukvårdare inte kommit på plats kunde jag också kliva in och hjälpa till med första hjälpen vid strider och därmed bidra till att rädda livet på några människor. De flesta kan säkert förstå att det är farligt att resa och vistas i områden som du är i dagligen. Men kan du ge några konkreta exempel på situationer som kan uppstå?

– Jag har många gånger varit i fordon som blivit omringade och beskjutna med all tänkbar ammunition, ibland i flera timmar. Kulor har tagit direkt i plåten i fordon jag suttit i. Fordon strax framför och bakom mig har sprängts av både vägbomber och bilbomber. Hon har också blivit beskjuten väldigt många gånger när hon sprungit över gator eller stått i gathörn och skrivit direktrapporter. – Jag har varit på platser där människor precis bredvid mig sprängts av självmordsbombare, bilbomber eller granatexplosioner. I Mosul och Raqqa rör man sig också ofta i områden som är minerade, vilket utgör extra svårigheter. Utöver det har jag blivit direkt utsatt för kniv- och pistolhot. Kollegor har kidnappats och dödats. Och jag har arbetat med smittade ebolapatienter i Afrika. Har du varit riktigt riktigt rädd någon gång?

– Ja, en gång i Liberia på en strand en morgon när jag blev överfallen av en man med kniv och var övertygad om att jag skulle bli våldtagen och huggen till döds. Jag var ensam och hade inget att försvara mig med. Då kände jag ren dödsångest. Hur kan du bearbeta scener du sett? Vem kan du prata med?

– Läsarna. Det är den bästa kanalen. Att skriva om allting och dela med sig. När man ser att det man gör har betydelse, både för dem man skriver om och för dem man skriver till, känner jag stor mening i mitt jobb, och det i sig gör att det inte blir ett trauma utan att det i stället känns betydelsefullt. Hon menar att den största skillnaden mellan hennes vardag och klassiska krigskorrespondenter för 20 eller fler år sedan var att de skrev och tog bilder som de var tvungna att skicka hem över fax eller telefon. Det tog naturligtvis mer tid och 54

samverkan 112 nr 4 2018

Eftersom propaganda är en så stor del av modern krigsföring är det viktigt att journalister är på plats och berättar vad de ser.

de kunde inte rapportera i den höga takt som man kan göra i dag. – De hade inte heller något annat format än text och bild att välja på. I dag kan vi berätta med film, med 3D-bilder, med drönarbilder och mycket annat. Den stora skillnaden är naturligtvis internet, som gör att läsarna kan följa oss live – och även kommunicera med oss. – Det jag har gjort som få andra krigskorrespondenter gör i dag är att jag har gjort min journalistik till social journalistik – läsarna får vara med hela tiden, framför allt via Facebook och diskutera och ställa frågor. De diskuterar både med mig och med varandra. Facebook ger mig också möjligheten att sända live från fronter och läsarna kan få svar på sina frågor direkt.

gör det mesta själv Hon publicerar både text, bild och video själv – direkt i telefonen, från fältet. Några mellanhänder på redaktioner behövs därmed inte för det dagliga jobbet. – Jag gör nästan allt i min Iphone. Jag skriver direktrapporter som jag publicerar direkt på Facebook och andra sociala medier, jag redigerar video i en app i mobilen och jag kommunicerar med läsarna i mobilen. Jag har många gånger stått i direkta strider och skrivit direkt i mobilen och fått ut informationen i realtid.

Eftersom att elektricitet är en bristvara i krig använder hon powerbanks för att ladda mobilen. Hon berättar att hon har tre mobiler och tre powerbanks. För att göra säkerhetskopior använder hon USBstickor som hon sätter direkt in i mobilen – väldigt små och praktiska. – Allt jag har med mig i fält måste jag kunna bära – och springa med. I Syrien hade jag stora problem med uppkoppling eftersom att inga sim-kort fungerade i den regionen jag bodde i. Då fick jag köpa en satellitantenn (parabolantenn) och koppla upp mig mot internet via den. Det innebar också att jag inte kunde ringa några som helst samtal när det var strömavbrott – för då fungerade inte satelliten.

solceller och bilbatterier I sådana här problemområden får man backa upp även med solceller och bilbatterier med konverterare, så att man kan ladda direkt den vägen. – Jag har även med mig satellittelefon, fast i vissa länder får man inte ta in sådana på grund av tullbestämmelser. Annan teknisk utrustning jag använder är go pro-kamera och en liten 3D-kamera som är mindre än en mobiltelefon. – Där det går använder jag också drönare, en liten version som man kan bära med sig som en handväska.

►

www.s112.se

Framtidens integrerade IT-lösning för ambulanssjukvården med övervakning och kliniskt beslutsstöd MONITORERING Vitalparametrar övervakas i ambulansen och överförs automatiskt till sjukhuset. (EKG, SpO2, NIBP, EtCO2 samt respiration). Inställbara larmnivåer som uppdateras dynamiskt. EKG analys kan utföras direkt, antingen prehospitalt eller på sjukhuset. JOURNAL & BESLUTSSTÖD Baserat på gällande riktlinjer, fattas kliniska beslut för initial vård på plats och transport direkt till rätt vårdnivå (t.ex. PCI, stroke- /traumaenhet).

EXEMPEL PÅ FUNKTIONER • Integration mot sjukhusjournaler • Olycksplatsjournal för sjukvårdsledning • Läkemedelsmodul med doserings beräkning • Inloggning med kort • Kamera • Akutliggare för uppsikt över flera ambulanser • Beslutsstöd t.ex. ATLS: ABCDE, NEWS, RETTS • Slagningar i register: Sjukdoms historia, läkemedelsriktlinjer, guidelines, etc. • Meddelandefunktion

Sjukhusets olika avdelningar har tillgång till informationen och assisterar beslut och förbereder vårdinsats vid ankomst.

Region Kronoberg har integrerat MobiMed systemet med sjukhusjournalen Cambio Cosmic MobiMed journalsystemet har integrerats med sjukvårdens stora journalsystem. Arbetet som planerats en längre tid är nu klart. Vinsterna är många – framför allt för personalen som slipper extra arbete i form av dubbel journalföring. Patienterna kan nu dessutom läsa sina ambulansjournaler hos 1177.se. www.s112.se

www.ortivus.com | sales@ortivus.com | +46 8 446 45 00

samverkan 112 nr 4 2018

journalist / Porträtt

► Hur skyddar du dig?

– Det bästa skyddet är erfarenhet. Man lär sig med tiden hur man ska agera i krig. Jag tar mycket hjälp av folket på plats, de vet bäst hur fronterna flyttar sig och var det är strider för dagen. Innan man åker till en front pratar man alltid med folk på plats och gör en säkerhetsbedömning. Det måste också vara journalistiskt försvarbart att åka just dit – man åker för att det finns något att berätta, inte bara för att åka dit det är livsfarligt.

verktyg och skydd Hon använder skyddsväst med plattor och hjälm, kängor för att skydda fötterna från terrängen, en fickkniv som verktyg och som närförsvar om skulle behövas. – GPS-transponder använder jag inte, däremot rapporterar jag min position regelbundet – enklast genom att ta en skärmdump på kartan i mobilen. Jag använder kartappar som fungerar även utan internetanslutning. I rena krigszoner där det kan finnas risk för vägbomber, bilbomber, granatbeskjutning och så vidare hyr hon in pansarbil om det går, men i vissa länder som Syrien och Yemen finns inte det alternativet. – Jag har också hyrt in livvakt när det handlat om att ge sig in i stridsområden där man behöver någon med militär bakgrund som kan leda en genom gatustrider och så vidare. Reser gör jag oftast ensam, eller ibland med fotograf. Alla journalister som skickas till krigsområden har gått säkerhetsutbildningar. Jag har gått min genom svenska Försvarsmakten. Du har ofta direktkontakt med dina läsare via sociala medier. Hur viktig är denna kontakt?

– Livsviktig. Det är kärnan i min journalistik. Jag vill att läsarna ska vara direkt delaktiga, annars blir det bara envägskommunikation och då känns det som att jag skriver rakt ut i luften utan att veta var det landar. När hon förra året reste i Irak och skrev om det i Expressen beskrev hon dels komplexiteten i det som sker i landet, och svårigheterna med att ibland veta vad som egentligen är sant.

Expressens krigskorrespondent Magda Gad tog emot priset i kategorin Årets förnyare, för sin rapportering från fronten i Syrien under 2017. Vinnarna i varje kategori får 100.000 kr.

ning eller lögn eller propaganda som du sprider, vilket jag anser är livsfarligt. – Är du på plats och fortfarande är osäker på vad du ser så kan du vara ärligt och berätta det för läsaren. Då har du gett en rak bild av det som sker och kan fortsätta utreda. Att fullt förstå vad som sker i krig tror jag vi gör först efteråt, när krigen är över. Letar ofta läsare efter enkla förklaringar? Har de svårt att förstå att brott sker på flera sidor?

– Ja, och det tror jag är mänskligt. Alla berättelser har sedan människan kom till handlat om "god" och "ond", "förövare" och "offer", "skurk" och "hjälte". I verkligheten ser det inte ut så. Alla sidor begår som regel krigsbrott och sprider propaganda. Alla tycker också att de själva är de som är goda. Det jag har sett genom att vara mycket i krig är att många blir brutaliserade av att bara vara där. Krig blir värre ju längre de pågår och gränserna för vad som är normalt förflyttas kraftigt. Folk blir avtrubbade och till och med barn slutar ibland reagera på död och våld. – Jag ser det som en stor utmaning att förklara vad de olika sidorna vill och att visa att alla har sin egen agenda. Det är först då krigen går att förstå.

Hur förhåller man sig till det som journalist?

Vad var det viktigaste med att göra resan till Jemen?

– Genom att vara på plats och berätta om det man ser. Är du inte på plats och hämtar information någon annanstans ifrån kan du aldrig veta om det är san-

– Nästan inga journalister har kommit in där under kriget. Vi var det fjärde internationella teamet på ett år som kom till houthikontrollerade norra Jemen och

samverkan 112 nr 4 2018

huvudstaden Sanaa. Bristen på insyn har gjort att oheliga allianser verkar helt öppet, bland annat finner man al-Qaida och IS vid samma fronter som den koalition som stöds av USA och väst. – Sådant här förekommer inte lika öppet i länder där styrkorna vet att journalister finns på marken. I Jemen blir det ett slags vilda västern eftersom det inte finns någon insyn.

Blir aldrig myndiga Människors berättelser kommer inte heller ut, och det som kommer ut stämmer inte eftersom det är propaganda. Det som påverkade henne allra mest var kvinnors situation. – Jemen är det mest ojämlika landet i världen. Kvinnor blir aldrig myndiga och de måste ha mäns tillstånd för att göra precis allt. De får inte ens lämna huset utan sin manliga förmyndares tillstånd. Giftermålen är arrangerade och ofta vet de som gifter sig inte ens vem de gifter sig med. Bröllopen firas separat - män och kvinnor för sig - och när ceremonin är klar flyttar bruden hem till mannen. Barnäktenskap är mycket vanliga. Om en kvinna som inte är gift vill ha mänsklig närhet till en man, som en kram eller en kyss, kan hon bli dödad. – I Jemen träffade jag en kvinna som var 35 år och oskuld och som var livrädd för att försöka göra något åt det för hon visste att det kunde bli hennes död – samtidigt ville hon inte fortsätta att leva utan att veta vad närhet och kärlek är. Det var ett fruktansvärt starkt möte som förföljer mig än i dag. ■ www.s112.se

Satellitpositioneringssystem / GALILEO

europas svar

– På USA:s satellitpositioneringssystem GPS För att minska beroendet av GPS har EU och det europeiska rymdorganet ESA utvecklat ett eget system som kallas Galileo. text: SVEN ÅSHEDEN

alileo är det första satellitnavigeringssystemet som från grunden utformats för civila behov. Det europeiska systemet bygger på modern och exakt teknik. Noggrannheten är en meter, och med kompletterande teknik, handlar det om millimeterprecision för avancerade användare som exempelvis myndigheter och byggbolag.

militär bakgrund Systemen för satellitnavigation togs ursprungligen fram för militära tillämpningar, för att möjliggöra för bland annat fartyg, flygplan och kryssningsrobotar att bestämma sin position oavsett var på jorden de befann sig. Därefter följde civila tillämpningar

www.s112.se

Källa: GalileoGNSS

inom navigation för sjöfart och flygtrafik. Det amerikanska GPS-systemet, som i grunden är ett militärt system, är det mest kända. Därutöver finns bland annat det ryska Glonass och det kinesiska Beidou och så vårt europeiska Galileo, som ska vara fullt utbyggt inom något/några år. Amerikanska försvaret har lagt in ett störningssystem, SA (Selective Availability) som kan slås på vid behov. SA orsakar flera meters felpositionering. Störningssignalen är för närvarande avslagen men kan när som helst slås på, om USA:s försvarsdepartement så vill. Galileo kommer inte att förses med någon SA-liknande funktion. Tvärtom kommer systemet att sända ut en varningssignal, om något oväntat inträffat

som gör systemet mindre tillförlitligt, till dess man åtgärdat felet. Galileo är ett eget fristående system som är kompatibelt med amerikanska GPS (Global Positioning System) och dess ryska motsvarighet Glonass. Man kan alltså ta emot signaler från ettdera systemen med samma mottagare.

BREXIT I och med Storbritanniens beslut att lämna EU är det nu oklart om britterna kommer att få använda sig av Galileosystemet. Enligt Europakommissionen kan nämligen Storbritanniens medverkan i Galileo ses som en säkerhetsrisk då de efter brexit, blir en tredje part i projektet. Det rapporterar BBC. ■

samverkan 112 nr 4 2018

backspegel / Svenska Räddnings- och Akutvårdsgruppen

saxat fr

ån

En kvinna och 13 karlar i bästa (?) kåren på Gotland

Text och foto: Robert Gahnfelt

Den lilla socknen Kräklingbo på östra Gotland, blev världs berömd över hela Sverige för ett par år sedan när gruppen ''Di sma undar jårdi'', sjöng låten med refrängen: - Alle andre åker till Kräklingbo, men jag får stanne kvar här... Riktigt lika känd är kanske inte deltidsbrandkåren i Kräklingbo, även om gänget på 14 personer, kanske förtjänar upp skattning i en vidare krets än de 190 personer som själva socknen räknar. Det här är nämligen ett mycket duktigt arbetslag, något som inte minst stoltheten på hyllan i samlingsrummet vittnar om: där står vandringspriset för brandkårstävlingen som Kräklingbo tog hem för alltid senast efter tre segrar i rad. Ett mått så gott som något på deras skicklighet och laganda. Men vad är det för människor som har deltidsjobbet i Kräklingbo, vad delar de sin tid med? – Ja, det är snart sagt det mesta. Några är lantbrukare, andra jobbar med maskin i skogen, och någon är bilmekaniker, berättar avdelningens chef Rune Larsson. Själv sysslar han med ''lite av varje'', snickerijobb mest och dessutom brukar han rycka in hos Lantmännen när det behövs. – Vi har fiskare, en signalist och har tidigare haft en präst bland oss. Den enda kvinnan i gänget är dagbarnvårdare. Tyvärr lämnar hon oss snart. STOR SPRIDNING – Jag tror att den här stora spridningen av yrkesgrupper ger oss en väldigt bra styrka. Vi har folk som kan lite av varje. Det är bra att ha en fiskare med om det brinner nere i maskin på en fiskebåt. – Han vet hur det ser ut därnere och kan göra ett bra jobb trots rök och värme. Brinner det i skogen, har vi folk som både hittar i trakten och som har maskiner som vi kan behöva ta till hjälp och så vidare. Efter den gångna sommaren är det väl inte utan att brandmännen i Kräklingbo börjar bli lite ringrostiga. Till följd av det blöta klimatet blev mark- och skogsbränderna få. Så brukar det inte vara under turisttiden.

samverkan 112 nr 4 2018

Ulf Klingvall, Nils Olofsson, Rune Larsson, Lars-Inge Södergren och Stefan Olsson.

Styrkan på 14 man arbetar i fyra vaktgrupper med två räddningsmän och ett befäl i varje grupp. En gång i månaden övar alla i kåren tillsammans. Varje måndag träffas vaktgruppen och ser över utrustningen som förvaras i den rätt nybyggda stationen, med kyrkan, skolan och lanthandeln som närmaste grannar. GOD STANDARD Utrustningen håller bra standard, tycker personalen. Det är sällan de saknar något vid ett larm och skulle så vara, kommer Visby eller grannstyrkan i Garda ut med det som behövs. Släckbilen är en Scania P82 S av 1983 års modell, med pumpkapacitet på 2 100 liter / min och med 3 000 liter i tanken. En Volvo militärjeep används för att dra en Albin motorspruta med 900 liter / minut kapacitet. I vagnhallen står sedan flera år också en båt (Buster) med utombordare på trailer. Båten ser väl använd ut efter många övningar, men har till dags dato inte kommit i sjön i samband med larm. När det gäller utbildningen noterar Rune Larsson med flera, att de senaste åren varit mycket bra. I Kräklingbo

känner sig ''deltidarna'' teoretiskt sett, mycket bättre förberedda än de gjorde förr. Detta gäller i synnerhet sjukvårdssidan. GER SYRGAS – Vi har fått utbildnig i ABC-vård, vi kan ge syrgas och vi har lärt oss hjärtlungräddning. – Nu hoppas vi bara att vi blir larmade vid till exempel en trafik- olycka i trakten. Vi kan vara på plats mycket snabbt för att göra de första, livräddande insatserna, säger Rune Larsson. Hittills har vi alltid kommit i väg två-tre minuter efter ett larm. Sirenen ljuder i 155 sekunder och vi är inte sällan i väg med bilarna innan den slutat tjuta... Bland uppdragen i fjol kan noteras: 7 juli: kviga gått ner sig i dy, endast huvudet synligt, drogs upp med hjälp av grov slang, klarade livet. 7 augusti: skogsbrand vid Gammelgarn, troligen slarv av militär, eftersläckning pågick i nio dagar. 6 oktober: hönshus brinner ned, ägaren eldade ris intill och vinden slog om. De här tre uppdragen, valda bland 21 larm, ger en bild av variationen på tillbuden på den gotländska landsbygden ... ■

www.s112.se

LUCAS 3 Bröstkompressionssystem ®

Bevisad. Smart. Skapad för framtiden. Effektiva kompressioner och bra blodflöde leder till livräddande HLR Bra HLR är avgörande för patientens resultat efter plötsligt hjärtstillestånd, men det är inte alltid lätt eller möjligt att uppnå manuellt. LUCAS 3-enheten möjliggör kompressioner som följer riktlinjerna från att den aktiverats, vilket förbättrar patientens chans för överlevnad.

Samlar data vid varje kompression LUCAS 3-enheten samlar data på kompressioner, pauser, användarinteraktioner, larm och batteriinformation. För enkel granskning av enhets- och användarprestanda kan data överföras via Bluetooth®, utan några extra sladdar att hålla reda på. LUCAS 3 är framtagen på en dataplattform som är redo för framtidens uppkopplingar.

NYHET Kontakta oss för mer information om de nya funktionerna i LUCAS 3, v3.1.

För vänligen kontakta din försäljningsrepresentant eller kundsupport på stryker.sverige@stryker.com, tel. 040-691 81 71 Physio-Control är nu en del av Stryker. ©2018 Physio-Control, Inc. Redmond, WA, USA. Alla namn i detta dokument är varumärken eller registrerade varumärken tillhörande respektive ägare. GDR 3329370_A

POSTTIDNING B Avsändare: On Road Communications AB Nyckelpigevägen 2, 374 51 ASARUM

IPM Ulricehamn.

ÄR DU SVERIGES BÄST KLÄDDA? Med bra arbetskläder klarar du tuffa väderförhållanden bättre. Nu kan dina arbetskläder ta dig ända till Island. Vi är på jakt efter Sveriges bäst klädda – en person som jobbar i utsatt miljö men som med hjälp av sin klädsel bidrar till ett tryggare, skönare och säkrare arbete. Är du eller känner du Sveriges bäst klädda? Anmäl dig eller nominera en vän eller kollega på sverigesbastkladda.se.